RiR 2011:25
ISBN 978 91 7086 266 3
RiR 2011:25
Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2011
Till riksdagen | Datum: | |
Dnr: | ||
RiR: | 2011:25 |
Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m följande granskningsrapport över effektivitetsrevision:
Riksrevisionen har granskat hur myndigheterna i rättskedjan hanterat väl kända brister i
Företrädare för Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården samt Regeringskansliet (Justitiedepartementet och Finansdepartementet) har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på utkast till slutrapport.
Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser ovanstående myndigheter samt regeringen.
Riksrevisor Jan Landahl har beslutat i detta ärende. Revisionsledare Tina Malmberg har varit föredragande. Programansvarig Tina J Nilsson
och revisionsdirektör Bengt E W Andersson har medverkat vid den slutliga handläggningen.
Jan Landahl | Tina Malmberg |
För kännedom:
Regeringen, Justitiedepartementet, Finansdepartementet,
Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården
Innehåll
Sammanfattning | 9 | |
1 | Granskningens inriktning | 17 |
1.1 | Motiv till granskning | 17 |
1.2 | Syfte och revisionsfrågor | 18 |
1.3 | Inriktning och avgränsning | 19 |
1.4 | Utgångspunkter för granskningen | 19 |
1.5 | Finansiering av myndigheternas |
23 |
1.6 | Genomförande | 23 |
2 | Arbetet med att modernisera |
25 |
2.1 | En förenklad systemkarta över |
25 |
2.2 | Ambitionen om ett elektroniskt ärendeflöde | 26 |
3 | Nuläget och den utmaning som myndigheterna står inför | 31 |
3.1 | Bristande |
31 |
3.2 | Flera åtgärder måste vidtas samtidigt | 33 |
3.3 | Utveckling kräver avveckling | 34 |
3.4 | En kostnadspuckel i rättskedjan 2011 | 36 |
3.5 | Ett års försening av den första etappen | 39 |
3.6 | Sammanfattande iakttagelser | 42 |
4 | Prioriterade kritiska |
43 |
4.1 | Förseningar och ökade kostnader i projekten | 43 |
4.2 | Lägesbild av granskade |
46 |
4.3 | Sammanfattande iakttagelser | 48 |
5 | Myndigheternas förutsättningar att leverera ett bättre |
49 |
5.1 | Rikspolisstyrelsen | 49 |
5.2 | Åklagarmyndigheten | 54 |
5.3 | Domstolsverket | 60 |
5.4 | Kriminalvården | 64 |
5.5 | Sammanfattande iakttagelser | 69 |
6 | Regeringens styrning | 71 |
6.1 | Vägen fram till regeringens beslut 2009 | 71 |
6.2 | Regeringens styrning av |
74 |
6.3 | Samordningen av |
75 |
6.4 | En långsiktig plan för RIF saknas | 76 |
6.5 | Förslag till kommande etapp är under beredning | 77 |
6.6 | Lagstiftningen sätter ramarna för informationsförsörjningen | 78 |
6.7 | Svåröverskådligt och till vissa delar omodernt regelverk | 80 |
6.8 | Sammanfattande iakttagelser | 82 |
forts.
7 | Sammanfattande slutsatser | 83 | |
7.1 | Slutsatser och bedömningar | 84 | |
8 | Rekommendationer | 91 | |
Referenser | 93 | ||
Bilaga 1 | Definitioner och begrepp | 103 | |
Bilaga 2 | Myndigheternas |
105 | |
Bilaga 3 | Granskade |
109 |
Sammanfattning
Riksrevisionen har granskat hur myndigheterna i rättskedjan hanterat väl kända brister i
Granskningens bakgrund
Motiv: En viktig del i en väl fungerande och effektiv brottmålsprocess är att informationsförsörjningen inom och mellan myndigheterna i rättskedjan fungerar på ett bra sätt. Regeringen ställer ökade krav på rättsväsendets myndigheter att förbättra effektiviteten, minska balanserna och korta genomströmningstiderna i brottmålsprocessen. De senaste 15 åren har regeringen haft en uttalad målsättning att skapa en helt elektronisk och strukturerad informationsförsörjning för rättsväsendets myndigheter i rättskedjan genom arbetet inom ramen för Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Rättsväsendets myndigheter har sedan senare delen av
Syfte: Syftet är att granska vilka åtgärder regeringen och myndigheterna samlat vidtagit för att säkerställa att
Övergripande fråga
Har regeringen och myndigheterna skapat förutsättningar för utveckling av ett effektivt
9 | RIKSREVISIONEN | ||
Delfrågor
•Finns det samordnade behovsanalyser mellan myndigheterna som säkerställer att utvecklingen av
•Finns det samordnade riskanalyser mellan myndigheterna för myndigheternas
•Har myndigheterna en realistisk långsiktig planering för avveckling av system samt utveckling av
•Har myndigheterna säkerställt kompetensförsörjningen för utveckling av
•Har myndigheterna en realistisk budget och långsiktig prognos för finansiering av
Omfattning: Granskningen omfattar Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. Granskningen omfattar även den styrning som regeringen bedriver inom området. Det är
Utgångspunkter: Riksdagens och regeringens uttalanden.
•Det övergripande målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Regeringen framhåller att rättsväsendet består av en kedja av samverkande myndigheter som måste bedömas, utvärderas och utvecklas med sikte på ett effektivt resursutnyttjande.
•Regeringen menar att en förutsättning för att rättsväsendets verksamheter och samarbetet mellan myndigheterna ska fungera väl är en effektiv informationsförsörjning. Regeringens målsättning är att ärendehanteringen i rättskedjan ska vara helt elektronisk inom och mellan berörda myndigheter.
Regeringen har också framfört att om verksamheten ska bli mer kostnadseffektiv måste myndigheterna tillgodogöra sig de möjligheter som ny teknik ger.
•Rättskedjans totala effektivitet förutsätter att myndigheterna tar ansvar för sina delar i rättsprocessen och att de på olika sätt underlättar övriga myndigheters insatser.
•Gällande regelverk, bland annat myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte, ställer krav på myndigheternas effektivitet, hushållning av medel, samverkan, styrning och kontroll samt uppföljning och redovisning av verksamheten. Myndigheternas
RIKSREVISIONEN | 10 | ||
Granskningens resultat
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen och myndigheterna samlat, trots vissa tydliga förbättringar och insatser, ännu inte skapat tillräckliga förutsättningar för utveckling av ett effektivt
De totala kostnaderna för myndigheternas
Riksrevisionen konstaterar att i arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) har hittills få konkreta resultat uppnåtts, och planeringen för kommande etapper är oklar. Riksrevisionen noterar att den första etappen i
är försenad med ett år. Granskningen visar även att flera kritiska
Myndigheternas registerförfattningar ger inte tillräckliga förutsättningar för att utveckla
Myndigheternas registerförfattningar reglerar bland annat i vilken omfattning informationsförsörjningen i rättskedjan är möjlig. Riksrevisionens slutsats är att myndigheternas registerförfattning inte ger tillräckliga förutsättningar för att utveckla
11 | RIKSREVISIONEN | ||
genomfört en samlad analys av lagstiftningen. Riksrevisionen menar att det därmed finns en risk att myndigheterna inte kan tillgodogöra sig de möjligheter som ny teknik ger, vilket kan leda till att
Regeringen har inte en långsiktig planering för
Granskningen visar att regeringen ännu inte har tagit fram en långsiktig planering för
målsättningarna för
Vidare är regeringens avsikt att så snart som möjligt utöka antalet aktiva myndigheter i
innan huvudflödet i rättskedjan fungerar på ett bra sätt. En för snabb utökning kan leda till att
Osäkra ekonomiska underlag och risk för att angeläget omställningsarbete drar ut på tiden
Riksrevisionen kan konstatera att myndigheterna har svårigheter att avveckla gamla system, genomföra projekt och långsiktigt planera för olika insatser. Detta beror bland annat på svårigheter att bedöma komplexiteten i
Riksrevisionens slutsats är sammantaget att det finns en risk för att myndigheternas omställningsarbete inte påbörjas eller genomförs i tid, vilket kan leda till att kostnaderna ökar och att utvecklingen av nytt
RIKSREVISIONEN | 12 | ||
att myndigheternas arbete med att ta fram
Arbetet med behovs- och riskanalyser behöver utvecklas i rättskedjan för ökad insyn i verksamheterna
Behovs- och riskanalyser är viktiga förutsättningar för att få en realistisk bild av kommande
och Kriminalvården, men framför allt i samverkan mellan de fyra myndigheterna i rättskedjan för att ge ökad insyn i varandras verksamheter och bättre kunna göra relevanta bedömningar och prioriteringar mellan olika insatser, samt bättre kunna värdera risker.
Granskningen visar också att Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket och Kriminalvården
i riskanalysen, som utgår från förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, inte har tagit med risk för brister i intern styrning och kontroll av
som en risk i arbetet med att utveckla myndigheternas kärnverksamhet. Riksrevisionen menar att denna fråga är viktig för att öka medvetenheten om styrningen av
Bristande planering och rutiner för
För att kunna förbättra och modernisera
13 | RIKSREVISIONEN | ||
Domstolsverket och Kriminalvården har haft återkommande problem med överplanering och/eller överbudgetering av
Kompetensförsörjningen är en kritisk faktor
Granskningen visar att myndigheterna har påtagliga problem med kompetensförsörjningen i
är att kompetensförsörjningen är en kritisk faktor och att myndigheterna har svårt att säkerställa kompetensförsörjningen på kort och lång sikt, både bland beställare och utförare. Riksrevisionen noterar att Rikspolisstyrelsen har en aktuell strategi för kompetensförsörjning för
minska problemen med kompetensförsörjningen, exempelvis genom gemensamma upphandlingar eller genom rutiner för att bättre utnyttja varandras kompetenser.
Riksrevisionens rekommendationer
Rekommendationer till regeringen
•För en långsiktig och effektiv ledning och samordning av
verksamhetsform och mandat för att åstadkomma samverkan behöver ändras.
RIKSREVISIONEN | 14 | ||
•För att säkerställa utvecklingen av ett modernt och effektivt
-ta fram en långsiktig plan för det fortsatta
-säkerställa en fungerande informationsförsörjning i rättskedjans huvudflöde innan en utvidgning sker av fler aktiva myndigheter i
-utreda behovet av en anpassning av gällande registerförfattningar för kommande etapper i
•Regeringen bör löpande och långsiktigt följa upp myndigheternas arbete och planering för avveckling och ombyggnation av gamla system och
•Regeringen bör ställa krav på ökad samverkan mellan myndigheterna i arbetet med behovs- och riskanalyserna samt ställa krav på ökad samverkan för kompetensförsörjningen, exempelvis genom gemensamma upphandlingar för ittjänster och bättre samordning av personalresurser. Regeringen bör även följa upp hur denna samverkan fungerar.
•Regeringen bör säkerställa att det finns en fungerande upphandlingssamordning för
Rekommendationer till de granskade myndigheterna
Myndigheterna bör, utifrån behov och identifierade brister, tydliggöra och förbättra sin styrning och kontroll av
•utveckla och förankra behovsanalysen internt för
•säkerställa att det finns en tydlig koppling mellan
•utveckla den långsiktiga planeringen av olika
•se över riskanalysen som utgår från förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll med avseende på myndighetens styrning och kontroll av itverksamheten
•förbättra de ekonomiadministrativa rutinerna för styrningen av
•ta fram en strategi och plan för kompetensförsörjningen samt i samverkan med andra myndigheter överväga gemensamma lösningar, exempelvis upphandling av
15 | RIKSREVISIONEN | ||
RIKSREVISIONEN | 16 | ||
1 Granskningens inriktning
1.1Motiv till granskning
En viktig del i en väl fungerande och effektiv brottmålsprocess är att informationsförsörjningen inom och mellan myndigheterna i rättskedjan fungerar på ett bra sätt. Regeringen ställer ökade krav på rättsväsendets myndigheter att förbättra effektiviteten, minska balanserna och korta genomströmningstiderna i brottmålsprocessen. De senaste 15 åren har regeringen haft en uttalad målsättning att skapa en helt elektronisk och strukturerad informationsförsörjning för rättsväsendets myndigheter
i rättskedjan genom arbete inom ramen för Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Rättsväsendets myndigheter har sedan senare delen av
År 2008 uttalade justitieministern att myndigheterna under en lång tid satsade på att utveckla egna verksamhetsstöd utan att se till helheten och att resultat av arbetet därför varit magert.1 Förklaringar som ges till den
bristande måluppfyllelsen är bland annat att utvecklingsarbetet varit utdraget på myndigheterna, och att det gemensamma arbetet tagit längre tid än väntat.2 Flera av Riksrevisionens granskningar av rättväsendets myndigheter under åren
1Justitieministerns svar i riksdagen den 9 januari 2008 på skriftlig fråga i riksdagen 2007/08:531 Samhällets reaktion på brott av unga.
2
dnr:
17 | RIKSREVISIONEN | ||
Förutom negativa konsekvenser i form av längre handläggningstider, ineffektivitet och lägre rättssäkerhet, medför brister i
i rättskedjan och få en helhetsbild över genomströmningen av ärenden. Sammantaget motiverar denna problembild en granskning av
1.2Syfte och revisionsfrågor
Syftet är att granska vilka åtgärder regeringen och myndigheterna samlat vidtagit för att säkerställa att
Övergripande fråga
Har regeringen och myndigheterna skapat förutsättningar för utveckling av ett effektivt
Delfrågor
•Finns det samordnade behovsanalyser mellan myndigheterna som säkerställer att utvecklingen av
3Riksrevisionen: Polisens brottsförebyggande arbete, RiR 2010:23; Hanteringen av mängdbrott, RiR 2010:10;
RIKSREVISIONEN | 18 | ||
•Finns det samordnade riskanalyser mellan myndigheterna för myndigheternas
•Har myndigheterna en realistisk långsiktig planering för avveckling av system samt utveckling av
•Har myndigheterna säkerställt kompetensförsörjningen för utveckling av
•Har myndigheterna en realistisk budget och långsiktig prognos för finansiering av
Rättskedjans myndigheter bidrar var och en utifrån sin verksamhet till den samlade effektiviteten i rättskedjan och brottmålsprocessen. Ett effektivt
vi hur detta arbete är planerat och organiserat utifrån olika aspekter eller så kallade framgångsfaktorer (se avsnitt 1.6).
1.3Inriktning och avgränsning
Det är
Riksrevisionens granskning omfattar regeringen och Regeringskansliet (Justitiedepartementet) samt följande centrala myndigheter inom rättsväsendet och rättskedjan: Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården.
1.4Utgångspunkter för granskningen
Det övergripande målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet.4 De regelverk som styr brottmålsprocessen och informationsförsörjningen i rättsväsendet och i huvudsak sätter ramarna för Riksrevisionens bedömningar är: rättegångsbalken (1942:740), budgetlagen
4Prop. 2008/09:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.3, prop. 2009/10:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.3, prop. 2007/08:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.3 och prop. 2006/07 utg.omr. 4 avsnitt 4.3. Målen är beslutade av riksdagen (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:JuU1).
19 | RIKSREVISIONEN | ||
(1996:1059), myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll samt förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte.
1.4.1Regeringen
Enligt budgetlagen ska staten eftersträva hög effektivitet och god hushållning i verksamheten.5 Rättsväsendets myndigheter i rättskedjan ska bland annat genom
Regeringen fastställde i ett regeringsbeslut 1996 en strategi för samordningen av rättsväsendets informationsförsörjning och inrättade ett Råd för rättsväsendets informationsförsörjning
att ärendeflödet i rättskedjan ska vara elektroniskt. Uppgifter ska normalt registreras en gång och kontrolleras vid källan. Varje behörig myndighet ska kunna få den information som behövs vid önskad tidpunkt och i önskad form.
Uppdraget i strategin till myndigheterna gäller fortfarande. Hittills är endast en första etapp beslutad.8 Riksdagen har fått återrapportering av
Regeringen menar att en förutsättning för att rättsväsendets verksamheter och samarbetet mellan myndigheterna ska fungera väl är en effektiv
5Lag (1996:1059) om statsbudgeten.
6Prop. 2008/09:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.4.2 och liknande formulering i prop. 2009/10:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.4.2, prop. 2007/08:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.4.2; och prop. 2006/07 utg.omr. 4 avsnitt 4.4.2.
7Regeringens beslut
8Regeringsbeslut
9Bet. 1996/97:JuU1. Utskottet betonar även detta i bet. 1997/98:JuU1.
RIKSREVISIONEN | 20 | ||
informationsförsörjning.10 Vidare framhåller regeringen att ”ett självklart kriterium för en modern brottsbekämpning och brottmålsprocess är att ärendehanteringen sköts elektroniskt både inom och mellan berörda myndigheter”.11 Verksamhetsnyttan sedd ur ett helhetsperspektiv och den personliga integriteten är viktiga förutsättningar för myndigheternas arbete med informationsförsörjningen.12 Regeringen har också framfört att om verksamheten ska bli mer kostnadseffektiv måste myndigheterna tillgodogöra sig de möjligheter som ny teknik ger.13 Regeringen har på senare år gjort vissa tillägg till strategin. Målsättningen med
Utgångspunkter för granskning av regeringens styrning är att det finns tydliga mål, tidsplaner och finansiering med kriterier för myndigheternas itverksamheter och
1.4.2Myndigheterna
Myndigheternas styrning och kontroll av
Myndigheternas styrning och kontroll av
på myndigheternas effektivitet, hushållning av medel, samverkan, styrning och kontroll samt uppföljning och redovisning av verksamheten.
För att åtgärda brister i
10Prop. 2003/04:1 utg.omr. 4 s. 15, prop. 2004/05:1 utg.omr. 4 s. 25 och prop. 2005/2006:1 utg.omr.4 s.
11Prop. 2008/09:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.4.4.
12Verksamhetsnyttan som styrande för samordningen inom RIF uttrycktes i Regeringsbeslut
13Prop. 1997/98:1 utg.omr. 4, s. 25.
14Prop. 2010/11:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.4.2 s. 20.
21 | RIKSREVISIONEN | ||
(se avsnitt 1.6) respektive Cobit15 samt erfarenheter från Riksrevisionens tidigare revisioner16 och från revisionsmyndigheter i andra länder.17 Myndighetsledningen bör mot den bakgrunden ha infört och dokumenterat kontrollåtgärder, så kallade framgångsfaktorer, för att säkerställa att itverksamheten är effektiv.
Riksrevisionen har i granskningen utgått från ett antal framgångsfaktorer som
viser som viktiga för att utveckla ett effektivt
•Behovsanalyser av
•Långsiktig planering
ska finnas. I den långsiktiga planeringen ska även en plan för avveckling av gamla system och
•Riskanalyser ska göras utifrån en etablerad process för att kunna identifiera risker utifrån olika perspektiv. Dessa ska analyseras och beslut om åtgärder ska fattas.
•En budget och långsiktiga prognoser
•En kompetensförsörjningsplan för
Samverkan mellan myndigheterna
Regeringen framhåller att rättsväsendet består av en kedja av samverkande myndigheter som måste bedömas, utvärderas och utvecklas med sikte på ett effektivt resursutnyttjande. Verksamhetsnyttan utgår från helheten i rättskedjan. Rättskedjans totala effektivitet förutsätter att myndigheterna tar
ansvar för sina delar i rättsprocessen och att de på olika sätt underlättar övriga
15Cobit är en förkortning för Control Objective for Information and Related Technology Standards. Cobit is a set of best practices (framework) for information technology (IT) management created by the Information Systems Audit and Control Association (ISACA), and the it Governance Institute (ITGI) in 1996. Cobit provides managers, auditors, and it users with a set of generally accepted measures, indicators, processes and best practices to assist them in maximizing
the benefits derived through the use of information technology and developing appropriate it governance and control in a company.
16Riksrevisionen:
17Erfarenheter av granskning av It Governance presenterade för Intosai Working Group on It Audit. Viktiga komponenter i
RIKSREVISIONEN | 22 | ||
myndigheters insatser.18 För att myndigheterna ska få ett effektivt och väl fungerande
1.5Finansiering av myndigheternas
Det finns olika finansieringsformer för myndigheternas
•Anslagsfinansiering - drift och förvaltning ska belasta det ordinarie anslaget.
•Lånefinansiering – för investeringar som tillfört ny funktionalitet (immateriella anläggningstillgångar) i
•Särskilt avsatta medel som ska användas för att samordna och utveckla rättsväsendets informationsförsörjning.19
Granskningen omfattar polisens och Åklagarmyndighetens ramanslag, respektive Sveriges Domstolars och Kriminalvårdens anslag.20
1.6Genomförande
Inledningsvis har dokumentstudier genomförts av styrdokument, författningar och förarbeten. Dessutom har tidigare utredningar gåtts igenom inom området och identifierade brister i
och prognoser för
18Prop. 2008/09:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.4.2.och liknande formulering i prop. 2009/10:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.4.2 prop. 2007/08:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.4.2 och prop. 2006/07 utg.omr. 4 avsnitt 4.4.2.
19I budgetpropositionen för 2010 avsattes sammanlagt 210 miljoner kronor för åren
20Polisorganisationens anslag 1:1 (ramanslag), Åklagarmyndighetens anslag 1:3 (ramanslag), Sveriges Domstolars anslag 1:5 samt Kriminalvårdens anslag 1:6. Totalt omfattar dessa anslag cirka 33 miljarder kronor budgetåret 2011.
23 | RIKSREVISIONEN | ||
Frågeformuläret innehöll också frågor om myndigheternas högst prioriterade
En granskning av myndigheternas ekonomiadministrativa rutiner och intern styrning och kontroll av
Intervjuer utifrån ovanstående aspekter har genomförts med företrädare för myndighetsledningarna,
Revisor Emelie Juter har medverkat i granskningen.
21Någon närmare verifiering av att verksamheterna följer de styrande principer som framkommit i granskningen har inte gjorts. Inom området
22COSO (Committee of Sponsoring Organizations of Treadway Commission) är ett internationellt ramverk (publicerat 1992, revideras för närvarande) för att utvärdera intern kontroll.
Följande perspektiv ingår: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollåtgärder, information och kommunikation, ekonomisk uppföljning samt utvärdering.
23Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll, Ekonomistyrningsverkets rapport (2005:13) Räkna på lönsamheten!
– Vägledning för lönsamhetskalkyler vid statlig verksamhetsutveckling samt
RIKSREVISIONEN | 24 | ||
2Arbetet med att modernisera
I detta kapitel illustreras först en förenklad systemkarta över
2.1En förenklad systemkarta över
Informationsförsörjningen och
Granskningen har fokus på brottmålsprocessens
i processen. Stödsystemen är de system som direkt eller indirekt stöder denna process, exempelvis register av olika slag. Nedan presenteras en förenklad systemkarta över olika
Systemkartan visar att det sker ett omfattande informationsutbyte mellan myndigheterna och att detta utbyte i stora delar fortfarande är pappersbundet. En ytterligare beskrivning av myndigheternas
25 | RIKSREVISIONEN | ||
Figur 1. En förenklad systemkarta.
En förenklad systemkarta:
Schemat beskriver en förenklad brottmålsprocess,de huvudsakliga
2. Alla förundersöknings- | ||||||||
protokoll skickas med | ||||||||
post från polisen till | ||||||||
Åklagarmyndigheten i | ||||||||
1. Vissa ärenden skickas med | fyra exemplar. | 3. Stämningsansökningar | 4. Domar skickas | |||||
post till Åklagarmyndigheten | skickas med post till | med post till | Pappershantering | |||||
från polisen. | tingsrätten från åklagare. | Kriminalvården. | ||||||
Stödsystem | Stödsystem inom | Stödsystem | Stödsystem | |||||
inom BMP | BMP för Åklagar- | inom BMP för | inom BMP för | |||||
för polisen | myndigheten | domstolarna | Kriminalvården | |||||
RAR/(PUST) | Cåbra | Vera | ||||||
Anmälan om | Förundersökning | Åklagare beslutar | Tingsrätten tar | kriminalvårds- | ||||
brott/polisen | genomförs av | om att väcka åtal | emot stämnings- | registret | ||||
upptäcker brott. | polis och åklagare. | och skriver | ansökan | Kriminalvården | ||||
Polisen registrerar | Polisen utreder | stämningsansökan | får domen och | |||||
brottsanmälan i | brott i |
i Cåbra. | Uppgifter | ska verkställa den. | ||||
RAR och PUST. | och PUST. | KV: Vid frihets- | registreras i Vera. | |||||
KV: Vid frihets- | KV: Vid frihets- | berövande används | En huvudförhandling | |||||
hålls och därefter | ||||||||
berövande | berövande används | |||||||
avkunnas dom. | ||||||||
används | ||||||||
KV: Vid frihets- | Elektroniskt | |||||||
berövande används | ||||||||
2. Från RAR | ||||||||
överförs anmälan | 3.Förundersöknings- | 5. Information om | ||||||
flöde | ||||||||
till |
||||||||
protokoll överförs | lagakraftvunnen dom | |||||||
elektroniskt i vissa | från Vera till Cåbra. | |||||||
1. I PUST upprättas en | ||||||||
ärenden från polisen till | ||||||||
anmälan och utredning | 6. Från Vera skickas alla domar elektroniskt till | |||||||
Åklagarmyndigheten. | ||||||||
genomförs för vissa | polisen (Prima Vera) som vidarebefordrar dessa | |||||||
brottstyper. Dessa | 4. Förundersökningsdirektiv | till det så kallade RI |
||||||
ärenden kan överföras | kan via Cåbra skickas direkt | granskar domarna. När de godkänns där skickas | ||||||
elektroniskt direkt | från åklagare elektroniskt till | de fällande domarna till belastningsregistret. | ||||||
till Cåbra. | polisen för fortsatt utredning. | När domen har vunnit laga kraft skickas den samma väg. |
Brottmålsprocessen
Källa: Riksrevisionen 2011.
2.2Ambitionen om ett elektroniskt ärendeflöde
År 1996 fattade regeringen beslut om att bilda Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning
24 Regeringsbeslut
RIKSREVISIONEN | 26 | ||
informationsförsörjning (RIF).25
Målsättningen är att få ett elektroniskt och strukturerat ärendeflöde i rättskedjan och att en uppgift normalt endast ska registreras en gång och kontrolleras direkt vid källan.
tidpunkt och i önskad form. En viktig förutsättning för att genomföra RIF- arbetet och förverkliga målen är att den personliga integriteten värnas. En annan utgångspunkt i strategin är att myndigheterna ska genomföra sina delar av det gemensamma åtagandet inom ramen för tillgängliga medel.27
År 2008 gjorde
är att grundläggande informationsförsörjning för brottmålsprocessens ärendehantering ska ske elektroniskt och ersätta den omfattande pappershanteringen mellan myndigheterna. Ändringar i gällande lagstiftning skulle dock krävas för att förverkliga Målbild 2012. Regeringen har inte tagit ställning till Målbild 2012.
Myndigheternas
25Ibid. Ett förslag till en strategi togs fram på regeringens uppdrag av Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Generaltullstyrelsen och Riksskatteverket. Regeringsbeslutet omfattade även Brottsoffermyndigheten.
26RIF11 består av: Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Tullverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Rättsmedicinalverket. Regeringsbeslut
27Regeringsbeslut
28RIF- Rättsväsendets informationsförsörjning, Målbild för informationsutbytet 2012 – En uppdragsbeskrivning för
29Regeringsbeslut
27 | RIKSREVISIONEN | ||
Justitiedepartementet för samordning, utveckling och informationsförsörjning, den så kallade
Arbetet intensifierades och avgränsades till ett elektroniskt huvudflöde i brottmålsprocessen och omfattade de så kallade
etappen skulle bli försenad med ett år. Enligt den nya tidsplanen från juni 2011 har regeringen gett myndigheterna i uppdrag i regleringsbrev att genomföra den första etappen av arbetet senast den 31 december 2012, exklusive en sex månaders avveckling av de så kallade
Den sammantagna bedömning som myndigheterna gör i en nyttovärdering i början av 2011 är att kostnaderna för den första etappen kan förväntas vara intjänade omkring 2018, alltså fem år efter genomförandet.35 Kostnaderna för
systemutveckling, hårdvara och införande av första etappen bedöms uppgå till drygt 610 miljoner kronor.36 Nyttan beräknas uppstå genom ökad effektivitet och mer rationella rutiner vid överföring av information och dokumentation mellan rättsväsendets myndigheter. Ett omfattande pappersflöde förväntas
i stor utsträckning ersättas av ett helt elektroniskt flöde. Betydande kvalitetsvinster till följd av första etappen förväntas direkt vid driftsättning.
30Regeringskansliet, promemorian Principer för
31Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet.
32
33
34Regeringsbeslut
35Justitiedepartementet, promemorian Nyttovärdering 2011 avseende utveckling av rättsväsendets informationsförsörjning,
36Av de totala kostnaderna avser omkring 100 miljoner kronor utveckling av första etappen av polisens PUST.
RIKSREVISIONEN | 28 | ||
2.2.1Organiseringen av
Justitiedepartementet
37Intervju vid Justitiedepartementet
38Intervju vid Justitiedepartementet
29 | RIKSREVISIONEN | ||
RIKSREVISIONEN | 30 | ||
3Nuläget och den utmaning som myndigheterna står inför
3.1Bristande
Under flera år har
3.1.1Rikspolisstyrelsen
Polisens brister i
förhör, och förundersökningsprotokoll sammanställs. Utöver detta finns åtskilliga register, exempelvis misstanke- och belastningsregistret (MR/ BR). Kritik har under åren riktats mot polisens
39Riksrevisionsverket, Polisens
40Intervju vid Norrmalms Polisstation
41Intervju vid Rikspolisstyrelsen
31 | RIKSREVISIONEN | ||
3.1.2Åklagarmyndigheten
Ärendehanteringssystemet Cåbra har av personal på åklagarkamrar kritiserats för bristande användarvänlighet, exempelvis på grund av att större ärenden inte kan hanteras på ett bra sätt.42 Kritik har också framförts mot en omfattande och tidskrävande registrering av uppgifter.43 De största bristerna uppges finnas i kommunikationen med polisens
målsäganden och vittnen när ärendet når Åklagarmyndigheten. Uppgifterna från polisen är inte sällan felaktiga. Sammantaget leder dessa brister till att resurskrävande manuella dubbelkontroller och telefonsamtal mellan polis, åklagare och domstolar krävs för att undvika fel.44 Ekonomistyrningsverket har kritiserat Åklagarmyndigheten för att inte ha tagit tillräcklig hänsyn till hur arbetsprocesserna på ett bättre sätt skulle kunna effektiviseras vid utvecklingen av Cåbra.45
3.1.3Domstolsverket
Företrädare för flera tingsrätter uppger att det är mycket tidskrävande när det relativt ofta saknas korrekta kontaktuppgifter i handlingar som når domstolarna, trots att uppgifterna ska ha kontrollerats av såväl polis som åklagare i tidigare led. Många uppgifter registreras fortfarande manuellt vid
respektive myndighet.46 Domstolarnas ärendehanteringssystem Vera uppges av flera personalkategorier på det hela taget fungera bra. Det har dock framförts önskemål om vissa förenklingar av Vera, exempelvis i form av enklare sökvägar.47
3.1.4Kriminalvården
Tidigare granskningar har visat på att Kriminalvården har brister i sitt
42Intervju vid Ekobrottsmyndigheten
43Intervju vid Åklagarkammaren i Stockholm
44Intervju vid Ekobrottsmyndigheten
45Ekonomistyrningsverket, Åklagarmyndighetens interna styrning och kontroll, (ESV 2009:7).
46Dessa brister framhölls i Riksrevisionens rapport: Inställda huvudförhandlingar i brottmål (RiR 2010:7).
47Intervju vid Attunda tingsrätt
48Riksrevisionen: Kriminalvårdens verkställighetsplanering (RiR 2009:27), Riksrevisionsverket: Informationsförsörjning och
49Bristerna bekräftas även i tidigare rapporter och utredningar såsom: Informationsförsörjning och
– med inriktning på intern kommunikation och systemtillgänglighet, (Linköpings Universitet, kandidatuppsats
RIKSREVISIONEN | 32 | ||
”Kriminalvården – ledning och styrning”50 delar Kriminalvården utredningens bedömning att
om att
Andra exempel på brister i
till en hög grad av manuell pappershantering.
3.2Flera åtgärder måste vidtas samtidigt
Det kommer att krävas omfattande insatser av myndigheterna för att förbättra och effektivisera
50SOU 2009:80 Kriminalvården - ledning och styrning.
51Kriminalvården, remissvar
52Kriminalvården: Kriminalvårdens budgetunderlag 2012 (tryckt
53Intervjuer vid Kronobergshäktet
54Enligt Kriminalvårdens huvudkontor ska behörigheten till informationen om en viss klient tas bort efter utskrivning.
33 | RIKSREVISIONEN | ||
exempelvis om att polisen redan i år måste påbörja en avveckling av gamla och omoderna system och
i olika moduler, vilket är ett komplext förändringsarbete som beräknas ta många år. Myndigheternas kostnader av drift och förvaltning måste minska för att säkerställa finansiering för nyutveckling, framför allt inom Polisen och Kriminalvården.
Vidare behöver granskade myndigheter förbättra sin styrning av itverksamheten och förbättra förmågan att styra och driva
överensstämmer med Riksrevisionens tidigare iakttagelser.56 När det gäller RIF är det viktigt att myndigheterna går i takt och kan leverera i tid. I kedjan är inte någon aktör starkare eller bättre än den svagaste länken. Efter det att den första etappen har genomförts är tanken att fler etapper i
3.3Utveckling kräver avveckling
För polisen, som sammanlagt har hundratals olika system och
för att kunna finansiera utvecklingen av ett nytt
55Riksrevisionen noterar att frågan om myndigheternas försörjningsstrategier för
56Riksrevisionen: Statliga
RIKSREVISIONEN | 34 | ||
påbörjade dock Rikspolisstyrelsen planeringen för ett avvecklingsarbete under 2011 som sträcker sig fram till 2015.57 Under våren 2011 påbörjade Rikspolisstyrelsen också ett arbete med att ta fram en avvecklingsplan för system och
Under en övergångsperiod kan parallella system och
Kriminalvården behöver avveckla det äldre klientadministrativa systemet KLAS för att minska kostnaderna för drift och förvaltning. Det är en åtgärd som har diskuterats i närmare tio år.58 Först i juni 2011 beslutade
Kriminalvården att avveckla KLAS under en treårsperiod.59 Projektet planeras starta den 1 september 2011 och avslutas den 31 december 2014. Motsvarande eller liknande funktioner i KLAS ska nyutvecklas och integreras i det nya kriminalvårdsregistret KVR. I möjligaste mån ska data i KLAS flyttas över till KVR.60 Syftet är att Kriminalvården ska ha ett klientadministrativt
I samband med starten av projektet ska en bedömning av projektets inriktning ske utifrån en genomlysning av arkitekturen för KVR. Denna analys ska genomföras under hösten 2011.
57Rikspolisstyrelsen, IT inom Polisen – nationell
58Kriminalvården,
59Beslut om avveckling av KLAS,
60Kriminalvården,
35 | RIKSREVISIONEN | ||
3.4En kostnadspuckel i rättskedjan 2011
De totala kostnaderna för myndigheternas
miljarder kronor till närmare 2,26 miljarder kronor, det vill säga en ökning med drygt en halv miljard kronor under fyra år.61 Av de totala budgeterade
Myndigheterna i rättskedjan har haft vissa svårigheter att i granskningen få fram jämförbara och korrekta uppgifter om
gammal infrastruktur i den takt som kommer att krävas för att avsevärt få ned kostnaderna, givet riskerna. Rikspolisstyrelsens förmåga att agera kommer att ha stor betydelse för kostnadsutvecklingen totalt sett i rättskedjan, då myndigheten svarar för en hög andel av de totala
Domstolsverket och Kriminalvården bedömer att deras respektive
av investeringar i infrastruktur. Däremot bedömer Åklagarmyndigheten att myndighetens kostnader kommer att vara relativt konstanta mellan 2012 och 2015.62
Se diagrammet på nästa sida över myndigheternas budgeterade och prognostiserade totala
61Riksrevisionens sammanställning av de totala
62Intervju vid Åklagarmyndigheten
RIKSREVISIONEN | 36 | ||
Budget och prognos för
Miljarder kronor
2,5
2
1,5
1
0,5
0 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
Not: Prognos över de totala
anläggningstillgångar. Åklagarmyndighetens budget och nivå för 2011 avser även åren
Rikspolisstyrelsens finansieringsplaner innebär att budgeten för utveckling av nytt
till idealet 60/40. Nuvarande fördelning av kostnader är ungefär 85/15. Förutom att gamla system och gammal infrastruktur måste avvecklas, måste även den gemensamma förvaltningen av system utökas för att polisen ska ha råd att finansiera ett nytt
63Eftersom särskilda
64Intervju vid Rikspolisstyrelsen
37 | RIKSREVISIONEN | ||
Företrädare för Rikspolisstyrelsen framhåller att hela omställningsarbetet är komplext och att detta gör att alla risker av förklarliga skäl inte kan identifieras i nuläget. Trots riskerna finns ändå en tro på prognoserna. Polisen har en målbild och styr med ekonomin. Det uppges vara ett paradigmskifte att tidsplaner ska hållas.65 En kommentar vi fått är: ”Vi vet vad som förväntas
av oss och måste tro på våra prognoser, det finns inget annat alternativ.”66 Sammantaget räknar polisen med att de totala
Åklagarmyndighetens kostnader för drift och förvaltning är till stor del bundna genom avtal med en konsult, vilket gör att kostnaderna uppges vara väl
kända. Dessutom uppges storleken på investeringarna vara ungefär lika över åren. Sammantaget beräknas
Företrädare för Domstolsverket framhåller att många faktorer påverkar kostnaderna för drift och förvaltning, exempelvis ramavtal och upphandlingar, konsultberoende, yttre krav och behov av justeringar i system. Prognosen för drift och förvaltning 2012 ligger relativt högt, enligt vad som framkommit
i en intervju med företrädare för
såsom hårdvara, applikationer och maskiner. Domstolsverket räknar också med att underhållskostnaderna kommer att stiga något. Underhållet av hårdvaran kostade cirka 5 miljoner kronor 2010, och om denna inte byts ut beräknas kostnaden stiga till närmare 35 miljoner kronor 2014.68 I övrigt är Domstolsverkets projektarbete för anpassning till
65Intervju vid Rikspolisstyrelsen
66Intervju vid Rikspolisstyrelsen
67Intervju vid Åklagarmyndigheten
68Intervju vid Domstolsverket
69En så kallad modularisering innebär att verksamhetsstödet Vera delas upp i olika moduler som var och en kan förändras utan att påverka övriga moduler. En förstudie om modularisering har genomförts, men ett formellt beslut om modularisering saknas.
RIKSREVISIONEN | 38 | ||
personalen som ligger till grund för dessa beräkningar.70 Sammantaget räknar Domstolsverket med att de totala
Kriminalvården behöver minska sina kostnader för drift och förvaltning för
3.5Ett års försening av den första etappen
I november 2010 aviserade Domstolsverket att myndighetens leveranser i
RIF försenats på grund av främst underskattad komplexitet och att den interna organisationen på Domstolsverket inte var tillräcklig, exempelvis i fråga om rätt kompetens. Även andra faktorer påverkade förseningen, som att gemensamma förutsättningar kom senare än planerat och att det omfattande arbetet mot externa aktörer försvårat arbetet.73 Den första etappen av
22 juni 2011, i stället vara genomförd senast den 31 december 2012.74
70Intervju vid Domstolsverket
71Beslut om en avveckling av KLAS,
72Kriminalvårdens
73Intervju vid Domstolsverket
74Regeringsbeslut
39 | RIKSREVISIONEN | ||
Av protokoll från
På grund av förseningen av den första etappen beräknas kostnaderna för denna öka med närmare 160 miljoner kronor, enligt beräkningar i nyttovärderingen från våren 2011. Komplexiteten i utvecklingsarbetet uppges även i beräkningen ha underskattats, och parallella system kommer att behöva användas under
en övergångsperiod, som en direkt konsekvens av förseningen. Dessutom beräknas konsultkostnaderna öka för genomförande av vissa kompletterande insatser.78 Bedömningen är att de totala kostnaderna väntas uppgå till drygt 610 miljoner kronor för
Regeringen överväger att genomföra en extern granskning av
sätt. Ett riskmoment som identifierats är övergången från planeringen i RIF till den operativa planering som ska ske på myndigheterna, det vill säga att bryta ned gemensamma förutsättningar till enskilda aktiviteter som ska genomföras. En så kallad ”mognadsmodell” ska införas som ska bidra till en större öppenhet och säkerställa en ”lägsta nivå” avseende myndigheternas interna processer.80
75En gemensam kravbild med realiseringsmodell beskriver det gemensamma åtagandet i rättskedjan och referensarkitekturen beskriver de tekniska förutsättningarna för att realisera den gemensamma kravbilden.
76Intervju vid Justitiedepartementet
77Intervju vid Justitiedepartementet
78Justitiedepartementet, promemoria; Nyttovärdering 2011 avseende utveckling av rättsväsendets informationsförsörjning,
79Justitiedepartementet, promemoria; Nyttovärdering 2011 avseende utveckling av Rättsväsendets informationsförsörjning,
80Intervju vid Justitiedepartementet
RIKSREVISIONEN | 40 | ||
3.5.1Beslut om en utvidgning av den första etappen
När förseningen i första etappen var ett faktum genomfördes en analys av hur tiden bäst skulle användas av myndigheterna för att förbättra
verksamhetsnyttan, utan att riskera huvudleveranserna.81 På
i maj 2011 presenterades ett förslag att utvidga den första etappen, som innebar att även Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket skulle omfattas.
De båda myndigheterna bedöms ha de tekniska förutsättningar som krävs
för en sådan anslutning.
och senareläggning av den första etappen, som i stället ska avslutas den 31 december 2012.83
Utvidgningen av den första etappen i
81Intervju vid Justitiedepartementet
82Intervju vid Justitiedepartementet
83Regeringsbeslut
84Justitiedepartementet, protokoll från
85Intervju vid Justitiedepartementet
86Justitiedepartementet, protokoll från
87Intervju vid Åklagarmyndigheten
88Intervju vid Rikspolisstyrelsen
41 | RIKSREVISIONEN | ||
3.6Sammanfattande iakttagelser
Riksrevisionens granskning visar det följande:
•
•Myndigheterna står inför en utmanande uppgift där flera åtgärder måste vidtas samtidigt. Kostnaderna för myndigheternas drift och förvaltning av
•Myndigheterna bedömer att en kostnadspuckel för de totala budgeterade
Polisen står för närmare 70 procent av rättskedjans totala budgeterade
•I
•Myndigheterna saknar erfarenhet av komplicerade omställningsarbeten, såsom att avveckla, utveckla och modernisera system och
•Den första etappen av
•Etapp två av
RIKSREVISIONEN | 42 | ||
4 Prioriterade kritiska
För att myndigheterna i rättskedjan ska kunna modernisera
Riksrevisionen har utifrån ovanstående aspekter granskat följande sex prioriterade och kritiska
•
•
•
•
PUST, |
Rikspolisstyrelsen |
Cåbra II | Åklagarmyndigheten |
NRB och |
Domstolsverket |
Avveckling av KLAS | Kriminalvården |
4.1Förseningar och ökade kostnader i projekten
Tre faktorer som myndigheterna kan påverka är tid, budget och funktionalitet i projekten. Granskningen av pågående kritiska
projekten vid en avstämning under våren 2011. I bilaga 3 redovisas mer utförlig information om
89Det är samma granskningsresultat som Riksrevisionen kom fram till i granskningen av
90Det saknas aktuella statliga ramavtal för vissa
43 | RIKSREVISIONEN | ||
4.1.1Rikspolisstyrelsen
Det nya mobila utredningsstödet (PUST)
Polisen har under många år haft behov av ett nytt utredningsstöd och krav har även funnits på att ett sådant ska vara mobilt. PUST är det system som på sikt helt ska ersätta avrapporteringsstödet Rationell anmälansrutin (RAR) och Datoriserat utredningsstöd
Anpassning av RAR och
Som tidigare nämnts hinner inte polisen utveckla det nya
detta. För att uppnå spårbarhet på misstankar, samt högre kvalitet, ska även misstankeregistret (MR) vidareutvecklas enligt de nya kraven i RIF.92
Polisen har relativt höga kostnader totalt sett för den mångfald teknologier och leverantörer som är ett resultat av de senaste tjugo årens utveckling.93 Projektet
91Rikspolisstyrelsens svar på Riksrevisionens frågeenkät i februari 2011. Rikspolisstyrelsen, PUST Projektkontrakt,
92Rikspolisstyrelsen, Projekt
93Rikspolisstyrelsen, Projektdirektiv
RIKSREVISIONEN | 44 | ||
verksamheten genom en stabilare
4.1.2Åklagarmyndigheten
Cåbra II
Cåbra
4.1.3Domstolsverket
Domstolsverket genomför numera sina åtaganden i
Uppdrag
I en överenskommelse har Åklagarmyndigheten och Domstolsverket åtagit sig att i samarbete förverkliga viktiga delar av det informationsutbyte som ska komma till stånd mellan åklagare och domstol. Syftet med uppdraget är att utveckla en elektronisk stämningsansökan, som i strukturerad form överför information från åklagarnas
94Rikspolisstyrelsen, Projektdirektiv
95Rikspolisstyrelsen, Projektdirektiv
96Åklagarmyndigheten, Projektdirektiv Cåbra II – utveckling av elektroniskt informationsutbyte,
97Domstolsverket, svar på Riksrevisionens frågeformulär i februari 2011.
98Åklagarmyndigheten, Beslut om revidering av projektdirektiv Cåbra II,
99Domstolsverket, svar på Riksrevisionens frågeformulär i februari 2011.
45 | RIKSREVISIONEN | ||
Ny rapportering av brottmålsavgörande (NRB)
4.1.4Kriminalvården
Avvecklingen av kriminalvårdens
Kriminalvården framhåller att avvecklingen av KLAS och nyutvecklingen av motsvarande
i september 2011 och avslut den 31 december 2014.100 Syftet är bland annat att minska kostnader för drift och förvaltning, att modernisera funktioner i en nyare teknisk plattform samt att förbättra funktionaliteten i de funktioner som förs in i KVR. Att avveckla
åtagande i
4.2Lägesbild av granskade
Nedan redovisas i tabellen lägesbilden för de granskade
100KLAS byggdes på
RIKSREVISIONEN | 46 | ||
Projekt | Ursprunglig | Överskriden | Överskriden | Förändrad | |||
budget | budget | tidsplan | funktionalitet | ||||
våren 2011 | våren 2011 | våren 2011 | |||||
PUST (polisen) | 67 mnkr | + 20 mnkr | + 3 mån | Avvikelse från | |||
planerade | |||||||
(ev. ytterligare | (ev. ytterligare | brottstyper och | |||||
+ 19 mnkr) | + 6 mån) | funktionalitet | |||||
BMPA (polisen) | 27 mnkr | Delprojekt | + ca 6 mån | Nej | |||
+ 1,7 mnkr | |||||||
(budget | |||||||
5,2 mnkr) | |||||||
Oklart om | |||||||
total budget | |||||||
90 mnkr | + 40 mnkr | + 4 mån | Utökning med | ||||
(polisen) | fler applikationer | ||||||
och |
|||||||
Cåbra II | 13,5 mnkr | + 25 mnkr | + 1 år | Utökad | |||
(Åklagar- | (investerings- | omfattning | |||||
myndigheten) | ram för 2011 | genom | |||||
och 2012 | integrationer | ||||||
enligt tilläggs- | med polisen | ||||||
direktiv) | och Brå | ||||||
Vera R14/R15, | 52 mnkr | + 8 mnkr | + 1 år | Utökad | |||
omfattning och | |||||||
(Domstolsverket) | komplexitet | ||||||
jämfört med | |||||||
ursprunglig | |||||||
plan | |||||||
Avveckling av | Beslutad | Uppgifter | + 4 år | Viss del av | |||
KLAS | total kostnads- | om tidigare | (tidigare | KLAS har | |||
(Kriminalvården) | ram för tre år | kostnader för | ambition var | tidigare | |||
att överföra | att avveckla | avvecklats och | |||||
ca 26 mnkr kr. | delar av KLAS | KLAS till 2010). | motsvarande | ||||
Beslutad | till KVR finns | Enligt beslut i | funktioner | ||||
budget för 2011 | inte | juni 2011 ska | införts i KVR | ||||
är 8,6 mnkr | avvecklingen | ||||||
vara klar i | |||||||
slutet av 2014 | |||||||
47 | RIKSREVISIONEN | |
4.3Sammanfattande iakttagelser
Riksrevisionens granskning visar:
•Myndigheternas
•Planeringen av
•Kompetensförsörjningen är en sårbar faktor som får konsekvenser för
•Myndigheternas ursprungliga budgetar för fem av de granskade itprojekten om cirka 250 miljoner kronor har hittills överskridits med ungefär
•Myndigheterna har identifierat införande och mottagande av nytt
101Jämför med motsvarande granskningsresultat i Riksrevisionens rapport Statliga
RIKSREVISIONEN | 48 | ||
5Myndigheternas förutsättningar att leverera ett bättre
Riksrevisionen har i granskningen utgått från fem områden, eller så kallade framgångsfaktorer, som bör ha dokumenterats och hanterats i arbetet
med att utveckla
5.1Rikspolisstyrelsen
5.1.1Rikspolisstyrelsens utmaning
Rikspolisstyrelsens stora utmaning är att minska antalet system som driver kostnader för drift och förvaltning. Framför allt handlar det om att avveckla och ersätta så kallade stordatorsystem från
Enligt polisens prognoser har myndigheten en kostnadspuckel 2011. Polisen behöver avveckla gamla system, migrera till modernare tekniska plattformar och samtidigt driva flera högt prioriterade
49 | RIKSREVISIONEN | ||
5.1.2En genomlysning av
Brister i polisens operativa
pekade på vikten av bättre styrning och ledning av
resurser tvingas Rikspolisstyrelsen att prioritera. Detta ställer krav på förmåga att styra och göra tydliga prioriteringar av olika
för Rikspolisstyrelsen menar dock att det krävs mer kommunikation och förankring i organisationen. Det är, enligt företrädare för Rikspolisstyrelsen, inte rimligt att tillgodose alla behov. För att kunna leverera nytt
5.1.3
Ansvaret för i stort sett all drift, förvaltning och utveckling av
rekryterades en sammanhållande
ingår i ledningsgruppen. För att tydliggöra arbetet finns även ett så kallat prioriteringsråd där CIO är ordförande. Chefen för
102Riksrevisionsverket, Polisens
103Logica, Preliminär rapport RPS, version
104Intervju vid Rikspolisstyrelsen
RIKSREVISIONEN | 50 | ||
verksamheten, uppger i intervjuer att
5.1.4Det finns dokumenterade planer fram till 2015
Polisens
Vidare finns en handlingsplan kopplad till
nyckeldokument för
Beslutet för en avvecklingsplan är för närvarande försenad med sex månader och förväntas fattas i december 2012.
Ett problem tidigare år har varit att ekonomiadministrativa rutiner inte fungerat ändamålsenligt inom polisens
av
105Intervju vid Rikspolisstyrelsen
106Rikspolisstyrelsen, IT inom Polisen – Nationell
51 | RIKSREVISIONEN | ||
på olika nivåer. Detta har lett fram till att ekonomiavdelningen numera har ungefär två års framförhållning för budgetering och finansiering för itverksamheten på aggregerad nivå.
Vidare uppger företrädare för Rikspolisstyrelsen att den nya organisationen och styrningen av
att höja kvaliteten och tillförlitligheten i budgetar, exempelvis för
5.1.5Riskanalyser görs på flera nivåer men saknas för helheten
Arbetet med riskanalyser, kalkyler och riskbedömningar för itprojekten är uppdelade i sammanlagt fem olika faser, så kallade tollgates. Avstämningar sker enligt polisens projektstyrningsmodell, den så kallade
Rikspolisstyrelsen har dock inte fastställt en metodik (hur och periodicitet) för att identifiera brister för
På en övergripande nivå finns en riskanalys som tagits fram i enlighet med förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. I denna riskanalys finns dock inte risk för brister i styrning och kontroll av
väsentlig. En sammanställning av den övergripande riskanalysen sker en gång per år och uppföljningen av riskområden sker per tertial.109 Det saknas dock en övergripande riskanalys för hur polisen ska genomföra sin
107Intervju vid Rikspolisstyrelsen
108Ernst & Young, Granskning av ekonomistyrningen i Rikspolisstyrelsens
109Ernst & Young, Granskning av ekonomistyrningen i Rikspolisstyrelsens
RIKSREVISIONEN | 52 | ||
har Rikspolisstyrelsen studerat denna risk i en förstudie.110 Ett sätt att hantera detta är att regelbundet göra en bedömning i prioriteringsrådet där arbetet med projektportföljen sker fortlöpande. Risken för överoptimism i projektportföljen som helhet kvarstår dock, enligt företrädare för Rikspolisstyrelsen.111 Polisens
I den senaste riskanalysen från hösten 2010 för myndighetens projektportfölj framhålls risken för att en samlad bild av utvecklingsbehovet inte tas fram. Rikspolisstyrelsen uppdaterar därför löpande den fleråriga
Inre och yttre krav från det gemensamma
5.1.6Kompetensförsörjningen är sårbar
Polisens långsiktiga prognos för
omständighet är att det är brist på erfarna
En åtgärd för att hantera frågan om kompetensförsörjningen för itverksamheten är att Rikspolisstyrelsen i mars 2011 beslutade om en så kallad sourcingstrategi.115 Strategin ger riktlinjer för hur kompetenser för olika delar
110Rikspolisstyrelsen, Riskanalys ISK Projektportföljen,
111Intervju vid Rikspolisstyrelsen
112Intervjuer vid Rikspolisstyrelsen
113Intervju vid Rikspolisstyrelsen
114Intervju vid Rikspolisstyrelsen
115Rikspolisstyrelsen, Sourcingstrategi 2011.
53 | RIKSREVISIONEN | ||
av
5.1.7Införande och mottagande av nytt
Att inte kunna införa och ta emot nytt
5.2Åklagarmyndigheten
5.2.1Åklagarmyndighetens utmaning
Åklagarmyndigheten har under 2009 och 2010 vidtagit flera åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen inom bland annat it-
verksamheten. Det finns enligt företrädare för Åklagarmyndigheten behov av en tydligare styrning och organisation av
116Intervju vid Rikspolisstyrelsen
117Intervju vid Rikspolisstyrelsen
118Intervju vid Rikspolisstyrelsen
119Åklagarmyndigheten, Förslag till styrning av Åklagarmyndighetens
RIKSREVISIONEN | 54 | ||
5.2.2Stort behov av bättre
Åklagarmyndigheten har ingen samlad och dokumenterad behovsanalys över behovet av
företrädare för Åklagarmyndigheten, cirka 5 300 ärenden med felanmälningar och förslag på ändringar inkommit och registrerats i
och lämnar förslag på prioriteringar. Brister har av myndigheten identifierats i hur prioriteringar inom
I intervjuer med personal vid två kammare har kritik framförts mot Cåbra. Systemet upplevs inte vara tillräckligt användarvänligt och det är tidskrävande att registrera data som saknar betydelse för åklagarnas bedömning av ärendet. Företrädare för Ekobrottsmyndigheten beskriver Cåbra som ett komplext system, men att det inte utgår från användarens perspektiv.121 Företrädare för Åklagarmyndigheten menar att de största bristerna finns gentemot polisens system, men sedan detta informationsutbyte blev möjligt 2007 har få åtgärder vidtagits. Åtgärder för att komma till rätta med bristerna har, enligt företrädare för Åklagarmyndigheten, inte varit prioriterade av polisen.122 Dessa brister kvarstår även när första etappen av polisens nya
en mer effektiv handläggning av ärenden som lämpar sig för elektronisk handläggning av exempelvis mängdbrott.123
Flera användare av Cåbra har uppfattat införandet av ny funktionalitet som en försämring, exempelvis införandet av en ny tvångsmedelsrutin under hösten 2010. Det finns en medvetenhet om detta på Riksåklagarens kansli. Att
120Intervju vid Åklagarmyndigheten
121Intervju vid Ekobrottsmyndigheten
122Intervjuer vid Åklagarmyndigheten
123Av regeringen definierat som ”brott beträffande vilka förundersökning enligt gällande reglering leds av polismyndighet” (se Mängdbrottsuppdraget, Ju2009/3950/Å). Brott som hör till denna kategori är sådana där saken anses vara av enkel beskaffenhet, exempelvis snatteri och skadegörelse.
55 | RIKSREVISIONEN | ||
i Cåbra
5.2.3Bristande styrning och planering av
Åklagarmyndigheten hade i början av
Ännu återstår uppgifter som måste genomföras.125 I nuläget har inte Åklagarmyndigheten en aktuell
att det inte har funnits tydliga befogenheter med budgetansvar. Det har funnits en uppdelning av ansvaret på olika avdelningar inom Riksåklagarens kansli.126 Cåbraavdelningen har ansvar för att beställa funktionalitet, och att utveckla och förvalta Cåbra.
År 2007 framförde Riksrevisionen kritik mot bland annat avsaknad av en formell rutin och modell för systemförvaltningen av Cåbra.127
Åklagarmyndigheten svarade då att bristerna åtgärdats genom bland annat tydligare rutiner för systemförvaltning.128 Åklagarmyndigheten har dock inte en gemensam modell för systemförvaltning.129 I nuläget finns inte heller en gemensam modell för projektstyrning med tillhörande krav på ekonomistyrning i projekten. Viss dokumentation finns dock som reglerar arbetssätt, exempelvis en modell för finansiell beredning och en mall för hur projektdirektiv ska skrivas och vad de bör innehålla. Åklagarmyndigheten saknar även direktiv och en fastställd metod för projektutvärdering och nyttorealisering.130 Exempel på ett
124Intervju vid Åklagarmyndigheten
125Intervju vid Åklagarmyndigheten
126Intervju vid Åklagarmyndigheten
127Riksrevisionen,
128Åklagarmyndigheten, svar till Riksrevisionen angående
129Intervju vid Åklagarmyndigheten
130Ernst & Young, Granskning av ekonomistyrning i Åklagarmyndighetens
RIKSREVISIONEN | 56 | ||
styrning är det så kallade
5.2.4Långsiktig prognos saknas och budget för
Åklagarmyndigheten saknar en långsiktig prognos för
kostnadsökningar. För närvarande består utvecklingsprojekten framför allt av Cåbra II och myndighetens åtaganden i RIF.133 En viss uppstramning har skett av planeringen och uppföljning med anledning av att Åklagarmyndigheten sedan februari 2010 även omfattas av förordningen om intern styrning och kontroll, exempelvis sker finansiell beredning numera innan projektstart.134 Företrädare för Åklagarmyndigheten framhåller även att det saknas en tydlig gräns mellan vad som är drift eller förvaltning och vad som är utveckling, vilket riskerar att medföra att tillräcklig kontroll saknas över myndighetens itutvecklingskostnader.135
De större projekten Cåbra och Cåbra II har väsentligt överskridit den ursprungliga budgeten. Cåbra har vid införandet fördubblat budgeten från 30 till 60 miljoner kronor, medan Cåbra
5.2.5Ett område under utveckling är riskhantering
En myndighetsövergripande riskanalys utifrån kraven i förordning om intern styrning och kontroll har tagits fram 2011. Åklagarmyndigheten har sedan förordningen trädde i kraft i februari 2010 utvecklat området riskhantering, bland annat har riktlinjer för arbetet med riskbedömning fastställts. Det finns dock en förbättringspotential då arbetssättet för identifiering av risker inte är
131NYSS var det nya statistiksystemet som skulle ersätta det gamla systemet Leonardo. Det gamla systemet bedömdes inte utnyttja framställning av möjlig verksamhetsstatistik som Cåbra gav.
132Intervju vid Åklagarmyndigheten
133Intervju vid Åklagarmyndigheten
134Intervju vid Åklagarmyndigheten
135Intervju vid Åklagarmyndigheten
136Intervjuer vid Åklagarmyndigheten
57 | RIKSREVISIONEN | ||
tillräckligt detaljerat dokumenterat. Detta riskerar att medföra att underlagen innehåller fel eller att kvaliteten i underlagen inte är likvärdiga.137 I den myndighetsövergripande riskanalysen från 2011 har risker identifierats som kan hindra myndigheten från att uppfylla mål och krav som statsmakterna ställer på verksamheten. Bland de risker som identifierats nämns bland annat brister i implementeringen av förordningen om intern styrning och kontroll och bristande styrning av
Vidare finns brister i dokumentationen kring Cåbra
5.2.6 Konsult- och nyckelpersonberoenden är kända risker
Åklagarmyndigheten är i hög grad beroende av konsulter för utveckling och förvaltning av Cåbra. Konsultberoenden och nyckelpersonberoenden är kända risker inom
5.2.7Ett arbete pågår för att förbättra styrningen av
Arbetet med att förbättra styrningen av
137Ernst & Young, Granskning av ekonomistyrning inom Åklagarmyndighetens
138Åklagarmyndigheten, Riskanalys Åklagarmyndigheten med åtgärder,
139Intervju vid Åklagarmyndigheten
140Intervju vid Åklagarmyndigheten
RIKSREVISIONEN | 58 | ||
•teknikutvecklingen och det ökade beroendet av it - det finns numera krav på tillgång till Cåbra dygnet runt,
•myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om informationssäkerhet,
•förordningen om intern styrning och kontroll ställer ökade krav på att skapa en professionell styrning, bland annat inom
•tidigare identifierade problem med myndighetens upphandlingsverksamhet.141
Åklagarmyndigheten har, som en åtgärd för att förbättra den interna styrningen och kontrollen av kärnverksamheten tagit fram en styrmodell som bland annat omfattar en vision och långsiktiga uppföljningsbara mål. I arbetet med att ta fram modellen identifierades att
hanteras separat, varför en översyn av verksamheten genomfördes under 2010. Riksrevisionens iakttagelser ger motsvarande bild av brister som presenterades i Åklagarmyndighetens översyn av såväl styrning och organisering av itverksamheten som ekonomiadministrativa rutiner och kompetensförsörjning. Brister och åtgärder dokumenterades av Åklagarmyndigheten.142 Åtgärderna ska enligt företrädare för myndigheten ge betydande besparingseffekter
och kvalitetsvinster genom bättre utnyttjande av resurser, kompetens och strukturer. En huvuddel av åtgärderna ska vara genomförda 2011. Vidare finns ett inriktningsbeslut om att påbörja en utveckling av en ny
En första åtgärd är att rekrytera en
Ambitionen med åtgärderna är att stärka ledningens
tydliggöra beställar- och utförarrollerna, förbättra upphandlingsverksamheten och att
141Intervju vid Åklagarmyndigheten
142Åklagarmyndigheten, Förslag till styrning av Åklagarmyndighetens
143Åklagarmyndigheten, Inriktningsbeslut avseende en utvecklad
144Intervju vid Åklagarmyndigheten
59 | RIKSREVISIONEN | ||
5.3Domstolsverket
5.3.1Domstolsverkets utmaning
Domstolsverket har inte kunnat leverera enligt tidsplan i
av domstolarnas verksamhetsstöd Vera. Sedan reformen ”En modernare rättegång” (EMR)146 har Vera blivit mer sårbart än tidigare. Kraven på systemet har ökat väsentligt. Systemet måste nu vara tillgängligt under förhandlingar, annars leder det till inställda förhandlingar. En mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning av Vera kräver en modularisering, vilket är ett komplext förändringsarbete som, enligt företrädare för Domstolsverket, beräknas pågå fram till åtminstone 2020.147
5.3.2Behovsanalysen är framtagen och en översyn har gjorts av
Domstolsverket har identifierat behov av förbättringar och modernisering av
en mer stabil drift. Beslut har tagits att genomföra en förstudie som senare ska ligga till grund för ett formellt beslut om så kallad modularisering.149 Därutöver har myndigheten en övergripande
145Intervju vid Kriminalvården
146Reformen ”En modernare rättegång” (EMR) trädde i kraft den 1 november 2008. Den innebar en reformering av processen i allmän domstol, samt bättre utnyttjande av bland annat modern videoteknik.
147Intervju vid Domstolsverket
148Analys av Veras Arkitektur, Domstolsverket,
149Domstolsverket, mötesanteckningar från Planeringsråd och planeringsråd IT,
150Domstolsverket,
RIKSREVISIONEN | 60 | ||
Med anledning av förseningen av första etappen i
5.3.3Ett arbete har påbörjats för att förbättra riskanalyserna och styrningen av
Domstolsverket har i och med förseningen i
151Intervju vid Domstolsverket
152Telefonsamtal med företrädare för Domstolsverket
61 | RIKSREVISIONEN | ||
5.3.4Dokumenterade planer finns men
Domstolsverkets övergripande
Myndighetens
Granskningen visar att
153
RIKSREVISIONEN | 62 | ||
grund av personalbrist och andra yttre omständigheter, har myndighetens investeringsbudget för
i projekt, vilket fått till följd att investeringstakten varit lägre än planerat. I detta läge har inte genomförda men planerade investeringar förts över till nästkommande års budget. Andra förklaringar som ges är exempelvis att vissa investeringar blivit billigare, svårigheter att göra bedömningar utifrån oklara förutsättningar, senareläggning av investeringar på grund av intensifierat RIF- arbete sedan år 2009 och att myndigheten sedan åren
Vidare finns brister i planeringen av
har krav på att sammanställa avslutade
5.3.5Kompetensförsörjningen är en stor risk
Personalförsörjningen inom
försvårande omständighet är att det visat sig vara svårt att rekrytera kvalificerad
154Inom området
155Ernst & Young, promemoria Granskning av Domstolsverkets ekonomistyrning av
156Ibid.
63 | RIKSREVISIONEN | ||
med kompetensförsörjning ingår därför i myndighetens
5.4Kriminalvården
5.4.1Kriminalvårdens utmaning
Kriminalvården har behov av att förbättra
5.4.2Det finns ett stort behov av bättre
Ett verksamhetskritiskt arbete är att avveckla det gamla klientadministrativa
Under senare år har Kriminalvården infört en organisation för att i den årliga verksamhets- och budgetplaneringsprocessen ta emot förslag på
157Intervjuer vid Kriminalvården
158Beslut om en avveckling av KLAS,
159Kriminalvården
160Kriminalvårdens
161Intervju vid Kriminalvården
RIKSREVISIONEN | 64 | ||
menar att det finns ett flera kanaler för personalen att föra fram förslag till förbättringar av
Det saknas dock en dokumenterad långsiktig bedömning av behovet av olika
5.4.3Det har tagit lång tid att besluta om en avveckling av KLAS
Den verksamhetskritiska frågan om en avveckling av KLAS har inte tidigare prioriterats, trots att behovet har varit väl känt sedan 2001. Vid denna tidpunkt bedömde Kriminalvården att systemet skulle kunna vara utbytt efter cirka sju år. Detta visade sig inte vara möjligt, bland annat för att nyckelpersoner slutade.164 Därefter har olika tidpunkter för en avveckling diskuterats utan att formellt beslut tagits om en avveckling. Efter att ha diskuterat avvecklingsfrågan på ledningsnivå sedan hösten 2009 beslutade Kriminalvården i juni 2011 att KLAS ska avvecklas före slutet av 2014.
5.4.4
Planering och budget av
upp. Det råder delade meningar internt om huruvida detta är ett bra sätt att
162Gruppintervjuer vid Kriminalvården: Kronobergshäktet
163Intervjuer vid Kriminalvården
164Intervju vid Kriminalvården
165Kriminalvårdens
166Kriminalvården, svar på Riksrevisionens frågeformulär i februari 2011.
167Intervjuer vid Kriminalvården
65 | RIKSREVISIONEN | ||
budgetera. Åtgärder för att få en ökad realism i budgeteringen har ännu inte genomförts.
Inför varje delårsavstämning får verksamhetsansvariga bedöma realismen i itutvecklingsbudgeten. De ansvariga rapporterar ofta till ekonomiavdelningen att de inte hinner med de planerade insatserna. Orsaker till detta är bland annat att kravspecifikationer från beställarna till
5.4.5Den långsiktiga styrningen av
Kriminalvården har fram till 2009 haft betydande svårigheter att åtgärda väl kända brister i
År 2009 uppmärksammades Kriminalvårdens ledning på behovet av en bättre
I april 2010 togs beslut om en ny
och standarder för
168Ernst & Young, Granskning av Kriminalvårdens ekonomiska styrning av
169Intervju vid Kriminalvården
170Intervju vid Kriminalvården
171SOU 2009:80 Effektivitetsutredningens betänkande Kriminalvården – ledning och styrning. Kriminalvårdens remissvar i november 2009 (dnr
172Enligt Kriminalvårdens
RIKSREVISIONEN | 66 | ||
är dialogen mellan kärnverksamheten och
Vidare har Kriminalvårdens
stödja kriminalvårdens kärnverksamhet och dess stödjande funktioner. Kriminalvården aviserade dock sent 2009, i myndighetens svar på utredningen om Kriminalvårdens ledning och styrning, att myndigheten skulle överväga behovet av att i någon form av styrdokument samla de större och mer långsiktiga utvecklingsinsatserna.176 Enligt uppgift har diskussioner på ledningsnivå därefter pågått om långsiktiga mål för Kriminalvården, men något formellt arbete kopplat till dessa diskussioner med att ta fram en strategi för verksamhetsutvecklingen har inte initierats.177 Det saknas därmed en strategi för verksamhetsutvecklingen som grund för kraven på
I avvaktan på en långsiktig inriktning av kärnverksamheten och krav på
redovisas dock en långsiktig utmaning för
173Intervju vid Kriminalvården
174Telefonintervju med företrädare för Kriminalvården
175Kriminalvårdens
176Kriminalvårdens remissvar
insatser. Kriminalvården kommer att överväga behov av att i någon form av styrdokument samla de större och mer långsiktiga utvecklingsinsatserna. Utredningens beskrivningar kan enligt Kriminalvården vara en indikation på behov av att tydligare och på ett mer samlat sätt lyfta fram vissa utvecklingsinsatser.
177Intervju vid Kriminalvården
178Intervju vid Kriminalvården
179Kriminalvården, ”Bättre ut” Kriminalvårdens vision och värdegrund, september 2007.
180Kriminalvården, Budgetunderlag för Kriminalvården
67 | RIKSREVISIONEN | ||
5.4.6 Styrningen av
Kriminalvårdens arbete med riskhantering är dokumenterat och myndigheten har de senaste åren förstärkt den interna styrningen i samband med en riskanalys med utgångspunkt i förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.181 När det gäller årliga riskbedömningar av förslag till
Granskningen visar att Kriminalvården avser att genomföra flera större aktiviteter under de närmaste tre åren.185 Ett delsyfte är att få en mer effektiv och resurssnål
Inte heller återfinns denna risk i protokollen från
5.4.7Otillräcklig kompetensförsörjning är en risk
Utvecklingen av nytt
181Kriminalvården, pm Kriminalvårdens arbete med intern styrning och kontroll, 2010.
182Ernst & Young, Granskning av Kriminalvårdens ekonomistyrning av
183Kriminalvården, Kriminalvårdens riskanalys 2010 version 1.0,
184Intervju vid Kriminalvården
185Exempelvis avveckling av KLAS och överföring av data från KLAS till KVR, förbättringar i funktionalitet av KVR, avveckling av gamla
186Intervju vid Kriminalvården
187Intervju vid Kriminalvården
RIKSREVISIONEN | 68 | ||
och projektledare behövs men det är för närvarande svårt att rekrytera sådan personal, och även konsulter, då konkurrensen om samma resurser på marknaden är stor.
exempel knutna till KVR, är också svåra frågor som kräver specialistkompetens. Kriminalvården har under senare år haft problem med att ha egen kompetens inom detta område.
Om bristerna i kompetensförsörjningen inte löses riskerar detta att leda till att planerade
En annan identifierad sårbarhet är beroendet av externa konsulter för förvaltningen av KLAS. Som tidigare nämnts avser myndigheten att minska beroendet och kostnaderna för konsultstödet. Strategin är att i stället förstärka kompetensen inom myndigheten och ta över förvaltningen av KLAS i egen regi. I övrigt finns en risk med hög arbetsbelastning på både beställarsidan och utförarsidan, vilket kan leda till att en temposänkning kan bli nödvändig.
Frågor om kompetensförsörjning inom
5.5Sammanfattande iakttagelser
Riksrevisionens granskning visar följande:
•Granskade myndigheter arbetar sedan 2009 mer fokuserat med att förbättra styrningen av
•Myndigheterna har kommit olika långt i det egna arbetet med behovs- och riskanalyser, men medvetenheten om behovet av sådana analyser har ökat. För närvarande arbetar myndigheterna i huvudsak var och en för sig med behovs- och riskanalyser. I
•Flera myndigheter har svårigheter att långsiktigt planera, budgetera och ta fram prognoser för
dokumenterad långsiktig planering och prognoser för
69 | RIKSREVISIONEN | ||
med
har prognoser för fyra år i taget, men saknar en dokumenterad finansieringsplan och har svårt att på kort sikt planera och realisera olika
prognoser för
till verksamhetsutvecklingen. Kriminalvården saknar en långsiktig dokumenterad planering, prognoser och dokumenterad finansieringsplan för
•Myndigheternas ekonomiadministrativa rutiner för
beslutsunderlag för investeringsprojekt. Det finns behov av att förbättra tillförlitligheten i budgetar och utveckla arbetet med utvärdering av projekten. Domstolsverket och Kriminalvården har återkommande överplanerat och/eller överbudgeterat
•Myndigheternas kompetensförsörjning är kritisk, exempelvis finns brist på
Rikspolisstyrelsen har 2011 beslutat om en kompetensförsörjningsplan, en så kallad sourcingplan. Motsvarande plan finns ännu inte framtagen av övriga granskade myndigheter. Myndigheterna i rättskedjan har inte heller samverkat genom exempelvis gemensamma upphandlingar av
RIKSREVISIONEN | 70 | ||
6 Regeringens styrning
Det övergripande målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Regeringen fastställde i ett regeringsbeslut 1996 en strategi för samordningen av rättsväsendets informationsförsörjning. Regeringens målsättning är att ärendeflödet i rättskedjan ska vara elektroniskt och strukturerat samt att en uppgift normalt endast ska registreras en gång och kontrolleras direkt vid källan. Regeringen har dock inte uttalat när detta ska vara genomfört (jfr avsnitt 2.2).
6.1Vägen fram till regeringens beslut 2009
Regeringen beslutade 1996 att åtta myndigheter i rättsväsendet skulle effektivisera rättskedjans informationsförsörjning med stöd av it. Senare utökades
komma överens om en målsättning för arbetet i dokumentet ”Målbild 2012”. Dokumentet presenterades för regeringen i anslutning till att årsredovisningen för RIF 2007 överlämnades. I samband med detta informerade myndigheterna (RIF11) regeringen om de svårigheter myndigheterna hade med att gemensamt hålla samman och prioritera utvecklingsarbetet. Gemensamma målsättningar för
att arbetet innebar en kraftsamling och viktig prioritering i förhållande till andra åtaganden, samt att lagändringar skulle behövas framöver för de berörda myndigheterna.
188Rättsväsendets informationsförsörjning, Årsredovisning för 2007 och redovisning av RIF- myndigheternas arbete med att utveckla informationshanteringen i rättskedjan,
71 | RIKSREVISIONEN | ||
Problembilden och myndigheternas hemställan till regeringen blev starten på ett beredningsarbete inom Justitiedepartementet under 2008 och 2009. Regeringen fokuserade på att få det elektroniska huvudflödet i brottmålsprocessen framåt i rättskedjan att fungera efter tolv års uteblivna resultat. Justitiedepartementet gjorde en översyn och analyserade brister i regeringens dåvarande organisering av
styrningen kunde konstateras som bidragande orsaker till att konkreta resultat uteblivit. Analysen visade bland annat att en professionell projektorganisation saknades, myndigheternas engagemang och ansvar var splittrat med många involverade personer, och att endast en handfull personer arbetade på heltid med
att problemen i stället för att lösas ”lades på hög”. Det saknades incitament för myndigheterna att lösa problem. Dessutom saknades en budget och det fanns behov av att dela upp arbetet på ett bättre sätt. Justitiedepartementets analys visade också att myndigheterna i första hand prioriterade den egna verksamheten och nyttan i stället för helheten i rättskedjan.189 Under beredningsarbetet fördes bland annat diskussioner med dåvarande ordförande för
tveksamhet inom Justitiedepartementet, eftersom denna typ av arbete vanligtvis inte bedrivs inom Regeringskansliet och för att kompetens saknades för
dessa
Regeringens tidigare organisering av
blev arbetet mer avgränsat med tydliga prioriteringar. Regeringen fokuserade i en första etapp på
189Intervju vid Justitiedepartementet
190Regeringsbeslut
RIKSREVISIONEN | 72 | ||
för stor. År 2010 beställde Justitiedepartementet en redovisning över RIF5- myndigheternas större planerade och bedrivna utvecklingsprojekt under åren
Vidare gav regeringen myndigheterna i uppdrag i regleringsbreven 2010 och 2011 att genomföra den första etappen i RIF. Myndigheterna har även fått krav på att anpassa sin interna planering och prioritering av
har också fått i uppdrag i regleringsbreven för 2011 att ta fram planer för att anpassa verksamheterna till införandet av första etappen så att de effektivitets- och kvalitetsnyttor som skapas kan tillvaratas fullt ut.
Företrädare för Justitiedepartementet betonar att myndigheternas styrning av
myndigheterna har ansvaret för att realisera en effektiv informationsförsörjning i rättskedjan.
Vad gäller
ansvar eller några befogenheter gentemot myndigheterna. Ordförande i
Justitiedepartementet. Expeditionschefen är ansvarig för departementets arbete med myndighetsstyrning, vilket innefattar finansiering och styrning av myndigheternas verksamhet.197
191Justitiedepartementet, pm Redovisning av det
192Regeringens regleringsbrev till myndigheterna åren 2010 och 2011.
193Denna situation benämns för ”investeringsparadoxen” och diskuteras av bland annat
194Regeringskansliet, pm Principer för
195Intervju vid Justitiedepartementet
196Intervju vid Justitiedepartementet
197Regeringskansliet, Justitiedepartementet
73 | RIKSREVISIONEN | ||
6.2Regeringens styrning av
Under åren
Statskontoret påpekade bland annat att de sammantagna resultaten av arbetet varit begränsade. En bidragande orsak till detta var att Regeringskansliet och myndigheterna inte prioriterade arbetet, exempelvis saknades en kraftfull ledning, tydlig prioritering och planering samt uppföljning av resultat. Ett annat problem var fördelningen av kostnader mellan myndigheterna, det vill säga när en myndighet utvecklar
Åren
för respektive myndighets enskilda arbete och för det gemensamma arbetet. Därefter upphör återrapporteringskraven och uppdragen som rör RIF i myndigheternas regleringsbrev.201
Vidare framgår av budgetpropositionerna
198Statskontoret, Kan rättsväsendets information samordnas – en utvärdering, rapport 2000:45.
199Myndigheterna fick i regleringsbreven 1997 i uppdrag att ta fram och fastställa en tidsplan över vilka åtgärder som med avseende på standarder, säkerhetsfrågor, kommunikationslösningar och gränssnitt krävs för att myndigheterna ska uppnå en samordnad informationsförsörjning.
I Rikspolisstyrelsens regleringsbrev 2001 saknas hänvisning till strategin och tidsplanen.
I regleringsbreven 2002 gör regeringen ett tillägg om att den strategiska plan som
200Uppdrag i myndigheternas regleringsbrev för 2004 och 2005. Regeringens uppdrag återupprepas dock inte i regleringsbrevet för Rikspolisstyrelsen för 2005.
201Regeringsbeslut
RIKSREVISIONEN | 74 | ||
myndigheterna.202 Trots detta vidtar regeringen inte några betydande åtgärder eller förändringar i styrningen av
6.3Samordningen av
Regeringens nuvarande samordning av
Justitiedepartementet. Myndigheterna prioriterar numera
Enligt företrädare för flera myndigheter och Justitiedepartementet präglar rättskedjeperspektivet i högre grad
rättskedjeperspektivet ännu inte är fullt ut etablerat.207 Omställningsarbetet har inneburit att myndigheterna har fokuserat på leveranser i
202Prop. 2000/2001:1 utg.omr. 4 s.
203Regeringsbeslut
204Regeringsbeslut
205Intervju vid Justitiedepartementet
206Intervju vid Justitiedepartementet
207Intervju vid Justitiedepartementet
208Intervju vid Justitiedepartementet
75 | RIKSREVISIONEN | ||
Enligt flera myndighetsföreträdare är framgångsfaktorer för den nuvarande organiseringen av
enligt flera myndighetsföreträdare.209 Avdömningsfunktionen har hittills aldrig använts, även om det har varit nära. Företrädare för Justitiedepartementet menar att denna funktion har ökat incitamenten för myndigheterna att
lösa problem: ”de anstränger sig en extra gång för att lösa problemen gemensamt”.210 Huvudprincipen är dock att myndigheterna ska samarbeta och komma överens. Företrädare för Justitiedepartementet framhåller att beredningen och samordningen mellan myndigheter riskerar att ta tid och att vissa frågor måste kunna lösas snabbt. Företrädare för Justitiedepartementet menar att det är viktigt att avdömningsfunktionen används för att undvika långa beredningstider.211 Domstolsverkets myndighetsledning har framfört önskemål om tydligare styrning av
6.4En långsiktig plan för RIF saknas
I strategin för
209Intervju vid Åklagarmyndigheten
210Intervju vid Justitiedepartementet
211Intervju vid Justitiedepartementet
212Intervju vid Domstolsverket
213Rättsväsendets informationsförsörjning, Årsredovisning för 2007 och redovisning av
214Intervju vid Justitiedepartementet
RIKSREVISIONEN | 76 | ||
Företrädare för Justitiedepartementets menar att det finns ett stort behov av ett sådant underlag och att avsikten är att regeringen ska ta beslut om en sådan under hösten 2011.215
Sedan 2009 har regeringen utvecklat målsättningarna för
medborgarservice och ökad kunskap.216 De två senare målsättningarna är tillägg jämfört med innehållet i strategin från 1996. Regeringen nämner dock inte när målsättningarna ska uppnås.
För närvarande finns inga planer på att flytta ansvaret för samordningen av
6.5Förslag till kommande etapp är under beredning
Justitiedepartementet bereder för närvarande innehållet i den andra etappen av
215Intervju vid Justitiedepartementet
216Prop. 2010/2011:1 utg.omr. 4 s. 20.
217Intervju vid Justitiedepartementet
218Intervju vid Justitiedepartementet
219Intervju vid Åklagarmyndigheten
77 | RIKSREVISIONEN | ||
Företrädare för Justitiedepartementet menar att det finns en medvetenhet om riskerna med att utöka antalet myndigheter i
Även om styrningen av
•Resursbrist inom myndigheterna eller förändrade prioriteringar kan leda till att arbetet och därmed förutsättningarna för nyttohemtagningen försenas.
•Oförutsedda problem som medför omfattande utvecklingsarbete kan riskera tidsplanen och därmed nyttohemtagningen.
•Om nyckelpersoner med särskild kompetens slutar kan detta allvarligt riskera arbetet.
6.6Lagstiftningen sätter ramarna för informationsförsörjningen
En anpassning av gällande lagstiftning behövs för att fullt ut realisera målsättningarna för
220Intervju vid Justitiedepartementet
221Justitiedepartementet, pm Nyttovärdering 2011 avseende utveckling av Rättsväsendets informationsförsörjning,
222Prop. 2001/2002:1 utg. omr. 4, s. 29, prop. 2002/03:1 utg. omr. 4 s. 21.
RIKSREVISIONEN | 78 | ||
Regeringens utgångspunkt för den första och andra etappen i RIF är att inga lagändringar ska vara nödvändiga för genomförandet. Bedömningen är dock att det kommer att krävas ett antal förordningsändringar. Justitiedepartementet skiljer på författningsändringar som är nödvändiga för genomförandet och sådana som kan skapa effektivisering eller nytta.223 Justitiedepartementet bedömer att hinder i lagstiftningen inte föreligger för att ärenden ska kunna skickas elektroniskt i brottmålsprocessen från utredning till verkställighet av dom.224 Domstolsverket har analyserat behovet av ändringar i förordning och överlämnat skrivelser till Justitiedepartementet med förslag till ändringarna som bedöms nödvändiga för att möjliggöra myndighetens åtaganden i den första etappen.225 Exempelvis kräver
Åklagarmyndigheten har i en skrivelse till regeringen framfört behov av förändrad lagstiftning för att säkerställa nyttan med första etappen. Skrivelsen rör formkrav i rättegångsbalken på underskrift av stämningsansökan samt krav på att utskrift av protokoll eller anteckningar från förundersökningen och bevisning ska inges till rätten.226 Detta är dock väl kända hinder
som identifierats tidigare.227 Om dessa ändringar inte genomförs kan det elektroniska flödet införas men pappersflödet kommer att kvarstå. Åklagarmyndigheten har därför lämnat förslag på förändringar till Justitiedepartementet.228 Företrädare för Justitiedepartementet bedömer att ändringen är viktig och att det är önskvärt att undvika parallell pappershantering.229 Målsättningen för Justitiedepartementet är att förändringen ska hinna träda i kraft innan åklagaren ska börja skicka elektroniska stämningsansökningar till domstolarna i april 2012.
223Intervju vid Justitiedepartementet
224Intervju vid Justitiedepartementet
225Domstolsverket pm Analys i anledning av en ny kommunikationslösning för rapportering av brottmålsavgöranden,
226Formkraven för en stämningsansökan finns i 45 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740) där det bland annat framgår att ansökan ska vara undertecknad av åklagare och 45 kap. 7 §
rättegångsbalken ställer krav på att åklagaren när åtal väcks eller så snart som möjligt därefter till rätten ska inge utskrift av protokoll eller anteckningar från förundersökningen samt de skriftliga handlingar och föremål som han vill åberopa som bevisning.
227Formel Formkrav och elektronisk kommunikation (Ds 2003:299); Rikspolisstyrelsen, Författningsöversyn för genomförande av RIF:s målbild och handlingsplan – En preliminär rättsanalys s. 44, juni 2008, dnr
228Åklagarmyndigheten, promemoria Framställan om ändringar i rättegångsbalken.
229Intervjuer vid Justitiedepartementet
79 | RIKSREVISIONEN | ||
För att realisera full nytta av den första och kommande
av information kan ge nya förutsättningar för uppföljning, planering och styrning av myndigheternas verksamhet samt för kvalitetssäkring och utbildning.230 Företrädare för Justitiedepartementet framhåller att återkoppling av information är en komplicerad fråga och att det krävs
principiella ställningsstaganden kring skyddet för den personliga integriteten. Myndigheternas
6.7Svåröverskådligt och till vissa delar omodernt regelverk
Det saknas en samlad lagstiftning som reglerar personuppgiftsbehandlingen och informationshanteringen i rättsväsendet. Detta regleras i flera olika författningar.232 År 2004 framförde Domstolsverket till regeringen att det främst var regelverket om myndigheternas personuppgiftsbehandling och arkivering som behövde anpassas bättre till hantering av pappersdokument och elektronisk information.233 Därefter har
till patientdatalagen (2008:355) som uppfattas som en modern,
230Justitiedepartementet promemoria Nyttovärdering 2011 avseende utveckling av Rättsväsendets informationsförsörjning,
231Intervjuer vid Justitiedepartementet
232Exempel: Tryckfrihetsförordningen (1949:195), Regeringsformen (1974:152), förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), personuppgiftslagen (1998:204) och ett flertal registerförfattningar.
233Domstolsverket, Rättsväsendets Informationsförsörjning (RIF) s. 11,
234Rikspolisstyrelsen, Författningsöversyn för genomförande av RIF:s målbild och handlingsplan
– En preliminär rättsanalys s. 36, juni 2008, dnr
235Intervjuer Åklagarmyndigheten
RIKSREVISIONEN | 80 | ||
Registerförfattningarna har bland annat i utredningar kritiserats för att vara föråldrade och inte anpassade till modern teknik. Författningarna påminner om varandra men saknar gemensam struktur och harmoniserade begrepp samt skiftar i förhållningssätt till personuppgiftslagen (1998:204), PUL.236
En ny lag om personuppgiftsbehandlingen i polisens brottsbekämpande verksamhet börjar gälla den 1 mars 2012, med undantag av vissa ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2010.237 Lagen ska vara teknikneutral och flexibel samt sätta ramarna för personuppgiftsbehandlingen snarare än att reglera i detalj.238 Regeringen fick ett slutbetänkande från Domstolsdatautredningen 2001, men hittills har detta inte föranlett någon ny lagstiftning.239 Förslag
till ny registerförfattning för Sveriges Domstolar och åklagarväsendet är för närvarande under beredning inom Regeringskansliet.240 Det är oklart när den nya lagen kommer att träda i kraft och i vilken utsträckning de två lagarna kommer att vara harmoniserade med den nya polisdatalagen.
De nya registerförfattningarna åtgärdar inte bristerna när det gäller äldre tekniska begrepp, som till exempel direktåtkomst, vilket är ett mer generellt problem för alla registerförfattningar.241 Flera utredningar har hittills inte kunnat lösa bristerna i enskilda pågående lagstiftningsärenden.
Vidare har lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården kritiserats av företrädare för Kriminalvården. Kritiken består främst av att det finns behov av att klargöra vilken information andra myndigheter bör få återkomst till och vilken grad av sekretess, uppgifter och handlingar i Kriminalvårdens
236Intervjuer vid Justitiedepartementet
237Polisdatalagen (2010:361).
238Prop. 2009/10:85 Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet, behandlades i bet. 2009/10:JuU19, rskr. 2009/10:255.
239SOU 2001:100 Informationshantering och behandling av uppgifter vid domstolar.
240Intervju vid Justitiedepartementet
241Denna begreppsbildning som används i många registerförfattningar har kritiserats i olika sammanhang, vilket också de remissmyndigheter som är kritiska hänvisar till.
Integritetsskyddsutredningen påpekar i sitt delbetänkande (SOU 2007:22, del 1, s. 462 f.) att uttrycket direktåtkomst ibland avser utlämnande på elektroniskt medium. Vidare framhåller utredningen att det finns olika uppfattningar om huruvida bestämmelser om direktåtkomst är sekretessbrytande eller inte.
242Intervju vid Kriminalvården
81 | RIKSREVISIONEN | ||
6.8Sammanfattande iakttagelser
Riksrevisionens granskning visar följande:
•Regeringens styrning av
•Regeringen har ännu inte tagit fram en långsiktig plan för
•Förslag till en andra etapp i
har bland annat genomförts som ett underlag för detta planeringsarbete. Regeringens ambition är dock att så snart som möjligt ska samtliga
elva myndigheter som
•Flera myndigheter i rättskedjan har vid flera tillfällen i skrivelser uppmärksammat regeringen på behov av en anpassning av registerförfattningar till ett tydligare process- och helhetsperspektiv. Regelverket är svåröverskådligt och till vissa delar omodernt, exempelvis vad gäller reglering av personuppgiftsbehandling och informationshantering. Regeringen har ännu inte genomfört en samlad analys för att identifiera behov av att anpassa gällande registerförfattningar.
RIKSREVISIONEN | 82 | ||
7 Sammanfattande slutsatser
Regeringen ställer ökade krav på rättsväsendets myndigheter att förbättra effektiviteten, minska balanser och korta genomströmningstiderna i brottmålsprocessen. Den uttalade målsättningen är att skapa en helt elektronisk och strukturerad informationsförsörjning för rättsväsendets myndigheter i rättskedjan. Regeringen har också framfört att myndigheterna måste tillgodogöra sig de möjligheter som ny teknik ger om verksamheten ska bli mer kostnadseffektiv.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen och myndigheterna samlat, trots vissa tydliga förbättringar och insatser, ännu inte skapat tillräckliga förutsättningar för att ett effektivt
De totala kostnaderna för myndigheternas
För att kunna utveckla nya system och
83 | RIKSREVISIONEN | ||
Riksrevisionen konstaterar att i arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) har få konkreta resultat uppnåtts hittills och planeringen för kommande etapper är oklar. Riksrevisionen noterar att den första etappen i
Samtidigt vill Riksrevisionen framhålla det positiva i att regeringen och myndigheterna i rättskedjan har intensifierat
Sedan Justitiedepartementet övertog ordförandeskapet för
flera viktiga åtgärder sedan 2009 för att bättre kunna styra
Trots att
7.1Slutsatser och bedömningar
7.1.1Myndigheternas registerförfattningar ger inte tillräckliga förutsättningar för att utveckla
En viktig förutsättning för att kunna utveckla
Lagstiftningen sätter en ram för möjligheterna att utveckla
RIKSREVISIONEN | 84 | ||
tillräckliga förutsättningar för att utveckla
en risk för att myndigheterna inte kan tillgodogöra sig de möjligheter som ny teknik ger. Detta kan leda till att
7.1.2Regeringen saknar en långsiktig planering för
En viktig förutsättning för att myndigheterna ska kunna utveckla
Mycket tyder på att myndigheternas
Riksrevisionen noterar att regeringen inte uttalat när målsättningarna med
2011. Granskningen visar att det är väsentligt att myndigheterna går i takt och kan leverera enligt planen i
Dessutom menar Riksrevisionen att det, trots förbättrad samordning i Justitiedepartementet av
85 | RIKSREVISIONEN | ||
består av myndigheter som var för sig fattar beslut i gemensamma frågor. Konsensusproblematiken, det vill säga svårigheter att komma överens i arbetsgrupperna, är ett problem som har lyfts fram av flera myndigheter i granskningen.
7.1.3Osäkra ekonomiska underlag och risken för att ett angeläget omställningsarbete drar ut på tiden
För att kunna utveckla ett nytt
Granskningen visar att avvecklingen av gamla system och
tiden under flera år på grund av bland annat otillräckligt beslutsunderlag samt brist på personalresurser. Även Domstolsverket står inför ett långsiktigt arbete med att bygga om verksamhetsstödet Vera fram till 2020. Om
tiden. Riksrevisionens slutsats är sammantaget att det finns risk för att myndigheternas omställningsarbete inte påbörjas eller genomförs i tid, vilket kan leda till ökade kostnader och att utvecklingen av ett nytt
RIKSREVISIONEN | 86 | ||
En annan slutsats är att det är svårt att få en uppfattning om myndigheternas långsiktiga planering för
Rikspolisstyrelsen har budget och prognoser för
7.1.4Arbetet med behovs- och riskanalyser behöver utvecklas i rättskedjan för ökad insyn i verksamheterna
Behovs- och riskanalyser är viktiga förutsättningar för att få en realistisk bild av behovet av
det egna arbetet med behovsanalyser och riskanalyser. Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket har under de två senaste åren genomfört aktuella
genomlysningar av behovet av
de konkreta planerna för myndigheternas utveckling av
87 | RIKSREVISIONEN | ||
vidareutvecklas på Åklagarmyndigheten och Kriminalvården. Det är också viktigt att samtliga granskade myndigheter förbättrar samverkan i arbetet med behovs- och riskanalyser för ökad insyn i varandras verksamheter och för att bättre kunna värdera risker. Ökad transparens mellan myndigheterna kan förbättra förutsättningarna för myndigheterna att göra relevanta bedömningar och prioriteringar mellan olika insatser.
Granskningen visar också att Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket och Kriminalvården i sina riskanalyser, som utgår från förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, inte har tagit med risk för brister i intern styrning och kontroll av
I samband med att
7.1.5Bristande planering och rutiner för
För att kunna genomföra myndigheternas handlingsplaner för
får konsekvenser för tillförlitligheten i myndigheternas planering och för möjligheten att genomföra
Granskningen visar även att myndigheterna har drabbats av förseningar och ökade kostnader - sammantaget har den ursprungliga totala budgeten på cirka 250 miljoner kronor för fem av de sex granskade
Återkommande problem i
kunskap om antal integrationer med andra myndigheters system och
RIKSREVISIONEN | 88 | ||
stödet enligt kravspecifikationen. Granskningen visar också att myndigheterna inte systematiskt har som rutin att följa upp erfarenheter och dra lärdomar från
för att klara leveranserna. Risken ökar därmed för ytterligare förseningar, resurskonflikter och merarbete.
En annan slutsats är att det finns behov av förbättrade ekonomiadministrativa rutiner i myndigheternas
och intäkter. Riksrevisionen noterar att Domstolsverket och Kriminalvården återkommande har haft problem med att överplanera eller överbudgetera
7.1.6 Kompetensförsörjningen är en kritisk faktor
För att kunna driva
noterar även att det saknas aktuella statliga ramavtal för vissa
Riksrevisionens slutsats är att kompetensförsörjningen är en kritisk faktor och att myndigheterna har svårt att säkerställa kompetensförsörjningen på kort och lång sikt, både inom beställar- och utförarsidan. Riksrevisionen konstaterar att myndigheterna inte har samverkat för att minska problemen med kompetensförsörjning, exempelvis genom gemensamma upphandlingar eller genom att utnyttja varandras kompetenser bättre. Myndigheterna har stort behov av särskild
89 | RIKSREVISIONEN | ||
Vidare noterar Riksrevisionen att Rikspolisstyrelsen har inrättat en strategisk ledningsfunktion för
RIKSREVISIONEN | 90 | ||
8 Rekommendationer
Rekommendationer till regeringen
•För en långsiktig och effektiv ledning och samordning av
•För att säkerställa utvecklingen av ett modernt och effektivt
-ta fram en långsiktig plan för det fortsatta
-säkerställa en fungerande informationsförsörjning i rättskedjans huvudflöde innan en utvidgning sker av fler aktiva myndigheter i RIF- arbetet samt
-utreda behovet av en anpassning av gällande registerförfattningar för kommande etapper i
•Regeringen bör löpande och långsiktigt följa upp myndigheternas arbete och planering för avveckling och ombyggnation av gamla system och itstöd.
•Regeringen bör ställa krav på ökad samverkan mellan myndigheterna i arbetet med behovs- och riskanalyserna samt ställa krav på
ökad samverkan för kompetensförsörjningen, exempelvis genom gemensamma upphandlingar för
•Regeringen bör säkerställa att det finns en fungerande upphandlingssamordning för
91 | RIKSREVISIONEN | ||
Rekommendationer till de granskade myndigheterna
Myndigheterna bör, utifrån behov och identifierade brister, tydliggöra och förbättra sin styrning och kontroll av
•utveckla och förankra behovsanalysen internt för
•säkerställa att det finns en tydlig koppling mellan
•utveckla den långsiktiga planeringen av olika
•se över riskanalysen som utgår från förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll med avseende på myndighetens styrning och kontroll av
•förbättra de ekonomiadministrativa rutinerna för styrningen av itverksamheten, särskilt vad gäller
•ta fram en strategi och plan för kompetensförsörjningen samt i samverkan med andra myndigheter överväga gemensamma lösningar, exempelvis upphandling av
RIKSREVISIONEN | 92 | ||
Referenser
Lagar
Lag (1996:1059) om statsbudgeten
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Personuppgiftslagen (1998:204)
Polisdatalagen (2010:361)
Regeringsformen (1974:152)
Rättegångsbalken (1942:740)
Förordningar
Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll
Förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte
Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Myndighetsförordningen (2007:515)
Tryckfrihetsförordningen (1949:195)
Betänkanden
Bet 1996/97:JuU1
Bet. 1997/98:JuU1
Bet. 2009/10:JuU19
93 | RIKSREVISIONEN | ||
Propositioner och skrivelser
Prop. 1997/98:1 utg.omr. 4 s. 25
Prop. 2000/01:1 utg.omr. 4 s.
Prop. 2001/02:1 utg.omr. 4 s. 29
Prop. 2002/03:1 utg.omr. 4 s. 21
Prop. 2003/04:1 utg.omr. 4 s. 15
Prop. 2004/05:1 utg.omr. 4 s. 25, 87 och 92
Prop. 2005/06:1 utg.omr. 4 s.
Prop. 2006/07:1 utg.omr. 4 avsnitt 4.3 och 4.4.2
Prop. 2007/08:1 utg.omr. 4 avsnitt 3, 3.4.2 och 3.4.4
Prop. 2008/09:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.3, 2.4.2, och 2.4.4
Prop. 2009/10:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.3 och 3.4.2
Prop. 2009/10:85 Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet
Prop. 2010/11:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.4.2 s. 20
Offentliga utredningar och departementspromemorior
Ds 2003:29, Formel Formkrav och elektronisk kommunikation
Justitiedepartementet, promemoria Redovisning av det
SOU 2001:100 Informationshantering och behandling av uppgifter vid domstolar
SOU 2007:22 Integritetsskyddsutredningen del 1
SOU 2007:45 Utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter.
SOU 2008:87 Åklagarväsendets brottsbekämpning.
SOU 2009:80 Effektivitetsutredningens betänkande Kriminalvården – ledning och styrning
SOU 2009:86
RIKSREVISIONEN | 94 | ||
Regeringsbeslut
Mängdbrottsuppdraget, Ju2009/3950/Å
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
dnr Ju2009/2204/PO, dnr Ju2008/1785/PO, dnr Ju2009/636/PO, dnr Ju2009/1937/PO
Regeringsbeslut
DOM, Ju2011/4788/KRIM)
Regleringsbrev åren
Regeringens skrivelser och svar till riksdagen
Justitieministerns svar
Regeringens skrivelse
95 | RIKSREVISIONEN | ||
Dokument från
Ekonomistyrningsverket 2005:13 Räkna på lönsamheten! – Vägledning för lönsamhetskalkyler vid statlig verksamhetsutveckling
Ekonomistyrningsverket 2009:6 Polisen – Styrning och uppföljning
Ekonomistyrningsverket 2009:7 Åklagarmyndighetens interna styrning och kontroll
Statskontoret 2000:45 Kan rättsväsendets information samordnas – en utvärdering
Dokument från Regeringskansliet
Rättsväsendets informationsförsörjning
Rättsväsendets informationsförsörjning
Rättsväsendets informationsförsörjning
Regeringskansliet
Justitiedepartementet
dnr Ju2010/9779/SI
Justitiedepartementet, Protokoll från
RIKSREVISIONEN | 96 | ||
Dokument från granskade myndigheter
Rikspolisstyrelsen
Logica, Preliminär rapport till Rikspolisstyrelsen, version
Rikspolisstyrelsen 2008, promemoria Författningsöversyn för genomförande av RIF:s målbild och handlingsplan – En preliminär rättsanalys,
dnr
Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen 2010, IT inom Polisen – nationell
Rikspolisstyrelsen 2010,
Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen 2011, Sourcingstrategi
Rikspolisstyrelsens svar på Riksrevisionens frågeenkät i februari 2011
Åklagarmyndigheten
Åklagarmyndigheten
Åklagarmyndigheten
Åklagarmyndigheten
Åklagarmyndigheten
Åklagarmyndigheten
Åklagarmyndighetens
97 | RIKSREVISIONEN | ||
Åklagarmyndigheten, Promemoria. Framställning om ändringar i rättegångsbalken
Åklagarmyndighetens svar på Riksrevisionens frågeenkät om
Åklagarmyndigheten, svar till Riksrevisionen angående
Domstolsverket
Domstolsverket, Förstudie om modularisering av Vera
Domstolsverket
rapport 2004:6
Domstolsverket
Domstolsverket
Domstolsverket
Domstolsverket
Domstolsverket
Domstolsverket
Domstolsverket
Domstolsverkets svar på Riksrevisionens frågeenkät om
Domstolsverket, Verksamhetsplan
Kriminalvården
Kriminalvården 2007, ”Bättre ut”, Kriminalvårdens vision och värdegrund
Kriminalvården
RIKSREVISIONEN | 98 | ||
Kriminalvården 2010, PM Kriminalvårdens arbete med intern styrning och kontroll.
Kriminalvården
Kriminalvården 2011 Kriminalvårdens budgetunderlag 2012 (tryckt
Kriminalvården
(dnr
Kriminalvården
Kriminalvården
Kriminalvårdens
Kriminalvården, minnesanteckningar från
Kriminalvården, minnesanteckningar från
Kriminalvården, minnesanteckningar från
Kriminalvården, minnesanteckningar från
Kriminalvården, minnesanteckningar från
Kriminalvården, PM
Kriminalvårdens svar på Riksrevisionens frågeenkät i februari 2011
EU, internationella standarder/metoder
Cobit 1996: Control Objective for Information and Related Technology Standards. The Information Systems Audit and Control Association (ISACA), and the IT Governance Institute (ITGI)
COSO 1992: Committee of Sponsoring Organizations of
Treadway Commission
99 | RIKSREVISIONEN | ||
Riksrevisionen
Riksrevisionen 2009:12, Hanteringen av unga lagöverträdare
Riksrevisionen 2009:18,
Riksrevisionen 2009:27, Kriminalvårdens verkställighetsplanering
Riksrevisionen 2010:7, Inställda huvudförhandlingar i brottmål
Riksrevisionen 2010:10, Hanteringen av mängdbrott
Riksrevisionen 2010:23, Polisens brottsförebyggande arbete
Riksrevisionen 2010:26, Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet
Riksrevisionen 2011:4, IT inom statsförvaltningen
Riksrevisionen 2011:5, Statliga
Riksrevisionen 2011:18, Brottsutsatt – Myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott
Riksrevisionen,
Ernst & Young
Ernst & Young
Ernst & Young
Ernst & Young
Riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket 1999:19, Informationsförsörjning och
Riksrevisionsverket 2000:8, Polisens
RIKSREVISIONEN | 100 | ||
Revisionsmyndigheter i andra länder
Intosai 2007, 2010: Erfarenheter från granskning av IT Governance presenterade för INTOSAI Working Group on IT Audit
Övriga källor
Linköpings universitet 2005, doktorsavhandling Stefan Holgersson, Yrke: Polis
Linköpings Universitet 2007, kandidatuppsats Användbarhet i Kriminalvårdens
Intervjuer och telefonsamtal
Myndigheter
Rikspolisstyrelsen:
Intervjuer med företrädare för Rikspolisstyrelsen,
Intervju med företrädare för Polismyndigheten i Stockholm,
Intervjuer med företrädare för Polismyndigheten i Östergötlands län,
Åklagarmyndigheten:
Intervjuer med företrädare för Riksåklagarens kansli,
Intervju med företrädare för åklagarkammaren i Stockholm,
Intervju med företrädare för åklagarkammaren i Uppsala,
Intervjuer med företrädare för Domstolsverket,
Intervju med företrädare för Attunda tingsrätt,
101 | RIKSREVISIONEN | ||
Kriminalvården:
Intervjuer med företrädare för Kriminalvården,
Gruppintervju med företrädare för Kronobergshäktet,
Ekobrottsmyndigheten:
Intervju med företrädare för Ekobrottsmyndigheten,
Regeringskansliet
Intervjuer med företrädare för Justitiedepartementet,
Intervju med företrädare för Finansdepartementet,
RIKSREVISIONEN | 102 | ||
Bilaga 1 Definitioner och begrepp
Nedan följer förklaringar till definitioner och begrepp som återkommer i granskningen:
Verksamhetsstöd: Med verksamhetsstöd avser vi alla typer av stöd som bidrar till att en specifik verksamhet kan genomföras. En typ av stöd är
Drift: Den dagliga support som en (normalt)
Förvaltning/systemförvaltning: Ett återkommande underhåll av
103 | RIKSREVISIONEN | ||
Avveckla/konvertera/migrera: Med avveckling avses att ett
RIKSREVISIONEN | 104 | ||
Bilaga 2 Myndigheternas
Polisens
Det finns mellan 400 och 700 system inom polisen beroende på vilken definition som används. Polisen har omfattande kopplingar mellan såväl interna som externa
Inom utredning och lagföring använder sig polisen av två huvudsystem, nämligen ett avrapporteringssystem Rationell anmälningsrutin (RAR)243, och ett utredningsstöd, Datoriserad utredningsrutin och tvångsmedelshantering
Utöver polisens två huvudsystem för brottsutredande verksamhet, Dur- Två och RAR, kan sökningar även göras i en mängd olika så kallade stödsystem (register). Det finns också system i gränslandet mellan huvudsystem och stödsystem, exempelvis belastningsregistret (BR) och misstankeregistret (MR). Dessa system används även av andra myndigheter
som stöd i deras verksamheter. Andra exempel på stödsystem inom polisens utredande verksamhet är allmänna spaningsregistret (ASP), beslags- och analysregistret för narkotika (BAR), kriminalunderrättelseregistret (KUR), signalementsregistret (SIGN), delgivningssystemet (DS) och
243Rikspolisstyrelsen, Föreskrifter och allmänna råd om postbehandling och diarieföring vid polismyndigheterna, FAP
244Kriminaldiarium, Trafikdiarium och Allmänt diarium, allmän del för ärenderegistrering utanför utredningsprocessen.
245
105 | RIKSREVISIONEN | ||
Åklagarmyndighetens
Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem Cåbra infördes 2007. Ärenden förs över elektroniskt från polisens
till
pappersexemplar enligt gällande rutiner. Polismyndigheterna har ansvar för att kopiera förundersökningsprotokoll för överlämnande till Åklagarmyndigheten, bland annat på grund av att domstolarna för närvarande inte kan ta emot stämningsansökan elektroniskt.
Cåbra är kopplat till vissa stödsystem, exempelvis folkbokföringsregistret, och har även direktlänkar till belastningsregistret (BR) och misstankeregistret (MR). Den elektroniska kontakten med domstolarnas verksamhetsstöd Vera är begränsad till uppgifter om domstolens målnummer, datum för meddelad dom, domsreferensnummer och laga kraft. Cåbra kommunicerar med myndighetens egen statistikdatabas Leonardo och med Brottsförebyggande rådets (Brås) datorsystem.246 Det finns även
säker förbindelse med polisen för att exempelvis kunna skicka sekretessbelagda uppgifter elektroniskt mellan myndigheterna. Motsvarande möjligheter
finns inte i informationsutbytet med domstolarna. Fortfarande används fax i hög utsträckning. Inom ramen för
Domstolsverkets
Vera är domstolarnas verksamhetsstöd sedan 2004. Flera uppdaterade versioner av
Vera och övriga myndigheters system är begränsad, exempelvis skickas alla handlingar fortfarande med vanlig post till domstolarna som därefter måste registrera informationen på nytt. Från Vera skickas endast information om lagakraftvunnen dom till Åklagarmyndighetens Cåbra. Domstolsverket skickar alla domar till polisen (Prima Vera) som sedan vidarebefordrar dessa till de så kallade RI
246 SOU 2008:87 Åklagarväsendets brottsbekämpning, s. 113.
RIKSREVISIONEN | 106 | ||
godkända skickas de fällande domarna till belastningsregistret. När domen har vunnit laga kraft skickas den samma väg.
Stödsystem som är kopplade till Vera är exempelvis folkbokföringen och belastningsregistret (BR), men det finns även andra system av administrativ karaktär som är kopplade till Vera. Inom ramen för
Kriminalvårdens
De klientadministrativa systemen kriminalvårdsregistret (KVR) och KLAS är Kriminalvårdens huvudsystem. KLAS infördes 1993, och ny funktionalitet har tillkommit under åren. Systemen bygger på föråldrad teknik och det pågår för närvarande ett arbete med att flytta över all hantering i KLAS till KVR. KLAS finns i tre varianter
Utöver dessa huvudsystem finns ett flertal stödsystem i Kriminalvården, exempelvis för transporttjänsten (nationella LIFT och regionala Levut), för patientjournaler (PMO) och system för hantering av fotbojor (E3).248
Kriminalvården har även åtkomst till externa stödsystem som misstanke- och belastningsregistren (MR och BR).
Vidare har Kriminalvården fortfarande en omfattande pappershantering eftersom myndigheten ännu inte har någon elektronisk informationsförsörjning med andra myndigheters system. All information måste därför registreras manuellt, exempelvis skickas domar per post
till Kriminalvården. Även inom Kriminalvården skickas exempelvis personutredningar per post. Det saknas även
247Detta system hanterar information som rör klienter innan ett fängelsestraff börjar avtjänas.
248Kriminalvården,
107 | RIKSREVISIONEN | ||
RIKSREVISIONEN | 108 | ||
Bilaga 3 Granskade
För att myndigheterna i rättskedjan ska kunna modernisera
Riksrevisionen har utifrån ovanstående aspekter granskat följande sex prioriterade och kritiska
•
•
•
•
PUST, |
Rikspolisstyrelsen |
Cåbra II | Åklagarmyndigheten |
NRB och eStämning | Domstolsverket |
Avveckling av KLAS | Kriminalvården |
Rikspolisstyrelsen
Det nya mobila utredningsstödet (PUST)
Polisen har under många år haft behov av ett nytt utredningsstöd och krav har även funnits på att ett sådant ska vara mobilt. PUST är det system som på sikt helt ska ersätta avrapporteringsstödet Rationell anmälansrutin (RAR) och Datoriserat utredningsstöd
249Rikspolisstyrelsens svar på Riksrevisionens frågeenkät i februari 2011. Rikspolisstyrelsen, PUST Projektkontrakt,
109 | RIKSREVISIONEN | ||
prioriterade
PUST hade under början av 2010 problem och en krissituation i styrningen av projektet uppstod. Arbetsläget – utvecklad funktionalitet, tidplan och kostnader - blev svårbedömt. För att reda ut projektstatus fick en konsult i uppdrag att under senvåren 2010 genomföra en granskning av projektets status. Samma granskning visade att projektet hade problem med styrningen, leveranser, budget och kompetens.250 En slutsats var att komplexiteten i att integrera PUST med andra
Under våren 2011 var
PUST har överskridit ursprunglig budget om 67 miljoner kronor med närmare 20 miljoner. En eventuell fortsättning av PUST etapp ett under hösten 2011
250Rikspolisstyrelsen PUST protokoll från projektet vårterminen 2010. Protokollen visar att konsultgranskningen av PUST identifierade flera problem: ändrade krav under projektets gång, arbetet med systemintegrationer underskattades, en så kallad agil projektmetod utan långsiktig planering användes, statusrapporterna gav inte en rättvisande bild av status, problem fanns mellan projektet och omvärlden, risklistan var svår att agera utifrån.
251Rikspolisstyrelsen,
RIKSREVISIONEN | 110 | ||
innebär ytterligare kostnader i storleksordningen 19 miljoner kronor.252 PUST- projektet är tänkt att löpa på fram till 2013 eller 2014. Arbetet med att planera den andra etappen av
Den stora risken med projektet är, enligt företrädare för Rikspolisstyrelsen, inte tekniken i sig utan hur
Anpassning av RAR och
Som tidigare nämnts hinner inte polisen utveckla det nya
detta. För att uppnå spårbarhet på misstankar, samt högre kvalitet, ska även Misstankeregistret (MR) vidareutvecklas enligt de nya kraven i RIF.254
De inledande delarna av
tidsplanen kan leda till att projektet överskrider total ursprunglig budget. Enligt uppgift från projektet är det för närvarande oklart vilket utfallet kommer att bli trots att förseningen blir totalt cirka sex månader.
252Intervju vid Rikspolisstyrelsen,
253
254Rikspolisstyrelsen, projekt
111 | RIKSREVISIONEN | ||
för projektet. En åtgärd har därför varit att tillföra resurser till projektet under våren 2011. Orsaker till förseningen är bland annat att projektet väntat på förutsättningar i
Polisen har relativt höga kostnader totalt sett för den mångfald teknologier och leverantörer som är ett resultat av de senaste tjugo årens utveckling.256 Projektet
Under våren 2011 är projektet
255
256Rikspolisstyrelsen, projektdirektiv
257Ibid.
258Ibid.
259Rikspolisstyrelsen, svar på Riksrevisionens frågeformulär i februari 2011.
260Intervju vid Rikspolisstyrelsen
RIKSREVISIONEN | 112 | ||
innan flytt av systemen kunde ske. Den största risken är för närvarande antalet system som ska överföras till den nya plattformen. Denna risk medför att itverksamheten riskerar bli en flaskhals.
Åklagarmyndigheten
Cåbra II
Cåbra
Cåbra
Den ursprungliga budgeten för Cåbra
Cåbra
risk i Cåbra
När Domstolsverket aviserade om ett års försening av
261Åklagarmyndigheten, projektdirektiv Cåbra II – utveckling av elektroniskt informationsutbyte,
262Domstolsverket, svar på Riksrevisionens frågeformulär i februari 2011.
263Åklagarmyndigheten, beslut om revidering av projektdirektiv Cåbra II,
264Intervju vid Åklagarmyndigheten
113 | RIKSREVISIONEN | ||
med polisen och Brå ingår och tester planeras till september 2011 följt av en driftsättning i november 2011. Därefter följer leveranser till Domstolsverket och mottagande av leveranser från Domstolsverket under år 2012.
Domstolsverket
Domstolsverket genomför numera sina åtaganden i
Uppdrag
I en överenskommelse har Åklagarmyndigheten och Domstolsverket åtagit sig att i samarbete förverkliga viktiga delar av det informationsutbyte som ska komma till stånd mellan åklagare och domstol. Syftet med uppdraget är att utveckla en elektronisk stämningsansökan, som i strukturerad form överför information från åklagarnas
Ny rapportering av brottmålsavgörande (NRB)
Den ursprungliga budgeten för Domstolsverkets
Domstolsverkets projekt i första etappen,
för konstruktionsarbetet inte var tillräckligt preciserad, vilket ledde till att arbetsinsatsen underskattades både vad gäller kompetensförsörjning och
265Domstolsverket, svar på Riksrevisionens frågeformulär i februari 2011.
266Domstolsverkets redovisning är inte uppställd så att det enkelt går att få fram
RIKSREVISIONEN | 114 | ||
antalet arbetstimmar.267 Under hösten 2010 gjordes en fördjupad kravanalys nedbruten på bland annat timmar och behov av kompetens. Myndighetens bedömning var att planeringen av konstruktionstiden inte var realistisk.
Domstolsverket meddelade
Kriminalvården
Avvecklingen av kriminalvårdens
Kriminalvården framhåller att avvecklingen av gamla KLAS och nyutvecklingen av motsvarande funktioner i det nya klientadministrativa systemet KVR innebär stora risker på grund av projektets storlek och att det fortfarande finns outredda risker med projektet. I juni 2011 fattades ändå beslut om en treårig avveckling av KLAS med beräknad start i september 2011 och med avslut den 31 december 2014.269 Syftet är bland annat att minska kostnader för drift och förvaltning
av system, att modernisera funktioner i en nyare teknisk plattform samt att förbättra funktionaliteten i de funktioner som införs i det nya systemet KVR. Avvecklingen av KLAS har dock inte ett direkt samband med myndighetens åtagande i den första etappen i RIF. Kriminalvårdens åtagande i
År 2001 bedömde Kriminalvården att KLAS skulle ha en ekonomisk livslängd på cirka sju år. Viss avveckling av delar av systemet och utveckling av nya delar i KVR påbörjades några år efter att KVR blev klart 2003. En beslutad och dokumenterad avvecklingsplan för KLAS saknades dock vid denna tidpunkt.270 År 2007 beslutade Kriminalvården om en insats för att slutföra avvecklingen av KLAS. Insatsen gick dock inte att genomföra, bland annat på grund av att
267Intervju vid Domstolsverket
268Intervju vid Domstolsverket
269KLAS byggdes på
270Kriminalvården har inte kunnat uppge siffror över nedlagda kostnader för redan genomförd konvertering från KLAS till KVR.
115 | RIKSREVISIONEN | ||
nyckelpersoner slutade.271 Ambitionen var att avvecklingen av KLAS skulle vara klar 2010. Kriminalvårdens inriktning har varit att successivt och efter behov avveckla funktioner i KLAS och införa motsvarande och bättre funktioner i nya KVR, vilket har förutsatt vissa förvaltningsåtgärder i KVR.
Under hösten 2009 uppmärksammade Kriminalvården att myndigheten hade höga kostnader för drift och underhåll av vissa system som var utplacerade hos en extern leverantör. Kriminalvården kom fram till att det fanns behov av att genomföra en översyn av situationen.272 På
2010 framkom på
för avveckling skulle tas fram och föredras för generaldirektören som därefter fattade beslut om en treårig avvecklingsplan.278
271Intervju vid Kriminalvården
272Kriminalvården, promemoria
273Kriminalvården, minnesteckningar från
274Kriminalvården, minnesanteckningar från
275Kriminalvården, minnesanteckningar från
276Kriminalvården, promemoria förstudie KLAS:NET – slutrapport,
277Kriminalvården, minnesanteckningar från
278Kriminalvården, minnesanteckningar från
RIKSREVISIONEN | 116 | ||
Tidigare utgivna rapporter från Riksrevisionen
Alla Riksrevisionens tidigare utgivna rapporter finns tillgängliga på
www.riksrevisionen.se
2010 2010:1 | Styrning inom arbetsmarknadspolitiken – mål, styrkort och | |
modeller för resursfördelning | ||
2010:2 | Regeringens försäljning av Vasakronan | |
2010:3 | Från många till en – sammanslagningar av myndigheter | |
2010:4 | Klassificering av kurser vid universitet och högskolor – | |
regeringens styrning och Högskoleverkets uppföljning | ||
2010:5 | Arbetspraktik | |
2010:6 | Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter | |
2010:7 | Inställda huvudförhandlingar i brottmål | |
2010:8 | Sveaskog AB och dess uppdrag | |
2010:9 | En förändrad sjukskrivningsprocess | |
2010:10 | Hanteringen av mängdbrott – en kärnuppgift för polis och åklagare | |
2010:11 | Enhetlig beskattning? | |
2010:12 | Riksrevisorernas årliga rapport 2010 | |
2010:13 | Säkerheten i statens betalningar | |
2010:14 | Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket. Regeringens | |
redovisning i 2010 års ekonomiska vårproposition | ||
2010:15 | AB Svensk Exportkredit | |
2010:16 | Underhåll av järnväg | |
2010:17 | Kapitalförvaltning i tider av kraftiga värdeförändringar. | |
En granskning av åtta statligt bildade stiftelser och regeringen | ||
som stiftare | ||
2010:18 | Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för | |
trygghetssystem – har möjligheter till effektivisering utnyttjats? | ||
2010:19 | Förberedelsearbetet i apoteksreformen | |
2010:20 | Den nordiska stridsgruppen 2008 - en del av EU:s | |
snabbinsatsförmåga | ||
2010:21 | Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? | |
2010:22 | Underhållsstödet – för barnens bästa? | |
2010:23 | Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts? | |
2010:24 | Sveriges skatteavtal med andra länder – effekterna av regeringens | |
arbete | ||
2010:25 | Kostnadskontroll i stora väginvesteringar? | |
2010:26 | Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet | |
– ett bättre samarbete ger högre utbyte | ||
2010:27 | Förvaltningen av samhällsekonomiska metoder inom | |
infrastrukturområdet | ||
117 | RIKSREVISIONEN | |
2011 2011:1 | Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen |
–omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring? 2011:2 Använder lärosätena resurserna effektivt?
Effektivitet och produktivitet för universitet och högskolor 2011:3 Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor
2011:4 IT inom statsförvaltningen – har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till ökad effektivitet?
2011:5 Statliga
2011:7 Trafikverkens produktivitet – hur mycket infrastruktur för pengarna? 2011:8 Klimatinsatser utomlands – statens köp av utsläppskrediter
2011:9 Myndigheternas insatser för finansiell stabilitet – Lärdomar i ljuset av utvecklingen i Baltikum
2011:10 Biodrivmedel för bättre klimat – Hur används skattebefrielsen? 2011:11 Tydlighet och transparens i budgetpropositionen för 2011? –
Redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk 2011:12 Statens stöd till studieförbunden
2011:13 Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella materielsamarbeten
2011:14 Svenska bidrag till internationella insatser 2011:15 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser
2011:16 Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning - förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva?
2011:17 Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning
–Ett (o)lösligt problem?
2011:18 Brottsutsatt – Myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott
2011:19 Rätt information vid rätt tillfälle inom vård och omsorg
– samverkan utan verkan?
2011:20 Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?
2011:21 Användningen av basanslaget för forskning och forskarutbildning 2011:22 Botniabanan och järnvägen längs Norrlandskusten – hur har det
blivit och vad har det kostat?
2011:23 Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan
2011:24 Statliga myndigheters tjänsteexport
Beställning: publikationsservice@riksrevisionen.se
RIKSREVISIONEN | 118 | ||