Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hur ungdomsarbetslösheten ska utrotas.
Den ekonomiska krisen och den borgerliga regeringens politik gör att arbetslösheten i Sverige är historiskt hög. Den allt för höga ungdomsarbetslösheten sätter djupa spår i samhället. 10 procent av ungdomarna i åldern 16 till 19 år hoppar av gymnasieskolan och de måste givetvis tillbaks dit. Det är skolans ansvar att se till att ungdomarna får en så intressant och anpassad utbildning så att de klarar av gymnasiet.
Men ungdomsarbetslösheten i gruppen 20–24 år är ännu högre. Detta utanförskap måste utrotas. Efterfrågekris medför bristande efterfrågan på arbetskraft. Regeringens avsaknad av omfattande krispolitik gör skadan ännu större. Den grundläggande orsaken till ungdomsarbetslösheten är konjunkturell. Det är brist på efterfrågan i världsekonomin som gör att efterfrågan på arbetskraft är svag. Det drabbar ungdomarna hårdast.
Därtill kommer problemet med de många visstidsanställningarna. Varannan ung människa har en tidsbegränsad anställning. Ungdomarna är arbetsgivarnas konjunkturregulatorer. Vid tillfälliga anställningar uppstår ofta arbetslöshetsperioder. Därför måste ungdomar få en fastare anknytning till arbetsmarknaden. Den strukturella ungdomsarbetslösheten beror på att det finns brister och avsaknad av utbildning, erfarenhet och nätverk mellan skola och arbetsliv. I flera branscher fungerar övergång mellan skola och arbetsmarknad dåligt. Därför måste arbetsmarknadspolitiken få stöd från utbildningspolitiken. Exempelvis måste möjligheterna till arbetsplatspraktik bli bättre, komvuxplatserna bli fler och samverkan mellan skola och arbetsliv tätare. Samverkan mellan skola och arbetsliv måste dessutom stärkas på grundskolenivå. Det individuella stödet, liksom studie- och yrkesvägledningen ska vara så bra att alla kan komma in i gymnasiet. Rätten till en andra, tredje och fjärde chans måste tillgodoses genom kommunal vuxenutbildning eller genom fler möjligheter inom folkbildningen. I rådande konjunktur krävs det ökade volymer. Yrkesvux och yrkeshögskolans fortsatta utveckling ska utgå från arbetsmarknadsbehov och utvecklas utifrån de krav på kvalité och innehåll som branschen ställer.
Dessutom borde ett särskilt ungdomsprogram tas fram där alla arbetslösa ungdomar erbjuds praktik, utbildning eller arbetsplatsförlagd utbildning. Kommuner och landsting borde ge ungdomar möjlighet att gå bredvid ordinarie personal för att lära upp dem inför kommande pensionsavgångar. Praktiken kan med fördel varvas med teori för att få ge ungdomarna en fördjupad kunskap och ett yrke som leder till jobb.