Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder mot sjuka hus-sjukan.
Antalet personer som drabbas av arbetssjukdom på grund av sjuka hus ökar, visar ny statistik från Arbetsmiljöverket. Mellan 2010 och 2011 ökade antalet fall som kan kopplas till sjuka hus från 500 till 700 enligt Arbetsmiljöverkets siffror för hela landet. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män. Det totala antalet arbetsskador ökade inte i motsvarande grad.
Att anmälningarna blivit fler behöver inte betyda att fler byggnader har problem. Bo Knutsson, arbetsmiljöinspektör i Linköping, tror att förklaringen är att fler rapporterar sina besvär.
Sjuka hus-sjukan (Sick Building Syndrome, SBS) är ett diagnostiserbart sjukdomstillstånd med symtom som bland annat torra slemhinnor, hosta och trötthet. Forskarna vet inte de exakta mekanismerna bakom besvären, men orsaken är ofta fuktskador i byggnaden. Hus från 1970-talet och framåt drabbas oftare än äldre.
Till detta kan läggas det faktum att enligt Boverkets studie Betsi har cirka 36 procent av byggnaderna i Sverige minst en fuktskada. I 3H-studien från Stockholm kan man läsa att cirka tio procent av de boende rapporterar SBS och att runt 40 procent anger någon form av allergiska problem.
Om flera på arbetsplatsen har besvär som blir bättre på helger och under semestern kan det finnas anledning att misstänka SBS.
Personer drabbade av SBS bollas mellan vården, Arbetsförmedlingen och sjukkassan samtidigt som några av dem förtvivlat arbetar på att få hjälp med grundproblemet. Så länge den vetenskapliga osäkerheten kring kopplingen ohälsa och innemiljö är så stor som den är idag kommer dessa personer i de flesta fall inte att få den hjälp de behöver för att kunna återgå i ett normalt liv.
Att Arbetsmiljöverket nu konstaterat den ökande trenden med denna typ av arbetssjukdom gör att regeringen borde agera. Det finns exempelvis ett antal polishus i landet som skadat ett stort antal poliser. Vi har skolor och vårdinrättningar som drabbat anställda och elever.
Jag har genom åren interpellerat och debatterat frågan med ministrar och motionerat med förslag som avslagits. Det första regeringen borde göra är att erkänna att problemet existerar; det skulle förändra myndigheters behandling av de drabbade.
Nästa åtgärd regeringen borde vidta är att se till att bilda en särskild myndighet för innemiljöproblematiken. En myndighet som kan stötta drabbade och som kan finansiera svensk forskning på området och sammanställa forskning från andra länder. Med ett sådant kunskapscentrum blir det enklare att hantera de rättsliga frågorna. Det handlar nämligen om många miljarder kronor om alla som drabbas skulle få ersättning för förlorad arbetsförmåga och förstörda fastigheter. Otäckast är nog alla de barn som inte kan tillgodogöra sig undervisningen i skolorna på grund av de skador de får löpande under skoltiden. Förlust av koncentrationsförmåga är en vanlig orsak kopplad till SBS.