RiR 2011:24

Statliga myndigheters tjänsteexport

ISBN 978 91 7086 263 2

RiR 2011:24

Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2011

Till riksdagen	Datum:	2011-06-14
	Dnr:	33-2010-1221
	RiR:	2011:24

Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m följande granskningsrapport över effektivitetsrevision:

Statliga myndigheters tjänsteexport

Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters tjänsteexport. Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport.

Företrädare för Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, Landsbygdsdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, Utrikesdepartementet, Arbetsförmedlingen, Ekonomistyrningsverket, Försvarets materielverk, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Kungliga tekniska högskolan, Lantmäteriet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Patent- och registreringsverket, Polarforskningssekretariatet, Rikspolisstyrelsen, Sida, Sjöfartsverket, Skatteverket, SMHI, Smittskyddsinstitutet, Statistiska centralbyrån, Stockholms dramatiska högskola, Stockholms universitet, SWEDAC, Sveriges lantbruksuniversitet, Trafikverket, Umeå universitet och Uppsala universitet har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på utkast till slutrapport.

Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen.

Riksrevisor Claes Norgren har beslutat i detta ärende. Revisionsdirektör Gunilla Lundquist har varit föredragande. Revisionsdirekör Dimitrios Ioannidis, revisionsledare Jesper Sundewall och revisor Emelie Wahlstedt har medverkat vid den slutliga handläggningen.

Claes Norgren

Gunilla Lundquist

För kännedom:

Regeringen, Socialdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, Landsbygdsdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet, Utrikesdepartementet, Arbetsförmedlingen, Ekonomistyrningsverket, Försvarets materielverk, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Kungliga tekniska högskolan, Lantmäteriet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Myndigheten för samhällsskydd

och beredskap, Naturvårdsverket, Patent- och registreringsverket, Polarforskningssekretariatet, Rikspolisstyrelsen, Sida, Sjöfartsverket, Skatteverket, SMHI, Smittskyddsinstitutet, Statistiska centralbyrån, Stockholms dramatiska högskola, Stockholms universitet, SWEDAC, Sveriges lantbruksuniversitet, Trafikverket, Umeå universitet och Uppsala universitet

Innehåll

Sammanfattning			9
1	Inledning		13
1.1	Motiv till granskning		13
1.2	Revisionsfrågor		14
1.3	Bedömningsgrunder		14
1.4	Aktuella författningar under granskningsperioden		15
1.5	Metod, genomförande och avgränsningar		16
1.6	Disposition		17
2	Bakgrund till myndigheters tjänsteexport		19
2.1	Motiv för tjänsteexport		19
2.2	Styrning av tjänsteexporten		22
2.3	Omfattningen av statliga myndigheters tjänsteexport		24
3	Iakttagelser om myndigheters tjänsteexport		27
3.1	Omfattningen av tjänsteexporten		27
3.2	Bristfällig styrning och varierande återrapportering		30
3.3	Prissättning och konkurrens		34
3.4	Exempel på tjänsteexportprojekt i myndighetsregi som
	genomförs av privata aktörer		40
3.5	Sammanfattande tabell		41
3.6	Sammanfattande iakttagelser		44
4	Slutsatser och rekommendationer		45
4.1	Oklar omfattning och otydliga mål för statens tjänsteexport		46
4.2	Med bristfällig styrning gör myndigheterna som de vill		46
4.3	Avvikelser från full kostnadstäckning leder till ineffektiv resurshushållning		47
4.4	Riksrevisionens rekommendationer		48
Referenser			49
Bilaga 1:		Exempel på enkät – Arbetsförmedlingen	57
Bilaga 2:		Sammanställning av granskade myndigheter	63
Bilaga 3:		Årliga intäkter i tjänsteexporten 2007–2010	83

Sammanfattning

Riksrevisionen har granskat hur myndigheter bedriver sin tjänsteexport samt huruvida regeringens styrning av myndigheters tjänsteexport ger ett tillräckligt underlag för att kunna förse riksdagen med rättvisande information. En genomgång av 28 myndigheter har genomförts. De myndigheter med störst tjänsteexport mätt i känd rapporterad omsättning i tjänsteexportverksamheten och de myndigheter som uppbar medel

från Sida överstigande 10 miljoner kronor 2009 inkluderades. Sammantaget gör Riksrevisionen bedömningen att regeringen inte har tillräckliga underlag för att kunna förse riksdagen med en rättvisande bild av den statliga tjänsteexporten.

Granskningens bakgrund

Motiv till granskning: Våren 2010 betonade riksdagen att svenska myndigheter bör exportera sitt förvaltningskunnande, i samverkan med andra aktörer men inte i konkurrens med inhemska privata aktörer. Tjänsteexporten ska endast ske inom områden där myndigheten besitter unik kompetens, och priser ska sättas så att full kostnadstäckning uppnås. Riksrevisionen har bedömt att det är relevant att granska om regeringen styr myndigheters tjänsteexport på ett sådant sätt att dessa restriktioner efterlevs.

Granskningens syfte: Syftet med granskningen har varit att ge en tydligare bild av omfattningen av myndigheters tjänsteexport samt förutsättningarna för effektivitet i styrningen av denna. Granskningen har inte syftat till att identifiera problem inom enskilda myndigheter utan att belysa utmaningar inom tjänsteexporten som helhet.

Granskningens genomförande: En enkät har ställts till de myndigheter som inkluderats i granskningen. I enkäten ställdes frågor om hur myndigheten definierar och motiverar tjänsteexport, tjänsteexportens omfattning och bemanning samt hur tjänsteexporten förhåller sig till kärnverksamheten. Regleringsbrev och instruktioner för myndigheterna har granskats i syfte att kartlägga hur styrningen av tjänsteexporten ser ut. Riksdagstryck och annan dokumentation, såsom underlag för avgiftssamråd mellan myndigheterna och ESV samt tidigare genomförda förvaltningsexportutredningar,

har studerats. Riksrevisionen har även träffat sju departement som är ansvariga för tjänsteexporterande myndigheter liksom representanter för Sida, Konkurrensverket, ESV samt Swedish Consultants. Riksrevisionen har också tagit del av projektredovisning från Sida.

Statliga myndigheters tjänsteexport

9

RIKSREVISIONEN

Granskningens resultat

Granskningen har resulterat i följande centrala slutsatser:

Oklar omfattning och otydliga mål för statens tjänsteexport

Flera myndigheter bedriver tjänsteexport utan att rapportera den. Tjänsteexportens omfattning kan, enligt Riksrevisionens uppskattning , vara dubbelt så stor som den som officiellt rapporterats. Detta innebär att behovet av styrning stärks. Vidare bedömer Riksrevisionen att målen med tjänsteexportverksamheten är otydliga och tolkas på skilda sätt inom olika myndigheter. Avsaknaden av tydliga mål och den

okända omfattningen medför att det är oklart vilka effekter tjänsteexportverksamheten ger på kort och på lång sikt. Detta är problematiskt eftersom staten uppmuntrar tjänsteexport och menar att myndigheter bör ta vara på möjligheten att exportera

sitt kunnande. Samtidigt finns det tydliga politiskt uttryckta restriktioner för tjänsteexporten; den får inte konkurrera med privata inhemska aktörer, den ska bedrivas inom ramen för myndighetens unika kompetens och det ekonomiska målet ska vara full kostnadstäckning. Efterlevnaden av dessa restriktioner går i nuläget inte att säkerställa. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att staten bör tydliggöra målen för tjänsteexporten som kan vägleda myndigheter i arbetet med att bedriva en tjänsteexportverksamhet som är i linje med riksdagens intentioner.

Med bristfällig styrning gör myndigheterna som de vill

Riksrevisionen konstaterar att styrningen av hur tjänsteexporten ska bedrivas är bristfällig och har försvagats på senare år. Myndigheterna ska samråda med ESV om de avgifter som de avser att ta ut bland annat för tjänsteexport. Riksrevisionen har gjort en genomgång av avgiftssamråden för de berörda myndigheterna. Denna visar att underlagen är bristfälliga och att ESV sällan haft invändningar mot myndigheternas prissättning. Några av de granskade myndigheterna har sällan eller aldrig haft

samråd med ESV trots att detta ska ske. Regeringen har vidare haft möjlighet att reglera tjänsteexportverksamheten i instruktioner och regleringsbrev. Riksrevisionen konstaterar dock att endast 39 procent av de granskade myndigheterna har någon form av krav på att särredovisa sin tjänsteexportverksamhet. Riksrevisionens bedömning

är att flera av myndigheterna som inte särredovisar, eller har krav på sig att göra så, är stora tjänsteexportörer räknat i absoluta tal. Riksrevisionens bedömning är också att den bristfälliga styrningen har inneburit att myndigheter kunnat göra lite som de velat. De har själva tolkat och redovisat vad de ansett vara tjänsteexport. Granskningen visar att en majoritet av myndigheterna inte återrapporterar tjänsteexporten till ansvarigt departement utöver årsredovisningen. En övergripande konsekvens av den bristfälliga styrningen och att återrapportering inte efterfrågats är att omfattningen av tjänsteexporten i dagsläget är okänd.

Avvikelser från full kostnadstäckning leder till ineffektiv resurshushållning

Arvodesnivåerna i tjänsteexportverksamheten varierar kraftigt och flertalet av de myndigheter som ingått i granskningen har inte kunnat presentera några timarvoden. Riksrevisionen konstaterar att flera myndigheter inte har säkerställt

RIKSREVISIONEN

10

Statliga myndigheters tjänsteexport

att full kostnadstäckning nåtts, vilket är ett grundläggande krav för att uppnå konkurrensneutralitet. Avsteg från full kostnadstäckning kan i sin tur ha lett till att förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden snedvridits.

Det är en rimlig utgångspunkt att myndigheter oavsett andra omständigheter ska prissätta sina tjänster med full kostnadstäckning. Avsteg från denna princip ska ha särskilt bemyndigande. Vid en prisnivå lägre än full kostnadstäckning riskerar statliga anslagsmedel att användas för att subventionera tjänsteexporten, och därmed användas för något annat än vad som avsågs. Om myndigheterna å andra sidan sätter prisnivån för högt riskerar medel att förbrukas i större omfattning än väntat hos köparen, som

i de flesta fall är Sida. Riksrevisionens bedömning är att detta sammantaget leder till ineffektiv resurshushållning inom staten. En grundläggande begränsning för tjänsteexporten är att den inte bör konkurrera med privata inhemska aktörer. Den varierande prissättningen och de obefintliga återrapporteringskraven försvårar, för att inte säga omöjliggör, för regeringen att följa upp till vilken grad detta efterlevts. Det finns därmed risk för en ineffektiv konkurrenssituation. Sammantaget gör Riksrevisionen bedömningen att regeringen inte har tillräckliga underlag för att kunna förse riksdagen med en rättvisande bild av den statliga tjänsteexporten.

Riksrevisionens rekommendationer

Riksrevisionen riktar följande rekommendationer till regeringen:

• Formulera mål för tjänsteexportverksamheten och efterfråga återrapportering

Tjänsteexporten bedrivs i dag utan tydliga mål för vad verksamheten bör leda till. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen utarbetar mål för inriktningen på statens tjänsteexport. Vidare bör regeringen efterfråga återrapportering, vid sidan av årsredovisningen, av de tjänsteexporterande myndigheterna. Återrapporteringen kan bestå av tjänsteexportens omfattning, finansiering

samt interna och externa effekter.

• Utökad roll för ESV i samråd och uppföljning av tjänsteexporten

Myndigheter ska samråda med ESV om de avgifter som de avser att ta

ut men kvaliteten i och frekvensen av samråden varierar. ESV har inget ansvar för att påminna de myndigheter som inte samråder om avgifter att de är skyldiga att göra så. ESV är också ansvarigt för sammanställningen av den statliga tjänsteexporten. Trots att denna redovisning är behäftad med brister finns det ett värde i att en myndighet ansvarar för att sammanställa information om tjänsteexportverksamheten. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över ESV:s uppdrag och överväga att ge det utökat ansvar vad gäller samråd kring avgifter för tjänsteexporten samt statistiksammanställning. Detta för att

få en mer rättvisande bild av tjänsteexportens omfattning samt efterlevnaden av riksdagens intentioner.

Statliga myndigheters tjänsteexport

11

RIKSREVISIONEN

Faktaruta

Tjänsteexport definieras av Ekonomistyrningsverket som ”prestationer som inom och utom landet utförs åt utländsk avnämare”. Ett stort antal svenska myndigheter bedriver verksamhet som kan klassas som tjänsteexport.

Verksamheten innefattar bland annat stöd och kapacitetsuppbyggnad hos myndigheter i andra länder och kurser för utländska deltagare inom myndigheternas verksamhetsområden. Enligt Ekonomistyrningsverket omfattade myndigheters tjänsteexport cirka 700 miljoner kronor år 2009.

Enligt avgiftsförordningen bör tjänsteexport bedrivas med full kostnadstäckning om inget annat uttryckts. Konkurrenslagen stipulerar att myndigheter inte ska bidra till snedvriden konkurrens på marknaden. Regeringen har även i den förvaltningspolitiska propositionen klargjort att myndigheter endast ska exportera unik kompetens samt inte konkurrera med inhemska privata aktörer.

RIKSREVISIONEN

12

Statliga myndigheters tjänsteexport

1 Inledning

Riksrevisionen har granskat statens tjänsteexport som bedrivs av myndigheter. Med tjänsteexport avses, enligt Ekonomistyrningsverket (ESV), prestationer som inom och utom landet utförs åt utländsk avnämare.1 Tjänsteexport

kan till exempel utgöras av rådgivning, uppdragsverksamhet samt data-, IT- och telefonitjänster. Definitionen ovan begränsas till själva utförandet, eller prestationen, och berör inte finansiering. Riksrevisionen är därmed av

uppfattningen att huruvida verksamheter är att betrakta som tjänsteexport inte är avhängigt av hur finansieringen sker. Begreppet förvaltningsexport används också för att beskriva myndigheters tjänsteexportverksamhet, och i denna rapport används begreppen synonymt.

1.1 Motiv till granskning

Flera faktorer gör att området är relevant för Riksrevisionen att granska.

För det första berör granskningen principiellt viktiga konkurrensfrågor, vilka även understrukits i den senaste förvaltningspropositionen som uttryckligen fastslog att tjänsteexporten inte bör konkurrera med inhemska privata aktörer. Förvaltningspropositionen betonade vidare att myndigheters tjänsteexport bör bedrivas inom ramen för myndigheternas kärnverksamhet och baseras på deras unika kompetens.

I förvaltningspropositionen pekar regeringen på att styrningen av tjänsteexporten brister och att regelverket är otydligt. En historisk tillbakablick visar också på att dessa brister har existerat under lång tid. Tjänsteexporten tycks ha styrts av tradition (att myndigheterna ägnat sig åt det under en längre tid) och av den vid tiden rådande diskussionen.

Under förstudien har det framkommit brister inom flera områden hos myndigheters tjänsteexport, till exempel att den kan påverka myndigheternas anslagsbehov och riskerar att hindra privata aktörer på marknaden. Därtill har det konstaterats att tjänsteexporten inte har varit en angelägen fråga för

1

Ekonomistyrningsverket (2010)

Avgifter 2009. ESV 2010:11.

Statliga myndigheters tjänsteexport

13

RIKSREVISIONEN

regeringens styrning och efterfrågan på återrapportering från myndigheterna till Regeringskansliet har generellt sett varit låg.

Syftet med granskningen är därmed att ge en tydligare bild av omfattningen av myndigheters tjänsteexport samt förutsättningarna för effektivitet i styrningen av denna.

1.2 Revisionsfrågor

Granskningen kommer att besvara följande revisionsfrågor:

• Hur bedriver myndigheter sin tjänsteexport?

• Ger regeringens styrning av myndigheters tjänsteexport ett adekvat underlag för att kunna förse riksdagen med rättvisande information?

1.3 Bedömningsgrunder

Granskningens bedömningsgrunder är:

1.3.1 Lagen (1996:1059) om statsbudgeten

I statens verksamhet skall hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. Med statens verksamhet avses sådan verksamhet som sköts av regeringen, domstolarna och de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen.2

1.3.2 Den förvaltningspolitiska propositionen

Våren 2010 behandlade riksdagen regeringens uttalande om den statliga tjänsteexporten:

Myndigheters möjligheter att exportera sitt förvaltningskunnande i samverkan med andra aktörer bör tas till vara. Styrningen av myndigheternas tjänsteexport bör utvecklas. Statliga myndigheter bör inte agera i konkurrens med inhemska privata aktörer. Statlig tjänsteexport bör bedrivas inom ramen för myndighetens kärnverksamhet inom områden där myndigheten besitter en unik kompetens, som regeringen bedömer att marknaden inte kan tillhandahålla i önskvärd grad och som inte innebär att privata aktörers exportmöjligheter påverkas negativt. Kravet på lönsamhet för tjänsteexport som bedrivs med stöd av särskilt bemyndigande av regeringen har ersatts med det ekonomiska målet full kostnadstäckning.3

2 Lagen (1996:1059) om statsbudgeten, som numera är upphävd i samband med att budgetlagen (2011:203) började gälla den 1 april 2011. Bestämmelser med motsvarande innehåll finns i budgetlagen (2011:203).

3 Prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315.

RIKSREVISIONEN

14

Statliga myndigheters tjänsteexport

1.3.3 ESV:s definition av tjänsteexport

Med tjänsteexport avses prestationer som inom och utom landet utförs åt utländsk avnämare.4

Eftersom samtliga granskade myndigheter bekräftat att de utgår från ESV:s definition av tjänsteexport kommer den att utgöra en grund för kommande bedömningar.

1.4 Aktuella författningar under granskningsperioden

1.4.1 Tjänsteexportförordningen (1992:192) och avgiftsförordningen (1992:1991)

Enligt 3 § tjänsteexportförordningen skulle fram till oktober 2010 en myndighet bedriva tjänsteexportverksamheten utifrån en fastlagd marknadsstrategi och med krav på lönsamhet. Ett ekonomiskt mål på minst full kostnadstäckning gällde då för tjänsteexporten.5 Tjänsteexportförordningen upphörde att gälla vid utgången av september månad 2010.6 Av 5 § avgiftsförordningen framgår bland annat följande:

En myndighet får bestämma storleken på andra avgifter än de som avses i

4 § endast efter särskilt bemyndigande från regeringen. Om regeringen inte i anslutning till bemyndigandet har föreskrivit något annat, ska avgifter beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning).7

Myndigheten får när det gäller tjänsteexport bestämma avgiftens storlek så att full kostnadstäckning uppnås.8

1.4.2 Konkurrenslagen (2008:579)

Av 3 kap. 27 § konkurrenslagen framgår bland annat följande:

Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 § första stycket tillämpa ett visst förfarande, om

4 Ekonomistyrningsverket (2009) Avgifter 2009 (ESV 2010:11). Om avgiftsbelagd verksamhet i staten. S. 12.

5 Kommentaren till 3 § Regeringens förordnandemotiv (1992:4).

6 Förordningen (2010:434) om upphävande av tjänsteexportförordningen (1992:192).

7 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Bestämmelserna gäller från och med den 1 april 2011. För tiden den 1 oktober 2010–31 mars 2011 gällde enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191)

följande: Om inget annat ekonomiskt mål för verksamheten beslutats, ska avgifter beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. För avgifter som tas ut enligt 4 § får myndigheten själv, inom ramen för full kostnadstäckning, besluta om grunderna för avgiftssättningen, om inte regeringen har beslutat något annat.

8 Ekonomistyrningsverket (2011) EA 2011. (2011:14). Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till nuvarande lydelse av 5 § tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191).

Statliga myndigheters tjänsteexport

15

RIKSREVISIONEN

detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt.9

1.5 Metod, genomförande och avgränsningar

Samtliga myndigheter som rapporterade tjänsteexport samt myndigheter som erhållit medel från Sida överstigande 10 miljoner kronor för 2009 inkluderades. Det innebar att populationen bestod av såväl stora som små myndigheter. Initialt identifierades genom dessa kriterier 31 myndigheter.10

En enkät ställdes till samtliga 31 myndigheter. Svarsfrekvensen var 100 procent. I enkäten ställdes frågor om hur myndigheten definierar och motiverar tjänsteexport, tjänsteexportens omfattning och bemanning samt hur tjänsteexporten förhåller sig till kärnverksamheten. Enkäterna innehöll förtryckta myndighetsspecifika uppgifter, se bilaga 1 för ett exempel.

Efter genomgång av enkätsvaren beslutades att Internationella programkontoret, Vetenskapsrådet samt Svenska institutet skulle exkluderas från den efterföljande analysen. Dessa tre myndigheter kom med i urvalet eftersom de erhållit stora medel från Sida, dock visade det sig att dessa medel kanaliseras vidare till tredje part till exempel som stöd och stipendier. Granskningen har sålunda omfattat totalt 28 myndigheter. En beskrivning av dessa återfinns i bilaga 2.

Vidare har regleringsbrev och instruktioner för myndigheterna granskats i syfte att kartlägga hur styrningen av tjänsteexporten ser ut. Riksdagstryck och annan dokumentation, såsom underlag för avgiftssamråd mellan myndigheterna

och ESV samt tidigare genomförda förvaltningsexportutredningar, har

9 Regeln infördes den 1 januari 2010. En utgångspunkt för regeln är att den ska lösa de konkurrensproblem som uppstår vid säljverksamhet och som inte kan lösas med tillämpningen av förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete i 2 kap. 1 § konkurrenslagen och förbudet mot missbruk av dominerande ställning i 2 kap 7 §, bl.a. konkurrensproblem som uppstår till följd av ensidigt förfarande av en offentlig aktör som inte kan sägas ha en dominerande ställning på marknaden. En annan utgångspunkt för bestämmelsen är att den ska göra det möjligt att ta hänsyn till andra allmänna intressen än konkurrensintresset som kan motivera förfarandet eller säljverksamheten (prop. 2008/09:231 s. 33, bet. 2009/10:NU8, rskr. 2009/10:84).

10 Arbetsförmedlingen, Ekonomistyrningsverket, Försvarets materielverk, Göteborgs universitet, Internationella programkontoret, Karolinska institutet, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Kungliga tekniska högskolan, Lantmäteriet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Patent- och

registreringsverket, Polarforskningssekretariatet, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Skatteverket, SMHI, Smittskyddsinstitutet, Statistiska centralbyrån, Stockholms dramatiska högskola, Stockholms universitet, SWEDAC, Svenska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet, Trafikverket, Umeå universitet, Uppsala universitet och Vetenskapsrådet.

RIKSREVISIONEN

16

Statliga myndigheters tjänsteexport

studerats. Riksrevisionen har även träffat sju departement som är ansvariga för tjänsteexporterande myndigheter liksom representanter för Sida, Konkurrensverket, ESV samt Swedish Consultants. Riksrevisionen har också tagit del av projektredovisning från Sida.

Slutligen har revisorer vid den årliga revisionen vid Riksrevisionen kommenterat granskningen med dess iakttagelser, slutsatser och rekommendationer. Det har omfattat 33 årliga revisorer som arbetar med de 28 myndigheter som ingått i granskningen.

Granskningen har inte berört effekterna av tjänsteexporten, till exempel huruvida verksamheten har bidragit till att uppnå riksdagens mål med politik för global utveckling. Vidare har granskningen inte heller studerat i vilken mån kunskapen som genererats inom tjänsteexporten överförts till myndigheterna som helhet eller om tjänsteexporten har varit en dörröppnare för svenska företag som vill etablera sig utomlands.

1.6 Disposition

I kapitel 2 ges en bakgrund till myndigheters tjänsteexport inklusive dess omfattning och styrning. I kapitel 3 presenteras de iakttagelser som gjorts under granskningens gång. Slutligen redogörs i kapitel 4 för granskningens slutsatser och rekommendationer.

Statliga myndigheters tjänsteexport

17

RIKSREVISIONEN

RIKSREVISIONEN

18

Statliga myndigheters tjänsteexport

2 Bakgrund till myndigheters tjänsteexport

2.1 Motiv för tjänsteexport

Statens tjänsteexport har varit föremål för flera studier och utredningar de senaste 30 åren. Det första arbetet grundades på att det under 1970-talet märktes en ökad efterfrågan på svenska konsulttjänster, från såväl lågsom höginkomstländer.11 En statlig utredning tillsattes därför för att analysera förutsättningarna för en samverkan av den konsultverksamhet som staten bedriver i utlandet i egen regi eller genom helägda eller delägda bolag och att lämna förslag till lämpliga åtgärder. En utgångspunkt bör härvid vara att åtgärderna i första hand ska syfta till att öka exporten av konsulttjänster från de statliga affärsverken och myndigheterna12. Utredningen utmynnade i tjänsteexportpropositionen (1980/81:171) som uppmuntrade tjänsteexport, och motiven var bland annat ekonomiska – man ville förbättra den vid tidpunkten negativa bytesbalansen. Tjänsteexporten ansågs också främja svensk export i allmänhet.

År 1990 publicerade Riksrevisionsverket (RRV) rapporten ”Biståndsfinansierad statlig tjänsteexport”. Den konstaterade att huvuddelen av den statliga tjänsteexporten skedde med Sida som finansiär. Det var alltså inte tal om något större inflöde av kapital från utlandet. En anledning till att tjänsteexporten inte växte, konstaterade RRV, var att myndigheterna brast i sin förmåga att agera kommersiellt. Detta var en direkt följd av att Sida utgjorde den största, och ibland enda, köparen av tjänster. De myndigheter som RRV granskade angav också ofta personalpolitiska snarare än kommersiella mål som huvudmotivet till tjänsteexporten. RRV konstaterade vidare att tjänsteexporten i vissa fall ledde till svårigheter i avvägningen av resursanvändning i förhållande till myndighetens kärnverksamhet. Tjänsteexportverksamheten riskerade därmed att påverka myndighetens ordinarie verksamhet negativt.13

11 Gustafsson, Ingrid, Tjänsteexport: från bistånd till marknad. Scores rapportserie (2010:2).

12 SOU 1980:23 Statligt kunnande till salu. S. 41.

13 Riksrevisionsverket (1990) Biståndsfinansierad statlig tjänsteexport.

Statliga myndigheters tjänsteexport

19

RIKSREVISIONEN

Utredningen kring export av statligt förvaltningskunnande som publicerades 2000 konstaterade att en ökning av förvaltningsexporten var önskvärd. Samtidigt konstaterade utredningen att de ekonomiska motiv som ursprungligen var centrala för tjänsteexporten vägde förhållandevis lätt. Tjänsteexportens bidrag till bytesbalansen var fortsatt litet då huvuddelen alltjämnt finansierades av Sida. I stället lyfte utredningen fram andra

motiv som viktiga, då främst förvaltningspolitiska, säkerhetspolitiska, biståndspolitiska och utrikespolitiska skäl.

Utredningen betonade även konkurrensproblematiken och konstaterade att statliga bolag och myndigheter ibland konkurrerar med privata aktörer. Utredningen konstaterade vidare att principen om full kostnadstäckning i tjänsteexporten inte tillämpades fullt ut, och att statliga bolag och myndigheter därmed i vissa fall subventionerade tjänsteexporten – något som borde undvikas.14 Konkurrensfrågan i tjänsteexporten har sedan dess varit mycket levande och har på senare år lyfts fram i ytterligare rapporter från Konkurrensverket och ESV. Konkurrensverket visade 2004 på tre

huvudproblem när offentliga aktörer agerar på en konkurrensutsatt marknad: sammanblandning av myndighetsuppgifter och näringsverksamhet, olika former av offentliga subventioner och slutligen problem förbundna med vidareutnyttjande av information och kompetens från myndighetsrollen.15 ESV poängterade 2007 att myndigheter, när de verkar på en konkurrensutsatt marknad, måste vara noggranna med att sätta sina priser så att full kostnadstäckning nås. Myndigheten riskerar annars att snedvrida konkurrensen.16

Privata konsultföretag har haft synpunkter på konkurrenssituationen inom tjänsteexporten, och då främst den tjänsteexport som finansieras av Sida. Konsultindustrin menar att färre och färre uppdrag upphandlas av Sida och att tjänsterna i stället i allt större utsträckning köps av andra myndigheter och enskilda organisationer.17

14 SOU 2000:27. Export av statligt förvaltningskunnande. S. 72–73.

15 Konkurrensverket (2004) Myndigheter och marknader – tydligare gräns mellan offentligt och privat.

Konkurrensverkets rapportserie 2004:4. S. 6.

16 Ekonomistyrningsverket (2007) Styrning av statliga myndigheters tjänsteexport. ESV 2007:34. S. 25.

17 Affärsconcept (2008) Utredning om konkurrensneutralitet i Sidas upphandlingar.

RIKSREVISIONEN

20

Statliga myndigheters tjänsteexport

2.1.1 Riksdagens behandling av den statliga tjänsteexporten

Våren 2010 behandlade riksdagen regeringens uttalande om den statliga tjänsteexporten:

Myndigheters möjligheter att exportera sitt förvaltningskunnande i samverkan med andra aktörer bör tas till vara. Styrningen av myndigheternas tjänsteexport bör utvecklas. Statliga myndigheter bör inte agera i konkurrens med inhemska privata aktörer. Statlig tjänsteexport bör bedrivas inom ramen för myndighetens kärnverksamhet inom områden där myndigheten besitter en unik kompetens, som regeringen bedömer att marknaden inte kan tillhandahålla i önskvärd grad och som inte innebär att privata aktörers exportmöjligheter påverkas negativt.18

2.1.2 Motivskrivningar om tjänsteexporten

Under åren har flera motiveringar formulerats för statens tjänsteexport.

Ekonomiska motiv

Tjänsteexporten kan bidra till bytesbalansen samt vara en dörröppnare för svenska exportföretag utomlands.

Utrikes- och biståndspolitiska motiv

Tjänsteexporten kan användas för att upprätthålla goda relationer med andra länder och undvika konflikter. Den statliga tjänsteexporten kan också ses som en del av uppfyllandet av målen för Sveriges politik för global utveckling, och för vissa myndigheter är detta explicit uttryckt i deras regleringsbrev och instruktioner.

Förvaltningspolitiska motiv

Svensk förvaltning är i behov av utbyte med andra länder för att lära sig fungera på den internationella arenan. Detta blir allt viktigare i takt med att internationaliseringen tilltar och EU-kontakterna ökar. Tjänsteexport inom myndigheter kan vara ett sätt att bygga internationella nätverk.

Personalpolitiska motiv

Tjänsteexporten kan vara ett sätt att utveckla kunskapen hos myndighetens medarbetare – och därmed också myndigheten i stort. Möjligheter till internationellt arbete kan också bidra till att myndigheten uppfattas som en mer attraktiv arbetsgivare.

18 Prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315.

Statliga myndigheters tjänsteexport

21

RIKSREVISIONEN

2.2 Styrning av tjänsteexporten

Styrningen av tjänsteexporten sker på flera olika nivåer. När det gäller regeringens styrning av enskilda myndigheter är det främst i regleringsbrev och instruktioner som styrning av tjänsteexport behandlas. Vidare har alla myndigheter genom 4 § 10 avgiftsförordningen ett generellt bemyndigande att bedriva tjänsteexport av mindre omfattning eller av tillfällig natur. För att bedriva tjänsteexport av större omfattning och varaktig karaktär behöver

myndigheterna stöd av ett särskilt bemyndigande från regeringen.19 Detta ges normalt i myndighetens instruktion eller regleringsbrev och omfattar vanligen tjänsteexport som är förenlig med myndighetens verksamhetsområde och uppdrag.

På senare år har synen på regleringsbrev som styrinstrument ifrågasatts. Styrutredningen menade att Regeringskansliet bör ägna mindre kraft åt den rutinmässiga, löpande och ettåriga styrningen av enskilda myndigheter. Istället bör mer kraft ägnas åt den övergripande strategiska styrningen.20 Det skulle i realiteten innebära att mindre vikt läggs vid styrning via regleringsbrev och att instruktionerna istället får ökad betydelse. Det är dock än så länge oklart vilket genomslag styrutredningens rekommendationer fått för utformningen

av myndigheters instruktioner och regleringsbrev.

Enligt ESV är det ekonomiska målet för all tjänsteexportverksamhet, såvida inget annat mål beslutats, full kostnadstäckning.21 Med full kostnadstäckning menas att verksamhetens samtliga direkta och indirekta kostnader, på några års sikt, ska täckas av avgiftsintäkter. Vad som ska inräknas i indirekta kostnader är dock inte helt självklart, men normalt ingår den avgiftsbelagda verksamhetens del av kostnader för till exempel ledning, administrativt stöd, lokaler, porto, telefoni samt personalvård.22

Avvikelser från full kostnadstäckning kan innebära både underprissättning och överprissättning. Å ena sidan innebär ett för lågt avgiftsuttag, under full kostnadstäckning, en överhängande risk att tjänsteexporten hos myndigheter subventioneras med resurser avsedda för myndighetens ordinarie verksamhet, vilket innebär att statliga resurser tas i anspråk för något annat än vad

som avsågs och att det hindrar privata aktörer att agera på marknaden för tjänsteexport. Å andra sidan kan för höga avgiftsuttag också leda till ett ineffektivt resursutnyttjande av en statlig myndighets, i de flesta fall Sidas, anslag eftersom det täcker en annan statlig myndighets merkostnader för

19 Se 5 § avgiftsförordningen (1992:191), prop. 2009/10:175 samt 1 § tjänsteexportförordningen (1992:192).

20 SOU 2007:75. Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning. S. 244-245.

21 Ekonomistyrningsverket (2011) EA 2011 (2011:14). Enligt ESV:s allmänna råd till 5 § avgiftsförordningen. Ekonomiadministrativa bestämmelser för statlig verksamhet. S. 75.

22 Ekonomistyrningsverket (2001) Sätt rätt pris! (2001:11). S. 11.

RIKSREVISIONEN

22

Statliga myndigheters tjänsteexport

personalen. Detta innebär därmed en risk för att den beställande myndigheten uppger att den har ett större behov av anslagsmedel eftersom den betalar för mer än själva tjänsten.

Tidigare utgjorde tjänsteexportförordningen ramverk för de myndigheter som hade särskilt bemyndigande att bedriva tjänsteexport. Denna förordning upphävdes dock den 1 oktober 2010. I tjänsteexportförordningen stipulerades till exempel specifika krav på myndigheterna vad gäller redovisningen

av tjänsteexporten: Myndigheten ska i årsredovisningen lämna en separat resultatrapport över samtliga kostnader och intäkter i tjänsteexportverksamheten.23

Myndigheterna skulle också, förutom intäkter och kostnader, inkludera en bedömning av tjänsteexporten i årsredovisningen.

ESV rekommenderade regeringen att upphäva tjänsteexportförordningen i syfte att förenkla och förtydliga styrningen av myndigheters tjänsteexport. I och med upphävandet av förordningen finns i dagsläget inte lika långtgående krav på att myndigheter redovisar omfattningen eller utfallet av sin tjänsteexport. Enligt

3 kap 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten fördela verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt den indelning som följer av 1 § tredje stycket. Av 3 kap. 1 § tredje stycket framgår att resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat.

Av ESV:s föreskrifter till 3 kap. 2 § framgår bland annat följande: Myndigheten ska särredovisa avgiftsbelagd verksamhet. Redovisningen ska följa den indelning och struktur som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet. Om regeringen inte har beslutat om en budget för avgiftsbelagd verksamhet ska myndigheten särredovisa den avgiftsbelagda verksamheten enligt den indelning och struktur myndigheten finner lämplig.

Av ovanstående följer att en redovisning av avgiftsbelagd verksamhet ska ske. Finns ingen budget ska myndigheten välja indelning. Av de allmänna råden24 kan sägas följa att myndigheten bör särredovisa tjänsteexporten, då den kan anses utgöra en verksamhetsgren.25

23 8 § tjänsteexportförordningen (1992:192).

24 Av ESV:s allmänna råd till 3 kap. 2 § framgår följande. Intäkter och kostnader bör fördelas enligt en övergripande indelning i verksamhetsgrenar eller motsvarande. En eventuell annan vald indelning liksom en eventuell brist på överensstämmelse mellan verksamhetens totala intäkter och kostnader och årsredovisningens finansiella delar bör kommenteras och kunna förklaras. Ekonomistyrningsverket 2011. EA (2011) Ekonomiadministrativa bestämmelser för statlig verksamhet.

25 Vid faktagranskningen av denna rapport framkom att det finns olika uppfattningar huruvida skrivningarna i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag innebär att det finns ett särredovisningskrav på tjänsteexporten eller inte.

Statliga myndigheters tjänsteexport

23

RIKSREVISIONEN

Samtliga myndigheter som bedriver avgiftsbelagd verksamhet, dit tjänsteexport räknas, ska årligen (om inget annat angetts) samråda med ESV om de avgifter som myndigheten avser att ta ut. Denna skyldighet regleras i avgiftsförordningen, vilken uttrycker: Myndigheten skall varje år samråda med Ekonomistyrningsverket om de avgifter som myndigheten tar ut eller avser att ta ut. Ekonomistyrningsverket får medge undantag från samrådsskyldigheten.26 Samråd innebär en översiktlig bedömning av de avgifter som myndigheterna tar ut och syftar till att lägga fast riktlinjer och regelverk för avgiftsbelagd verksamhet.27 Vad gäller just tjänsteexport rapporterar dock ESV att samråd om denna typ av verksamhet inte har varit prioriterat.28 Det finns cirka 220 myndigheter som tar ut avgifter. ESV gör mellan 120 till 140 samråd29 om året, och totalt arbetar en heltidstjänst med detta.

2.3 Omfattningen av statliga myndigheters tjänsteexport

Utifrån myndigheternas rapportering till ESV omfattade den statliga tjänsteexporten 2009 drygt 700 miljoner kronor, en ökning med ungefär

150 miljoner sedan 1999. Omfattningen har varierat från knappt 400 miljoner kronor 2003 till cirka 750 miljoner kronor 2007. De största myndigheterna

är Lunds universitet, Polarforskningssekretariatet, Statistiska centralbyrån, Lantmäteriet och SMHI.

Figur 1: Myndigheters totala tjänsteexport rapporterad till ESV för åren 1999–2009

	800
	700
kronor	600
Miljoner	500
	400
	300
	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
						År

Källa: ESV.

26 7 § avgiftsförordningen (1992:191).

27 Ekonomistyrningsverket (2009) Översyn av avgiftssamråd – bilaga 4 till regeringsuppdraget Förslag till utvecklad finansiell styrning. S. 7.

28 Ekonomistyrningsverket (2011) Vägledning för avgiftssamråd – enligt 7 § avgiftsförordningen (1992:191) (ESV 2011:6). S. 18.

29 Vissa myndigheter har flera samråd inom loppet av ett år.

RIKSREVISIONEN

24

Statliga myndigheters tjänsteexport

Tillgänglig statistik bygger på vad myndigheterna har rapporterat – det vill säga vad de själva betraktar som tjänsteexport. Statistiken inkluderar inte statligt ägda bolag, där vissa bedriver en verksamhet som till största delen består

av tjänsteexport. Uppdragsutbildning inom universitet och högskolor och utbildning av utländska studenter redovisas oftast inte heller som tjänsteexport, även om dessa enligt en strikt tolkning av begreppet borde kunna räknas

in.30 ESV har inget uppdrag att kvalitetssäkra de uppgifter om tjänsteexport som rapporteras till verket, utan sammanställer uppgifter som lämnats in av myndigheterna. ESV uppger att man gör en viss kontroll av rimligheten i uppgifterna.

Av myndigheternas ekonomiska redovisning till ESV framgår inte vem som finansierat tjänsteexporten inom respektive myndighet. Av den inomstatliga finansieringen, som 2009 uppgick till drygt 50 procent av de rapporterade intäkterna, anser dock ESV att huvuddelen torde utgöras av medel från utvecklingsbiståndet.

30 Ekonomistyrningsverket (2007) Styrning av statliga myndigheters tjänsteexport (ESV 2007:34).

Statliga myndigheters tjänsteexport

25

RIKSREVISIONEN

RIKSREVISIONEN

26

Statliga myndigheters tjänsteexport

3 Iakttagelser om myndigheters tjänsteexport

Riksrevisionens granskning av myndigheters tjänsteexport har omfattat enkätundersökning, dokumentstudier och intervjuer. I följande kapitel redovisas de väsentligaste iakttagelserna som framkommit under granskningen.

3.1 Omfattningen av tjänsteexporten

Det finns anledning att tro att ESV:s sammanställning av tjänsteexporten är i underkant eftersom svenska myndigheter ofta engageras i utvecklingsbiståndet. En sammanställning från Sida visar att svenska myndigheter (exklusive universiteten) fick över 700 miljoner kronor från det svenska biståndsanslaget 2009. Inklusive universiteten var summan 1,4 miljarder kronor. Hur stor del av dessa pengar som finansierar tjänsteexport är oklart, men enligt Sida är det huvuddelen. I avsnitt 3.1.2 gör Riksrevisionen en uppskattning av storleken på tjänsteexport som inte rapporterats.

3.1.1 Stora skillnader i omfattning beroende på källa

I enkäten ombads myndigheterna att uppge hur stor tjänsteexport de själva ansåg sig ha. De ombads även förklara skillnaden mellan den summa som rapporterats till ESV och de medel som myndigheten mottagit från Sida, då dessa skiljde sig åt i de allra flest fall. Tjugofyra av tjugoåtta myndigheter besvarade frågan. Övriga fyra ansåg att de inte bedriver någon tjänsteexport.31 Enkätsvaren visar på stora skillnader mellan det myndigheterna själva anger, de summor ESV rapporterar och de medel som utbetalas från Sida, se tabell 1.

31 Kungliga tekniska högskolan, Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Statliga myndigheters tjänsteexport

27

RIKSREVISIONEN

Tabell 1. Summa av årliga intäkter av tjänsteexporten för samtliga myndigheter som ingår i granskningen för åren 2007–2010 enligt enkät, ESV samt Sida (Intäkter i miljoner kronor)

	Enkäten	ESV	Sida
2007	663	658	812
2008	681	563	789
2009	759	653	857
2010	710	i.u.	i.u.

Källa: Enkätsvar, ekonomisk redovisning från Sida samt ESV:s rapportserie ”Avgifter”.

Flertalet myndigheters enkätsvar stämmer överens med det som rapporterats till ESV. Skillnaden mellan myndigheternas enkätsvar och ESV:s rapportering går främst att härleda till fyra myndigheter; Lunds universitet,

Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet samt Umeå universitet. Dessa myndigheter har i enkäten angett att de bedriver tjänsteexport, trots att de inte rapporterat någon tjänsteexport till ESV. Orsakerna till detta varierar. Lunds universitet har, efter påpekanden från Riksrevisionens årliga revision, börjat redovisa tjänsteexport och har därför i efterhand justerat redovisningen för tidigare år. Riksrevisionens enkät har haft en närmast katalytisk effekt såtillvida att tjänsteexportfrågan har lyfts fram internt inom ett antal myndigheter efter enkätutskicket. Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet har tidigare inte redovisat tjänsteexport, men i samband med att de fyllde i enkäten och efter att tjänsteexportförordningen upphörde att gälla, anser de att delar av deras verksamhet är att betrakta som tjänsteexport. Umeå universitet har också i viss mån försökt reda ut om myndigheten kan anses bedriva tjänsteexport. Riksrevisionen konstaterar därmed att dessa myndigheter i samband

med granskningen har tagit ett grepp om att beräkna omfattningen av sin tjänsteexport.

Skillnaden i förhållande till utbetalade medel från Sida beror i huvudsak på hur myndigheterna betraktar dessa medel. Enligt enkätsvar definierar till exempel Göteborgs universitet och Karolinska Institutet medel från Sida som bidrag till myndighetens verksamhet, och man betraktar således inte dessa som tjänsteexport. En redovisning av inkomstkällor inom tjänsteexporten per myndighet finns i bilaga 3.

Det finns alltså skillnader i hur universitet betraktar och redovisar medel från Sida. Samtidigt visar en översiktlig genomgång av utbetalningarna från Sida till de universitet och högskolor som omfattas av granskningen att medlen ofta tillhandahålls för liknande uppdrag, till exempel så kallade International

RIKSREVISIONEN

28

Statliga myndigheters tjänsteexport

Training Programs. Riksrevisionen konstaterar därmed att liknande typer av stöd från Sida redovisas som tjänsteexport inom vissa universitet, men inte inom andra. Övriga inkluderade myndigheter använder medel från Sida till i huvudsak liknande aktiviteter, många omfattar stöd och kapacitetsuppbyggnad inom motsvarande myndigheter utomlands. Twinning-program där en myndighet utbyter erfarenheter med motsvarande myndighet i partnerlandet är också vanliga. Även utanför universiteten arrangeras International Training Programs, och medverkan i regionala och internationella nätverk förekommer i stor utsträckning.

Skillnader i synen på medel från Sida manifesteras också i myndigheternas regleringsbrev och instruktioner. Myndigheten för samhällsskydd

och beredskaps regleringsbrev uttrycker specifikt att medel från utvecklingssamarbetet inte ska betraktas som tjänsteexport. För Lantmäteriet gäller det motsatta, enligt regleringsbrevet betraktas utvecklingssamarbetet som en del av myndighetens tjänsteexportverksamhet. Efter kontakter med ett par myndigheter framgick också att dessa snarare ser medel från Sida som en del av sin myndighetsverksamhet och därför inte särredovisar dessa som tjänsteexport. Utredningen av export av statligt förvaltningskunnande konstaterade dock att det omfattar verksamhet som kan vara finansierad av importören eller med biståndsmedel.32

3.1.2 Uppskattningar av mörkertalet

Den tjänsteexport som rapporterades till ESV uppgick 2009 till cirka 700 miljoner kronor. Utifrån de iakttagelser som Riksrevisionen gjort finns det anledning att tro att tjänsteexporten underrapporterats.

Att uppskatta omfattningen av icke redovisad tjänsteexport är svårt utan en detaljerad genomgång av respektive myndighets redovisning. Riksrevisionens årliga revisions genomgång av Lunds universitet kan dock ge viss vägledning för hur ett mörkertal kan uppskattas. Lunds universitet redovisade fram till 2008 ingen tjänsteexport. Efter påpekanden från Riksrevisionen redovisade Lunds universitet en tjänsteexportverksamhet som omfattade knappt

100 miljoner kronor 2009. I relation till Lunds universitets intäkter motsvarar det cirka 1,5 procent av de totala intäkterna. Om samma förhållande mellan tjänsteexport och intäkter skulle råda hos alla universitet och högskolor i granskningen innebär det ett mörkertal som motsvarade drygt 345 miljoner kronor för 2009.

32 SOU 2000:27. Export av statligt förvaltningskunnande. S. 26.

Statliga myndigheters tjänsteexport

29

RIKSREVISIONEN

Om samma beräkning skulle göras för samtliga statliga universitet och högskolor i Sverige blir mörkertalet för de 27 som inte redovisar någon tjänsteexport cirka 500 miljoner kronor för 2009.

Vidare finns det ett potentiellt mörkertal bland de myndigheter som får medel av Sida och som inte inkluderades i denna granskning. En sammanställning visar att totalt 114 miljoner kronor betalades ut till övriga myndigheter under 2009. En betydande del av detta kan antas omfatta tjänsteexport.

Sammantaget konstaterar Riksrevisionen att myndigheter har olika uppfattningar om vad som är att anse som tjänsteexport. Trots att samtliga myndigheter som tillfrågats i enkäten håller med om ESV:s definition av tjänsteexport tolkas den på olika sätt när den omsätts i praktiken. En del myndigheter betraktar en viss typ av verksamhet som tjänsteexport medan andra inte gör det; universiteten är exempel på detta. Detta gör att tjänsteexportens omfattning i dagsläget inte går att bedöma. Några myndigheter har dessutom angett i sina enkätsvar att de i och med Riksrevisionens undersökning kommer att klassificera om vissa verksamheter till att definieras som tjänsteexport.

3.2 Bristfällig styrning och varierande återrapportering

3.2.1 Skillnader i bemyndiganden

Riksrevisionen har gjort en genomgång av granskade myndigheters gällande instruktioner och regleringsbrev för 2011. Genomgången visar på att det finns skillnader vad gäller bemyndigande för tjänsteexport.

Myndigheterna kan, utifrån de bemyndiganden som uttrycks i regleringsbrev och instruktioner, delas in i tre kategorier: de som saknar ett explicit bemyndigande, de som får bedriva tjänsteexport och de som bör/ska bedriva tjänsteexport. Tabell 2 nedan visar hur fördelningen av myndigheterna ser ut mellan dessa tre kategorier.

Tabell 2. Sammanställning av bemyndiganden för tjänsteexport uttryckt i myndigheters instruktion och regleringsbrev

	Bör/ska	Får	Saknar	Totalt
Antal myndigheter	2	24	2	28

Källa: Gällande instruktioner och regleringsbrev för 2011.

RIKSREVISIONEN

30

Statliga myndigheters tjänsteexport

Universitet och högskolor har ett bemyndigande att bedriva uppdragsverksamhet, till exempel uppdragsutbildning, mot avgift. Eftersom uppdragsutbildning för utländska avnämare är att betrakta som tjänsteexport hamnar därför samtliga universitet i granskningen i kategorin får.

Merparten av de granskade myndigheterna har alltså bemyndigande att bedriva tjänsteexport uttryckt i regleringsbrev eller instruktion. Regeringen har dock endast i två fall tagit ställning för att myndigheten bör bedriva tjänsteexport: SMHI och Lantmäteriet. I dessa två fall har regeringen uttryckt en förväntan på myndigheterna. Detta är särskilt intressant eftersom utredningen av

statligt förvaltningskunnande (SOU 2000:27) rekommenderade att regeringen i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev klargör vad som förväntas av den enskilda myndigheten i form av export av statligt förvaltningskunnande.33

Enligt utredningen var det myndigheternas uttalade önskemål att regeringen i dessa styrdokument klargör hur de ser på att myndigheten ägnar sig åt

förvaltningsexport. Såvitt Riksrevisionen erfarit under granskningen har endast en myndighet (MSB), tillsammans med departementet, fört en strategisk diskussion om tjänsteexportens omfattning och inriktning. Riksrevisionen kan därmed konstatera att utredningens rekommendation inte omsatts i konkreta förändringar vad gäller styrningen av myndigheters tjänsteexport.

3.2.2 Stora variationer i återrapporteringen

Vad gäller krav på återrapportering visar genomgången av regleringsbrev och instruktioner på stora skillnader. Fram till och med oktober 2010 hade samtliga myndigheter som bedrev tjänsteexport krav på att i årsredovisningen redovisa det ekonomiska utfallet av denna verksamhet.

Efter att tjänsteexportförordningen upphävts regleras återrapporteringskraven i myndighetsspecifika uppdrag, vanligtvis specificerade i regleringsbrevet.

De myndigheter som har tjänsteexporten nämnd i budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i sina regleringsbrev ska också redovisa denna verksamhets utfall. En genomgång av de granskade myndigheterna visar att sju myndigheter hade en budget för tjänsteexporten i sina regleringsbrev för 2011. Därtill finns det ytterligare fyra myndigheter som har explicita krav

på återrapportering av sin tjänsteexport uttryckt i regleringsbreven. Detta innebär alltså att 11 av de 28 myndigheterna, eller 39 procent, har någon form av krav på att särredovisa sin tjänsteexportverksamhet. Riksrevisionen kan konstatera att flera av de enligt ESV största tjänsteexportörerna tillhör de

33 SOU 2000:27. Export av statligt förvaltningskunnande. S. 225.

Statliga myndigheters tjänsteexport

31

RIKSREVISIONEN

myndigheter som saknar uttalade återrapporteringskrav, till exempel SMHI, SWEDAC, Polarforskningssekretariatet, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och Arbetsförmedlingen.

I enkäten ombads myndigheterna att uppge hur ofta och till vilka man återrapporterade tjänsteexporten. Enkätsvaren visar på stora variationer vad gäller den faktiska återrapporteringen, se tabell 3. Av 28 myndigheter uppgav 22 att de har någon form av regelbunden rapportering av tjänsteexporten.

Sex av de tjugoåtta tillfrågade myndigheterna uppgav att de återrapporterar till ansvarigt departement utöver det som presenteras i årsredovisningen, vilket är att betrakta som litet. Fyra av dessa lämnar skriftlig rapportering. Möjligheterna för departementen att följa upp huruvida tjänsteexporten är ändamålsenlig

och sker utan att konkurrera med privata inhemska aktörer är därmed starkt begränsad. För till exempel Lunds universitet, som bedriver en relativt

omfattande tjänsteexport, sker ingen återrapportering till någon annan förutom den årliga rapporteringen till ESV.

Riksrevisionen kan också konstatera att återrapporteringen till myndigheternas ledningar varierar kraftigt. Om man beaktar riksdagens intentioner att tjänsteexporten är viktig borde det ligga i ledningens och den eventuella styrelsens intresse att följa den regelbundet. Elva av de granskade myndigheterna har ingen styrelse utan ett insynsråd, dock är det bara två av myndigheterna som uppger att man återrapporterar tjänsteexportverksamheten dit. Bland de myndigheter som svarat under alternativet ”annat” har de flesta uppgett att de återrapporterar till Sida. Fem myndigheter har endast extern rapportering.

RIKSREVISIONEN

32

Statliga myndigheters tjänsteexport

Tabell 3. Till vilka och hur ofta rapporteras tjänsteexporten utöver resultatredovisning i årsredovisningen (avser skriftlig och muntlig rapportering)

			Antal gånger/år
	Ledning	Styrelse	Ansvarigt	ESV	Uppdrags-	Annat
			departement		givare
Arbetsförmedlingen	1			1	1
Ekonomistyrningsverket	2	*			4
Försvarets materielverk	3	1	**	1
Karolinska institutet						4
Kemikalieinspektionen	3	*	1	1	1
Kommerskollegium	6		3	1	2
Lantmäteriet	12	3	5	1	4
Linnéuniversitetet					4
Lunds universitet				1
Mynd. för samhällsskydd	10	*	2	1
och beredskap
Naturvårdsverket	1	*				1
Patent- och	12	*			4
registreringsverket
Polarforsknings-	4	*				1
sekretariatet
Rikspolisstyrelsen	1			12		5
Skatteverket	6	*		1	4
SMHI	3	*		1
Smittskyddsinstitutet		*	1			1
Statistiska centralbyrån	5	*			1	4
Stockholms dramatiska	1	1			2
högskola
SWEDAC	4	*
Umeå universitet					1
Uppsala universitet	1	1		1

Källa: Enkätsvar.

Not till tabell: *dessa myndigheter har ingen styrelse utan ett insynsråd.** särskilda redovisningar enligt överenskommelse.

Statliga myndigheters tjänsteexport

33

RIKSREVISIONEN

För de myndigheter som har som krav att rapportera sin tjänsteexport eller avgiftsbelagda verksamhet vid sidan av årsredovisningen omfattar detta dock inte att redovisa det ekonomiska utfallet. Samtidigt förväntades tjänsteexporten under de berörda åren bedrivas med full kostnadstäckning, vilket blir svårt att säkerställa eller revidera då krav på resultatuppföljning inte funnits.

3.3 Prissättning och konkurrens

3.3.1 Full kostnadstäckning gäller men osäkert om det efterlevts

Som tidigare konstaterats har styrningen av hur tjänsteexporten ska bedrivas varit bristfällig. Den vägledande principen för alla avgiftsuttag inom statlig verksamhet är i regel full kostnadstäckning. Undantag från detta kan emellertid medges.

I enkäten ombads myndigheterna att uppge hur de prissätter tjänsteexporten, hur högt timarvodet är och hur många timmar som den egna personalen har lagt ned på tjänsteexporten. Frågan syftade bland annat till att undersöka om det förelåg ett samband mellan timarvoden och hur mycket tid som lagts på tjänsteexport. Något sådant samband kunde dock inte konstateras. Det förelåg emellertid stora variationer i svaren.

Enkätsvaren visar att 24 myndigheter anser att de bedriver tjänsteexport. På frågan om vad som ligger till grund för beräkningen av timarvode för

personal som deltar i tjänsteexporten uppger 21 myndigheter att de använder sig av principen full kostnadstäckning, alternativt varianter av denna

(till exempel ”självkostnadspris”).

Två myndigheter, Stockholms dramatiska högskola och Trafikverket, uppger andra grunder än full kostnadstäckning för sin prissättning. För Stockholms dramatiska högskola beräknas timarvodet enligt månadslön/165 (motsvarande antal timmar per månad för en heltidsanställd). Trafikverket använder marknadspriser. Smittskyddsinstitutet och Polarforskningssekretariatet beräknar inte timarvoden för tjänsteexporten.

Tre myndigheter har uppgett att de satt timarvoden enligt principen om full kostnadstäckning samtidigt som de inte kan uppge timarvodet. Det innebär att myndigheterna egentligen inte har kunnat visa att de verkligen prissatt enligt full kostnadstäckning. Anledningarna till att de inte kan uppge arvodesnivåer varierar: att uppgifterna hanteras lokalt på olika enheter, att många olika timersättningar används eller att arvodet sätts i varje enskilt fall.

RIKSREVISIONEN

34

Statliga myndigheters tjänsteexport

Bland de myndigheter som angett timarvoden för sin tjänsteexport konstateras stora variationer i priserna för den egna personalen. Figur 2 visar timarvoden samt nedlagd tid för den egna personalen 2010. Arvodena ligger mellan 215 och 1 092 kronor per timme. I de fall myndigheten angett flera arvodesnivåer har Riksrevisionen beräknat ett medelvärde av dessa. Omfattningen visar också på stora skillnader i nedlagd tid för myndigheternas personal. Den varierar mellan 1 013 och 38 900 timmar för 2010. De myndigheter vars personal ägnar mest tid åt tjänsteexport är Lantmäteriet, SMHI och Försvarets materielverk. Högst ungefärligt arvode för egen personal har Lantmäteriet, Patent- och registreringsverket och SWEDAC.

Figur 2. Ungefärligt timarvode för tjänsteexport hos olika myndigheter samt nedlagd tid för myndighetens egen personal 201034

Antal timmar

40000							LM
					SMHI
30000			FMV
20000					SCB
10000					KOMK		PRV
				MSB
				NVVSKV		SWEDAC
		RPS			AMF
	STDH				SFV
0			KEMI		ESV

0

200

400

600

800

1000

1200

Ungefärligt timarvode

Källa: Enkätdata.

Not till figur: STDH är den enda myndigheten som inte uppger att den tillämpar full kostnadstäckning.

34 AFM: Arbetsförmedlingen, ESV: Ekonomistyrningsverket, FMV: Försvarets materielverk, KEMI: Kemikalieinspektionen, KOMK: Kommerskollegium, LM: Lantmäteriet,

MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, NVV: Naturvårdsverket,

PRV: Patent- och registreringsverket, RPS: Rikspolisstyrelsen, SCB: Statistiska centralbyrån, SFV: Sjöfartsverket, SKV: Skatteverket, SMHI: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, STDH: Stockholms dramatiska högskola, SWEDAC: Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.

Statliga myndigheters tjänsteexport

35

RIKSREVISIONEN

Endast 16 av de 28 myndigheter som besvarade enkäten kunde uppge både ungefärligt timarvode och antal timmar som lagts på tjänsteexporten. En myndighet, Lunds universitet, kunde uppge ungefärliga timarvoden men inte hur mycket tid som lagts ned. Tolv myndigheter kunde inte ge några uppgifter gällande vare sig timarvoden eller antal nedlagda timmar. Av dessa uppgav sju att de bedriver tjänsteexportverksamhet. Dessa myndigheter

var Linnéuniversitetet, Polarforskningssekretariatet, Smittskyddsinstitutet, Sveriges lantbruksuniversitet, Trafikverket, Umeå universitet och Uppsala universitet.

Under de år som granskningen täcker gällde kravet på minst full kostnadstäckning, och senare full kostnadstäckning, inom tjänsteexporten. Riksrevisionen konstaterar att flera myndigheter inte har säkerställt att full kostnadstäckning nåtts, vilket är ett grundläggande krav för att uppnå

konkurrensneutralitet. Förfarandet kan i sin tur ha lett till att förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden snedvridits.

3.3.2 Myndigheter är aktiva i anbudsförfaranden

Riksrevisionen har frågat myndigheterna hur stor andel av deras tjänsteexportintäkter som härrör från upphandling genom anbudsförfarande. Tio av tjugoåtta myndigheter, eller 36 procent, uppger att de har vunnit upphandlingar. ESV och Skatteverket anger att det handlar om projekt som finansierats av EU eller Världsbanken. SCB har inte specificerat närmare eftersom myndigheten i regel är underkonsult i projekten. För sju av de

tio myndigheterna står intäkter från vunna upphandlingar för en tredjedel eller mer av deras totala tjänsteexportintäkter under något av de år som granskningen avser.

Den myndighet som har störst andel av tjänsteexporten finansierad genom vunnen upphandling är SMHI. Därefter följer Lunds universitet, ESV och SWEDAC.

RIKSREVISIONEN

36

Statliga myndigheters tjänsteexport

Tabell 4: Vunnen upphandling och dess relation till totala tjänsteexportintäkter.

	2007			2008
	Vunnen		Andel av	Vunnen		Andel av
	upphand-			upphandling
			uppgiven			uppgiven
	ling genom			genom
			tjänste-			tjänste-
	anbuds-			anbuds-
		export (%)			export (%)
	förfarande			förfarande
Arbetsförmedlingen	2,6		13	0,2		1
Ekonomistyrningsverket	5,0		33	4,9		33
Kemikalieinspektionen	0,0			0,0
Lunds universitet	17,7		38	25,5		46
Mynd. för samhällsskydd	0,0			0,0
och beredskap
SMHI	38,3		95	42,9		94
SWEDAC	12,7		32	11,6		30
Sjöfartsverket	0,0			0,2		2
Skatteverket	4,5		37	3,9		18
Statistiska centralbyrån	0,4		1	3,1		4
Summa	81			92
	2009			2010
	Vunnen		Andel av	Vunnen		Andel av
	upphandling		uppgiven	upphandling		uppgiven
	genom		tjänste-	genom		tjänste-
	anbuds-		export	anbuds-		export
	förfarande		(%)	förfarande		(%)
Arbetsförmedlingen	0,0			1,4		5
Ekonomistyrningsverket	6,3		43	2,0		59
Kemikalieinspektionen	0,0			1,5		100
Lunds universitet	55,6		58	36,8		49
Mynd. för samhällsskydd	5,5		21	17,6		52
och beredskap
SMHI	48,8		97	51,0		94
SWEDAC	11,0		25	15,9		44
Sjöfartsverket	0,5		7	0,0
Skatteverket	3,4		14	8,3		32
Statistiska centralbyrån	0,6		1	0,0
Summa	132			135

Källa: Enkätsvar.

Statliga myndigheters tjänsteexport

37

RIKSREVISIONEN

3.3.3 ESV:s avgiftssamråd utgör inte tillräcklig grund för att säkerställa full kostnadstäckning inom tjänsteexporten

Riksrevisionen har begärt in och granskat underlag från ESV:s avgiftssamråd för de 28 granskade myndigheterna. Myndigheter som tar ut avgifter ska årligen (om inte undantag medgetts) samråda med ESV angående dess avgiftsbelagda verksamhet, inklusive tjänsteexporten. Sjöfartsverket har aldrig haft något samråd då affärsverken är undantagna från samrådsskyldigheten. SMHI har inte haft något samråd för sin tjänsteexportverksamhet då man medgetts undantag från detta. Analysen av avgiftssamråden visar följande:

Samråden varierar vad gäller omfattning, frekvens och kvalitet

Samrådens omfattning, frekvens och kvalitet varierar kraftigt. Trots samrådsskyldigheten finns det myndigheter som, fastän de inte beviljats undantag, aldrig eller ytterst sällan samråder med ESV. Kungliga tekniska högskolan har till exempel inte samrått sedan 1990-talet. Rikspolisstyrelsen, en myndighet som har redovisat en regelbunden och relativt omfattande tjänsteexport, har inte samrått om den internationella uppdragsverksamheten sedan 2002. Flera myndigheter som bedriver tjänsteexport, Arbetsförmedlingen, Naturvårdsverket och Smittskyddsinstitutet, har aldrig haft samråd om avgifterna i denna verksamhet. SMHI beviljades 1998 undantag från samrådsskyldigheten rörande avgifter i tjänsteexporten ”tills vidare”. Undantaget har sedan dess inte omprövats, och i samrådsunderlaget för 2009 hänvisar SMHI fortfarande till detta. Företrädare för ESV förklarade att de inte påmint myndigheter som inte fullgjort sin samrådsskyldighet. Huvudanledningen till detta är att påminnelser normalt inte görs om inte anledning finns och att ESV prioriterat avgiftssamråd om offentligrättsliga avgifter.

Få myndigheter redovisar timpriser

Sju myndigheter redovisar i avgiftsunderlagen faktiska timpriser för sina tjänster samt underlag för hur dessa har beräknats. Universitet och högskolor redovisar inga timpriser men följer gemensamma principer för hur kostnader ska fördelas framtagna av Sveriges universitets- och högskoleförbund. Riksrevisionen konstaterar att ansvaret för att slutligt fördela kostnader för universitet och högskolor är delegerat till institutionerna. Det kan därmed innebära att den centrala universitetsadministrationen inte har en detaljerad bild av hur detta görs i praktiken utan förlitar sig på att de riktlinjer som finns efterlevts.

RIKSREVISIONEN

38

Statliga myndigheters tjänsteexport

Overheadberäkningar väcker frågor kring avgifternas skälighet

Tre myndigheter, Kemikalieinspektionen, ESV och Kommerskollegium, ger utförliga beskrivningar av hur deras timarvoden beräknats. Alla tre myndigheterna har för vissa personalkategorier overheadpåslag på över 100

procent på den direkta lönekostnaden. Vad gäller Kommerskollegium menar man att overhead, förutom myndighetsgemensamma kostnader som lokal och administration, även ska täcka icke debiterbar tid. I icke debiterbar tid inräknas komponenter som kompetensutveckling av personalen, friskvårdstimmar, temadagar för enheten och kollegiet, enhetsmöten med mera. ESV och Kemikalieinspektionen har gjort liknande beräkningar i sitt samrådsunderlag. Riksrevisionen konstaterar att de flesta andra myndigheter troligen inte har beräknat sina timarvoden på motsvarande sätt i den mån de har redovisat en beräkning i samråden.

Full kostnadstäckning i EU-projekt svårt att uppnå

Vissa myndigheter bedriver tjänsteexport finansierad av EU genom så kallade twinning-projekt. Twinning-projekt omfattar kapacitetsbyggnad inom länder som står i kö för EU-medlemskap. Arvodesnivåerna i twinning-projekt är begränsade till EU:s regler och tar inte hänsyn till de arvodesnivåer som krävs för att uppnå full kostnadstäckning inom respektive myndigheter. Ett par myndigheter har i sitt avgiftssamråd påtalat att EU:s arvodesnivåer inte räcker för att nå upp till full kostnadstäckning.

Samlad bild av ESV-samråden

Sammantaget kan Riksrevisionen konstatera att samrådsunderlagen inte ger en klar bild av hur myndigheterna ämnar uppnå full kostnadstäckning i tjänsteexporten. Samråd sker med varierande frekvens och med skillnader i grundligheten i underlagen. Samrådsunderlagen visar vidare att ESV

ytterst sällan ifrågasätter eller underkänner de underlag som myndigheterna presenterar.

Som tidigare förklarats är Sida en stor finansiär av myndigheters tjänsteexport. Sidas insatshantering skiljer sig inte åt oavsett om det handlar om stöd eller bidrag till en utländsk myndighet, internationell organisation eller svensk myndighet. Stöd till svenska myndigheters tjänsteexport bereds alltså i samma ordning som övriga Sidafinansierade insatser. Initiativen till tjänsteexportprojekt kommer från flera håll: den svenska myndigheten, en utländsk motpart eller från Sida. I beredningsprocessen gör Sida en bedömning av följande kriterier: relevans, måluppfyllelse

och kostnadseffektivitet, genomförbarhet, uthållighet, koordinering och konsultation samt risker och riskhantering. Vad gäller bedömningen av de

Statliga myndigheters tjänsteexport

39

RIKSREVISIONEN

arvoden som myndigheterna tar ut i sin biståndsfinansierade tjänsteexport förlitar sig Sida på att tjänsteexporterande myndigheter har samrått med ESV och att avgifterna därmed är skäliga för att säkerställa full kostnadstäckning.

De brister i samråden som granskningen identifierat pekar dock på att samråden inte kan utgöra en garanti för Sida vad gäller myndigheternas avgiftsuttag. Vidare har det uppstått en del diskussioner med myndigheter som ifrågasätter varför Sida vill veta mer detaljer kring prissättningen av tjänsteexporten. Myndigheter som har samrått med ESV anser att detta är tillräckligt.

3.4 Exempel på tjänsteexportprojekt i myndighetsregi som genomförs av privata aktörer

Under granskningen har det framkommit exempel på tjänsteexportprojekt som väcker frågor kring projektens bemanning, prissättning och myndigheters unika kompetens.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedriver, finansierat av Sida, ett projekt om utveckling av utsädesindustrin i Tadzjikistan. SLU står som formell motpart, men projektet implementeras i huvudsak av konsulter från den privata sektorn genom bolaget Svalöf Consulting. Det är med andra ord svårt att hävda att det är myndighetens unika kompetens som exporteras. Team leader, deputy team leader samt projektadministration sköts av konsultbolaget och dess arvoden utgör hälften av den totala kostnaden för den internationella personalen. Den andra hälften av arvodet är öronmärkt för internationella korttidskonsulter, men det framgår inte varifrån de kommer.

Vad gäller prissättningen av tjänsterna har team leader, deputy team leader och projektadministrationen alla samma arvode, 975 kronor/timme. Framför allt för projektadministration kan detta arvode betraktas som högt.

Svalöf Consulting är ett privat företag med nära kopplingar till SLU. Företaget har sedan 2009 sitt kontor på SLU:s område för att, som de själva uttrycker det, stärka sitt väletablerade och framgångsrika samarbete med universitetet i tillhandahållandet av internationella utbildningsprogram och biståndsinsatser inom jordbruksområdet.

RIKSREVISIONEN

40

Statliga myndigheters tjänsteexport

3.5 Sammanfattande tabell

I nedanstående tabell har Riksrevisionen sammanställt svaren på de granskade myndigheternas enkätsvar. Den visar på en varierande tolkning av huruvida myndigheterna anser sig bedriva tjänsteexport, hur den styrts och återrapporterats.

Myndighet	Håller med	Bedriver	Bedriver
	om ESV:s	tjänsteexport	tjänsteexport
	definition	enligt RiR	enligt enkät
Arbetsförmedlingen	x	x	x
Ekonomistyrningsverket	x	x	x
Försvarets materielverk	x	x	x
Göteborgs universitet	x	x
Karolinska institutet	x	x
Kemikalieinspektionen	x	x	x
Kommerskollegium	x	x	x
Kungliga tekniska högskolan	x	x
Lantmäteriet	x	x	x
Linnéuniversitetet	x	x	x
Lunds universitet	x	x	x
Mynd. för samhällsskydd och beredskap	x	x	x
Naturvårdsverket	x	x	x
Patent- och registreringsverket	x	x	x
Polarforskningssekretariatet	x	x	x
Rikspolisstyrelsen	x	x	x
SMHI	x	x	x
SWEDAC	x	x	x
Sjöfartsverket	x	x	x
Skatteverket	x	x	x
Smittskyddsinstitutet	x	x	x
Statistiska centralbyrån	x	x	x
Stockholms dramatiska högskola	x	x	x
Stockholms universitet	x	x
Sveriges lantbruksuniversitet	x	x	x
Trafikverket	x	x	x
Umeå universitet	x	x	x
Uppsala universitet	x	x	x
			forts.

Statliga myndigheters tjänsteexport

41

RIKSREVISIONEN

forts.

Myndighet	Har särskilt	Tillämpar	Har samrått
	bemyndigan-	principen om	med ESV
	de att bedriva	full kostnads-	efter 2006
	tjänsteexport	täckning
Arbetsförmedlingen	x	x
Ekonomistyrningsverket	x	x	x
Försvarets materielverk	x	x	x
Göteborgs universitet	x		x
Karolinska institutet	x		x
Kemikalieinspektionen	x	x	x
Kommerskollegium	x	x	x
Kungliga tekniska högskolan	x
Lantmäteriet	x	x	x
Linnéuniversitetet	x	x	x
Lunds universitet	x	x	x
Mynd. för samhällsskydd och beredskap	x	x	x
Naturvårdsverket		x
Patent- och registreringsverket	x	x	x
Polarforskningssekretariatet	x		x
Rikspolisstyrelsen		x
SMHI	x	x	*
SWEDAC	x	x	x
Sjöfartsverket	x	x	*
Skatteverket	x	x	x
Smittskyddsinstitutet	x
Statistiska centralbyrån	x	x	x
Stockholms dramatiska högskola	x		x
Stockholms universitet	x	x	x
Sveriges lantbruksuniversitet	x	x	x
Trafikverket	x		x
Umeå universitet	x	x	x
Uppsala universitet	x	x	x
			forts.

RIKSREVISIONEN

42

Statliga myndigheters tjänsteexport

forts.

Myndighet	Kan uppge	Formellt	Återrapport-
	timarvode	krav på åter-	erar till
	samt nedlagd	rapportering	ansvarigt
	tid för tjänste-		departement
	exporten		utöver års-
			redovisning
Arbetsförmedlingen	x	x
Ekonomistyrningsverket	x	x
Försvarets materielverk	x	x	x
Göteborgs universitet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen	x		x
Kommerskollegium	x		x
Kungliga tekniska högskolan
Lantmäteriet	x	x	x
Linnéuniversitetet
Lunds universitet
Mynd. för samhällsskydd och beredskap	x	x	x
Naturvårdsverket	x
Patent- och registreringsverket	x
Polarforskningssekretariatet		x
Rikspolisstyrelsen	x	x
SMHI	x
SWEDAC	x	x
Sjöfartsverket	x	x
Skatteverket	x
Smittskyddsinstitutet		x	x
Statistiska centralbyrån	x	x
Stockholms dramatiska högskola	x
Stockholms universitet
Sveriges lantbruksuniversitet
Trafikverket
Umeå universitet
Uppsala universitet

Statliga myndigheters tjänsteexport

43

RIKSREVISIONEN

3.6 Sammanfattande iakttagelser

Omfattning

• Statliga myndigheters tjänsteexport är större än vad ESV rapporterar. Det finns ett mörkertal.

• Några myndigheter har i och med enkäten ytterligare analyserat sin verksamhet och kommit fram till att de bedriver tjänsteexport.

• Universiteten redovisar liknande intäkter på olika sätt.

• Regeringen ger i regleringsbrev olika signaler för hur medel från Sida är att betrakta som tjänsteexport eller inte.

Styrning och återrapportering

• I regleringsbrev har regeringen varit inkonsekvent när det gäller huruvida myndigheters tjänsteexport är att betrakta som utvecklingssamarbete eller inte.

• Flera myndigheter saknar återrapporteringskrav för tjänsteexporten till regeringen.

• Återrapporteringen till myndigheternas ledningar och eventuella styrelser varierar.

• Några myndigheter rapporterar enbart externt.

• Ett mindre antal myndigheter rapporterar till ansvarigt departement utöver årsredovisningen.

• Avsaknad av krav på återrapportering försvårar möjligheten att säkerställa om tjänsteexporten bedrivs enligt regeringens och riksdagens intentioner.

Prissättning och konkurrens

• Majoriteten av de granskade myndigheterna uppger att de prissätter till full kostnadstäckning. Samtidigt kan ett antal inte uppge timarvode för den egna personalen.

• Arvodena för egen personal hos olika myndigheter varierar mycket.

• Hälften av myndigheterna som bedriver tjänsteexport kan varken uppge timarvoden eller nedlagd tid för tjänsteexporten.

• Flera myndigheter är aktiva i upphandlingar på konkurrensutsatta marknader.

• Samrådsunderlagen ger ingen klar bild över hur myndigheter ämnar uppnå full kostnadstäckning i tjänsteexporten.

• Sida som en viktig finansiär av myndigheters tjänsteexport förlitar sig på att myndigheterna offererar till ett rättvisande pris baserat på ESV:s avgiftssamråd.

RIKSREVISIONEN

44

Statliga myndigheters tjänsteexport

4 Slutsatser och rekommendationer

Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters tjänsteexport.

Granskningen ger en komplex bild av en otydligt definierad verksamhet under en dåligt sammanhållen styrning från regeringen. Det finns problemindikationer i alla led, från styrning och genomförande till uppföljning och utvärdering.

Styrningens brister har lett till att myndigheterna utformat tjänsteexportverksamheten i mångt och mycket efter egen uppfattning. Det är även oklart huruvida myndigheter konkurrerar med inhemska privata aktörer. Slutligen har det under granskningen framkommit att flertalet myndigheter bedriver tjänsteexport utan att återrapportera den.

Omfattningen är alltså okänd samtidigt som det inte sker någon uppföljning av tjänsteexportens utfall. En trolig anledning till detta är att verksamheten bedrivs utan specifika mål, vilket omöjliggör resultatuppföljning.

Syftet med denna rapport är inte att identifiera problem inom enskilda myndigheter utan att belysa problem inom myndigheters tjänsteexport som helhet. Riksrevisionen bedömer att det inte är möjligt att säkerställa efterlevnaden av regeringens och riksdagens intentioner, nämligen att tjänsteexport ska begränsas till myndigheters unika kompetens, inte konkurrera med privata aktörer och att det ekonomiska målet ska vara full kostnadstäckning.

I följande avsnitt utvecklas de iakttagelser som uppmärksammats i granskningen. Avslutningsvis presenteras Riksrevisionens rekommendationer till regeringen.

Statliga myndigheters tjänsteexport

45

RIKSREVISIONEN

4.1 Oklar omfattning och otydliga mål för statens tjänsteexport

Granskningen visar att flera myndigheter bedriver tjänsteexport utan att rapportera den. Tjänsteexportens omfattning kan, enligt Riksrevisionens beräkningar, vara dubbelt så stor som den som officiellt rapporterats. Detta innebär att behovet av styrning stärks.

Vidare är det Riksrevisionens bedömning att målen med tjänsteexportverksamheten är otydliga och tolkas på skilda sätt inom olika myndigheter. De otydliga målen tillsammans med det faktum att regeringen inte känner till omfattningen av tjänsteexporten medför att det är oklart vad den ger för effekter på kort och på lång sikt. Detta är problematiskt eftersom staten uppmuntrar tjänsteexport och menar att myndigheter bör ta vara på möjligheten att exportera sitt kunnande. Samtidigt finns det tydliga politiskt uttryckta restriktioner för tjänsteexporten; den får inte konkurrera med privata inhemska aktörer, den ska bedrivas inom ramen för myndighetens unika kompetens och det ekonomiska målet ska vara full kostnadstäckning. Efterlevnaden av dessa restriktioner går dock i nuläget inte att säkerställa.

Sammantaget bedömer Riksrevisionen att staten bör uttrycka mål för tjänsteexporten som kan vägleda myndigheter i arbetet med att bedriva en tjänsteexportverksamhet som är i linje med riksdagens intentioner.

4.2 Med bristfällig styrning gör myndigheterna som de vill

Riksrevisionen konstaterar att styrningen av hur tjänsteexporten ska bedrivas är bristfällig och har försvagats på senare år. Den 1 oktober 2010 upphävdes tjänsteexportförordningen, på rekommendation av ESV, i syfte att förenkla och förtydliga styrningen av myndigheters tjänsteexport. Borttagandet innebar i huvudsak att kravet på särredovisning av tjänsteexporten togs bort samt

att det ekonomiska målet sänktes från minst full kostnadstäckning till full kostnadstäckning.

Myndigheterna ska samråda med ESV om de avgifter som de avser att ta ut bland annat för tjänsteexport. Riksrevisionen har gjort en genomgång av avgiftssamråden för de berörda myndigheterna från perioden innan förordningen ändrades. Den visar att underlagen är bristfälliga, och ESV har sällan haft invändningar mot myndigheternas prissättning. Några av de granskade myndigheterna har sällan eller aldrig haft samråd med ESV trots att detta ska ske.

RIKSREVISIONEN

46

Statliga myndigheters tjänsteexport

Utöver de tidigare generella förordningarna har regeringen möjlighet att reglera tjänsteexportverksamheten i instruktioner och regleringsbrev för varje enskild myndighet. Riksrevisionen konstaterar att så sker i varierande grad. Endast 39 procent av de granskade myndigheterna har någon form av krav på att särredovisa sin tjänsteexportverksamhet. Riksrevisionens bedömning är att flera av myndigheterna som inte särredovisar är stora tjänsteexportörer räknat i absoluta tal. I praktiken kan det innebära att myndigheter bildar sig en egen uppfattning om uppdraget. Flertalet av myndigheterna får ägna sig åt tjänsteexport, inriktning och omfattning får organisationen själv bestämma.

Riksrevisionens bedömning är att den bristfälliga styrningen har inneburit att myndigheter kunnat göra lite som de velat. De har själva tolkat och redovisat vad de ansett vara tjänsteexport. Tjänsteexporten har styrts av intresse och engagemang hos enskilda medarbetare snarare än av övergripande politiska målsättningar. Granskningen visar också att en majoritet av myndigheterna inte återrapporterar tjänsteexporten till ansvarigt departement, utöver årsredovisningen. En övergripande konsekvens av den bristfälliga styrningen och att återrapportering inte efterfrågats är att omfattningen av tjänsteexporten i dagsläget är okänd. Riksrevisionens bedömning är därmed att tjänsteexporten kan ta resurser i anspråk från den ordinarie verksamheten.

4.3 Avvikelser från full kostnadstäckning leder till ineffektiv resurshushållning

Arvodesnivåerna i tjänsteexportverksamheten varierar kraftigt, och flertalet av de myndigheter som ingått i granskningen har inte kunnat presentera några timarvoden. Riksrevisionen konstaterar att flera myndigheter inte har säkerställt att full kostnadstäckning nåtts, vilket är ett grundläggande krav för att uppnå konkurrensneutralitet. Förfarandet kan i sin tur ha lett till att förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden snedvridits.

Det är en rimlig utgångspunkt att myndigheter oavsett andra omständigheter ska prissätta sina tjänster med full kostnadstäckning. Avsteg från principen om full kostnadstäckning ska ha särskilt bemyndigande. Vid en prisnivå lägre än full kostnadstäckning riskerar statliga anslagsmedel att användas för att subventionera tjänsteexporten, och därmed användas för något annat än vad som avsågs. Det kan leda till att myndighetens huvudsakliga uppgifter får mindre resurser och, i förlängningen, till att större anslag än vad som är nödvändigt för myndighetens kärnverksamhet krävs. Om myndigheterna

å andra sidan sätter prisnivån för högt riskerar medel att förbrukas i större omfattning än väntat hos köparen. Då köparen i de flesta fall är Sida leder en för hög prisnivå till ineffektiv användning av statliga medel då Sida betalar

Statliga myndigheters tjänsteexport

47

RIKSREVISIONEN

mer för tjänsterna än om full kostnadstäckning hade använts. Riksrevisionens bedömning är att detta sammantaget leder till ineffektiv resurshushållning inom staten.

En grundläggande begränsning för tjänsteexporten är att den inte bör konkurrera med privata inhemska aktörer. Den varierande prissättningen och de obefintliga återrapporteringskraven försvårar, för att inte säga omöjliggör, för regeringen att följa upp till vilken grad detta efterlevts. Det finns därmed risk för en ineffektiv konkurrenssituation.

Sammantaget gör Riksrevisionen bedömningen att regeringen inte har adekvata underlag för att kunna förse riksdagen med en rättvisande bild av den statliga tjänsteexporten.

4.4 Riksrevisionens rekommendationer

Riksrevisionen riktar följande rekommendationer till regeringen:

• Formulera mål för tjänsteexportverksamheten och efterfråga återrapportering

Tjänsteexporten bedrivs i dag utan tydliga mål för vad verksamheten bör leda till. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen utarbetar mål för statens tjänsteexport. Vidare bör regeringen efterfråga återrapportering, vid sidan av årsredovisningen, av de tjänsteexporterande myndigheterna. Återrapporteringen kan bestå av tjänsteexportens omfattning, finansiering samt interna och externa effekter.

• Utökad roll för ESV i samråd och uppföljning av tjänsteexporten

Myndigheter ska samråda med ESV om de avgifter som de avser att ta ut men kvaliteten i och frekvensen av samråden varierar. ESV har inget

ansvar för att påminna de myndigheter som inte samråder om avgifter att de är skyldiga att göra så. ESV är också ansvarigt för sammanställningen av den statliga tjänsteexporten. Trots att denna redovisning är behäftad med brister finns det ett värde i att en myndighet ansvarar för att sammanställa information om tjänsteexportverksamheten. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över ESV:s uppdrag och överväga att ge det utökat ansvar vad gäller samråd kring avgifter för tjänsteexporten samt statistiksammanställning. Detta för att få en mer rättvisande bild av tjänsteexportens omfattning samt efterlevnaden av riksdagens intentioner.

RIKSREVISIONEN

48

Statliga myndigheters tjänsteexport

Referenser

Lagar och förordningar

Avgiftsförordningen (1992:191).

Budgetlagen (2011:203)

Förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. Förordningen (2007:761) med instruktion för Ekonomistyrningsverket. Förordningen (2007:854) med instruktion för Försvarets materielverk. Förordningen (2009:974) med instruktion för Kemikalieinspektionen. Förordningen (2009:894) med instruktion för Kommerskollegium. Förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet.

Förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Förordningen (2009:1479) med instruktion för Naturvårdsverket. Förordningen (2007:1111) med instruktion för Patent- och registreringsverket. Förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket.

Förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket. Förordningen (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet. Förordningen (2007:762) med instruktion för Statistiska centralbyrån.

Förordningen (2009:895) med instruktion för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.

Förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Statliga myndigheters tjänsteexport

49

RIKSREVISIONEN

Förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket.

Förordningen (2010:434) om upphävande av tjänsteexportförordningen (1992:192).

Konkurrenslagen (2008:579).

Lagen (1996:1059) om statsbudgeten.

Tjänsteexportförordningen (1992:192).

Offentligt tryck

Riksdagstryck

Bet. 2009/10: FiU38, rskr. 2009/10:315 Prissättningsbesked vid internationella transaktioner.

Bet. 2009/10:NU8, rskr. 2009/10:84 Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden m.m.

Regeringens propositioner

Prop. 2009/10:175 Prissättningsbesked vid internationella transaktioner.

Prop. 2008/09:231 s. 33 Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden m.m.

Regleringsbrev

A2010/3165/A, A2010/3304/ADM. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Arbetsförmedlingen.

Fi2010/5790 (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Ekonomistyrningsverket.

Fö2010/2164/ESIS (delvis), Fö2010/1707/MFU, Fö2010/80/ESIS (delvis).

Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Försvarets materielverk.

U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor m.m., Bilaga 37.

U2009/7241/SAM; U2008/1131, 1217, 1392, 1897, 3127/UH;

U2009/849, 1161, 1920, 2106, 2107, 2998/UH. Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende universitet och högskolor m.m.

U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor m.m. Bilaga 3 (Göteborgs universitet).

RIKSREVISIONEN

50

Statliga myndigheters tjänsteexport

U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor m.m., Bilaga 7 (Karolinska Institutet).

U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor m.m. Bilaga 8 (Kungliga tekniska högskolan).

M2010/4913/A (delvis), M2010/1146/Kk, M2010/3458/Kk m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Kemikalieinspektionen.

UF2010/77132/UD/FIM (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Kommerskollegium.

M2010/4959/A (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Lantmäteriet.

U2010/7777/UH. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Linnéuniversitetet.

U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor m.m., Bilaga 2 (Lunds universitet).

Fö2009/1743/SSK, Fö2009/2522/SSK, Fö2009/2545/SSK m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Fö2009/113/EPS (slutligt), Fö2009/2385/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

M2010/4624/Na, M2010/4881/Ns, M2010/4904/A m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Naturvårdsverket.

N2010/7775/MK, N2010/8185/KLS (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Patent- och registreringsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

U2010/7682/SAM/F, U2010/7786/F. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Polarforskningssekretariatet.

Ju2010/416/PO, Ju2010/1653/PO, Ju2010/1653/PO m.fl. Regleringsbrev

för budgetåret 2011 avseende Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen.

N2010/8027/TE, N2010/8200/KLS (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Fi2010/1594, Fi2010/5666 (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Skatteverket.

M2010/4913/A (slutligt). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Statliga myndigheters tjänsteexport

51

RIKSREVISIONEN

S2010/3745/FH. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Smittskyddsinstitutet.

Fi2010/5029, Fi2010/5790 (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statistiska centralbyrån.

U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor m.m., Bilaga 18 (Stockholms dramatiska högskola).

U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor m.m., Bilaga 4 (Stockholms universitet).

UF2010/77132/UD/FIM (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.

Jo2010/3690 (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Sveriges lantbrukuniversitet.

N2008/8451/IR, N2008/8750/SAM (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Banverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

N2008/8454/IR, N2008/8750/SAM (delvis), N2008/1691/IR (slutlig).

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Vägverket inom utgiftsområde 22

Kommunikationer.

N2008/8487/IR, N2008/8750/SAM (delvis) m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens institut för kommunikationsanalys inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

N2010/8200/KLS (delvis), N2010/7885/TE, N2010/1132/TE (slutligt).

Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22

Kommunikationer.

U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor m.m., Bilaga 5 (Umeå universitet).

U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor m.m. Bilaga 1 (Uppsala universitet).

RIKSREVISIONEN

52

Statliga myndigheters tjänsteexport

Övrigt skriftligt material

Affärsconcept (2008) Utredning om konkurrensneutralitet i Sidas upphandlingar.

Affärsconcept slutrapport 2008-03-04. Arbetsförmedlingen (2010) Årsredovisning 2009.

Avdelningen för offentlig förvaltning. Promemoria 2009-11-02. Banverket (2010) Årsredovisning 2009.

Dramatiska institutet (2010) Årsredovisning 2009.

Ekonomistyrningsverket (2011) EA 2011 (2011:14).

Ekonomistyrningsverket (2011) Vägledning för avgiftssamråd – enligt 7§ avgiftsförordningen (1992:191). ESV 2011:6.

Ekonomistyrningsverket (2010) Avgifter 2009. ESV 2010:11. Ekonomistyrningsverket (2010) Budgetunderlag för åren 2011, 2012 och 2013.

Ekonomistyrningsverket (2010) Årsredovisning 2009. ESV 2010:6.

Ekonomistyrningsverket (2007) Styrning av statliga myndigheters tjänsteexport.

ESV 2007:34.

Ekonomistyrningsverket (2001) Sätt rätt pris! 2001:11.

Försvarets materielverk (2010) Årsredovisning 2009.

Gustafsson, I. (2010) Tjänsteexport: från bistånd till marknad.

Scores rapportserie 2010:2.

Göteborgs universitet (2010) Årsredovisning 2009.

Högskolan i Kalmar (2010) Årsredovisning 2009.

ISAM (2010) Årsredovisning 2009.

Karolinska Institutet (2010) Årsredovisning 2009.

Kemikalieinspektionen (2010) Årsredovisning 2009.

Kommerskollegium (2010) Årsredovisning 2009.

Konkurrensverket (2004) Myndigheter och marknader – tydligare gräns mellan offentligt och privat. Konkurrensverkets rapportserie 2004:4.

Kungliga tekniska högskolan (2010) Årsredovisning 2009.

Statliga myndigheters tjänsteexport

53

RIKSREVISIONEN

Lantmäteriet (2010) Årsredovisning 2009.

Lunds universitet (2010) Årsredovisning 2009.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2010) Årsredovisning 2009. Naturvårdsverket (2010) Årsredovisning 2009.

Patent- och registreringsverket (2010) Årsredovisning 2009. Polarforskningssekretariatet (2010) Årsredovisning 2009. Regeringens förordnandemotiv (1992:4). Rikspolisstyrelsen (2010) Årsredovisning 2009.

Riksrevisionsverket (1990) Biståndsfinansierad statlig tjänsteexport.

Promemoria 1990-11-06.

SOU 1980:23 Statligt kunnande till salu.

SOU 2000:27. Export av statligt förvaltningskunnande.

Sjöfartsverket (2010) Årsredovisning 2009.

Skatteverket (2010) Årsredovisning 2009. SKV 2010:165.

Smittskyddsinstitutet (2010) Årsredovisning 2009.

Statens institut för kommunikationsanalys (2010) Årsredovisning 2009.

Statistiska centralbyrån (2010) SCB:s Budgetunderlag 2011-2013.

Statistiska centralbyrån (2009) Årsredovisning 2009.

Stockholms universitet (2010) Årsredovisning 2009.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2010) Årsredovisning 2009.

Sveriges lantbruksuniversitet (2010) Årsredovisning 2009.

SWEDAC (2010) Årsredovisning 2009. (2010:01).

Umeå universitet (2010) Årsredovisning 2009.

Uppsala universitet (2010) Årsredovisning 2009.

Vetenskapsrådet (2010) Årsredovisning 2009.

Vägverket (2010) Årsredovisning 2009.

Växjö universitet (2010) Årsredovisning 2009.

RIKSREVISIONEN

54

Statliga myndigheters tjänsteexport

Internetkällor

Göteborgs universitet: Om oss

http://gu.se/omuniversitetet/ Åtkomst 2011-02-14

Lunds universitet: Om Lunds Universitet. http://www.lu.se/om-lunds-universitet Åtkomst 2011-02-17.

Naturvårdsverket Internationellt: Projekt. http://www.naturvardsverket.se/sv/EU-och-Internationellt/ Utvecklingssamarbete/Projekten/ Åtkomst 2011-02-10.

Rikspolisstyrelsen: Om oss. http://www.polisen.se/Om-polisen/Polisen-i-Sverige/Organisation/ Rikspolisstyrelsen/ Åtkomst 2011-02-10.

Skatteverket: Internationellt samarbete. http://www.skatteverket.se/omskatteverket/omoss/varauppgifter/ internationelltsamarbete.html Åtkomst 2011-02-07.

SCB: Om oss.

http://www.scb.se/Pages/List____250620.aspx Åtkomst 2011-02-07.

SCB: Utlandsuppdrag.

http://www.scb.se/Pages/List____250734.aspx Åtkomst 2011-02-09.

SLU: Mer om SLU.

http://www.slu.se/sv/om-slu/mer-om-slu/ Åtkomst 2011-02-09.

Trafikverket: Vem gör vad. http://www.trafikverket.se/Om-Trafikverket/Trafikverket/Vem-gor-vad-av- myndigheterna-inom-transportomradet/ Åtkomst 2011-02-10.

Trafikverket: Snabbfakta. http://www.trafikverket.se/Om-Trafikverket/Trafikverket/Snabbfakta-om- Trafikverket/ Åtkomst 2011-02-10.

Statliga myndigheters tjänsteexport

55

RIKSREVISIONEN

RIKSREVISIONEN

56

Statliga myndigheters tjänsteexport

Bilaga 1: Exempel på enkät –

Arbetsförmedlingen

Enkät om tjänsteexport

Samtliga frågor i enkäten avser åren 2007–2010.

1. Riksrevisionen har valt att använda Ekonomistyrningsverkets (ESV) definition av tjänsteexport:

”Med tjänsteexport avses prestationer som inom eller utom landet utförs åt utländsk avnämare.” (Källa: ESVs ”Avgifter 2009” 2010:11)

För universitet och högskolor gäller därutöver:

Universitet och högskolor bedriver tjänsteexport genom att ta emot utländska studenter på grundutbildningen. Men eftersom de utländska studenterna får tillgång till utbildningen på samma villkor som de svenska, det vill säga utan att betala några avgifter, registreras inte denna verksamhet som tjänsteexport utan som kollektiv konsumtion. (Källa: ESVs ”Styrning av statliga myndigheters tjänsteexport” 2007:34)

Överensstämmer denna definition med er myndighets tolkning?

¨Ja

¨Nej

Om nej, vänligen ange hur er definition skiljer sig från ESVs definition:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

2. Hur motiveras tjänsteexporten inom myndigheten?

¨Enligt myndighetens instruktion

¨Enligt myndighetens regleringsbrev

¨Annan motivering, vänligen ange:

Kommentar:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Statliga myndigheters tjänsteexport

57

RIKSREVISIONEN

3. Har uppdraget inom tjänsteexport förändrats sedan år 2007?

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

4. Ange till vilka och hur ofta tjänsteexporten rapporteras (utöver resultatredovisning i årsredovisningen)?

Avser såväl muntlig som skriftlig rapportering.

¨	Ledning	––––––– gånger/år
¨	Styrelse	––––––– gånger/år
¨	Ansvarigt departement	––––––– gånger/år
¨	ESV	––––––– gånger/år
¨	Uppdragsgivare	––––––– gånger/år
¨	Annat	––––––– gånger/år

Om annat, vänligen specificera:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Om ni ej kan svara på frågan, vänligen motivera varför:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

5. Ange hur stora intäkterna i tjänsteexporten varit årligen de senaste fyra åren (2007–2010):

Om ni ej kan svara på frågan, vänligen motivera varför:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

RIKSREVISIONEN

58

Statliga myndigheters tjänsteexport

6. Riksrevisionen har sammanställt följande uppgifter från myndigheterna ESV respektive Sida:

	2007	2008	2009	2010
ESV1	19 805 000 kr	21 515 000 kr	24 365 000 kr	Uppgift saknas
Sida2	0 kr	0 kr	14 248 521 kr	Uppgift saknas

Om beloppen ovan skiljer sig åt från uppgifterna i fråga 5, vänligen förklara orsakerna till detta (om möjligt ange per år):

Om ni ej kan svara på frågan, vänligen motivera varför:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

1 Beloppen från ESV är hämtade från den årliga rapporten ”Avgifter” och avser rapporterad tjänsteexportverksamhet.

2 Beloppen från Sida utgör en årlig sammanställning från Sidas ekonomisystem över utbetalningar till respektive myndighet.

7. Hur stor del av tjänsteexportens intäkter de senaste fyra åren härrör från:

2007	2008	2009		2010
Tjänsteexport finansierad av…
… annan svensk myndighet	kr	kr	kr	kr
till exempel Sida, Regeringskansliet
… internationella organisationer	kr	kr	kr	kr
till exempel EU, Världsbanken, FN
Direkt finansiering av utländsk	kr	kr	kr	kr
avnämare:
Andra källor:	kr	kr	kr	kr

Om ni ej kan svara på frågan, vänligen motivera varför:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Statliga myndigheters tjänsteexport

59

RIKSREVISIONEN

8. Hur stor del av tjänsteexportens intäkter härrör från vunnen upphandling genom anbudsförfarande?

2007	2008	2009		2010
kr		kr	kr	kr

Om ni ej kan svara på frågan, vänligen motivera varför:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

9. Ange genomsnittligt/ungefärligt timarvode (exklusive moms) för personal som deltagit i tjänsteexporten för följande kategorier för åren 2007–2010.

2007		2008	2009	2010
a) Myndighetens egen personal
Timarvode	kr	kr	kr	kr
Nedlagd tid	timmar	timmar	timmar	timmar
b) Personal anställd vid andra myndigheter och internationella organisationer
Timarvode	kr	kr	kr	kr
Nedlagd tid	timmar	timmar	timmar	timmar
c) Personer från privata sektorn
Timarvode	kr	kr	kr	kr
Nedlagd tid	timmar	timmar	timmar	timmar

d) Annan personal, ange:

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Timarvode	kr	kr	kr	kr
Nedlagd tid	timmar	timmar	timmar	timmar

Om ni ej kan svara på frågan, vänligen motivera varför:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

RIKSREVISIONEN

60

Statliga myndigheters tjänsteexport

10. Utifrån vilken/vilka principer har timarvodet för personal som deltagit i tjänsteexporten fastställts?

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

11. Anser ni att tjänsteexporten är en del av myndighetens kärnverksamhet?

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

12. Upplever ni att tjänsteexporten kan påverka myndighetens kärnverksamhet negativt?

Exempelvis gällande fördelning av resurser

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Statliga myndigheters tjänsteexport

61

RIKSREVISIONEN

RIKSREVISIONEN

62

Statliga myndigheters tjänsteexport

Bilaga 2: Sammanställning av granskade myndigheter

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen samt arbetspolitisk verksamhet. Myndigheten ska arbeta för att förbättra arbetsmarknadens funktion och därigenom bidra till en ökning av sysselsättningen på lång sikt. Arbetsförmedlingen har ansvar för handikappfrågor relaterade till arbetsmarknaden samt för att erbjuda nyanlända invandrare möjlighet till insatser för att främja ett snabbt och

effektivt inträde på arbetsmarknaden. Myndigheten har cirka 10 000 anställda och finansieras främst genom anslag. Arbetsförmedlingens totala intäkter under 2009 uppgick till cirka 6 miljarder kronor.35

Arbetsförmedlingen får enligt instruktionen bedriva tjänsteexport som är förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområden inom ramen för full kostnadstäckning.36 Under 2009 uppgick Arbetsförmedlingens intäkter från tjänsteexport till cirka 2437 miljoner kronor, och tjänsteexporten beräknas uppgå till cirka 3738 miljoner kornor under 2011. Arbetsförmedlingens tjänsteexport omfattar bilateralt och multilateralt utvecklingssamarbete med ministerier, myndigheter och organisationer inom arbetsmarknadsområdet

i en rad länder, exempelvis Albanien, Armenien, Moldavien, Kina, Marocko, Algeriet, Ryssland, Vitryssland, Vietnam, Botswana, Namibia och Sydafrika. Projekten inriktas mot ledning och styrning, organisationsutveckling, implementering av tjänster och metoder på arbetsmarknaden samt arbetsmarknadsinriktad rehabilitering och finansieras av Sida och EU.39

35 Arbetsförmedlingen (2010) Årsredovisning 2009.

36 Förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

37 Arbetsförmedlingen (2010) Årsredovisning 2009.

38 A2010/3165/A, A2010/3304/ADM. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Arbetsförmedlingen.

39 Arbetsförmedlingen (2010) Årsredovisning 2009.

Statliga myndigheters tjänsteexport

63

RIKSREVISIONEN

Ekonomistyrningsverket

Ekonomistyrningsverkets (ESV) huvuduppgift är att säkerställa en ändamålsenlig styrning av statens ekonomi. ESV arbetar med att ta fram beslutsunderlag för den ekonomiska politiken och statsfinanserna samt utvecklar och förvaltar styrningen av den statliga verksamheten. Myndigheten arbetar även för korrekt hantering av Sveriges EU-medel. ESV har 185 anställda och finansieras främst genom anslag samt avgifter och andra ersättningar.

Det senare inkluderar försäljning av konsulttjänster och övriga uppdrag samt avgifter för förvaltning av Hermessystemet. Myndighetens totala intäkter 2009 uppgick till 194 miljoner kronor40 och beräknas vara 189 miljoner kronor 201141.

Enligt instruktionen får ESV bedriva tjänsteexport som är förenlig med dess uppgifter och verksamhetsområde samt ta ut avgifter för dessa tjänster.42 ESV ska även särskilt redovisa tjänsteexporten.43 Myndigheten redovisade 2009 intäkter från tjänsteexport på cirka 15 miljoner kronor. Tjänsteexporten beräknas minska under budgetperioden 2011–2013 på grund av minskad efterfrågan på ESV:s tjänster och beräknas till 350 000 kronor under 2011.44 Myndigheten har bland annat arbetat med kapacitetsuppbyggnad av internrevisionsmyndigheten i Moçambique, utbildning av intern kontroll och revision i Moldavien samt tillhandahållit rådgivare inom kontroll och internrevision i Ukraina. Samtliga projekt har utförts i samarbete med eller med finansiering från andra aktörer, till exempel Sida, Sipu International, Riksrevisionen och EU.45

Försvarets materielverk (FMV)

Försvarets materielverk (FMV) har som uppgift att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten. Verket ska stödja Försvarsmakten gällande långsiktig materielförsörjning och kunskap om materielsystem. FMV stöder även svensk försvarsindustri i exportfrågor i överenskommelse med svensk säkerhetspolitik samt företräder ofta staten i komplexa internationella affärer rörande försvarsmateriel. Verksamheten delas in i fem områden: anskaffning, ledningsstöd, driftsstöd, internationella materielsamarbeten och industrifrågor samt evaluering och

40 Ekonomistyrningsverket (2010) Årsredovisning 2009. (ESV 2010:6).

41 Ekonomistyrningsverket (2010) Budgetunderlag för åren 2011, 2012 och 2013.

42 Förordningen (2007:761) med instruktion för Ekonomistyrningsverket.

43 Fi2010/5790 (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Ekonomistyrningsverket.

44 Ekonomistyrningsverket (2010) Budgetunderlag för åren 2011, 2012 och 2013.

45 Ekonomistyrningsverket (2010) Årsredovisning 2009 (ESV 2010:6).

RIKSREVISIONEN

64

Statliga myndigheters tjänsteexport

certifiering av IT-säkerhetsprodukter. FMV har 1 563 anställda och finansieras huvudsakligen genom intäkter av avgifter och andra ersättningar. Under 2009 uppgick FMV:s samlade intäkter till cirka 17 miljarder kronor.46 Försvarets materielverk får bedriva tjänsteexport som är direkt kopplad till myndighetens verksamhetsområde och som ligger inom ramen för det uppdrag som anges i denna eller annan förordning (förordning 2010:1469).Verket ska bedriva exportrelaterad verksamhet på uppdrag av Försvarsexportmyndigheten och

särskilt redovisa tjänsteexportverksamhet i årsredovisningen.47 FMV redovisade tjänsteexportintäkter på cirka 24 miljoner kronor under 2009. Tjänsteexporten omfattar kvalitetssäkring för andra länder samt internationell militär test-, övnings- och utbildningsverksamhet. Under 2009 bedrev FMV tjänsteexport till Norge, Finland, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Tyskland samt till USA.48

Göteborgs universitet

Göteborgs universitet ska bedriva utbildning på grund- och forskarnivå och bedriva klinisk utbildning samt forskning.49 Universitetet har fem profilområden: hälsa, kultur, miljö, demokratisk samhällsutveckling samt kunskapsbildning och lärande.50 Universitetet innefattar även

Havsmiljöinstitutet och är nationellt resurscentrum i matematik. Göteborgs universitet har cirka 5 300 anställda och finansieras huvudsakligen genom anslag och bidrag. Under 2009 redovisade universitetet samlade intäkter om cirka 5 miljarder kronor.

Universitet och högskolor får bedriva viss uppdragsverksamhet och annan verksamhet, som antas inkludera tjänsteexport, mot avgift. Uppdragsutbildning, uppdragsforskning, beställd utbildning, utbildning

inom yrkeshögskolan samt utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter ska bedrivas inom ramen för full kostnadstäckning, medan högskoleprov, biljett- eller programintäkter, inträde till museum och upplåtande av bostadslägenhet är undantagna från kravet på full kostnadstäckning. Avgiftsbelagd verksamhet ska särredovisas i årsredovisningen.51 Göteborgs universitet redovisade ingen tjänsteexport under 2009. Universitetet redovisade uppdragsverksamhet

men inte huruvida någon del av denna bedrevs på uppdrag av en utländsk

46 Försvarets materielverk (2010) Årsredovisning 2009.

47 Fö2010/2164/ESIS (delvis), Fö2010/1707/MFU, Fö2010/80/ESIS (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Försvarets materielverk.

48 Försvarets materielverk (2010) Årsredovisning 2009.

49 Göteborgs universitet (2010) Årsredovisning 2009.

50 Göteborgs universitet: Om oss. http://gu.se/omuniversitetet/ Åtkomst 2011-02-14.

51 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 37.

Statliga myndigheters tjänsteexport

65

RIKSREVISIONEN

avnämare. Göteborgs universitet bedriver dock internationell verksamhet genom internationella utbyten för studenter, lärare och administratörer och ska särskilt redovisa internationella utbyten inom lärarprogrammet.52 Universitetet ingår även i flera internationella universitetsnätverk.

Karolinska Institutet (KI)

Karolinska Institutet (KI) är ett medicinskt universitet med uppdraget att bidra till förbättring av människors hälsa genom forskning och utbildning. Institutet bedriver cirka 40 procent av den medicinska akademiska forskningen i Sverige och erbjuder ett brett spektrum av medicinska utbildningar. Nobelpriset i fysiologi eller medicin delas ut av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. KI har cirka 4 500 anställda och finansieras främst genom anslag samt externa medel, avgifter och bidrag. Under 2009 redovisade institutet samlade intäkter om cirka 5 miljarder kronor.53

KI redovisade ingen tjänsteexport under åren 2009.54 I likhet med andra universitet och högskolor får KI bedriva viss uppdragsverksamhet

och annan verksamhet som antas inkludera tjänsteexport mot avgift. Uppdragsutbildningar, uppdragsforskning, beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskolan samt utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter ska bedrivas inom ramen för full kostnadstäckning, medan högskoleprov, biljett- eller programintäkter, inträde till museum och upplåtande av bostadslägenhet är undantagna från kravet på full kostnadstäckning. Avgiftsbelagd verksamhet ska särredovisas i årsredovisningen.55 KI bedriver internationell verksamhet bland annat genom utbytesprogram för studenter, lärare och annan personal. KI anordnar även vetenskapliga symposier med internationella deltagare samt ingår i ett flertal internationella universitetsnätverk.56

Kemikalieinspektionen (KemI)

Kemikalieinspektionen (KemI) är en central tillsynsmyndighet och ansvarar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. KemI arbetar nationellt, inom EU och globalt med att begränsa hälso- och miljöriskerna med kemikalier. I Sverige

52 U2009/7241/SAM; U2008/1131, 1217, 1392, 1897, 3127/UH; U2009/849, 1161, 1920, 2106, 2107, 2998/UH. Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende universitet och högskolor m.m.

53 Karolinska Institutet (2010) Årsredovisning, 2009.

54 Karolinska Institutet (2010) Årsredovisning, 2009.

55 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 37.

56 Karolinska Institutet (2010) Årsredovisning, 2009.

RIKSREVISIONEN

66

Statliga myndigheters tjänsteexport

har KemI tillsyn över importörer och tillverkare av kemiska produkter och varor. KemI samverkar brett med företag, myndigheter och andra för en hög kemikaliesäkerhet i syfte att främja arbetet för Giftfri miljö. KemI hade 187 anställda 2009 och finansieras främst genom anslag och bidrag. Under 2009 uppgick myndighetens totala intäkter till cirka 160 miljoner kronor.

KemI får enligt en ändring i instruktionen införd 2011 bedriva tjänsteexport inom ramen för full kostnadstäckning, men bedriver sedan långt tillbaka utvecklingssamarbete med finansiering från Sida. Under 2009 rapporterades heller ingen tjänsteexport i årsredovisningen eller till Ekonomistyrningsverket. Verksamheten inom utvecklingssamarbetet fokuserar främst på Afrika, Asien samt Europa. Syftet med verksamheten är att förbättra kemikaliekontrollen och att därigenom även underlätta för länder att ansluta sig till och följa globala konventioner.

Kommerskollegium

Kommerskollegium ansvarar för frågor rörande utrikeshandel samt handelspolitik. Kollegiet ska verka för frihandel, handelspolitiska liberaliseringar inom Sverige och EU, en väl fungerande inre marknad samt ett öppet och starkt handelssystem. Kommerskollegium har 95 anställda och finansieras främst genom anslag och bidrag från Sida som är menade för handelsrelaterat utvecklingssamarbete. Kollegiets totala intäkter under 2009 uppgick till cirka 95 miljoner kronor.57

Kommerskollegium får enligt sin instruktion bedriva tjänsteexport inom ramen för full kostnadstäckning. Kollegiet ska bedriva handelsrelaterat utvecklingssamarbete inom ramen för dess tjänsteexport. Detta arbete finansieras med svenska biståndsmedel och kontrolleras av regeringen. Kollegiet har ingen särskild skyldighet att redovisa tjänsteexport.58 Kommerskollegium rapporterade intäkter från tjänsteexport på cirka

14 miljoner kronor under 2009 genom ett stort antal projekt. Kollegiet anordnar ett utbildningsprogram inom handelsprocedurer (International Training Program, ITP) med inriktning på södra och östra Afrika och samarbetar även med SWEDAC och Patent- och registreringsverket inom dessa myndigheters ITP. Kollegiet driver ett mentorskapsprogram i södra Afrika och anordnar kurser i kompetensutveckling i biståndsfrågor samt kultur- och konflikthantering. Andra exempel på verksamheten inkluderar ett antidumpningsprogram i Agadirländerna, aktörssamverkan i Botswana

57 Kommerskollegium (2010) Årsredovisning 2009.

58 Förordningen (2009:894) med instruktion för Kommerskollegium.

Statliga myndigheters tjänsteexport

67

RIKSREVISIONEN

och handelsrelaterat utvecklingsarbete i Ukraina. Kommerskollegium har en ramöverenskommelse med Sida angående handelsrelaterat utvecklingssamarbete och samarbetar med Sida i ett stort antal bilaterala

samarbeten. Kollegiet arbetar även med ett flertal organisationer i andra länder och med andra svenska myndigheter såsom Jordbruksverket, SWEDAC, Sjöfartsverket och Tullverket samt i ett informellt myndighetsnätverk för svenska myndigheter som arbetar med bistånd.

Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Kungliga tekniska högskolan (KTH) är Sveriges största instans för teknisk utbildning och står för cirka en tredjedel av all teknisk forskning i Sverige. KTH har cirka 3 900 anställda och finansieras främst genom anslag och bidrag. Under 2009 uppgick högskolans sammanlagda intäkter till cirka 3 miljarder.59

KTH redovisade ingen tjänsteexport under 2009, däremot redovisas uppdragsutbildning och uppdragsforskning men inte om dessa utförs åt utländsk avnämare. Högskolans verksamhet har internationella drag genom utbytesverksamhet för studenter, lärare och övrig personal.60 Samarbete med utländska universitet samt anordnande av konferenser med utländska deltagare ingår i KTH:s internationaliseringsarbete. I likhet med övriga

universitet och högskolor får viss uppdragsverksamhet och annan verksamhet som antas inkludera tjänsteexport bedrivas mot avgift. Uppdragsutbildningar, uppdragsforskning, beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskolan samt utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter ska bedrivas inom ramen för full kostnadstäckning, medan högskoleprov, biljett- eller programintäkter, inträde till museum och upplåtande av bostadslägenhet är undantagna från kravet på full kostnadstäckning. Avgiftsbelagd verksamhet ska särredovisas i årsredovisningen.61

Lantmäteriet

Lantmäteriet ansvarar för att god grundläggande geografisk information och fastighetsinformation finns tillgänglig samt att förrättningsverksamhet och inskrivningsverksamhet fungerar på ett effektivt och rättssäkert sätt. Detta ska bidra till en ändamålsenlig fastighetsindelning, en väl fungerande

59 Kungliga tekniska högskolan (2010) Årsredovisning, 2009.

60 Kungliga tekniska högskolan (2010) Årsredovisning, 2009.

61 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 37.

RIKSREVISIONEN

68

Statliga myndigheters tjänsteexport

fastighetsmarknad samt ökad samhällsnytta. Myndigheten har cirka 2 400 anställda och finansieras främst genom avgifter och andra ersättningar samt anslag. Under 2009 uppgick Lantmäteriets totala intäkter till cirka 2 miljarder kronor.62

Lantmäteriet bör ta vara på möjligheter att inom ramen för full kostnadstäckning bedriva tjänsteexport som är förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde.63 Myndigheten ska tillhandahålla tjänster inom sitt verksamhetsområde på den internationella marknaden, och detta ska i huvudsak ske i samarbete med Swedesurvey AB.64 Lantmäteriet har även ett ramavtal med Sida. I regleringsbrevet för 2011 framgår att syftet med tjänsteexporten är att den ska bidra till den svenska politiken för

global utveckling. Regleringsbrevet stipulerar också att denna verksamhet ska redovisas separat.65 Myndigheten tillhandahåller myndighetsspecifikt kunnande inom lantmäteriområdet och bidrar i utvecklingen av motsvarande organisationer i utvecklingsländer. Lantmäteriet genomförde projekt i sju länder under 2009.66

Linnéuniversitetet (f.d. Växjö universitet och Högskolan i Kalmar)

Linnéuniversitetet är resultatet av en sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar som trädde i kraft den 1 januari 2010. Universitetet bedriver utbildning och forskning i både Växjö och Kalmar. Linnéuniversitetet ska erbjuda fortbildning av journalister och har även en sjöfartshögskola.67 Universitetet har cirka 2 000 anställda och finansieras främst genom anslag. Under 2009 redovisades sammanlagt cirka 1,5 miljarder kronor i intäkter för Växjö universitet och Högskolan i Kalmar68, 69

Högskolan i Kalmar redovisade tjänsteexportintäkter om cirka 26 miljoner kronor under 2009 medan Växjö universitet inte redovisade någon tjänsteexport under detta år. Högskolan i Kalmars tjänsteexport attribueras främst till fortbildning av journalister, som erbjuder kurser både i Sverige och utomlands. Universitet och högskolor får bedriva viss uppdragsverksamhet

62 Lantmäteriet (2010) Årsredovisning 2009.

63 Förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet.

64 M2010/4959/A (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Lantmäteriet.

65 M2010/4959/A (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Lantmäteriet.

66 Lantmäteriet (2010) Årsredovisning 2009.

67 U2010/7777/UH. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Linnéuniversitetet.

68 Högskolan i Kalmar (2010) Årsredovisning 2009.

69 Växjö universitet (2010) Årsredovisning 2009.

Statliga myndigheters tjänsteexport

69

RIKSREVISIONEN

och annan verksamhet som antas inkludera tjänsteexport mot avgift. Uppdragsutbildningar, uppdragsforskning, beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskolan samt utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter ska bedrivas inom ramen för full kostnadstäckning, medan högskoleprov, biljett- eller programintäkter, inträde till museum och upplåtande av bostadslägenhet är undantagna från kravet på full kostnadstäckning. Avgiftsbelagd verksamhet ska särredovisas i årsredovisningen.70

Lunds universitet

Lunds universitet är den största enheten för högre utbildning och forskning i Skandinavien. Universitetet bedriver utbildning och forskning inom ett stort antal områden och är det enda universitet i Sverige som erbjuder trafikflygarutbildning. Universitetet ska även erbjuda kurser i jiddisch.71 Lunds universitet har cirka 6 000 anställda och finansieras främst genom anslag och bidrag. Universitetet redovisade sammanlagda intäkter om cirka 6 miljarder kronor under 2009.

Lunds universitet redovisade intäkter av tjänsteexportverksamhet på cirka 95 miljoner kronor under 2009. Denna höjning från 2008 förklaras av en ökad efterfrågan på uppdragsutbildning under 2009 samt att tjänsteexporten nu redovisas som en del av universitetets intäkter till skillnad från tidigare då tjänsteexporten sköttes av ett separat bolag.72 Lunds universitet har som

övriga universitet och högskolor tillåtelse att bedriva viss uppdragsverksamhet och annan verksamhet som antas inkludera tjänsteexport mot avgift. Uppdragsutbildningar, uppdragsforskning, beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskolan samt utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter ska bedrivas inom ramen för full kostnadstäckning, medan högskoleprov, biljett- eller programintäkter, inträde till museum och upplåtande av bostadslägenhet är undantagna från kravet på full kostnadstäckning. Avgiftsbelagd verksamhet ska särredovisas i årsredovisningen.73 Lunds universitet bedriver även internationella aktiviteter såsom utbyten för studenter och lärare samt distansutbildningar för utländska studenter på uppdrag av Sida.

70 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 37.

71 Lunds universitet: Om Lunds universitet. http://www.lu.se/om-lunds-universitet Åtkomst 2011-02-17.

72 Lunds universitet (2010) Årsredovisning 2009.

73 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 37.

RIKSREVISIONEN

70

Statliga myndigheters tjänsteexport

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har uppgifter inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

Myndigheten samarbetar med kommuner, landsting, andra myndigheter, företag och organisationer. Arbetet innefattar kunskapsbyggnad, övning, reglering och tillsyn och syftar till att uppnå trygghet på alla samhällsnivåer. MSB arbetar inom fyra huvudområden: förebyggande, förberedande, hanterande och lärande verksamhet. Myndigheten har 923 anställda och finansieras huvudsakligen genom anslag. Under 2009 uppgick myndighetens samlade intäkter till cirka 1,5 miljarder kronor.74

MSB får enligt regleringsbrevet för 2011 bedriva tjänsteexport enligt 4 § första stycket avgiftsförordningen, men dock endast om uppdraget beställs av utländsk myndighet eller mellanstatlig organisation. Om upphandling föregår ett uppdrag får MSB endast delta om upphandlingen görs av organ inom EU, FN eller av Nato.75 Det ingår i myndighetens uppdrag att medverka i internationellt humanitärt arbete och att stödja biståndsinsatser, och dessa räknas därmed inte som tjänsteexport. MSB ska redovisa finansiering för alla under året genomförda insatser76 och särredovisa kostnader relaterade till

biståndsinsatser77. Vid insatser i biståndsländer ska tjänsteexportförordningen dock inte tillämpas78. Under 2009 redovisade MSB cirka 26 miljoner kronor

i intäkter av tjänsteexport, och tjänsteexportens intäkter beräknas uppgå till cirka 18 miljoner kronor under 2011. Verksamheten omfattar utbildningar och kurser inom MSB:s verksamhetsområde och myndigheten har arbetat med flera europeiska länder. MSB har under 2009 utfört 125 internationella insatser, merparten av humanitär karaktär. De flesta internationella insatser finansieras av Sida men övriga finansiärer inkluderar UD, FN-organ och andra länder.79

74 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2010) Årsredovisning 2009.

75 Fö2009/1743/SSK, Fö2009/2522/SSK, Fö2009/2545/SSK m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

76 Förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

77 Fö2009/1743/SSK, Fö2009/2522/SSK, Fö2009/2545/SSK m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

78 Fö2009/113/EPS (slutligt), Fö2009/2385/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

79 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2010) Årsredovisning 2009.

Statliga myndigheters tjänsteexport

71

RIKSREVISIONEN

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten i Sverige med ansvar för ett effektivt genomförande av miljöpolitiken. Myndigheten ska verka pådrivande och samlande i miljöarbetet och har ansvar för ett brett spektrum av miljörelaterade områden. Naturvårdsverket ska enligt instruktionen bidra

med underlag och expertkunskap till regeringens arbete på miljöområdet inom EU och internationellt, och därigenom bidra till Sveriges politik för global utveckling. Instruktionen och regleringsbrevet ger däremot inget specifikt bemyndigande vad gäller tjänsteexport och myndigheten redovisar heller ingen sådan. Naturvårdsverket har cirka 550 anställda och finansieras främst genom anslag. Under 2009 uppgick myndighetens totala intäkter till cirka 1,2 miljarder kronor.80

Naturvårdsverket redovisade ingen tjänsteexport för 2009 och har heller inget specifikt ansvar att göra detta. Myndigheten arbetar dock med utvecklingsbistånd finansierat av Sida och har projekt i en rad länder världen över. Verksamheten omfattar i stora drag tillhandahållande av kompetens, kapacitetsutveckling, utbildning och rådgivning.81 Myndigheten har även anordnat konferenser med deltagare från EU-länderna på olika teman inom miljöområdet.82

Patent- och registreringsverket (PRV)

Patent- och registreringsverket (PRV) har ansvar för ärenden rörande patent, design- och varumärkesskydd samt namnbyten och utgivningsbevis. PRV tillhandahåller även andra tjänster såsom konsulttjänster och utbildning. Myndigheten har cirka 450 anställda och finansieras främst genom intäkter från avgifter och andra ersättningar. Under 2009 redovisade PRV en total intäkt på cirka 275 miljoner kronor.

PRV får bedriva tjänsteexport inom sitt verksamhetsområde enligt de villkor som beskrivs i tjänsteexportförordningen83. Myndigheten redovisar

uppdragsverksamhet där tjänsteexport är en del men där inget specifikt krav på återrapportering föreligger. Verket ska dock ha en lista över de avgifter som tas

80 Naturvårdsverket (2010) Årsredovisning 2009.

81 Naturvårdsverket Internationellt: Projekt. http://www.naturvardsverket.se/sv/EU-och- Internationellt/Utvecklingssamarbete/Projekten/ Åtkomst 2011-02-10.

82 Naturvårdsverket (2010) Årsredovisning 2009.

83 Förordningen (2007:1111) med instruktion för Patent- och registreringsverket.

RIKSREVISIONEN

72

Statliga myndigheters tjänsteexport

ut tillgänglig. Under 2009 redovisades intäkter av tjänsteexport på sammanlagt cirka 15 miljoner kronor. Verksamheten omfattade till exempel utbildningar och kurser finansierade av bland annat Sida och det japanska patentverket.84

Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatet har till uppgift att främja och samordna svensk polarforskning. Myndigheten har 25 anställda och finansieras huvudsakligen genom avgifter och andra ersättningar samt anslag. Under 2009 redovisades sammanlagda intäkter om cirka 121 miljoner kronor.85

Polarforskningssekretariatet redovisade tjänsteexportintäkter om cirka 91 miljoner kronor under 2009. Myndigheten får ta ut avgifter för

polarforskningsexpeditioner och även boende på Abisko naturvetenskapliga station som används av både svenska och utländska forskare. Polarforskningssekretariatet är undantaget 4 § avgiftsförordningen, vilket innebär att tjänsteexporten inte behöver vara av mindre omfattning eller tillfällig natur. Avgifterna ska sättas så att minst full kostnadstäckning uppnås.86

Rikspolisstyrelsen (RPS)

Rikspolisstyrelsen (RPS) är en förvaltningsmyndighet och har som uppgift att utöva tillsyn över polisens verksamhet samt verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisens verksamhet. RPS kan på regeringens uppdrag leda polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Fördelningen av medel till polismyndigheterna samt ansvar för teknik och metodutveckling inom polisen faller också under

myndighetens ansvar. RPS ansvarar även för samordningen av gränskontroll, internationellt polissamarbete, centrala polisregister samt Polisens planering vid särskilda händelser.87 RPS har 1 228 anställda och finansieras främst

av anslag. Under 2009 uppgick RPS totala intäkter till cirka 18,7 miljarder kronor.88

84 Patent- och registreringsverket (2010) Årsredovisning 2009.

85 Polarforskningssekretariatet (2010) Årsredovisning 2009.

86 U2010/7682/SAM/F, U2010/7786/F. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Polarforskningssekretariatet.

87 Rikspolisstyrelsen: Om oss. http://www.polisen.se/Om-polisen/Polisen-i-Sverige/Organisation/ Rikspolisstyrelsen/ Åtkomst 2011-02-10.

88 Rikspolisstyrelsen (2010) Årsredovisning 2009.

Statliga myndigheters tjänsteexport

73

RIKSREVISIONEN

RPS bedriver internationellt utvecklingssamarbete finansierat av Sida i ett flertal länder, exempelvis Serbien, Rwanda, Ukraina, Sri Lanka, Liberia och Nicaragua.89 Instruktionen och regleringsbrevet ställer inga specifika krav på särredovisning av tjänsteexport och ger heller inget särskilt bemyndigande att bedriva tjänsteexport eller uppdragsverksamhet.90, 91 Myndigheten redovisade tjänsteexportintäkter på cirka 35 miljoner kronor under 200992, och dessa beräknas uppgå till cirka 14 miljoner kronor under 2011. RPS internationella arbete administreras av enheten för internationell samordning. Verksamheten ska vara freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande och utförs främst i projekt- eller programform. Genom dessa program och projekt ska RPS dela med sig av svensk erfarenhet inom polisutbildning, kriminalteknik, underrättelseledd polisverksamhet, ledarskap samt strategisk planering. Sveriges polismyndigheter genomför och bemannar dessa program och projekt.93

Sjöfartsverket

Sjöfartsverket ansvarar för sjöfarten i Sverige med särskilt fokus på den handelsrelaterade sjöfarten. Myndigheten ska verka för att uppnå

transportpolitiska mål och har ansvar för bland annat lotsning, isbrytning, underhåll av farleder, samordning av sjögeografisk information samt sjöräddning.94 Stöd till internationell samordning av sjösäkerhets- och miljöarbete är även en del av myndighetens uppdrag. Sjöfartsverket har cirka 1 200 anställda och finansieras huvudsakligen genom avgifter för lots och farleder. Myndighetens totala intäkter under 2009 uppgick till cirka 1,7 miljarder kronor.

Sjöfartsverket får ta ut avgifter i affärsverksamheten och är ålagt att redovisa kostnader och intäkter från tjänsteexport. Under 2009 redovisade Sjöfartsverket tjänsteexportintäkter på cirka 4 miljoner kronor. Myndigheten är aktiv inom EU:s twinning-program och har arbetat med motsvarande myndighet i bland annat Egypten och Kroatien. Sjöfartsverket har ett avtal med Sida och anordnar olika projekt och kurser inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten har även anordnat utbildning för sjöräddningsledare från Estland och Lettland.95

89 ISAM (2010) Årsredovisning 2009.

90 Förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen.

91 Ju2010/416/PO, Ju2010/1653/PO, Ju2010/1653/PO m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen.

92 Rikspolisstyrelsen (2010) Årsredovisning 2009.

93 ISAM (2010) Årsredovisning 2009.

94 Förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket.

95 Sjöfartsverket (2010) Årsredovisning 2009.

RIKSREVISIONEN

74

Statliga myndigheters tjänsteexport

Skatteverket

Skatteverkets huvudsakliga uppgifter är att hantera skatteärenden, folkbokföring, fastighetstaxering och bouppteckningar. Myndigheten utfärdar även ID-kort. Skatteverket har cirka 10 800 anställda och finansieras främst genom anslag samt avgifter och andra ersättningar. Myndighetens totala intäkter uppgick 2009 till cirka 7 miljarder kronor.96

Skatteverket redovisade år 2009 tjänsteexportintäkter på cirka 21 miljoner kronor. Enligt instruktionen får Skatteverket bedriva tjänsteexport som är förenlig med verkets uppgifter och inom dess verksamhetsområde, men instruktionen och regleringsbrevet ålägger inte verket någon

skyldighet att särskilt rapportera tjänsteexport.97 Tjänsteexporten ska ha full kostnadstäckning. Skatteverket uppmanas också att upprätthålla goda relationer med skatteinstanser i andra länder.98 Årsredovisningen för 2009 nämner inga detaljer rörande tjänsteexporten. Dock finns ett visst samarbete med andra EU-länder genom Fiscalisprogrammet och Intra-European Organisation of

Tax Administration, som båda syftar till att främja samarbete och utveckling inom skatteadministration.99

SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) ansvarar för och är expertorgan inom meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och

oceanografiska frågor. SMHI ska förvalta och utveckla infrastruktur inom dessa områden samt inhämta och förmedla information gällande dessa. Myndigheten ska även bedriva forskning inom meteorologi och klimatologi samt producera beslutsunderlag för god samhällsplanering och arbete mot miljökvalitetsmål. SMHI har cirka 600 anställda och finansieras främst genom anslag samt avgifter och andra ersättningar. Myndighetens samlade intäkter uppgick till cirka 605 miljoner kronor under 2009.100, 101

96 Skatteverket (2010) Årsredovisning 2009 (SKV 2010:165).

97 Förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket.

98 Fi2010/1594, Fi2010/5666 (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Skatteverket.

99 Skatteverket: Internationellt samarbete. http://www.skatteverket.se/omskatteverket/omoss/ varauppgifter/internationelltsamarbete.html Åtkomst 2011-02-07.

100 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2010) Årsredovisning 2009.

101 M2010/4913/A (slutligt). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Statliga myndigheters tjänsteexport

75

RIKSREVISIONEN

SMHI redovisade under 2009 tjänsteexportintäkter på cirka 51 miljoner kronor. Myndigheten bör enligt instruktionen ta vara på möjligheten att inom ramen för full kostnadstäckning bedriva tjänsteexport inom områden direkt kopplade till myndighetens verksamhet och uppdrag. Inget specifikt rapporteringsansvar föreligger. SMHI är undantaget 4 § andra stycket avgiftsförordningen, vilket innebär att tjänsteexporten inte behöver vara av mindre omfattning eller av tillfällig natur. Intäkterna från tjänsteexporten får däremot inte överstiga 10 procent av institutets totala kostnader. SMHI bedriver tjänsteexportverksamhet inom flera områden såsom prognoser, konsulttjänster inom sjöfart, energi och medier samt av Sida finansierad utbildning.102

Smittskyddsinstitutet

Smittskyddsinstitutets uppgift är att sprida och bygga kunskap kring smittsamma sjukdomar och smittskydd. Myndigheten ska även följa och analysera vaccinationsprogram och immunitetsläget samt utföra vissa mikrobiologiska undersökningar som av olika skäl inte utförs av andra laboratorier. Smittskyddsinstitutet ska arbeta med uppföljning, utvärdering samt metodutveckling inom smittskyddsområdet.103 Myndigheten har 356 anställda och finansieras främst genom anslag, bidrag samt avgifter och andra ersättningar. Under 2009 redovisade Smittskyddsinstitutet sammanlagda intäkter om cirka 343 miljoner kronor.104

Smittskyddsinstitutet får utföra uppdrag åt såväl svenska som utländska uppdragsgivare inom sitt verksamhetsområde och ta ut avgifter för dessa. Myndigheten redovisade tjänsteexportintäkter på cirka 3 miljoner kronor för 2009. Smittskyddsinstitutet bedriver forskningsprojekt i samarbete med en rad länder, både inom och utanför EU och framför allt i Afrika.105 Myndigheten ska särredovisa sin tjänsteförsäljning, där tjänsteexporten får antas inräknas, till Regeringskansliet.106

102 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2010) Årsredovisning 2009.

103 Förordningen (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet.

104 Smittskyddsinstitutet (2010) Årsredovisning 2009.

105 Smittskyddsinstitutet (2010) Årsredovisning 2009.

106 S2010/3745/FH. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Smittskyddsinstitutet.

RIKSREVISIONEN

76

Statliga myndigheters tjänsteexport

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) har som uppgift att framställa och presentera opartisk, relevant och tillförlitlig statistik som underlag för beslut, debatt och forskning. Statistiken ska spegla olika samhällsområden och vara jämförbar, aktuell och lättillgänglig. SCB arbetar såväl för regeringen och statliga myndigheter som för forskning och privata beställare. Myndigheten har 1 385 anställda och finansieras huvudsakligen genom anslag (ramanslag samt anslag från andra departement) samt avgifter och andra ersättningar, främst uppdragsintäkter. SCB:s totala intäkter 2009 uppgick till cirka en miljard kronor107 och inga större förändringar väntas under budgetperioden 2011– 2013.108

Enligt sin instruktion får SCB bedriva tjänsteexport som är förenlig med dess uppgifter och verksamhetsområde.109 Myndigheten är enligt regleringsbrevet skyldig att redovisa intäkter från avgiftsfinansierad verksamhet där tjänsteexport ingår.110 Tjänsteexporten administreras av International Consulting Office som har tolv anställda.111 Myndigheten

rapporterade tjänsteexportintäkter om cirka 84 miljoner kronor under 2009, och tjänsteexporten beräknas inbringa cirka 70 miljoner under 2011.112 Verksamheten inkluderar långtidskonsulter (18 st under 2010), korttidsuppdrag (cirka 315 under 2010), utbildning och praktik inom SCB samt cirka 30 studiebesök per år inom tjänsteexporten.113 Myndigheten har kontakter i bland annat Sydostasien, Latinamerika, södra och västra Afrika samt på Balkan. Myndigheten har även tagit emot besök från Korea och Nederländerna. Projekten finansieras framför allt av Sida, men även andra finansiärer, såsom EU, Norwegian Agency for Development Cooperation (Norad), Världsbanken, Abu Dhabi och Sydafrika, bidrar till verksamheten.114

107 SCB: Om oss. http://www.scb.se/Pages/List____250620.aspx Åtkomst 2011-02-07.

108 Statistiska centralbyrån 2010. SCB:s Budgetunderlag 2011-2013.

109 Förordningen (2007:762) med instruktion för Statistiska centralbyrån.

110 Fi2010/5029, Fi2010/5790 (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statistiska centralbyrån.

111 SCB: Utlandsuppdrag. http://www.scb.se/Pages/List____250734.aspx Åtkomst 2011-02-09.

112 Fi2010/5029, Fi2010/5790 (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statistiska centralbyrån.

113 SCB: Utlandsuppdrag. http://www.scb.se/Pages/List____250734.aspx Åtkomst 2011-02-09.

114 Statistiska centralbyrån (2009) Årsredovisning 2009.

Statliga myndigheters tjänsteexport

77

RIKSREVISIONEN

Stockholms dramatiska högskola (f.d. Dramatiska institutet)

Stockholms dramatiska högskola ska bedriva utbildning inom områdena media och scenkonst. Högskolan har cirka 70 anställda och finansieras främst genom anslag. Under 2009 redovisade högskolan intäkter på cirka 95,6 miljoner kronor.115

Stockholms dramatiska högskola redovisade tjänsteexportintäkter på cirka 3 miljoner kronor under 2009. Universitet och högskolor får bedriva viss

uppdragsverksamhet och annan verksamhet mot avgift. Detta antas inkludera tjänsteexport. Uppdragsutbildningar, uppdragsforskning, beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskolan samt utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter ska bedrivas inom ramen för full kostnadstäckning, medan högskoleprov, biljett- eller programintäkter, inträde till museum och upplåtande av bostadslägenhet är undantagna från kravet på full kostnadstäckning. Avgiftsbelagd verksamhet ska särredovisas i årsredovisningen.116 Stockholms dramatiska högskolas tjänsteexport inkluderar utbildningssamarbete samt utbytesprogram för studenter och lärare i ett flertal länder såsom Egypten, Norge, Vietnam, Burkina Faso och Schweiz.117

Stockholms universitet

Stockholms universitet bedriver utbildning och forskning inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Universitetet ska tillhandahålla kurser i en rad språk inklusive finska, lettiska, litauiska, portugisiska och svenskt teckenspråk samt i ämnet strålningsbiologi. Utbildning av pedagoger för arbete med syn- eller hörselskadade elever ingår också i universitetets uppdrag. Stockholms universitet ansvarar för administrationen av stöd för elever med funktionshinder för alla Sveriges universitet och högskolor. Universitetet har även i uppgift att utveckla behörighetsgivande test i svenska för universitets- och högskolestudier.118 Stockholms universitet har cirka 6 000 anställda och finansieras främst genom anslag, bidrag samt avgifter och andra ersättningar. Samlade intäkter under 2009 uppgick till cirka 3,8 miljarder kronor.119

115 Dramatiska institutet (2010) Årsredovisning 2009.

116 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 37.

117 Dramatiska institutet (2010) Årsredovisning 2009.

118 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 4.

119 Stockholms universitet (2010) Årsredovisning 2009.

RIKSREVISIONEN

78

Statliga myndigheters tjänsteexport

Stockholms universitet redovisade ingen tjänsteexport under 2009. Universitetet bedriver dock uppdragsutbildning, vilken enligt regleringsbrevet ska bedrivas inom ramen för full kostnadstäckning samt särredovisas i årsredovisningen.120 Universitetet har liksom övriga universitet och högskolor tillåtelse att bedriva viss uppdragsverksamhet och annan verksamhet som antas inkludera även tjänsteexport mot avgift. Stockholms universitet samverkar bland annat med en rad universitet i Latinamerika samt erbjuder studenter och lärare möjligheten till internationellt utbyte.

SWEDAC – Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

SWEDAC arbetar med att granska och godkänna olika certifieringsorgan, kontrollorgan och laboratorier enligt internationell standard. Myndigheten ger andra myndigheter råd angående teknisk kontroll och bedömning av

överensstämmelse samt fungerar som samordnare för de svenska myndigheter som utför marknadskontroll av produkter. SWEDAC är föreskrivande myndighet och tillsynsmyndighet för reglerad mätteknik samt handel med och tillverkning av ädelmetallarbeten. Myndigheten agerar expertrådgivare åt

regeringen i EU-arbetet och samarbetar med andra länders ackrediteringsorgan och mätteknikmyndigheter för att trygga en gemensam tolkning och tillämpning av olika standarder. SWEDAC samarbetar även med andra länder för att hjälpa dessa att bygga upp eller förbättra sina ackrediteringssystem. Myndigheten har cirka 100 anställda och finansieras främst genom intäkter

av avgifter och andra ersättningar. SWEDAC:s totala intäkter uppgick till 163 miljoner kronor under 2009.121

SWEDAC får bedriva tjänsteexport inom ramen för myndighetens uppgifter men har inget särskilt rapporteringskrav. Myndigheten ska stödja EU- länder, kandidatländer samt övriga länder som genomför anpassning till World Trade Organisations (WTO) krav i uppbyggnaden av dess system för teknisk kontroll.122 SWEDAC redovisade intäkter från tjänsteexport på cirka 45 miljoner kronor under 2009, och denna beräknas bli cirka 33 miljoner kronor under 2011.123 Myndigheten arbetar både inom internationella samarbetsorganisationer och med internationella utvecklingsprojekt samt anordnar av Sida finansierade kurser med deltagare framför allt från Afrika, Asien och Mellanöstern.124

120 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 37.

121 SWEDAC (2010) Årsredovisning 2009 (2010:01).

122 Förordningen (2009:895) med instruktion för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.

123 UF2010/77132/UD/FIM (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.

124 Förordningen (2009:895) med instruktion för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.

Statliga myndigheters tjänsteexport

79

RIKSREVISIONEN

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) huvuduppgift är att bedriva forskning och utbildning inom biologiska naturresurser och biologisk produktion. Universitetet har fyra fakulteter: landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap; naturresurser och lantbruksvetenskap; veterinärmedicin och husdjursvetenskap samt skogsvetenskap125. SLU har cirka 2 800 anställda och finansieras främst genom anslag, bidrag samt avgifter och andra ersättningar. Under 2009 uppgick SLU:s totala intäkter till cirka 2,7 miljarder kronor.

SLU rapporterade ingen tjänsteexport under 2009. Universitet och högskolor får bedriva viss uppdragsverksamhet och annan verksamhet mot avgift. Detta antas inkludera tjänsteexport. Uppdragsutbildningar, uppdragsforskning, beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskolan

samt utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter ska bedrivas inom ramen för full kostnadstäckning, medan högskoleprov, biljett- eller programintäkter, inträde till museum och upplåtande av bostadslägenhet är undantagna från kravet på full kostnadstäckning. Avgiftsbelagd verksamhet ska särredovisas

i årsredovisningen.126 SLU bedriver internationell verksamhet inom flera områden och är bland annat involverat i Consultative Group for International Agricultural Research (CGAIR) som arbetar med fattigdomsbekämpning genom forskning och utveckling inom jordbruk, skogsbruk, vattenrening och hållbart fiske. SLU tillhandahåller på uppdrag av Världsnaturfonden även experthjälp inom ett projekt som övervakar den akvatiska miljön i Kongo. Universitetet har även anordnat internationella konferenser inom sina verksamhetsområden och samarbetar med universitet och högskolor i andra länder inom pedagogisk utveckling och stöd.127

Trafikverket

Trafikverket ansvarar för långsiktig planering för alla trafikslag samt byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Myndigheten ansvarar

även för prövning gällande körkort och yrkesförarkompetens.128 Trafikverket har cirka 6 500 anställda.129 Banverket, Vägverket och Statens institut för

125 SLU: Mer om SLU. http://www.slu.se/sv/om-slu/mer-om-slu/ Åtkomst 2011-02-09.

126 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 37.

127 Sveriges lantbruksuniversitet (2010) Årsredovisning 2009.

128 Trafikverket: Vem gör vad. http://www.trafikverket.se/Om-Trafikverket/Trafikverket/Vem-gor-vad-av- myndigheterna-inom-transportomradet/ Åtkomst 2011-02-10.

129 Trafikverket: Snabbfakta. http://www.trafikverket.se/Om-Trafikverket/Trafikverket/Snabbfakta-om- Trafikverket/ Åtkomst 2011-02-10.

RIKSREVISIONEN

80

Statliga myndigheters tjänsteexport

kommunikationsanalys (SIKA), vars uppgifter Trafikverket nu övertagit, redovisade tillsammans intäkter på cirka 26 miljarder kronor under 2009, främst från anslag och för Banverket även avgifter och andra ersättningar.130, 131, 132

Trafikverket har ingen specifik instruktion gällande tjänsteexport och således inget redovisningskrav för denna. Banverket, Vägverket och SIKA hade heller inga instruktioner gällande tjänsteexport specifikt. Banverket redovisade under 2009 tjänsteexportintäkter på cirka 36 miljoner kronor, medan Vägverket och SIKA inte redovisade någon tjänsteexport.133, 134, 135 Dock har myndigheten tillåtelse att mot avgift bedriva uppdrags-, uthyrnings- och försäljningsverksamhet inom sitt verksamhetsområde. Även på detta område hade Banverket och Vägverket liknande instruktioner medan SIKA inte hade några specifika instruktioner angående avgiftsbelagd verksamhet136, 137, 138 Trafikverket ska även bevaka och delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.139

Umeå universitet

Umeå universitet bedriver utbildning och forskning inom ett brett spektrum av områden. Universitetet ska enligt uppdrag tillhandahålla kurser i samiska och meänkieli samt erbjuda utbildning i miljövetenskap i Kiruna.140 Umeå universitet har cirka 4 200 anställda och finansieras främst genom anslag, bidrag samt avgifter och övriga ersättningar. Under 2009 redovisades sammanlagda intäkter om cirka 3,4 miljarder kronor.

Umeå universitet redovisade ingen tjänsteexport under 2009. Däremot redovisades uppdragsutbildning för utländsk kunds räkning till ett värde

130 Banverket (2010) Årsredovisning 2009.

131 Vägverket (2010) Årsredovisning 2009.

132 Statens institut för kommunikationsanalys (2010) Årsredovisning 2009.

133 Banverket (2010) Årsredovisning 2009.

134 Vägverket (2010) Årsredovisning 2009.

135 Statens institut för kommunikationsanalys (2010) Årsredovisning 2009.

136 N2008/8451/IR, N2008/8750/SAM (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Banverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

137 N2008/8454/IR, N2008/8750/SAM (delvis), N2008/1691/IR (slutlig). Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Vägverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

138 N2008/8487/IR, N2008/8750/SAM (delvis) m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens institut för kommunikationsanalys inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

139 Förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket.

140 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 5.

Statliga myndigheters tjänsteexport

81

RIKSREVISIONEN

av cirka 5 miljoner kronor.141 Särredovisningen av den uppdragsfinansierade verksamheten är i linje med de regler som finns för högskolor och universitet vad avser avgiftsbelagd verksamhet.142 Universitetet bedriver även internationaliseringsarbete som inkluderar utbytesmöjligheter för studenter och lärare.

Uppsala universitet

Uppsala universitet bedriver forskning och utbildning inom ett stort antal områden. Universitetet ska enligt uppdrag erbjuda utbildning i ett flertal språk såsom albanska, bosniska, estniska, finska, hindi, kroatiska, kurdiska, persiska, serbiska och turkiska samt inom områdena assyriologi, egyptologi, estetik och seismologi.143 Uppsala universitet är även ansvarigt för Sveriges deltagande i Europarådets språkprojekt och fortbildningsprogram för lärare. Universitetet finansieras framför allt av anslag och bidrag. Under 2009 hade universitetet cirka 5 400 anställda och redovisade samlade intäkter på cirka 4,8 miljarder kronor.144

Uppsala universitet redovisade tjänsteexportintäkter på cirka 31 miljoner kronor under 2009. Universitetet bedriver uppdragsutbildning både i Sverige och på den internationella marknaden och rapporterar detta i enlighet med regleringsbrevets krav145. Som exempel nämns ett Sidafinansierat projekt gällande kvinnors mänskliga rättigheter.

141 Umeå universitet (2010) Årsredovisning 2009.

142 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 37.

143 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 1.

144 Uppsala universitet (2010) Årsredovisning 2009.

145 U2010/7777/UH, U2010/7682/SAM/UH m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende universitet och högskolor, bilaga 37.

RIKSREVISIONEN

82

Statliga myndigheters tjänsteexport

Bilaga 3: Årliga intäkter i tjänsteexporten 2007–2010

		2007
	Lämnad uppgift	ESV	Sida
Arbetsförmedlingen	19 804 669	19 805 000	0
Ekonomistyrningsverket	15 613 000	15 613 000	10 485 608
Försvarets materielverk	34 535 000	34 535 000	0
Kemikalieinspektionen	0	0	37 358 030
Kommerskollegium	0	0	2 643 417
Lantmäteriet	59 165 000	59 165 000	33 635 194
Linnéuniversitetet	24 811 000	21 623 000	24 669 756
Lunds universitet	47 155 000	0	73 711 258
Mynd. för samhällsskydd och	20 500 000	20 440 000	116 307 434
beredskap
Naturvårdsverket	30 223 000	0	52 947 619
Patent- och registreringsverket	12 992 000	12 992 000	11 042 417
Polarforskningssekretariatet	80 363 000	80 363 000	0
Rikspolisstyrelsen	32 337 983	33 485 000	32 911 796
SMHI	40 340 000	40 340 000	15 284 566
SWEDAC	39 287 000	39 248 000	33 038 523
Sjöfartsverket	7 578 000	2 125 000	11 360 828
Skatteverket	12 003 000	7 532 000	6 922 094
Smittskyddsinstitutet	3 777 000	3 777 000	27 527 714
Statistiska centralbyrån	67 937 000	67 937 000	62 241 332
Stockholms dramatiska högskola	4 536 000	4 536 000	10 073 238
Sveriges lantbruksuniversitet	54 244 787	0	135 013 589
Trafikverket	0	150 000 000	6 852 611
Umeå universitet	11 888 000	0	21 790 152
Uppsala universitet	44 000 668	44 001 000	86 286 913
Summa	663 091 107	657 517 000	812 104 089

forts.

Statliga myndigheters tjänsteexport

83

RIKSREVISIONEN

forts.

		2008
	Lämnad uppgift	ESV	Sida
Arbetsförmedlingen	21 515 404	21 515 000	0
Ekonomistyrningsverket	14 654 000	14 654 000	9 789 832
Försvarets materielverk	19 841 000	19 841 000	0
Kemikalieinspektionen	0	0	30 957 417
Kommerskollegium	10 035 000	8 603 000	7 982 292
Lantmäteriet	51 342 000	51 342 000	34 469 265
Linnéuniversitetet	25 169 000	18 606 000	24 517 593
Lunds universitet	55 610 000	0	77 560 300
Mynd. för samhällsskydd och	19 300 000	19 254 000	117 387 660
beredskap
Naturvårdsverket	40 901 000	0	32 146 595
Patent- och registreringsverket	14 619 000	14 619 000	10 272 972
Polarforskningssekretariatet	67 108 000	67 108 000	0
Rikspolisstyrelsen	40 432 270	36 992 000	40 745 878
SMHI	45 552 000	45 552 000	14 497 805
SWEDAC	39 161 000	39 161 000	38 668 776
Sjöfartsverket	7 195 000	6 351 000	9 928 738
Skatteverket	21 267 000	17 387 000	16 354 231
Smittskyddsinstitutet	2 101 000	50 000	17 846 936
Statistiska centralbyrån	76 245 000	76 245 000	54 432 021
Stockholms dramatiska högskola	6 027 000	6 027 000	11 233 982
Sveriges lantbruksuniversitet	32 751 458	0	139 579 768
Trafikverket	9 000 000	51 000 000	835 586
Umeå universitet	13 295 000	0	18 150 997
Uppsala universitet	48 275 612	48 276 000	81 389 662
Summa	681 396 744	562 583 000	788 748 306

forts.

RIKSREVISIONEN

84

Statliga myndigheters tjänsteexport

forts.

		2009
	Lämnad uppgift	ESV	Sida
Arbetsförmedlingen	24 365 093	24 365 000	14 248 521
Ekonomistyrningsverket	14 657 000	14 657 000	8 354 047
Försvarets materielverk	24 062 000	20 745 000	0
Kemikalieinspektionen	0	0	33 642 180
Kommerskollegium	13 623 000	13 348 000	20 656 376
Lantmäteriet	56 683 000	56 683 000	40 711 125
Linnéuniversitetet	25 947 000	18 673 000	23 645 369
Lunds universitet	95 364 000	95 364 000	90 135 666
Mynd. för samhällsskydd och	25 700 000	25 664 000	140 498 733
beredskap
Naturvårdsverket	40 267 000	0	23 059 969
Patent- och registreringsverket	14 703 000	14 703 000	12 345 348
Polarforskningssekretariatet	92 912 000	92 912 000	0
Rikspolisstyrelsen	26 031 160	25 794 000	27 058 631
SMHI	50 519 000	50 519 000	31 015 993
SWEDAC	44 850 000	44 850 000	31 879 995
Sjöfartsverket	6 982 000	3 845 000	10 133 490
Skatteverket	24 404 000	20 990 000	18 880 560
Smittskyddsinstitutet	3 163 000	448 000	29 417 390
Statistiska centralbyrån	83 743 000	83 743 000	87 346 109
Stockholms dramatiska högskola	3 287 000	3 287 000	11 108 618
Sveriges lantbruksuniversitet	31 619 835	0	102 758 189
Trafikverket	9 000 000	36 000 000	929 250
Umeå universitet	9 481 000	0	14 476 561
Uppsala universitet	37 668 331	6 385 000	84 299 345
Summa	759 031 419	652 975 000	856 601 465

forts.

Statliga myndigheters tjänsteexport

85

RIKSREVISIONEN

forts.

	2010
	Lämnad uppgift
Arbetsförmedlingen	27 637 650
Ekonomistyrningsverket	3 410 000
Försvarets materielverk	74 504 000
Kemikalieinspektionen	1 518 000
Kommerskollegium	18 253 000
Lantmäteriet	50 077 000
Linnéuniversitetet	12 759 000
Lunds universitet	75 792 000
Mynd. för samhällsskydd och beredskap	34 100 000
Naturvårdsverket	32 246 000
Patent- och registreringsverket	17 830 000
Polarforskningssekretariatet	61 924 000
Rikspolisstyrelsen	8 880 551
SMHI	54 426 000
SWEDAC	36 234 000
Sjöfartsverket	5 100 000
Skatteverket	26 119 000
Smittskyddsinstitutet	384 780
Statistiska centralbyrån	67 765 000
Stockholms dramatiska högskola	2 617 000
Sveriges lantbruksuniversitet	26 564 168
Trafikverket	12 000 000
Umeå universitet	12 043 000
Uppsala universitet	47 864 657
Summa	710 048 806

RIKSREVISIONEN

86

Statliga myndigheters tjänsteexport

Tidigare utgivna rapporter från Riksrevisionen

Alla Riksrevisionens tidigare utgivna rapporter finns tillgängliga på

www.riksrevisionen.se

2010 2010:1	Styrning inom arbetsmarknadspolitiken – mål, styrkort och
	modeller för resursfördelning
2010:2	Regeringens försäljning av Vasakronan
2010:3	Från många till en – sammanslagningar av myndigheter
2010:4	Klassificering av kurser vid universitet och högskolor –
	regeringens styrning och Högskoleverkets uppföljning
2010:5	Arbetspraktik
2010:6	Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter
2010:7	Inställda huvudförhandlingar i brottmål
2010:8	Sveaskog AB och dess uppdrag
2010:9	En förändrad sjukskrivningsprocess
2010:10	Hanteringen av mängdbrott – en kärnuppgift för polis och åklagare
2010:11	Enhetlig beskattning?
2010:12	Riksrevisorernas årliga rapport 2010
2010:13	Säkerheten i statens betalningar
2010:14	Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket. Regeringens
	redovisning i 2010 års ekonomiska vårproposition
2010:15	AB Svensk Exportkredit
2010:16	Underhåll av järnväg
2010:17	Kapitalförvaltning i tider av kraftiga värdeförändringar.
	En granskning av åtta statligt bildade stiftelser och regeringen
	som stiftare
2010:18	Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för
	trygghetssystem – har möjligheter till effektivisering utnyttjats?
2010:19	Förberedelsearbetet i apoteksreformen
2010:20	Den nordiska stridsgruppen 2008 - en del av EU:s
	snabbinsatsförmåga
2010:21	Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion?
2010:22	Underhållsstödet – för barnens bästa?
2010:23	Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts?
2010:24	Sveriges skatteavtal med andra länder – effekterna av regeringens
	arbete
2010:25	Kostnadskontroll i stora väginvesteringar?
2010:26	Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet
	– ett bättre samarbete ger högre utbyte
2010:27	Förvaltningen av samhällsekonomiska metoder inom
	infrastrukturområdet

Statliga myndigheters tjänsteexport

87

RIKSREVISIONEN

2011 2011:1

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen

– omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring? 2011:2 Använder lärosätena resurserna effektivt?

Effektivitet och produktivitet för universitet och högskolor 2011:3 Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor

2011:4 IT inom statsförvaltningen – har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till ökad effektivitet?

2011:5 Statliga IT-projekt som överskrider budget 2011:6 Kostnadskontroll i stora järnvägsinvesteringar?

2011:7 Trafikverkens produktivitet – hur mycket infrastruktur för pengarna? 2011:8 Klimatinsatser utomlands – statens köp av utsläppskrediter

2011:9 Myndigheternas insatser för finansiell stabilitet – Lärdomar i ljuset av utvecklingen i Baltikum 2005–2007

2011:10 Biodrivmedel för bättre klimat – Hur används skattebefrielsen? 2011:11 Tydlighet och transparens i budgetpropositionen för 2011? –

Redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk 2011:12 Statens stöd till studieförbunden

2011:13 Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella materielsamarbeten

2011:14 Svenska bidrag till internationella insatser 2011:15 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser

2011:16 Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning - förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva?

2011:17 Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning

– Ett (o)lösligt problem?

2011:18 Brottsutsatt – Myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott

2011:19 Rätt information vid rätt tillfälle inom vård och omsorg

– samverkan utan verkan?

2011:20 Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?

2011:21 Användningen av basanslaget för forskning och forskarutbildning 2011:22 Botniabanan och järnvägen längs Norrlandskusten – hur har det

blivit och vad har det kostat?

2011:23 Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan

Beställning: publikationsservice@riksrevisionen.se

RIKSREVISIONEN

88

Statliga myndigheters tjänsteexport