Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad frihet för jordbruksföretagare att välja bolagsform.
I Sverige drivs allt fler jordbruksföretag i aktiebolagsform, genom att bolaget arrenderar jordbruksfastigheten av den fysiska ägarpersonen. Frågan aktualiserades senast i samband med Jordförvärvsutredningen, SOU 2001:38. Bolagsförbudslagen tillkom 1906. Den gängse uppfattningen har hittills varit att förhindra bolag att köpa jordbruksmark. Det är en uppfattning som troligen har sin grund i 1800-talets ”baggböleri”, vilket åsyftade de ohederliga metoder för att köpa in timmer och fastigheter från bönderna, med tvivelaktiga metoder som innebar att bönderna lurades. Vi lever nu på 2000-talet, och mycket har förändrats sedan 1800-talets baggböleridagar. Det kan inte längre finnas några bärande motiv för att förhindra välutbildade jordbruksföretagare att välja vilken företagsform som skulle passa hans/hennes ägande av sin jordbruks/skogsfastighet.
Sedan Jordförvärvsutredningen genomfördes är det ett nytt läge som sammanhänger bl.a. med stora kapitalkrav vid investeringar och svårigheter med att få till stånd ”bra” ägarskiften och generationsskiften. Utifrån ett liberalt perspektiv, men också utifrån den situation vi idag ser bör därför frågan ses över igen.