Socialförsäkringsutskottets betänkande

2012/13:SfU16

Enklare regler i socialförsäkringen

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2012/13:169 Enklare regler i socialförsäkringen. Propositionen innehåller förslag till regelförenklingar m.m. inom socialförsäkringsområdet.

Regeringen föreslår bl.a. att sjukpenning ska kunna lämnas för upp till sju dagar före den försäkrades sjukanmälan till Försäkringskassan, att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har förflutit mellan perioderna, att kravet på att skicka in anmälan om närståendepenning avskaffas och att bostadstillägg till personer med sjukersättning och aktivitetsersättning ska kunna lämnas retroaktivt fr.o.m. den månad som sjuk- och aktivitetsersättning har beviljats.

Inom pensionsområdet föreslås bl.a. att det ska införas en möjlighet att meddela beslut om pensionsgrundande belopp, pensionsrätt och pensionspoäng på annat sätt än skriftligen om den försäkrade begär det. Vidare föreslås att allmän ålderspension ska få beviljas utan ansökan till den som haft hel sjukersättning omedelbart före 65 års ålder och att bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad ska betalas ut.

De nya reglerna föreslås, med några undantag, träda i kraft den 1 januari 2014.

Propositionen har inte föranlett några motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Lagförslaget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:169.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 12 september 2013

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gunnar Axén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (M), Tomas Eneroth (S), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Eva-Lena Jansson (S), Finn Bengtsson (M), Kurt Kvarnström (S), Hans Backman (FP), Shadiye Heydari (S), Solveig Zander (C), Jasenko Omanovic (S), Gunilla Nordgren (M), Emma Henriksson (KD), David Lång (SD), Eva Lohman (M), Magnus Ehrencrona (MP) och Christina Höj Larsen (V).

Redogörelse för ärendet

I ärendet behandlar utskottet proposition 2012/13:169 Enklare regler i socialförsäkringen.

På uppdrag av regeringen har Försäkringskassan inkommit till regeringen med två skrivelser med förslag på regelförenklingar. Därtill har Pensionsmyndigheten inkommit med tre skrivelser med förslag till regelförenklingar och en mer kostnadseffektiv handläggning.

Efter beredning i Regeringskansliet har en promemoria upprättats, Vissa regelförenklingsfrågor inom socialförsäkringsområdet m.m. Förslagen i promemorian har grundats på förslag i Försäkringskassans två skrivelser och en skrivelse av Pensionsmyndigheten.

Propositionen grundas på promemorian och på ytterligare förslag av Pensionsmyndigheten.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Enklare regler i socialförsäkringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

Propositionen

Propositionen innehåller förslag till regelförenklingar inom socialförsäkringsområdet. Förslagen syftar till att förenkla den praktiska hanteringen av ärenden, både från medborgarnas och myndigheternas perspektiv. Vidare innehåller propositionen vissa andra materiella förslag.

Om det inte finns en arbetsgivare som ska göra anmälan till Försäkringskassan ska den försäkrade själv anmäla sjukdomsfallet. Enligt socialförsäkringsbalken ska sjukpenning inte lämnas för tid innan anmälan gjorts utom om det har funnits hinder mot att göra en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas. Regeringen föreslår nu att sjukpenning ska kunna lämnas för upp till sju dagar före den försäkrades sjukanmälan till Försäkringskassan. Begränsningen till sju dagar ska dock inte gälla om det har funnits hinder mot att göra en anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas. Regeringen framhåller att förslaget i praktiken knappast innebär att Försäkringskassans möjligheter till kontroll försämras eftersom de flesta försenade sjukanmälningar numera accepteras. Dessutom anser regeringen att det knappast är rimligt att ställa högre krav på en enskild individ än på en arbetsgivare som har sju dagars respit att anmäla sjukfrånvaro för sina anställda till Försäkringskassan.

Vid beräkningen av hur lång tid den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga ska dagar i olika sjukperioder läggas samman om den försäkrade har förvärvsarbetat under en period om mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna eller inte har förvärvsarbetat alls. Regeringen framhåller att regeln medför att Försäkringskassan behöver göra många resurskrävande utredningar om hur mycket den försäkrade har arbetat mellan sjukperioderna. För att slippa detta föreslår regeringen att dagar i sjukperioder i stället ska läggas samman om färre än 90 dagar har förflutit mellan perioderna. Vidare anser regeringen att om en ny sjukperiod påbörjas efter arbetslivsintroduktionen är det inte rimligt att prövningen av nedsättningen av arbetsförmågan ska begränsas till om den försäkrade kan utföra det arbete som han eller hon hade för drygt två och ett halvt år sedan. Dagar då den försäkrade deltagit i arbetslivsintroduktion och fått aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning bör därför i dessa fall inte beaktas vid beräkningen av antalet dagar mellan sjukperioder.

I propositionen föreslås att bestämmelsen om att en rehabiliteringsplan ska innehålla en uppgift om den beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden tas bort.

Regeringen föreslår även ändrade avrundningsregler vid utbetalning av preliminär sjukersättning.

I många fall gör försäkrade inte en anmälan om närståendepenning till Försäkringskassan när vård av en närstående påbörjas. Det innebär att Försäkringskassan då måste utreda om det har funnits omständigheter som motiverar att närståendepenning ändå ska beviljas. I de flesta fall finner Försäkringskassan så vara fallet. Regeringen föreslår därför att kravet på att skicka in en anmälan om närståendepenning avskaffas. Rätten till närståendepenning föreslås dock gå förlorad om en ansökan inte görs inom tre månader från den dag ersättningen avser. Om det har funnits hinder för att göra en ansökan inom denna tid eller det finns särskilda skäl som talar för det bör förmånen ändå beviljas.

När en period med sjuk- eller aktivitetsersättning upphör kan den försäkrade återfå den sjukpenninggrundande inkomst som han eller hon hade omedelbart före det att förmånen beviljades. Sedan den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades är det mer vanligt förekommande att en försäkrad får arbetsskadelivränta utan att samtidigt vara beviljad sjukersättning. Regeringen anser därför att det finns skäl att införa ett motsvarande skydd för den försäkrade om livräntan skulle upphöra. Regeringen föreslår därför att den försäkrade då ska kunna få tillbaka den sjukpenninggrundande inkomst som han eller hon hade omedelbart före det att livräntan började betalas ut. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när livräntan började lämnas ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om med förändringen av konsumentprisindex för varje helt år som har förflutit.

Av olika anledningar händer det att försäkrade inte tar till sig information om att de kan få bostadstillägg. Detta kan medföra att försäkrade går miste om bostadstillägg för en eller flera månader. För dessa personer kan konsekvenserna bli stora eftersom bostadstillägget ofta är en viktig del av deras inkomst. Regeringen föreslår därför att bostadstillägg till personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska kunna lämnas retroaktivt fr.o.m. den månad som sjuk- och aktivitetsersättning har beviljats. En förutsättning är dock att ansökan om bostadstillägg har gjorts senast under månaden efter den som beslutet om sjuk- eller aktivitetsersättning fattades.

Pensionsmyndighetens fordringshantering utförs i dag och t.o.m. 2014 av Försäkringskassan. Regeringen anser att de kostnadsökningar och risker för fel och fördröjningar som skulle kunna uppstå om Pensionsmyndigheten skulle handlägga hela eller delar av fordringshanteringen motiverar att Försäkringskassan även fortsättningsvis ska hantera Pensionsmyndighetens fordringar.

Försäkringskassan får vid återkrav inte göra avdrag på framtida ersättningar (s.k. kvittning) för upplupen ränta och avgifter, utan sådana fordringar måste drivas in i vanlig ordning. Regeringen anser att detta inte är tillfredsställande och föreslår därför att Försäkringskassan ska kunna kvitta upplupen ränta och avgifter mot framtida ersättningar.

Enligt huvudregeln i förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen ska en person vara omfattad av reglerna i det land där han eller hon förvärvsarbetar. En arbetstagare som sänds ut av sin arbetsgivare eller för att utföra arbete för dennes räkning i en annan medlemsstat, och där arbetet inte överstiger en period av två år, kvarstår dock i det sändande landets socialförsäkring. Även offentligt anställda personer undantas från huvudregeln att vara försäkrade i arbetslandet. Försäkringskassan har tolkat EU-förordningen så att lokalt anställd personal vid svenska beskickningar i EU- och EES-länder ska omfattas av den svenska försäkringen under anställningen. Andra medlemsstater anser att lokalt anställda i stället ska omfattas av lagstiftningen i arbetslandet enligt huvudregeln i förordningen. Försäkringskassans tillämpning har kommit att innebära en obalans beträffande hur reglerna i EU- och EES-länderna tillämpas för lokalt anställda. Regeringen anser att det därför bör införas nationella regler som klargör på vilket sätt EU-förordningen ska tillämpas i detta avseende. Regeringen föreslår att en person som är lokalt anställd vid en svensk utlandsmyndighet inte ska vara försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. En sådan person ska inte heller vara att anse som offentligt anställd vid tillämpning av förordningen.

Inom pensionsområdet föreslås att det ska införas en möjlighet att meddela beslut om pensionsgrundande belopp och pensionsrätt på annat sätt än skriftligen, dvs. i första hand elektroniskt, om den försäkrade begär det.

Den som vill begära en pensionsförmån måste ansöka om detta skriftligen. Regeringen föreslår att det bör ges en möjlighet att bevilja allmän ålderspension utan ansökan till en försäkrad som har haft hel sjukersättning omedelbart före den månad den försäkrade fyller 65 år. De försäkrade måste då få information från Pensionsmyndigheten före det att ålderspensionen beviljas. Förslaget leder enligt regeringen till en effektivare handläggning men framför allt innebär det en förenkling för de försäkrade. Pensionen kommer att utbetalas från rätt månad och det finns ingen risk för att det blir ett glapp i utbetalningarna till följd av en sen ansökan eller sen handläggning.

Pensionsmyndigheten har en skyldighet att utreda om en försäkrad vill ta ut allmän ålderspension i de fall en ansökan om ålderspension inte har lämnats in senast tre månader före den månad den försäkrade fyller 70 år. Åldern 70 år är dock inte längre en tidsmässigt bortre gräns mellan förvärvsaktivitet och pension. Regeringen föreslår därför att denna utredningsskyldighet ska tas bort. Pensionsmyndigheten ska dock utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension månaden före den då han eller hon fyller 65 år och för den månaden har fått sjukersättning. Detta ska dock inte gälla i de fall den försäkrade får ålderspension beviljad utan ansökan.

Om bostadstillägget understiger 25 kronor per månad betalas det inte ut. Detta kan vid automatiska årsskiftesomräkningar av pensionen leda till att en person får ett beslut om att bostadstillägget dras in på grund av att pensionen höjts trots att det aldrig har betalats ut något bostadstillägg. Regeringen föreslår därför att bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad ska betalas ut.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014 med några undantag. Förslaget om ändrade avrundningsregler vid utbetalning av preliminär sjukersättning föreslås träda i kraft den 1 november 2013, liksom förslaget om att lokalt anställda vid svenska utlandsmyndigheter inte ska anses som offentligt anställda. Förslaget om Pensionsmyndighetens fordringshantering samt möjligheten att göra avdrag för ränta och avgifter vid återkrav föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar regeringens förslag. Att minska krånglet i handläggningen är viktigt för förtroendet för socialförsäkringarna. Regelförenklingarna m.m. bidrar till att det blir lättare för både de försäkrade och för handläggarna på Försäkringskassan att förstå reglerna. Att reglerna blir lättare att tillämpa leder till snabbare och säkrare beslut.

Propositionen har inte föranlett några motförslag i form av motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2012/13:169 Enklare regler i socialförsäkringen:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag