Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ha rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning vid arbete i annat EU-land.
Den som arbetar i ett EU-land omfattas i normalfallet av arbetslandets socialförsäkringssystem. Den som bor i ett EU-land utan att arbeta omfattas i normalfallet av bosättningslandets socialförsäkringssystem. Detta kan synas logiskt men får i vissa fall oacceptabla konsekvenser i gränsområden då det blir allt vanligare med arbetspendling till ett annat land, exempelvis bostadsorten är Sverige och arbetsplatsen Finland vilket är mycket vanligt förekommande i Tornedalen och Norrbotten. Ett exempel på helt oacceptabla konsekvenser är omöjligheten att få arbetslöshetsförsäkring för den som bor i Sverige och som arbetar i Finland då arbetslösheten föregåtts av permittering.
En kort beskrivning av en sådan situation:
En person som arbetat i Finland och som blivit uppsagda under eller efter en längre permitteringsperiod kan inte få arbetslöshetsersättning efter sin inkomst.
Under permitteringsperiod får en gränsarbetare arbetslöshetsersättning från arbetslandet – i detta fall Finland. Om personen blir uppsagt under eller efter permittering och blir helt arbetslös, anmäler hon eller han till boendelandet Sverige och söker inträde till bondelandets a-kassa (883/2004). För att personen skall ha rätt till ersättning från boendelandet Sverige måste hon eller han uppfylla grundvillkor och ett arbetsvillkor. Arbetsvillkoret innebär att personen under 12-månadersperioden direkt före arbetslöshetens inträde måste ha förvärvsarbetat 6 kalendermånader med minst 80 timmar arbete i varje månad.
På grund av att permitteringsperiod inte är överhoppningsbar betyder det att en gränsarbetare som har varit permitterad mer än 6 månader direkt före arbetslöshet inte uppfyller arbetsvillkor och inte kan få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning från Sverige.
En lösning kan vara att permittering klassas som så kallad ”överhoppningsbar tid” liksom sjuk- och föräldraledighetsperioder, vilket kräver lag förändring. Ett annat alternativ kan vara att jämställa permitteringsperioden med arbetad tid. På de nya SED-intygen finns inte plats där man kan redovisa permittering så att den jämställs med arbetad tid. Men om Finland och Sverige gör en bilateral överenskommelse att man bifogar ett separat intyg med SED-intyg var man redovisar permitteringsperioden så att det kan jämställa som arbetad tid. Detta kunde vara en snabb och enkel lösning.
Med anledning av det anförda föreslås att regeringen snarast tar initiativ till att ovan beskrivna förhållande rättas till via lagstiftning alternativt bilateral överenskommelse.