Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bluffakturor.
Bluffakturor är ett stort och ökande problem för företag idag. De får falska fakturor för tjänster som de inte har beställt eller fakturor som ser ut som erbjudanden. Bakom detta finns företag med oseriösa och vilseledande försäljningsmetoder eller erbjudanden som uppfattas vara gratis.
För tio år sedan var detta ett okänt problem, men har på senare tid vuxit explosionsartat. Förra året gjordes ca 17 000 polisanmälningar, men mörkertalet är stort, eftersom många företagare betalar fakturan för att slippa betalningsanmärkningar.
Då seriösa inkassobolag inte vill samarbeta med blufföretag, har det uppstått ett antal oseriösa inkassobolag. Ibland ägs de av bedragarna själva. De överlåter fordran till sina egna så kallade factoringbolag, som kan fortsätta att kräva betalning med hänvisning till att de har köpt fordran utan att känna till bakgrunden till det. Företagare, som krävs på betalning för tjänster de inte fått eller velat ha, är rättslösa när ansvaret bollas mellan olika instanser.
En del av inkassobolagen som ägnar åt sig åt bluffakturor har inkassotillstånd från Datainspektionen.
Denna grova ekonomiska brottslighet omsätter miljardbelopp och drabbar tusentals företagare årligen. Därför är det angeläget att stärka skyddet för dem. Frågan har diskuterats hos olika myndigheter och mellan kreditupplysningsföretag och företagarnas organisationer. Att sätta stopp för bluffakturor med efterföljande inkassokrav kräver dock skärpning av olika lagar och att regeringen agerar skyndsamt i denna ohållbara situation.