Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en statlig utredning om män, maskuliniteter och jämställdhet.
På det feministiska området har det länge förts en kamp för att synliggöra och uppvärdera kvinnor och kvinnors bedrifter. Att vidga föreställningar om vad som menas med att vara kvinna, och att det finns olika sätt att vara kvinna på har varit ett mål för emancipationsrörelsen. På senare år har även diskursen om vad som menas med att vara man och på vilka sätt man kan vara det vuxit. Framväxten av maskulinitetsforskningen är ett exempel på det.
Miljöpartiet anser att det är hög tid att också politiken problematiserar frågor om maskulinitet och mäns och pojkars situationer utifrån ett helhetsperspektiv. Att män och manlighet är norm, och att manlighet är sammankopplat med makt, medför inte per automatik att den normativa manlighet som råder är gynnsam för män i gemen. Gruppen mäns överrepresentation i maktpositioner, i vissa yrken, i våld, suicid, missbruk, olyckor, hemlöshet, kriminalitet etc. är alla aspekter av maskulinitet som måste ifrågasättas och bättre analyseras. Då uppstår nya möjligheter till åtgärder för förändring av strukturella aspekter om kön, vilket så klart påverkar också kvinnor. Frågor måste ställas om de strukturella hinder som skapar svårigheter för många män att utöva ett aktivt och närvarande föräldraskap, att i tid söka vård för ohälsa med mera Frågor måste ställas om prostitution bland unga män (som säljer sex till företrädesvis män), homofobi och hatbrott utövat av män, pojkars sämre skolbetyg etcetera.
Med en utvecklad och mer förankrad förståelse av maskulinitet i politiken kan samhällets våldsförebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, men också mäns våld mot män, vidareutvecklas och göras mer effektivt. Redan idag finns indikationer i studier från bland annat Världshälsoorganisationen att så är fallet. Miljöpartiet menar att inget av det som sagts ovan står i konflikt med en feministisk grundsyn eller feministisk ingång i frågorna. Tvärtom är frågor om maskulinitet en viktig del av en verklighetsförankrad och radikal jämställdhetspolitik. Kunskapsperspektiv om hur makt- och samhällsstrukturer bidrar till att forma manlighet är ett kompletterande verktyg för att påskynda utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Det är inte att tappa fokus på kvinnors rättigheter, snarare tvärtom.
Om vi kan förstå vad som uppbär de problematiska delarna av maskuliniteterna kan vi också enklare och med mer riktade åtgärder få till stånd en förändring. Även om maskulinitetsforskningsfältet växer vet vi idag inte tillräckligt för att kunna vidta konkreta politiska åtgärder.
Regeringen uppdrog 2011 åt Ungdomsstyrelsen att genomföra insatser med fokus på att ur ett jämställdhetsperspektiv ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar i syfte att bekämpa mäns våld mot kvinnor genom att förebygga pojkars och unga mäns utsatthet för och användning av våld.
Det är bra men det behövs också en bredare översyn utifrån synen på mansrollen och maskuliniteter.
Regeringen har nyligen beslutat att en särskild utredare ska kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet. Vi anser att utredningen bör ges ett kompletterande uppdrag om mansroll, maskuliniteter och jämställdhet så som beskrivs i denna motion.
Utredningen ska sammanställa fakta och ta fram utvecklingsvägar för hur politiken kan nyttjas som ett verktyg för att skapa förändring av maskuliniteter och bättre förebygga mäns våld samt förbättra mäns psykiska och fysiska hälsa. Utredningen ska i sitt arbete integrera perspektiven ålder, sexuell identitet, klass, etnicitet och funktionshinder.