Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lagstifta om rätt till heltid.
Det är viktigt att anställda som vill jobba heltid ska få göra det. Heltid ska vara en rättighet – deltid en möjlighet. Tyvärr är det inte så, utan en stor andel av Sveriges kvinnor arbetar deltid, många av dem ofrivilligt eftersom de inte får mer arbetstid hos sin arbetsgivare. Det är viktigt att arbetsgivare är attraktiva, om de vill kunna anställa duktiga och utbildade medarbetare. En arbetsgivare som är modern erbjuder heltidstjänster. Heltidsanställningar leder i sin tur till ett ökat engagemang hos medarbetaren och effektivare rutiner i verksamheten. Det medför även att personalomsättningen minskar och det blir enklare att behålla kompetent personal. Det i sig för med sig att kostnaderna för arbetsgivaren minskar. Att söka, anställa och lära upp ny personal är tidskrävande och kostar pengar.
En heltidsanställning med möjlighet att anpassa sin tjänstgöringsgrad utifrån personliga önskemål och förutsättningar ger arbetstagarna, utöver en högre inkomst, frihet och valmöjligheter. Den typen av arbetsgivare är också en attraktiv arbetsgivare.
Konsekvenserna av det ofrivilliga deltidsarbetet är att många inte kan försörja sig på sin inkomst, vilket är ett stort problem främst för ensamstående kvinnor. Om vi inte löser frågan om den ofrivilliga deltiden kommer problemen att fortsätta för de berörda kvinnorna när de blir äldre, eftersom de då inte kommer att kunna leva på sin pension. Men det blir också ett samhällsekonomiskt problem om allt färre personer har svårt att klara sin försörjning via sin pension.
Den största delen av deltidstjänsterna finns inom den offentliga sektorn, detaljhandeln samt hotell- och restaurangnäringen. Även om ett flertal kommuner och landsting tagit initiativ för att minska den ofrivilliga deltiden är det alltför många i offentliga sektorn som endast har deltidstjänster. Det ofrivilliga deltidsarbetet är ett omfattande slöseri med arbetskraft när det råder brist på personal inom både vården och omsorgen.
Vidare är sannolikt den höga andelen deltider ett skäl till att så få män söker sig till vård- och omsorgsyrken och vi får en mycket könsuppdelad arbetsmarknad, vilket inte är bra från jämställdhetssynpunkt. Överhuvudtaget gör omfattande deltidsarbete att det blir svårare att rekrytera personal till dessa områden.
Varje människa måste själv få välja om man vill arbeta hel- eller deltid. Heltid måste därför bli en rättighet och deltid en möjlighet. Både riksdag och regering har tidigare uttalat att antalet personer med ofrivillig deltid måste minska, men målet att minska deltidsarbetslösheten inom kommuner och landsting med 50 procent har inte nåtts. Vi tror tyvärr inte att vi kommer att nå målet om rätt till heltid på frivillig väg med det som hittills gjorts. Det behövs fler konkreta insatser för att komma till rätta med problemet. Ett sätt kan vara att se över om regelverket för statsbidrag till kommuner och landsting kan användas för att stimulera de offentliga arbetsgivarna att ta ett större ansvar för rätten till heltid. Vi anser också att lagstiftningen måste ses över om inte arbetsmarknadens parter kan reglera heltidsfrågan i kollektivavtalen.