Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om föräldrastödssamtal som metod för integration.
Erfarenheterna av att vara förälder är något som förenar människor oavsett språk och kultur. Det har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att arbeta för integration att utgå från den gemensamma grunden som många känner i att vara förälder. Många deltagare uttrycker att de i samtalsgrupper de deltagit i, för första gången sedan de kom till Sverige har haft möjlighet att diskutera frågor om barnuppfostran, föräldraskap och relationer. Det upplevda behovet av handfasta tips och råd är stort. Det finns mycket få platser i det svenska samhället för människor att mötas i dessa samtal. Att utgå från barnens upplevelser är alltså ett bra sätt att närma sig känsliga ämnen. Att man som deltagare kan uttrycka sina tankar och erfarenheter på sitt eget språk bidrar till ett bättre samtal. Samma eller liknande referensramar och erfarenheter bidrar till en ”vi-känsla”. I en grupp med deltagare från olika delar av världen, till exempel inom sfi-verksamhet, kan man istället enas om och känna samhörighet kring barnens bästa trots olika bakgrund.
Det är också viktigt att samtalsledarna har bred språkkompetens, god kontakt med lokalsamhället och är positiva förebilder eller nyckelpersoner i den miljö där de befinner sig, för att få ett bra resultat, både vad gäller integration och ett bra samtal om föräldraskap med barnets bästa som ledstjärna.
Detta visade sig i följande exempel:
”Kan inte vi få flera träffar där vi får lära oss mer om samhället och om barn?”, säger en deltagare i samtalsserien ”Ur barnens perspektiv”. Sveriges kvinno- och tjejjourers, SKR:s, projekt Ur barnens perspektiv har genomfört samtalsgrupper och träffar med totalt 1 600 utlandsfödda föräldrar i Stockholms och Malmös förorter. Samtalsgrupperna i det föräldrastöds- och integrationsprogram som utvecklades inom Ur barnens perspektiv har fokus på våld i nära relationer barnuppfostran och barns rättigheter.
Det är viktigt att lyckade projekt som fått stöd av olika samhällsaktörer sprids t ex inom sfi-undervisning, myndigheter, idéburen verksamhet och andra samhällsaktörer. Regeringen bör därför ge egna myndigheter detta uppdrag i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i ”överenskommelsens” anda.