Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa kvotering till börsnoterade bolagsstyrelser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa kvotering till kommunala och landstingskommunala bolag.
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under det övergripande målet finns fyra delmål, varav det första är: ”En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.”
För att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande behövs en tydlig politisk inriktning. När det politiska trycket, i form av hot om lagstiftning när det gäller kvotering till bolagsstyrelser, försvann hösten 2006 så avstannade jämställdhetsutvecklingen mer eller mindre i de stora bolagen. I EU har Holland, Italien, Frankrike och Spanien infört regler om kvotering. I vårt grannland Norge lagstiftade man redan 2004 om krav på en andel med max 60 procent män i styrelser för bolag noterade på börsen. Det är något som också har åstadkommit resultat. Island har valt att följa det norska exemplet och från EU-kommissionen har det uttalats att man vill införa en lag om kvotering. Att Sverige som tidigare varit ledande i jämställdhetsutvecklingen numera via regeringen blockerar förslag som skulle öka kvinnors makt och inflytande känns väldigt omodernt.
När det gäller makt och inflytande kan man konstatera att de statliga bolagen lyckats betydligt bättre när det gäller en jämn fördelning i styrelserna jämfört med privata bolag. I de statliga bolagens styrelse är drygt 51 procent av ledamöterna män, i de privata bolagens styrelser är cirka 76 procent män. Trots att kvinnor utgör halva befolkningen, att kvinnor utbildar sig i högre grad än män, missar de privata bolagen att tillvarata den uppenbara kompetens som finns runt om i vårt land.
Det är tydligt att man inte kan förlita sig på bolagens goda vilja. Mäns kvotering av andra män har pågått så länge, nu behöver det göras plats för alla kompetenta kvinnor som idag hålls utanför styrelserummen.
För att komma vidare för att uppnå riksdagens och regeringens mål om jämställdhet behövs en lag om kvotering till börsnoterade bolagsstyrelser i Sverige. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I de kommunala och landstingskommunala bolagen har utvecklingen när det gäller jämn könsfördelning inte kommit så mycket längre än de stora börsbolagen. Trots att många partier tillämpar varvade listor, vilket innebär en relativt jämn könsfördelning bland fullmäktigeledamöter, avspeglar det sig inte när partierna sedan ska nominera till bolagsuppdrag. En viss förändring har dock skett efter att allt fler kommunstyrelser leds av kvinnliga kommunalråd. Men förändringen går sakta så även här behövs uppenbarligen lagstiftning för att åstadkomma en jämställd fördelning av makt.