2012/13:JuU23 Tolkning och översättning i brottmål

Justitieutskottets betänkande 2012/13:JuU23
Tolkning och översättning i brottmål

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2012/13:132 Tolkning och översättning i brottmål, två motioner som väckts med anledning av propositionen och tre motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar vilka syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden.

Lagändringarna innebär att om en misstänkt eller tilltalad i ett brottmål inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid sammanträden inför rätten eller vid förhör under förundersökningen. Detsamma gäller för en misstänkt eller en tilltalad som till följd av en hörselnedsättning eller talsvårigheter behöver en tolk.

Domstolen eller den brottsutredande myndigheten ska enligt de föreslagna lagändringarna vara skyldig att översätta en handling i ett brottmål, eller de viktigaste delarna av den, om en översättning är av väsentlig betydelse för att den misstänkte ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen ska få göras muntligen om det inte är olämpligt med hänsyn till vad handlingen eller målet rör eller någon annan omständighet.

Regeringen föreslår att kompetenskraven skärps när det gäller tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter. Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.

Enligt förslaget ska den som döms för ett brott inte vara ersättningsskyldig för det som staten har betalat i ersättning till en offentlig försvarare för utlägg för tolkning av överläggning med den tilltalade. Den som har en privat försvarare och döms för ett brott ska dessutom kunna få sina egna kostnader för tolkning av överläggning med försvararen ersatta av staten. Vidare föreslår regeringen att tystnadsplikt införs för tolkar och översättare som inte är auktoriserade, som anlitas vid en överläggning mellan en misstänkt i brottmål och försvararen eller i övrigt vid förberedande av den misstänktes försvar.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller propositionen och avslår motionerna. I betänkandet finns två reservationer.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2013.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Tolkning och översättning i brottmål

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:132 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna

2012/13:Ju19 av Richard Jomshof och Kent Ekeroth (båda SD),

2012/13:Ju20 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2012/13:Ju207 av Kent Ekeroth (SD).

Reservation 1 (SD)

Förbättra kvaliteten på tolkningen vid domstolar

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 51 och

2012/13:Ju373 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 58.

Reservation 2 (S, MP, V)

Stockholm den 30 maj 2013

På justitieutskottets vägnar

Morgan Johansson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Morgan Johansson (S), Johan Linander (C), Krister Hammarbergh (M), Ewa Thalén Finné (M), Kerstin Haglö (S), Anti Avsan (M), Christer Adelsbo (S), Jan R Andersson (M), Elin Lundgren (S), Arhe Hamednaca (S), Caroline Szyber (KD), Richard Jomshof (SD), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S), Pia Hallström (M), Agneta Börjesson (MP) och Jan Ertsborn (FP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 20 oktober 2010 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Direktivet innehåller minimiregler som ska garantera misstänktas och tilltalades rätt till tolkning och översättning av handlingar och ska vara genomfört i svensk rätt senast den 27 oktober 2013. Direktivet finns i svensk lydelse i bilaga 3.

Regeringen tillkallade i december 2011 en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag om hur EU-direktivet ska genomföras i svensk rätt (dir. 2011:118). Utredningen antog namnet Utredningen om tolkning och översättning i straffrättsliga förfaranden. Utredningen lämnade i juli 2012 betänkandet Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49). Betänkandet har remitterats. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig på Justitiedepartementet (Ju2012/5431/DOM).

Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden.

Om en misstänkt eller tilltalad i ett brottmål inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid sammanträden inför rätten eller vid förhör under förundersökningen. Detsamma gäller för en misstänkt eller en tilltalad som till följd av en hörselnedsättning eller talsvårigheter behöver en tolk.

Domstolen eller den brottsutredande myndigheten ska vara skyldig att översätta en handling i ett brottmål eller de viktigaste delarna av den, om en översättning är av väsentlig betydelse för att den misstänkte ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen ska få göras muntligen om det inte är olämpligt med hänsyn till vad handlingen eller målet rör eller någon annan omständighet.

Kompetenskraven skärps när det gäller tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter. Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.

Den som döms för ett brott ska inte vara ersättningsskyldig för det som staten har betalat i ersättning till en offentlig försvarare för utlägg för tolkning av överläggning med den tilltalade. Den som har en privat försvarare och döms för ett brott ska dessutom kunna få sina egna kostnader för tolkning av överläggning med försvararen ersatta av staten. Tystnadsplikt införs för tolkar och översättare som inte är auktoriserade, som anlitas vid en överläggning mellan en misstänkt i brottmål och försvararen eller i övrigt vid förberedande av den misstänktes försvar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2013.

Utskottets överväganden

Tolkning och översättning i brottmål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar och avslår motionsyrkanden om ersättningsskyldighet för kostnader för tolk och privat tolk. Riksdagen avslår även motionsyrkanden med begäran om ett tillkännagivande om att tolkverksamheten vid domstolar ska förbättras.

Jämför reservationerna 1 (SD) och 2 (S, MP, V).

Gällande rätt

Enligt 5 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken, förkortat RB, får en tolk anlitas att biträda rätten om en part, ett vittne eller någon annan som ska höras inför rätten inte är mäktig svenska språket. Av tredje stycket samma paragraf följer att en tolk också får anlitas för att biträda rätten om den som ska höras är allvarligt hörsel- eller talskadad. Bestämmelserna om tolkning är tillämpliga i både tvistemål och brottmål. De tillämpas genom en hänvisning i 48 § lagen (1996:242) om domstolsärenden även vid handläggningen av ärenden. Bestämmelserna är utformade som s.k. fakultativa regler, dvs. rätten får anlita en tolk. I praktiken anlitas dock regelmässigt en tolk om en person som ska höras inför rätten inte behärskar det svenska språket eller är allvarligt hörsel- eller talskadad. Om en tolk inte har anlitats när det har behövts eller om tolkningen har varit undermålig kan det utgöra rättegångsfel (jfr NJA 1974 s. 221).

Av 21 kap. 10 § RB framgår att en offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för bl.a. de utlägg som uppdraget krävt. Kostnad för tolkning kan vara ett ersättningsgillt utlägg. Det finns bestämmelser i 31 kap. 1 § RB om återbetalningsskyldighet för en tilltalad som döms för ett brott i ett mål där åklagaren för talan. Den tilltalade ska ersätta staten för vad som av allmänna medel betalats i ersättning till försvarare. Även en försvarares utlägg kan omfattas av återbetalningsskyldigheten. Det finns dock i paragrafen vissa begränsningar i återbetalningsskyldigheten.

Om fall en misstänkt eller tilltalad har en försvarare som inte har utsetts av staten, en s.k. privat försvarare, finns det inte någon uttrycklig rätt till ersättning för kostnader för tolkning av t.ex. överläggningar med försvararen. En tilltalad kan i vissa situationer få ersättning av allmänna medel för sina kostnader för försvarare, för rådgivning, enligt rättshjälpslagen (1996:1619) och för bevisning under förundersökningen eller i rättegången (31 kap. 2 § första stycket och 8 § RB). Det gäller vid bl.a. en frikännande dom eller en avvisning eller en avskrivning av ett åtal, om kostnaderna varit motiverade för att den tilltalade skulle kunna tillvarata sin rätt. Ersättningsrätten torde omfatta även kostnader för tolkning. Någon lagfäst rätt att även vid en fällande dom få ersättning för utlägg för tolkkostnader finns inte.

Ersättning för tolk vid bl.a. allmän domstol betalas enligt en taxa som fastställs av Domstolsverket (förordning [1979:291] om tolktaxa).

Propositionen

Direktivet om tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

Europeiska rådet beslutade vid ett möte i Tammerfors 1999 att principen om ömsesidigt erkännande av domar i brottmål och andra beslut av rättsliga myndigheter ska vara en hörnsten i EU:s straffrättsliga samarbete. Under det svenska ordförandeskapet i EU 2009 antog rådet den 30 november en resolution om en färdplan för att stärka misstänktas och tilltalades processuella rättigheter vid straffrättsliga förfaranden. I färdplanen anges att den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) utgör den gemensamma basen för skyddet av misstänktas och tilltalades processuella rättigheter i EU. Av färdplanen framgår att genomförandet av principen om ömsesidigt erkännande förutsätter att medlemsstaterna har förtroende för varandras straffrättsliga system. För att stärka det ömsesidiga förtroendet inom EU krävs, enligt färdplanen, EU-regler till skydd för enskildas processuella rättigheter. Färdplanen föreskriver ett s.k. steg-för-steg förfarande, enligt vilket kommissionen uppmanas att lägga fram förslag när det gäller rätten till översättning och tolkning (åtgärd A), information om rättigheter och åtal (åtgärd B), juridisk rådgivning och rättshjälp (åtgärd C), kommunikation med släktingar, arbetsgivare och konsulära myndigheter (åtgärd D) och särskilda skyddsåtgärder för utsatta misstänkta eller tilltalade personer (åtgärd E). Kommissionen uppmanas också att överväga att lägga fram en grönbok om häktning (åtgärd F).

Syftet med direktivet om tolkning och översättning i vid straffrättsliga förfaranden är att garantera misstänktas och tilltalades rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden för att säkerställa att de får en rättvis rättegång (skäl 14 i direktivets ingress). Direktivet fastställer minimiregler och hindrar således inte att medlemsstaterna erbjuder en högre skyddsnivå (artikel 8). Rättigheterna gäller vid straffrättsliga förfaranden och förfaranden för verkställighet av en europeisk arresteringsorder (artikel 1.1). Rättigheterna gäller från den tidpunkt när en misstänkt genom ett officiellt meddelande eller på annat sätt av en medlemsstats behöriga myndigheter görs medveten om brottsmisstanken fram till dess att förfarandet avslutas (artikel 1.2).

Misstänkta som inte talar eller förstår förfarandespråket ska enligt direktivet utan dröjsmål tillhandahållas kostnadsfri tolkning inför utredande och rättsliga myndigheter, bl.a. vid polisförhör och domstolsförhandlingar (artiklarna 2 och 4). Rätten till tolkning inbegriper lämpligt stöd till misstänkta som lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Om det behövs för att garantera att förfarandet går rättvist till, ska tolkning finnas tillgänglig för kommunikationen mellan den misstänkte och försvararen i direkt samband med ett förhör eller en förhandling eller i samband med en framställning som görs under förfarandet. Det ska finnas ett förfarande eller en mekanism för att kontrollera om misstänkta talar och förstår förfarandespråket och om de behöver tolk. När det är lämpligt får s.k. fjärrtolkning användas med hjälp av t.ex. en videokonferens.

Regeringen konstaterar att den praktiska tillämpningen av den nuvarande regleringen vad gäller möjlighet att få tolkning vid sammanträden inför rätten i stort uppfyller direktivets krav. Misstänkta och tilltalade tillhandahålls alltså tolkning i tillräcklig utsträckning. Bestämmelsen i 5 kap. 6 § första stycket RB är dock fakultativ till sin karaktär, dvs. den ger rätten en möjlighet, men ingen skyldighet, att anlita en tolk när någon som ska höras inför rätten inte är mäktig det svenska språket. Direktivet kräver emellertid att regleringen är obligatorisk. Den nuvarande generella bestämmelsen behöver därför kompletteras med en obligatorisk regel för misstänkta och tilltalade i brottmål.

I propositionen lämnar regeringen förslag som genomför direktivet om tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden i svensk lagstiftning.

Ersättningsskyldighet för tolkkostnader

I artikel 4 i direktivet om tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden föreskrivs att det är medlemsstaterna som ska stå för tolknings- och översättningskostnaderna oavsett resultatet av förfarandet. Den misstänkte eller tilltalade ska alltså inte kunna åläggas att svara för kostnader för tolkning eller översättning eller att betala tillbaka sådana kostnader, även om han eller hon döms för brottet.

Enligt nu gällande rätt kan en tilltalad som döms för ett brott under vissa förutsättningar åläggas att ersätta staten för vad som av allmänna medel betalats till försvararen. Denna återbetalningsskyldighet kan omfatta försvararens utlägg för kostnader för tolkning. Vidare kan nu gällande ordning medföra att en tilltalad som har haft en privat försvarare och som dömts för brottet inte får ersättning för kostnader för tolkning.

För att uppfylla direktivets krav föreslår regeringen att det införs en begränsning av den tilltalades återbetalningsskyldighet i fråga om kostnader för tolkning vid överläggning med försvararen. Propositionen innehåller även ett förslag om att införa en bestämmelse som gör det möjligt för en tilltalad som döms för ett brott att få ersättning av staten för kostnader för tolkning, om kostnaderna skäligen varit motiverade för att den tilltalade skulle kunna ta till vara sin rätt.

Kvaliteten på tolkningen vid domstolar

I Domstolsverkets rapport Kvaliteten på tolkning i domstolar, m.m. (Domstolsverkets rapportserie 2010:4) gjordes en kartläggning av användandet av tolkar och översättare i domstolarna och i vilken utsträckning dessa uppfattades vara kvalificerade. Av rapporten framgick att en stor andel av domstolarna anser att den tolkning som tillhandahålls av rättstolkar och andra auktoriserade tolkar samt den översättning som tillhandahålls av auktoriserade translatorer håller en hög kvalitet. När det gäller tolkar och översättare som inte är auktoriserade bedöms att tolkningen och översättningen håller en lägre kvalitet. Enligt rapporten har dock många domstolar problem med att anlita kvalificerade tolkar eller att anlita någon tolk över huvud taget. Den bilden bekräftas av Statskontorets utredning En tolkningsfråga – Om auktorisation och åtgärder för fler och bättre tolkar (2012:2).

I Domstolsverkets rapport konstateras att det finns flera orsaker till problemen. Ett problem är att det inte finns tillräckligt många auktoriserade tolkar och translatorer eller att sådana inte finns att tillgå på grund av att anvisade förmedlingar inte har avtal med dem. Ett annat problem är att många domstolar inte frågar efter tolkar och översättare som är auktoriserade. Ett tredje problem som framgår av Statskontorets utredning är att tillgången på tolkar varierar beroende på var i landet tolkkompetensen efterfrågas och vilket språk det är fråga om.

Enligt direktivet är det medlemsstaternas uppgift att vidta konkreta åtgärder för att se till att den tolkning och översättning som tillhandahålls håller den kvalitet som krävs. Regeringen anser att det kompetenskrav som ställs på de tolkar och översättare som anlitas bör skärpas. Detta skulle göra det tydligt vilka kategorier av tolkar och översättare som i första hand bör anlitas men också skapa drivkrafter för tolkar och översättare att skaffa sig rätt kompetens. Regeringen avser att återkomma i ett annat sammanhang till frågan hur tillgången på kvalificerade tolkar och översättare kan öka (s. 34). Regeringen förslår således i propositionen att kompetenskraven skärps när det gäller tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter. Enligt regeringens förslag ska, om det är möjligt, en auktoriserad tolk eller översättare anlitas. I annat fall ska en lämplig person anlitas. Den föreslagna ordningen förhindrar givetvis inte att den auktoriserade tolk som anlitas har specialistkompetens för tolkning inom rättsväsendet. Tvärtom bör detta eftersträvas.

I direktivet anges att för att främja en ändamålsenlig tolkning och översättning och en effektiv tillgång till detta, ska medlemsstaterna sträva efter att upprätta ett eller flera register över självständiga tolkar och översättare som har lämpliga kvalifikationer. När ett sådant eller flera sådana register har upprättats ska, om det är lämpligt, det eller de göras tillgängliga för försvarare och relevanta myndigheter (artikel 5.2). Kammarkollegiet för redan i dag ett register över auktoriserade tolkar och translatorer samt grundutbildade tolkar. En sökfunktion för registret finns tillgänglig för allmänheten på kollegiets hemsida. Regeringen bedömer att direktivets uppmaning tillgodoses genom de register som finns och som är sökbara för allmänheten.

Motionerna

I motionerna 2012/13:Ju19 av Richard Jomshof och Kent Ekeroth (båda SD) och 2012/13:Ju207 av Kent Ekeroth (SD) begärs att ersättningsskyldighet för tolkkostnader ska införas för gärningsmän som fälls i brottmål. Betalningsskyldigheten bör, för att inte drabba utländska turister som av oaktsamhet har gjort sig skyldig till smärre förseelser, begränsas till tilltalade som döms till fängelsestraff. Även i motion 2012/13:Ju20 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 begärs att den som döms för ett brott ska betala tillbaka de kostnader som uppkommer med anledning av tolkning. I yrkande 2 samma motion begärs att staten inte ska ersätta en tilltalads kostnader som uppkommer till följd av att en privat tolk anlitas.

I kommittémotionerna 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 51 och 2012/13:Ju373 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 58 begärs att tolkverksamheten vid domstolarna ska förbättras. Motionärerna anför att Domstolsverket med anledning av resultatet av en enkätundersökning dragit slutsatsen att tolkverksamheten vid landets domstolar är bristfällig och att olika åtgärder därför bör vidtas för att förbättra kvaliteten på tolkning i domstolarna. Bland annat nämns att det bör krävas att de tolkar som anlitas antigen är auktoriserade eller rättstolkar, att fler tolkar utbildas och att det bör finnas ett nationellt register över tolkar och deras kompetens.

Utskottets ställningstagande

Direktivet om rätten till tolkning och översättning i straffrättsliga förfaranden utgör, som framgår ovan, det första steget i den färdplan för processuella rättigheter som lades fram och antogs under det svenska EU-ordförandeskapet. Regeringen lämnar i propositionen förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra direktivet om tolkning och översättning i straffrättsliga förfaranden i svensk lagstiftning. Utskottet anser att förslagen i propositionen är väl avvägda och föreslår att riksdagen antar dessa.

Som nämns ovan ska enligt direktivet misstänkta som inte talar eller förstår förfarandespråket utan dröjsmål tillhandahållas kostnadsfri tolkning inför utredande och rättsliga myndigheter, bl.a. vid polisförhör och domstolsförhandlingar (artiklarna 2 och 4). Direktivet kräver således att medlemsstaterna ska stå för tolkningskostnader oavsett resultatet av förfarandet och utan hänsyn till om den misstänkte har haft en offentlig eller privat försvarare. Detta genomförs genom de föreslagna lagändringarna. Utskottet ser inte något skäl att ställa sig bakom vad som yrkas i motionerna om att införa ersättningsskyldighet för gärningsmän som fälls i brottmål. Utskottet avstyrker därmed yrkandena i motionerna 2012/13:Ju19 (SD), 2012/13:Ju20 (SD) yrkande 1 och 2012/13:Ju207 (SD).

Utskottet, som konstaterar att ersättning till tolk vid bl.a. allmän domstol betalas enligt en taxa som fastställs av Domstolsverket, ser inte heller skäl för det tillkännagivande som begärs i motion 2012/13:Ju20 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Det är ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt att den tolkning och översättning som tillhandahålls inom rättsväsendet håller hög kvalitet. Brister i tolkningen kan leda till att domar och beslut fattas på grundval av ett oriktigt underlag. Utskottet konstaterar att de nu aktuella lagförslagen innebär att kompetenskraven för tolkar och översättare som anlitas i allmän domstol skärps. Detta torde – vilket regeringen också framför – skapa drivkrafter för tolkar och översättare att skaffa sig rätt kompetens. Utskottet noterar även att regeringen avser att i ett annat sammanhang återkomma till frågan hur tillgången på kvalificerade tolkar och översättare kan öka. Som framgår ovan för Kammarkollegiet redan i dag ett register över auktoriserade tolkar och translatorer samt grundutbildade tolkar.

Utskottet anser att det förslag som regeringen nu lagt fram medför att tolkverksamheten vid straffrättsliga förfaranden inom domstolarna kommer att förbättras. Utskottet anser att motion 2011/12:Ju359 (S) yrkande 51 och motion 2012/13:Ju373 (S) yrkande 58 i vart fall till viss del är tillgodosedda. Som anförts avser regering att återkomma till frågan om att öka tillgången på kvalificerade tolkar. Utskottet ser därför inte något skäl för det begärda tillkännagivandet. Dessa yrkanden bör därför avslås.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Tolkning och översättning i brottmål, punkt 1 (SD)
	av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regerings förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:132 punkterna 1 och 2 samt motionerna

2012/13:Ju19 av Richard Jomshof och Kent Ekeroth (båda SD),

2012/13:Ju20 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

2012/13:Ju207 av Kent Ekeroth (SD) samt

avslår motion

2012/13:Ju20 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

En åtalad ges i dag tolkhjälp i främmande språk i svenska brottmålsdomstolar om tillräckliga kunskaper i det svenska språket saknas. Om den åtalade döms i ett brottmål kan denne bli skyldig att ersätta staten för kostnader för försvarsadvokat och målsägandebiträde. Kostnader för tolk på främmande språk betalas dock nästan undantagslöst av allmänna medel, även då den åtalade fälls.

Grova brottslingar kostar redan enskilda offer och samhället stora belopp årligen. Att de också ges särskilda gratisförmåner är en orättvis ordning som inte minst bidrar till att urholka vårt välfärdssamhälle. Samtidigt måste naturligtvis alla som åtalas för brott kunna följa rättegången på ett språk de förstår för att rättssäkerheten ska kunna garanteras; därför måste tolkhjälp finnas tillgänglig. Om man som utlänning eller invandrad begår ett brott måste man däremot räkna med att brottslighet inte är gratis. Samtliga åtalade, svenska medborgare eller utländska, som är föremål för rättegång i Sverige och som nyttjar tolkhjälp på utländska språk, bör vid fällande dom göras skyldiga att ersätta de kostnader som har uppstått för deras tolkbehov. Med tolkbehov avses i detta fall inte ett sådant behov som funktionshindrade – såsom t.ex. hörselskadade – kan ha. Vidare bör inte hänsyn tas till den tilltalades betalningsförmåga.

För att detta nya system exempelvis inte ska drabba utländska turister – som av oaktsamhet eller okunskap har gjort sig skyldiga till smärre förseelser – bör betalningsskyldigheten begränsas endast till tilltalade som har dömts till fängelsestraff. Regeringen bör utarbeta och återkomma med ett sådant förslag.

2.	Förbättra kvaliteten på tolkningen vid domstolar, punkt 2 (S, MP, V)
	av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 51 och

2012/13:Ju373 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 58.

Ställningstagande

Tolkverksamheten vid domstolar är en viktig verksamhet för att nå rättssäkerhet för den enskilde och för att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet. För att nå kvalitet i tolkningen krävs att tolkarna är kvalificerade för sin verksamhet och de bör därför antingen vara auktoriserade tolkar eller rättstolkar. Domstolsverket, som har gjort en enkätundersökning hos landets domstolar, drar emellertid slutsatsen att tolkverksamheten är bristfällig. Det är svårt att få tag på kvalificerade tolkar. Många domstolar ställer inte heller krav på kvalificerade tolkar. Dessutom är utbildningen till tolk inte heller alltid tillfredsställande. Det är därför nödvändigt att förbättra kvaliteten på tolkning i domstolar. Några åtgärder som kan vidtas är ställa krav på att kvalificerade tolkar ska användas i högre utsträckning av domstolarna. Fler tolkar måste utbildas och det bör finnas ett nationellt register över kvalificerade tolkar och deras kompetens.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2012/13:132 Tolkning och översättning i brottmål:

1.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
2.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.

Följdmotionerna

2012/13:Ju19 av Richard Jomshof och Kent Ekeroth (båda SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ersättningsskyldighet för tolkkostnader ska införas för gärningsmän som fälls i brottmål.

2012/13:Ju20 av Markus Wiechel (SD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den som döms för ett brott ska betala tillbaka kostnader som uppkommer på grund av tolkningsbehov.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten inte ska ersätta tilltalades kostnader till följd av att en privat tolk anlitas.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S):

51.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tolkverksamheten vid domstol.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012

2012/13:Ju207 av Kent Ekeroth (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att obligatorisk betalningsskyldighet för tolkhjälp ska införas för tilltalade vid fällande dom i brottmål med fängelsestraff som påföljd.

2012/13:Ju373 av Morgan Johansson m.fl. (S):

58.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra tolkverksamheten vid domstolar.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden