Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av laglotten.
Laglottssystemet infördes redan 1857 och innebär att bröstarvingarna har rätt till hälften av sin arvslott även om arvlåtarens vilja säger något annat. Rätten till laglott regleras i dag i 7 kap. ärvdabalken (1958:637) och innebär en fortsatt lagstadgad rätt för bröstarvinge att ärva hälften av sin arvslott. Detta innebär att en bröstarvinge som inte har någon kontakt med sin förälder eller ännu värre plågar, trakasserar och till och med misshandlar föräldern ändå har rätt till sin laglott. I grundlagen, 2 kap. 18 § regeringsformen, stadgas att vår egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå den till annat än allmänna ändamål.
Rätten till laglott är därmed otidsenlig och bör ses över. I grunden strider laglotten mot egendomsrätten. Det bör vara fritt för var och en att besluta om sin kvarlåtenskap efter sin död.