Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Arbetsmiljöverket och dess arbete.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade resurser till forskning om utveckling i arbetslivet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förstärkning av skyddsombudens roll i arbetslivet.
Arbetet är centralt i många människors liv. När jobbet är som bäst känner vi stolthet, gemenskap med våra arbetskamrater och tillfredsställelse när arbetsdagen eller arbetsuppgiften är avklarad. Arbete är också grundläggande för Sveriges utveckling och välstånd. En stark och konkurrenskraftig ekonomi förutsätter att alla människors vilja till arbete tillvaratas.
I dag står vi inför utmaningen att antalet arbetade timmar måste öka. Fram till år 2025 beräknas 1,6 miljoner pensionsavgångar ske i landet, vilket är fler än tillskottet av ungdomar. Mycket talar också för att vår medellivslängd kommer att öka. På sikt kommer de som förvärvsarbetar att behöva försörja allt fler.
För att hantera denna demografiska utmaning behöver Sverige en politik som bekämpar arbetslösheten, motverkar utslagningen i arbetslivet och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna. En avgörande fråga handlar om att förbättra arbetsmiljön. Det är arbetets villkor, arbetsuppgifternas utformning och arbetsmiljön som i hög grad avgör om vi kan arbeta långt upp i åldrarna utan att slitas ut eller skadas.
Ett allvarligt problem i dag är att många som har ett jobb inte ens orkar arbeta till 65 års ålder. Arbetet är helt enkelt för tungt och slitsamt.
Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljöundersökning (rapport 2012:4) pekar på flera oroande tendenser i dagens arbetsliv. Framför allt betalar många kvinnor ett högt pris för dålig arbetsmiljö. En majoritet av gruppen förvärvsarbetande kvinnor, som arbetat minst fem år i samma yrke, upplever att arbetsbelastningen har ökat. Många kvinnor drabbas också av sömnsvårigheter på grund av tankar på jobbet. Nästan var fjärde kvinna har sömnproblem varje vecka.
Arbetsmiljön skiljer sig också åt beroende på socioekonomisk tillhörighet. Inom gruppen icke facklärda yrken har en hög andel ett mycket bundet arbete och är kroppsligt uttröttade varje vecka. Högre tjänstemän å andra sidan är i större grad psykiskt påverkade av tankar på jobbet, även när de är lediga, visar Arbetsmiljöverkets statistik.
Denna utveckling är inte hållbar. Om fler ska kunna jobba heltid och längre upp i åldrarna måste arbetslivets villkor förbättras. Ett hållbart arbetsliv är en direkt förutsättning för att Sverige ska kunna behålla och utveckla sin konkurrenskraft. För att uppnå detta krävs politisk vilja och handlingskraft. Det är också viktigt att regeringen tar initiativ till ett nollvisionsarbete mot dödsolyckor på arbetsplatserna tillsammans med Arbetsmiljöverket och parterna på arbetsmarknaden.
Vi behöver tillföra resurser så att Arbetsmiljöverket aktivt kan arbeta för att stärka arbetsmiljöarbetet i hela vårt land. Vi behöver också resurser som är riktade mot speciellt utsatta branscher. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi föreslår att arbetslivsforskningen samlas i ett nationellt centrum, där arbetslivets forskningsbehov kan formuleras och där kunskaper om pågående forskning kan delges dem som är aktiva i arbetsmiljöarbete på olika sätt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill att de regionala skyddsombuden (RSO) ges rätt att besöka företag som har kollektivavtal men inga fackliga medlemmar. Vi anser också att skyddsombudens roll på den enskilda arbetsplatsen generellt måste stärkas och därmed behöver ekonomiska medel ställas till förfogande för utbildning av skyddsombuden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill initiera ett projekt tillsammans med arbetsmarknadens parter för att ta fram metoder för att förbättra kvinnors arbetsmiljö, med inriktning på psykosocialt tunga arbetsmiljöer. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.