Skatteutskottets betänkande

2012/13:SkU20

Skatteförfarande och folkbokföring

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som rör skatteförfarandet och folkbokföringen.

Motionerna om skatteförfarandet innehåller förslag som gäller inriktningen av arbetet mot skatteflykt och skattefusk. Förslagen gäller användningen av särskilda kontrollåtgärder som personalliggare, certifierade kassaregister, entreprenadavdrag och tömningscentraler för taxi samt behovet av månatliga kontrolluppgifter från arbetsgivare. Motionsförslagen rör också land-för-land-rapportering, skattefelskartan, beskattningen vid utflyttning från Sverige och kvittokrav vid HUS-arbete. Skatteflyktslagen tas upp i två motioner. Vidare finns förslag som gäller godkännande för F-skatt, Ung Företagsamhet, behovet av synliga skatter och avgifter samt betalning av skatt vid delårsboende.

Motionerna om folkbokföring gäller barn som bor växelvis hos föräldrarna, makes inflyttning till äldreboende, utredning vid adressbyte, folkbokföring i församling, samordningsnummer, organisationsnummer för enskild firma, skydd för personuppgifter samt utlämning av uppgift om dubbla medborgarskap.

Utskottet föreslår att motionerna avslås.

I betänkandet finns tio reservationer (S, MP, V, SD) och två särskilda yttranden (S, MP, V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Skatte- och avgiftskontroll – övergripande frågor

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 1 och 4,

2012/13:Sk317 av Jan Lindholm (MP),

2012/13:Sk380 av Kenneth G Forslund m.fl. (S),

2012/13:Sk403 av Kerstin Engle m.fl. (S) och

2012/13:Sk412 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Reservation 1 (S, MP)

Reservation 2 (V)

2.

Skatte- och avgiftskontroll – särskilda kontrollåtgärder

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 5–9 och 12,

2012/13:Sk275 av Clas-Göran Carlsson m.fl. (S),

2012/13:Sk277 av Jan-Olof Larsson (S),

2012/13:Sk347 av Finn Bengtsson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

2012/13:Sk364 av Betty Malmberg (M) och

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkandena 3–5 och 11.

Reservation 3 (S)

Reservation 4 (V)

3.

Skatte- och avgiftskontroll – kvittokrav vid HUS-tjänster

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkande 12.

Reservation 5 (S, V)

4.

Skatte- och avgiftskontroll – beloppsgränser för beskattning och kontrolluppgift

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkande 2 och

2012/13:Sk420 av Edward Riedl (M).

Reservation 6 (S)

5.

F-skatt

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 10 och 11,

2012/13:Sk235 av Tina Acketoft (FP),

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkandena 6–10 och

2012/13:A338 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3.

Reservation 7 (S, V)

6.

Ung Företagsamhet

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Ub306 av Maria Plass m.fl. (M).

7.

Synliga skatter och avgifter

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sk240 av Mats Odell (KD) yrkandena 2 och 3,

2012/13:Sk252 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),

2012/13:Sk306 av Staffan Danielsson och Anders Ahlgren (båda C),

2012/13:Sk355 av Jenny Petersson (M),

2012/13:Sk363 av Betty Malmberg och Eva Bengtson Skogsberg (båda M) yrkande 2,

2012/13:Sk369 av Mikael Oscarsson (KD) och

2012/13:Sk434 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M).

8.

Skatteflyktslagen

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkande 2 och

2012/13:Sk343 av Staffan Anger (M).

Reservation 8 (V)

9.

Betalning av skatt vid delårsboende

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Sk296 av Emma Carlsson Löfdahl (FP).

10.

Folkbokföringsfrågor

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sk219 av Lars-Arne Staxäng och Margareta Cederfelt (båda M),

2012/13:Sk309 av Mikael Cederbratt (M) och

2012/13:Sf267 av Anders Andersson (KD) yrkande 7.

11.

Folkbokföring i församling

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sk230 av Christer Engelhardt (S),

2012/13:Sk255 av Helene Petersson i Stockaryd (S),

2012/13:Sk288 av Gunnar Sandberg m.fl. (S) och

2012/13:Sk383 av Solveig Zander och Anders Åkesson (båda C).

12.

Personnummer och samordningsnummer

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Sk349 av Finn Bengtsson m.fl. (M).

13.

Organisationsnummer för enskild firma

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Sk202 av Penilla Gunther (KD).

14.

Skydd för folkbokföringsuppgifter

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Sk216 av Hans Hoff (S).

Reservation 9 (S, V)

15.

Uppgift om dubbla medborgarskap

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Sk413 av Thoralf Alfsson och Kent Ekeroth (båda SD).

Reservation 10 (SD)

Stockholm den 21 februari 2013

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Peter Persson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD) och Jacob Johnson (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet de motioner från allmänna motionstiden hösten 2012 som rör skatteförfarandet och folkbokföringen. Motsvarande motioner behandlades under förra riksmötet i betänkande 2011/12:SkU17 Allmänna motioner om skatteförfarande och folkbokföring.

Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.

Bakgrund

Skatteförfarandelagen trädde i kraft den 1 januari 2012 (prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3) och ersatte då ett tiotal lagar. Vid övergången genomfördes också en rad sakliga förändringar. Det infördes ett generellt system med deklarationsombud och regler om att mervärdesskatt alltid ska redovisas i skattedeklaration, juridiska personers deklarationstidpunkter fördelades över året, kostnadsräntan i skattekontosystemet blev mer enhetlig, möjligheten att få anstånd med betalning av skatt blev större, möjligheterna att justera en preliminärskattedebitering förbättrades etc. Dessutom avskaffades skattenämnderna.

Vid uttag av skattetillägg har de fasta nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg tagits bort, utrymmet för frivillig rättelse är större och normalt tillgängligt kontrollmaterial har fått ökad betydelse för bedömningen om skattetillägg ska tas ut. Procentsatsen för skattetillägg för den som inte har gjort skatteavdrag sänktes till 5 procent.

Vissa frågor utreds ytterligare i syfte att stärka rättssäkerheten. En fråga gäller skattetilläggen och rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger enligt artikel 4.1 i det sjunde tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Andra frågor som utreds är nivåerna på skattetillägg och frågor om normalt tillgängligt kontrollmaterial samt risken för skatteundandragande. Ytterligare frågor gäller utformningen av bestämmelserna om tredjemansrevision och ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning.

Vid sin beredning av ärendet instämde skatteutskottet i regeringens bedömning att det finns skäl att ytterligare utreda hur rättssäkerheten kan stärkas och underströk vikten av att utredningen går snabbt. Utskottet uppmärksammade vidare att många företag kommer att behöva lämna två deklarationer vid olika tidpunkter varje år fr.o.m. 2014. Bakgrunden är mervärdesskattedirektivets regler om att deklaration ska lämnas inom en viss tid efter redovisningsperiodens slut. Utskottet uttalade att det är viktigt att alla ansträngningar görs för att lösa detta problem och har i ärendet förutsatt att regeringen kommer att undersöka möjligheterna att få igenom ett undantag från direktivet (bet. 2011/12:SkU3).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 aviserat ytterligare åtgärder som syftar till att stärka rättssäkerheten vid beskattningen. En utredning kommer att se över förhandsbeskedsinstitutet och analysera om det behövs någon annan form av bindande besked i enskilda fall. Skatteverket får i uppdrag att förbättra sin hantering av ärenden och sin service till och kommunikation med företag. En utredning får i uppdrag att ta fram ytterligare förslag om hur man skapar en modern, effektiv och rättssäker förvaltningsprocess. En stor uppgift kommer att vara att se över behovet att stärka rättssäkerheten i skattemål ytterligare, framför allt genom en specialisering av skattemål i domstol.

Utskottets överväganden

Skatte- och avgiftskontroll

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om skatte- och avgiftskontroll med hänvisning till att regeringen redan bedriver ett arbete som syftar till att komma till rätta med skattefusk, skatteflykt och svartarbete.

Jämför reservationerna 1 (S, MP), 2 (V), 3 (S), 4 (V), 5 (S, V) och 6 (S).

Bakgrund

Land-för-land-rapportering

Inom EU pågår ett arbete med ett nytt redovisningsdirektiv. Europeiska unionens råd antog en inriktning i juni 2012 och Europaparlamentet antog en rapport i september 2012. Det nya redovisningsdirektivet kommer bl.a. att innehålla regler om rapportering av betalningar till regeringar från företag verksamma inom utvinningsindustrin. Tiden för genomförande förväntas bli relativt kort.

I december 2012 gav regeringen en utredare i uppdrag att föreslå hur det nya redovisningsdirektivet ska genomföras (dir. 2012:126). I regeringens direktiv anförs bl.a. följande:

I syfte att främja regeringars ansvarstagande och sund förvaltning kommer det nya redovisningsdirektivet att innehålla ett särskilt rapporteringskrav för företag som utvinner naturtillgångar. Bestämmelserna förväntas innebära att ett företag ska redovisa betalningar till regeringar, uppdelat på varje land som företaget bedriver verksamhet i och på betalningar för specifika projekt, om betalningarna är av väsentlig betydelse för det mottagande landets regering.

Utredaren ska analysera vilken betydelse och vilka konsekvenser rapporteringskravet har för de företag som påverkas av bestämmelserna och övriga intressenter. Utredaren ska även ta ställning till hur man bör genomföra rapporteringskravet för att tillgodose både intressenternas behov av information och de tillämpande företagens behov av enkla och tydliga regler.

Av en rapport från konkurrenskraftsrådets möte den 10–12 december 2012 framgår bl.a. att ordföranden givit en optimistisk lägesrapport från de informella förhandlingarna med Europaparlamentet om en överenskommelse om land-för-land-redovisning.

Skattefelskartan

Regeringen har i Skatteverkets regleringsbrev för 2013 givit Skatteverket i uppdrag att ta fram en ny skattefelskarta. Skattefelet ska kvantifieras och skattefelets förändring under perioden 2007–2012 beskrivas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2013.

Avtal om informationsutbyte

Riksdagen har under senare år godkänt en rad avtal om informationsutbyte med andra länder. Avtalen ansluter nära till den modell (Agreement on Exchange of Information on Tax Matters; modellavtalet) som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) utarbetat för bilaterala avtal om informationsutbyte i skatteärenden och ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och möjlighet för representanter för myndigheter i det ena landet att närvara vid skatteutredning i det andra landet. Under 2011 godkände riksdagen avtal som innebär ett ökat informationsutbyte med Liechtenstein, Luxemburg, Saint Vincent och Grenadinerna, Saint Kitts och Nevis, Monaco och Bahamas. Under 2012 godkändes avtal med Schweiz, Mauritius och Barbados. Regeringens planering för 2013 omfattar avtal med Antigua och Barbuda, Saint Lucia, Jamaica, Panama, Seychellerna, Bahrain, Belize och Indien.

Nytt handräckningsdirektiv

Ett nytt handräckningsdirektiv (rådets direktiv 2011/16/EU) började tillämpas den 1 januari 2013 och innebär mer långtgående skyldigheter för medlemsstaterna, framför allt när det gäller att utföra utredningar för att få fram upplysningar som en annan medlemsstat begär. En nyhet är att en anmodad medlemsstat inte har rätt att vägra att lämna upplysningar enbart därför att den inte har något eget intresse av denna information. En annan nyhet är att den anmodade myndigheten inte kan vägra att lämna upplysningar enbart på grund av att dessa innehas av en bank eller ett annat finansinstitut, en förvaltare eller en person som agerar i egenskap av ombud eller förvaltare eller på grund av att upplysningarna rör ägarintressen i en person. Bestämmelserna om utbyte av upplysningar på begäran har på detta sätt fått en utformning som överensstämmer med den internationellt accepterade standarden för informationsutbyte på skatteområdet (prop. 2012/13:4, bet. 2012/13:SkU8).

Global Forum

Global Forum skapades som ett led i OECD:s arbete med skatteparadisen och omstrukturerades i september 2009 för att ytterligare stärka arbetet. Målet är att alla länder och jurisdiktioner inte bara ska göra åtaganden och träffa avtal om att tillämpa internationella standarder för transparens och utbyte av information, utan dessutom tillämpa avtalen på ett effektivt sätt. I syfte att kontrollera tillämpningen genomför Global Forum systematiska revisioner och redovisar resultatet i särskilda landrapporter. Avsikten är att genomföra ca 40 revisioner per år. Planerna sträcker sig t.o.m. 2014.

God förvaltning på skatteområdet

Europeiska kommissionen har i ett meddelande daterat den 28 april 2009 om god förvaltning i skattefrågor (KOM(2009) 201) slagit fast att den pågående finansiella och ekonomiska krisen sätter allt större press på nationella budgetar och skattesystem och att behovet av internationellt skattesamarbete och gemensamma standarder (t.ex. god förvaltning på skatteområdet) har blivit ett vanligt inslag i internationella diskussioner. I meddelandet anförs att EU:s finansministrar i sitt bidrag till G20:s finansministrars möte den 14 mars 2009 betonade behovet av att skydda det finansiella systemet mot otillräckligt reglerade jurisdiktioner där det saknas öppenhet och samarbete, bl.a. skatteparadis, och efterlyste ett sanktionspaket. De betonade också att det behövs insatser för att uppnå god förvaltning på skatteområdet internationellt (transparens, informationsutbyte och rättvis skattekonkurrens). Detta bekräftades vid Europeiska rådets möte den 19–20 mars 2009. Vid G20:s toppmöte i London den 2 april 2009 kom stats- och regeringscheferna överens om att ingripa mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, t.ex. skatteparadis, och förklarade att de var beredda att tillgripa sanktioner för att skydda sina offentliga finanser och finanssystem samt att banksekretessens tidevarv var över.

Vid Ekofinrådsmötet den 5 maj 2009 presenterade kommissionen ett meddelande om god förvaltning i skattefrågor. Meddelandet är en uppföljning av G20-gruppens initiativ på detta område och sammanfattar det arbete som pågår inom EU. Det är fråga om inåtriktat arbete inom EU, t.ex. det administrativa samarbetet som följer av handräcknings-, sparande- och indrivningsdirektiven. Det är även fråga om utåtriktat arbete mot tredjeländer där EU i samband med att man ingår olika former av avtal med tredjeländer kräver åtaganden från avtalspartnern i detta avseende, vilket ger principerna ökad geografisk spridning. Det mest centrala utåtriktade arbete som pågår är förhandlingarna om s.k. antibedrägeriavtal med fem närliggande tredjeländer.

Den 22 april 2010 följde kommissionen upp meddelandet från den 5 maj 2009 med ett särskilt meddelande om samarbete med utvecklingsländer för att främja god förvaltning i skattefrågor.

I januari 2010 nåddes en politisk överenskommelse om indrivningsdirektivet. En motsvarande överenskommelse nåddes i december 2010 om handräckningsdirektivet. Arbetet på EU-nivå är därmed avslutat rörande dessa direktiv. Därmed kvarstår arbetet med sparandedirektivet och antibedrägeriavtalen med tredjeländer.

Även det fortlöpande arbetet inom högnivågruppen för uppförandekoden för företagsbeskattning ingår i god förvaltning på skatteområdet.

Meddelande om bekämpning av skattebedrägeri

Kommissionen har i meddelandet KOM(2012) 351 av den 27 juni 2012 behandlat möjliga vägar framåt för förbättrad bekämpning av skattebedrägeri och skatteundandragande. Åtgärderna rör de tre övergripande områdena förbättrad uppbörd och indrivning, förstärkt samarbete mellan skattemyndigheterna i medlemsstaterna och en klar och tydlig hållning gentemot tredjeländer.

Kommissionens handlingsplan

I december 2012 lade kommissionen fram en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande. Planen innehåller konkreta åtgärder för att förbättra det administrativa samarbetet och främja en utveckling av de befintliga förvaltningsformerna, liksom bredare frågor som rör interaktion med skatteparadis och bekämpande av aggressiv skatteplanering och andra aspekter, inklusive skatterelaterad brottslighet (KOM(2012) 722).

Kommissionen har rekommenderat åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor. Det handlar bl.a. om att medlemsstaterna ska svartlista tredjeländer som inte uppfyller miniminormerna (K(2012) 8805). Kommissionen har vidare lämnat en rekommendation om aggressiv skatteplanering som bl.a. innehåller förslag om utformningen av dubbelbeskattningsavtal och om att medlemsstaterna ska införa generalklausuler mot skatteflykt (K(2012) 8806).

OECD-rapport om åtgärder mot internationell skatteflykt

OECD har i en rapport i februari 2013 redovisat sitt arbete med åtgärder mot internationell skatteflykt (Addressing Base Erosion and Profit Shifting, BEPS). Av rapporten framgår att OECD har för avsikt att snabbt och i samråd med alla intressenter på området utarbeta en plan för de konkreta åtgärder som behövs. Tanken är att denna plan ska kunna antas vid G-20-ländernas möte i juli 2013.

G20-ländernas finansministrar har vid sitt möte i Moskva i februari 2013 välkomnat OECD:s rapport och uttalat att säkra skattebaser utgör en viktig del i arbetet för långsiktigt hållbara finanser och att man är beredd att vidta åtgärder för att komma till rätta med skatteflykt och ser fram mot den åtgärdsplan som OECD kommer att redovisa i juli 2013.

Sparandedirektivet.

Syftet med sparandedirektivet (2003/48/EG) är att sörja för en effektiv beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar över gränserna. Räntebetalningar till förmån för bolag och andra juridiska personer omfattas inte av direktivet. Med räntebetalningar avses räntor som betalats till eller krediterats ett konto och som härrör från fordringar av alla slag. Vidare avses med räntebetalning upplupen eller kapitaliserad ränta i samband med försäljning, återbetalning eller inlösen av fordringar. Som räntebetalningar anses också utdelningar från fondföretag såvitt avser räntor samt inkomster från försäljning, återbetalning eller inlösen av andelar i fondföretag som investerat mer än 40 procent av sina tillgångar i fordringar.

Grunden för direktivet är utbyte av information som möjliggör en effektiv beskattning i den medlemsstat där den enskilde har sitt hemvist. Informationsutbytet är automatiskt, och uppgifterna ska vidarebefordras minst en gång om året senast sex månader efter beskattningsårets utgång.

Kommissionen föreslog den 13 november 2008 en rad ändringar i direktivet. Definitionen av räntebetalningar föreslås bli vidare än i dag och direktivets räckvidd utvidgas till att under vissa förhållanden omfatta räntebetalningar som vissa subjekt och juridiska konstruktioner tar emot och som går till fysiska personer som i sista hand är faktiska betalningsmottagare.

Förslaget ingår numera i paketet med förslag om god förvaltning på skatteområdet. Paketet har funnits på Ekofinrådets dagordning för överenskommelse vid flera tillfällen. Någon överenskommelse om förslaget till ändringar i sparandedirektivet har ännu inte nåtts.

Antibedrägeriavtal

På mandat från rådet inledde kommissionen 2006 förhandlingar med Liechtenstein om ett avtal om rättsligt samarbete för att bekämpa bedrägerier och annan olaglig verksamhet som skadar EU:s medlemsstater och Liechtensteins finansiella intressen (antibedrägeriavtalet). Sedan Liechtenstein i mars 2009 gjort ett ensidigt politiskt åtagande om att acceptera OECD:s standard för informationsutbyte i skatteärenden, utvidgades förhandlingarna till att även omfatta direkta skatter och tillhörande informationsutbyte i administrativa skatteärenden i enlighet med OECD:s standard. Kopplat till detta avtal finns även frågan om att ge kommissionen mandat att förhandla om liknande avtal med Andorra, Monaco, San Marino och Schweiz. Dessa stater har liksom Liechtenstein ett nära samarbete med EU, varför avtalen är viktiga. Beträffande Schweiz är det fråga om att komplettera ett befintligt antibedrägeriavtal, främst när det gäller avtalets tillämpningsområde för direkta skatter och informationsutbyte i administrativa skatteärenden i enlighet med OECD:s standard.

Det har inte gått att nå någon överenskommelse om antibedrägeriavtalet med Liechtenstein och mandat för förhandlingar med övriga relevanta tredjeländer.

Uppförandekoden

Uppförandekoden tar sikte på skatteåtgärder – i lagar, andra författningar eller administrativ praxis – som har eller kan få betydande inverkan på var inom gemenskapen ekonomisk verksamhet förläggs. Skatteåtgärder som innebär en påtagligt lägre effektiv beskattningsnivå än den som normalt tillämpas i medlemsstaten i fråga anses potentiellt skadliga och omfattas därför av koden.

Enligt koden åtar sig medlemsstaterna att inte införa nya skadliga skatteåtgärder och att se över nuvarande bestämmelser och gällande praxis och avveckla de skatteåtgärder som uppförandekodgruppen anser vara skadliga. Gruppen har fortsatt sitt arbete med att se till att inga nya skadliga åtgärder införs och att övervaka att de skatteåtgärder som tidigare bedömts som skadliga verkligen avvecklas. Därutöver har gruppen behandlat vissa andra frågor som ingår i gruppens arbetsprogram (åtgärder för att motverka missbruk, förhållandet till tredjeländer, öppenhet och informationsutbyte om internprissättning samt administrativ praxis).

Uppförandekodgruppen är en högnivågrupp och har en vald ordförande.

Personalliggare

Den som bedriver restaurang- eller frisörverksamhet ska föra en personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten. Skyldigheten att föra personalliggare gäller dock inte för enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma eller fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma.

Personalliggarutredningen har haft i uppdrag att utvärdera den verksamhet som bedrivits avseende personalliggare och att bedöma om verksamheten bör utvidgas till att även omfatta branscherna bygg och tvätteri. Utredningen föreslog att personalliggare införs i bygg- och tvätteribranschen.

I januari 2013 fattade riksdagen beslut om att utvidga systemet med personalliggare till tvätteribranschen. När det gäller frågan om en motsvarande utvidgning till byggbranschen gjorde regeringen bedömningen att Personalliggarutredningens förslag inte bör genomföras och meddelade att frågan om ett kontrollsystem inom byggbranschen kommer att utredas på nytt. Vid riksdagens behandling av frågan föreslog skatteutskottet (S, MP, SD, V) ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i så god tid att det kan träda i kraft under 2013 och ett förslag om månadsuppgifter om anställdas löner och skatter med ikraftträdande den 1 januari 2014. Riksdagen biföll utskottets förslag.

Regeringen (Finansdepartementet) har beslutat att utreda hur ett kontrollsystem för byggbranschen kan utformas. Syftet är att minska förekomsten av skatteundandragande genom svartarbete och skapa sundare konkurrensförhållanden inom branschen. Utredaren ska bl.a. utreda om man kan utforma ett system med oannonserade kontrollbesök för byggbranschen som tar hänsyn till de skiftande förhållandena i denna bransch och överväga vilka avgränsningar som behövs för att regleringen ska vara rättssäker och genomförbar i praktiken samtidigt som den önskade effekten av kontrollsystemet bibehålls. Utredaren ska även beakta den ökade administrativa börda som kan uppkomma för företagen och Skatteverket och utforma sina förslag med hänsyn till detta. I uppdraget ingår vidare att utreda var ansvaret för att fullgöra skyldigheterna enligt kontrollsystemet ska placeras och om detta ska kunna övertas av någon annan, t.ex. genom avtal. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2014.

Regeringen har meddelat att en proposition om månadsuppgifter kommer att lämnas till riksdagen den 26 mars 2013.

Byggbranschen i samverkan

För att försvåra för oseriösa aktörer har Byggbranschen i samverkan lagt fast ett åtgärdsprogram – Krafttag mot svartarbete – med bl.a. följande rubriker.

–     Inför legitimationsplikt och närvaroredovisning på byggarbetsplatserna (ID06)

–     Ställ krav på närvaroredovisning i kontraktshandlingarna

–     Låt Skatteverket göra oanmälda arbetsplatsbesök

–     Inför ett höjt och permanent ROT-avdrag

–     Gör företags skattestatus tillgänglig elektroniskt för privata aktörer

–     Utveckla Skatteverkets informationsverksamhet

–     Specificera skatteinbetalningar på individnivå

–     Försvåra möjligheterna att missbruka olika välfärdssystem

–     Inför omvänd skattskyldighet för moms

–     Löpande kontroll av företag med F-skatt

–     Vidta åtgärder mot ”målvakter” i fåmansföretag

–     Krav på skriftlighet vid uthyrning av arbetskraft

–     Kommunicera etiska regler/förhållningssätt

–     Opinionsbilda brett mot svartarbete

Certifierade kassaregister

Den som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste sedan den 1 januari 2010 ha ett certifierat kassaregister. Till kontant betalning räknas även betalning med kontokort. Undantag gäller bl.a. för taxi, distans- och hemförsäljning, försäljning av varor eller tjänster mot betalning i automat, automatspel och torg- och marknadshandel. Vidare är lagen inte tillämplig på den som endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning. Av Skatteverkets Allmänna råd (SKV A 2009:2) framgår att med obetydlig omfattning avses en försäljning inklusive mervärdesskatt under ett räkenskapsår om tolv månader som är mindre än fyra prisbasbelopp, vilket under 2011 uppgick till 171 200 kronor.

Skatteverket får göra kontrollbesök utan att anmäla det i förväg och får ta ut en kontrollavgift på 10 000 kronor om kassaregister saknas, inte uppfyller föreskrifternas krav eller inte är anmält i tid eller om uppgifterna i kassaregistret inte har sparats, belopp inte slås in eller kunden inte får något kvitto. Sker en ny överträdelse inom ett år är avgiften 20 000 kronor. Syftet med lagen är att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens.

Den som upplåter en plats för torg- och marknadshandel ska dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för den som platsen upplåts till och för dennes företrädare. Om inte platsupplåtaren fullgör anteckningsskyldigheten kan Skatteverket överväga en kontrollavgift om 2 000 kronor för varje upplåtelsetillfälle.

Riksprojektet Kontanthandel sammanställde i en rapport den 31 januari 2011 sina iakttagelser och slutsatser efter den kontroll av torg- och marknadshandeln som genomförts under perioden 2008–2010. I rapporten konstateras att i stort sett samtliga utredningar visar på brister i det befintliga underlaget för redovisning av intäkter och att det föreligger misstankar om bokförings- eller skattebrott i ett betydande antal utredningar. Avsaknaden av kassaregister inom torg- och marknadshandeln mer eller mindre omöjliggör en kontroll av de uppgifter som näringsidkarna lämnar till Skatteverket.

Regeringen har meddelat att en proposition om förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen kommer att lämnas den 26 mars 2013.

Månadsuppgifter

Utredningen om elektroniska inkomstuppgifter per individ och månad har i Månadsuppgifter – snabbt och enkelt (SOU 2011:40) föreslagit att uppgifter om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst ska lämnas varje månad och att den årliga kontrolluppgiften för intäkt i inkomstslaget tjänst tas bort.

Månadsuppgiften ska innehålla de uppgifter som enligt nu gällande regler lämnas i den årliga kontrolluppgiften för intäkt i inkomstslaget tjänst. Månadsuppgiften ska dessutom innehålla uppgifter om sjuklön eller kompletterande ersättningar i samband med sjukdom eller föräldraledighet. Om ersättningen avser annan tid än den aktuella månaden ska uppgiftslämnaren ange detta samt vilken period ersättningen avser. Anledningen till att nya uppgifter ska lämnas är att Försäkringskassan behöver dessa i sin ärendehantering.

De uppgifter som lämnats av en uppgiftslämnare under en månad kommer att ligga till grund för skattedeklarationen. Vid det elektroniska deklarationsförfarandet ska Skatteverkets e-tjänst summera de uppgifter som lämnats av en viss arbetsgivare eller uppgiftslämnare. Summan av dessa uppgifter ska anges i den elektroniska skattedeklarationen. Skatteverket överför sedan underlaget till skattedeklarationen till uppgiftslämnaren som ska skriva under deklarationen. På detta sätt försvinner en del av uppgiftslämnarnas arbete med att fylla i skattedeklarationerna. Detta gäller för dem som väljer att deklarera elektroniskt. Risken för felaktigt deklarerade belopp till följd av summerings- och beräkningsfel minskar också. Detta kommer enligt utredningen att innebära minskade kostnader för såväl arbetsgivare som Skatteverket.

Regeringen har meddelat att en proposition om månadsuppgifter kommer att lämnas till riksdagen den 26 mars 2013.

Redovisningscentraler för taxi

Ett förslag om redovisningscentraler för taxi har bl.a. lagts fram i SOU 2004:102, Svarttaxi. Skatteverket vände sig den 4 november 2010 till regeringen med en begäran om obligatoriska redovisningscentraler för taxi. En alternativ metod att angripa fusket har undersökts inom utredningen för vägtrafikregister. I betänkandet Transportstyrelsens databaser på vägtrafikområdet – Integritet och effektivitet (SOU 2010:76) föreslår utredningen att uppgifter från taxameterbesiktningen ska registreras centralt. Uppgifterna ska få användas för Skatteverkets skattekontroll.

Trafikutskottet (S, MP, SD, V) anförde i betänkande 2011/12:TU8 bl.a. följande.

Det behövs kraftfulla åtgärder mot fusket inom taxibranschen. Det förslag som lämnas i den statliga utredningen SOU 2010:76 är inte tillräckligt för att förhindra ekonomisk brottslighet och åstadkomma sunda villkor för taxiföretagen. Sedan avregleringen har taxipassagerarna blivit otryggare. En mängd problem har uppstått, bl.a. förekommer skattebrott och problem med prissättningen av resor.

Utskottet anser därför att det behövs redovisningscentraler till vilka köruppdragen och ersättningarna rapporteras. Denna åsikt delas av ett flertal myndigheter, bl.a. Skatteverket. Utskottet anser att krav på anslutning till en redovisningscentral bör skrivas in som villkor för taxitillstånd. Det går att minska kostnaden med införande av redovisningscentraler genom att använda befintliga beställningscentraler. Krav på redovisningscentraler har av Alliansen tidigare aviserats som ”regelkrångel”. Emellertid är majoriteten av taxiåkarna i dag anslutna till beställningscentraler utan att det upplevs som krångligt. Utskottet vill betona att den kostsamma delen av en anslutning till beställningscentraler rör tjänster som telefonväxel m.m. och riskerar inte att falla på de åkare som endast ansluter sig till centralen i form av redovisningscentral. Utskottet har givetvis förståelse för att det kan behövas en viss tid för att genomföra förslaget, och utskottet anser därför att en övergångsperiod ska föregå införandet.

När det gäller prissättningen av resor kan nämnas att en taxiresa mellan Stockholms innerstad och Arlanda kan kosta upp till 2 000 kronor för den enskilda resenären. Detta skapar problem för många seriösa taxibolag liksom för besöksnäringen.

Utskottet menar vidare att det behöver tillsättas en statlig utredning som tar ett samlat grepp om taxinäringens utveckling och tar fram åtgärder för att komma till rätta med de problem som finns, t.ex. att oseriösa taxiföretag sätter i system att ta ut kraftiga överpriser.

Med hänsyn till det anförda bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av taxinäringen och införande av obligatoriska redovisningscentraler för taxametrar i taxinäringen. Utskottet tillstyrker därmed motionerna ...

I en reservation (M, FP, C, KD) avslogs motionsförslagen om ett tillkännagivande. Reservanterna anförde följande:

Vi kan konstatera att frågan om obligatorisk anslutning till redovisningscentraler är under beredning inom Närings- och Finansdepartementen och att det pågår samtal om hur man på bästa sätt ska kunna införa ett system som ger de berörda myndigheterna möjlighet att ta del av sådan information som behövs för att kunna kontrollera att taxinäringen följer de bestämmelser som gäller.

Riksdagen biföll trafikutskottets förslag.

Regeringen beslutade i juni 2012 att ge en utredare i uppdrag att bistå Finansdepartementet med att ta fram ett förslag till skärpta redovisningskrav för taxinäringen. Utredaren ska med stöd av näringen och berörda myndigheter analysera och föreslå vilka krav som ska ställas på taxiverksamheten för att förbättra näringens redovisning av inkomster. Utredaren ska vidare analysera hur man på bästa sätt ska kunna införa ett system som ger de berörda myndigheterna möjlighet att ta del av sådan information som behövs för att kunna kontrollera att taxinäringen följer de beskattningsbestämmelser som gäller. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2013.

Omvänd moms och entreprenadavdrag

I departementspromemorian Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskyldighet (moms), Ds 2004:43, lämnades förslag om ett s.k. byggentreprenadavdrag och omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Förslagen utgjorde en omarbetning och vidareutveckling av Byggkommissionens förslag. När det gäller byggentreprenadavdraget föreslogs i promemorian ett system som innebär att den som ger någon i uppdrag att utföra byggverksamhet ska göra ett avdrag från den ersättning som betalas för uppdraget (byggentreprenadavdrag). Det avdragna beloppet tillhör uppdragstagaren men ska betalas in till Skatteverket. Byggentreprenadavdraget får sedan användas för att säkerställa att uppdragstagaren betalar sina skatter och avgifter.

Regler om omvänd skattskyldighet har införts i mervärdesskattelagen för att motverka undandragandet av mervärdesskatt inom byggsektorn, och reglerna trädde i kraft den 1 juli 2007. Något byggentreprenadavdrag infördes inte. I proposition 2005/06:130 anförde den dåvarande regeringen att remissinstanserna ifrågasatt byggentreprenadavdragets effektivitet när det gäller att stävja skatteundandragande och att regeringen med hänsyn till detta inte var beredd att lämna något förslag till lagstiftning om ett byggentreprenadavdrag.

Motionerna

Övergripande frågor

I motionerna 2012/13:Sk380 av Kenneth G Forslund m.fl. (S) och 2012/13:Sk403 av Kerstin Engle m.fl. (S) anförs att Sverige bör stödja kravet på land-för-land-rapportering så att myndigheter i alla länderna får vetskap om hur mycket skatt företagen betalar och kan stoppa försök till skatteflykt.

I motion 2012/13:Sk317 av Jan Lindholm (MP) anförs att den svarta ekonomin utgör ett hot mot de ansträngningar som världens nationer gör för att möta ett förändrat klimat. Sverige bör snarast med kraft öka trycket på att åtgärder för att bekämpa alla former av svart ekonomi liksom ekonomisk brottslighet får en ökad prioritet även i klimatarbetet.

I motion 2012/13:Sk412 av Valter Mutt m.fl. (MP) anförs att regeringen bör verka för att stärka FN:s skattekommitté och andra forum där utvecklingsländerna är bättre representerade än inom Global Forum, som instiftats av i-ländernas samarbetsorgan OECD (yrkande 2) och att regeringen i relevanta internationella forum bör verka för att det etableras ett automatiskt och obligatoriskt internationellt utbyte av skatteinformation mellan skattemyndigheter (yrkande 3).

I kommittémotion 2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) anför motionärerna att regeringen bör ge Skatteverket i uppdrag att regelbundet uppdatera skattefelskartan (yrkande 1). Vidare bör det införas mer generella regler för att komma till rätta med skatteläckage vid utflyttning. Möjligheten att tillämpa tioårsregeln på kapitalvinster i samband med utflyttning begränsas i dag av skatteavtalen eftersom det är bosättningslandet som har beskattningsrätten. Skatteverket har också uttryckt att problemet bör lösas med mer generella regler snarare än genom omförhandling av alla aktuella skatteavtal (yrkande 4).

Särskilda kontrollåtgärder

I kommittémotion 2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) lägger motionärerna fram en rad förslag som syftar till att bekämpa skattefusk, ekobrott och illojal konkurrens. Motionärerna föreslår att systemet med personal- eller närvaroliggare och oannonserade kontrollbesök utvidgas till bygg- och tvätteribranscherna (yrkande 3) och att månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter införs (yrkande 4). Möjligheten att införa ett entreprenadavdrag bör utredas (yrkande 5). De föreslår vidare att obligatoriska redovisningscentraler införs i taxibranschen (yrkande 11). Förslag med en motsvarande inriktning läggs fram i motionerna 2012/13:Sk275 av Clas-Göran Carlsson m.fl. (S) och 2012/13:Sk277 av Jan-Olof Larsson (S).

Också i kommittémotion 2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) läggs det fram förslag om åtgärder mot skattefusk och svartarbete. Motionärerna anför att systemet med personalliggare och oanmälda arbetsplatsbesök bör utvidgas till byggbranschen (yrkande 6) och att det bör utredas vilka ytterligare branscher som bör omfattas (yrkandena 5 och 7). Huvudentreprenörer bör vidare få ett ansvar för att underentreprenörer betalar skatter och avgifter för sina anställda (yrkande 8). Kravet på certifierade kassaregister bör utvidgas till torg- och marknadshandeln (yrkande 12). Månadsuppgifter bör införas för arbetsgivare (yrkande 9).

I motion 2012/13:Sk347 av Finn Bengtsson m.fl. (M) begärs en översyn av eventuella negativa effekter av kravet på kassaregister och en analys av konsekvensen av en utvidgning till torg- och marknadshandel.

I motion 2012/13:Sk364 av Betty Malmberg (M) anför motionären att det är en orealistisk ambition att försöka uppnå ett läge där likvärdiga villkor råder mellan en näringsidkare som säljer från ett fast försäljningsställe och en ambulerande försäljare som verkar under helt andra omständigheter. Den ambulerande torghandeln bör inte påtvingas ett krav på certifierade kassaregister.

Kvittokrav vid hustjänster

I kommittémotion 2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) lägger motionärerna fram förslag om kvittokrav vid utbetalning av skattereduktion för HUS-tjänster (yrkande 12).

Beloppsgränser för beskattning och kontrolluppgift

I kommittémotion 2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) föreslår motionärerna att näringsidkares och föreningars utbetalning av ersättning för arbete skattebefrias upp till 1 000 kronor per år och att privatpersoners utbetalning av sådan ersättning skattebefrias upp till 3 000 kronor per år. Någon kontrolluppgift ska inte lämnas (yrkande 2).

I motion 2012/13:Sk420 av Edward Riedl (M) begärs en översyn av nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster så att den som vill anlita en släkting eller vän för att utföra den här sortens oregelbundna enkla sysslor ska kunna göra det utan att behöva känna sig orolig över att ha anlitat svart arbetskraft.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att skattereglerna har en utformning som stärker medborgarnas förtroende för skattesystemet och underlättar för dem att göra rätt för sig. Skattefel ska begränsas och skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Målet om en minskad administrativ börda för företagen måste då beaktas. Skattesystemet måste också uppfattas som legitimt därför att det finansierar bra offentlig verksamhet som människor vill betala för. Skatter och avgifter måste ligga på en rimlig nivå.

Skatteverkets undersökningar visar att det omfattande fusket med skatter och avgifter, och särskilt det utbredda svartjobbandet, har betydande negativa effekter. Det finns ett starkt samband mellan skatteundandragande och annan ekonomisk brottslighet. En stor andel av ekobrotten handlar om att företag använder svart arbetskraft eller fuskar med skatter och avgifter på något annat sätt. De negativa effekterna av skatteundandraganden är många. Förutom att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga medför fusket att konkurrensen snedvrids och att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut av skattefuskande konkurrenter. Ytterligare effekter vid utnyttjande av svart arbetskraft är bl.a. att sjukpenning och andra ersättningar inte kan beräknas utifrån lönen. Om vissa skattskyldiga kan skjuta över sin del av skatte- och avgiftsbördan på andra rubbas dessutom respekten för den demokratiska beslutsordningen. För att tilliten till rättssamhället ska kunna upprätthållas krävs att skattefusk och ekonomisk brottslighet bekämpas effektivt.

Riksdagen har under senare år vidtagit en rad åtgärder mot orsakerna till skattefusket.

Genom att införa en skattereduktion för hushållstjänster och ROT-tjänster och göra det enklare att använda sådana tjänster har man skapat förutsättningar för att bedriva verksamhet vitt inom en sektor som under decennier varit känd för svartarbete och skattefusk. Härigenom skapas trygga jobb för dem som arbetar i denna sektor. Det bör framhållas att en avgörande fördel med det förenklade HUS-avdraget, som innebär att skattelättnaden lämnas direkt vid köpet, är att Skatteverket får en direktkontakt med de näringsidkare som utför arbetet och på det sättet kan informera om reglerna och även kontrollera att de följs. Utskottet kan inte utesluta att olika former av missbruk förekommer men anser att möjligheterna att utveckla kontrollmetoder är goda. Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen när det gäller fusk på detta område och vidtar åtgärder om det skulle visa sig nödvändigt. Utskottet ser inte någon anledning att tillstyrka förslaget om ett kvitteringssystem inom HUS-avdraget.

Jobbskatteavdraget har gjort att beskattningen av arbetsinkomster sänkts kraftigt för låg- och medelinkomsttagare, vilket har minskat den s.k. skattekilen. Först när samhällsmedborgarna anser att beskattningen är rimlig kan acceptansen för skattesystemet öka och skatteundandragandet minska.

Förmögenhetsskatten har avskaffats, och detta har skapat förutsättningar för ett återflöde av stora belopp från utlandet. Skatteverket har handlagt ett stort antal ärenden med begäran om självrättelse från personer som placerat kapital utomlands, och intresset för självrättelse ökar allt eftersom nätet av avtal om informationsutbyte stärks. Det är mycket viktigt att det svenska skattesystemet slår vakt om rättvisa i beskattningen. De skattskyldiga ska kunna känna sig säkra på att de regler som riksdagen beslutat gäller lika för alla.

Åtgärder har vidtagits mot avancerade förfaranden som används i syfte att undgå skatt. Möjligheten att använda s.k. interna räntesnurror stängdes 2009, och utrymmet användes för en sänkning av bolagsskatten. Skatteverket har följt tillämpningen av reglerna om ränteavdragsbegränsning. Sedan det visat sig att företagen i ökande grad utnyttjat de kvarstående möjligheterna till skatteplanering och denna möjlighet i mycket hög utsträckning utnyttjats av internationella koncerner fattade riksdagen under hösten 2012 beslut om att utvidga ränteavdragsbegränsningarna till att gälla alla skulder inom en intressegemenskap. Det utrymme som skapats har bidragit till en kraftig sänkning av bolagsskattesatsen. Situationen bedömdes vara så allvarlig att Företagsskattekommitténs arbete med att likställa lånat och eget kapital i skattehänseende inte kunde avvaktas.

Även möjligheten att undgå skatt genom att förpacka fastigheter i ett utlandsägt handelsbolag innan de säljs, det som kallas Pandoras ask, har stängts. Förfarandet bygger på att handelsbolaget ägs genom utländska dotterbolag i länder där kapitalvinster vid försäljning av handelsbolagsandelar är skattebefriade. Värdet på transaktionerna för taxeringsåren 2005–2007 beräknades uppgå till 54 miljarder kronor i förluster på handelsbolagsandelar och ytterligare 6,7 miljarder kronor för nedskrivning av lagerandelar. Bestämmelserna om beskattning av vissa penninglån har utvidgats till att även omfatta lån från utländska juridiska personer, lån som lämnas till juridiska personer som är delägarbeskattade i utlandet samt lån som lämnas i strid med låneförbudet i stiftelselagen (1994:1220). Möjligheten att handla med underskottsföretag har begränsats.

Det internationella samarbetet mot skatteflykt har fått förnyad kraft efter finanskrisen, och ambitionerna på detta område har kunnat höjas. Ett uttryck för detta är den allt bredare uppslutningen kring kravet på en fullständig öppenhet i samarbetet kring skattefrågor. EU:s finansministrar betonade i sitt bidrag till G20:s finansministrars möte den 14 mars 2009 behovet av att skydda det finansiella systemet mot otillräckligt reglerade jurisdiktioner där det saknas öppenhet och samarbete samt efterlyste ett sanktionspaket. Vid G20:s toppmöte i London den 2 april 2009 kom stats- och regeringscheferna överens om att ingripa mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, t.ex. skatteparadis, och förklarade att de var beredda att tillgripa sanktioner för att skydda sina offentliga finanser och finanssystem samt att banksekretessens tidevarv var över. G20-länderna riktade i november 2012 en begäran till OECD om en rapport om arbetet mot skatteflykt inför det planerade G20-mötet i februari 2013. OECD har i sin rapport lagt upp planer för ett världsomspännande samarbete i syfte att få fram en åtgärdsplan som kan antas i juli 2013.

I sitt arbetsprogram för 2012 aviserade kommissionen en skärpning av EU:s strategi för skydd mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner utanför EU (skatteparadis och aggressiv skatteplanering). Kommissionen har rekommenderat konkreta åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor. Det handlar bl.a. om att medlemsstarerna ska svartlista tredjeländer som inte uppfyller miniminormerna. Kommissionen har vidare lämnat en rekommendation om aggressiv skatteplanering som bl.a. innehåller förslag om utformningen av dubbelbeskattningsavtal och om att medlemsstaterna ska införa generalklausuler mot skatteflykt.

Inom ramen för det nordiska samarbetet bedrivs sedan flera år ett arbete med inriktning på att förmå skatteparadisen att skriva bilaterala avtal med de nordiska länderna, och ett stort antal sådana avtal har ingåtts. Avtalen ansluter nära till OECD:s modell för bilaterala avtal om informationsutbyte i skatteärenden och ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och möjlighet för representanter för myndigheter i det ena landet att närvara vid skatteutredningar i det andra landet. Arbetet med att träffa nya informationsutbytesavtal fortsätter. Under 2012 godkändes avtal med Schweiz, Mauritius och Barbados. Inför 2013 har regeringen meddelat att man planerar för avtal med Antigua och Barbuda, Saint Lucia, Jamaica, Panama, Seychellerna, Bahrain, Belize och Indien.

Ett nytt handräckningsdirektiv (rådets direktiv 2011/16/EU) började tillämpas den 1 januari 2013 och innebär mer långtgående skyldigheter för medlemsstaterna, framför allt när det gäller att utföra utredningar för att få fram upplysningar som en annan medlemsstat begär. Bestämmelserna om utbyte av upplysningar på begäran har på detta sätt fått en utformning som överensstämmer med den internationellt accepterade standarden för informationsutbyte på skatteområdet.

På mandat från rådet inledde kommissionen 2006 förhandlingar med Liechtenstein om ett avtal om rättsligt samarbete för att bekämpa bedrägerier och annan olaglig verksamhet som skadar EU:s medlemsstater och Liechtensteins finansiella intressen (antibedrägeriavtalet). Kopplat till detta avtal finns även frågan om att ge kommissionen mandat att förhandla om liknande avtal med Andorra, Monaco, San Marino och Schweiz. Dessa stater har liksom Liechtenstein ett nära samarbete med EU, varför avtalen är viktiga. Beträffande Schweiz är det fråga om att komplettera ett befintligt antibedrägeriavtal.

Uppförandekodgruppens arbete med att motverka skadlig skattekonkurrens fortsätter. Inom EU är det inte godtagbart att ha skatteåtgärder som strider mot uppförandekodens principer. Det bör inte heller vara godtagbart för länder utanför EU att ägna sig åt skadlig skattekonkurrens. Ekofinrådet gav därför den 8 juni 2010 kommissionen i uppdrag att påbörja diskussioner med Schweiz och Liechtenstein om principerna och kriterierna i uppförandekoden. Kommissionens uppdrag är ett första steg i arbetet med att förmå Schweiz och Liechtenstein att följa uppförandekodens principer och avveckla sådana skatteåtgärder som inte är förenliga med dessa principer.

Även om anslutningen till OECD:s standard för informationsutbyte i skatteärenden ökar snabbt är det viktigt att de åtaganden om informationsutbyte som görs i avtalen inte förblir rena pappersprodukter. Inom OECD:s globala forum för transparens och informationsutbyte på skatteområdet genomförs därför landrevisioner. I en första fas bedöms regleringen och i en andra fas tillämpningen.

Inom OECD görs ansträngningar för att snabbt utveckla nätverket för utbyte av information på skatteområdet. Många minde länder saknar de resurser som behövs för att på kort tid ingå ett stort antal avtal. Även större länder kan ha svårt att samla de resurser som krävs för att förhandla fram avtal med många små och avlägset belägna länder. Utvecklingsländer har samma resursproblem. För att underlätta för dessa länder att skapa ett nätverk av avtal har OECD utvecklat en teknik med multilaterala förhandlingar som förs i syfte att ingå bilaterala avtal. Modellen har utvecklats med det nordiska samarbetet på detta område som förebild.

Den s.k. tioårsregeln infördes 1984 för att säkerställa svensk beskattning av kapitalvinster. Anspråket är i varje enskilt fall beroende av att beskattningen är tillåten enligt det skatteavtal som Sverige har träffat, vilket är ett problem. För att inte behöva omförhandla en stor mängd avtal finns det skäl att överväga om det i stället bör införas generella regler för beskattningen vid utflyttning. Denna fråga bereds för närvarande inom Finansdepartementet.

För att öka effektiviteten i Skatteverkets kontrollarbete har särskilda åtgärder vidtagits.

Ett krav på användning av certifierade kassaregister inom kontantbranscherna gäller sedan den 1 januari 2010. Skatteverket genomför kontroller, och en kontrollavgift tas ut av dem som inte följer reglerna. Skatteverkets riksprojekt Kontanthandel sammanställde i en rapport den 31 januari 2011 sina iakttagelser och slutsatser efter den kontroll av torg- och marknadshandeln som genomförts under perioden 2008–2010. I rapporten anförs att avsaknaden av kassaregister inom torg- och marknadshandeln mer eller mindre omöjliggör en kontroll av de uppgifter som näringsidkarna lämnar till Skatteverket och att ett krav på certifierade kassaregister skulle medföra att Skatteverket får betydligt effektivare och enklare metoder att kontrollera och stämma av att intäktsredovisningen är korrekt.

I flera motioner tar motionärerna upp torg- och marknadshandeln och dess speciella förutsättningar när det gäller möjligheterna att t.ex. införa ett krav på kassaregister. Utskottet kan konstatera att riksprojektet Kontanthandel funnit att de nuvarande kontrollmöjligheterna inte är tillräckliga och att man inom projektet har dragit slutsatsen att det krävs någon typ av förändring om det ska bli möjligt att kontrollera intäktsredovisningen. Regeringen har meddelat att en proposition om förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen kommer att lämnas den 26 mars 2013. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att rikta tillkännagivanden till regeringen om detta.

Vidare har krav på personalliggare införts för den som bedriver restaurang- eller frisörverksamhet. Systemet har utvärderats av Personalliggarutredningen som har lagt fram förslag om en utvidgning till tvätteribranschen och byggbranschen. Förslaget om en utvidgning till tvätteribranschen har nyligen antagits av riksdagen och de nya reglerna träder i kraft den 1 april 2013. I ärendet meddelade regeringen att frågan om hur ett kontrollsystem inom byggbranschen bör vara utformat behöver utredas på nytt. Vid behandlingen av ärendet föreslog skatteutskottet (S, MP, SD, V) ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i så god tid att det kan träda i kraft under 2013 och ett förslag om månadsuppgifter om anställdas löner och skatter med ikraftträdande den 1 januari 2014. Riksdagen biföll utskottets förslag. Regeringen har fattat beslut om att utreda hur ett kontrollsystem inom skatteförfarandet kan utformas för byggbranschen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2014. Regeringen har vidare meddelat att en proposition med förslag om månadsuppgifter kommer att läggas fram den 26 mars 2013. Det finns mot bakgrund av detta inte någon anledning att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om behovet av personalliggare i byggbranschen och om införande av månadsuppgifter.

När det gäller frågan om ett entreprenadavdrag har ett sådant föreslagits i departementspromemoria Ds 2004:43, Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskyldighet (moms). Förslaget remitterades, men remissinstanserna ifrågasatte bl.a. förslagets effektivitet när det gällde att stävja skatteundandraganden. Det blev därför aldrig aktuellt med ett genomförande. Utskottet ser inte någon anledning att nu ta ställning för ett införande av detta förslag.

Taxibranschen tas upp i några motioner. Som framgår av den inledande redovisningen tillsatte regeringen sommaren 2012 en utredning som ska ta fram förslag till skärpta redovisningskrav för taxinäringen. Utredaren ska med stöd av näringen och berörda myndigheter analysera och föreslå vilka krav som ska ställas på taxiverksamheten för att förbättra näringens redovisning av inkomster. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2013. Utskottet ser inte något skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om detta och avstyrker motionerna.

I några motioner föreslås att det införs beloppsgränser för beskattningen av ersättning för arbete och att beloppsgränserna för kontrolluppgifter höjs för att göra det enklare för alla som betalar ut ersättning för arbete. Det finns enligt utskottets mening skäl att vara restriktiv när det gäller att skapa ett utrymme för skattefria ersättningar för arbete. Risken för missbruk är uppenbar, och möjligheterna till kontroll är små om inte ersättningarna ska redovisas alls. En sådan reform kräver dessutom en finansiering som bör hanteras inom ramen för budgetberedningen. I sammanhanget bör det påpekas att en ensidig höjning av kontrolluppgiftsgränsen skulle skapa en gråzon där den som mottagit ersättningen tvingas korrigera sin förtryckta deklaration för att inte göra sig skyldig till skattebrott. Utskottet är inte berett att tillstyrka dessa förslag.

Utskottet kan konstatera att det pågår ett aktivt arbete på flera olika fronter som är inriktat på att komma till rätta med alla former av skattefusk och svartarbete. Det internationella samarbetet är bl.a. inriktat på att även länder och jurisdiktioner med små resurser ska ha möjlighet att delta och kunna använda den information som blir tillänglig genom det avtalsnät som byggs upp. Med hänvisning till detta och då utskottet inte heller i övrigt ser någon anledning att tillstyrka förslagen om olika åtgärder på detta område avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

F-skatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrade regler för F-skatt.

Jämför reservation 7 (S, V) och särskilt yttrande 1 (S, MP, V).

Godkännande för F-skatt

Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt.

Detta gäller emellertid inte

1. om det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas

2. ansökan bara grundar sig på en delägares intäkter från ett svenskt handelsbolag eller

3. den sökande

–     inom de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats eller på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket inte är obetydligt

–     inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig

–     inte har följt ett föreläggande att lämna inkomstdeklaration eller särskild uppgift eller har lämnat eller godkänt så bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning

–     har näringsförbud eller

–     är försatt i konkurs.

Om det finns särskilda skäl får beslut om godkännande för F-skatt fattas trots hind ren under punkt 3.

Ett godkännande för F-skatt gäller tills vidare.

F-skatt åt fler

Den 1 januari 2009 ändrades inkomstskattelagens kriterium för hur självständig en verksamhet ska vara för att bedömas som näringsverksamhet. Syftet med ändringen var att göra det möjligt för fler att få en F-skattsedel (prop. 2008/09:62, bet. 2008/09:SkU18). I ärendet anförde regeringen att antalet skattskyldiga som själva ska betala sina skatter och avgifter ökar och att detta också medför en risk för ett ökat skatteundandragande. Regeringen gjorde bedömningen att ytterligare kontrollmöjligheter som riskerar att motverka syftet med ändringen bör införas endast om det kan påvisas att det är nödvändigt för att motverka svartarbete och annat skatteundandragande. Regeringen avsåg att följa utvecklingen och återkomma i frågan om förslaget skulle leda till en oacceptabel ökning av skattefelet.

Skatteutskottet anförde våren 2012 i betänkande 2011/12:SkU17 Allmänna motioner om skatteförfarande och folkbokföring att det finns skäl att göra en förutsättningslös utvärdering av effekten av det förändrade näringsbegreppet. När fler får möjlighet att vara näringsidkare behöver också konsekvensen för skatteuppbörden belysas. Effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor bör också ingå i en sådan utvärdering. Utvärderingen bör göras skyndsamt. Utskottet föreslog att det anförda skulle ges regeringen till känna. Riksdagen följde utskottets förslag.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 aviserat en utvärdering av de förändringar i begreppet näringsverksamhet som genomfördes 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt.

Anmälningsskyldighet vid utstationering

Regeringen har nyligen lagt fram ett förslag om anmälningsskyldighet vid utstationering. Förslaget innebär att utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige i mer än fem dagar ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Dessutom ska de utse en kontaktperson i Sverige som ska kunna ta emot delgivningar och tillhandahålla handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen är uppfyllda. Syftet med förslaget är både att säkerställa att utstationerade arbetstagare får sina rättigheter enligt EU:s utstationeringsdirektiv tillgodosedda och att se till att den svenska modellen kan tillämpas. De som inte följer reglerna måste betala en sanktionsavgift. Genom förslaget kan fackförbundens behov av att komma i kontakt med utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige tillgodoses. Även svenska myndigheter behöver få vetskap om och kunna kontakta dessa företag.

Bestämmelserna ska införas i utstationeringslagen och börjar gälla den 1 juli 2013.

Motionerna

I kommittémotion 2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) anför motionärerna att antalet uppdragsgivare bör ges en större tyngd när Skatteverket bedömer huruvida en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd (yrkande 6). Vidare bör utländska företags verksamhet i Sverige vara mer synlig för våra myndigheter. Detta kan uppnås genom obligatorisk svensk F-skattsedel eller på något annat sätt. Vid nystart av företag där den sökande officielle ägaren eller ansvarige är närstående till en företagare som tidigare misskött sig ska denne inte ha rätt till F-skatt, såvida det inte framförs särskilda skäl (yrkande 8). För nya företagare bör det finnas möjlighet för Skatteverket att ge F-skatt bara för en begränsad tid, sex månader upp till två år, om det finns en skälig orsak för tvivel om ansökarens seriositet. Skälig orsaksgrund för detta skulle kunna vara kriminell bakgrund och att vederbörande uppenbarligen helt saknar elementära kunskaper för att driva det tänkta företaget i en viss bransch. Företagaren skulle månaden innan prövotiden går ut vara skyldig att inställa sig på Skatteverket med sin bokföring för att få fortsatt rätt till F-skatt (yrkande 9). Effekterna av det utvidgade näringsbegrepp som infördes den 1 januari 2009 bör ses över inte bara ur ett arbetsmarknadsperspektiv utan också ur ett skatteuppbördsperspektiv (yrkande 10).

I motion 2012/13:A338 yrkande 3 av Isak From m.fl. (S) anförs att det behövs mer kontroller av företagens seriositet vid beviljande av F-skatt. Personer som påstår sig vara egenföretagare, men i praktiken bara har en kund är arbetstagare och ska anställas.

I kommittémotion 2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) ser motionärerna positivt på den planerade utvärderingen av det vidgade näringsbegreppet, men anser att det oavsett utvärderingens resultat ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt (yrkande 10). Som ett försök att begränsa fusk föreslås vidare att ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt införs. Tidsbegränsningen ska avse såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Kretsen som omfattas bör begränsas till uppdragstagare med en debiterad skatt som understiger en viss summa (yrkande 11).

I motion 2012/13:Sk235 av Tina Acketoft (FP) anför motionären att administrativa rutiner fortfarande gör att en ansökan om F-skattsedel tar onödigt lång tid. Ett exempel är att det i dag krävs att en separat ansökan för bolagsregistrering ska vara avklarad innan en F-skattsedelsansökan kan påbörjas. Det rimliga borde vara att dessa processer kan ske parallellt och att det räcker att företagaren lämnar in en enda ansökan.

Utskottets ställningstagande

Motionärerna föreslår att möjligheten att få godkännande för F-skatt ska begränsas på olika sätt i syfte att minska risken för skattefusk. Utskottet ser allvarligt på alla former av skattefusk och anser att det är viktigt att reglerna har en utformning som så långt möjligt gör det svårt att fuska och lätt att upptäcka den som försöker missbruka reglerna på olika sätt. För utskottets del är det viktigt att hitta effektiva och rättssäkra åtgärder mot skattefusket så att arbetet med att komma till rätta med dem som fuskar inte går ut över de företagare som gör rätt för sig. När det gäller behovet att synliggöra näringsverksamhet som bedrivs i Sverige innehåller reglerna om skattereduktion för HUS-arbete ett krav på att utländska företagare som är verksamma i Sverige ska ha F-skatt. Vidare har regeringen i dagarna lagt fram ett förslag om anmälningsskyldighet för utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige.

Utskottet stöder den reform som genomfördes den 1 januari 2009 i syfte att fler ska få bedriva näringsverksamhet. Reformen innebar att de faktorer som ska beaktas vid prövningen av kravet på självständighet lyftes fram i lagtexten. Syftet var att sätta fokus på relationen mellan parterna och deras gemensamma avsikt och på det sättet minska betydelsen av antalet uppdragsgivare. Motionärerna ifrågasätter reformen och föreslår åtgärder i syfte att begränsa friheten att gå från anställning till egen verksamhet. Utskottet anser att det är viktigt att alla som så önskar har möjlighet att starta och driva företag. Utskottet har en positiv inställning till alla företag och är inte berett att tillstyrka förslag som innebär att det införs allmänna begränsningar i möjligheten att få F-skatt eller krav som medför att det i praktiken blir omöjligt att starta mycket små företag.

Det finns anledning att framhålla att riksdagens beslut att utvidga näringsbegreppet i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt nu kommer att utvärderas och att utvärderingen gäller såväl konsekvensen för skatteuppbörden som effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor. Utskottet är inte heller mot denna bakgrund berett att nu tillstyrka förslag som syftar till att förändra reglerna om F-skatt, utan anser att resultatet av utvärderingen av denna reform bör avvaktas.

Enligt utskottets uppfattning skulle en tidsbegränsning för företag med låg omsättning innebära en ökad administration för företagarna samtidigt som kontrollvärdet kan ifrågasättas. Riksdagens beslut om ett nytt skatteförfarande innebär för övrigt att reglerna om godkännande för F-skatt har förenklats, bl.a. genom att beslutet gäller tills vidare.

När det gäller behovet av en större restriktivitet vid ansökningar från personer som dömts för skattebrott anser utskottet att bestämmelsen om att godkännande för F-skatt inte ska beviljas den som har näringsförbud utgör en rimlig gränsdragning.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsförslagen.

Ung Företagsamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om särskilda regler för näringsverksamhet som startat som UF-företag.

Bakgrund

Genom UF-utbildningar får ungdomar i gymnasieskolan möjlighet att under ett år driva egna företag och sälja verkliga varor och tjänster. Drygt 6 400 företag drivs under läsåret 2011/12 av ungefär 20 400 elever.

Eleverna driver UF-företagen under ett års tid. Först tar eleverna fram en affärsidé, genomför marknadsundersökningar och skaffar startkapital genom att sälja riskkapitalsedlar. Sedan startar de verksamheterna – med produktion och tjänsteutveckling, marknadsföring, försäljning samt ekonomisk redovisning. Under året får eleverna träna sin förmåga att samarbeta, lösa problem, fatta beslut och ta ansvar för sitt handlande. Vid verksamhetsårets slut upprättar UF-företaget en årsredovisning, och UF-företaget avvecklas. Det lånade kapitalet återbetalas tillsammans med eventuell utdelning.

Motionen

I motion 2012/13:Ub306 av Maria Plass m.fl. (M) föreslår motionärerna en översyn av reglerna för UF-företag för att det ska bli enklare att driva en verksamhet vidare efter ett år. Motionärerna anför att elever som driver UF-företag ofta vill fortsätta verksamheten. Detta kompliceras av att regelverket för UF-företag är otydligt och att Skatteverket inte betraktar UF-företag som företag i juridisk mening utan som hobbyverksamheter och enkla bolag. Detta ställer i sin tur till problem när ett UF-företag ombildas till enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag, vilket krävs för att verksamheten ska kunna drivas vidare.

Utskottets ställningstagande

Ett undantag för affärsverksamheter som bedrivs i utbildningssyfte kan framstå som en enkel och välmotiverad åtgärd men innebär enligt utskottets mening att skattelagstiftningen tillförs ytterligare en gränsdragning som ska hanteras av Skatteverket och de skattskyldiga som har kontakt med de undantagna verksamheterna. Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl att tillföra skattereglerna ett undantag av denna karaktär och avstyrker därför den nu aktuella motionen.

Synliga skatter och avgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att de skatter och avgifter som betalas av varje person ska göras synliga i löne- och skattebesked.

Motionerna

I flera motioner läggs förslag fram som syftar till att göra uttaget av skatter och avgifter synligt i löne- och skattebesked till den enskilde. Sådana förslag läggs fram i motionerna 2012/13:Sk240 av Mats Odell (KD), 2012/13:Sk252 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), 2012/13:Sk306 av Staffan Danielsson och Anders Ahlgren (båda C), 2012/13:Sk355 av Jenny Petersson (M), 2012/13:Sk363 av Betty Malmberg och Eva Bengtson Skogsberg (båda M) yrkande 2, 2012/13:Sk369 av Mikael Oscarsson (KD) och 2012/13:Sk434 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas syn när det gäller principen att uttaget av skatt och avgift bör vara synligt för var och en så att alla blir medvetna om skatteuttagets nivå. Utskottet ser därför positivt på att företag och myndigheter informerar om uttaget av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked och i andra sammanhang.

Utskottet är också positivt till att Skatteverket genom olika informationsinsatser ökar medvetenheten hos löntagare om de avgifter som arbetsgivaren betalar, och utskottet vill inte utesluta att det i framtiden kan bli möjligt att sådana uppgifter kan redovisas för den enskilde. I dagsläget är det svårt att lämna en exakt uppgift i varje enskilt fall eftersom avgifterna inte tas ut särskilt för varje löntagare. Utredningen om elektroniska inkomstuppgifter per individ och månad har tagit fram ett förslag (SOU 2011:40) om att arbetsgivare m.fl. ska lämna uppgifter om lön och skatteavdrag på arbetstagarnivå varje månad (månadsuppgifter). Även om syftet i första hand är att skapa bättre kontrollmöjligheter kan en bieffekt av ett sådant förslag eventuellt bli att det blir lättare att informera om skatte- och avgiftsuttagets storlek och möjligen också andra inslag i skatteuttaget som t.ex. jobbskatteavdragets effekt på individuell nivå.

I sammanhanget bör påpekas att det inte är något som hindrar att arbetsgivare i t.ex. lönebeskeden ger sina anställda relevant information om såväl skatter som löneavgifter. Löneprogram kan lätt anpassas så att detta är möjligt. Utskottet är positivt till att detta förfaringssätt blir vanligt på arbetsmarknaden.

Även om utskottet således anser att det är värdefullt om skatteuttaget kan göras synligt för den enskilda skattebetalaren är utskottet inte berett att gå så långt att utskottet tillstyrker att arbetsgivare ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna den önskade informationen till sina anställda. Det finns enligt utskottets mening anledning att vara försiktig med att införa tvingande regler som innebär att företagens och myndigheternas administrativa börda ökar.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.

Skatteflyktslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om översyn av skatteflyktslagen.

Jämför reservation 8 (V).

Skatteflyktslagen

Det är en allmän regel att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett den beteckning som avtalen givits. Bedömningen behöver inte avse en enstaka rättshandling utan kan gälla den sammantagna innebörden av flera rättshandlingar (RÅ 2004 ref. 27). I detta ligger t.ex. att s.k. skenavtal inte ska läggas till grund för beskattningen.

Vid sidan av den allmänna regeln om genomsyn finns i skatteflyktslagen särskilda bestämmelser som ger ytterligare möjligheter att bortse från en rättshandling vid taxeringen. De förutsättningar som ska föreligga vid en tillämpning av skatteflyktslagen är följande.

–     Rättshandlingen ska ingå i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige.

–     Den skattskyldige ska direkt eller indirekt ha medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna.

–     Skatteförmånen kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet.

–     En taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Lagen tillämpas av förvaltningsdomstol efter framställning från Skatteverket. Framställning ska göras före utgången av de frister som gäller för beslut om eftertaxering eller i en pågående process om själva sakfrågan i underinstanserna.

Skatteflyktslagen är tänkt att tillämpas på förfaranden där en skattskyldig genomför en transaktion främst i syfte att uppnå eller undvika en beskattningseffekt, t.ex. då avdrag yrkas för konstlade förluster. Om den skattskyldige har något eller några andra godtagbara skäl för sitt handlande som tillsammans är av större betydelse än skatteförmånen, ska skatteflyktslagen inte tillämpas. Om ett förfarande framstår som normalt med hänsyn till det ekonomiska resultat som uppnås men ändå leder till en skatteförmån som lagstiftaren inte har avsett är inte skatteflyktslagen tillämplig.

Avsikten med lagen är inte att åstadkomma någon utvidgning av det skattepliktiga området. Grundläggande måste alltjämt vara att gränserna för beskattningen anges genom de materiella reglerna (prop. 1980/81:17 s. 16).

Motionerna

I motion 2012/13:Sk343 av Staffan Anger (M) anför motionären att det borde vara rimligt att lagstiftaren uttrycker lagens syfte i skrift när lagarna författas. Regeringen bör se över om och hur ett avskaffande av skatteflyktslagen kan utformas och börja tillämpa legalitetsprincipen även vad gäller skatteflykt.

I kommittémotion 2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkande 2 anför motionärerna att en dom i Regeringsrätten för ett par år sedan visat att skatteflyktslagen inte var tillämplig vid vissa skatteupplägg med s.k. interna räntesnurror, trots att uppläggen inte var affärsmässigt motiverade. De föreslår att en översyn genomförs i syfte att säkra skatteflyktslagen som ett effektivt instrument i Skatteverkets arbete med att förhindra upplägg som inte är affärsmässigt motiverade och enbart görs i syfte att kringgå svensk skattelagstiftning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, nu liksom tidigare (jfr bet. 2011/12:SkU17), att det finns anledning att överväga om det är möjligt att avskaffa skatteflyktslagen. Som utskottet tidigare framhållit kräver en sådan åtgärd en noggrann och ingående beredning. Frågor om skatteflyktslagens tillämplighet utgör i dag ett vanligt inslag vid domstolarnas prövning av olika former av avancerade skatteupplägg, och lagen har sannolikt också en preventiv effekt i sådana sammanhang. En förutsättning för ett avskaffande bör vara att möjligheten att motverka nya avancerade skatteupplägg inte försämras samtidigt som lagstiftningen ska vara tydlig för berörda företag.

Utskottet ser det som en fördel om arbetet med att motverka nya upplägg kan inriktas på konkreta lösningar som är tydliga för de berörda företagen i stället för en generell utbyggnad av skatteflyktslagens tillämpningsområde. Som ett sent exempel på sådana konkreta ingripanden kan nämnas den skärpning av ränteavdragsbegränsningarna som riksdagen beslutat under hösten 2012 sedan det visat sig att räntesnurrorna fortsatt att utgöra ett allvarligt hot mot den svenska skattebasen. Utskottet är således inte berett att tillstyrka förslaget om en översyn av skatteflyktslagen i syfte att utvidga dess tillämpningsområde och är, bl.a. med hänsyn till det fortsatta behovet av konkreta åtgärder för att komma till rätta med olika former av skatteupplägg, inte heller berett att nu påbörja en översyn i syfte att avskaffa lagen.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Betalning av skatt vid delårsboende

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att uttaget av skatt ska variera med den skattskyldiges delårsboende i olika kommuner.

Motionen

I motion 2012/13:Sk296 av Emma Carlsson Löfdahl (FP) anför motionären att många tillbringar halva tiden i sitt fritidshus och halva tiden i sin permanenta bostad och nyttjar den kommunala servicen på båda boendeorterna. En översyn bör göras för att skapa en möjlighet att vara skriven och skatta i två olika kommuner. På sätt skulle reglerna anpassas till dagens verklighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att låta utdebiteringen av kommunal skatt variera med den skattskyldiges delårsboende i olika kommuner. En sådan ordning skulle bidra till ett ökat uppgiftslämnande och framstår som näst intill omöjlig att kontrollera. Ett eventuellt behov av en justering av kommunernas och landstingens skatteunderlag bör kunna tillgodoses på annat sätt. Utskottet avstyrker motionen.

Folkbokföringsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om folkbokföring av barn med dubbel bosättning och av make som flyttar till äldreboende samt om en översyn av reglerna vid adressbyte.

Folkbokföring

Folkbokföring innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen. Hit hör uppgifter om civilstånd, make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och andra personer som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och uppgift om motsvarande samband som är grundat på adoption. Som civilstånd registreras i folkbokföringen ogift, gift, registrerad partner, skild, skild partner, änka/änkling eller efterlevande partner. De som är registrerade partner i Sverige enligt den tidigare lagen kan när som helst omvandla sitt partnerskap till ett äktenskap genom en gemensam skriftlig anmälan direkt till Skatteverket.

Dubbel bosättning

Barn som har dubbel bosättning därför att föräldrarna inte bor tillsammans folkbokförs enligt samma regler som gäller för vuxna personer. Föräldrarna kan inte själva – t.ex. genom avtal om underhåll – bestämma var barnet ska vara folkbokfört. Ett barn som har dubbel bosättning genom att vistas omväxlande hos båda sina föräldrar ska anses ha sitt egentliga hemvist hos den förälder där det tillbringar flest nätter. Så länge en förälder bor kvar i den ursprungliga bostaden bör det förhållandet att barnet tillbringar en natt mer i veckan hos den andra föräldern inte medföra ändrad bosättning.

När båda föräldrarna flyttat från den ursprungliga bostaden måste en ny bedömning ske av var den övervägande delen av dygnsvilorna tillbringas. Med ursprunglig bostad menas den bostad där familjen senast var folkbokförd tillsammans. Ett barns folkbokföring kan inte enbart ändras på grund av att föräldrarna är överens om var barnet ska vara folkbokfört eller att tingsrätten har bestämt att barnet ska vara stadigvarande bosatt hos en förälder, utan hänsyn tas till den faktiska bosättningen.

Intresset av var barnet är folkbokfört hänger ofta samman med att möjligheten att få ekonomiska familjestöd, såsom underhållsstöd och bostadsbidrag, är kopplad till var barnet är folkbokfört. Likaså är bl.a. rätten till hälso- och sjukvård samt plats i förskola och grundskola kopplad till folkbokföringen.

Folkbokföringsutredningen har utrett om reglerna för folkbokföring av barn med dubbel bosättning är ändamålsenliga och i överensstämmelse med barnets bästa. I betänkandet Folkbokföringen (SOU 2009:75) lade utredningen fram förslag som rör folkbokföringen av barn med dubbelt boende.

För att underlätta Skatteverkets utredning i de fall föräldrarna lämnat motstridiga uppgifter om var barnet vistas ska särskilt beaktas om en dom som har vunnit laga kraft eller ett avtal som godkänts av socialnämnden reglerar frågan om ett barns vårdnad, boende eller umgänge. Ett barn som bor lika mycket hos båda sina föräldrar ska när byte av bostad har skett anses bosatt hos den av föräldrarna som dessa kommer överens om.

Beslut om folkbokföring utan föregående flyttningsanmälan gäller i dag fr.o.m. beslutets dag. När en flyttningsanmälan avseende ett barn avvisas för att båda vårdnadshavarna inte undertecknat den och Skatteverket beslutar om barnets folkbokföring efter en bosättningsutredning resulterar det i att barnet kan komma att folkbokföras långt efter det att själva flyttningen skedde. För att undvika dessa nackdelar ska beslutet gälla från flyttningsdagen eller från anmälningsdagen.

Vidare föreslås att huvudregeln för barn som föds utomlands ska vara att de inte folkbokförs.

Äldreboende

Dagens regler innebär att den som flyttar till ett äldreboende fortfarande får vara folkbokförd på den fastighet eller i den församling där han eller hon var bosatt vid flytten till äldreboendet.

Folkbokföringsutredningen (SOU 2009:75) föreslår att möjligheten att vara kvarskriven på tidigare vistelseort begränsas i dessa fall. Den som bor i ett äldreboende ska folkbokföras i enlighet med huvudregeln. Som undantag ska dock gälla att en vistelse i ett äldreboende i en annan kommun än den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när han eller hon flyttade till den aktuella bostaden inte ska anses leda till ändrad bosättning om vistelsen har beslutats av den kommun där han eller hon var folkbokförd.

Motionerna

I motion 2012/13:Sf267 av Anders Andersson (KD) yrkande 7 anförs att det upplevs som orättvist när de familjeekonomiska stöden betalas ut till den förälder som har barnet folkbokfört hos sig, trots att barnet bor växelvis hos föräldrarna. Att barnen bara är folkbokförda på en adress innebär också att brev från myndigheter, sjukvård och skola med automatik bara skickas hem till folkbokföringsadressen. För att minska risken för konflikter mellan föräldrarna och öka förutsättningarna för föräldrarna att vara fullt ut delaktiga i ansvaret kring barnet behöver reglerna för folkbokföring och bidrag där folkbokföringen spelar roll ses över.

I motion 2012/13:Sk309 av Mikael Cederbratt (M) anför motionären att det behövs ett undantag som gör att makar som levt skrivna på samma adress hela livet inte tvingas till särskrivning när vårdbehovet för den ene maken har blivit så stort att särskilt boende krävs.

I motion 2012/13:Sk219 av Lars-Arne Staxäng och Margareta Cederfelt (båda M) anför motionärerna att en person som folkbokför sig på en ny adress för att t.ex. slippa undan rättvisan alltför ofta lyckas med detta då någon form av bekräftelse inte alltid kommer fram till den som egentligen bor där. De anser att det är angeläget med en översyn av de regler som gäller vid adressbyte.

Utskottets ställningstagande

När det gäller folkbokföring vid inflyttning till äldreboende och folkbokföring av barn som bor växelvis hos föräldrarna ingår dessa frågor i Folkbokföringsutredningens uppdrag, och utredningen har i sitt slutbetänkande lagt fram förslag om ändrade regler som nu bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av regeringens överväganden med anledning av utredningens förslag bör avvaktas och avstyrker därför motionerna Sf267 och Sk309.

Skatteverket har en utredningsskyldighet i folkbokföringsärenden och ett allmänt ansvar för att register o.d. är så korrekta som möjligt. Skatteverket kan självmant ta upp en persons folkbokföring till prövning. Ofta torde detta ske sedan någon annan myndighet upplyst Skatteverket exempelvis om att en person använder en annan adress än den som förekommer i folkbokföringen. Vid prövningen ska förvaltningslagens bestämmelser om bl.a. parters rätt att få del av uppgifter iakttas (prop. 1990/91:153 s. 139). Antalet ärenden där Skatteverket får indikationer på att någon felaktigt folkbokfört sig på en annan fastighetsägares adress är tämligen omfattande. Fastighetsägaren har en skyldighet att svara på frågor från Skatteverket om folkbokföringen, men inte någon egen utredningsskyldighet. Utskottet anser inte att det finns skäl förändra denna ordning och avstyrker därför även motion Sk219.

Folkbokföring i församling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om ett tillkännagivande om vikten av att folkbokföringen vilar på historiskt stabila distrikt med hänvisning till att Folkbokföringsutredningens förslag om en sådan distriktsindelning nu bereds inom Regeringskansliet.

Jämför särskilt yttrande 2 (S, MP).

Folkbokföringsutredningen

Folkbokföringsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande, SOU 2009:75, att folkbokföring inte längre ska ske i territoriell församling inom Svenska kyrkan. I stället föreslås att folkbokföring ska ske på fastighet, eventuell lägenhet och i kommun. Utredningen konstaterar dels att Skatteverket inte längre genom folkbokföringen kommer att ha tillgång till uppgifter om inom vilken församlings territoriella område en person är bosatt, dels att Svenska kyrkan inte har några uppgifter om de personer som inte är medlemmar i kyrkan. Enligt utredningen blir det därför nödvändigt att bygga upp någon form av informationsutbyte mellan Svenska kyrkan och Skatteverket. Utredningens förslag till lösning är ett system varigenom Svenska kyrkan får skyldighet att informera Skatteverket om i vilken församling en viss belägenhetsadress finns för att på så sätt kunna koppla den enskilde till rätt församling.

Utredning föreslog vidare att det ska finnas en distriktsindelning som utgår från Svenska kyrkans församlingar 1999/2000. Beslut om att införa distrikt och om att ändra distriktens geografiska utbredning ska fattas av regeringen. Regeringen ska vidare besluta om distriktens namn och om eventuella ändringar av namnen. Lantmäteriet ska upprätta skiktet med distrikt i registerkartan. Den statliga och de kommunala lantmäterimyndigheterna ska vid ändringar i distrikten uppdatera registerkartan. Uppgift om distrikt ska även föras i adressdelen i fastighetsregistret, kopplad till belägenhetsadress.

Begravnings- och kyrkoavgifterna

Begravningsutredningen föreslog i sitt betänkande, SOU 2009:79, att begravningsavgiften ska vara densamma inom en kommun. Ett starkt skäl för detta anges vara vikten av att skapa en acceptans för begravningsavgiften hos medlemmarna. Utredningen anger vidare att det framstår som ett rimligt önskemål att alla invånare inom samma kommun ska kunna förvänta sig en välfungerande begravningsverksamhet till samma kostnad. Enligt utredningen ska förslaget ses som ett första steg mot en ordning med en enda huvudman för begravningsverksamheten inom en kommun. Regeringen har i proposition 2011/12:51 Några begravningsfrågor valt att inte gå vidare med förslaget eftersom det skulle innebära ett alltför stort ingrepp i Svenska kyrkans självbestämmande och organisation.

I en promemoria om ny hantering av begravnings- och kyrkoavgifterna föreslog regeringen i januari 2012 att en enhetlig begravningsavgiftssats ska gälla för all begravningsverksamhet som bedrivs under Svenska kyrkans huvudmannaskap. Alla personer som är folkbokförda inom något av de förvaltningsområden där en församling inom Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten kommer att betala begravningsavgift enligt samma avgiftssats. Avgiftssatsen ska på motsvarande sätt som i dag beräknas genom att kostnaderna för begravningsverksamheten divideras med beskattningsunderlaget. I stället för att det görs på församlingsnivå ska detta ske med utgångspunkt i de samlade kostnaderna för hela den begravningsverksamhet som bedrivs under Svenska kyrkans huvudmannaskap jämfört med den samlade beskattningsbara inkomsten hos de personer som är folkbokförda inom Svenska kyrkans förvaltningsområden. För de personer som är folkbokförda inom Stockholms och Tranås kommuner, där kommunerna är begravningshuvudmän, innebär förslaget inte någon förändring.

Promemorian har remissbehandlats (dnr Fi2012/396) och frågan bereds i Regeringskansliet.

Motionerna

I fyra motioner begärs tillkännagivanden om att det är viktigt att folkbokföringen även i fortsättningen vilar på historiskt stabila distrikt så att sockenindelningen bevaras. Sådana yrkanden framställs i motionerna 2012/13:Sk230 av Christer Engelhardt (S), 2012/13:Sk255 av Helene Petersson i Stockaryd (S), 2012/13:Sk288 av Gunnar Sandberg m.fl. (S) och 2012/13:Sk383 av Solveig Zander och Anders Åkesson (båda C).

Utskottets ställningstagande

Folkbokföringsutredningens förslag syftar bl.a. till att bevara den äldre sockenindelningen genom ett system med distrikt i folkbokföringsdatabasen. Avsikten är att indelningen ska bygga på församlingsindelningen 1999/2000. Folkbokföringsutredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att sambandet med den historiska indelningen upprätthålls. Härigenom kan ett levande kulturarv bevaras, användas och utvecklas. Utskottet ser dock inte någon anledning för riksdagen att rikta tillkännagivanden till regeringen i denna fråga utan anser att resultatet av den fortsatta beredningen av Folkbokföringsutredningens förslag bör avvaktas. Utskottet avstyrker de aktuella motionsförslagen.

Personnummer och samordningsnummer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att genomföra en översyn i syfte att ge fler människor tillgång till personnummer.

Bakgrund

Alla personer som folkbokförs i Sverige tilldelas ett personnummer som identitetsbeteckning. Den som en gång fått ett personnummer kommer att behålla samma nummer livet ut. Det innebär att personnumret inte ändras vid t.ex. flyttning från eller till Sverige. Personnumret infördes 1947 och då som ett system med födelsetid plus ett tresiffrigt födelsenummer. År 1967 gjordes en ändring som innebar att man införde en kontrollsiffra som fjärde siffra i personnumret. Personnumret anger dels personens födelsetid, dels ett födelsenummer samt en kontrollsiffra. De enda uppgifter som kan utläsas ur ett personnummer är födelsetid och kön. Könet framgår av näst sista siffran i personnumret och är udda för män och jämn för kvinnor.

Problemen med att personnumren inte räcker till har lösts genom att det är möjligt att i stället ange en födelsedagen närliggande dag vid fastställande av personnummer. Avsikten är att öka antalet tillgängliga personnummer med bibehållen utformning av personnumret. I ärendet infördes även en möjlighet att tilldela personer som omfattas av regler om immunitet och privilegier personnummer trots att de inte folkbokförs (prop. 2008/09: 111, bet. 2008/09:SkU28).

Sedan den 1 januari 2000 får en person som inte är eller har varit folkbokförd efter begäran från en myndighet tilldelas ett särskilt nummer, ett s.k. samordningsnummer. Tidigare kunde även dessa personer tilldelas personnummer om det fanns ett uttryckligt författningsstöd. Eftersom identiteten ofta är osäker när det gäller personer som inte är folkbokförda i landet, ansågs det lämpligt att personnummer reserverades för personer som är folkbokförda. Samordningsnummer infördes eftersom risken för personförväxling och behovet av säker kommunikation mellan myndigheter ändå ansågs kräva en enhetlig personbeteckning även beträffande personer som inte är folkbokförda (prop. 1997/98:9 s. 78 f.).

Samordningsnumret är konstruerat som ett personnummer men med sifferkombinationer som inte kan förekomma i personnumret på så sätt att siffrorna för dag adderas med 60.

Genom en lagändring den 1 juni 2008 får uppgifter om personer med samordningsnummer, om det inte råder osäkerhet om personernas identitet, ingå i det statliga personadressregistret (SPAR). Härigenom har företag och andra privata organisationer fått en möjlighet att genom en enkel registerkontroll verifiera de uppgifter som en person med samordningsnummer lämnar om sin identitet (prop. 2007/08:58, bet. 2007/08:SkU26).

Provisoriska personnummer

Folkbokföringsutredningen redovisade i betänkandet Personnummer och samordningsnummer (SOU 2008:60) hur samordningsnumren fungerar i praktiken och föreslog att samordningsnumren ska finnas kvar för personer som vistas endast en begränsad tid i landet. Utredningens förslag innebar att alla statliga myndigheter skulle få rätt att begära samordningsnummer för en person om det behövs i myndighetens verksamhet för att undvika personförväxling eller utbyta information om personen med andra myndigheter eller organisationer. Regeringen föreslog att behörigheten att begära samordningsnummer skulle utvidgas till att omfatta även andra organ än myndigheter enligt vad regeringen bestämmer (prop. 2008/09:111, bet. 2008/09:SkU28), vilket bifölls av riksdagen.

Regeringen har härefter förordnat om att Skatteverket får tilldela samordningsnummer på begäran av en statlig myndighet eller en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda vissa examina och som i sin verksamhet behöver ett samordningsnummer för en person för att undvika personförväxling eller för att utbyta information om personen med andra myndigheter eller organisationer (SFS 2009:275).

Samordningsnummer får tilldelas en person om det inte råder osäkerhet om hans eller hennes identitet. Även om det råder osäkerhet om en persons identitet, får samordningsnummer tilldelas för registrering i

1.    belastningsregister, misstankeregister och register som förs enligt polisdatalagen eller i övrigt inom rättsväsendets informationssystem,

2.    Migrationsverkets verksamhetsregister enligt förordningen om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen när det gäller personer som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., eller

3.    beskattningsdatabasen.

Motionen

I motion 2012/13:Sk349 av Finn Bengtsson m.fl. (M) anförs att kravet på folkbokföring gör att viktiga grupper inte kan få personnummer. Till dessa hör bl.a. en ökande mängd människor som vistas och verkar i Sverige under längre tider genom de regelverk inom exempelvis Europeiska unionen, som tillkommit för att stimulera en ökad rörlighet och utbyten mellan medlemsstaternas befolkningar. När sådana individer som valt att komma hit under längre tider, kanske för att de tillbringar sin fritid här och t.o.m. blivit fastighetsägare i Sverige med allt vad detta innebär av formella kontaktbehov med det omgivande samhället, är avsaknaden av ett personnummer något som hämmar deras kontakter till men både för dem själva och för exempelvis en lång rad näringsidkare i Sverige. En översyn bör genomföras i syfte att ge en större grupp människor personnummer än vad som är möjligt i dag och med de få och synnerligen specifika undantag som finns.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att samordningsnummer efter begäran från vissa myndigheter ska ges till utländska personer som arbetar tillfälligt i landet eller pendlar från ett grannland och att förutsättningarna för att använda dessa nummer för identifikation har förbättrats genom att de ingår i det statliga personadressregistret. Personer som är anställda vid internationella organ i Sverige och har immunitet och privilegier enbart i tjänsten har numera personnummer. Utskottet ser inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av dessa regler och avstyrker den aktuella motionen.

Organisationsnummer för enskild firma

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att egenföretagare ska tilldelas ett särskilt organisationsnummer.

Bakgrund

Enskilda näringsidkare använder sitt personnummer som identitetsbeteckning. Registreringsnumret för mervärdesskatt är konstruerat utifrån person- eller organisationsnumret med vissa tillägg. En skattskyldig ska ange sitt registreringsnummer till mervärdesskatt på fakturor och jämförliga handlingar. Andra företagsformer såsom aktiebolag och handelsbolag tilldelas särskilda organisationsnummer som inte är identiska med ägarens personnummer.

Ett förslag om att tilldela näringsidkare ett särskilt företagarnummer lades fram i betänkandet Personnummer – Integritet och effektivitet (SOU 1994:63). Ett sådant företagarnummer skulle enligt utredningsförslaget kunna användas i stället för personnummer i olika sammanhang, t.ex. i faktura som utfärdas enligt mervärdesskattebestämmelserna. Personnummerutredningens förslag fick delvis ett kraftigt negativt remissutfall, och regeringen lade aldrig fram något förslag på grundval av utredningsbetänkandet (se prop. 1994/95:100 bil. 3.1 s. 91).

Motionen

I motion 2012/13:Sk202 av Penilla Gunther (KD) anför motionären att många företagare inte gillar att personnumret används för att identifiera den verksamhet som de bedriver under egen firma. Att en företagare valt att ta ett personligt ansvar för sin verksamhet ska inte behöva innebära att företagaren tvingas skylta med sitt personnummer på fakturor och kvitton. För att skydda de små enskilda firmornas intresse och identitet bör egenföretagare tilldelas ett särskilt organisationsnummer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om att ett liknande förslag har presenterats i ett utredningsbetänkande som efter ett negativt remissutfall inte ledde fram till någon proposition. Invändningarna gick i huvudsak ut på att integritetsaspekterna och klagomålen över personnummeranvändningen i detta sammanhang överdrivits, att ett system med dubbellagring av identiteter skulle ställa sig kostsamt och krångligt både att införa och hålla i drift samt att även andra register skulle påverkas. Dessa invändningar är alltjämt relevanta.

Det bör också framhållas att användningen av ett personneutralt nummer inte utgör någon garanti för att den som bedriver näringsverksamhet under enskild firma kan förbli anonym. Kopplingen mellan ett organisationsnummer och personnumret kommer att behöva redovisas i många olika sammanhang, inte bara vid kontakter med myndigheter, utan också gentemot banker, viktiga kunder, leverantörer m.fl. Detta gör att uppgiften om vem som står bakom en firma knappast kommer att kunna döljas.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att näringsidkare får använda ett särskilt organisationsnummer vid registrering av enskild firma och avstyrker därför motionen.

Skydd för folkbokföringsuppgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om ett tillkännagivande om behovet av skydd för folkbokföringsuppgifter med hänvisning till att arbete med dessa frågor pågår.

Jämför reservation 9 (S, V).

Bakgrund

Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som regel offentliga. Sekretess gäller hos alla myndigheter om det av särskild anledning kan antas att den enskilde, eller någon närstående, kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut (22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). En sådan särskild anledning som avses i bestämmelsen kan vara befarad personförföljelse. I de fall man på förhand kan misstänka att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan sekretessmarkering i folkbokföringsregistren tillgripas som en första skyddsåtgärd. Markeringen anger att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess. Sekretessmarkering är alltså avsedd att ge myndigheterna en varningssignal inför uppgifter som normalt lämnas ut utan särskild sekretessprövning. Förfarandet med sekretessmarkering är inte lagreglerat. Förfarandet har dock använts inom folkbokföringen under många år, och skatteförvaltningen har utarbetat särskilda rutiner för systemet. JO har också accepterat förfarandet. Omprövning av sekretessmarkeringen sker i regel varje år. Den skyddade personen ska då redogöra för de aktuella förhållandena, varvid det prövas om skyddet ska vara kvar.

Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att genom beslut om s.k. kvarskrivning (16 § folkbokföringslagen) medge en person som flyttar att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsadressen om personen av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Kvarskrivning kan endast ske efter ansökan från den enskilde och får endast medges om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt. Kvarskrivning får även avse den utsatta personens medflyttande familj. Kvarskrivning får medges för högst tre år i taget. Kvarskrivning kombineras ofta med sekretessmarkering.

Bestämmelser om fingerade personuppgifter infördes den 1 juli 1991 och regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt lagen kan en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot hans liv, hälsa eller frihet medges att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter). Det krävs också att personen inte kan ges tillräckligt skydd genom kvarskrivning eller på annat sätt. Huvudregeln är att medgivandet gäller för obegränsad tid, men det får begränsas till viss tid. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem som varaktigt bor tillsammans med den person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet. Medgivande lämnas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen.

Skatteverket publicerar en vägledning för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter i offentlig förvaltning.

Folkbokföringsutredningen

Folkbokföringsutredningen (SOU 2009:75) har undersökt förutsättningarna för en författningsreglering av förfarandet med sekretessmarkering och sett över hanteringen av sekretessmarkerade uppgifter i folkbokföringsdatabasen vid överföringen till andra myndigheter.

Utredningen konstaterar att Skatteverket för in sekretessmarkeringar i folkbokföringsdatabasen med stöd av 5 kap. 5 § och 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, förkortad OSL, som omfattar fler situationer (”lider men”) än den generella sekretessbestämmelsen för personuppgifter vid förföljelse, 21 kap. 3 § OSL (”utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men”). När övriga myndigheter tar del av Skatteverkets sekretessmarkering kan de inte dra slutsatsen att markeringen införts på grund av att personen riskerar att ”utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men”. Mot bakgrund av denna brist i regleringen och i syfte att underlätta prövningen av behovet av skydd är det enligt utredningens mening nödvändigt att se till att Skatteverkets bedömning att en enskilds personuppgifter behöver skyddas på grund av risk för våld, hot eller annan förföljelse blir känd för de myndigheter som hanterar uppgifterna.

Utredningen föreslår att Skatteverket efter ansökan ska registrera en personuppgift om att en enskild eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men, dvs. har ett skyddsbehov. Ett avslag på en sådan begäran ska kunna överklagas av den enskilde. Utredningen konstaterar att myndigheterna har i stort bra rutiner för att hantera uppgifter om personer som är utsatta för hot och som därför fått sekretessmarkering. Det har dock från flera håll lämnats uppgifter om att det alltjämt föreligger brister. Det bedöms inte finnas några större brister i de författningar som finns, utan det är tillämpningen som brister. Det behövs därför inte några författningsändringar. Alla myndigheter bör dock enligt utredningens uppfattning se över sina rutiner för hanteringen av dessa uppgifter.

Motionen

I motion 2012/13:Sk216 av Hans Hoff (S) anför motionären att de exempel som finns på att skyddade uppgifter lämnats ut visar på nödvändigheten av att ytterligare åtgärder vidtas för att garantera skyddade personers säkerhet. Avgörande är att riksdag och regering orkar hålla i de här viktiga frågorna och gå vidare så att förslag i utredningar även leder till konkreta resultat. Ytterligare insatser i form av lagändringar, informationsinsatser och tekniklösningar krävs innan samhället når ett något så när fullgott integritetsskydd för de hotade och våldsutsatta. Det är viktigt att personer med skyddad identitet garanteras ett fullgott skydd.

Utskottets ställningstagande

Det är enligt utskottets uppfattning mycket viktigt att reglerna om skydd för folkbokföringens uppgifter om våldsutsatta personer har en ändamålsenlig utformning och att de tillämpas på ett sätt som gör att personer som tvingas begära skydd kan känna sig trygga. Redan åtgärden att begära skydd för sina folkbokföringsuppgifter innebär att den våldsutsatte tar på sig inskränkningar i sin och familjens personliga frihet som normalt sett skulle betraktas som helt oacceptabla. En förutsättning för kvarskrivning är t.ex. att den utsatte genomför en flyttning där alla band med den tidigare adressen klipps av. Utöver de praktiska problemen vid alla former av externa kontakter bidrar risken för upptäckt till att den utsatte befinner sig i en mycket svår stressituation. Det finns enligt utskottets mening anledning att understryka att det skydd som kan erbjudas för uppgifter inom folkbokföringen måste ses som en ren nödåtgärd och att det därför är viktigt att åtgärder vidtas också inom andra områden.

Justitieutskottet har senast i betänkande 2011/12:JuU14 Våldsbrott och brottsoffer behandlat bl.a. frågor om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och har där redovisat det arbete som pågår för att skydda personer som utsätts för hot eller förföljelse. När det gäller folkbokföringsuppgifterna och skyddet för dessa har Folkbokföringsutredningen undersökt förutsättningarna för en författningsreglering av förfarandet med sekretessmarkering och sett över hanteringen av sekretessmarkerade uppgifter i folkbokföringsdatabasen vid överföringen till andra myndigheter. Utredningen har bl.a. föreslagit att Skatteverket efter ansökan ska registrera en personuppgift om att en enskild eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men, dvs. har ett skyddsbehov, och att ett avslag på en sådan begäran ska kunna överklagas av den enskilde. Folkbokföringsutredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som bedrivs i syfte att ytterligare säkra hanteringen av skyddade personuppgifter och underlätta för den som befinner sig i en våldsutsatt situation ser utskottet inte någon anledning att tillstyrka motionsförslaget om ett tillkännagivande till regeringen på detta område. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Uppgift om dubbla medborgarskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att svenska medborgares dubbla medborgarskap ska redovisas vid avisering av folkbokföringsuppgifter till myndigheter.

Jämför reservation 10 (SD).

Bakgrund

Den tidigare svenska medborgarskapslagstiftningen hade som utgångspunkt att dubbelt medborgarskap borde undvikas. Strävan att undvika dubbelt medborgarskap övergavs emellertid i samband med antagandet av 2001 års medborgarskapslag (prop. 1999/2000:147 s. 17 f. och SOU 1999:34 s. 201 f.). Förändringen innebär att det inte längre är ett krav att den som ansöker om svenskt medborgarskap avsäger sig sitt tidigare medborgarskap. Den som är svensk medborgare och förvärvar ett annat medborgarskap kan också behålla det svenska om detta är möjligt enligt det andra landets lagstiftning.

Alla myndigheter i samhället har rätt att få uppgifter från folkbokföringen genom Navet (Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället). Navets funktioner regleras av lagen (2001:182) och förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Huvudregeln är att det endast är de senast registrerade uppgifterna om en person som får lämnas ut. Datum för inflyttning från utlandet får lämnas ut inom fyra år efter utgången av det år då uppgiften registrerades. Uppgift om inflyttningsland får dock inte lämnas ut. Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna har tillgång till uppgifter enligt särskilda regler.

I de folkbokföringsuppgifter som myndigheter har rätt att få från Navet har alla personer minst ett registrerat medborgarskap. En person som inte är svensk medborgare kan ha upp till tre registrerade medborgarskap. För personer med både svenskt och utländskt medborgarskap visas endast det svenska. Uppgift om datum för förvärv av svenskt medborgarskap eller registrering av utländskt medborgarskap anges.

Motionen

I motion 2012/13:Sk413 av Thoralf Alfsson och Kent Ekeroth (SD) begär motionärerna ett tillkännagivande om att svenska medborgares dubbla medborgarskap ska redovisas vid avisering av folkbokföringsuppgifter till myndigheter. Syftet är att underlätta myndigheternas kontroll av inkomster och bidrag.

Utskottets ställningstagande

De regler som gäller för tillgången till uppgifter i folkbokföringsregistret är resultatet av en avvägning mellan å ena sidan behovet av att ha rationella och effektiva regler och å andra sidan kravet på skydd för sådana uppgifter som kan vara känsliga ur integritetssynpunkt. Uppgift om födelseort och uppgift om inflyttning från utlandet får t.ex. inte användas vid sökning i folkbokföringsregistret, och uppgift om medborgarskap får användas som sökbegrepp endast i fråga om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt i fråga om medborgarskap inom eller utom Europeiska unionen. Vid utlämning av uppgifter till myndigheter får endast de senast registrerade folkbokföringsuppgifterna lämnas ut och uppgift får inte lämnas om från vilket land inflyttning skett.

Utskottet är inte berett tillstyrka en förändring av dessa regler och avstyrker därför motionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Skatte- och avgiftskontroll – övergripande frågor, punkt 1 (S, MP)

 

av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S) och Mats Pertoft (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Sk380 av Kenneth G Forslund m.fl. (S),

2012/13:Sk403 av Kerstin Engle m.fl. (S) och

2012/13:Sk412 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt

avslår motionerna

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 1 och 4 samt

2012/13:Sk317 av Jan Lindholm (MP).

Ställningstagande

Fattiga länder förlorar tio gånger det globala biståndet varje år i form av olaglig kapitalflykt. Multinationella företag som undviker att betala skatt står för två tredjedelar av kapitalflykten, kriminell verksamhet som handel med droger, vapen och människor, står för nästan en tredjedel och korruption för runt 3 procent. Kapitalflykten möjliggörs genom skatteparadis och deras banksekretess.

Hemlighetsmakeriet i skatteparadis gör det omöjligt för myndigheter att få information om vem som gömmer pengar, varifrån pengarna kommer eller vilka summor det rör sig om.

Sverige bör verka för att skatteredovisningen i alla länder öppnas genom ett världsomspännande krav på land-för-land-rapportering. Företag ska rapportera sina vinster och skatter i varje land där de är verksamma så att myndigheterna i alla länderna får vetskap om hur mycket skatt som företagen är skyldiga att betala.

Regeringen bör verka för att stärka FN:s skattekommitté och andra forum där utvecklingsländerna är bättre representerade än inom Global Forum, som instiftats av i-ländernas samarbetsorgan OECD, och i relevanta internationella forum verka för att ett automatiskt och obligatoriskt internationellt utbyte av skatteinformation mellan skattemyndigheter etableras.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2.

Skatte- och avgiftskontroll – övergripande frågor, punkt 1 (V)

 

av Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 1 och 4,

2012/13:Sk380 av Kenneth G Forslund m.fl. (S) och

2012/13:Sk403 av Kerstin Engle m.fl. (S) samt

bifaller delvis motionerna

2012/13:Sk317 av Jan Lindholm (MP) och

2012/13:Sk412 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Det är viktigt att vara observant på att krångliga skatteregler minskar människors möjligheter att göra rätt för sig. Att erbjuda krångliga lösningar och ständigt göra avsteg från principerna om likformig beskattning har blivit ett kännetecken för den nuvarande regeringens skattepolitik. Utvecklingen går mot att utforma skatterna selektivt i betydligt större utsträckning än tidigare, vilket innebär ökade gränsdragningsproblem och mer svåröverskådliga regler.

De senaste årens utvecklig innebär också ett behov av en ny skattefelskarta. Det är välkommet att regeringen nu har givit Skatteverket i uppdrag att förnya skattefelskartan. En sådan uppdatering bör dock genomföras regelbundet.

I Riksrevisionens granskning av Sveriges skatteavtal med andra länder (RiR 2010:24) diskuteras bl.a. den s.k. tioårsregeln. Regeln infördes 1984 för att säkerställa svensk beskattning på realisationsvinster som uppkommer när en fysisk person överlåter aktier och andelar i samband med utflyttning. Men eftersom det är bosättarlandet som har beskattningsrätten har tioårsregeln haft begränsad effekt. Detta problem är tänkt att kunna åtgärdas i samband med omförhandling av de bilaterala skatteavtalen.

Det handlar om stora summor som undandras svensk beskattning. Skatteverket menar att mer generella regler skulle vara ett effektivare sätt att komma till rätta med problemet, snarare än att omförhandla alla aktuella skatteavtal. Att omförhandla avtalen är ett tidskrävande arbete där man också riskerar att andra för Sverige fördelaktiga villkor ändras. Regeringen delade så sent som 2007 denna bedömning, men ansåg då att frågan måste beredas vidare. Det kan konstateras att andra länder, exempelvis våra nordiska grannar, Tyskland och Österrike har infört en s.k. exitskatt för att komma till rätta med motsvarande skatteläckage. Även Sverige bör utnyttja möjligheten att införa mer generella regler för att komma till rätta med skatteläckage vid utflyttning.

Regeringen bör verka för att stärka FN:s skattekommitté och andra forum där utvecklingsländerna är bättre representerade än inom Global Forum, som instiftats av i-ländernas samarbetsorgan OECD, och i relevanta internationella forum verka för att ett automatiskt och obligatoriskt internationellt utbyte av skatteinformation mellan skattemyndigheter etableras.

Fattiga länder förlorar tio gånger det globala biståndet varje år i form av olaglig kapitalflykt. Multinationella företag som undviker att betala skatt står för två tredjedelar av kapitalflykten, kriminell verksamhet som handel med droger, vapen och människor, står för nästan en tredjedel och korruption för runt 3 procent. Kapitalflykten möjliggörs genom skatteparadis och deras banksekretess.

Hemlighetsmakeriet i skatteparadis gör det omöjligt för myndigheter att få information om vem som gömmer pengar, varifrån pengarna kommer eller vilka summor det rör sig om.

Sverige bör verka för att skatteredovisningen i alla länder öppnas genom ett världsomspännande krav på land-för-land-rapportering. Företag ska rapportera sina vinster och skatter i varje land där de är verksamma så att myndigheterna i alla länderna får vetskap om hur mycket skatt som företagen är skyldiga att betala.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.

Skatte- och avgiftskontroll – särskilda kontrollåtgärder, punkt 2 (S)

 

av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S) och Anders Karlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Sk275 av Clas-Göran Carlsson m.fl. (S),

2012/13:Sk277 av Jan-Olof Larsson (S) och

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkandena 3–5 och 11,

bifaller delvis motion

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 5–7 och 9 samt

avslår motionerna

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 8 och 12,

2012/13:Sk347 av Finn Bengtsson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt

2012/13:Sk364 av Betty Malmberg (M).

Ställningstagande

Riksdagen fattade i januari 2013 beslut om att utvidga systemet med personalliggare till att omfatta tvätteribranschen.

När det gällde frågan om en motsvarande utvidgning till byggbranschen gjorde regeringen bedömningen att Personalliggarutredningens förslag inte bör genomföras och aviserade att frågan om ett kontrollsystem inom byggbranschen kommer att utredas på nytt.

Skatteutskottet delade inte regeringens bedömning. Utskottet underströk att branschens krav på åtgärder är starka och att det är angeläget att regeringen prioriterar arbetet med att ta fram de åtgärder som branschen efterfrågar så att ytterligare dröjsmål undviks. Utskottet anförde att regeringen borde genomföra sin beredning av frågan om utformningen av ett kontrollsystem för byggbranschen och återkomma till riksdagen i så god tid att ett förslag om personalliggare i byggbranschen kunde träda i kraft under 2013. Eftersom Månadsuppgiftsutredningens förslag har stor betydelse för möjligheten att genomföra meningsfulla kontroller i dessa sammanhang anförde utskottet vidare att det var viktigt att ett förslag om månadsuppgifter läggs på riksdagens bord så snart som möjligt och i så god tid att det kan träda i kraft den 1 januari 2014. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.

Regeringen har aviserat att en proposition med förslag om månadsuppgifter kommer att läggas fram den 26 mars 2013 och har även beslutat att tillsätta en utredare med uppgift att ta fram ett kontrollsystem för byggbranschen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2014.

Vi står bakom riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör påskynda sitt arbete när det gäller byggbranschens kontrollsystem och förslaget om månadsuppgifter så att byggbranschens berättigade krav kan tillgodoses utan ytterligare dröjsmål. Det är viktigt att utredningen om utformningen av ett kontrollsystem för byggbranschen slutförs i så god tid att ett förslag kan läggas på riksdagens bord och genomföras under hösten 2013.

Ett entreprenadavdrag är en lösning där en viss del av betalningen till en underentreprenör hålls inne för att säkra inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter. Syftet är att minska möjligheten till fusk och säkra betalningar av skatter och arbetsgivaravgifter. Inte minst utlandsägda underentreprenörer och bemanningsföretag ställer till problem. I Finland har man infört regeln att om det utländska bemanningsföretaget inte betalar skatter och avgifter är entreprenörerna ovanför (de finska bolagen) ansvariga för dessa skatter och avgifter. Vi vill se över de eventuella möjligheterna att införa ett entreprenadavdrag i ett första steg i bygg- och anläggningsbranscherna.

För att framgångsrikt slutföra arbetet mot skattefusk i taxibranschen behövs redovisningscentraler till vilka köruppdrag och ersättningar rapporteras. Dagens beställningscentraler kan sköta denna funktion. Krav på anslutning till redovisningscentral skrivs in som villkor för taxitillstånd. Precis som i fråga om certifierade kassaregister ska en övergångsperiod förbereda införandet. Skatteverket har i en skrivelse till regeringen daterad den 4 november 2010 begärt att obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) införs, men inget har hänt. Obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) bör införas för taxametrar inom taxinäringen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.

Skatte- och avgiftskontroll – särskilda kontrollåtgärder, punkt 2 (V)

 

av Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 5–9 och 12 samt

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkande 11,

bifaller delvis motionerna

2012/13:Sk275 av Clas-Göran Carlsson m.fl. (S),

2012/13:Sk277 av Jan-Olof Larsson (S) och

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkandena 3–5 och

avslår motionerna

2012/13:Sk347 av Finn Bengtsson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt

2012/13:Sk364 av Betty Malmberg (M).

Ställningstagande

Förrförra mandatperioden medverkade Vänsterpartiet till att krav på personalliggare infördes i frisör- och restaurangbranscherna. Resultatet av reformen har varit mycket gott. Det har visat sig att åtgärderna blivit ett bra verktyg för att pressa tillbaka den ekonomiska brottsligheten.

Regeringens egen utredare föreslog i september 2009 (Ds 2009:43) att kravet på personalliggare även ska omfatta bygg- och tvätteribranscherna; riksdagen fattade i januari 2013 också beslut om att utvidga systemet med personalliggare till tvätteribranschen. När det gällde frågan om en motsvarande utvidgning till byggbranschen gjorde regeringen bedömningen att Personalliggarutredningens förslag inte borde genomföras och aviserade att frågan om ett kontrollsystem inom byggbranschen kommer att utredas på nytt.

Skatteutskottet delade inte regeringens bedömning. Utskottet underströk att byggbranschens krav på åtgärder är starka och att det är angeläget att regeringen prioriterar arbetet med att ta fram de åtgärder som branschen efterfrågar så att ytterligare dröjsmål undviks. Utskottet anförde att regeringen borde genomföra sin beredning av frågan om utformningen av ett kontrollsystem för byggbranschen och återkomma till riksdagen i så god tid att ett förslag om personalliggare i byggbranschen kunde träda i kraft under 2013.

Skatteutskottet tog också upp behovet av att införa Månadsuppgiftsutredningens förslag. I dag redovisar företag skatter och arbetsgivaravgifter i en klumpsumma månadsvis. Det innebär att det inte går att direkt härleda vilka anställda som avses och inte heller hur många anställda som inbetalningen avser. Genom att koppla inbetalningarna till enskilda individer försvåras fusk och ohederlig hantering samt redovisning av skatter och avgifter. De anställda kan på detta sätt också få möjlighet att kontrollera att hans eller hennes skatter och avgifter betalas in på ett korrekt sätt. Eftersom Månadsuppgiftsutredningens förslag har stor betydelse för möjligheten att genomföra meningsfulla kontroller i byggbranschen anförde utskottet att det är viktigt att ett förslag om månadsuppgifter läggs på riksdagens bord så snart som möjligt och i så god tid att det kan träda i kraft den 1 januari 2014.

Vad skatteutskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.

Regeringen har nu aviserat att en proposition med förslag om månadsuppgifter kommer att läggas fram den 26 mars 2013 och har även fattat beslut om att tillsätta en utredare med uppgift att ta fram ett kontrollsystem för byggbranschen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2014.

Jag står bakom riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör påskynda sitt arbete när det gäller byggbranschens kontrollsystem och förslaget om månadsuppgifter så att byggbranschens berättigade krav kan tillgodoses utan ytterligare dröjsmål. Det är viktigt att utredningen om utformningen av ett kontrollsystem för byggbranschen slutförs i så god tid att ett förslag kan läggas på riksdagens bord och genomföras under hösten 2013.

I samband med att reformen med personalliggare infördes fick Skatteverket befogenhet att genom oanmälda besök kontrollera personalliggarna mot de faktiska förhållandena på arbetsplatsen. Kontrollerna har varit en förutsättning för att systemet ska fungera. Nu ställs krav från flera håll på att även möjligheten att göra oanmälda arbetsplatsbesök ska utökas. Jag instämmer i det som en naturlig följd av vårt krav ovan.

En brist i dagens lagstiftning är att en huvudentreprenör inte kan hållas ansvarig för villkoren hos en underentreprenör, trots att denne kan göra stora vinster på att köpa en tjänst som uppenbart är för billig för att vara laglig. Seriösa företag som själva följer både lagar och avtal kan med andra ord tämligen riskfritt sätta i system att anlita kriminella svartfirmor och tjäna in mellanskillnaden. Förutom att åsamka staten stora förluster genom obetalda skatter och avgifter, skapar den här typen av företag en parallell arbetsmarknad med villkor som är långt sämre än de som lagar och avtal föreskriver. Det sätter press på löner och arbetsvillkor också på den legala arbetsmarknaden och sätter konkurrensen ur spel i hela branscher.

Därför behövs en nationell lagstiftning som reglerar huvudentreprenörernas ansvar för att skatter och sociala avgifter betalas in av de underentreprenörer de anlitar. En modell som har diskuterats är att införa ett entreprenadavdrag, dvs. att huvudentreprenören betalar in skatter och avgifter också för underentreprenörens anställda i samband med fakturering. Ett alternativt, förenklat förslag är att uppdragsgivaren håller inne sin betalning till dess att det anlitade företaget betalat skatter och avgifter. En lagstiftning som gör huvudentreprenörer ansvariga för att de underentreprenörer de anlitar betalar skatter och arbetsgivaravgifter för sina anställda bör därför snarast utredas och genomföras.

Lagen om kassaregister började gälla 2010 och omfattar stora delar av kontantbranschen. Torg- och marknadshandeln är i dag undantagen från kravet på kassaregister. Skatteverket har dock föreslagit att undantaget för torg- och marknadshandeln tas bort. Samtidigt föreslås att det s.k. fribeloppet sänks från fyra till två basbelopp, eller från knappt 180 000 kronor till knappt 90 000 kronor. Även med detta sänkta gränsvärde undantas de allra minsta företagen från plikten att använda kassaregister. Det föreslås också att utländska företag som saknar fast driftställe i Sverige ska använda kassaregister i samma utsträckning som gäller för svenska företag. Förslagen motiveras främst av att alla företagare ska konkurrera på lika villkor, men även för att minska det s.k. skattefelet. Under de senaste tre åren har Skatteverket specialgranskat 250 torg- och marknadshandlare, och upptäckt brister i bokföringen i nästan samtliga fall. I promemorian uppskattas den möjliga ökningen av skatteintäkterna till 200 miljoner kronor per år. Vänsterpartiet delar Skatteverkets bedömningar i frågan. Regeringen bör återkomma med förslag om kassaregister för torg- och marknadshandeln.

För att framgångsrikt slutföra arbetet mot skattefusk i taxibranschen behövs redovisningscentraler till vilka köruppdrag och ersättningar rapporteras. Dagens beställningscentraler kan sköta denna funktion. Krav på anslutning till redovisningscentral skrivs in som villkor för taxitillstånd. Precis som i fråga om certifierade kassaregister ska en övergångsperiod förbereda införandet. Skatteverket har i en skrivelse till regeringen daterad den 4 november 2010 begärt att obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) införs, men inget har hänt. Obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) bör införas för taxametrar inom taxinäringen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.

Skatte- och avgiftskontroll – kvittokrav vid HUS-tjänster, punkt 3 (S, V)

 

av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S) och Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkande 12.

Ställningstagande

För utbetalning av avdrag för HUS-tjänster från Skatteverket måste ett kvitto där kunden intygar att arbetet verkligen utförts finnas i underlaget. Kvittensen ska givetvis kunna ske elektroniskt till Skatteverket. Såväl utförare som kund ska kunna lagföras om den kvitterade tjänsten ej utförts eller utförts till en annan kostnad än den uppgivna. Skatteverket ska göra kontroller av kvitton före sina utbetalningar.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6.

Skatte- och avgiftskontroll – beloppsgränser för beskattning och kontrolluppgift, punkt 4 (S)

 

av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S) och Anders Karlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkande 2 och

avslår motion

2012/13:Sk420 av Edward Riedl (M).

Ställningstagande

Näringsidkare och föreningar ska i dag lämna uppgift om ersättning för utfört arbete av person med A-skattsedel för belopp som uppgår till minst 100 kronor under kalenderåret. Vi vill höja detta belopp till 1 000 kronor. Belopp under gränsen för kontrolluppgift ska vara skattefritt. Under 1980-talet tog vi bort momsredovisningsplikten för föreningar, vilket sparade mycket administration för ideella krafter. Vi ser dagens förslag som en motsvarande reform.

Privatpersoner ska lämna uppgift om ersättning för utfört arbete av person med A-skattsedel för belopp från 1 000 kronor. Vi vill höja beloppet till 3 000 kronor under kalenderåret. Om ersättningen överstiger 3 000 kronor är endast den del som överstiger 3 000 kronor skattepliktig för mottagaren.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7.

F-skatt, punkt 5 (S, V)

 

av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S) och Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 10 och 11 samt

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkandena 6–10 och

avslår motionerna

2012/13:Sk235 av Tina Acketoft (FP) och

2012/13:A338 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att antalet uppdragsgivare bör ges en större tyngd när Skatteverket bedömer huruvida en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd.

I syfte att begränsa fusk bör det införas en möjlighet för Skatteverket att ge F-skatt för en begränsad tid, sex månader upp till två år, om skälig orsak finns för tvivel om ansökarens seriositet. Tidsbegränsningen ska avse såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Skälig orsaksgrund för detta skulle kunna vara kriminell bakgrund och att vederbörande uppenbarligen helt saknar elementära kunskaper för att driva det tänkta företaget i en viss bransch. Företagaren skulle månaden innan prövotiden går ut vara skyldig att inställa sig på Skatteverket med sin bokföring för att få fortsatt rätt till F-skatt.

Vidare bör utländska företags verksamhet i Sverige vara mer synlig för våra myndigheter. Detta kan uppnås genom obligatorisk svensk F-skattsedel eller på annat sätt. Vid nystart av företag där den sökande är närstående till en företagare som tidigare misskött sig ska denne inte ha rätt till F-skatt, såvida det inte framförs särskilda skäl.

Den 1 januari 2009 ändrades inkomstskattelagens kriterium för hur självständig en verksamhet ska vara för att bedömas som näringsverksamhet. Syftet med ändringen var att göra det möjligt för fler att få en F-skattsedel (prop. 2008/09:62, bet. 2008/09:SkU18). I ärendet anförde regeringen att antalet skattskyldiga som själva ska betala sina skatter och avgifter ökar och att detta också medför en risk för ett ökat skatteundandragande. Regeringen avsåg att följa utvecklingen och återkomma i frågan om förslaget skulle leda till en oacceptabel ökning av skattefelet.

Riksdagen begärde på förslag av skatteutskottet i betänkande 2011/12:SkU17 Allmänna motioner om skatteförfarande och folkbokföring en förutsättningslös utvärdering av effekten av det förändrade näringsbegreppet. Utvärderingen ska omfatta konsekvensen för skatteuppbörden samt effekterna för arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor. Den ska bedrivas skyndsamt. Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 aviserat att en utvärdering kommer att genomföras.

Vi anser att arbetet med den av riksdagen begärda utvärderingen bör påskyndas så att resultatet kan redovisas senast i budgetpropositionen för 2014.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8.

Skatteflyktslagen, punkt 8 (V)

 

av Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motion

2012/13:Sk343 av Staffan Anger (M).

Ställningstagande

Generalklausulen mot skatteflykt ska förhindra att upplägg som inte är affärsmässigt motiverade görs. Vänsterpartiet har vid flera tillfällen lyft upp frågan om att göra en översyn av lagen om skatteflykt. Detta eftersom en dom i Regeringsrätten för ett par år sedan visat att skatteflyktslagen inte var tillämplig för att komma åt skatteupplägg med s.k. interna räntesnurror, trots att de aktuella skatteuppläggen ofta inte var affärsmässigt motiverade.

Vi har hittills inte fått gehör för vårt förslag men fortsätter att lyfta upp frågan eftersom det efter den nämnda regeringsrättsdomen kommit fler exempel på liknande skatteupplägg. Utskottet anför också i betänkande 2011/12:SkU17 att skatteflyktslagens tillämplighet ofta utgör ett inslag i domstolarnas prövning av olika former av skatteupplägg. Desto angelägnare då att lagen är ett verktyg som fungerar. En översyn bör vara inriktad på att säkra skatteflyktslagen som ett effektivt instrument i Skatteverkets arbete med att förhindra upplägg som inte är affärsmässigt motiverade och enbart görs i syfte att kringgå svensk skattelagstiftning.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9.

Skydd för folkbokföringsuppgifter, punkt 14 (S, V)

 

av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S) och Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sk216 av Hans Hoff (S).

Ställningstagande

För den som fått en sekretessmarkering görs ofta en prövning efter en viss tid om skyddet ska kvarstå. Beslut om att markeringen ska upphävas fattas av en enskild handläggare på Skatteverket. Ett problem är att det i dag saknas möjlighet att ompröva eller rättsligt överklaga den enskilda handläggarens beslut om ett upphävande av en sekretessmarkering. Ett sådant upphävande kan för den enskilde då leda till en stor otrygghet och upplevd utsatthet.

Folkbokföringsutredningen har lagt fram förslag om ändrade regler för sekretessmarkering och även ett förslag om att besluten ska kunna överklagas. Utredningen har också pekat på problemet med brister i rutiner hos olika myndigheter när det gäller att hantera uppgifter om personer som är utsatta för hot och som därför fått sekretessmarkering. Alla myndigheter bör därför se över sina rutiner för hanteringen av dessa uppgifter. Förslaget, som överlämnades till finansministern för tre år sedan, bereds fortfarande inom Regeringskansliet.

Det är nödvändigt att den pågående översynen av Skatteverkets hantering av sekretessmarkeringar påskyndas så att otryggheten för dem som känner sig hotade minskar och rättssäkerheten förbättras. Lika viktigt är att Folkbokföringsutredningens förslag leder till konkreta åtgärder.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10.

Uppgift om dubbla medborgarskap, punkt 15 (SD)

 

av Thoralf Alfsson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sk413 av Thoralf Alfsson och Kent Ekeroth (båda SD).

Ställningstagande

Den 1 juli 2001 fick Sverige en ny medborgarskapslag som innebär att dubbelt medborgarskap tillåts. I praktiken innebär det att det inte är något hinder att inneha tredubbla medborgarskap eller ännu fler medborgarskap.

Vid utlämning av folkbokföringsuppgifter redovisas dubbla eller flerdubbla medborgarskap endast för personer med icke-svenskt medborgarskap. Om en person med utländskt medborgarskap får ett svenskt medborgarskap döljs alla uppgifter om annat medborgarskap som ”tidigare uppgifter” i folkbokföringen och är därmed svåråtkomliga. En mycket märklig hantering hos folkbokföringen som i sin tur kan leda till problem och svårigheter för andra myndigheter.

Skatteverket, Försäkringskassan och kommunerna skulle ha nytta av att känna till uppgifterna om dubbla eller flerdubbla medborgarskap vid kontroll av inkomstuppgifter eller utbetalning av bidrag.

Reglerna bör ändras så att myndigheter kan få information om svenska medborgares dubbla eller flerdubbla medborgarskap.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1.

F-skatt, punkt 5 (S, MP, V)

 

Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S), Mats Pertoft (MP) och Jacob Johnson (V) anför:

Den 1 januari 2009 ändrades inkomstskattelagens kriterium för hur självständig en verksamhet ska vara för att bedömas som näringsverksamhet. Syftet med ändringen var att göra det möjligt för fler att få en F-skattsedel (prop. 2008/09:62, bet. 2008/09:SkU18). I ärendet anförde regeringen att antalet skattskyldiga som själva ska betala sina skatter och avgifter ökar och att detta också medför en risk för ett ökat skatteundandragande. Regeringen avsåg att följa utvecklingen och återkomma i frågan om förslaget skulle leda till en oacceptabel ökning av skattefelet.

Riksdagen gav på förslag av skatteutskottet i betänkande 2011/12:SkU17 Allmänna motioner om skatteförfarande och folkbokföring regeringen till känna att det finns skäl att genomföra en förutsättningslös utvärdering av effekten av det förändrade näringsbegreppet. Utvärderingen ska omfatta konsekvensen för skatteuppbörden samt effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor. Den ska bedrivas skyndsamt.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2013 att den av riksdagen begärda utvärderingen kommer att genomföras.

Riksdagen har i sitt tillkännagivande understrukit att utvärderingen ska bedrivas skyndsamt.

Vi utgår från att utvärderingen nu påskyndas så att resultatet kan redovisas senast i budgetpropositionen för 2014.

2.

Folkbokföring i församling, punkt 11 (S, MP)

 

Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S) och Mats Pertoft (MP) anför:

Folkbokföringsutredningen (SOU 2009:75) framhåller i sitt betänkande vikten av historisk kontinuitet och föreslår en distriktsindelning, vars geografiska utformning ska utgå från församlingsindelningen 1999/2000 och ha sin grund i socknarna. Med distrikten kan sambandet med den historiska indelningen i församlingar och socknar, den långa serien av källor för lokalhistorisk forskning och socknarnas namn bevaras så att även framtida släkt- och hembygdsforskare kan följa en geografisk kontinuitet.

Vi anser att det är viktigt att sambandet med den historiska indelningen behålls och utgår från att regeringen snart lägger fram ett förslag med denna inriktning.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012

2012/13:Sk202 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att byta från personnummer till organisationsnummer för enskild firma.

2012/13:Sk216 av Hans Hoff (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att personer med skyddad identitet garanteras ett fullgott skydd.

2012/13:Sk219 av Lars-Arne Staxäng och Margareta Cederfelt (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av reglerna kring folkbokföring och adressändring.

2012/13:Sk230 av Christer Engelhardt (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att folkbokföringen i fortsättningen bör vila på historiskt stabila distrikt så att Unescos konvention följs och sockenindelningen bevaras.

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regelbundet uppdatera den s.k. skattefelskartan.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av skatteflyktslagen.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa mer generella regler för att komma till rätta med skatteläckage vid utflyttning.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda vilka branscher som bör omfattas av kravet om personalliggare.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka kravet på personalliggare till att omfatta byggbranschen.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utökade möjligheter till oanmälda arbetsplatsbesök.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att huvudentreprenörers ansvar för att de underentreprenörer de anlitar betalar skatter och arbetsgivaravgifter för sina anställda.

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om individuell redovisning av skatter och arbetsgivaravgifter.

10.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska krävas flera uppdragstagare för att man ska godkännas för F-skatt.

11.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tidsbegränsad F-skatt.

12.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återkomma med förslag i enlighet med vad Skatteverket föreslår om kassaregister för torg- och marknadshandeln.

2012/13:Sk235 av Tina Acketoft (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda företagares möjlighet att få F-skattsedel samtidigt som bolagsregistrering sker.

2012/13:Sk240 av Mats Odell (KD):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta Skatteverket på skattebeskedet redovisa bruttoinkomst från anställning inklusive arbetsgivaravgifter.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att göra det obligatoriskt för offentliga arbetsgivare att på lönebeskedet redovisa total lönekostnad inklusive arbetsgivaravgift, avtalspension och övriga förmåner.

2012/13:Sk252 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetsgivaravgiften bör redovisas på lönespecifikationen.

2012/13:Sk255 av Helene Petersson i Stockaryd (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en distriktsindelning som bygger på den tidigare sockenindelningen bör införas inom folkbokföringen i enlighet med Folkbokföringsutredningens förslag.

2012/13:Sk275 av Clas-Göran Carlsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre metoder för att bekämpa skattefusk inom byggbranschen.

2012/13:Sk277 av Jan-Olof Larsson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa entreprenadkonton för underentreprenörer i hela näringslivet.

2012/13:Sk288 av Gunnar Sandberg m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bevarande av en sockenindelning inom folkbokföringen i enlighet med Folkbokföringsutredningens förslag.

2012/13:Sk296 av Emma Carlsson Löfdahl (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn bör göras om möjligheten att vara folkbokförd och beskattas på två adresser.

2012/13:Sk306 av Staffan Danielsson och Anders Ahlgren (båda C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslaget att arbetsgivare på löne- och årsbesked ska redovisa löneskattens och arbetsgivaravgiftens storlek.

2012/13:Sk309 av Mikael Cederbratt (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa fler undantag i folkbokföringslagen (1991:481).

2012/13:Sk317 av Jan Lindholm (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder på det ekonomiska området såväl nationellt som globalt för att de klimatåtgärder som beslutas ska ha förutsättningar att få genomslag i praktiken.

2012/13:Sk343 av Staffan Anger (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteflyktslagen.

2012/13:Sk347 av Finn Bengtsson m.fl. (M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av eventuella negativa effekter på näringsverksamhet inom kontanthandeln som konsekvens av den nya kassalagen som trädde i kraft årsskiftet 2009/10.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konsekvensanalys av hur den nu föreslagna skärpningen av kassalagen från år 2013 kan förväntas falla ut.

2012/13:Sk349 av Finn Bengtsson m.fl. (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättrade möjligheter till svenskt personnummer för långtidsbesökare i Sverige.

2012/13:Sk355 av Jenny Petersson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att synliggöra summan av samtliga skatter samt lagstadgade och avtalsenliga arbetsgivaravgifter på varje lönebesked.

2012/13:Sk363 av Betty Malmberg och Eva Bengtson Skogsberg (båda M):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statliga myndigheter bör ange s.k. löneskatter på lönebesked.

2012/13:Sk364 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ambulerande handel ska undantas i den reglering som Skatteverket vill införa.

2012/13:Sk369 av Mikael Oscarsson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att synliggöra skatter på lönebeskedet.

2012/13:Sk380 av Kenneth G Forslund m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa land-för-land-rapportering, dvs. att kräva att företag rapporterar sina vinster och skatter i varje land där de är verksamma så att myndigheterna i alla länderna får vetskap om hur mycket skatt som företagen är skyldiga att betala.

2012/13:Sk383 av Solveig Zander och Anders Åkesson (båda C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att snarast genomföra de intentioner som kommit till uttryck i Folkbokföringsutredningen och i den form historievårdande institutioner och folkrörelser givit sitt gillande till, dvs. avskriva det tänkta förslaget till ny folkbokföringsindelning.

2012/13:Sk400 av Leif Jakobsson m.fl. (S):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjda beloppsgränser för beskattning och att lämna kontrolluppgifter.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att systemet med personal- eller närvaroliggare och oannonserade kontrollbesök utvidgas till att också gälla för bygg- och tvätteribranscherna.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att antalet uppdragsgivare ges en större tyngd när Skatteverket bedömer huruvida en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn av F-skatten måste lösa frågan om registrering av utländska företag genom obligatorisk svensk F-skattsedel eller på annat sätt.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vid nystart av företag där den sökande officielle ägaren/ansvarige är närstående till en företagare som tidigare misskött sig ska denne/denna inte ha rätt till F-skatt såvida det inte framförs särskilda skäl.

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det för nya företagare bör finnas möjlighet för Skatteverket att ge F-skatt bara för en begränsad tid, sex månader upp till två år, om skälig orsak finns för tvivel om ansökarens seriositet.

10.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om prövning och återkallande av rätten till F-skatt.

11.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) införs för taxametrar inom taxinäringen.

12.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvitto ska ges i samband med utförande av HUS-tjänster och kontrolleras av Skatteverket före utbetalningar.

2012/13:Sk403 av Kerstin Engle m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett starkt och tydligt engagemang i arbetet mot skatteflykt.

2012/13:Sk412 av Valter Mutt m.fl. (MP):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att stärka FN:s skattekommitté och andra forum där utvecklingsländerna är bättre representerade än inom Global Forum, som instiftats av i-ländernas samarbetsorgan OECD.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i relevanta internationella forum bör verka för att ett automatiskt och obligatoriskt internationellt utbyte av skatteinformation mellan skattemyndigheter etableras.

2012/13:Sk413 av Thoralf Alfsson och Kent Ekeroth (båda SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dubbla medborgarskap ska visas vid förfrågan hos folkbokföringen även för personer med svenskt medborgarskap.

2012/13:Sk420 av Edward Riedl (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över nivåerna på beskattningen av barnvaktstjänster.

2012/13:Sk434 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre synlighet vid skatteuttag.

2012/13:Sf267 av Anders Andersson (KD):

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av barns folkbokföring vid växelvis boende.

2012/13:Ub306 av Maria Plass m.fl. (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av regelverken för Ung Företagsamhet-företag för att det ska bli enklare att driva en verksamhet vidare efter ett år.

2012/13:A338 av Isak From m.fl. (S):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om F-skattsedel.