2012/13:FiU2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i betänkandet utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1). Utskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelning av utgifter på anslagen inom utgiftsområde 2. I sammanhanget tillstyrker utskottet också regeringens förslag om att Sverige ska delta i en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken. Det innebär att utgifterna inom området uppgår till drygt 16 miljarder kronor 2013. Utöver regeringens förslag till anslag ingår här även Riksrevisionens förslag till anslag för sin verksamhet.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk samt förslag om låneram i Riksgäldskontoret för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj. Utskottet tillstyrker även förslag om att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret.

Utskottet avstyrker motionsförslag om delvis andra anslagsnivåer inom utgiftsområdet.

I betänkandet finns en reservation (SD) och tre särskilda yttranden (S, MP och V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Mål och resultat för utgiftsområde 2
	Riksdagen godkänner målet för det finansiella systemet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 1.

2.	Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2
	a)	Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2
	Riksdagen anvisar anslag för 2013 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt bilaga 3 och godkänner att Sverige under 2013 medverkar i kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkterna 13, 14 och 16 samt avslår motionerna 2012/13:Fi251 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1, 2012/13:Fi253 av Erik Almqvist m.fl. (SD), 2012/13:Fi284 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2012/13:Fi300 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
	b)	Bemyndigande för anslaget 1:3
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen ingå avtal för utveckling och underhåll av informationssystemet Hermes som medför behov av framtida anslag på högst 45 000 000 kronor 2014–2017. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 3.
	c)	Bemyndigande för anslaget 1:10
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal om underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2014. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 7.

Reservation (SD)

Bemyndiganden för 2013 inom utgiftsområde 2

3.	Bemyndigande för Kammarkollegiet
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 2.

4.	Bemyndigande för att överta Statens järnvägars obligationsportfölj
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 3 309 000 000 kronor för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 11.

5.	Bemyndigande för Statens tjänstepensionsverk
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 4.

6.	Bemyndigande för Riksrevisionen
	Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2013 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 15.

Avgiftsfinansierad verksamhet inom utgiftsområde 2

Statens fastighetsverk

Riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk för 2013–2015 och bemyndigar regeringen att för 2013 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 12 300 000 000 kronor för investeringar i fastigheter m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkterna 5 och 6.

Fortifikationsverket

Riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket för 2013–2015 och bemyndigar regeringen att för 2013 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 11 100 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkterna 8 och 9.

Sjunde AP-fonden

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta att Sjunde AP-fonden dels får tillgång till en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 160 000 000 kronor, dels får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 5 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 12.

Övriga förslag inom utgiftsområde 2

10.	Äganderätten till fastigheten Skravelberget 11 (Hallwylska palatset)
	Riksdagen godkänner att staten avstår anspråk på äganderätt till fastigheten Stockholm Skravelberget 11. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 10.

Stockholm den 6 december 2012

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Göran Pettersson (M), Pia Nilsson (S), Peder Wachtmeister (M), Jörgen Hellman (S), Maryam Yazdanfar (S), Carl B Hamilton (FP), Bo Bernhardsson (S), Per Åsling (C), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Anders Sellström (KD), Sven-Olof Sällström (SD), Ulla Andersson (V), Jörgen Andersson (M) och Mats Pertoft (MP).

Redogörelse för ärendet

Den 21 november 2012 fastställde riksdagen utgiftsramen för 2013 för utgiftsområde 2. I detta betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen inom utgiftsområde 2 ska fördelas inom den fastställda ramen. I sammanhanget behandlas även ett förslag om kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken. I betänkandet behandlas också mål och resultat för utgiftsområdet, den avgiftsfinansierade verksamheten samt övriga förslag med anknytning till utgiftsområdet. I bilaga 2 redovisas regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag inom utgiftsområdet. I bilaga 3 redovisas utskottets förslag till anslag inom utgiftsområdet.

Utskottets överväganden

1 Mål och resultat för utgiftsområde 2

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att målet för det finansiella systemet ska vara ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Vidare ska målet vara att statens finansförvaltning bedrivs effektivt och att kostnaderna för statsskulden minimeras på lång sikt med beaktande av riskerna i förvaltningen.

I utgiftsområdet ingår statlig förvaltningspolitik, offentlig upphandling, statliga arbetsgivarfrågor, statistik, prognos- och uppföljningsverksamhet, fastighetsförvaltning, Finansinspektionen och finansmarknadsforskning, Riksgäldskontoret, Sjunde AP-fonden, normgivning i redovisningsfrågor samt Riksrevisionen. Vidare ingår kreditgivning till andra stater och kapitalhöjningar i vissa finansiella institutioner, bl.a. Europeiska investeringsbanken (EIB). Utgiftsområdet omfattar ett femtontal förvaltningsmyndigheter under regeringen, ett tiotal nämnder m.m. samt Riksrevisionen som är en myndighet under riksdagen. I detta avsnitt behandlas de övergripande målen för utgiftsområdet samt målen och resultaten för delområdena i utgiftsområdet. Dessutom behandlas mål och resultat för Riksrevisionen.

1.1 Propositionen

Det finns två övergripande mål för utgiftsområdet. Det ena gäller förvaltningspolitiken och det andra det finansiella systemet.

Mål för förvaltningspolitiken

Målet för förvaltningspolitiken beslutades av riksdagen i början av juni 2010 (bet. 2009/10:FiU38). Målet är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv samt har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete.

Nytt mål för det finansiella systemet

Det nuvarande målet för det finansiella systemet beslutades av riksdagen i anslutning till behandlingen av budgetpropositionen för 2009 (bet. 2008/09:FiU2):

·. Det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd.

·. Reglering och tillsyn ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn.

·. Tillsynen ska bedrivas effektivt.

·. Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

·. Kostnaderna för statsskulden ska långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas.

Enligt regeringen bör målet för det finansiella systemet vara ett renodlat mål. Det mål som gäller i dag är en blandning av mål och medel, varför ambitionen är att tydligt göra skillnad mellan vad som är mål och vad som är medel. Utöver renodling föreslås att målet kompletteras med behovet av väl fungerande marknader.

Utgångspunkten är att det finansiella systemet ska vara stabilt och därigenom bidra till ökad långsiktig tillväxt och sysselsättning samt ge hushållen tillgång till tjänster som underlättar vardagen. Finansiell stabilitet är av fundamental betydelse för samhällsekonomin, välfärden, tillväxten och sysselsättningen. Finansiella kriser har visat sig vara mycket kostsamma, och finansiell instabilitet utgör därför ett allvarligt hot mot samhällsekonomin och de offentliga finanserna.

Det finansiella systemet ska vidare fungera på ett sådant sätt att konsumenternas intressen tillvaratas genom ett gott skydd. Konsumenten är ofta i ett kunskaps- och informationsunderläge gentemot de företag som tillhandahåller finansiella tjänster. Det är därför angeläget att de statliga insatserna inriktas på att de finansiella företagens information och rådgivning ska sätta konsumenternas intressen främst. Konsumenternas kunskaper inom området är enligt regeringen också viktiga och bör stärkas. Goda kunskaper ökar möjligheterna för konsumenten att tillvarata sina intressen.

Sammantaget bör målet för det finansiella systemet – och därmed för de statliga insatserna på finansmarknadsområdet – enligt regeringen fokusera på finansiell stabilitet och ett starkt konsumentskydd. Målet för det finansiella systemet bör också inrymma vikten av att de som agerar på marknaden, både företag och hushåll, har förtroende för varandra.

Mot bakgrund av ovanstående har regeringen formulerat följande mål:

Ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Vidare är målet att statens finansförvaltning bedrivs effektivt och att kostnaderna för statsskulden minimeras på lång sikt med beaktande av riskerna i förvaltningen.

Resultatredovisning för det finansiella systemet

Några av de medel för att nå målet för området som regeringen särskilt uppmärksammar i propositionen är reglering av finansiella företag och verksamheter samt den tillsyn som utövas inom ramen för Finansinspektionens uppdrag. Vidare betonas skyddet för insättare och investerare och därmed Riksgäldskontorets verksamhet, vilken enligt regeringen är av fundamental betydelse för finansiell stabilitet och för väl fungerande finansmarknader.

I propositionen redovisas ett antal åtgärder för att stärka regelverket, exempelvis initiativ på europeisk nivå för skärpta kapital- och likviditetskrav för banker (det s.k. Basel III-paketet). EU-kommissionen har föreslagit att detta regelverk ska införas inom EU genom en EU-förordning och ett EU-direktiv (fjärde kapitalkravsdirektivet). Regeringen lägger stor vikt vid detta arbete eftersom Sverige, i förhållande till ekonomins storlek, har en stor finansiell sektor med betydande verksamhet i andra länder. Finansiell instabilitet kan således få stora konsekvenser för den svenska ekonomin. Regeringen har därför arbetat för att man på nationell nivå ska kunna införa högre kapitalkrav än de som anges som miniminivåer i Basel III.

EU:s finansministrar nådde i maj 2012 en överenskommelse som regeringen anser är en bra och väl avvägd kompromiss mellan å ena sidan medlemsstaternas möjligheter att kunna ställa högre kapitalkrav nationellt, och å andra sidan önskemålet att värna den inre marknaden genom enhetliga och gemensamma regler för alla banker och andra kreditinstitut inom EU. Förhoppningen är att det slutgiltiga regelverket för fjärde kapitaldirektivet ska beslutas under hösten 2012 för att sedan träda i kraft under 2013. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska ge förslag på hur de nya kapitaltäckningsreglerna ska genomföras i svensk rätt (dir. 2012:34).

När det gäller tillsyn pekar regeringen på att den globala finanskrisen berodde på bl.a. en bristande överblick över riskerna i det finansiella systemet som helhet och otillräckliga verktyg för att motverka dessa risker. Därför växer nu ett nytt verksamhetsområde fram, s.k. makrotillsyn. Fokus för detta är att upptäcka, analysera och motverka risker för det finansiella systemet som helhet, till skillnad från den traditionella finansiella tillsynen som fokuserar på tillståndet i enskilda institut. På detta område har både Finansinspektionen och Riksbanken uppgifter som syftar till att främja finansiell stabilitet. Med avsikten att fördjupa detta arbete har myndigheterna inrättat ett samverkansråd för makrotillsyn.

När det gäller krishantering har regeringen tillsatt Finanskriskommittén (dir. 2011:6), som har i uppdrag att se över dessa och närliggande frågor. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 31 maj 2013. Regeringen har också tillsatt en utredning om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (dir. 2011:89). Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2013.

Resultatredovisning för den statliga förvaltningspolitiken

Regeringen beslutade i april 2012 om ett program för statsförvaltningens utveckling. Genom programmet vill regeringen konkretisera det förvaltningspolitiska målet och verksamhetens inriktning och kommunicera detta till statsförvaltningen. Programmet behandlar områdena innovation och kvalitet, värdegrundsarbete, samarbete, service, tillväxtfrämjande, tillsyn, effektivisering av administrativa tjänster och EU-arbete. I propositionen nämns ett antal åtgärder med koppling till förvaltningens utveckling.

För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen inrättades den 1 juni 2012 Statens servicecenter. Myndigheten ska tillhandahålla administrativt stöd åt anslutna myndigheter, vilka inledningsvis omfattar 12 procent av statsförvaltningen mätt som antalet anställda. Genom att koncentrera och standardisera den administrativa verksamheten i servicecentret skapas stordriftsfördelar. Riskerna för kompetensbrist och personberoende inom myndigheterna minskar. Samtidigt kan myndigheterna i högre grad fokusera på sin kärnverksamhet.

Dessutom ska alla myndigheter med fler än 50 anställda senast den 31 december 2013 övergå till att beställa sina varor och tjänster elektroniskt. Detta ska även förenkla för företag som levererar till den offentliga sektorn. Åtgärden beräknas enligt regeringen kunna bidra till besparingar på upp till 3,2 miljarder kronor under en nioårsperiod.

Med syftet att utveckla myndigheternas kontakter med medborgarna har Statskontoret haft i uppdrag att ta fram ett samlat underlag om vilka behov medborgare och företag har av myndigheternas service i samverkan, hur myndigheterna tillgängliggör sin service i samverkan i dag och hur dagens service i samverkan kan utvecklas. Uppdraget redovisades den 15 april 2012 i rapporten Service i medborgarnas och företagens tjänst (2012:13).

I detta sammanhang bör även Statskontorets verksamhet i sin helhet uppmärksammas. Myndigheten bedriver utredningsarbete inom hela regeringens verksamhetsområde och kan därför dra nytta av ett sektorsövergripande perspektiv i sina analyser. Under 2011 avrapporterade Statskontoret 52 uppdrag till regeringen. Regeringen gör bedömningen att myndigheten genom sin verksamhet bidrar till beslut som leder till att statsförvaltningen utvecklas i linje med det förvaltningspolitiska målet.

Ytterligare ett medel för att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag är utvecklingen av det man brukar kalla e-förvaltning. Målsättningen från regeringens sida är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att fullgöra sina skyldigheter och ta del av den statliga förvaltningens service. Exempel på en öppnare förvaltning är plattformen öppnadata.se – en portal för förmedling av öppna data. Verket för innovationssystem (Vinnova) har fått i uppdrag att under 2012 utveckla en teknisk plattform som ska bidra till att underlätta utvecklingen av nya, användarvänliga produkter och tjänster genom samverkan mellan privata och offentliga organisationer. Portalen ska också bidra till att öka transparensen i den offentliga sektorn. Regeringen utreder för närvarande hur antalet öppna datakällor från myndigheterna kan ökas.

Regeringen tar, som man uttrycker det, ett helhetsgrepp om e-förvaltningsfrågan, och ett arbete pågår inom Regeringskansliet för att ta fram ett förslag till en strategi om e-förvaltning: It i välfärdens tjänst.

När det gäller värdegrundsarbetet är regeringens mål att de statligt anställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman. På regeringens uppdrag bedriver Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) t.o.m. utgången av 2012 ett projekt om ett offentligt etos. Projektet vänder sig till hela statsförvaltningen, med särskilt fokus på cheferna i förvaltningen.

För att skapa en tydligare och mer samlad myndighetsorganisation har regeringen tagit flera initiativ, bl.a. en reducering av antalet myndigheter. Den 1 januari 2011 fanns det enligt Statskontorets beräkningar 377 myndigheter under regeringen, vilket innebär en nettominskning med 14 myndigheter jämfört med 2010. På samma gång har antalet anställda i den statliga sektorn ökat, från ca 235 000 år 2010 till ca 239 000 år 2011, dvs. en ökning med ca 4 000. Myndigheterna har alltså blivit färre men större. Ytterligare information om statsförvaltningens utveckling, bl.a. när det gäller organisationsförändringar i statsförvaltningen och kompetensförsörjningen i staten, lämnas i bilagan Statsförvaltningens utveckling.

För att staten ska utmärkas av ett samlat utförande och agerande på central, regional och lokal nivå har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att genomföra en översyn av den statliga regionala förvaltningen (Fi 2009:07). När det gäller särskilt den regionala indelningen har utredningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att pröva om det är möjligt att finna en geografisk gränsdragning för de landsting i Norrland och Svealand som har ansökt om en ändrad landstingsindelning (dir. 2010:12).

I fråga om ansvarsfördelning gäller för närvarande att landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands län och Gotlands kommun enligt särskild lagstiftning har regionalt utvecklingsansvar och därmed betecknas som regioner. Landstingen i Jönköpings, Gävleborgs och Norrbottens län har lämnat ansökningar till regeringen om att fr.o.m. 2015 få ansvara för regionala utvecklingsfrågor. Ansökningarna bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Offentlig upphandling

I propositionen anges att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv och rättssäker och ha till syfte att tillvarata konkurrensen på marknaden. På så sätt ska skattemedlen användas på bästa sätt och till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. I området ingår flera myndigheters verksamhet, i första hand Kammarkollegiet och Konkurrensverket.

Regeringen beskriver att upphandlingsområdet under de senaste åren har varit i stark utveckling. Regeringen tillsatte 2010 Upphandlingsutredningen som fick i uppdrag att utvärdera regelverket utifrån en rad olika aspekter, bl.a. om det nuvarande systemet kan anses vara effektivt eller om det på olika sätt kan förbättras. Utredningen har lämnat ett delbetänkande, vilket enligt regeringen är att betrakta som omvärlds- och problembeskrivande och anger utredningens vägval inför det fortsatta arbetet. Utredningen gör bl.a. bedömningen att det föreligger ett behov av forskning på upphandlingsområdet. Av delbetänkandet framgår också att det finns utrymme för stora förbättringar på området. Utredningen, som även bistått regeringen i förhandlingar på europeisk nivå om nya upphandlingsdirektiv, ska lämna sitt slutbetänkande senast den 1 december 2012.

Kammarkollegiet ansvarar sedan den 1 januari 2009 för ett nationellt upphandlingsstöd och för att utveckla elektronisk upphandling. Övergången till elektronisk upphandling är en fråga som regeringen kommer att prioritera. Arbetet för att åstadkomma en fungerande gränsöverskridande elektronisk upphandling är viktigt, menar regeringen, inte minst mot bakgrund av de krav som följer av förslagen till nya upphandlingsdirektiv. Vidare har Kammarkollegiet haft i uppdrag att utarbeta en teknisk plattform för elektronisk upphandling. I en rapport i ärendet framgår bl.a. att det finns en fungerande marknad som erbjuder lösningar som de upphandlande myndigheterna finner tillfredsställande och att Sverige i ett europeiskt perspektiv ligger väl framme i övergången till elektronisk upphandling. Kammarkollegiet ska också utveckla och driva en nationell databas för annonsering av valfrihetssystem (Valfrihetswebben) inom hälso- och sjukvård, socialtjänster och andra områden där lagen (2008:962) om valfrihetssystem, förkortad LOV, tillämpas. Regeringen gör bedömningen att myndigheten har uppfyllt sina mål, men anser samtidigt att det finns utrymme för att utveckla verksamheten.

Konkurrensverket är ansvarig tillsynsmyndighet för frågor om offentlig upphandling och för frågor som omfattas av LOV. Myndigheten har framgångsrikt drivit flera mål i domstol om upphandlingsskadeavgift och otillåten direktupphandling.

Förutom olika insatser på området uppmärksammar regeringen också förekomsten av korruption i samband med upphandlingar. Statskontoret har haft i uppdrag att ta fram ett underlag som bl.a. ger en bild av förekomsten av korruption i kommuner och landsting och i kommun- och landstingsägda företag (dnr Fi2011/2882). Av rapporten framgår att det inte har skett någon ökning av antalet anmälda brott, men att tjänstemän och förtroendevalda upplever att korruptionen har ökat i kommuner och landsting. Det är därför, menar regeringen, svårt att dra generella slutsatser om korruptionen i den kommunala sektorn. Det förefaller emellertid vara så att kommunerna är mer riskutsatta än landstingen. I både kommuner och landsting verkar det som att den tekniska förvaltningen är särskilt riskutsatt. Inom denna sektor finns en stor andel brottsanmälningar om korruption, och Statskontoret drar slutsatsen att det är i verksamheter som innefattar ett kontinuerligt inköp av tjänster som risken för otillbörliga förmåner är störst.

När det gäller arbetet på europeisk nivå bör det uppmärksammas att offentlig upphandling spelar en viktig roll i EU:s strategi Europa 2020. Tanken är att offentlig upphandling ska medverka till att förbättra de grundläggande villkoren för företagens innovationskapacitet, stödja övergången till resurssnål ekonomi med låga koldioxidutsläpp och förbättra företagsklimatet, särskilt för innovativa små och medelstora företag.

Vidare har man påbörjat en översyn av direktiven på upphandlingsområdet. Arbetet inleddes med kommissionens Grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad (KOM(2011) 15 slutlig). Grönboken skickades ut till medlemsstaterna och andra aktörer för synpunkter. Efter en omfattande remissbehandling i Sverige lämnade regeringen i april 2011 synpunkter på grönboken.

Kommissionen presenterade den 20 december 2011 förslag till nya direktiv om offentlig upphandling. Bland dessa kan nämnas KOM(2011) 896 slutlig, som avses ersätta det s.k. klassiska direktivet 2004/18/EG, vilket lagen (2007:1091) om offentlig upphandling i huvudsak bygger på. Ett annat förslag är KOM(2011) 895 slutlig, som avses ersätta det s.k. försörjningsdirektivet 2004/17/EG, vilket ligger till grund för lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.

När det gäller särskilt elektronisk upphandling uttalade Europeiska kommissionen i ett meddelande (KOM(2012) 179 slutlig) att elektronisk upphandling kan förenkla sättet att bedriva upphandling och bidra till att lösa två av de stora utmaningar som den europeiska ekonomin i dag står inför: behovet av att maximera effektiviteten i de offentliga utgifterna och behovet av att hitta nya källor till ekonomisk tillväxt.

Regeringen välkomnar Europeiska kommissionens åtgärder för att förenkla och modernisera upphandlingsregelverket och ser i huvudsak positivt på förslagen till revidering av direktiven. I många delar ligger förslagen i linje med Sveriges svar på den grönbok som har legat till grund för översynen.

Regeringen är vidare angelägen om att moderniseringen kommer till stånd så snart som möjligt och stöder därför ett snabbt antagande av direktiven. Målsättningen är att anta direktiven före utgången av 2012. Genomförandet av de nya upphandlingsdirektiven kommer att vara det viktigaste och mest prioriterade arbetet på upphandlingsområdet under 2013.

Statliga arbetsgivarfrågor

Målet för området är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I området ingår Arbetsgivarverket, Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) och Statens tjänstepensionsverk samt en del nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området. Följande delmål har satts upp för de statliga arbetsgivarna:

·. Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande.

·. Andelen kvinnor i ledande befattning i staten ska öka.

·. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska.

·. Den etniska och kulturella mångfalden bland anställda i staten ska öka på alla nivåer.

·. Arbetsmiljön i staten ska vara god.

·. De statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman.

Regeringen noterar att utvecklingen är fortsatt positiv för samtliga delmål som har ställts upp för staten som arbetsgivare. Löneutvecklingen i staten fortsätter att relativt väl följa utvecklingen på arbetsmarknaden i stort. Andelen kvinnor i ledande befattning har ökat (om man exkluderar anställningar inom Försvarsmakten). Löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortsätter att minska. Andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat på samtliga nivåer. Sjukfrånvaron i staten är på en oförändrad låg nivå. Antalet nybeviljade sjukpensioner minskar.

Tillfredsställelsen över arbetssituationen fortsätter att vara mycket hög inom den statliga sektorn enligt årets arbetsmiljöundersökning. Samtidigt avviker sektorn negativt i förhållande till andra sektorer när det gäller exempelvis hot och våld. Mot denna bakgrund har Statskontoret fått i uppdrag att genomföra en analys av hur myndigheterna arbetar med att förebygga och hantera hot, våld och andra riskfaktorer.

Kompetensförsörjningen fungerar i huvudsak väl. Fler statsanställda som är 67 år eller äldre väljer att fortsätta sin tjänstgöring. Staten har dock enbart fått en marginell ökning av antalet yngre bland sina anställda. Det är positivt, anser regeringen, att äldre medarbetare väljer att stanna kvar längre i sin anställning. Samtidigt är det angeläget att de statliga arbetsgivarna fortsätter att arbeta för att attrahera yngre arbetskraft.

I fråga om grundläggande värden och rollen som tjänsteman har en omfattande satsning i form av ett projekt om offentligt etos och värdegrundsfrågor i statsförvaltningen genomförts under perioden 2010–2012. Syftet med projektet har varit att stärka de anställdas kunskaper om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman. Regeringen ser det som angeläget att de erfarenheter som gjorts tas till vara och utvecklas. Mot denna bakgrund vill regeringen satsa 5 miljoner kronor årligen under perioden 2013–2016 för att fortsätta att främja värdegrundsarbetet i den statliga förvaltningen (se här anslaget för Statskontoret).

Statistik

Målet för verksamheten är statistik av god kvalitet som är lättillgänglig för användarna. Vidare är målet att kostnaderna för uppgiftslämnandet ska minska och att statistikproduktionen ska vara effektiv. Området omfattar Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet med produktion, spridning, utveckling och samordning av officiell statistik. SCB ansvarar för att producera officiell statistik inom flera områden, t.ex. arbetsmarknadsstatistik och nationalräkenskaperna (NR).

Mot bakgrund av de brister som har påtalats främst i fråga om it-miljön angav regeringen i regleringsbrevet för 2011 att myndigheten skulle öka takten i det pågående arbetet med att utveckla standardiserade och kvalitetssäkrade processer för att säkerställa en effektiv och tillförlitlig statistikproduktion. Även fel i den publicerade statistiken uppmärksammades, bl.a. i finansmarknadsstatistiken, detaljhandelsindex och industriproduktionsindex.

SCB har redovisat sitt kvalitetsarbete för regeringen som nu gör bedömningen att man kan tala om väsentliga förbättringar. Kvalitetsarbetet har omfattat ett antal olika områden såsom standardiserade metoder och verktyg, kvalitetssäkrade processer och it-system, riskhantering samt aktiviteter för att beskriva och mäta kvaliteten i statistikprodukterna. Standardiserade verktyg och metoder har utvecklats och täcker nu enligt myndigheten de centrala momenten i en statistikundersökning.

Även om de incidenter som har inträffat bekräftar bilden av att det är viktigt med ett fortsatt arbete för att säkerställa statistikens kvalitet, gör regeringen den bedömningen att målen för verksamheten huvudsakligen har uppfyllts.

I sammanhanget bör uppmärksammas att regeringen under 2012 har tillsatt Statistikutredningen (Fi 2011:05), som bl.a. ska granska den officiella statistikens kvalitet och tillgänglighet samt se över vilka mål, uppgifter, resurser och prioriteringar som ska gälla för SCB (dir. 2011:32). Uppdraget ska redovisas senast den 10 december 2012.

Även för arbetet på europeisk nivå har man identifierat vissa brister i kvalitetsstyrningen av statistiken. Europaparlamentet antog i mars 2012 en resolution i vilken kommissionen uppmanades att snabbt genomföra åtgärder för att förbättra kvalitetsledningen och styrningen inom europeisk statistik.

Europeiska kommissionen presenterade i april 2012 ett förslag till ändring i förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik (KOM (2012) 167). De föreslagna ändringarna går ut på att stärka styrningen av det europeiska statistiksystemet, liksom att garantera de nationella statistikmyndigheternas oberoende och samordnande roll i de nationella statistiksystemen.

Prognos- och uppföljningsverksamhet

Området omfattar uppföljning och analys av utfall samt utarbetande av kort- och medelfristiga prognoser om och analyser av den samhällsekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna.

Verksamheten är i huvudsak anslagsfinansierad och bedrivs inom Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket (ESV), Finanspolitiska rådet och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Målet för området är att åstadkomma tillförlitliga och väldokumenterade prognoser, analyser och uppföljningar av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen.

I fråga om prognosprecision konstaterar regeringen att Konjunkturinstitutets prognoser för BNP över en femtonårsperiod var något bättre än genomsnittet för andra prognosinstitut. Vidare ser regeringen positivt på utvecklingen mot mer fördjupade analyser, vilket den menar har gjort rapporterna mer användbara som underlag för diskussioner och beslut i ekonomisk-politiska frågor.

När det gäller Ekonomistyrningsverket redovisas en mindre bra träffsäkerhet för budgetprognosen 2011 jämfört med genomsnittet för den senaste tioårsperioden (en överskattning av utgifterna). Regeringen gör ändå bedömningen att myndigheten i huvudsak har uppnått målet för sin prognosverksamhet. Till måluppfyllelsen bidrar också den breddning som gjorts av prognoserna till att omfatta hela den offentliga sektorn liksom den metodutveckling som bedrivits, vilket har resulterat i relevanta underlag av god kvalitet.

När det gäller ESO gör regeringen bedömningen att målet för verksamheten är uppfyllt genom att myndigheten har publicerat ett kvalificerat underlag och på så sätt bidragit till utformningen av den ekonomiska politiken.

För Finanspolitiska rådets del menar regeringen att myndigheten i och med publiceringen av rapporten Svensk finanspolitik har nått målet att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politiken som riksdagen och regeringen beslutat om.

Fastighetsförvaltning

Området omfattar förvaltning av fastigheter som av försvarspolitiska, kulturhistoriska eller andra skäl har ansetts lämpliga att förvaltas av staten. Det gäller bl.a. regeringsbyggnader, länsresidens, ambassader, de kungliga slotten, museer, teatrar, monument, försvarsfastigheter, markområden och vissa fastigheter som har donerats till staten. Målet för området är en kostnadseffektiv statlig fastighetsförvaltning, som ska ske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Verksamheten inom området bedrivs av Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.

Regeringen gör bedömningen att båda dessa myndigheter har genomfört sina uppgifter enligt instruktionerna och i övrigt uppfyllt de mål som regeringen ställt upp. I propositionen konstateras dock att vad gäller Statens fastighetsverk visar kundundersökningarna (NKI) som gjorts under året på ett lägre resultat än vid den senaste undersökningen. För Fortifikationsverkets del redovisar regeringen att motsvarande kundundersökning visar på ett bättre resultat än tidigare, men konstaterar samtidigt att arbete återstår inom ett flertal områden, t.ex. information och transparens.

I betänkandet Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31) föreslås bl.a. att Fortifikationsverkets öppna bestånd och det statligt ägda fastighetsbolaget Specialfastigheter sammanförs i ett gemensamt bolag. Med anledning av betänkandet har regeringen tillkallat två särskilda utredare för att förbereda för det fysiska genomförandet av förslagen samt belysa vissa ytterligare frågor. Regeringen avser att under 2014 återkomma till riksdagen med förslag om den statliga fastighetsförvaltningen. Förslagen avses beröra principerna för den statliga fastighetsförvaltningen och styrningen av den statliga fastighetsförvaltningen samt redovisa frågor om förvaltningen av Fortifikationsverkets fastighetsbestånd.

Finansinspektionen och finansmarknadsforskning

Området avser Finansinspektionens verksamhet och omfattar tillsyn, reglering och tillståndsgivning inom den finansiella sektorn, finansmarknadsforskning samt avgifter till tillsynsmyndigheter inom EU. Det övergripande målet är att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system och till konsumentskyddet inom det finansiella området. Ytterligare ett mål för myndigheten är att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom att informera om och initiera privatekonomisk utbildning.

Som nämnts tidigare föreslår regeringen att målet för det finansiella systemet renodlas och kompletteras. Som en konsekvens av detta överväger regeringen i kommande regleringsbrev till Finansinspektionen att utveckla målen.

När det gäller särskilt tillsyn har Finansinspektionen tilldelats ökade resurser för att kunna utveckla omfattningen av densamma, ur såväl ett stabilitets- som ett konsumentperspektiv. Liksom i den föregående budgetpropositionen gör regeringen bedömningen att behovet av tillsyn kommer att öka. Finansinspektionens strategi för tillsynsarbetet är att det ska vara tydligt och mer heltäckande. Prioritering av tillsynen ska även fortsättningsvis göras utifrån ett riskbaserat förhållningssätt, samtidigt som det måste finnas beredskap för insatser när oförutsedda problem uppstår. En sådan utveckling av strategin svarar också upp mot de rekommendationer som Internationella valutafonden (IMF) ställde 2011 i samband med sin granskning av den svenska finansiella tillsynen.

I fråga om folkbildningsinsatser kan nämnas Gilla din ekonomi, som är ett nätverk för att föra samman privata och offentliga aktörer i gemensamma utbildningssatsningar och projekt, med syftet att stärka allmänhetens kunskaper och privatekonomiska självförtroende.

Den fortsatt stora osäkerheten om utvecklingen på finansmarknaderna har bl.a. medfört att kraven på insatser ökat på flertalet områden. Finansinspektionen har genom sin verksamhet bidragit till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system och till ett förbättrat konsumentskydd på området. Regeringen gör sammanfattningsvis bedömningen att Finansinspektionen i huvudsak har nått upp till ställda mål.

På området finansmarknadsforskning har regeringen uppdragit åt Verket för innovationssystem (Vinnova) att göra en långsiktig satsning på att stödja utvecklingen av forskning som är både internationellt konkurrenskraftig och har en hög relevans för den finansiella sektorns aktörer i såväl privat som offentlig verksamhet.

Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret är statens centrala finansförvaltning. I myndighetens uppdrag ingår fem huvuduppgifter: att vara statens internbank, att förvalta statsskulden, att ställa ut garantier och krediter som riksdagen har beslutat om, att ansvara för insättningsgarantin och investerarskyddet samt att vara statens bankstödmyndighet. Genom att på detta sätt samla ansvar och expertis för statens betalningar, statsskulden, garantier, lån och stöd till banker och andra kreditinstitut hos Riksgäldskontoret får staten en effektiv och ändamålsenlig finansförvaltning.

I fråga om verksamheten inom statens internbank kan nämnas att det nya ramavtalet för betaltjänster har sänkt kostnaderna för statens betalningar med 18 procent. Vidare har arbetet med att öka säkerheten i den statliga betalningsmodellen fortsatt.

När det gäller statsskuldsförvaltningen lämnar regeringen vartannat år en skrivelse till riksdagen med en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder, där den senaste utvärderingen för perioden 2007–2011 överlämnades till riksdagen i april 2012.

Kreditgarantier till företag i bilindustrin som söker lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) har dominerat arbetet inom garanti- och kreditverksamhet under de senaste åren. I samband med Saab Automobiles konkurs i december 2011 infriade Riksgäldskontoret sitt garantilöfte till EIB om 2,2 miljarder kronor. Utlåning har under 2011 skett till Island inom de ramar som riksdagen och regeringen beslutat. Riksgäldskontoret fick i maj 2012 även uppdraget av regeringen att under året handlägga ett lån till Irland.

När det gäller skyddet för insättarna har ytterligare förstärkning införts under 2011. Inga nya fall som rör insättningsgarantin eller investerarskyddet har uppkommit under året.

I sin roll som stödmyndighet har Riksgäldskontoret vidtagit åtgärder inom ramen för stödlagen, med en kvartalsvis rapportering till regeringen.

I samband med bedömningen av huruvida målen för verksamheten har uppfyllts betonar regeringen det centrala uppdrag som Riksgäldskontoret har som statens finansförvaltning. För alla ovan nämnda delar gör regeringen bedömningen att myndigheten har agerat i enlighet med sitt uppdrag och utifrån gällande mål.

Sjunde AP-fonden

Området omfattar krediter till Sjunde AP-fonden för att finansiera verksamheten och fördela kostnaderna för att bygga upp fondens verksamhet över tiden. Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i pensionssystemet som riksdagen fattat beslut om. I och med reformeringen erbjuds nu sex olika placeringsalternativ, varav den största är förvalsalternativet AP7 Såfa, som i praktiken är en s.k. generationsfond med en sammansättning av aktie- respektive räntefonden som avspeglar premiepensionsspararens ålder. För personer upp till 55 år består Såfa enbart av aktiefonden, för att sedan, upp till 75 år, minska till en tredjedel aktiefond och två tredjedelar räntefond.

Målet för Sjunde AP-fonden (fondens uppdrag) är att uteslutande förvalta premiepensionsmedel i pensionsspararnas intresse för att uppnå en långsiktigt hög avkastning i syfte att tillförsäkra andelsägarna en så bra pension som möjligt i förhållande till risken i placeringarna. Hänsyn till miljö och etik ska tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning.

Regeringens utvärdering av Sjunde AP-fondens resultat redovisas årligen i en särskild skrivelse till riksdagen (jfr bet. 2012/13:FiU6). I den senaste utvärderingen av förvaltningen t.o.m. 2011 framgår att Sjunde AP-fondens förvalsalternativ sedan starten 2000 haft en avkastning som överträffar den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Det är ännu för tidigt att göra någon bedömning av resultatet för det nya förvalsalternativet. Regeringen konstaterar ändå att utvecklingen under perioden bekräftar behovet av tydlig information om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Fonden har inlett ett arbete på detta område, vilket regeringen välkomnar.

Redovisningsfrågor

Området omfattar Bokföringsnämnden och dess normgivning i redovisningsfrågor.

Bokföringsnämnden ska vara statens expertorgan på redovisningsområdet och ansvara för utvecklandet av god redovisningssed. Verksamheten ska också bidra till att förbättra standarden i de mindre och medelstora företagens löpande bokföring och årsredovisningar respektive årsbokslut genom informationsinsatser. Bokföringsnämnden utfärdade under 2011 kompletterande normgivning, biträdde Regeringskansliet i redovisningsfrågor och avgav yttranden om god redovisningssed till domstolar i olika redovisningsfrågor. Samtidigt svarade nämnden på ca 3 100 frågor via e-post och telefon. Bokföringsnämnden fortsatte under året arbetet med att förbättra myndighetens service och tillgänglighet, bl.a. genom att se till att webbplatsen är lättillgänglig oavsett tekniska eller personliga förutsättningar. Myndigheten har också blivit mer efterfrågad av småföretag och yrkesverksamma inom redovisningsområdet.

Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att nämnden i hög grad bidrar till att uppfylla målet för området.

1.2 Revisionens iakttagelser inom utgiftsområdet

Den årliga revisionen

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningarna för samtliga myndigheter inom utgiftsområdet i allt väsentligt ger en rättvisande bild av verksamheten.

Effektivitetsrevision

När det gäller effektivitetsrevisionen berördes utgiftsområdet under 2010 och 2011 av ett antal rapporter, bl.a. Miljökrav i offentlig upphandling – Är styrningen mot klimatmålet effektiv? (RiR 2011:29). I skrivelsen 2011/12:134 instämmer regeringen i huvudsak med Riksrevisionens övergripande iakttagelse att styrningen av arbetet med miljökrav i offentlig upphandling behöver stärkas i syfte att öka effektiviteten. Det i rapporten berörda området är dock för närvarande föremål för ett flertal initiativ såsom Upphandlingsstödsutredningen och Upphandlingsutredningen. Området berörs dessutom av det pågående arbetet inom EU med utarbetande av nya upphandlingsdirektiv. I och med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Skrivelsen har behandlats av utskottet som välkomnade regeringens avsikt att återkomma med åtgärder i frågan och därmed föreslog att skrivelsen läggs till handlingarna (bet. 2012/13:FiU7).

Rapporten om stabilitetsfonden (RiR 2011:26) har tidigare behandlats av utskottet (skr. 2011/12:71, bet. 2011/12:FiU44). I regeringens skrivelse med anledning av rapporten redovisas att en översyn av frågor som rör stabilitetsfonden har inletts inom Regeringskansliet.

Rapporten om myndigheternas insatser för finansiell stabilitet under perioden 2005–2007 (RiR 2011:9) behandlas i FiU15.

I två rapporter, 2007 och 2010, framförde Riksrevisionen att det fanns sårbarheter och risker i den statliga betalningsprocessen (RiR 2007:28, RiR 2010:13). Vid behandlingen av Riksrevisionens iakttagelser, liksom av Riksrevisionens styrelses framställning i ärendet (2010/11:RRS5) ansåg utskottet att det var angeläget att regeringen återkom till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra säkerheten i statens betalningar (bet. 2010/11:FiU22).

I skrivelsen 2011/12:91 liksom i budgetpropositionen redogör regeringen för flera åtgärder som vidtagits för att stärka säkerheten i statens betalningar. Förtydliganden har gjorts när det gäller myndigheternas ansvar för sina egna betalningar, och en årlig process för att få en tydligare bild av de samlade riskerna i den statliga betalningsmodellen har inrättats. Riksgäldskontoret har tilldelats ansvar att rapportera riskerna till regeringen senast den 1 november varje år. Vidare anger regeringen att utredningen om förstärkt krisberedskap i det centrala betalningssystemet har lämnat förslag till insatser (SOU 2011:78). Utredningen bekräftar behovet av att tydliggöra det nationella ansvaret för samordning av krisberedskapen i det centrala betalningssystemet och föreslår bl.a. att Riksbanken blir samordningsansvarig myndighet. Förslagen har remissbehandlats, och beredning av förslagen pågår inom Regeringskansliet. Avslutningsvis avser regeringen att i kommande budgetpropositioner lämna en övergripande redovisning av ytterligare åtgärder som vidtagits för att förbättra säkerheten i statens betalningar.

Vid behandlingen av ovan nämnda skrivelse konstaterade utskottet att regeringen vidtagit ett flertal åtgärder för att förbättra säkerheten i statens betalningar. Man noterade även att regeringen ämnade återkomma med en övergripande redovisning av ytterligare åtgärder (bet. 2011/12:FiU43).

1.3 Kompletterande information

Statlig förvaltningspolitik

Utredningen om den statliga regionala förvaltningen (Fi 2009:07) har i uppdrag att ge förslag på hur den statliga regionala förvaltningen kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Det finns i dag tre olika aktörer som utövar det regionala utvecklingsansvaret: direktvalda regioner, indirekt valda kommunala samverkansorgan och länsstyrelser. Enligt uppgifter från utredningen kommer man att lägga fram förslag om att avveckla mellannivån, dvs. de kommunala samverkansorganen, eftersom dessa enligt utredningen orsakar en del otydligheter och störningar i kontakten mellan staten och den regionala nivån. Rekommendationen från utredningen kommer att bli att det är den direktvalda nivån, dvs. regionerna/landstingen, som ska ta över det regionala utvecklingsansvaret. Utredningen kommer att presentera sitt slutbetänkande den 14 december 2012.

I fråga om myndigheten Statens servicecenter dröjer det enligt regeringen ett antal år innan verksamheten blir helt finansierad av intäkter från anslutna myndigheter. Fram till dess kommer myndigheten att behöva utnyttja en räntekontokredit hos Riksgäldskontoret. Ett beräknat underskott de första åren kommer att balanseras genom ett beräknat överskott åren därefter i takt med att kundanslutningen ökar. Beträffande resultatet för 2012 bör uppmärksammas att myndigheten enligt ett regeringsbeslut i september ska överta den ackumulerade förlust som upparbetats i Kammarkollegiets administrativa service i samband med att verksamheten inleddes. Enligt myndighetens egen prognos för kostnader och intäkter för perioden 2013–2019 beskrivs övertagandet av den ackumulerade förlusten som ”extraordinära kostnader”. I den riskanalys som gjorts av myndigheten pekar man på att det försämrade resultatet för 2012 kräver större insatser för att klara ett balanserat resultat 2019. Sannolikheten för att detta ska inträffa bedömer myndigheten som stor och med allvarliga konsekvenser som följd. Myndigheten gör ändå bedömningen att verksamheten kommer att nå balans 2019.

Offentlig upphandling

Vid regeringens sammanträde den 27 september 2012 utsågs en särskild utredare som ska ge förslag till hur de ovan nämnda upphandlingsdirektiven bör genomföras i svensk rätt enligt den lydelse direktiven får när de antagits (dir. 2012:96). Förslagen ska ingå i två nya separata lagar om offentlig upphandling och om upphandling inom försörjningssektorerna, vilka ska ersätta lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) respektive lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Utredaren ska även analysera och ge förslag till hur samtliga bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv om tilldelning av koncessioner bör genomföras i svensk rätt enligt den lydelse direktivet får när det antagits.

I övrigt bör nämnas att utskottet i ett utlåtande välkomnade kommissionens förslag på området. När det gällde den del av förslaget som behandlar tillsyn och vägledning menade man dock att detta var en uppgift för varje medlemsstat. Hur myndigheter ska organiseras, utformningen av ett system för tillsyn och kunskapscentrum är ett nationellt ansvar, ansåg utskottet, varför det inte fanns någon anledning att på EU-nivå föreskriva vilka organisatoriska åtgärder som ska vidtas i en medlemsstat. Därför menade man att ”förslaget i de delar som handlar om tillsyn, utbildning, vägledning och stöd för de som upphandlar och företagen strider mot subsidiaritetsprincipen”. Utskottet föreslog därför att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande i ärendet (2011/12:FiU50, s. 14).

Statistik

Riksrevisionen har beslutat att följa upp den granskningsrapport som låg till grund för de skärpta kraven på SCB:s kvalitetsarbete. I denna uppföljning avser man att granska SCB:s interna kontroll i de it-processer som stöder statistikproduktionen för Nationalräkenskaper (NR), Konsumentprisindex (KPI), Arbetskraftsundersökningar (AKU) och Betalningsbalansen (BoP). Granskningen innefattar även SCB:s processer för att kvalitetssäkra resultatet av de beräkningar som utgör underlag till de granskade produkterna. Enligt uppgifter från Riksrevisionen är en preliminär och allmän slutsats att det fortfarande finns förbättringspotential för de processer man granskat.

När det gäller Statistikutredningen kommer man enligt uppgifter från utredaren inte att föreslå några genomgripande förändringar. Huvudintrycket är att systemet för den officiella statistiken i stort sätt fungerar väl. Samma bedömning gäller även för SBC:s verksamhet. Vad som också är klart är att systemet för den officiella statistiken kommer att vara fortsatt decentraliserat, dvs. ett antal statliga myndigheter kommer att ansvara för produktionen.

Fastighetsförvaltning

Den proposition om den statliga fastighetsförvaltningen som aviserades i förra årets budgetproposition är framskjuten till 2014. Enligt uppgifter från Regeringskansliet beror förseningen i första hand på svårigheter i arbetet för den utredning som ska värdera fastighetsbeståndet av försvarsfastigheter. Upphandlingen och genomförandet av värderingen har inte gått att genomföra inom den planerade tidsramen på grund av att marknadens samlade resurser för fastighetsvärdering varit otillräckliga. En uppskattning av värdet på fastigheterna är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna analysera de ekonomiska konsekvenserna för staten av olika alternativ. Sammantaget innebär detta att utredningens betänkande kommer att bli försenat och därför försenas också regeringens proposition till riksdagen. Regeringskansliet ser dock ingen risk för ytterligare förseningar, snarare är ambitionen att få med delar av förslagen tidigare än aviserat i årets budgetproposition. Eftersom det finns ekonomiska konsekvenser av förslagen bör dessa hanteras inom ramen för riksdagens behandling av budgetpropositionen.

1.4 Utskottets ställningstagande

I propositionen redovisar regeringen mål, resultat och den politiska inriktningen för utgiftsområdet och de olika delområdena.

Det nu gällande målet för det finansiella systemet fanns tidigare med samma lydelse inom politikområdet Finansiella system och tillsyn, och beslutades av riksdagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2007 (bet. 2006/07:FiU2). Det tillägg som då gjordes – att reglering och tillsyn ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn – föreslås därmed delvis att tas bort igen. I propositionen uppmärksammas att formuleringen till sitt innehåll mera har karaktären av medel, dvs. att det just är regler och tillsyn som ska bidra till förtroendet. De delar som enligt förslaget till nytt mål kvarstår är mer renodlade målsatser och liknar i huvudsak det mål som gällde före det föregående, med tillägget om vikten av förtroende (jfr prop. 2005/06:01 utg.omr. 2). Utskottet välkomnar det förtydligande av målet för det finansiella systemet som förslaget innebär och tillstyrker därför att riksdagen godkänner regeringens förslag i punkt 1.

För att möta den finansiella krisen har det under den senaste tiden tagits ett antal initiativ på olika nivåer. Det gäller såväl politiska initiativ till tillsyn och krishantering som forskning på området, inte minst verktyg för makrotillsyn. Som också nämns i propositionen håller en ny organisation för makrotillsyn med förändrade ansvarsförhållanden på att växa fram. Utskottet har i olika sammanhang berört dessa frågor, och då bl.a. framfört att resultaten av samarbetet mellan myndigheterna inom området finansiell stabilitet bör återrapporteras till riksdagen i ökad utsträckning (se bet. 2011/12:FiU15, s. 20).

Det bör vidare uppmärksammas att utskottet tidigare har betonat att det, mot bakgrund av den osäkerhet som råder om vilka konsekvenser den rådande ekonomiska krisen kan få för det finansiella systemet och för finansinstituten i Sverige, finns anledning att följa upp målet för det finansiella system i de delar som rör tillsyn och regelgivning samt kraven på effektivitet, stabilitet och konsumentskydd (bet. 2011/12:FiU2, s. 23). Efter önskemål från utskottet kommer regeringen också att återkomma med en särskild resultatredovisning för det finansiella systemet under 2014.

Utskottet noterar att regeringen bedömer att majoriteten av myndigheterna inom utgiftsområdet har bedrivit sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt. Utskottet har tidigare särskilt uppmärksammat kvalitetsbristerna i SCB:s ekonomiska statistik och betonat att det är viktigt att statistiken ger en riktig bild av den ekonomiska utvecklingen. Utskottet utgick från att SCB skulle vidta kraftåtgärder för att förbättra den statistiska kvaliteten liksom att regeringen mycket tätt skulle följa SCB:s kvalitetsarbete (bet. 2010/11:FiU2, s. 19). Utskottet noterar de framsteg som har gjorts på området, samtidigt som utskottet utgår från att utvecklingsarbetet med kvalitetssäkring fortsätter även nästa år.

2 Mål och resultat för Riksrevisionen

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ansvarar för en oberoende granskning av statlig verksamhet. Granskningen omfattar såväl effektivitetsrevision som årlig revision.

2.1 Propositionen – Riksrevisionen

Riksrevisionens uppgifter och mål

Riksrevisionen granskar hela beslutskedjan i den verkställande makten och förser riksdagen med ett kvalificerat beslutsunderlag. Detta ställer stora krav på myndigheten. Riksrevisionen måste präglas av hög effektivitet och kvalitet. Riksrevisionen strävar efter att utföra sina uppgifter på ett sådant sätt att myndigheten utgör ett föredöme i statsförvaltningen. Riksrevisionen redovisar sin verksamhet i fyra verksamhetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision, internationellt utvecklingssamarbete och omvärldsinriktad verksamhet.

Målet för den årliga revisionen är att i enlighet med god revisionssed och i tid avlämna revisionsberättelser avseende årsredovisningen för de granskningsobjekt som omfattas av lagen (2002:1022) om statlig revision. Målet för effektivitetsrevisionen är att genom granskningsverksamhet främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

För granskningsverksamheten gäller vidare att den ska vara relevant och intressant, hålla hög kvalitet samt att den ska nå en hög verkningsgrad.

Målet för det internationella utvecklingssamarbetet är att inom ramen för svensk biståndspolitik stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva offentlig revision, stärka parlamentens kontrollmakt samt bidra till uppbyggnaden av en god förvaltning och korruptionsbekämpning i utvecklingsländer.

Målet för verksamhetsgrenen omvärldsinriktad verksamhet är att befästa och befrämja revisionens roll, nationellt och internationellt, samt att öka genomslaget av Riksrevisionens verksamhet.

Riksrevisionens resultat

Resultatredovisningen för verksamhetsåret 2011 visar ett tillfredsställande resultat inom samtliga verksamhetsgrenar. Uppsatta mål för verksamheten har uppnåtts.

Den årliga revisionen av årsredovisningarna för 2010 genomfördes enligt god sed, och samtliga revisionsberättelser lämnades i tid. Revisorsintyg lämnades över berörda myndigheters delårsrapporter. Året har i övrigt i stor utsträckning kännetecknats av en anpassning till internationella standarder för revisionen som kommer att vara fullständigt genomförd genom granskningarna avseende verksamhetsåret 2011. Anpassningen har ställt krav på insatser när det gäller kompetens- och verksamhetsutveckling. Särskilda insatser har också genomförts för att informera om bakgrund och innehåll i nya standarder och hur dessa påverkar den årliga revisionen. Riksrevisionens interna kvalitetssäkring och kvalitetskontroll har visat att revisionen har haft rätt kvalitet. Den årliga revisionen har enligt en genomförd intressentundersökning ett fortsatt förtroende bland dem som berörts av granskningen. Verkningsgraden i årlig revision är hög. Påpekade fel och brister åtgärdas och antalet reservationer i revisionsberättelserna är få.

När det gäller effektivitetsrevision genomfördes den under 2011 inom ramen för tolv olika granskningsstrategier varav tre avslutades under året medan fyra nya strategier påbörjades. Under året publicerades totalt 30 rapporter. Inriktningen av effektivitetsrevisionen har fortsatt att utvecklas mot granskningar som avser frågor om hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. Utvecklingen ligger i linje med riksrevisorernas strategiska inriktning sedan 2008 och med den nya lydelsen i revisionslagen som trädde i kraft 2011. Riksrevisionens interna kvalitetssäkring och kvalitetskontroll visar att effektivitetsgranskningarna håller rätt kvalitet. Intressentundersökningen som genomförts i år tyder också på ett allt större förtroende för effektivitetsrevisionen när det gäller granskningens inriktning, genomförande och avrapportering. Uppföljningen av genomförda granskningar indikerar en hög verkningsgrad genom att åtgärder vidtas med anledning av rapporterna. I sammanhanget ska också nämnas införandet av ny besluts- och hanteringsordning för granskningsrapporterna. De lämnas nu direkt till riksdagen som begär ett yttrande över rapporten av regeringen inom fyra månader. Erfarenheterna av den nya ordningen har varit goda.

Externa revisionens iakttagelser

Finansutskottet har gett en revisionsbyrå i uppdrag att utföra extern revision av Riksrevisionen. Externrevisorn har i sin revisionsberättelse bedömt att Riksrevisionens årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande (se bet. 2011/12:FiU31).

2.2 Utskottets bedömning

I samband med externrevisionen gjordes bedömningen att ansvarsfrågan och redovisningen av chefspensionerna för riksrevisorerna var oklar. En konsekvens av detta blir att Riksrevisionen inte i tillräcklig omfattning följer upp och kontrollerar riksrevisorernas ersättningar från andra efter att förordnandet har upphört. Eftersom pensionskostnaden påförs Riksrevisionen borde enligt externrevisorn Riksrevisionen också ha ansvaret för att kontrollera att respektive riksrevisor lämnar in uppgifter om sina inkomster från andra. Liksom vid behandlingen av årsredovisningen för 2011 noterar utskottet externrevisorns iakttagelse och avser att följa frågan vidare (jfr bet. 2011/12:FiU31, s. 17).

Utskottet noterar att den årliga revisionen av årsredovisningarna för 2010 genomfördes enligt god sed och att samtliga revisionsberättelser lämnades i tid. När det gäller effektivitetsrevision konstaterar utskottet att den genomfördes planenligt och att totalt 30 rapporter publicerades under året. Avslutningsvis uppmärksammar utskottet att erfarenheterna av den nya besluts- och hanteringsordningen för granskningsrapporterna enligt Riksrevisionen har varit goda.

3 Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 2 enligt regeringens och Riksrevisionens förslag. Riksdagen bemyndigar även regeringen att ingå åtaganden som medför anslagsutgifter åren efter budgetåret 2013.

Motionsyrkanden om delvis andra anslag avstyrks.

Jämför reservation (SD).

Enligt budgetpropositionen för 2013 består utgiftsområde 2 av 18 anslag. Tre av oppositionspartierna föreslår att nya anslag införs. I bilaga 2 redovisas regeringens respektive oppositionspartiernas förslag till ramar och anslag inom utgiftsområdet. Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets yrkanden ligger över den ram för utgiftsområdet som riksdagen beslutade den 21 november 2012. Sverigedemokraternas yrkande ligger inom den beslutade ramen.

3.1 Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 14) att de sammanlagda anslagen inom utgiftsområdet ska uppgå till ca 16,3 miljarder kronor för 2013. Hur anslagen fördelas på olika verksamheter framgår av tabell 1 nedan. Här framgår även skillnaden mot den budgeterade nivån för 2012 inklusive förändringar som har gjorts i samband med tilläggsbudget 1 respektive 2 för 2012. De 16,3 miljarder kronorna motsvarar ramen för utgiftsområdet i steg 1 i riksdagens budgetprocess. I propositionen tar man också upp förslaget från Riksrevisionens styrelse till anslag för Riksrevisionen för 2013 (punkt 16) samt styrelsens förslag till lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar (punkt 15).

Tabell 1 Regeringens förslag till anslagsbelopp för 2013 i förhållande till anslagsbeloppen för 2012

Miljoner kronor

Anslag (ramanslag)	Budget 2012¹	Förslag 2013	Förändring
1:1 Statskontoret	89	93	4
1:2 Kammarkollegiet	64	70	6
1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budget- processen	45	45	0
1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor	2	2	0
1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.	11 133	11 475	342
1:6 Finanspolitiska rådet	9	9	0
1:7 Konjunkturinstitutet	55	58	3
1:8 Ekonomistyrningsverket	105	106	1
1:9 Statistiska centralbyrån	541	540	–1
1:10 Bidragsfastigheter	345	335	–10
1:11 Finansinspektionen	307	343	36
1:12 Riksgäldskontoret	312	313	1
1:13 Bokföringsnämnden	14	11	–3
1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter	2	2	0
1:15 Riksrevisionen	301	302	1
1:16 Finansmarknadsforskning	30	30	0
1:17 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsyns- myndigheter	7	7	0
1:18 Kapitalhöjning i Europiska investerings- banken		2 530	2 530
Summa	13 361	16 274	2 909

¹Inklusive ändringsbudgetar.

Allmänt om utgifter m.m. inom området

Utgiftsområde 2, som ungefär motsvarar 1,5 procent av summan av alla 27 utgiftsområden, domineras av transfereringar, främst via utgifter för statliga tjänstepensioner m.m. Utöver dessa märks särskilt i årets budgetförslag det engångsvisa tillskottet för en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken (EIB).

Merparten av förvaltningskostnaderna för utgiftsområdets myndigheter (drygt 7 miljarder kronor) finansieras av avgifter och andra ersättningar från främst inomstatlig uppdragsverksamhet. Intäkter från sådan verksamhet disponeras i huvudsak av myndigheterna själva.

I det följande kommenteras kortfattat regeringens övriga förslag till anslag utöver en omräkning av anslagen till följd av pris- och löneutvecklingen. Här behandlas även bemyndiganden som medför anslagsutgifter åren efter budgetåret 2013.

Anslaget 1:1 Statskontoret

Anslaget används för Statskontorets förvaltningskostnader och för regeringens behov av vissa förvaltningspolitiska insatser. Anslaget ökar enligt propositionen med sammanlagt ca 4 miljoner kronor jämfört med anslaget för 2012.

För att främja värdegrundsarbetet i statsförvaltningen föreslår regeringen att anslaget ökas med 5 miljoner kronor årligen under perioden 2013–2016. Regeringen föreslår även att anslaget ökas med 1 500 000 kronor under 2013 för att finansiera kostnader vid ett eventuellt inrättande av ett nytt myndighetsregister.

Som aviserats i förra årets budgetproposition föreslås anslaget minska med 3 miljoner kronor per år från 2013.

Anslaget 1:2 Kammarkollegiet

Anslaget används för Kammarkollegiets förvaltningskostnader och inkluderar kollegiets kostnader för att bevaka statens rätt och andra allmänna intressen samt vissa mindre skadestånd.

Anslaget ökas varaktigt med 5 miljoner kronor från 2013 mot bakgrund av att Kammarkollegiet nu är värdmyndighet för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Finansieringen sker genom en neddragning med motsvarande belopp av anslaget 1:1 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen

Anslagets ändamål är att finansiera kostnader för utveckling och förvaltning av statens informationssystem för budgetering och uppföljning (Hermes).

Regeringen föreslår ingen ändring av anslaget utöver pris- och löneomräkningar.

Bemyndigande för anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen ingå avtal för utveckling och underhåll av informationssystemet Hermes som medför behov av framtida anslag på högst 45 miljoner kronor under perioden 2014–2017.

Det finns enligt regeringen ett stort behov av att renovera, modernisera och anpassa verksamhetsstödet för budgetprocessen. Beslut om utvecklingsinsatser av detta slag förutsätter, menar regeringen, ett långsiktigt ekonomiskt åtagande.

Anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor

Anslaget används bl.a. för sådana stabsuppgifter som Arbetsgivarverket utför åt regeringen eller Regeringskansliet.

Regeringen föreslår att anslaget oförändrat ska uppgå till 2,4 miljoner kronor (samma belopp beräknas även för 2014, 2015 och 2016).

Anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

Anslaget används bl.a. för statliga tjänstepensionsförmåner, grupplivförmåner och personskadeersättningar.

Detta är utgiftsområdets största anslag och föreslås öka med 342 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor mer än den beräknade ökning 2013 som redovisades i budgetpropositionen för 2012. Anledningen är förändrade makrofaktorer och ökade volymer främst på grund av generationsväxlingen i staten.

Anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet

Anslaget används för Förvaltningspolitiska rådets förvaltningskostnader. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 250 000 kronor för att täcka kostnader för att ta fram ytterligare underlagsanalyser.

Anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet

Anslaget används för Konjunkturinstitutets förvaltningskostnader. Regeringen föreslår ingen ändring av anslaget utöver pris- och löneomräkningar.

Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket

Anslaget används för Ekonomistyrningsverkets förvaltningskostnader. Anslaget ökas med 1,2 miljoner kronor per år under 2013–2019 för arbete med utveckling av statliga redovisningsregler.

Anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån

Anslaget minskas planenligt med drygt 2,4 miljoner kronor då två engångsvisa satsningar upphör. För åtgärder avseende statistikens kvalitet kvarstår enligt plan 12 miljoner kronor extra under 2013.

Anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

Anslaget används för underhållskostnader och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). Med bidragsfastigheter avses de fastigheter som saknar förutsättningar att ge ett långsiktigt ekonomiskt överskott. Regeringen föreslår att anslaget för underhåll av bidragsfastigheter ökas med 150 miljoner kronor för 2013 och att den planenliga minskningen skjuts ännu ett år fram i tiden. Anslagsjusteringen utöver tidigare aviserad nivå om 180 miljoner kronor finansieras huvudsakligen genom att SFV betalar in en del av sitt balanserade resultat för 2012 till staten. I samband med beredningen av betänkandet Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31) avser regeringen att fastställa den långsiktiga nivån för anslaget (se också avsnittet ovan om resultatredovisning för delområdet fastighetsförvaltning).

Bemyndigande för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal om underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 miljoner kronor under 2014.

Som skäl anger regeringen att den verksamhet som avser att vårda och underhålla statliga fastigheter, som utgör en del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan göras.

Anslaget 1:11 Finansinspektionen

Anslaget används främst för Finansinspektionens förvaltningskostnader för tillsyn och regelgivning inom det finansiella området. Finansinspektionens tillståndsprövning finansieras helt med avgifter från de ansökande företagen.

Regeringen anser att Finansinspektionen behöver tillföras ökade resurser för att stärka arbetet med regelverken, utvidga tillsynen och öka det internationella arbetet. Jämfört med föregående år föreslår regeringen att anslaget ökas med 36 miljoner kronor.

Anslaget 1:12 Riksgäldskontoret

Anslaget används för Riksgäldskontorets förvaltningskostnader.

Utöver förändringar till följd av pris- och löneomräkningar föreslår regeringen i stort sett ingen förändring av anslaget.

Anslaget 1:13 Bokföringsnämnden

Anslaget används för Bokföringsnämndens förvaltningskostnader.

Utöver förändringar till följd av pris- och löneomräkningar föreslår regeringen i stort sett ingen förändring av anslaget.

Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Anslaget används för att finansiera Sveriges årliga medlemsavgifter i Europarådets utvecklingsbank, den belgiska tankesmedjan Bruegel, och Europeiska institutet för offentlig administration. Anslaget används också för att finansiera garantiavgiften till Riksgäldskontoret för Sveriges Hus i Sankt Petersburg. Regeringen föreslår att anslaget oförändrat ska uppgå till 2,37 miljoner kronor.

Anslaget 1:15 Riksrevisionen

Anslaget används för Riksrevisionens förvaltningskostnader med undantag för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete som finansieras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Utöver förändringar till följd av pris- och löneomräkningar föreslås i stort sett ingen förändring av anslaget.

Anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning

I vårtilläggsbudgeten för 2010 anvisades 30 miljoner kronor för ett särskilt anslag inom utgiftsområde 2 för finansmarknadsforskning. Anslaget permanentades från 2011. Anslaget används av Verket för innovationsutveckling (Vinnova) för att genomföra en långsiktig satsning på finansmarknadsforskning. Utöver förändringar till följd av pris- och löneomräkningar föreslår regeringen i stort sett ingen förändring av anslaget.

Anslaget 1:17 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Anslaget används för Finansinspektionens avgifter till EU:s tre tillsynsmyndigheter: Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappersmyndigheten. I propositionen anges att avgifterna förväntas öka under kommande år, men att det är osäkert i vilken takt de kommer att öka. Regeringen föreslår att anslaget för 2013 uppgår till 7,15 miljoner kronor.

Anslaget 1:18 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken

Europeiska investeringsbanken (EIB) är en fristående institution inom Europeiska unionen (EU). Banken upprättades 1958 i enlighet med Romfördraget. Sverige blev medlem i EIB i samband med EU-inträdet (se prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.) eftersom medlemskap i EIB följer automatiskt med medlemskap i EU. Bankens huvudsyfte är att bidra till en balanserad och störningsfri utveckling av den inre marknaden. Detta görs genom en långsiktig finansiering av samhällsekonomiskt lönsamma projekt som främjar detta syfte. Prioriterade områden för bankens verksamhet är finansiering till forskning och utveckling, innovation, energi, miljöskydd, motverkande av klimatförändringar, små och medelstora företag samt transporter.

EIB:s grundkapital består av dels inbetalt kapital, dels garantikapital. Den del som betalas in uppgår för närvarande till 5 procent av grundkapitalet. Varje medlemslands kapitalandel fastställdes vid inträdet i banken på grundval av landets relativa ekonomiska styrka. Sveriges kapitalandel i EIB uppgår till ca 2,97 procent, och Sverige är därmed den åttonde största delägaren i EIB av de 27 ägarländerna.

I EIB:s styrelse driver Sverige linjen att bankens mervärde ska öka, att utlåningen till förnybar energi, energieffektivisering och klimatåtgärder ska öka, att banken ska ha väl utvecklade riktlinjer för bl.a. bekämpning av korruption, skatteflykt, penningtvätt och terrorismfinansiering, vilka ska tillämpas strikt, samt att banken ska ha väl fungerande och rimliga ersättningssystem.

Som skäl för att höja insatsen anför regeringen i huvudsak att EIB:s verksamhet utgör ett värdefullt bidrag till att utveckla och stärka EU:s inre marknad. EIB:s kapitalökning under 2009 beräknades ursprungligen räcka till 2015, men den ekonomiska krisen i EU har medfört en ökad risk i EIB:s låneportfölj. Bristen på krediter på marknaden till rimliga villkor har samtidigt gjort att efterfrågan på lån från EIB har ökat i många länder i EU. Det har därför uppstått ett behov att öka EIB:s kapital. Regeringen bedömer att den aktuella kapitalhöjningen ökar EIB:s möjlighet att bidra till hållbar tillväxt och sysselsättning i EU samt förstärker bankens finansiella ställning. Därigenom kommer banken enligt regeringens bedömning att kunna agera kontracykliskt under den rådande ekonomiska krisen i EU.

Risksituationen för EIB har successivt försämrats till följd av sänkt kreditvärdering av flera av ägarländerna och en förhöjning av kreditrisken i befintliga lån. Med anledning av detta anser EIB:s styrelse att lånevolymerna, utan kapitaltillskott, bör minska betydligt i förhållande till de höga nivåer som har rått under 2009–2011.

Mot denna bakgrund uppmanade Europeiska rådet den 29 juni 2012 EIB:s styrelse att öka det inbetalda kapitalet med 10 miljarder euro med syftet att öka bankens sammanlagda utlåningskapacitet i EU med 60 miljarder euro samt för att stärka dess kapitalbas. Den ökade utlåningen förväntas ske över tre till fyra år och bidra till ökad tillväxt och sysselsättning i EU. Ökade investeringar förväntas särskilt ske inom sektorerna forskning, utveckling, innovationer och utbildning, små och medelstora företag (normalt upp till 250 anställda, men även företag med upp till 3 000 anställda), resurseffektivitet samt strategisk infrastruktur.

Den 24 juli 2012 beslutade EIB:s styrelse att rekommendera att EIB:s guvernörsråd beslutar att bankens inbetalda kapital ökas med 10 miljarder euro och att EIB:s stadgar ändras för att dessa ska återge bankens korrekta ägarkapital efter kapitalhöjningen. Kapitalhöjningen och stadgeändringen träder i kraft när samtliga av EIB:s guvernörer har skrivit under beslutet, vilket förväntas ske i slutet av december 2012. Detta gör det möjligt för de medlemsländer som vill att betala in kapitalhöjningen från 2012 års budget. Medlemsstaterna ska betala in kapitalhöjningen senast den 31 mars 2013.

Kapitalhöjningen ska ske proportionerligt med ländernas ägarandelar och påverkar därför inte ägarstrukturen. Det sker ingen förändring av EIB:s garantikapital, vilket innebär att andelen inbetalt kapital ökar från 5 procent till ca 8,9 procent. För svensk del innebär ett deltagande i kapitalhöjningen att Sverige senast den 31 mars 2013 ska betala in 297 351 000 euro, motsvarande knappt 2 530 000 000 kronor. Denna inbetalning motsvarar Sveriges ägarandel i EIB på ca 2,97 procent, och Sveriges kapitalandel förblir därmed oförändrad efter höjningen förutsatt att alla ägarländer deltar som planerat. Sveriges totala kapital i EIB skulle efter höjningen uppgå till 7 207 577 000 euro varav 642 862 300 euro är inbetalt.

Sverige har i kapitalhöjningsdiskussionerna verkat och fått gehör för att hela EIB:s verksamhet i EU ska ge ett ökat bidrag till hållbar tillväxt och sysselsättning, att EIB i samarbete med ägarländerna ska ta fram regionala tillväxtprioriteringar för utlåningen samt att EIB ska sträva efter att öka bankens mervärde i utlåningen.

För svenskt vidkommande innebär deltagandet i kapitalhöjningen att det inbetalda kapitalet höjer de takbegränsade utgifterna, försämrar statens budgetsaldo och ökar statsskulden, men påverkar inte det finansiella sparandet.

3.2 Kompletterande information

Sverige har vid två tidigare tillfällen, 2003 och 2009, deltagit i kapitalhöjningar i EIB (prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU2; prop. 2008/09:116, bet. 2008/2009:FiU36). Vid höjningen 2003 krävde Sverige för att godkänna kapitalhöjningen att EIB:s uppgift skulle preciseras, bl.a. att verksamhetens mervärde i förhållande till andra organisationers långivning skulle beskrivas på ett tydligare sätt. Enligt regeringen var exempel på sådana verksamhetsområden främjande av miljön och småskaligt näringsliv, vilka nu också tillhör de uttryckligt prioriterade områdena.

Enligt uppgifter från Regeringskansliet kommer alla övriga länder att delta i kapitalhöjningen. Det innebär att alla länder kommer att betala in nytt kapital till banken. I tabellen nedan visas respektive lands ägarandel och inbetalt kapital efter den 31 mars 2013. Det ska uppmärksammas att vissa länder kommer att betala en del av sin kapitalhöjning senare än detta datum.

Tabell 2 Ägarandel och inbetalt kapital till Europeiska investeringsbanken, uppskattat värde per den 31 mars 2013

Procent och miljoner euro

	Ägarandel EIB (%)	Inbetalt kapital (MEUR)
Tyskland	16,17	3 495,90
Frankrike	16,17	3 495,90
Italien	16,17	3 495,90
UK	16,17	3 495,90
Spanien	9,70	2 097,11
Nederländerna	4,48	968,56
Belgien	4,48	968,56
Sverige	2,97	642,10
Danmark	2,27	490,55
Österrike	2,22	481,02
Polen	2,07	447,53
Finland	1,28	276,30
Grekland	1,22	262,85
Portugal	0,78	168,63
Tjeckien	0,76	164,31
Ungern	0,72	156,20
Irland	0,57	122,58
Rumänien	0,52	113,27
Slovakien	0,26	56,21
Slovenien	0,24	52,17
Bulgarien	0,18	38,16
Litauen	0,15	32,75
Luxemburg	0,11	24,43
Cypern	0,11	23,78
Lettland	0,09	19,98
Estland	0,07	15,43
Malta	0,04	9,16

Källa: Regeringskansliet.

3.3 Motionerna

I Socialdemokraternas motion 2012/13:Fi300 av Fredrik Olovsson m.fl. föreslås att riksdagen inom utgiftsområde 2 anvisar sammantaget 300 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för budgetåret 2013. I detta ingår ett borttagande av reformen om nedsättningen av socialavgifterna för unga, som enligt motionen har dömts ut av Finanspolitiska rådet som en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten. Även i den utvärdering som gjordes av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) uttrycks enligt motionen stor tveksamhet kring reformens effektivitet. För den högre arbetsgivaravgift som blir konsekvensen av nedsättningen kompenseras staten som arbetsgivare fullt ut, varför motionärerna avsätter 500 miljoner kronor. Vidare vill socialdemokraterna avskaffa arbetsgivarens ansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen, vilket enligt motionen innebär lägre lönekostnader motsvarande 200 miljoner kronor mindre i utgifter.

I Miljöpartiets motion 2012/13:Fi284 av Per Bolund m.fl. yrkande 1 föreslås att riksdagen anvisar 150 miljoner kronor mer till anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor än vad regeringen föreslår för 2013. Miljöpartiet vill satsa 150 miljoner kronor årligen under 2013–2016 på att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor i den statliga verksamheten. I motionen anförs att det råder stor brist på jämställdhet mellan könen i arbetslivet. Diskrimineringen av kvinnor förekommer på alla nivåer: vid tillsättande av chefstjänster, när det gäller lönens storlek, när det gäller anställningsformer och när det gäller hel- och deltider. Denna ordning är enligt motionärerna oacceptabel. Arbetsmarknadens parter måste ta sitt ansvar för att eliminera löneskillnaderna mellan män och kvinnor, men enligt motionärerna har staten ett ansvar att vara ett steg före. Övriga förslag till ändrade anslag motiveras inte närmare här inte utan behandlas huvudsakligen i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl.

I Sverigedemokraternas motion 2012/13:Fi253 av Erik Almqvist m.fl. föreslås att riksdagen anvisar sammantaget 1 904 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår för budgetåret 2013. I detta ingår i första hand att partiet motsätter sig kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken eftersom man anser att risken, beroende på bankens resultat, utlåningspolitik och finansiella ställning, för svenskt vidkommande blir alltför hög. Dessutom anser Sverigedemokraterna att det verkar vara en olycklig princip att öka statsskulden för att låna ut medel till tredje part. Övriga förslag till ändrade anslag motiveras inte närmare här utan behandlas huvudsakligen i partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl.

I Vänsterpartiets motion 2012/13:Fi251 av Jonas Sjöstedt m.fl. yrkande 1 föreslås det att riksdagen anvisar sammantaget 800 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för budgetåret 2013. I detta ingår bl.a. ett borttagande av reformen om nedsättningen av socialavgifterna för unga, som enligt motionen har visat sig vara en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten. För den högre arbetsgivaravgift som blir konsekvensen av nedsättningen kompenseras staten som arbetsgivare fullt ut, varför motionärerna avsätter 500 miljoner kronor. Vänsterpartiet avvisar även möjligheten till sänkt löneskatt för äldre. Syftet med detta förslag var enligt regeringen att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att behålla och anställa äldre arbetskraft. Denna möjlighet kommer dock enligt Vänsterpartiet inte alla till del. Människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter orkar sällan arbeta fram till dagens pensionsålder, varför förslaget i stället bidrar till orättvisa mellan olika grupper av äldre. Höjningen av de sociala avgifterna för äldre innebär enligt motionens förslag ökade kostnader för de statliga myndigheterna, något som motionärerna vill kompensera genom att anslå medel till desamma i form av ett nytt anslag om 300 miljoner kronor.

3.4 Utskottets ställningstagande

Löneskillnaderna i staten

Miljöpartiet vill utöver vad regeringen föreslår satsa ytterligare medel på att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor i den statliga verksamheten. I betänkande 2011/12:FiU2 avstyrkte utskottet ett likalydande yrkande med hänvisning till statistik från Arbetsgivarverket som visade att den genomsnittliga löneskillnaden nästan helt kan hänföras till mätbara faktorer, exempelvis att fler kvinnor än män arbetar deltid, arbetets svårighetsgrad och innehåll samt att fler män än kvinnor är chefer. Den löneskillnad som slutligen blir kvar, den s.k. oförklarade löneskillnaden som inte kan förklaras av den mätbara information som finns tillgänglig i den partsgemensamma statistiken, uppgick till ca 1,4 procent i september 2010. Den oförklarade löneskillnaden uppgick till ca 1,3 procent 2007–2009. Åren 2002– 2003 var den som högst och uppgick då till 2,0 procent. Utskottet kunde därmed konstatera att utvecklingen gick åt rätt håll, även om man på samma gång betonade vikten av jämställda löner såväl i staten som i övriga delar av samhället, liksom att man förutsatte att regeringen noga skulle följa frågan om skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. I anslutning till ovanstående kan konstateras att den oförklarade löneskillnaden för 2011 enligt Arbetsgivarverket uppgick till ca 1,2 procent, dvs. ytterligare en viss minskning.

Löneskatt för äldre

I Vänsterpartiets motion avvisas bl.a. möjligheten till sänkt löneskatt för äldre. En höjning av de sociala avgifterna för äldre skulle innebära ökade kostnader för de statliga myndigheterna. För att kompensera för detta vill partiet anslå medel till de statliga myndigheterna i form av ett nytt anslag. När det gäller förslaget i sak ansåg skatteutskottet i sitt yttrande till finansutskottet att nedsättningen inte skulle avskaffas. Riksdagen beslutade enligt utskottets förslag (yttr. 2012/13:SkU1y, bet. 2012/13:FiU1). Förslaget om att kompensera de statliga myndigheterna för höjda sociala avgifter innebär dessutom att de samlade utgifterna inom utgiftsområdet överstiger den ram som beslutades av riksdagen den 21 november 2012 (bet. 2012/13:FiU1).

Arbetsgivaravgifter

Förslag om slopande av nedsättningen av socialavgifter för unga finns i motioner från bl.a. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. En höjning av de sociala avgifterna för unga skulle innebära ökade kostnader för de statliga myndigheterna. För att kompensera för detta anslås medel till de statliga myndigheterna i form av ett nytt anslag. När det gäller förslaget i sak ansåg socialförsäkringsutskottet i sitt yttrande till finansutskottet att nedsättningen inte skulle avskaffas. Riksdagen beslutade enligt utskottets förslag (yttr. 2012/13:SfU1y, bet. 2012/13:FiU1). Förslaget om att kompensera de statliga myndigheterna för höjda sociala avgifter innebär dessutom att de samlade utgifterna inom utgiftsområdet överstiger den ram som beslutades av riksdagen den 21 november 2012 (bet. 2012/13:FiU1).

Sammanfattning av utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens och Riksrevisionens förslag till anslag inom utgiftsområde 2. När det gäller särskilt kapitalhöjningen i EIB vill utskottet, liksom regeringen, betona att hela EIB:s verksamhet i EU ska ge ett ökat bidrag till hållbar tillväxt och sysselsättning, att EIB i samarbete med ägarländerna ska ta fram regionala tillväxtprioriteringar för utlåningen samt att EIB ska sträva efter att öka bankens mervärde i utlåningen. I fråga om jämställda löner såväl i staten som i övriga delar av samhället anser utskottet att det är ett mycket viktigt mål. Samtidigt kan utskottet notera att utvecklingen går åt rätt håll. Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen noga följer frågan om skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. De motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt avstyrks.

Bemyndiganden för 2013 inom utgiftsområde 2

4 Bemyndigande för Kammarkollegiet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 miljoner kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter.

4.1 Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 miljoner kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter.

I avvaktan på ett riksdagsbeslut om anslag för ändamålet anser regeringen att tillgångar och övriga utgifter för nya myndigheters räkning vid anskaffningstillfället tillfälligt bör finansieras genom en kredit hos Kammarkollegiet. När en myndighet har bildats bör anskaffningen av tillgångar eller övriga utgifter inklusive ränta regleras genom betalning av krediten.

Under 2011 utnyttjades krediten med totalt cirka 6 miljoner kronor av Myndigheten för kulturanalys och Havs- och vattenmyndigheten. Hittills under 2012 har krediten utnyttjats med cirka 38 miljoner kronor av Statens servicecenter.

4.2 Utskottets ställningstagande

Modellen med krediter för inrättande av myndigheter infördes 2009. I samband med beslutet anförde utskottet bl.a. att krediten ska användas för att finansiera verksamhetskostnader för nya myndigheter som ännu inte har påbörjat sin verksamhet. När en myndighet har bildats och fått anslag ska den betala av krediten i Kammarkollegiet. Utskottet ansåg vidare att regeringen skulle återkomma med en redovisning av hur modellen har fungerat (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU2). En sådan redovisning har också lämnats sedan budgetpropositionen för 2011.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

5 Bemyndigande för att överta Statens järnvägars obligationsportfölj

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 3,3 miljarder kronor för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj.

5.1 Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 3 309 000 000 kronor för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj.

Mot bakgrund av avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 3 309 000 000 kronor för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj.

Riksgäldskontoret kommer vid avvecklingen att överta de finansiella tillgångar och skulder som ursprungligen härrör från de amerikanska leasingtransaktioner som Statens järnvägar har ingått. De amerikanska leasingkontrakten är lösta men affärsverket är fortsatt ägare till ett antal obligationer som utgjorde del av de ursprungliga transaktionerna. Vid lösen av de amerikanska leasingkontrakten finansierades övertagandet av obligationerna genom lån i Riksgäldskontoret. Överföringen till Riksgäldskontoret avser dessa obligationer, valutasäkringsavtal och de lån i Riksgäldskontoret som är kopplade till dessa.

5.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

6 Bemyndigande för Statens tjänstepensionsverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 ge en kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret om högst 100 miljoner kronor till Statens tjänstepensionsverk för att tillgodose behovet av likviditet i pensionshanteringen.

6.1 Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 ge en kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret om högst 100 miljoner kronor till Statens tjänstepensionsverk för att tillgodose behovet av likviditet i pensionshanteringen.

Statens pensionsverk hanterar bl.a. pensionsutbetalningar för individuell ålderspension och Kåpan och pensionsutbetalningar för uppdragsgivares räkning. Verksamheten omfattar mycket stora penningflöden. Till exempel omsätter enbart flödet för Kåpan omkring 350 miljoner kronor per månad. Tiden mellan fakturering och betalning är kort, och om betalningen för t.ex. de två största fakturorna skulle utebli någon månad motsvarar det en räntebelastning på drygt 50 miljoner kronor. Regeringen anser därför att ett rörelsekapital i form av en övrig kredit i Riksgäldskontoret bör finnas även för 2013.

6.2 Utskottets ställningstagande

Ovannämnda kredit inrättades 2009 eftersom regeringen då gjorde bedömningen att Statens pensionsverks (numera Statens tjänstepensionsverk) normala räntekontokredit inte var tillräcklig och enbart gällde kostnader och intäkter i den egna verksamheten, dvs. inte uppdragsverksamheten. För 2011 och 2012 uppgick krediten till 100 miljoner kronor. Regeringen föreslår att krediten för 2013 ska vara oförändrat på 100 miljoner kronor, varav 75 miljoner kronor avser kredit för förmedling av avgiftsbestämda förmåner och 25 miljoner kronor kredit för att tillgodose likviditetsbehov i samband med pensionsutbetalningar för uppdragsgivares räkning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

7 Bemyndigande för Riksrevisionen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2013 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 miljoner kronor.

7.1 Riksrevisionens styrelse

Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2013 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 miljoner kronor.

7.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker Riksrevisionens förslag till låneram för myndigheten.

Avgiftsfinansierad verksamhet inom utgiftsområde 2

8 Statens fastighetsverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Statens fastighetsverk för perioden 2013–2015 och bemyndigar regeringen att för 2013 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 12,3 miljoner kronor för investeringar i fastigheter m.m.

8.1 Propositionen

Statens fastighetsverks (SFV) uppgift är att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten finansieras genom hyresintäkter samt genom lån hos Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar. SFV disponerar även anslaget 1:10 Bidragsfastigheter för underhållskostnader och löpande driftsunderskott i sina bidragsfastigheter.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk för perioden 2013–2015 (se tabell 3 nedan).

Tabell 3 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2013–2015

Miljoner kronor

	2011	Prognos 2012	Budget 2013	Beräknat 2014	Beräknat 2015
Inrikes	571	514	645	842	762
Utrikes	45	37	57	61	65
Mark	14	21	26	25	9
Summa investeringar	630	571	728	929	836
Summa finansiering via lån	630	571	728	929	836

Under 2013 och åren framöver planeras ett antal stora investeringar i samband med renoveringar. En om- och tillbyggnad av Vasamuseet är planerad för att kunna öka besökskapaciteten. I Karlskrona uppförs en tillbyggnad till Marinmuseum som ska inrymma ubåtarna Neptun och Hajen, samtidigt som vissa anpassningar görs av den befintliga museibyggnaden. Statens fastighetsverk genomför en projektering för renovering och ombyggnad av Nationalmuseum. I Stockholm behöver byggnaden Västertorns installationer moderniseras. Projektet är något försenat på grund av bl.a. förseningar i upphandlingsprocessen. I Kungliga biblioteket och dess annex genomförs en ombyggnad för att förbättra klimatet samt effektivisera lokalanvändningen. Av resultatredovisningen i propositionen framgår dock inte hur mycket som hittills har investerats i respektive projekt.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 12,3 miljoner kronor för investeringar i fastigheter m.m.

SFV disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2012 om 12,3 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Med hänsyn till tidigare upplåning och brukarnas behov menar regeringen att låneramen fortsatt bör vara densamma, dvs. 12, 3 miljoner kronor för 2013.

8.2 Kompletterande information

Enligt uppgifter från Regeringskansliet uppgår den utnyttjade låneramen till följande.

Tabell 4 Utnyttjad låneram för Statens fastighetsverk

Miljoner kronor

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Prognos

2012

Budget

2013

Utnyttjad låneram

10 298

10 618

11 268

12 300

Utnyttjad andel av låneramen (%)

86,5

88,5

91,6

94,3

100

Källa: Regeringskansliet.

8.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för perioden 2013–2015 och till låneram för 2013 för Statens fastighetsverk.

9 Fortifikationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket för perioden 2013–2015 och bemyndigar regeringen att för 2013 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 11,1 miljarder kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.

9.1 Propositionen

Fortifikationsverkets huvuduppgift är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, främst fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket för perioden 2013–2015 (se tabell 5 nedan). Förutom en översiktlig investeringsplan redovisar regeringen i budgetpropositionen även en detaljerad tabell över pågående och planerade investeringar som överstiger 20 miljoner kronor (tabell 8.11 utg.omr. 2). Av tabellen framgår dock inte hur mycket som hittills har investerats i respektive projekt.

Tabell 5 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2013–2015

Miljoner kronor

	2011	Prognos 2012	Budget 2013	Beräknat 2014	Beräknat 2015
Nybyggnad	580	450	850	700	500
Ombyggnad	510	880	800	640	590
Markanskaffning	30	20	40	20	20
Summa investeringar	1 120	1 350	1 690	1 360	1 110
Betalplan	120	250	290	160	110
Lån	1 000	1 100	1 400	1 200	1 000
Förskottshyra
Summa finansiering	1 120	1 350	1 690	1 360	1 110

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 11,1 miljarder kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.

Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Med hänsyn till tidigare upplåning och brukarnas behov menar regeringen att låneramen bör vara 11,1 miljarder för 2013. Låneramen för Fortifikationsverket höjs därmed med 900 miljoner kronor.

Tabell 6 Utnyttjad låneram för Fortifikationsverket

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Prognos

2012

Budget

2013

Utnyttjad låneram

8 104

8 430

8 981

10 340

11 240

Utnyttjad andel av låneramen (%)

89,2

89,6

92,0

100

9.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för perioden 2013–2015 och låneram för 2013 för Fortifikationsverket.

10 Sjunde AP-fonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 160 miljoner kronor, dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 5 miljoner kronor.

10.1 Propositionen

Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verksamhet ska täckas med förvaltningsavgifter som tas ur de två fonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Detta gäller även kostnaderna för att bygga upp verksamheten från grunden. I syfte att åstadkomma neutralitet mellan generationer sprids kostnaderna under uppbyggnadsskedet över en längre period. För detta ändamål disponerar Sjunde AP-fonden över krediter i Riksgäldskontoret.

Sjunde AP-fondens redovisade resultat var negativa från starten av verksamheten t.o.m. 2004. Under perioden 2005–2007 var resultaten positiva. Till följd av marknadsutvecklingen under 2008 var resultaten negativa både 2008 och 2009. Under 2010 och 2011 uppvisade Sjunde AP-fonden återigen ett positivt resultat. Resultatet uppgick till 31,3 miljoner kronor under 2011, vilket i motsvarande grad minskade fondens balanserade underskott till 127,4 miljoner kronor. Som ett led i sin strävan att behandla olika generationer av pensionssparare lika har Sjunde AP-fonden fastställt att det balanserade underskottet ska vara eliminerat till 2020.

Mot bakgrund av osäkerheten kring Sjunde AP-fondens kreditbehov, som är en följd av osäkerheten kring fondens intäkter, bedömer regeringen att det för 2013, i likhet med tidigare år, finns behov av en viss säkerhetsmarginal för att tillgodose ett eventuellt likviditetsbehov om fondkapitalet kraftigt minskar. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret omfattande högst 160 miljoner kronor. Regeringen avser dock att bevilja Sjunde AP-fonden en ram för kredit på räntekonto om 150 miljoner kronor, dvs. en sänkning med 25 miljoner kronor jämfört med 2012. Den högre ramen gör det möjligt för regeringen att med mycket kort varsel besluta att utöka krediten om förutsättningarna skulle ändras, t.ex. till följd av ett utflöde av fondkapital från Sjunde AP-fonden eller en negativ utveckling på de finansiella marknaderna.

Regeringen föreslår också, liksom förra året, att Sjunde AP-fonden får möjlighet att ta upp lån i Riksgäldskontoret till ett belopp av 5 miljoner kronor för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten.

10.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Övriga förslag inom utgiftsområde 2

11 Äganderätten till fastigheten Skravelberget 11 (Hallwylska palatset)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att staten avstår från anspråk på äganderätt till fastigheten Stockholm Skravelberget 11.

11.1 Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att staten avstår från anspråk på äganderätt till fastigheten Stockholm Skravelberget 11. Bakgrunden är att myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH) har skrivit till regeringen och uttryckt att det finns oklarheter gällande äganderätten till fastigheten Stockholm Skravelberget 11 (Hallwylska palatset). LSH anser att fastigheten är en del av makarna Hallwyls donation som i dag förvaltas av Stiftelsen Hallwylska museet. Regeringen delar denna bedömning varför staten bör avstå från sina anspråk och bidra till att lagfarten kan överföras till Stiftelsen Hallwylska museet.

11.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Reservationer

Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2, punkt 2 (SD)

av Sven-Olof Sällström (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2.	Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2
	a)	Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2
	Riksdagen anvisar anslag för 2013 inom utgiftsområde 2 enligt Sverigedemokraternas förslag i bilaga 2 och avslår regeringens begäran om godkännande att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 16, bifaller delvis proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 14 och avslår proposition 2012/13:1 utgiftsområde 2 punkt 13 och motionerna 2012/13:Fi251 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1, 2012/13:Fi253 av Erik Almqvist m.fl. (SD), 2012/13:Fi284 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2012/13:Fi300 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
	b)	Bemyndigande för anslaget 1:3
	=Utskottet.
	c)	Bemyndigande för anslaget 1:10
	=Utskottet.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna motsätter sig kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken och anför att risken, beroende av bankens resultat, utlåningspolitik och finansiella ställning, för svenskt vidkommande blir alltför hög. Det förefaller tillika som en olycklig princip att öka statsskulden för att låna ut medel till tredje part.

Särskilda yttranden

1.	Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2, punkt 14 (S)
	Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Maryam Yazdanfar (S), Bo Bernhardsson (S) och Marie Nordén (S) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 21 november 2012 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 16 273 699 000 kronor 2013 (bet. 2012/13:FiU1). Socialdemokraternas förslag på utgiftsområdet överstiger denna nivå och kan således formellt inte tas upp till behandling. Därför väljer vi att lägga fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet. Vi står fast vid uppfattningen att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha utformats i enlighet med förslagen i Socialdemokraternas motion2012/13:Fi300.

Nedsättningen av socialavgifter för unga har dömts ut av regeringens Finanspolitiska råd, som beskriver det som en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten. Även Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har uttryckt stor tveksamhet kring reformens effektivitet. Vi väljer att helt ta bort nedsättningen, då det är svårt att se några påtagligt positiva effekter av den. I stället föreslår vi en effektiv tidsgräns för ungdomsarbetslösheten. Unga människor ska vara arbetslösa i högst sex månader. I enlighet med finansieringsprincipen justeras anslaget till staten med 500 miljoner kronor. Vi avskaffar arbetsgivarens ansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen. Det innebär lägre lönekostnader för staten som arbetsgivare. Vi drar av denna anledning in 200 miljoner kronor.

Sammantaget tillför vi ett nytt anslag, Statens lönekostnader, inom utgiftsområde 2 den totala summan 300 miljoner kronor, vilket senare ska fördelas ut på berörda myndigheter.

2.	Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2, punkt 14 (MP)
	Mats Pertoft (MP) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 21 november 2012 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 16 273 699 000 kronor 2013 (bet. 2012/13:FiU1). Miljöpartiets förslag på utgiftsområdet överstiger denna nivå och kan således formellt inte tas upp till behandling.

Därför väljer jag att lägga fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet. Jag står fast vid Miljöpartiets förslag om att det inom utgiftsområde 2 borde avsättas 150 miljoner kronor för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor i den statliga verksamheten.

Det är Medlingsinstitutet som ansvarar för den officiella lönestatistiken, den statistik som också används av Statistiska centralbyrån. Enligt Medlingsinstitutets rapport 2012 är den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män inom staten 5,6 procent. Då har hänsyn tagits till att kvinnor och män exempelvis arbetar inom olika yrken och sektorer och har olika utbildningsnivå. De största strukturella problemen är den starkt könssegregerade arbetsmarknaden samt att kvinnodominerade yrken värderas lägre. Här behöver staten ta ett större ansvar som arbetsgivare för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män i den statliga sektorn.

3.	Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2, punkt 14 (V)
	Ulla Andersson (V) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 21 november 2012 fastställt ramen för statsbudgetens utgifter samt en beräkning av statens inkomster (bet. 2012/13:FiU1). Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion Fi250 en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken än vad riksdagsmajoriteten fattat övergripande beslut om.

För Vänsterpartiet är full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Vi lägger fram förslag som skapar fler jobb, som utjämnar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män och som ökar den ekonomiska jämlikheten.

Vänsterpartiet föreslår stora och nödvändiga samhällsnyttiga investeringar som skapar jobb. Vi vill investera i gröna jobb för miljön och klimatet, bl.a. genom en storsatsning på förnybar energi. Vi vill se ett ökat bostadsbyggande och föreslår ett långsiktigt investeringsstöd för byggande av hyresrätter med rimliga hyror och som bidrar till energiomställningen. För att bygga bort bostadsbristen behövs det ca 20 000 nya hyresrätter om året, vilket vi beräknar nå efter fem år med vårt investeringsstöd. Det behövs också en omfattande upprustningssatsning riktad till miljonprogrammet, vilket vi finansierar. Tillgängligheten ska förbättras genom ett särskilt investeringsstöd. Genom våra satsningar på kraftigt ökad kapacitet för järnvägen kan förseningar på allvar minskas för både människor och gods, och de skapar också nya jobb. Detsamma gäller våra förslag för att öka resandet med kollektivtrafik.

Det behövs bättre kvalitet i vård, skola och omsorg. Vi gör en stor satsning på äldreomsorgen, bl.a. genom fler anställda och utbildning. Statsbidragen till kommunerna ska värdesäkras, både för att garantera välfärdens kvalitet och för att skapa fler arbetstillfällen En gymnasiegaranti föreslås som innebär att alla ska ha rätt till gymnasieutbildning innan de fyller 25 år. Vänsterpartiet satsar på ett generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden med 25 000 jobb- och utbildningsplatser. Vi föreslår ett särskilt statsbidrag för att öka lärartätheten i grundskolan, och vi föreslår en extra förstärkning av resurser till skolor med särskilt stora behov. De som arbetar kvällar, nätter och helger ska ha rätt till den skattefinansierade barnomsorgen; därför satsar vi för att skapa 15 000 platser inom barnomsorgen på obekväm arbetstid. Vi föreslår också en stimulans till kommunerna så att barn till arbetslösa och föräldralediga ges rätt till 30 timmars förskola. Sjukförsäkringen förbättras, bl.a. genom slopad tidsbegränsning och möjligheter att återförsäkra de som har utförsäkrats till följd av regeringens försämringar. En individualiserad föräldraförsäkring föreslås och ett höjt och värdesäkrat underhållsstöd. Vi föreslår även att studiemedlen höjs.

För oss är utbildning centralt, och därför gör vi gör omfattande satsningar på utbildningsplatser i komvux, högskolor, yrkesutbildningar m.m. Vänsterpartiet satsar också på arbetsmarknadsåtgärder för att rusta människor för ett hållbart arbetsliv med plats för fler. Därför lägger vi bl.a. fram förslag om en stärkt arbetslöshetsförsäkring. Vi vill skapa ett tillgängligt arbetsliv där fler får plats. Vi avskaffar programmet fas 3 och ersätter det med subventionerade jobb med avtalsenlig lön och utbildningsplatser. Vi satsar på förbättrad tillgänglighet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och ett förstärkt arbetsmiljöarbete.

I motsättning till dessa reformer står regeringens ensidiga skattesänkarpolitik. I och med den minskar möjligheterna att satsa på en bättre och utbyggd välfärd och en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna. Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Då behövs större skatteintäkter än i dag. Vi tar därför steg mot ett skattesystem byggt på principen skatt efter bärkraft och likformighet.

Vänsterpartiets samlade anslagsförslag inom utgiftsområde 2 överstiger den nivå som riksdagen fattat beslut om och kan således formellt inte tas upp till behandling. Därmed väljer jag att lägga fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet. Jag står fast vid uppfattningen att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha utformats i enlighet med förslagen i Vänsterpartiets motion 2012/13:Fi251 yrkande 1. Vi vill se följande inriktning av politiken inom utgiftsområdet.

Under föregående mandatperiod sänkte regeringen arbetsgivaravgifterna för företag som har anställda i en viss ålder. Syftet har sagts vara att skapa jobb, men utvärderingar visar att nedsättningen av socialavgifterna för personer under 26 år är ineffektiv och har haft en mycket begränsad effekt på sysselsättningen. Vänsterpartiet föreslår därför att nedsättningen tas bort. Vår höjning av de sociala avgifterna för unga innebär ökade kostnader för de statliga myndigheterna. För att kompensera för detta anslår vi medel till de statliga myndigheterna i form av ett nytt anslag, och vi föreslår att detta anslag tilldelas 500 miljoner kronor för 2013..

Regeringen har även sänkt den särskilda löneskatten för äldre. Vänsterpartiet avvisar detta förslag. Syftet var enligt regeringen att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att behålla och anställa äldre arbetskraft. Denna möjlighet kommer dock inte alla till del. Människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter orkar sällan arbeta fram till dagens pensionsålder, varför förslaget i stället bidrar till orättvisa mellan olika grupper av äldre. Vår höjning av de sociala avgifterna för äldre innebär ökade kostnader för de statliga myndigheterna. För att kompensera för detta anslår vi medel till de statliga myndigheterna i form av ett nytt anslag, och vi föreslår att detta anslag tilldelas 300 miljoner kronor för 2013.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 utgiftsområde 2:

1.	Riksdagen godkänner målet för det finansiella systemet (avsnitt 2.3.2).
2.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter (avsnitt 3.5.3).
3.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen ingå avtal för utveckling och underhåll av informationssystemet Hermes som medför behov av framtida anslag på högst 45 000 000 kronor 2014–2017 (avsnitt 3.5.4).
4.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen (avsnitt 5.5.2).
5.	Riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk för 2013–2015 (avsnitt 8.5.1).
6.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 12 300 000 000 kronor för investeringar i fastigheter m.m. (avsnitt 8.5.1).
7.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal om underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2014 (avsnitt 8.5.2).
8.	Riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket för 2013–2015 (avsnitt 8.5.3).
9.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 11 100 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler (avsnitt 8.5.3).
10.	Riksdagen godkänner att staten avstår anspråk på äganderätt till fastigheten Stockholm Skravelberget 11 (avsnitt 8.5.4).
11.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 3 309 000 000 kronor för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj (avsnitt 10.4.2).
12.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta att Sjunde AP-fonden dels får tillgång till en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 160 000 000 kronor, dels får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 5 000 000 kronor (avsnitt 11.5.1).
13.	Riksdagen godkänner att Sverige under 2013 medverkar i kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken (EIB), som innebär att Sverige till EIB ska inbetala 297 351 000 euro (avsnitt 12.2.1).
14.	Riksdagen anvisar för budgetåret 2013 ramanslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, vad gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt uppställning i propositionen.
15.	Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2013 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 15 000 000 kronor (avsnitt 14.5.1).
16.	Riksdagen anvisar för budgetåret 2013 ett ramanslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för Riksrevisionen enligt uppställning i propositionen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012

2012/13:Fi251 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2012/13:Fi253 av Erik Almqvist m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2012/13:Fi284 av Per Bolund m.fl. (MP):

1.	Riksdagen anvisar med följande ändringar enligt tabellen i förhållande till regeringens förslag anslagen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt denna motion.

2012/13:Fi300 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

Riksdagen anvisar anslagen för 2013 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Förslag till anslag för 2013 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag			Avvikelse från regeringen
					S		MP	SD	V
1:1	Statskontoret		93 265
1:2	Kammarkollegiet		70 276
1:3	Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen		45 201
1:4	Arbetsgivarpolitiska frågor		2 443			+150 000
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.		11 475 000
1:6	Finanspolitiska rådet		9 235					+1 000
1:7	Konjunkturinstitutet		57 573
1:8	Ekonomistyrningsverket		106 371
1:9	Statistiska centralbyrån		540 484
1:10	Bidragsfastigheter		334 500
1:11	Finansinspektionen		343 317					+25 000
1:12	Riksgäldskontoret		312 825
1:13	Bokföringsnämnden		11 398
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter		2 370
1:15	Riksrevisionen		302 285
1:16	Finansmarknadsforskning		30 006
1:17	Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter		7 150
1:18	Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken		2 530 000					−2 530 000
Nya anslag
99:1	Statens lönekostnader			+300 000		+300 000		+600 000		+800 000
99:2	Transfereringar					+100 000
Summa för utgiftsområdet			16 273 699	+300 000		+550 000		−1 904 000		+800 000

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2013 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tusental kronor

Ramanslag		Avvikelse från regeringen			Utskottets förslag
1:1	Statskontoret		±0	93 265
1:2	Kammarkollegiet		±0	70 276
1:3	Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen		±0	45 201
1:4	Arbetsgivarpolitiska frågor		±0	2 443
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.		±0	11 475 000
1:6	Finanspolitiska rådet		±0	9 235
1:7	Konjunkturinstitutet		±0	57 573
1:8	Ekonomistyrningsverket		±0	106 371
1:9	Statistiska centralbyrån		±0	540 484
1:10	Bidragsfastigheter		±0	334 500
1:11	Finansinspektionen		±0	343 317
1:12	Riksgäldskontoret		±0	312 825
1:13	Bokföringsnämnden		±0	11 398
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter		±0	2 370
1:15	Riksrevisionen		±0	302 285
1:16	Finansmarknadsforskning		±0	30 006
1:17	Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter		±0	7 150
1:18	Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken		±0	2 530 000
Summa för utgiftsområdet			±0	16 273 699