Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en nationell strategi som följd av regeringens utredning i syfte att få fler utrikes födda kvinnor i arbete.
Utrikes födda kvinnor har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda kvinnor. Detta visar Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning. Sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor låg på 51,3 procent (15–74 år) och 57,4 procent (16–64 år). Detta är att jämföra med inrikes födda kvinnor där motsvarande utfall låg på 64,9 procent (15–74 år) och 75,9 procent (16–64 år).
Totalt står 309 400 (15–74 år) utrikes födda kvinnor utanför arbetsmarknaden. Dessa siffror visar på en problematik som måste tas på största allvar, då det får långtgående konsekvenser. Utan anställning går kvinnorna miste om möjligheten till egen försörjning, deltagande i en arbetsgemenskap samt ekonomisk trygghet i framtiden via en rimlig pension.
Politiskt sett är de flesta överens om att arbetslinjen är en central byggsten i att öka sysselsättningen bland befolkningen. På så vis kan vi säkra välfärdens kärna även i framtiden. I detta sammanhang är det vitalt att våga utmana det faktum att sysselsättningsnivån bland utrikes födda kvinnor endast är dryga 50 procent.
Det finns en pågående utredning (dir 2011:88) om utrikes födda kvinnors sysselsättning. Åtgärderna som utredningen kommer fram till skulle kunna samlas i en nationell strategi i syfte att få fler utrikes födda kvinnor i arbete. Detta bör ges regeringen till känna.