Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sommarjobb till ungdomar.
Sommarjobbet är många ungdomars första kontakt med arbetslivet. Det ger arbetslivserfarenhet, kontakter och referenser för framtida jobbsökande och är därmed ett viktigt steg på vägen till en anställning.
Men antalet sommarjobb har tyvärr blivit färre och kräver ofta längre utbildning. Det hänger ihop med att arbetslösheten stigit.
Fram till 2006 satsade regeringen 100 miljoner kronor om året i statliga stöd för sommarjobb. Det återinfördes valåret 2010 då regeringen anslog 100 miljoner kronor till sommarjobb för skolungdomar, vilket resulterade i 25 000 jobb. Detta stöd drogs in förra året.
År 2010 erbjöd Sveriges kommuner 80 000 sommarjobb. Förra året var siffran 68 500 och i år räknar SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) med 60 000 sommarjobb. Även Arbetsförmedlingens platsbank innehåller färre sommarjobb i år. Förra året var siffran för maj 6 733 jobb och i år 4 667 för samma månad.
Möjligheterna att få sommarvikariat skiljer sig idag kraftigt mellan kommuner och är ofta beroende av vilka kontakter och nätverk man har.
En satsning på fler kommunala feriejobb skulle sänka trösklarna till arbetsmarknaden och jämna ut chanserna att få ett sommarjobb. Det är även en angelägen åtgärd för att sänka den höga ungdomsarbetslösheten.
I Nynäshamn har en framgångsrik modell för sommarjobb som kommit att kallas ”Nynäshamnsmodellen” införts. Alla skolungdomar från nionde klass till och med årskurs tre på gymnasiet får tre veckors sommarjobb. Alla ungdomar som lämnar in ansökan garanteras också arbete. Det är unikt att så många årskullar får sommarjobb. Sedan satsningen startade 2008 har 50–60 procent av jobben varit i det privata näringslivet och resten i den kommunala verksamheten.
Regeringen bör överväga att i framtiden införa denna modell, som en statlig satsning!
För de ungdomar som har tur och får sommarjobb är det viktigt att de i samband med detta får information om sina rättigheter:
Skriftligt anställningsbevis med information om lön, arbetstider, arbetsuppgifter och arbetsperiodens längd.
Arbetsgivarintyg som visar att man arbetat.
Semesterersättning, minst 12 procent av lönen.
Försäkring (om det finns kollektivavtal).
Lön som följer avtalet (om det finns kollektivavtal).
Rätt till sjuklön om man jobbat längre än en månad.
Speciella regler om man är under 18 år: Man får t.ex. inte jobba mellan 23.00 och 7.00.
Tjänar man under 17 400 per år behöver man inte betala skatt.
Arbetsgivaren har ett speciellt ansvar att se till att arbetsmiljön inte är farlig för unga och oerfarna personer.