Ds 2011:21
Vissa lagändringar i fråga om riktade emissioner av aktier
Justitiedepartementet
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm
Orderfax:
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.
Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/
Tryckt av Elanders Sverige AB
Stockholm 2011
ISBN
ISSN
Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet
Chefen för Justitiedepartementet har uppdragit åt undertecknad att utreda vissa frågor rörande de s.k.
Stockholm och Göteborg i maj 2011
Rolf Skog
1
| Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet............. | 1 | |
| 1 | Författningsförslag .................................................... | 5 |
| Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) ............ | 5 | |
| 2 | Utredarens uppdrag................................................... | 7 |
| 3 | Gällande rätt ............................................................ | 9 |
| 3.1 | Aktiebolagslagen.................................................................... | 9 |
| 3.2 | Börsregler ............................................................................. | 12 |
| 3.3 | Aktiemarknadsnämnden...................................................... | 13 |
| 4 | Rättsläget i vissa andra länder och på |
15 |
| 4.1 | Nationell rätt........................................................................ | 15 |
| 4.2 | 16 | |
| 4.3 | Sammanfattning och kommentar........................................ | 16 |
| 5 | Tidigare överväganden rörande |
19 |
| 5.1 | Aktiebolagskommitténs överväganden .............................. | 19 |
3
| Innehåll | Ds 2011:21 |
| 5.2 | Regeringens ställningstaganden .......................................... | 20 |
| 6 | Överväganden ......................................................... | 23 |
| 6.1 | Vilka transaktioner bör omfattas av reglerna?.................... | 23 |
| 6.2 | Bör beslutsordningen modifieras? ...................................... | 26 |
| 7 | Ikraftträdande ......................................................... | 31 |
| 8 | Konsekvenser av förslagen........................................ | 33 |
| 9 | Författningskommentar ............................................ | 35 |
| Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) ....... | 35 | |
4
1 Författningsförslag
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:551) dels att 16 kap. 8 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 16 kap. 5 a §, av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
16kap.
5 a §
Det som sägs i 4 och 5 §§ gäller inte en överlåtelse av aktier, konvertibler eller teckningsoptioner i bolag vars redovisade balansomslutning under senast avslutade räkenskapsår motsvarar mindre än en procent av koncernföretagens redovisade balansomslutning under motsvarande period. Vid beräkning av koncernens balansomslutning
5
| Författningsförslag | Ds 2011:21 |
ska fordringar och skulder mellan koncernföretagen, liksom internvinster, elimineras.
Ett beslut som enligt
8 §
Ett beslut som enligt
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.
6
2 Utredarens uppdrag
I direktiven till utredaren anförs följande.
Bestämmelser om emissioner riktade till ledande befattningshavare, anställda m.fl. i vissa aktiebolag fanns tidigare i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m. (den s.k.
Det ovan nämnda majoritetskravet diskuterades i förarbetena till den nya aktiebolagslagen. Där framhölls att flera remissinstanser förespråkat att det stränga majoritetskravet skulle tas bort och att det i fortsättningen skulle vara tillräckligt med två tredjedelars majoritet (se prop. 2005/06:85 s. 366 f.). Majoritetskravet ändrades dock inte; även om det fanns skäl som talade för en sänkning av majoritetskravet – bl.a. att den svenska regleringen då skulle komma att överensstämma med regleringen i övriga nordiska länder och en stor del av EU:s övriga medlemsstater samt att minoriteten inte skulle ställas utan skydd – ansågs övervägande skäl tala för att det stränga majoritetskravet skulle behållas.
Det har hävdats att det under senare år har blivit allt svårare att uppnå en nittioprocentig majoritet och att detta skulle ha
7
| Utredarens uppdrag | Ds 2011:21 |
samband med förändringar i börsbolagens ägarstruktur. Utredarens uppdrag är att mot nu angivna bakgrund överväga om det finns anledning att ändra det aktuella majoritetskravet.
8
3 Gällande rätt
3.1Aktiebolagslagen
Ett aktiebolag kan ge ut nya aktier genom fondemission eller nyemission. Vid nyemission mot kontant betalning har aktieägarna företrädesrätt till nya aktier i proportion till sina aktieinnehav. Företrädesrätt för aktieägarna föreligger också om bolaget ger ut teckningsoptioner eller konvertibler. Beslut om nyemission med företrädesrätt för aktieägarna fattas av bolagsstämman med enkel majoritet av avgivna röster. Beslutet kan också fattas av styrelsen med stöd av bemyndigande från stämman eller av styrelsen under förutsättning av stämmans godkännande. Se
I syfte att underlätta näringslivets kapitalförsörjning tillåts sedan början av
Med anledning av en riktad nyemission i AB Leo, dotterbolag till aktiemarknadsbolaget AB Sonesson, aktualiserades år 1985 frågan om missbruk av riktade emissioner. Det ifrågasattes bl.a.
9
| Gällande rätt | Ds 2011:21 |
om inte tilldelningen av aktier till vissa inblandade varit alltför stor och kursen alltför förmånlig. Till komplettering av de självsanerande åtgärder, som vidtogs på marknaden i form av rekommendationer från Stockholms Fondbörs och Näringslivets börskommitté samt genom inrättande av Aktiemarknadsnämnden, ansåg lagstiftaren det nödvändigt att ingripa med lagstiftning (Ds Fi 1986:21 och prop. 1986/87:76 s. 17 ff.). En särskild lag (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m.
I den nya aktiebolagslag som trädde i kraft den 1 januari 2006 infördes med endast smärre ändringar bestämmelser i 16 kap. motsvarande
Bestämmelserna gäller till en början vissa beslut om emissioner, som bolag av angivet slag fattar, nämligen beslut om nyemission av aktier eller om emission av konvertibler eller teckningsoptioner, där aktieägarna inte har företrädesrätt utan emissionen i stället riktas till (16 kap. 2 §):
1.styrelseledamot eller suppleant i det emitterande aktiebolaget eller annat företag inom samma koncern,
2.VD eller vice VD i det emitterande bolaget eller annat företag inom samma koncern,
3.annan anställd i det emitterande bolaget eller annat företag inom samma koncern,
4.make eller sambo till någon under
5.omyndigt barn, som står under vårdnad av någon under
6.juridisk person över vilken någon under
För att ett beslut av nu angivet slag ska bli giltigt, ska det ha fattats av bolagsstämman i det emitterande bolaget och därvid ha biträtts av aktieägare inte med sedvanlig två tredjedelars major-
10
| Ds 2011:21 | Gällande rätt |
itet utan med minst nio tiondelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna (16 kap. 8 §).
Om emissionsbeslutet fattas i ett bolag som är dotterbolag till ett publikt aktiebolag, fordras dessutom att emissionen godkänns genom beslut på bolagsstämma i moderbolaget med motsvarande majoritet (16 kap. 3 §). Finns det flera moderbolag som är publika aktiebolag, ska godkännandet lämnas av bolagsstämman i det bolag bland dessa som är moderbolag i den största koncernen (16 kap. 9 §).
Kravet på att beslut ska fattas eller godkännas av bolagsstämma innebär att beslutet inte kan fattas av styrelsen på grundval av ett av stämman givet bemyndigande.
I syfte att hindra kringgåenden gäller bestämmelserna vidare, inom samma ram, vissa överlåtelser av aktier, konvertibler eller teckningsoptioner.
Om ett aktiebolag, som är dotterbolag till ett publikt aktiebolag, har emitterat aktier, konvertibler eller teckningsoptioner med rätt till teckning för ett aktiebolag inom samma koncern, får det senare bolaget inte överlåta värdepapperen ifråga till något av de ovannämnda subjekten utan att beslut om detta har fattats av bolagsstämman i det bolaget, med samma kvalificerade majoritet som nyss nämnts. Ska överlåtelsen ske från ett dotterbolag, som inte är ett publikt aktiebolag, ska överlåtelsen dessutom godkännas – med samma majoritet – av bolagsstämma i det publika aktiebolag som är moderbolag i koncernen. Se 16 kap. 4 §.
Inte heller i andra fall får ett publikt aktiebolag eller ett dotterbolag till ett sådant bolag överlåta aktier i ett dotterbolag till det publika bolaget eller teckningsoptioner eller konvertibler som har utfärdats av ett sådant bolag till något av de nämnda subjekten utan att detta – med samma majoritet – har beslutats av bolagsstämman i det publika bolaget. Om det överlåtande publika bolaget i sin tur är dotterbolag till ett publikt aktiebolag, ska överlåtelsen dessutom godkännas – med samma majoritet – genom beslut på bolagsstämma även i det sistnämnda moderbolaget. Se 16 kap. 5 §. Finns det flera moderbolag som är publika aktiebolag, ska godkännandet även i dessa fall lämnas av
11
| Gällande rätt | Ds 2011:21 |
bolagsstämman i det bolag bland dessa som är moderbolag i den största koncernen (16 kap. 9 §).
En överlåtelse i strid med
bolaget tidigare återköpt.
3.2Börsregler
I sammanhanget ska emellertid nämnas att det för aktiemarknadsbolag finns vissa regler i börsernas regelverk som kompletterar lagen. I punkten 4.1 i Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter uppställs vissa regler som ska tillämpas bl.a. om ett på marknadsplatsen noterat bolag eller ett dotterbolag till detta beslutar att överlåta rörelsen till en befattningshavare i bolaget och överlåtelsen är av icke oväsentlig betydelse för bolaget. Bestämmelsens syfte är att genom särskilda krav i fråga om beslutsformer och information minska risken för att det informationsövertag, som en befattningshavare i regel har om den ”egna” rörelsen, utnyttjas så att priset på rörelsen sätts för lågt. I korthet innebär bestämmelsen att beslut om överlåtelsen ska fattas av bolagsstämman och att styrelsen till underlag för stämmans ställningstagande ska inhämta ett värderingsutlåtande från oberoende expertis. Till ”befattningshavare” räknas i sammanhanget samma personkrets som i
12
| Ds 2011:21 | Gällande rätt |
eller annat bolag i koncernen. Bestämmelsen omfattar även överlåtelser av aktier men ”konsumeras” i den delen i de allra flesta fall av
Motsvarande bestämmelse finns i Nordic Growth Market NGM:s regler för bolag vilkas aktier är upptagna till handel på NGM Equity.
3.3Aktiemarknadsnämnden
I förarbetena till
Aktiemarknadsnämnden ska genom uttalanden, rådgivning och information verka för god sed på den svenska aktiemarknaden. Nämnden har i en lång rad uttalanden behandlat frågor med anknytning till
13
4Rättsläget i vissa andra länder och på
Utredaren har undersökt rättsläget i fråga om beslutsordningen för
4.1Nationell rätt
I de studerade europeiska länderna är det genomgående på det sättet att bolagsstämman med kvalificerad majoritet kan besluta om en emission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Några särskilda regler för hur ett sådant beslut ska fattas för det fall emissionen riktas till personer motsvarande dem som omfattas av
I Förenta staterna överlämnar lagstiftaren i flertalet delstater till aktieägarna att i samband med upprättande av bolagsordningen ta ställning till om aktieägarna över huvud taget ska ha företrädesrätt vid nyemissioner. Så är fallet bl.a. i den bolagsrättsligt tongivande delstaten Delaware. Några särskilda bestämmelser rörande
15
| Rättsläget i vissa andra länder och på |
Ds 2011:21 |
4.2
I syfte att förverkliga etableringsfriheten inom EU arbetar EU- kommissionen sedan länge för en harmonisering av bl.a. den bolagsrättsliga regleringen i medlemsstaterna. Arbetet bedrivs i första hand genom direktiv som ålägger medlemsstaterna att anpassa sin lagstiftning till vissa i direktiven uppställda krav.
Bestämmelser om nyemissioner finns i det andra bolagsrättsliga direktivet, utfärdat år 1978.1 Direktivet, som ska tillämpas på regleringen rörande publika aktiebolag, innebär på denna punkt att aktieägarna ska ha företrädesrätt att teckna nya aktier vid en kontantemission men tillåter också att företrädesrätten åsidosätts genom ett beslut av bolagsstämman med kvalificerad majoritet. Några särskilda krav på hur beslutet ska fattas för det fall emissionen riktas till personer motsvarande dem som omfattas av
4.3Sammanfattning och kommentar
1 Rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (EGT L 026, 31.1.1977, s. 1, Celex 31977L0091).
16
| Ds 2011:21 | Rättsläget i vissa andra länder och på |
en amerikanisering av synen på företrädesrätten. Detta kommer i viss mån till uttryck i diskussioner även på
17
5Tidigare överväganden rörande
Lagen om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m.
5.1Aktiebolagskommitténs överväganden
Inom ramen för uppdraget att utarbeta ett förslag till ny aktiebolagslag föreslog Aktiebolagskommittén att
Aktiebolagskommittén diskuterade också huruvida det särskilda majoritetskravet, nio tiondelars majoritet, borde sänkas. Enligt kommittén skulle en anpassning av majoritetskravet till vad som i allmänhet gäller för beslut om emissioner med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, två tredjedelars majoritet, bl.a. innebära en bättre överensstämmelse med gällande ordning i såväl övriga nordiska länder som EU:s övriga medlemsstater.
19
| Tidigare överväganden rörande |
Ds 2011:21 |
Kommittén var emellertid samtidigt av den uppfattningen att
Vad särskilt gäller frågan om överlåtelse av aktier i dotterbolag föreslog kommittén en viss lättnad i reglerna. Kravet att dels det överlåtande bolagets bolagsstämma, dels moderbolagets bolagsstämma måste ta ställning till en sådan överlåtelse lade enligt kommittén onödiga hinder i vägen för s.k. management
5.2Regeringens ställningstaganden
Remissinstanserna delade överlag kommitténs bedömning att
I propositionen med förslag till ny aktiebolagslag framhåller regeringen att, om en emission riktas till personer som själva har haft möjlighet att påverka villkoren, är riskerna för att övriga aktieägare missgynnas påtagliga. För att minimera denna risk är det, skriver regeringen, nödvändigt att även i framtiden uppställa vissa särskilda villkor för emissioner riktade till ledande bolagsfunktionärer och anställda. För att förhindra kringgåenden av emissionsreglerna ansåg regeringen det också nödvändigt att behålla reglerna om överlåtelser av aktier i annat koncernbolag till motsvarande personkategorier.
I likhet med kommittén ansåg regeringen att
20
| Ds 2011:21 | Tidigare överväganden rörande |
att omfatta alla publika aktiebolag och dotterbolag till sådana bolag. Med hänsyn till att en viss kategori av aktiebolag, försäkringsaktiebolag, inte omfattades av aktiebolagslagen utan reglerades av särskilda bestämmelser i försäkringsrörelselagen (1982:713) föreslog dock regeringen att
Regeringen, som betecknade det stränga majoritetskravet som ”grundbulten” i
Förslaget att göra en viss lättnad i reglerna om överlåtelse av aktier i dotterbolag mötte motstånd hos vissa remissinstanser, som menade att det med hänsyn till allmänhetens förtroende för aktiemarknaden skulle vara olämpligt med en sådan uppmjukning av regelverket. Regeringen delade den uppfattningen och framhöll att det är av största vikt att regelverket förmår minimera risken för missbruk och risken för att allmänhetens förtroende för aktiemarknaden rubbas. Det kan inte uteslutas, skriver regeringen, att ett undantag av detta slag skulle kunna missbrukas för olämpliga transaktioner och att allmänhetens förtroende för aktiemarknaden därmed skulle rubbas. Regeringen föreslog därför att reglerna skulle vara oförändrade i sak.
Riksdagen följde regeringen.
Enligt den försäkringsrörelselag (2010:2043) som trädde i kraft den 1 april 2011 gäller aktiebolagslagens
21
6 Överväganden
6.1Vilka transaktioner bör omfattas av reglerna?
Förslag: Överlåtelser som avser aktier, konvertibler eller teckningsoptioner i publika aktiebolag vars redovisade balansomslutning motsvarar mindre än en procent av koncernföretagens redovisade balansomslutning, ska undantas från kravet på bolagsstämmogodkännande.
1.styrelseledamöter eller suppleanter i det emitterande aktiebolaget eller annat företag inom samma koncern,
2.VD eller vice VD i det emitterande bolaget eller annat företag inom samma koncern,
3.andra anställda i det emitterande bolaget eller annat företag inom samma koncern,
4.make eller sambo till någon under
5.omyndiga barn, som står under vårdnad av någon under
23
| Överväganden | Ds 2011:21 |
6.juridiska personer över vilka någon under
Utredaren har inte uppfattat att reglerna i dessa hänseenden ifrågasatts och ser inte skäl att föreslå några ändringar. Här ska endast erinras om att bestämmelsen ska tolkas och tillämpas med beaktande av sitt syfte. Den är inte avsedd att tillämpas när en emission riktas till en viss angiven krets – exempelvis aktieägarna i ett annat bolag – i vilken det råkar ingå några anställda i det emitterande bolaget. Avgörande är i vilken egenskap den aktuella personen kommer att få teckningsrätt i emissionen (jfr prop. 2004/05:85 s. 741). I detta sammanhang kan finnas skäl att påpeka att reglerna givetvis inte heller blir tillämpliga för det fall ett publikt aktiebolag genomför en företrädesemission som helt eller delvis garanteras av någon som ingår i den ovannämnda personkretsen. En aktieteckning på grund av garantiåtagandet är inte att anse som en till garanten riktad emission.
I syfte att hindra ett kringgående av de särskilda emissionsreglerna omfattar
Utredaren har från flera håll uppmärksammats på de problem som överlåtelsereglerna skapar för näringslivet. Som framgått i avsnitt 4 noterades detta också av Aktiebolagskommittén. Reglerna innebär bl.a. att varje överlåtelse av aktier i ett dotterbolag måste tas upp till behandling på bolagsstämman i det överlåtande bolaget. Om det publika aktiebolaget är dotterbolag till ett publikt aktiebolag, fordras dessutom att överlåtelsen godkänns av bolagsstämman i moderbolaget.
I stora koncerner med kanske hundratals dotterbolag pågår fortlöpande omstruktureringar, vilka ibland innefattar överlåtelser av dotterbolag till exempelvis företagsledningen eller samtliga
24
| Ds 2011:21 | Överväganden |
anställda i dotterbolaget. Det handlar ofta om överlåtelser av bolag av mycket begränsad storlek i förhållande till koncernen som helhet.
Det är också väl känt att många stora bolag anser det vara närmast uteslutet att belasta en bolagsstämma med sådana bagatellärenden och därför söker andra sätt att lägga upp transaktionerna, exempelvis som en inkråmsöverlåtelse. Kravet på stämmobehandling blir särskilt besvärande, om affären avses genomföras vid en sådan tidpunkt att en extra bolagsstämma skulle behöva sammankallas, något som är kostsamt och i praktiken närmast uteslutet för bagatellärenden.
Utredaren menar att lagen på denna punkt bör ändras så att överlåtelser av mycket begränsad storlek undantas från kravet på bolagsstämmogodkännande, en ordning som enligt börsreglerna sedan länge gäller ifråga om rörelseöverlåtelser (se avsnitt 2.2 ovan).
Frågan är då hur ett sådant storlekskriterium bör vara utformat. I börsreglerna uttrycks saken så att bolagsstämmans godkännande fordras endast om överlåtelsen är av ”icke oväsentlig betydelse för bolaget”. Av kommentaren till bestämmelsen framgår att kriteriet tar sikte på den påverkan som överlåtelsen kan ha på bolagets ställning och resultat men någon ytterligare precisering erbjuds inte.
Enligt utredarens mening bör kriteriet även i lagen utformas så att det undantar sådana överlåtelser som är av mycket liten betydelse i det publika aktiebolag vars bolagsstämma annars ska
25
| Överväganden | Ds 2011:21 |
besluta om eller, i förekommande fall, godkänna överlåtelsen. I denna riktning föreslår utredaren att sådana överlåtelser undantas som avser aktier, konvertibler eller teckningsoptioner i bolag vars redovisade balansomslutning under senast avslutade räkenskapsår motsvarar mindre än en procent av koncernföretagens redovisade balansomslutning under motsvarande period.
6.2Bör beslutsordningen modifieras?
Förslag: Majoritetskravet för beslut enligt
Ett beslut om sådan emission eller överlåtelse som omfattas av
Utredarens uppdrag att överväga om det stränga majoritetskravet bör ändras har sin bakgrund bl.a. i vissa av de strukturella förändringar som under senare år skett i de börsnoterade bolagens ägarstruktur, närmare bestämt det ökade inslaget av utländskt ägande. Vid tidpunkten för
Det ökade utlandsägandet förändrar i sig inte förutsättningarna för
26
| Ds 2011:21 | Överväganden |
låt vara normalt genom ombud, men av princip alltid avstår från att rösta i vissa frågor. Det sista ledet i majoritetskravet – att beslutet ska ha biträtts av aktieägare med inte bara minst nio tiondelar av de avgivna rösterna utan också av de aktier som är företrädda vid bolagsstämman – blir därmed ofta svårt att uppnå, trots att det kanske inte finns något motstånd i sak mot förslaget.
I samma riktning verkar det faktum att många aktieägare regelmässigt lämnar stämman efter VD:s anförande, innan det är dags att fatta beslut i sakfrågor. Eftersom röstlängden fastställs vid stämmans öppnande och inte ändras om aktieägare lämnar stämman, kommer det antal aktieägare som faktiskt är närvarande vid beslutsfattandet att vara lägre, i stora bolag väsentligt lägre, än vad röstlängden utvisar.
Enligt utredarens mening är vad nu sagts skäl nog att ändra majoritetskravet. Frågan är då hur kravet bör vara utformat. En nära till hands liggande ändring vore att behålla kravet på minst 90 procent av avgivna röster men sänka eller helt slopa kravet på att förslaget också ska biträdas av en viss andel av de på stämman företrädda aktierna. Mot en sålunda utformad regel kan anföras att den avviker från den i lagen vedertagna modellen att krav på kvalificerad majoritet ska innefatta såväl röstsom kapitalandel. Därigenom tas nämligen hänsyn till att bolagen kan ge ut aktier med olika röstvärde (ofta kallade A- respektive
Enligt utredarens mening bör mot denna bakgrund i stället det mycket höga majoritetskravet sänkas något i fråga om såväl röstsom kapitalandel. För en sådan ordning talar också med styrka andra faktorer. För det första skulle därigenom kunna uppnås en överensstämmelse med det majoritetskrav som gäller för andra riktade emissioner, vilka många gånger kan vara av väsentligt större betydelse för aktieägarna såvitt avser potentiell utspädning i ekonomiskt eller inflytandemässigt hänseende. För det andra skulle en systematisk överensstämmelse uppnås med
27
| Överväganden | Ds 2011:21 |
beslutsordningen för motsvarande emissioner i andra länder som vi brukar jämföra oss med, något som från näringslivets sida ofta framhålls som alltmer angeläget i tid av snabb internationalisering av storföretagens ägarstruktur. Såvitt utredaren känner till finns inte i något annat land som Sverige brukar jämföras med i bolagsrättsliga sammanhang en reglering motsvarande
Det är förvisso så att det på
Utredaren föreslår mot denna bakgrund att det särskilda majoritetskravet i
För tydlighets skull bör påpekas att
Aktiemarknadsnämnden behåller också sin roll på området, innebärande bl.a. att uttala sig om och i förekommande fall kritisera sådana
28
| Ds 2011:21 | Överväganden |
Som en konsekvens av ett ändrat majoritetskrav för Leoemissioner bör på motsvarande sätt majoritetskravet för Leoöverlåtelser ändras.
29
7 Ikraftträdande
Förslag: De föreslagna ändringarna i aktiebolagslagen bör träda i kraft den 1 juli 2012.
Utredaren föreslår att ändringarna i aktiebolagslagen träder i kraft den 1 juli 2012. Det innebär för det första att den nya 16 kap. 5 a § kan tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2012 och att den storleksjämförelse som i sådana fall ska göras mellan dotterbolagets respektive koncernföretagens balansomslutning ska avse det dessförinnan senast avslutade räkenskapsåret. Det innebär vidare att det nya majoritetskrav som föreslås i 16 kap. 8 § ska tillämpas på stämmobeslut som fattas den 1 juli 2012 eller senare.
31
8 Konsekvenser av förslagen
Utredarens förslag innebär i korthet vissa lättnader i aktiebolagslagens regler om vissa riktade emissioner och överlåtelser av aktier, i publika aktiebolag. Förslagen torde i praktiken främst ha betydelse för bolag vars aktier är föremål för handel på aktiemarknaden.
Förslaget att såvitt avser majoritetskravet för bolagsstämmans beslut jämställa
Förslaget att undanta små aktieöverlåtelser från kravet på stämmobehandling innebär en direkt besparing för de berörda bolagen.
Förslagen har inte några andra konsekvenser på de områden som räknas upp i 15 § kommittéförordningen (1998:1474). Inte heller förutses några andra negativa effekter på samhällsfunktioner eller samhällsintressen.
33
9 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
16 kap. 5 a §
Paragrafen är ny. Den innebär att det i 4 och 5 §§ uppställda kravet på att överlåtelse av aktier, konvertibler eller teckningsoptioner i ett dotterbolag ska godkännas av bolagsstämman i moderbolaget inte behöver tillämpas, om dotterbolaget är av mycket begränsad storlek i förhållande till koncernen som helhet. Storleksjämförelsen ska göras med utgångspunkt i dotterbolagets respektive koncernföretagens balansomslutning under senast avslutade räkenskapsår. Om dotterbolagets balansomslutning är mindre än en procent av den sammanlagda balansomslutningen i koncernföretagen gäller inte kravet på godkännande av moderbolagets bolagsstämma.
Vid beräkningen av balansomslutningen ska koncernföretagens balansomslutningssiffror, hämtade från företagens årsredovisningar, summeras. Den framräknade summan ska sedan justeras för fordringar och skulder mellan koncernföretagen. Vidare ska internvinster inom koncernen elimineras, dvs. de ska inte räknas med. Kriteriet har viss förebild i bl.a. 10 kap. 14 §.
35
| Författningskommentar | Ds 2011:21 |
16 kap. 8 §
Bestämmelsen anger med vilken majoritet ett beslut om sådan emission eller överlåtelse som avses i
36
Departementsserien 2011
Kronologisk förteckning
1.Olovlig fotografering. Ju.
2.Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen. M.
3.Högre utbildning i utvecklingssamarbetet En analys av högre utbildning inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete och politiken för global utveckling. UD.
4.Behandling av personuppgifter vid Inspektionen för socialförsäkringen, m.m. S.
5.Barns rätt till vård och sociala insatser stärks. Ju.
6.Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området – vissa ändringar i kulturminneslagen. Ku.
7.Sekretess för finansiella företag. Fi.
8.Hotelltjänster. Ju.
9.Förbättringar inom familjepolitiken. S.
10.Preskription av rätt till försäkringsersättning m.m. Ju.
11.Enklare avbetalningsköp. Ju.
12.Genomförande av EU:s direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. L.
13.Upphävande av lagen om exploateringssamverkan. S.
14.Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder
– en kartläggning av tillämpningen. Ju.
15.Utbyte av uppgifter ur kriminalregister mellan EU:s medlemsstater. Ju.
16.Kustbevakningsdatalag. Fö.
17.Sveriges företagande och konkurrenskraft
– Internationell benchmarking. N.
18.Översyn av sjukförsäkringen – förslag till förbättringar. S.
19.Komplettering av kollektivtrafiklagen. N.
20.En reformerad yrkestrafiklagstiftning. N.
21.Vissa lagändringar i fråga om riktade emissioner av aktier. Ju.
Departementsserien 2011
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Olovlig fotografering. [1]
Barns rätt till vård och sociala insatser stärks.[5] Hotelltjänster. [8]
Preskription av rätt till försäkringsersättning m.m. [10]
Enklare avbetalningsköp. [11]
Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder
– en kartläggning av tillämpningen. [14]
Utbyte av uppgifter ur kriminalregister mellan EU:s medlemsstater. [15]
Vissa lagändringar i fråga om riktade emissioner av aktier. [21]
Utrikesdepartementet
Högre utbildning i utvecklingssamarbetet
En analys av högre utbildning inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete och politiken för global utveckling. [3]
Försvarsdepartementet
Kustbevakningsdatalag. [16]
Socialdepartementet
Behandling av personuppgifter vid Inspektionen för socialförsäkringen, m.m. [4]
Förbättringar inom familjepolitiken. [9]
Upphävande av lagen om exploateringssamverkan. [13]
Översyn av sjukförsäkringen – förslag till förbättringar. [18]
Finansdepartementet
Sekretess för finansiella företag. [7]
Landsbygdsdepartementet
Genomförande av EU:s direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. [12]
Miljödepartementet
Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen. [2]
Näringsdepartementet
Sveriges företagande och konkurrenskraft
– Internationell benchmarking. [17] Komplettering av kollektivtrafiklagen. [19] En reformerad yrkestrafiklagstiftning. [20]
Kulturdepartementet
Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området – vissa ändringar i kulturminneslagen. [6]