Motion till riksdagen
2012/13:A243
av Christina Karlsson och Eva Sonidsson (S)

Rätt till heltid


S35062

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om deltidsarbetslöshet.

Motivering

Medan ett heltidsarbete är en självklarhet för de flesta män tvingas fortfarande kvinnor ofta acceptera ett deltidsarbete och en lön som det inte går att försörja sig på. Det gäller i första hand serviceyrken inom vård- och omsorgssektorn, hotell- och restaurangsektorn och inom handeln. I dag arbetar cirka 200 000 personer ofrivilligt deltid, och en majoritet av dessa är kvinnor inom LO-kollektivet. Som deltidsanställd har man lägre inkomst, vilket påverkar ens ekonomi livet igenom. Dessutom har man sämre möjligheter att delta i planeringen av arbetet och ett mindre inflytande över arbetet och arbetets förläggning. Forskningen visar också att risken för sämre hälsa är högre bland deltidsarbetande.

Ett modernt arbetsliv kräver en anpassning till människors livssituation och förutsättningar. Det är viktigt att skapa incitament och verktyg för att många fler ska få heltidstjänster. Här spelar arbetsmarknadens parter en viktig roll. Heltidsarbete bör vara en norm på arbetsmarknaden.

Det finns goda exempel inom kommuner och landsting runtom i landet där man har beslutat att föreslå att kollektivavtal tecknas enligt principen heltid en rättighet – deltid en möjlighet. Sådana avtal kan tjäna som förebild för större delen av arbetsmarknaden. Vi ser att det finns många fördelar med att lösa frågan avtalsvägen. Men om det visar sig att parterna på arbetsmarknaden inte lyckas träffa breda överenskommelser om rätten till heltid kan lagstiftning vara ett verktyg.

Heltid ska vara norm på svensk arbetsmarknad. Deltid ska vara ett undantag för den som inte kan, eller vill, arbeta heltid. Det kan till exempel gälla långtidssjukskrivna, som är en grupp som måste få arbeta deltid under arbetsträning och vissa kanske för gott. För många som varit långtidssjukskrivna är steget tillbaka till arbete stort och därför måste det vara möjligt att successivt öka arbetstiden. Annars kommer denna grupp att helt stå utan möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet. Det är viktigt att arbetslinjen även gäller denna grupp som har svårast att komma tillbaka till arbetslivet.

Stockholm den 3 oktober 2012

Christina Karlsson (S)

Eva Sonidsson (S)