Länsstyrelsen i Stockholms län fastställde den 1 oktober 2010 utgången av valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län.
A A har överklagat valet och anfört i huvudsak följande. På röstmottagningsstället Maxi i Södertälje, där han själv förtidsröstade, var det fri tillgång till valsedlar och öppna valkuvert och möjligt att ta med sig sådana därifrån. Även på valdagen fanns möjlighet att i vallokalen ta med sig öppna valkuvert och valsedlar. Allt detta anser han gav en möjlighet till organiserat valfusk. Han yrkar att Valprövningsnämnden ska pröva om sådant kan ha skett. Dessutom förekom det att ett flertal personer ångerröstade i lokalen.
Valnämnden i Södertälje kommun yttrade sig i Valprövningsnämndens ärende 208-2010 rörande klagandens överklagande av riksdagsvalet och anförde då i huvudsak följande. I förtidsröstningslokalen placeras valkuverten i anslutning till valsedlarna i enlighet med Valmyndighetens handledning. Det har med säkerhet förekommit att personer som passerat plockat med sig både valkuvert och valsedlar. Ett tänkbart motiv till det kan vara att man avser att hjälpa någon med budröstning, vilket kräver att man har tillgång också till ytterkuvert för budröstning. Det finns dessutom valkuvert att hämta i partiernas valstugor. Möjligheten att på valdagen rösta i vallokal och då återfå sin förtidsröst finns sedan lång tid tillbaka. Eftersom antalet förtidsröster ökade i detta val har också intresset av att ångerrösta sannolikt ökat. Också på valdagen finns möjligheten att ta med sig ytterkuvert för budröstning, valkuvert och valsedlar. Valnämnden har inte någon möjlighet att kommentera A As påstående om att personer ska ha plockat på sig valkuvert och valsedlar och sedan delat ut dem till personer med liten/ingen uppfattning om vad de ska rösta på eftersom sådana aktiviteter, om de förekommer, sker utanför vallokal och röstningslokal.
Länsstyrelsen har hämtat in Södertälje kommuns ovan nämnda yttrande och har förklarat att länsstyrelsen delar valnämndens uppfattning och avstyrker bifall till besvären.
Valmyndigheten yttrade sig i Valprövningsnämndens ärende 208-2010 rörande klagandens överklagande av riksdagsvalet och anförde då i huvudsak följande. Valkuvert är inte bara tillgängliga i röstningslokalerna utan de finns också traditionsenligt i partiernas valstugor. Enligt 6 kap. 10 § vallagen har partier som har rätt till fria valsedlar enligt 8 § också rätt att i rimlig utsträckning på statens bekostnad få valkuvert, ytterkuvert för budröst samt ytterkuvert och omslagskuvert för brevröst. På valdagen är det också möjligt att i en vallokal hämta ytterkuvert för budröstning, valkuvert och valsedlar. I vilken utsträckning denna ordning kan öppna för organiserat valfusk som klaganden gör gällande kan Valmyndigheten inte bedöma. Valmyndigheten kan bara konstatera att valkuvert, ytterkuvert för budröst samt ytterkuvert och omslagsröst för brevröst ska vara tillgängliga för partierna och för väljarna. Enligt 9 kap. 14 § vallagen får väljare rösta personligen i sin vallokal även om de redan har röstat i en röstningslokal eller brevröstat. Antalet ångerröster för hela landet har ökat vilket kan vara en följd av att antalet förtidsröstande ökade kraftigt. Valmyndigheten avstyrker bifall till överklagandet.
Valmyndigheten har avstyrkt bifall till överklagandet och hänvisar till sitt yttrande i Valprövningsnämndens ärende 208-2010.
Miljöpartiet de gröna har genom B B begärt att länsstyrelsen ska utse ledamöter och ersättare i landstingets valkrets 2 Bromma - Kungsholmen utifrån en valsedel med listnumret 0055-01987 av det skälet att den bäst speglar partiets beslut om valsedlar till landstinget. Partiet hänvisar till att valsedeln med listnummer 055-03661, beställd av behörig beställare, blev felaktig på grund av misstag i beställningsförfarandet och att valsedel 0055-01987 bäst avspeglar partiets beslut om valsedlar.
Länsstyrelsen har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Beställning av valsedlar görs av behörig beställare. För att säkerställa att ingen beställning skickats in av misstag behövs en skriftlig beställning undertecknad av behörig beställare. Den undertecknade beställningsblanketten räknas som ett godkännande av korrekturet. För Miljöpartiet de grönas räkning utsågs C C till behörig beställare av valsedlar för riksdags-, landstingsfullmäktige- och kommunfullmäktigeval för Stockholms kommun inför valdagen den 19 september 2010. Den 12 april 2010 kom till Länsstyrelsen undertecknad valsedelsbeställning för totalt 13 valsedlar från C C, däribland valsedel 0055-01987. Efter föreskrivna kontroller vidarebefordrades beställningen till tryckeri den 16 april. Enligt uppgift från tryckeriet levererades de färdigtryckta valsedlarna den 5 maj. Miljöpartiet de gröna kontaktade Länsstyrelsen den 31 maj om en makulering av de sex listor som man tidigare beställt för valet till landstingsfullmäktige. Partiet underrättades om att en makulering inte var möjlig att utföra, då valsedlarna redan tryckts och levererats. Den 4 juni kom ytterligare en undertecknad beställning av valsedlar för valet till landstingsfullmäktige. Totalt beställdes sex listor, däribland valsedeln med listnummer 0055-03661. Efter föreskrivna kontroller vidarebefordrades beställningen till tryckeri den 7 juni och enligt uppgift från tryckeriet levererades de färdigtryckta valsedlarna den 2 augusti. Enligt 14 kap. 1 § 2 st vallagen ska länsstyrelsen i fråga om val till landstings- och kommunfullmäktige fördela mandaten mellan partierna och för varje valkrets fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare. I valkrets 2 Bromma – Kungsholmen fick Miljöpartiet de gröna ett mandat och 9 639 röster totalt i valet till landstingsfullmäktige enligt länsstyrelsens slutliga sammanräkning och mandatfördelning. Partierna ansvarar själva för distribuering av namnvalsedlar till röstnings- och vallokaler. Totalt trycktes och distribuerades tolv giltiga namnvalsedlar för valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län för Miljöpartiet de gröna. De berörda valsedlarna var de listor som väljarna i valkrets 2 i störst utsträckning valde att lägga sina röster på. Av partiets 9 639 röster i valkrets 2 Bromma – Kungsholmen tillföll 2 092 röster listnummer 0055-01987 och 2 867 röster listnummer 0055-03661. I enlighet med vallagens bestämmelser om hur ledamöter och ersättare utses samt principen om listtrohet utsågs till ledamot i valkrets 2 Bromma – Kungsholmen efter dubbelvalsavveckling D D och som ersättare E E, F F samt G G. Länsstyrelsen finner att behörig beställare godkänt korrektur och beställt valsedlar. Partiet har sedan valt att distribuera båda valsedlarna avsedda för valkrets 2 Bromma – Kungsholmen. Fler väljare har valt att lägga sin röst på valsedeln med listnummer 0055-03661 än på valsedeln med listnummer 0055-01987. Länsstyrelsen har utsett ledamöter och ersättare i enlighet med väljarnas önskan. Länsstyrelsen avstyrker bifall till besvären.
Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Valmyndigheten finner att Länsstyrelsen på grundval av de röster som väljarna avgett, utsett ledamöter och ersättare i Stockholms läns andra valkrets, Bromma - Kungsholmen, i enlighet med vallagens bestämmelser. Valmyndigheten finner inte att det har framkommit sådana omständigheter som ger anledning till någon rättelse enligt 15 kap. 13 § vallagen.
H H har överklagat valet och har gjort gällande att alla röster till Sverigedemokraterna ska betraktas som ogiltiga eftersom Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti.
Länsstyrelsen har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. H H finns upptagen i röstlängden för val till landstingsfullmäktige i Stockholms län valkrets nordost samt till val i kommunfullmäktige i Vallentuna kommun. Av 1 kap. 1 § regeringsformen (1974:152) framgår att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Länsstyrelsen avstyrker bifall till besvären.
Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Det som H H åberopar utgör inte avvikelser från föreskriven ordning enligt vallagen vid förberedelse eller genomförande av val. Valmyndigheten finner inte att anledning till rättelse enligt 15 kap. 13 § föreligger.
I I har anfört i huvudsak följande. Stockholms stads valnämnd anordnade förtidsröstning i Centralhallen på Stockholms Central. Samtidigt pågick politisk propaganda alldeles intill platsen för röstmottagning. Detta står i strid med 8 kap. 3 § vallagen. Det kan inte uteslutas att väljarna påverkades av den politiska verksamheten.
Länsstyrelsen har yttrat sig och redogör för bl.a. Valnämndens e-postsvar till I I. Länsstyrelsen förklarar att Valnämnden där anför att Centralstationen är en av de mest centrala platserna som finns i Stockholm och att valnämnden har i uppdrag att göra det lätt för väljarna att rösta på platser med god tillgänglighet. Valnämnden kan dock inte påverka vilka övriga aktörer som får hyra plats i Centralhallen. Avståndet till partiaktiviteterna är dock ett tiotal meter och dubbla rader av bänkar är uppställda som en tydlig avgränsning mellan röstmottagningsstället och andra aktiviteter i Centralhallen. Valnämnden har gjort den bedömningen att, trots närheten till de politiska partiernas aktiviteter ska förtidsröstning ordnas i Centralhallen eftersom platsen är väl känd och kan lätt nås av många väljare. Länsstyrelsen fortsätter i sitt yttrande som följer. Av 3 kap. 3 § vallagen framgår bl.a. att i varje kommun ska det finnas en valnämnd, som är lokal valmyndighet med ansvar i kommunen för frågor som rör val. I val som gäller hela landet ansvarar varje kommun också för att det i kommunen finns röstningslokaler som i fråga om öppethållande, tillgänglighet och lokalisering ger väljarna goda möjligheter att rösta. Länsstyrelsen har inte ansett det behövligt att remittera ärendet till valnämnden i Stockholms stad då de enligt länsstyrelsen redan i sitt svar till I I motiverat sitt val av Centralhallen på Stockholms Central som röstmottagningsställe. Länsstyrelsen avstyrker bifall till besvären.
I I har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsen har åberopat tillgängligheten som skäl till att det ordnades förtidsröstning i Stockholms Central. Båda bestämmelserna 3 kap. 3 § och 8 kap. 3 § i vallagen ska iakttas. Om det uppstår en motsättning mellan å ena sidan lokalens tillgänglighet och å andra sidan politisk verksamhet intill lokalen måste den lokala valmyndigheten lösa problemet antingen genom förhandlingar med fastighetsägaren eller genom att välja en annan lokal med god tillgänglighet eller möjligtvis en annan del av samma lokal, eller helt avstå från lokalen.
Valmyndigheten yttrade sig i Valprövningsnämndens ärende 204-2010 rörande klagandens överklagande av riksdagsvalet och avstyrkte bifall till överklagandet. Valmyndigheten anförde i huvudsak följande. Valnämnden i Stockholms kommun har i brevsvar till klaganden beskrivit hur röstmottagningstället ordnats i lokalen. Eftersom Valmyndigheten inte varit på plats i lokalen kan myndigheten inte bedöma arrangemangets lämplighet. Valmyndigheten finner att det inte går att påvisa om det anförda skulle ha påverkat valets utgång.
Valmyndigheten har avstyrkt bifall till överklagandet rörande valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län och hänvisat till sitt yttrande i Valprövningsnämndens ärende 204-2010.
Valnämnden i Stockholms kommun yttrade sig, på anmodan av Valprövningsnämnden, i ärende 204-2010.
Valnämnden har i detta sitt yttrande redogjort för hur förtidsröstningen var anordnad på Stockholms Central i Centralhallen i förhållande till den verksamhet som tre olika politiska partier bedrev en vecka vardera under den tid som förtidsröstningen pågick i lokalen. Därtill har Valmyndigheten lämnat in elva fotografier över Centralhallen tagna under den tid som förtidsröstningen pågick. I yttrandet anförs följande. Närmare 30 000 personer förtidsröstade på Centralen vid de allmänna valen 2010, vilket gör denna förtidsröstningslokal till den näst största i Sverige. Röstmottagningsstället på Centralen fyllde alltså uppenbart ett behov. Väljarnas reaktioner när de röstade var också från de flesta oerhört positiva, bland annat därför att det också fanns möjlighet att skriva ut dubblettröstkort. Sedan ett antal år tillbaka är Centralhallen på Stockholms Central en kommersiell yta indelad i s.k. eventytor som hyrs ut till olika aktiviteter. Jernhusen äger byggnaden, men JCDecaux är det företag som ansvarar för uthyrning och de villkor som gäller vid hyra. Ca 2 år innan de allmänna valen var valnämndens kansli i kontakt med JCDecaux för att boka och diskutera hyraav eventyta i Centralhallen. Vid de möten som valnämndens kansli haft med JCDecaux har diskuterats om det varit möjligt att inte hyra ut resterande ytor i Centralhallen till politiska partier men detta har överhuvudtaget inte varit möjligt och partierna bokar också sina ytor mycket lång tid i förväg. I de samtal som kansliet haft med JCDecaux har kansliet kommit överens om att partierna vid sina möten skulle stå vända mot mitten av Centralhallen och att de skulle bygga sina anläggningar så att de var vända från förtidsröstningslokalen. Mellan partiernas och valnämndens eventyta stod en dubbel rad av bänkar uppställda som tydlig avgränsning. Det var också ett tiotal meter mellan de olika eventytorna. Valnämnden har alltsåöverhuvudtaget ingen möjlighet att påverka vilka andra som hyr andra ytor i vare sig gallerier eller andra kommersiella lokaler. Det blir i varje fall en bedömning om det är rimligt att ordna förtidsröstning enligt de villkor som gäller för den platsen. Den yta som avtalas om är den ”vallokal” som disponeras. Övriga ytor disponeras av andra eller är offentlig plats. Valnämnden disponerade alltså inte några angränsande utrymmen och hade därför ingen möjlighet att styra vad som hände där. Kansliet var även tydligt i sina instruktioner till det eventbolag som utformade förtidsröstningslokalen vid Centralen. Ytan skulle vara tydligt markerad som en ”lokal” vilket gjordes med att ställa upp valbås, skärmar och rep längs kanterna av valnämndens yta. Den som hyr en yta i Centralhallen måste också markera ytan med en matta för att visa var gränsen går för resenärer och övriga som befinner sig i hallen. En kompletterande mindre förtidsröstningslokal fanns också en trappa upp ovanför Centralhallen mot utgången till Klarabergsviadukten. Den ytan som fanns att disponera där var dock för liten för att kunna ta emot alla röstande vid Centralen. Efter kontakterna som kansliet haft med JCDecaux presenterades för nämnden de förslag till åtgärder som gjorts för att säkerställa att de två eventytorna i Centralhallen, valnämndens och partiernas, skulle uppfattas som två ”lokaler”. Nämnden gjorde då bedömningen att dessa åtgärder var tillräckliga och att allmänintresset att arrangera förtidsröstning på Centralen var större än olägenheterna. Alternativet hade varit att inte vara där över huvud taget. Under den period som förtidsröstningen pågick hade tre partier hyrt in sig på Centralen. Första veckan var det Centerpartiet, andra veckan Miljöpartiet, tredje och sista veckan var det Socialdemokraterna. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det är en olägenhet att partier har verksamhet nära inpå ett röstmottagningsställe men vid en samlad bedömning fann en enig valnämnd att fördelarna med ett röstmottagningsställe i Centralhallen vida översteg nackdelarna.
J J har överklagat valet och anfört i huvudsak följande. Hon nekades av röstmottagarna i valdistrikt Herserud i Lidingö att avge sin röst på grund av att hon, när hon kom kl. 11.20, redan var antecknad i röstlängden. Den anteckningen är oriktig. Det måste ha skett ett misstag av valförrättaren under morgonen mellan kl. 08.00 och 10.00. Valförrättarens bisittare K K, som känner henne kan försäkra att hon inte röstat från kl. 10.00 och framåt. Hon yrkar på omval.
Länsstyrelsen har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsen har varit i kontakt med Lidingö kommun via valnämndens sekreterare som per e-post skriver att valnämnden har tryckt på vid utbildning till både röstmottagare och ordförande hur viktigt det är att det blir rätt avprickat i röstlängden. I det aktuella fallet har sekreteraren talat med ordföranden, som inte själv skötte röstlängden när J J kom till vallokalen, och hon tror att man brustit vid id-kontrollen eftersom rutan för leg. inte var ifylld, se utdrag ur röstlängden. En markering i röstlängden kan inte utesluta att ett misstag begåtts, t.ex. genom att markeringen skulle ha avsett en annan person än den som faktiskt markerats. Utredningen i ärendet synes ge vid handen att ordföranden i valdistriktet tror att ett sådant misstag har begåtts. Efter beräkning av resultatet i protokollet över de olika valen framgår att J Js röst inte kunnat ha någon inverkan på utgången av landstingsfullmäktigevalet i Stockholms län, valkrets ost. Länsstyrelsen avstyrker bifall till besvären.
L L har överklagat valet och anfört i huvudsak följande. Hon nekades av röstmottagarna i vallokalen i Bollstanäs församlingshem i Upplands Väsby att avge sin röst på grund av att hon redan var antecknad i röstlängden. Den anteckningen är oriktig. Hon menar vidare att detta har påverkat valresultatet.
Länsstyrelsen har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. I protokollet från vallokalen går att läsa att L L vägrats rösta på grund av att hon redan är markerad i röstlängden. Länsstyrelsen har fått Upplands Väsbys kommuns yttrande över L Ls överklagande av landstingsfullmäktigevalet. Valnämnden i Upplands Väsby beklagar djupt det inträffade och anger den mänskliga faktorn som trolig anledning. Länsstyrelsen anser att det inträffade är ytterst beklagligt, men att det dock inte kan anses ha inverkat på utgången i valet till landstingsfullmäktige. Efter beräkningar utifrån resultatet i protokollen framgår att L Ls röst inte hade kunnat inverka på utgången av valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län, valkrets 12 Nordväst. Länsstyrelsen avstyrker bifall till besvären.
M M har överklagat valet och yrkat omval i den valkrets hon tillhör samt skadestånd för kränkning med 5 000 kr på grund av att hon inte kunnat utöva sin medborgerliga rätt att rösta. Klaganden har anfört i huvudsak följande. Hon nekades av röstmottagarna i valdistrikt 3 Skälby Gård Östra i Järfälla kommun att avge sin röst på grund av att hon redan var antecknad i röstlängden. Den anteckningen är oriktig. Hon kan bevisa att hon inte lämnat sitt hem tidigare under dagen.
Länsstyrelsen har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsen har varit i kontakt med Järfälla kommun via N N, projektanställd valhandläggare i kommunen fram till den 15 oktober, som per e-post meddelat att valnämnden har kontrollerat med röstmottagarna vad som hände, men att ingen kan förklara varför hon redan var avprickad i röstlängden. Länsstyrelsen har inte tagit upp M Ms yrkande om skadestånd då detta är en fråga som inte regleras i vallagen. En markering i röstlängden kan inte utesluta att ett misstag begåtts, t.ex. genom att markering avsett annan person än den som markerats. Efter beräkning av resultatet i protokollet över valet framgår att M Ms röst inte hade kunnat inverka på utgången av valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län, valkrets nordväst. Länsstyrelsen avstyrker bifall till besvären.
Valmyndigheten yttrade sig i Valprövningsnämndens ärende 90-2010, 98-2010 och 100-2010 rörande klagandenas överklagande av riksdagsvalet och anförde i huvudsak följande. Av 9 kap. 6 § vallagen (2005:837) framgår att röstmottagarna innan valkuverten tas emot ska kontrollera bl.a. att väljaren inte redan har röstat i valet. Efter denna kontroll läggs enligt 7 § samma kapitel valkuverten i valurnorna i väljarens närvaro och samtidigt antecknas i röstlängden att väljaren har röstat. Röstmottagarna har i de protokoll som förts vid valet antecknat att J J, L L och M M vägrats rösta eftersom de felaktigt redan var antecknade som röstande. Valmyndigheten anser att även om röstmottagarna således brustit i sin uppmärksamhet och felaktigt antecknat i röstlängden att de redan röstat kan det inte med fog antas att vad som förekommit har inverkat på utgången av valet till landstingsfullmäktige. Det hade nämligen krävts 8 387 röster i Stockholms läns landsting valkrets 9 Ost (se 90-2010) respektive 7 170 röster i Stockholms läns landstings valkrets 12 Nordväst (se 98-2010 och 100-2010) för att ett annat parti skulle ta det sista mandatet. Valmyndigheten finner därför att det inte föreligger omständigheter som ger anledning till rättelse enligt 15 kap. 13 § vallagen. Valmyndigheten anförde vidare i ärende 100-2010 att utdömande av skadestånd inte är en fråga som regleras i vallagen.
Valmyndigheten har avstyrkt bifall till överklagandena avseende valet till landstingsfullmäktige och hänvisat till sina yttranden i de ärenden som avser klagandenas överklaganden av riksdagsvalet, se Valprövningsnämndens ärenden 90-2010, 98-2010 och 100-2010.
Av utredningen i Valprövningsnämndens ärenden 30-2010 och 201-2010 framgår att 47 förtidsröster avseende val till landstingsfullmäktige i Stockholms län, hänförliga till 11 av de 12 olika valkretsarna, av misstag blivit liggande kvar hos valnämnderna i Halmstads och Tranås kommuner. Fördelningen av förtidsröster valkretsvis är som följer.
Vidare har Valnämnden i Täby kommun, genom ordföranden O O, informerat Valprövningsnämnden om att ett antal brevröster och röster avlämnade på ambassader av misstag inte kommit med i rösträkningen. Av dessa röster avser högst 41 valet till landstingsfullmäktige.
Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning det behövs och förordna om omval i den berörda kretsen
1. om det vid förberedande eller genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.
Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.
Vad A A anfört om att det funnits möjlighet att hämta och ta med sig valsedlar och öppna valkuvert på röstmottagningsställen såväl i samband med förtidsröstning som på valdagen liksom den omständigheten att antalet ångerröstande ökat är inte avvikelser från föreskriven ordning. Vad A A anför om att dessa omständigheter skulle ge en möjlighet till organiserat valfusk är alltför allmänt hållet för att ge grund för antagande att sådant förekommit. A As överklagande ska därför avslås.
Länsstyrelsen har i sitt yttrande redogjort för hur det gått till när Miljöpartiet de gröna beställde sina valsedlar för bl.a. valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län Bromma – Kungsholmen och hur länsstyrelsen efter valet utsett ledamöter och ersättare i den valkretsen. Enligt Valprövningsnämndens mening har det inte förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning. Miljöpartiet de grönas överklagande ska därför avslås.
H H har i sitt överklagande åberopat omständigheter som inte haft med förberedelse och genomförande av valet att göra. Det har alltså inte framkommit att avvikelser skett från föreskriven ordning eller att någon otillbörligen verkat vid valet. Överklagandet ska därför avslås.
På Stockholms Central fanns inför valet 2010 en röstningslokal i centralhallens entréplan. I I har överklagat valet och gjort gällande att förtidsröstningen i centralhallen skett i strid med 8 kap. 3 § vallagen, eftersom det pågick politisk verksamhet alldeles intill platsen för förtidsröstningen.
I vallokal och på annat röstmottagningsställe (röstningslokal) eller i ett utrymme intill en sådan lokal får det, enligt 8 kap. 3 § vallagen, inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val. Syftet med denna bestämmelse är att väljaren ska vara ostörd och skyddad för varje form av påverkan under själva valhandlingen, ett led i att trygga genomförandet av fria och hemliga val.
Förbudet i 8 kap. 3 § vallagen mot politisk propaganda har sina rötter i äldre lagstiftning. Fram till år 1972 gällde att tal inte fick hållas ”inom vallokalen” och inte heller fick tryckta eller skrivna upprop finnas där, se 57 § första stycket lagen (1920:796) om val till riksdagen och motsvarande bestämmelser i kommunala vallagen (1930:253). Med 1972 års vallag (SFS 1972:620) utvidgades förbudet att gälla ”i röstningslokal eller i anslutande utrymme” (8 kap. 11 § tredje stycket). Ändringen byggde på ett förslag av 1965 års valtekniska utredning och motiverades enligt utredningen (SOU 1969:19 s. 89) av att den gällande lagen gett upphov till viss tvekan om hur långt valförrättarens ordningsmakt sträckte sig. Genom att föreslå tilläggen ”röstningslokalen eller utrymme därintill” och i röstningslokal eller i anslutande utrymmen sökte utredningen åstadkomma en önskvärd precisering i detta avseende. Den föreslagna ändringen togs in i 1972 års vallag utan några särskilda kommentarer i propositionen. Såvitt framgår av förarbetena var alltså ändringen inte primärt motiverad av en önskan att vidga området för förbud mot politisk propaganda utan närmast för att klargöra inom vilket område valförrättarna kunde utöva sin befogenhet att upprätthålla ordningen i samband med röstningen. I 1997 års vallag (SFS 1997:157) ändrades lydelsen till ”i en röstningslokal eller ett utrymme intill lokalen” (9 kap. 14 §), ett uttryck som alltså förts över till den nu gällande vallagen. Det finns inte några närmare förarbetsuttalanden om innebörden av detta uttryck. I prop. 1996/97:70 s. 201 sägs endast att bestämmelsen motsvarar den i 1972 års lag.
Av 7 kap. 1 § första stycket vallagen framgår att det är kommunerna som inrättar röstningslokaler i landet. Förbudet i 8 kap. 3 § vallagen mot politisk propaganda på ett röstmottagningsställe eller i utrymme intill detta är en bestämmelse som kommunerna har att beakta när de hyr utrymmen för röstningslokaler och det ankommer på kommunerna att se till att hyresavtalen får ett sådant innehåll att kraven på röstningslokaler i 8 kap. 3 § uppfylls.
Valmyndigheten har inte i sin handbok om kommunernas uppgifter vid valen 2010 närmare gått in på vilka krav som bör ställas på ett röstmottagningsställe för att föreskrifterna i 8 kap. 3 § vallagen ska anses vara uppfyllda.
Röstmottagningen i röstningslokaler, vanligen kallad förtidsröstning, är sedan länge av mycket stor omfattning. Vid årets val röstade 2 375 274 väljare på detta sätt, eller drygt 39 % av väljarna. I röstningslokalen på Stockholms Central mottogs 27 340 röster, varav 12 567 för Stockholms kommuns valkrets och 14 773 för övriga landet. Att röstning kan ske i förtid är uppenbarligen av stor betydelse för att uppnå ett högt valdeltagande. För att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för förtidsröstning är det naturligt att kommunerna försöker finna röstningslokaler med hög tillgänglighet och på platser där många människor passerar. Enbart från dessa utgångspunkter får en plats som Stockholms Central anses som mycket lämplig för att inrymma en röstningslokal. Problemet med den och liknande lokaler, som många gånger är kommersiellt utnyttjade, är att det kan vara svårt att garantera att väljarna ges det skydd som vallagen kräver för en röstningslokal. Det ges inte heller något utrymme för att, som valnämndens yttrande kan tolkas, i någon mån pruta på detta krav av det skälet att lokalen i andra avseenden, t.ex. i fråga om tillgänglighet, är synnerligen lämplig som röstningslokal.
Sett till det syfte som förbudet mot politisk propaganda och liknande har ligger det enligt Valprövningsnämndens mening närmast till hands att tolka förbudet i 8 kap. 3 § vallagen så att det inte är begränsat endast till utrymmen som ligger i omedelbar anslutning till röstningslokalen. Hur stort utrymme som omfattas av förbudet torde knappast vara möjligt eller ens lämpligt att precisera i föreskrifter. En bedömning måste göras i det enskilda fallet utifrån platsens särskilda förutsättningar att ge skydd för väljarna mot att utsättas för politisk agitation under valhandlingen. Här blir av betydelse bl.a. vilken omfattning den politiska propagandan haft och i vilka former de politiska partierna sökt fånga väljarnas intresse.
Av utredningen framgår att ett antal ytor i centralhallen på Stockholms Central hyrs ut för olika aktiviteter. Röstningslokalen var inrättad på ett sådant utrymme. Av bilder från centralhallen, vilka Valnämnden i Stockholms kommun gett in i ärendet, framgår att utrymmet för röstning saknade både fasta väggar och tak. Utrymmet var avgränsat delvis med skärmar och i övrigt endast med rep. Ett annat utrymme i centralhallen, omkring tio meter från området för röstning, hyrdes under skilda perioder av tre olika politiska partier för aktiviteter inför valet. Det förekom tidvis muntliga inslag med högtalare, som enligt vad valnämnden uppgett var vända från röstningslokalen. Där fanns även valaffischer och annat tryckt material uppsatt. Vidare fanns större valaffischer placerade i kanten av centralhallens tak. Mellan utrymmena för röstning och för partiernas verksamhet fanns dubbla bänkrader utställda i syfte att åtskilja områdena från varandra.
Det är inte möjligt att, med utgångspunkt i den ganska allmänt formulerade bestämmelsen i 8 kap. 3 § vallagen, närmare precisera inom hur stort område omkring en röstningslokal det inte får förekomma politiska aktiviteter. Det är naturligtvis också vanskligt att i efterhand bedöma i vad mån väljarna nåtts av de olika politiska aktiviteter som pågått på det utrymme som disponerades av de politiska partierna. Vad som framkommit i utredningen leder dock Valprövningsnämnden till slutsatsen att utrymmena var belägna så nära röstningslokalen och att aktiviteterna inom partiernas utrymme, åtminstone stundtals, hade en sådan form att de nådde väljarna i röstningslokalen. Därmed kan inte kraven i 8 kap. 3 § vallagen anses uppfyllda. Detta har inneburit en avvikelse från föreskriven ordning.
Nästa fråga är då om den nämnda avvikelsen med fog kan antas ha inverkat på valutgången.
Utredningen i ärendet visar inte annat än att den propaganda som de tre partierna förmedlade från sitt utrymme var av samma karaktär som den som förmedlades vid torgmöten och liknande aktiviteter. Den var riktad till besökarna i gemen på Centralen och inte särskilt riktad mot dem som var på väg in i röstningslokalen.
Att närmare klarlägga om och i vad mån partiernas aktiviteter påverkat väljarnas valhandling i röstningslokalen är inte möjligt. Att de röster som avgetts på Centralen är att hänföra till ett stort antal valkretsar över hela landet är ytterligare en faktor i sammanhanget som försvårar bedömningen av sannolikheten för att de nu beskrivna förhållandena påverkat utgången av valet.
En annan omständighet som kan beaktas är att det här var fråga om förtidsröstning. Väljare som ansett sig utsatta för påverkan kan alltså i många fall ha haft möjlighet att ångerrösta.
Mot den bakgrund som här redovisats anser sig Valprövningsnämnden inte ha tillräcklig grund för att säga att den konstaterade avvikelsen med fog kan antas ha inverkat på valutgången.
Av 9 kap. 6 och 7 §§ vallagen framgår att röstmottagarna innan valkuvert tas emot ska kontrollera bl.a. att väljaren i röstlängden inte redan har röstat samt att röstmottagaren, om det inte finns hinder mot att ta emot valkuvert, i väljarens närvaro ska lägga kuverten i urnan och markera detta i röstlängden.
Av protokollet som förts vid valet framgår att J J, L L och M M varit antecknade som om de redan röstat, när de kommit för att avge sina röster, samt att de därför vägrats att rösta. Valförrättarna har i och för sig gjort rätt när de vägrat dem att rösta. En anteckning i röstlängden utesluter dock inte att ett misstag begåtts, t.ex. genom att anteckningen egentligen avsett en annan person än den som faktiskt avprickats. Utredningen i J Js, L Ls och M Ms ärenden ger inte något klart svar på frågan om sådana misstag begåtts.
Det ankommer inte på Valprövningsnämnden att pröva frågor om skadestånd. M Ms yrkande om skadestånd för att hon felaktigt vägrats att rösta ska därför avvisas.
Av utredningen i ärendet har framkommit att 47 förtidsröster, avlämnade i Halmstad och Tranås, samt högst 41 röster från Täby kommun hänförliga till valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län inte har räknats. Detta är avvikelser från föreskriven ordning.
Röstmarginalerna vad gäller sista mandatet i respektive valkrets och sista utjämningsmandatet framgår av följande tabell.
| Valkrets | Sista mandat | Närmast mandat | Marginal Antal röster | Oräknade röster |
|---|---|---|---|---|
| Södermalm-Enskede | M | V | 1 637 1) | 1 |
| Bromma-Kungsholmen | M | FP | 1 798 | 4 |
| Norrmalm-Östermalm-Gamla Stan | FP | KD | 147 | 4 |
| Östra Söderort | M | MP | 151 | 9 |
| Västra Söderort | M | MP | 2 240 | 4 |
| Yttre Västerort | V | S | 849 | 1 |
| Sydost | S | M | 5 941 | 2 |
| Ost | FP | M | 8 387 | 5 + 1 2) |
| Nordost | M | M | 10 269 | 3 + högst 41 |
| Nord | V | S | 4 087 | 9 |
| Nordväst | KD | S | 7 179 | 5 + 2 3) |
| Utjämningsmandat | M | S | 934 | - |
1) Tabellförklaring: Om V fått ytterligare 1 637 röster hade detta parti, allt annat oförändrat, fått det sista fasta valkretsmandatet i stället för M.
2) 1 oräknad röst avser J J
3) 2 oräknade röster avser L L och M M
Valprövningsnämnden har konstaterat ett antal avvikelser från föreskriven ordning. Det gäller förhållandena vid röstningslokalen på Stockholms Central och den omständigheten att tre personer vägrats att rösta på grund av att de, troligen beroende på misstag, var avprickade i röstlängden när de kom för att rösta. Vidare har högst 88 röster inte kommit med i sammanräkningen. Med den bedömning som redovisats i fråga om röstningslokalen på Stockholms Central och med beaktande av de marginaler som funnits i fråga om de sista valkretsmandaten i de berörda valkretsarna och i fråga om det sista utjämningsmandatet gör Valprövningsnämnden bedömningen att de nämnda avvikelserna inte med fog kan antas ha inverkat på mandatfördelningen eller utgången i övrigt av valet.
Av anförda skäl ska I Is, J Js, L Ls och M Ms överklaganden avslås.
Av skäl som redovisats i de särskilda avsnitten ovan ska även A As, Miljöpartiet de grönas och H Hs överklaganden avslås samt M Ms yrkande om skadestånd avvisas.
Överklagandena avslås.
M Ms yrkande om skadestånd avvisas.