Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lönebidragens betydelse.
Under många år har det skett en urholkning av lönesubventionen lönebidrag. Avsikten med lönebidraget är att underlätta för människor med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Taket för den högsta utbetalade lönesubventionen har inte höjts på många år.
Detta försvårar möjligheten för funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt har tusentals arbeten försvunnit från de allmännyttiga organisationerna på tio år. Orsaken är att man helt enkelt inte har råd med de ökande kostnaderna.
Situationen drabbar både individen och föreningslivet. För individen innebär det lägre inkomst och sämre livskvalitet. För folkrörelserna innebär det förlust av produktiv personal, eftersom många föreningar inte har råd att ha personer på lönebidrag med nuvarande nivåer. För samhället innebär det högre kostnader och färre i produktionen.
I allmänna diskussioner är de flesta överens om att taket borde höjas, ändå händer inget. Människor med funktionsnedsättning står därmed längst bak i den kö som såväl regering som riksdag säger sig vilja ha ut på arbetsmarknaden. Nivåerna och konstruktionen av lönebidragssystemet är problematiska både för den enskilde och för föreningslivet.
Hela lönebidragssystemet borde ses över, men ett första steg kan vara förändringar för dem som arbetar i allmännyttiga organisationer.