Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om röddagskonto.
De svenska helgdagarna skapades långt innan Sverige blev ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. De flesta röda dagarna är knutna till den gamla statskyrkans helgdagar. Undantag är nationaldagen och första maj.
När nu staten lossat banden med kyrkan och när Sveriges kulturella befolkningssammansättning är mer heterogen bör det bli lättare för människor att få välja om och när de vill ta ut dessa lediga dagar, i form av egna religiösa helgdagar eller som vanlig ledighet.
I så stor utsträckning som möjligt borde var och en få sätta upp sitt eget ”röddagskonto”. Till exempel skulle icke-kristna kunna vara lediga på sina helgdagar och i stället arbeta utan helgtillägg på dagar när andra vill ha ledigt. Inte minst arbetsgivarna inom vården och handeln skulle säkert uppskatta detta. Ett röddagskonto skulle också kunna underlätta för till exempel föräldrar i delade familjer att ägna mer tid åt barnen, när de har ansvaret för dem.
Inget hindrar att man av hänsyn till tradition har kvar helgdagarna i almanackan, och det finns heller inte någon anledning att utöka antalet helgdagar. Den praktiska förändringen med ett röddagskonto skulle kunna vara att de anställda själva får markera sina helgdagar, där helgersättning ska utgå om inte ledighet är möjlig.
Införandet av ett röddagskonto är en stor arbetsmarknadspolitisk fråga som förutsätter både arbetstidslagstiftning och lokala och centrala avtal mellan arbetsgivare, anställda och fack, men det är också en fråga om trosfrihet. Därför är det önskvärt att en utredning tillsätts för att se över möjligheterna för människor att mera fritt få disponera de nuvarande helgdagarna.
Det kommer alltid att finnas arbeten som måste utföras både på söndagar och på helgdagar, men många människor skulle säkert ha glädje av en större möjlighet att själva få prioritera vilka dagar de vill vara lediga.
Staten har ett särskilt ansvar att motarbeta diskriminering samt att behandla alla invånare och alla sina anställda lika. Därför borde staten i sin egenskap av arbetsgivare gå före och i någon myndighet eller något bolag erbjuda ett försök med ”röddagskonto”.