Ny instansordning för
Betänkande av
Stockholm 2011
SOU 2011:53
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm
Orderfax:
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.
Omslagsbild: Linnékanalen, en del av dagvattensystemet i Växjö
Fotograf: Malin Karlsson
Tryckt av Elanders Sverige AB.
Stockholm 2011
ISBN
ISSN
Till statsrådet
Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 9 december 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att analysera verksamheten vid Statens
Statsrådet Stefan Attefall förordnade samma dag dåvarande ordföranden vid Statens
Som experter i utredningen förordnades från och med den 15 februari 2011 rådmannen Anders Enroth, Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, kanslirådet Ivar Frostenson, Socialdepartementet, chefsjuristen
Som sekreterare anställdes från och med den 15 december 2010 kammarrättsassessorn Ulla Jarnås.
Utredningen har antagit namnet
målen (SOU 2011:53). Uppdraget är därmed slutfört.
Stockholm i juni 2011
Stefan Rubenson
/Ulla Jarnås
Innehåll
Sammanfattning .................................................................. | 9 | ||
Författningsförslag ............................................................. | 13 | ||
1 | Bakgrund .................................................................. | 27 | |
1.1 | Utredningens uppdrag............................................................. | 27 | |
1.2 | Inrättande av mark- och miljödomstolar................................ | 28 | |
1.2.1 | Inledning ....................................................................... | 28 | |
1.2.2 | Bakgrund ....................................................................... | 29 | |
1.2.3 Handläggningen i mark- och miljödomstolarna......... | 34 | ||
1.3 | Länsstyrelsernas roll i prövningsordningen ........................... | 43 | |
1.3.1 | Enligt miljöbalken ........................................................ | 43 | |
1.3.2 | Enligt vattentjänstlagen................................................ | 44 | |
1.3.3 | Enligt plan- och bygglagen........................................... | 45 | |
2 | Gällande ordning för |
47 | |
2.1 | Lagen om Statens |
47 | |
2.2 | Vattentjänstlagen ..................................................................... | 53 | |
2.2.1 | 53 | ||
2.2.2 | 2006 års lagstiftning...................................................... | 54 | |
2.3 | Målens fördelning i riket ......................................................... | 60 | |
3 | Ny instansordning ...................................................... | 65 | |
3.1 | Inledning................................................................................... | 65 | |
3.2 | Gällande rätt............................................................................. | 66 |
5
Innehåll SOU 2011:53
3.3 | Överväganden........................................................................... | 67 | |
3.3.1 Yttranden från |
|||
länsstyrelse..................................................................... | 69 | ||
3.3.2 Länsstyrelsen som första instans ................................. | 69 | ||
3.3.3 Mark- och miljödomstolen som första instans | |||
och som överklagandeinstans....................................... | 72 | ||
3.3.4 Särskilt om allmänförklarade anläggningar.................. | 75 | ||
4 | Behovet av att ersätta bestämmelserna i lagen | ||
(1976:839) om Statens |
77 | ||
4.1 | Överväganden........................................................................... | 77 | |
4.1.1 | Sammansättningen ........................................................ | 77 | |
4.1.2 Förhandling på välbelägen plats ................................... | 78 | ||
4.1.3 | Materiell processledning............................................... | 79 | |
4.1.4 | Besiktning m.m. ............................................................ | 80 | |
4.1.5 | Vittnen........................................................................... | 80 | |
4.1.6 Meddelande av beslut och | |||
överklagandehänvisning................................................ | 80 | ||
5 | Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna | ||
vattentjänster ............................................................. | 83 | ||
5.1 | Inledning................................................................................... | 83 | |
5.2 | Länsstyrelsens förelägganden .................................................. | 83 | |
5.2.1 | Gällande rätt .................................................................. | 83 | |
5.2.2 | Överväganden................................................................ | 84 | |
5.3 | Avgifter och vattenavstängning............................................... | 84 | |
5.3.1 | Avgifter.......................................................................... | 85 | |
5.3.2 | Vattenavstängning......................................................... | 87 | |
5.4 | Vite ............................................................................................ | 88 | |
5.4.1 | Gällande rätt .................................................................. | 89 | |
5.4.2 | Överväganden................................................................ | 89 | |
5.5 | Övriga mål ................................................................................ | 90 | |
5.5.1 | Gällande rätt .................................................................. | 90 | |
5.5.2 | Överväganden................................................................ | 90 | |
5.6 | Rättegångskostnader ................................................................ | 91 | |
5.6.1 | Gällande rätt .................................................................. | 91 | |
6 |
SOU 2011:53 | Innehåll | |
5.6.2 Överväganden ............................................................... | 92 | |
6 | Betalningsförelägganden ............................................. | 93 |
6.1 | Gällande rätt............................................................................. | 93 |
6.2 | Överväganden .......................................................................... | 94 |
7 | Konsekvenser av utredningens förslag .......................... | 95 |
8 | Författningskommentar ............................................. | 101 |
8.1 | Förslaget till ändring i rättegångsbalken .............................. | 101 |
8.2Förslaget till ändring i lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Mark- och
miljödomstolen vid Nacka tingsrätt ..................................... | 101 |
8.3Förslaget till ändringar i lagen (2006:412) om allmänna
vattentjänster.......................................................................... | 102 | |
Bilagor | ||
Bilaga 1 | Kommittédirektiv 2010:133............................................. | 107 |
Bilaga 2 | Exempel på avgjorda tvister i Statens |
113 |
7
Sammanfattning
Utredningen har haft i uppdrag att undersöka om de uppgifter som Statens
Utredningen lämnar här ett förslag på hur de mål som Statens
En stor del av ansökningarna till Statens
Vad avser en länsstyrelses beslut att förelägga en kommun att tillgodose behovet av vattentjänster får kommunen överklaga beslutet till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
9
Sammanfattning | SOU 2011:53 |
Avgiftsmål där
Förslaget med att samtliga länsstyrelser skulle ges rätt att på talan av fastighetsägaren eller brukaren pröva påförda avgifter har valts för att de enskilda även i fortsättningen ska ha tillgång till ett relativt enkelt och billigt prövningsförfarande för den ärendetyp där de oftast klagar. Länsstyrelserna finns i varje län och det geografiska avståndet mellan fastigheten och prövningsinstansen blir godtagbart i den mån den enskilde behöver inställa sig personligen. Vidare behöver den enskilde inte heller betala någon ansökningsavgift för att få avgiftsskyldigheten prövad.
Att endast en domstol valts för att handlägga
En konsekvens av förslaget är att lagen (1976:839) om Statens
Utredningen har sålunda funnit att redan nu gällande bestämmelser om sammansättningen i mark- och miljödomstolarna ger utrymme för
10
SOU 2011:53 | Sammanfattning |
När det gäller lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som ska prövas av Statens
11
Författningsförslag
1Förslag till
lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 33 kap. 7 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
33 kap.
Bestämmelserna i 24 § delgivningslagen (2010:1932) hindrar inte att hovrätt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under handläggningen vid tingsrätt, Kronofogdemyndigheten, Statens vanämnd, hyresnämnd eller arrendenämnd har fått information om att sådan delgivning kan komma att användas i hovrätten om ett avgörande överklagas dit.
Första stycket gäller även för Högsta domstolen om informationen har lämnats vid tingsrätt, hovrätt, Kronofogdemyndigheten, Statens
7 §
Bestämmelser i 24 § delgivningslagen (2010:1932) hindrar inte att hovrätt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under handläggningen vid tingsrätt, Kronofogdemyndigheten, hyresnämnd eller arrendenämnd har fått information om att sådan delgivning kan komma att användas i hovrätten om ett avgörande överklagas dit.
Första stycket gäller även för Högsta domstolen om informationen har lämnats vid tingsrätt, hovrätt, Kronofogdemyndigheten eller arrendenämnd.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
13
Författningsförslag | SOU 2011:53 |
2Förslag till
lag om upphävande av lagen (1976:839) om Statens
Härigenom föreskrivs att lagen (1976:839) om Statens vanämnd ska upphöra att gälla den 1 januari 2013.
Mål och ärenden som vid upphävandet handläggs av Statens vanämnd ska överlämnas till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt och till behörig länsstyrelse.
14
SOU 2011:53 | Författningsförslag |
3Förslag till
lag om ändring i lagen
(1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens
att i rubriken samt i 3 § ordet ”Statens
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
15
Författningsförslag | SOU 2011:53 |
4Förslag till
lag om ändring av lagen
(2006:412) om allmänna vattentjänster
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster
dels att 52, 53, 54, 55 och 56 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 56 a och 56 b §§, med följande lydelse,
dels att punkt 2 a) i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
Länsstyrelsens beslut om föreläggande enligt 51 § får överklagas av kommunen hos Statens
Statens
52 §
Länsstyrelsens beslut om föreläggande enligt 51 § får överklagas av kommunen hos
Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
53 §
Beslut om avgifter som avser sådana allmänna vattentjänster som regleras i kommunens taxeföreskrifter samt beslut om att stänga av vattenförsörjningen enligt 43 § får överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
54 § | |
Statens |
Förelägganden enligt denna |
lägganden får förenas med vite. | lag får förenas med vite. |
16
SOU 2011:53 | Författningsförslag |
Frågor om utdömande av vite som ha förelagts enligt denna lag prövas av Statens vanämnd självmant eller efter ansökan.
55 §
Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag prövas av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt självmant eller på talan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet.
56 § | |
Bestämmelser om Statens va- | Andra frågor enligt denna lag |
nämnd och förfarandet i nämn- | än de som avses i 52 och 55 §§ |
den i mål enligt denna lag samt | prövas av Mark- och miljö- |
om verkställighet och över- | domstolen vid Nacka tingsrätt |
klagande av nämndens beslut | efter ansökan om stämning. |
finns i lagen (1976:839) om | |
Statens |
56 a §
I mål om inlösen eller ersättning enligt 39, 40 eller 44 § ska huvudmannen svara för kostnaderna i målet på ömse sidor i mark- och miljödomstolen.
Om det finns särskilda skäl, kan part i andra mål där Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt är första instans på begäran av motparten tillerkännas ersättning för kostnader i målet i domstolen. Dock ska 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken tillämpas.
56 b §
En huvudman, som har överklagat dom eller beslut i sådant mål som anges i 56 a § första stycket, ska alltid själv bära såväl sina egna kostnader som kostnad
17
Författningsförslag | SOU 2011:53 |
som orsakats motparten, om inget | ||
annat följer av 18 kap. 6 och 8 §§ | ||
rättegångsbalken. | ||
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. | ||
2 a) Bestämmelserna i |
2 a) Bestämmelserna i |
|
24 och 25 §§, 30 § första stycket, | 24 och 25 §§, 30 § första stycket, | |
31 § första och andra styckena, | 31 § första och andra styckena, | |
32 §, 35 § andra stycket, |
32 §, 35 § andra stycket, |
|
och |
och |
|
tillämpas i fråga om anlägg- | stycket den nya lagen ska till- | |
ningen. | lämpas i fråga om anläggningen. |
18
SOU 2011:53 | Författningsförslag |
5Förslag till
förordning om ändring i kungörelsen (1973:261) om utbetalning av vissa
ersättningar i mål eller ärenden vid domstol, m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 § kungörelse (1973:261) om utbetalning av vissa ersättningar i mål eller ärenden vid domstol, m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
Denna kungörelse gäller ersättning som betalas ut i mål eller ärende vid domstol, Nämnden mot diskriminering, Statens vanämnd, arrendenämnd, hyresnämnd och Kronofogdemyndigheten. Bestämmelserna i
1 §
Denna kungörelse gäller ersättning som betalas ut i mål eller ärende vid domstol, Nämnden mot diskriminering, arrendenämnd, hyresnämnd och Kronofogdemyndigheten.
Bestämmelserna i
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
19
Författningsförslag | SOU 2011:53 |
6Förslag till
förordning om ändring
i förordningen (1979:291) om tolktaxa
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (1979:291) om
tolktaxa att förordningen ska ha följande lydelse. | ||||||||
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||||||
Ersättning till tolk vid allmän | Ersättning till tolk vid allmän | |||||||
domstol, | förvaltningsdomstol, | domstol, | förvaltningsdomstol, | |||||
Marknadsdomstolen, arrende- | Marknadsdomstolen, | arrende- | ||||||
nämnd, hyresnämnd, Statens va- | nämnd, | hyresnämnd, | åklagar- | |||||
nämnd, åklagarmyndighet, polis- | myndighet, polismyndighet och | |||||||
myndighet | och | Kronofogde- | Kronofogdemyndigheten | ska | ||||
myndigheten skall betalas enligt | betalas enligt taxa som fastställs | |||||||
taxa som fastställs av Domstols- | av | Domstolsverket. | Taxan | |||||
verket. Taxan fastställs efter | fastställs | efter | samråd | med | ||||
samråd | med | Åklagar- | Åklagarmyndigheten, Rikspolis- | |||||
myndigheten, | Rikspolis- | styrelsen | och | Kronofogde- | ||||
styrelsen | och | Kronofogde- | myndigheten. | |||||
myndigheten. |
Första stycket gäller inte ersättning för skriftlig översättning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
20
SOU 2011:53 | Författningsförslag |
7Förslag till
förordning om ändring i förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om 6 § förordning (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. att punkten 10 ska upphöra att gälla.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
21
Författningsförslag | SOU 2011:53 |
8Förslag till
förordning om ändring i bilaga till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet
Härigenom föreskrivs i fråga om avsnitt 5.3 i bilaga till förordning (1996:1514) med instruktion för Regeringskansliet att ordet ”Statens
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
22
SOU 2011:53 | Författningsförslag |
9Förslag till
förordning om ändring i bilaga till
förordningen (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning
Härigenom föreskrivs i fråga om bilaga till förordning (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning att ordet ”Statens
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
23
Författningsförslag | SOU 2011:53 |
10Förslag till
förordning om upphävande av förordningen (2007:1058) med instruktion för Statens
Härigenom föreskrivs att förordning (2007:1058) med instruktion för Statens
24
SOU 2011:53 | Författningsförslag |
11Förslag till
förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)
Härigenom föreskrivs att 12 § offentlighets- och sekretessförordningen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Sekretess enligt 43 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller hos hyres- och arrendenämnder och
Statens
12 §
Sekretess enligt 43 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller hos hyres- och arrendenämnder.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
25
Författningsförslag | SOU 2011:53 |
12Förslag till
förordning om ändring i förordning
(2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter
Härigenom föreskrivs i fråga om bilaga 1 till förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter att ordet ”Statens
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
26
1 Bakgrund
1.1Utredningens uppdrag
Regeringen har den 9 december 2010 gett en särskild utredare i uppgift att göra en översyn av Statens
Utredningen är ett led i regeringens arbete med att reformera den statliga förvaltningen och domstolsväsendet. Statens
I utredningen ska redovisas i vilken omfattning som Va- nämnden yttrar sig till domstol och länsstyrelse i mål eller ärenden om vatten och avlopp. Om behovet av sådana yttranden kvarstår, bör utredaren ange vilken myndighet som i fortsättningen ska avge dessa yttranden.
27
Inrättandet av mark- och miljödomstolar | SOU 2011:53 |
Vidare ska utredaren
•föreslå vilken sammansättning som ska gälla i domstol vid prövning av tvister enligt vattentjänstlagen,
•föreslå hur de kompetensbehov som uppkommer vid domstol och länsstyrelser till följd av en eventuellt ändrad prövningsordning ska tillgodoses så att handläggningen av tvister även i fortsättningen kan ske på ett effektivt och rättssäkert sätt,
•ta fram en handlings- och tidplan för en eventuell avveckling av
•redovisa de verksamhetsmässiga och personella konsekvenserna av en avveckling av
Utredningsdirektiven återfinns i bilaga 1.
1.2Inrättande av mark- och miljödomstolar
1.2.1Inledning
I juni 2007 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att samlat utreda nödvändiga organisations- och författningsändringar som rörde prövningen av olika måltyper under plan- och bygglagen och miljöbalken. Utredningen antog namnet Miljöprocessutredningen.
Sedan regeringen i propositionen 2009/10:215 ”Mark- och miljödomstolar”, på grundval av Miljöprocessutredningens betänkanden, föreslagit en gemensam prövningsorganisation för fastighetsmål, miljömål och mål enligt plan- och bygglagen, beslöt riksdagen våren 2010 att anta regeringens lagförslag. Målen ska från och med den 2 maj 2011 prövas i fem nya domstolar som benämns mark- och miljödomstolar. Den närmare ordningen framgår av lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, en lag som i vissa handläggningsfrågor har påtagliga likheter med lagen (1976:839) om Statens
28
SOU 2011:53 | Inrättandet av mark- och miljödomstolar |
1.2.2Bakgrund
Systemet för överprövning av mål och ärenden enligt plan- och bygglagen har ansetts vara svåröverskådligt med långa instanskedjor och olika instansordningar beroende på ärendetyp. Samordningen mellan likartade frågor som prövas enligt miljöbalken och enligt plan- och bygglagen har varit bristfällig. Den nya instansordningen med färre instanser och samordnad prövning kunde enligt prop. 2009/10:215 förväntas ge effektivare beslutsprocesser där resurser och kompetens bättre kan tas till vara.
För fastighetsdomstolarna uppges problemet ha varit att flertalet domstolar haft ett begränsat underlag av mål. För de domare som handlagt fastighetsmål har det ansetts ha varit svårt att erhålla en tillräcklig specialisering. Koncentrationen av fastighetsmål till färre domstolar antas ge ökade möjligheter till kompetensutveckling och bättre förutsättningar för ett specialiserat beredningsstöd. Den samordnade domstolsprövningen av fastighetsmål jämte mål och ärenden enligt plan- och bygglagen och miljöbalken bör enligt propositionen kunna ge en mer effektiv användning av resurser och kompetens.
Syftet med den nya prövningsorganisationen sägs sålunda vara att ge förutsättningar för en effektiv ärendehantering med hög kvalitet. Intentionen är att systemet ska vara lätt att överblicka för kommuner, förvaltningsmyndigheter, näringsliv och enskilda. Prövningsmyndigheten och domstolarna förutsätts ha goda kunskaper i tekniska, naturvetenskapliga och juridiska frågor med syfte att snabbt och med hög kvalitet kunna avgöra ärendena.
När det gäller överföringen av mål och ärenden enligt plan- och bygglagen till mark- och miljödomstolen framfördes under beredningen av Miljöprocessutredningens förslag invändningar bl.a. mot att ärenden av förvaltningsrättslig karaktär skulle prövas i allmän domstol samt att dessa även skulle ta för mycket resurser i anspråk i förhållande till mer omfattande och resurskrävande miljömål. Kritiken bemöttes i propositionen med argumentet att det finns flera exempel på att domstolar inom tingsrättsorganisationen överprövar förvaltningsmyndigheters beslut. De flesta exemplen uppgavs gälla miljödomstol. Det finns också flera beröringspunkter mellan plan- och bygglagen och miljöbalken. Som exempel på sådana beröringspunkter angavs följande. Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked måste miljöbalkens hushållningsbestämmelser beaktas. Miljöbalkens bestämmelser om
29
Inrättandet av mark- och miljödomstolar | SOU 2011:53 |
miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning kan bli tilllämpliga i planarbetet och vid genomförandet av detaljplaner. Med en överprövning av miljömål och mål enligt plan- och bygglagen inom samma domstolsorganisation finns förutsättningar för samordningsvinster. Ett exempel på detta kan vara när en åtgärd eller verksamhet kräver både bygglov och strandskyddsdispens. En av farhågorna har varit att Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen parallellt skulle kunna pröva processuella frågor enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291) och därvid komma till olika resultat. För att bland annat komma runt det problemet kommer mark- och miljödomstolarna i överklagade mål att tillämpa lagen (1996:242) om domstolsärenden. Kritiken mot att det finns en risk att handläggningstiderna blir något längre i samband med att en stor grupp mål enligt plan- och bygglagen flyttas till mark- och miljödomstolen bemöttes i propositionen av regeringen med att domstolarnas kompetens kommer att öka och problemen med längre handläggningstider kan förväntas bestå endast under en övergångsperiod.
Om ett ärende enligt plan- och bygglagen, som med den nya instansordningen kan överklagas till mark- och miljödomstolen, rör en fråga som har särskild betydelse för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt ska domstolen överlämna ärendet till regeringen.
I två avseenden kommer beslut enligt plan- och bygglagen även i fortsättningen kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol respektive till regeringen. Den ändrade instansordningen innebär ingen ändring ifråga om vilka beslut som får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900). Eftersom det är allmän förvaltningsdomstol som utför laglighetsprövningen kommer dessa kommunala beslut även fortsättningsvis överprövas av allmän förvaltningsdomstol. De andra besluten är länsstyrelsens beslut att på eget initiativ upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser som även i fortsättningen kommer kunna överklagas hos regeringen.
Ärenden och mål om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken prövas numera av kommuner, länsstyrelser, mark- och miljödomstolar (tidigare miljödomstolar), Mark- och miljööverdomstolen (tidigare Miljööverdomstolen) och Högsta domstolen. I mål som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt ska domstolen
30
SOU 2011:53 | Inrättandet av mark- och miljödomstolar |
med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för avgörande. Vilken myndighet som är första respektive sista instans beror på hur den miljöfarliga verksamheten är klassad. Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter klassas som A- eller
Fastighetsdomstolarnas verksamhet har varit föremål för en översyn av Domstolsverket
De som arbetar med fastighetsmål har ansetts behöva både kännedom om ett komplext regelverk och förmåga att sätta sig in i invecklade tekniska och ekonomiska frågor. Det krävs också en kontinuerlig och tillräckligt omfattande måltillströmning för att de som arbetar med fastighetsmålen ska ha möjlighet att specialisera sig på området. Detta har ansetts vara svårt att uppnå vid de mindre fastighetsdomstolarna.
Fastighetsmålen har flera beröringspunkter med miljömålen. I båda måltyperna dominerar tekniska inslag och behovet av teknisk sakkunskap. Syn och inhämtande av yttrande från myndigheter
31
Inrättandet av mark- och miljödomstolar | SOU 2011:53 |
förekommer i stor utsträckning och officialprincipen präglar prövningen i många fall. Vid prövningen ställs ofta frågor om markanvändning, fysisk planering och ekonomi på sin spets. Genom sammanläggningen av miljödomstolarna och fastighetsdomstolarna antas resursutnyttjandet således kunna förbättras och kvaliteten i den dömande verksamheten öka.
Vissa av de måltyper som handlagts av fastighetsdomstolarna har dock undantagits från samorganisationen. Det gäller de mål som mera påminner om tvistemål i allmänhet och där behovet av teknisk kompetens är mindre påkallat. Av det skälet har arrendemålen enligt jordabalken och lagen om fiskearrenden i stället flyttats till tingsrätt.
Lokalisering och indelning i domsområden
Mark- och miljödomstolarna har lokaliserats till de orter där det tidigare funnits miljödomstolar, dvs. till Stockholm (Nacka), Umeå, Östersund, Växjö och Vänersborg. Domstolarna i Umeå och Östersund bedöms få ett betydligt mindre målunderlag än övriga tre domstolar men lokaliseringen kan motiveras av de stora avstånden i norra Sverige. En annan ordning än den nu gällande skulle nämligen innebära att avstånden mellan domstol och förrättningsort skulle medföra att personalen i allt för stor utsträckning skulle befinna sig på resa i samband med syn eller undersökning på platsen. För domstolen i Växjö övervägdes om den skulle flyttas till Malmö med hänsyn till att storstadsregionen kring Malmö och övriga Skåne förväntas generera den största andelen mål. Det skulle dock innebära mycket långa avstånd till domsområdets norra delar. Frågan om att inrätta en mark- och miljödomstol i Malmö utöver den i Växjö avvisades också med argumentet att det för närvarande är svårt att bedöma om måltillströmningen till Växjö skulle bli tillräcklig för att säkerställa förutsättningarna för specialisering, kompetensutveckling och rekrytering. Domstolen i Nacka bedömdes uppfylla alla krav vad avser geografisk placering och förväntat målunderlag.
Mark- och miljödomstolarnas indelning i domsområden har anpassats till den administrativa indelningen av landet vilket är en ändring jämfört med miljödomstolarna vars domsområden var indelade efter naturgeografiska förhållanden (särskilt definierade huvudavrinningsområden). Vid bildandet av mark- och miljödom-
32
SOU 2011:53 | Inrättandet av mark- och miljödomstolar |
stolarna tillfördes dessa mål enligt miljöbalken, mål från fastighetsdomstolarna och mål och ärenden enligt plan- och bygglagen. I den nya organisationen ville man inte ha olika indelningsgrunder för olika måltyper. För de stora vattenmålen var indelning efter avrinningsområde naturligt eftersom en reglering av ett vattendrag påverkar hela vattendraget. För miljödomstolarna var det betydelsefullt att ha överblick och kunskap om ett vattendrag i dess helhet när de prövade tillstånd till olika verksamheter. För fastighetsmål och mål och ärenden enligt plan- och bygglagen framstod dock en indelning efter huvudavrinningsområde som onaturlig såväl i förhållande till indelningen i kommuner som till fastighetsindelning. De stora vattenmålen är dock få till antalet jämfört med fastighetsmålen och målen och ärendena enligt plan- och bygglagen och har därför inte fått styra valet av indelningsgrund. För den enskilde medborgaren ansågs också en administrativ indelning mer naturlig. De problem som den administrativa indelningsgrunden kan komma att medföra för de stora vattenmålen borde enligt regeringen kunna bemästras genom de flexibla bestämmelserna om överlämnande av mål mellan de nya domstolarna samt av att miljöboken/vattenboken överförs till att bli digital och därmed omedelbart tillgänglig för alla mark- och miljödomstolar.
Behovet av särskild kompetens
Sammansättningsreglerna varierade mellan de olika måltyperna som sammanfördes under mark- och miljödomstolarna och de nya domstolarna ansågs behöva nya gemensamma regler. En utgångspunkt var att ledamöter med huvudsakligen teknisk eller naturvetenskaplig sakkunskap borde ingå i rätten i de flesta mål. En annan att reglerna skulle vara flexibla och medge att målen handlades och avgjordes med den sammansättning som i varje enskilt fall var den mest lämpliga. Sammansättningsreglerna skulle även vara förutsebara, tydliga och överskådliga för dem som kommer i kontakt med domstolarna. Vid utformandet av sammansättningsreglerna skulle principen om att tyngdpunkten i den dömande verksamheten skulle ligga i första domstolsinstans beaktas.
Regeringen stannade för att de ledamöter som anställs med fullmakt och som i tidigare organisationer kallats miljöråd eller fastighetsråd numera ska benämnas tekniskt råd. De ledamöter som i miljödomstol kallades sakkunniga ledamöter benämns i mark- och
33
Inrättandet av mark- och miljödomstolar | SOU 2011:53 |
miljödomstolen särskilda ledamöter. De tekniska råden ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolen prövar. De särskilda ledamöterna ska ha erfarenhet av frågor som faller inom Naturvårdsverkets, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde eller av frågor som avser industriell, kommunal eller areell verksamhet. De tekniska råden har sin huvudsakliga placering vid en angiven domstol men har tjänstgöringsskyldighet vid samtliga mark- och miljödomstolar. Även de särskilda ledamöterna är knutna till en viss angiven domstol men kan verka vid de övriga mark- och miljödomstolarna. Detta garanterar att mark- och miljödomstolsorganisationen totalt sett har den kompetens som krävs för att handlägga målen. I mark- och miljödomstolarna deltar inte nämndemän i avgörandena.
1.2.3Handläggningen i mark- och miljödomstolarna
Lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar anger hur handläggningen ska gå till i mark- och miljödomstolarna och i Mark- och miljööverdomstolen samt för den handläggning i Högsta domstolen som följer av lagen. Mark- och miljööverdomstol ingår som en del av Svea hovrätt.
Mark- och miljödomstolarnas domar och beslut får överklagas till Mark- och miljööverdomstolen om inte annat är föreskrivet. Mark- och miljööverdomstolens domar och beslut får i sin tur överklagas till Högsta domstolen om inte annat är föreskrivet. De domar och beslut som inte får överklagas är sådana mål som har inletts vid förvaltningsmyndighet och överklagats till en mark- och miljödomstol, se vidare nedan.
Mark- och miljödomstolarna handlägger huvudsakligen mål och ärenden enligt miljöbalken, fastighetsbildningslagen (1970:988) och plan- och bygglagen (2010:900). Därutöver tillkommer vissa mål enligt annan lag som t.ex. tomträttstvister enligt jordabalken, mål enligt expropriationslagen (1972:719), ledningsrättslagen (1973:1144) och anläggningslagen (1973:1149). Ett mål eller ett ärende i mark- och miljödomstol inleds genom stämning eller ansökan eller genom att en förvaltningsmyndighets eller en kommuns beslut överklagas. Till stämnings- och ansökningsmålen hör de mål som tidigare handlagts av miljödomstol och fastighetsdomstol som första instans. Till överklagandemålen hör bl.a. målen om miljöfarlig verksamhet som tidigare överklagats till miljö-
34
SOU 2011:53 | Inrättandet av mark- och miljödomstolar |
domstol, fastighetsbildningsmål och de mål enligt plan- och bygglagen som ska överklagas till mark- och miljödomstol.
Sammansättningen i mark- och miljödomstol
Som huvudregel består mark- och miljödomstolen i mål där domstolen är första instans av en lagfaren domare, ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter vid huvudförhandling och när målen annars avgörs i sak. Den lagfarna domare som ska vara ordförande i det aktuella målet bestämmer, utifrån de frågor som prövas i målet, vilket tekniskt råd och vilka särskilda ledamöter som ska ingå i rätten. Det är möjligt att byta ut en av de särskilda ledamöterna mot en lagfaren domare eller ett tekniskt råd. När ett mål eller ärende avgörs på handlingarna får rätten i vissa fall ha en mindre sammansättning bestående av en lagfaren ledamot och ett tekniskt råd om det bedöms tillräckligt och parterna har samtyckt till det eller om målet eller ärendet är av enkel beskaffenhet. Rätten kan även förstärkas utöver fyra ledamöter med en eller två ledamöter. Om förstärkning sker med två ledamöter ska den ena av dem vara lagfaren.
I mål eller ärende där mark- och miljödomstolen är första instans får rätten vid handläggning som inte innebär att ett mål avgörs i sak bestå av en lagfaren domare. Med detta avses exempelvis avvisning, avskrivning efter återkallelse och beslut under handläggningen som inte innebär att domstolen skiljer sig från målet. Likaså kan det vara tillräckligt med en lagfaren domare ensam vid huvudförhandling i förenklad form eller när rätten i annat fall anser det vara tillräckligt med en lagfaren domare vid huvudförhandling och parterna samtycker till det eller målet är av enkel beskaffenhet. Om det finns skäl för det kan rättens sammansättning i ensamdomarfallen utökas med en lagfaren domare eller ett tekniskt råd. Vid handläggning och avgörande i sak av mål om utdömande av vite på särskild talan av myndighet består rätten av en lagfaren domare.
I de mål som överklagas till mark- och miljödomstolen ska rätten bestå av en lagfaren domare och ett tekniskt råd när målen avgörs i sak. Gemensamt för dessa måltyper är bl.a. att avgörande i mark- och miljödomstolen sker utan huvudförhandling. Om målets svårighetsgrad eller omfattning föranleder det kan rätten välja stor sammansättning med fyra ledamöter. För avgörande i sak av
35
Inrättandet av mark- och miljödomstolar | SOU 2011:53 |
tillståndsfrågor enligt miljöbalken är stor sammansättning obligatorisk. I de överklagade målen i sammansättningen med två ledamöter – en lagfaren domare och ett tekniskt råd – kan det ibland finnas skäl att förstärka det lagfarna inslaget. Det kan i så fall ske genom att det tekniska rådet byts ut mot en lagfaren domare.
I mål som har överklagats till mark- och miljödomstol får rätten bestå av en lagfaren domare vid handläggning som inte innebär att målet avgörs i sak eller vid avgörande i sak av sådana mål som är av enkel beskaffenhet. Prövning av en tillståndsfråga enligt miljöbalken är dock inte ett ensamdomarmål.
Rättens ordförande bestämmer vilka tekniska råd och särskilda ledamöter som ska ingå i rätten. Utifrån vilka frågor som ska prövas i målet utses de tekniska råd och särskilda ledamöter som har den för frågorna mest relevanta kompetensen.
Om mark- och miljödomstolen består av fler än två ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandling eller motsvarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför om en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare.
Sammansättningen i Mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljööverdomstolen ska bestå av minst fyra ledamöter av vilka minst tre ska vara lagfarna domare. När tre lagfarna domare har ingått i rätten i mark- och miljödomstolen ska Mark- och miljööverdomstolen dock bestå av minst fyra lagfarna domare. Ett tekniskt råd ska som huvudregel delta i rätten. Fler än fem ledamöter får inte delta i rätten.
Vid behandling av prövningstillstånd ska Mark- och miljööverdomstolen bestå av tre lagfarna ledamöter. Vid behov kan ett tekniskt råd ingå i rätten i stället för en av de lagfarna ledamöterna. Det är rättens ordföranden som bestämmer vilken kompetens det tekniska rådet ska ha.
Vid avskrivning av mål efter återkallelse får Mark- och miljööverdomstolen bestå av en lagfaren domare.
36
SOU 2011:53 | Inrättandet av mark- och miljödomstolar |
Behörig domstol
Beträffande forumreglerna konstaterades i förarbetena att dessa skiljde sig markant mellan de måltyper som kom att föras samman till mark- och miljödomstolarna. För fastighetsmålen var behörig domstol den inom vars område fastigheten är belägen. För de miljömål där miljödomstol var första instans var det avgörande var en verksamhet bedrevs eller var en skada hade inträffat eller skulle komma att inträffa. De skilda reglerna bedömdes gynna respektive måltyps utredning och avgörande och det fanns därför inte skäl att i sak ändra forumbestämmelserna för dessa måltyper. Vad avser mål om utdömande av vite efter särskild ansökan av myndighet enligt plan- och bygglagen anges att det är den mark- och miljödomstol inom vars domsområde myndigheten ligger som är behörig. För de mål som överklagades från en myndighet till miljödomstol samt för de mål enligt plan- och bygglagen som överfördes från förvaltningsdomstolarna gällde att de skulle tas upp av den domstol inom vars domsområde den beslutande myndigheten var belägen. Sammantaget bedömdes att forumreglerna för mål enligt plan- och bygglagen samt de miljömål som prövas i första instans respektive överklagas till mark- och miljödomstolen skulle vara oförändrade jämfört med vad som gällt tidigare och samlas i en bestämmelse. För fastighetsmålen står forumbestämmelserna kvar i de olika specialförfattningar som gäller för fastighetsmålen.
Lagen om mark- och miljödomstolar ger under vissa förutsättningar möjlighet att lämna över ett mål eller ärende till en annan mark- och miljödomstol.
Undersökning och syn
Om det är lämpligt kan rätten uppdra åt en eller flera ledamöter att göra en undersökning på platsen. En sådan undersökning är möjlig inom ramen för handläggningen av alla måltyper. Parterna ska därvid ges tillfälle att närvara vid undersökningen och det ska föras ett protokoll över undersökningen. Parterna bör få del av det som kommit fram vid undersökningen och även beredas tillfälle att yttra sig över det, såvida inte resultatet i endast oväsentlig utsträckning avviker från vad som tidigare framkommit i målet.
Om det behövs ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället. Bestämmelsen är tillämplig för alla mål, såväl de mål där
37
Inrättandet av mark- och miljödomstolar | SOU 2011:53 |
mark- och miljödomstolen är första instans som de mål som har överklagats dit. Bedömningen av om syn behövs bör göras med hänsyn till målets beskaffenhet och till de utredningsåtgärder som har vidtagits tidigare i målet. I allmänhet torde syn i större utsträckning kunna anses obehövlig i de mål enligt miljöbalken som överklagats till mark- och miljödomstolen från en myndighet. När det gäller de mål som förts från fastighetsdomstol är avsikten att bevara det inslag av muntlighet som tidigare funnits i dessa mål. När det gäller fastighetsbildningsmål torde därför enligt propositionen syn i allmänhet behöva hållas. Behovet av syn i dessa mål anses dock minska om undersökning på plats har genomförts eller är avsedd att genomföras i målet. För mål enligt plan- och bygglagen torde syn kunna underlåtas i ett större antal fall.
Omröstning
Vid omröstning ska först de lagfarna domarna säga sin mening, därefter de tekniska råden och sist de särskilda ledamöterna. I fråga om omröstning i övrigt hänvisas till 16 kap. rättegångsbalken. För vitesmålen innebär bestämmelsen i 16 kap. 6 § rättegångsbalken att reglerna i 29 kap. rättegångsbalken ska tillämpas. Omröstningsreglerna motsvarar i sak vad som tidigare har gällt.
Lån av lokaler
Statliga myndigheter och kommuner är skyldiga att utan ersättning till domstolarna låna ut de lokaler som domstolarna behöver för sina sammanträden under förutsättning att lokalerna inte är upptagna för sina huvudsakliga ändamål. Särskilda kostnader ska dock ersättas. Möjligheten att låna lokaler gäller för alla måltyper i de nya domstolarna.
Mål och ärenden där mark- och miljödomstol är första instans
För de mål där mark- och miljödomstolarna är första instans tilllämpas reglerna om tvistemål i allmän domstol om inte annat föreskrivs i lagen om mark- och miljödomstolar eller annan lag. Vid handläggning av ärenden i mark- och miljödomstolar som första instans ska ärendelagen tillämpas. Det innebär i huvudsak att
38
SOU 2011:53 | Inrättandet av mark- och miljödomstolar |
samma handläggningsregler som tillämpats i miljödomstol och fastighetsdomstol som första instans nu tillämpas i mark- och miljödomstolarna i första instans. De aktuella måltyperna är i allmänhet indispositiva till sin karaktär, även om det i målen kan förekomma dispositiva frågor. Lagen om mark- och miljödomstolar hänvisar därför till rättegångsbalkens regler om tvistemål utan att ange om det är de dispositiva eller indispositiva tvistemålsreglerna som ska tillämpas. Inte heller tillämpningen av ärendelagen innebär någon förändring i förhållande till tidigare ordning.
Viten
Vad avser möjligheten att förelägga vite så utgör det en mycket viktig del av sanktionsmekanismen såväl enligt miljöbalken som enligt plan- och bygglagen. Mål om utdömande av vite ska i mark- och miljödomstolen och i Mark- och miljööverdomstolen handläggas enligt reglerna för mål som överklagats till mark- och miljödomstol, vilket innebär tillämpning av ärendelagen om inte annat är föreskrivet. Det innebär att ingen av parterna kan få ersättning för sina rättegångskostnader.
Mål som överklagas till mark- och miljödomstol
För de mål som inleds i mark- och miljödomstolarna genom överklagande ska reglerna i ärendelagen tillämpas i fråga om förfarandet, om inte annat föreskrivs i lagen om mark- och miljödomstolar eller annan lag.
För de måltyper som överförts till mark- och miljödomstolarna gällde tidigare olika processlagar för olika slag av mål. Mål enligt miljöbalken som inleddes i miljödomstol genom överklagande handlades enligt förvaltningsprocesslagen. Samma lag tillämpades för de mål enligt plan- och bygglagen som handlades i allmän förvaltningsdomstol. För de mål som överklagades till fastighetsdomstol enligt fastighetsbildningslagen tillämpades rättegångsbalken.
Regeringen ansåg det vara angeläget att förfarandereglerna skulle vara överskådliga och lätta att tillämpa och att samma förfaranderegler i så stor utsträckning som möjligt borde gälla för alla de mål som skulle överklagas till mark- och miljödomstol.
39
Inrättandet av mark- och miljödomstolar | SOU 2011:53 |
Regeringen valde mellan att föreslå förvaltningsprocesslagen eller ärendelagen eftersom båda är lämpade för att pröva mål som överklagats till domstol. Eftersom mark- och miljödomstolarna skulle vara inordnade i den allmänna domstolsorganisationen var presumtionen stark för att välja ärendelagen. Ärendelagen i sin nuvarande form tillkom 1996 och kan sägas utgöra en variant av förvaltningsprocesslagen, anpassad till processen i allmän domstol.
De överklagade mål som tillförts mark- och miljödomstolarna kan inte karaktäriseras som huvudsakligen offentligrättsliga eller huvudsakligen civilrättsliga. Det typiska för miljömålen är att de är flerpartsprocesser som förutsätter en officialprövning på offentligrättslig grund. Målen enligt plan- och bygglagen har också offentligrättslig prägel, bl.a. i de fall då enskilda har byggnadsnämnd som motpart. Det offentligrättsliga inslaget är särskilt utpräglat i planärenden och i de fall då bedömningar ska göras enligt 2 kap. plan- och bygglagen. Målen enligt den lagen uppvisar emellertid också drag av civilrätt när enskilda är parter på båda sidor. De mål som kan sägas ha de starkaste civilrättsliga inslagen är målen enligt fastighetsbildningslagen. I dessa finns ett relativt stort utrymme för att lägga överenskommelser och parters samtycke till grund för avgörandet av ett mål. Målen kan därför karaktäriseras som åtminstone delvis dispositiva.
Regeringen stannade för att ärendelagen skulle bli tillämplig framför förvaltningsprocesslagen. Som skäl angavs bl.a. att mål med dispositiva inslag skulle komma att öka och därmed borde det finnas begränsningar i fråga om domstolens självständighet i förhållande till målets utredning. Ärendelagen står till sin uppbyggnad och terminologi närmare rättegångsbalken än förvaltningsprocesslagen vilket skulle kunna få betydelse i de fall där det är möjligt att handlägga ett mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen gemensamt med ett mål där mark- och miljödomstolen är första instans.
Genom att tillämpa ärendelagen som processlag i mark- och miljödomstolarna undviker man att Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen parallellt kan pröva processuella frågor enligt förvaltningsprocesslagen. Det skulle annars kunna leda till att de båda prejudikatinstanserna meddelar mot varandra stridande avgöranden i processuella frågor rörande samma lagstiftning. Även i fråga om mål om viten – som ska prövas enligt reglerna för överklagade mål – innebär det att Högsta domstolen inte längre behöver pröva frågor enligt förvaltningsprocesslagen.
40
SOU 2011:53 | Inrättandet av mark- och miljödomstolar |
I det stora flertalet mål som enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och fastighetsbildningslagen överklagas till mark- och miljödomstol har rätten ett stort ansvar för utredningens fullständighet. Ärendelagen, förvaltningsprocesslagen och rättegångsbalken innehåller alla regler som anger att rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Dessa regler bestämmer inte i första hand hur en officialprincip ska tillämpas. I stället är det fråga om att lämna utrymme för tillämpningen av en sådan princip. Utredningsansvaret sträcker sig olika långt beroende på vilken typ av mål det gäller. Det som styr hur långt domstolen ska gå i tillämpningen av officialprincipen är i första hand de bestämmelser som finns i den materiella lagstiftningen om det allmännas och tredje mans intressen och tyngden av dessa intressen. Behovet av processledande åtgärder påverkas, oavsett tillämplig processlag, bl.a. av om det finns en offentlig motpart i processen och av styrkeförhållandena i denna. Sammantaget fann regeringen att officialprincipens tillämpning inte skulle komma att påverkas av att ärendelagen i stället för förvaltningsprocesslagen gjordes tillämplig för de överklagade målen.
Några av ärendelagens bestämmelser är sådana att de inte ska tillämpas i de mål som mark- och miljödomstolarna handlägger. Det gäller för det första 11 § om förvaltningsmyndighet som motpart. Vad som gäller i stället regleras i en särskild bestämmelse i lagen om mark- och miljödomstolar. Vidare undantas också 26 § första stycket om säkerhetsåtgärder i syfte att säkerställa det som ärendet gäller. Reglerna i 32 § ärendelagen om ansvar för processkostnader när två enskilda parter står mot varandra ska inte heller tillämpas i de mål som är aktuella i mark- och miljödomstolarna. Även reglerna om omprövning i 34 och 35 §§ är undantagna.
Som utgångspunkt är förfarandet enligt ärendelagen skriftligt, men sammanträde ska hållas om det begärs av enskild part. Sammanträde behöver dock inte hållas om ärendet inte ska prövas i sak, om avgörandet inte går parten emot eller om ett sammanträde på grund av någon annan särskild omständighet inte behövs. Avgörande för i vilken utsträckning muntlighet kommer till stånd är målets karaktär och förhållandena i det enskilda fallet. I flertalet överklagade mål enligt miljöbalken behöver det hållas syn. I fastighetsbildningsmål gäller som huvudregel (16 kap. 8 § fastighetsbildningslagen) att sammanträde ska hållas. Behovet av muntlighet i målen enligt fastighetsbildningslagen anses därmed kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. I de mål som
41
Inrättandet av mark- och miljödomstolar | SOU 2011:53 |
överklagas till mark- och miljödomstolarna förekommer inte partsförhör under sanningsförsäkran.
Ärendelagens regler om kommunikation anger att kommunikation endast ska ske med motpart. I de mål som handläggs i mark- och miljödomstolarna kan det finnas många intressenter utöver motparten, t.ex. taleberättigade sakägare och andra mot vilka åtgärder ifrågasätts. Det har därför införts en särskild bestämmelse i lagen om mark- och miljödomstolar om att med motpart avses även sakägare och annan mot vilken åtgärd ifrågasätts.
Ersättning för inställelse m.m.
Ersättning för parts inställelse till sammanträde, vittnens och partssakkunnigas inställelse eller ersättning till annan än part som har att utge ett bevisföremål eller ett skriftligt bevis utges enligt de regler som finns i ärendelagen och som hänvisar till rättegångsbalken.
Ombud
Ärendelagens förfaranderegler hänvisar till rättegångsbalkens regler om ombud. I rättegångsbalken förutsätts ett ombud vara en fysisk person. Det innebär att en juridisk person inte med stöd av ärendelagens regler kan uppträda som ombud i mark- och miljödomstolarna. Miljöorganisationer och andra juridiska personer kan därmed inte vara ombud för större eller mindre sakägarintressen. Miljöorganisationers och andras kompetens kan dock utnyttjas genom att en fysisk person som är knuten till en sådan organisation uppträder som ombud.
Avgörande genom dom
Enligt en uttrycklig bestämmelse i lagen om mark- och miljödomstolar ska avgörande i sak ske genom dom. Domen ska undertecknas av de lagfarna domarna som deltagit i avgörandet. Överklagandefristen räknas från dagen för avgörandet.
42
SOU 2011:53 | Inrättandet av mark- och miljödomstolar |
Överklagande
För de mål som inleds i mark- och miljödomstol som första instans, kan överklagande ske enligt vanliga regler till Mark- och miljööverdomstolen och vidare till Högsta domstolen. Flertalet mål i mark- och miljödomstol inleds dock genom ett överklagande. Gemensamt för dessa mål är att de innan de inleds i mark- och miljödomstol har handlagts av förvaltningsmyndigheter med hög kompetens. Mark- och miljööverdomstolen blir tredje eller fjärde instans i dessa mål. Huvudregeln för mål som överklagats till mark- och miljödomstol är att Mark- och miljööverdomstolen är sista instans och att dess avgöranden inte kan överklagas. För att tillgodose behovet av prejudikatbildning för fastighetsmål och mål enligt plan- och bygglagen infördes en s.k. ventil. Det innebär en möjlighet för Mark- och miljööverdomstolen att, trots fullföljdsförbud, under vissa förutsättningar tillåta att en dom eller ett slutligt beslut överklagas till Högsta domstolen. Mark- och miljööverdomstolen är den enda överrätt till vilken mål från mark- och miljödomstol överklagas och har därför ansetts ha goda förutsättningar att välja ut rättsfrågor av prejudikatintresse. Fullföljdsförbud med ventil är en beprövad ordning för prejudikatbildning och lösningen anses därmed också uppfylla kravet på att instansordningen ska hållas så kort som möjligt.
1.3Länsstyrelsernas roll i prövningsordningen
1.3.1Enligt miljöbalken
Inom länsstyrelsen hanteras bl.a. föreskrifter och dispenser angående områdesskydd där länsstyrelsen själv varit beslutande, överklaganden avseende
43
Inrättandet av mark- och miljödomstolar | SOU 2011:53 |
vattenverksamhet får normalt överklagas till mark- och miljödomstol.
Miljöprövningsdelegationer
När länsstyrelserna som första instans prövar ansökan om tillstånd till mindre miljöfarliga verksamheter, s.k.
1.3.2Enligt vattentjänstlagen
Länsstyrelsen har ett tillsynsansvar för att kommunerna fullgör sina skyldigheter enligt vattentjänstlagen och att de allmänna vasystemen byggs ut i den omfattning som utvecklingen påkallar. Kommunernas skyldighet innefattar inte enbart att ordna en allmän
44
SOU 2011:53 | Inrättandet av mark- och miljödomstolar |
vattentjänster. Ett föreläggande att ordna vattentjänster kan endast överklagas av kommunen och överklagandet sker till Statens vanämnd. Om länsstyrelsen beslutar att inte meddela ett föreläggande kan ett sådant beslut inte överklagas. Enskilda fastighetsägare kan i stället vända sig direkt till
1.3.3Enligt plan- och bygglagen
Inom en kommun får mark- och vattenområdenas användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner och områdesbestämmelser. Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser överklagas hos länsstyrelsen och därefter hos mark- och miljödomstol. Tidigare överklagades dessa beslut till regeringen.
Vad avser åtgärder som kräver bygglov, marklov och rivningslov är det byggnadsnämnden som fattar beslut om detta. Byggnadsnämnden kan också fatta beslut om förhandsbesked avseende bygglovspliktiga åtgärder. Byggnadsnämndens beslut i fråga om lov eller förhandsbesked kan överklagas till länsstyrelsen och därefter till mark- och miljödomstolen. Dessa beslut har tidigare kunnat överklagas från länsstyrelsen till allmän förvaltningsdomstol.
Tillsynen enligt plan- och bygglagen utövas av regeringen, länsstyrelsen och av den eller de statliga myndigheter som regeringen bestämmer och av byggnadsnämnden. Byggnadsnämndens beslut om t.ex. förelägganden, förbud eller byggsanktionsavgifter kan överklagas på samma sätt som lov, dvs. först hos länsstyrelsen och därefter hos mark- och miljödomstol.
Länsstyrelsen utövar tillsyn över kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Länsstyrelsen ska därvid pröva om kommunens beslut är förenligt med de allmänna intressen som länsstyrelsen har att bevaka. Om ett sådant beslut innebär att ett riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, att mellankommunala frågor inte samordnas på lämpligt sätt, att en miljökvalitetsnorm inte följs, att strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa m.m., ska länsstyrelsen upphäva kommunens beslut. Ett beslut att upphäva kommunens beslut har enligt äldre lagstiftning kunnat överklagas till regeringen och införandet av den nya plan- och bygglagen respektive inrättandet av mark- och miljödomstolarna
45
Inrättandet av mark- och miljödomstolar | SOU 2011:53 |
innebär ingen skillnad i det avseendet. Länsstyrelsens beslut att inte överpröva en antagen detaljplan etc. utifrån allmänna intressen kan inte överklagas.
46
2 Gällande ordning för
2.1Lagen om Statens
Statens
För att säkerställa en rättssäker och rättvis process försågs Va- nämnden med stor juridisk och teknisk sakkunskap i de frågor som skulle prövas. Det gav förutsättningar för en gedigen och sakkunnig prövning av det ofta tekniskt komplicerade processmaterialet. I första hand var det tänkt att parterna skulle bidra till utredningen men även nämnden kunde ta egna utredningsinitiativ. Nämndens sakliga kompetens och skyldighet till en omfattande processledning syftade till att väga upp brukarnas svagare ställning i förhållande till motparten.
47
Gällande ordning för |
SOU 2011:53 |
För
Sammansättning
Vid nämnden finns också annan lagfaren personal, för närvarande två juristsekreterare, vars främsta uppgifter är att bereda och föredra mål. Ordföranden kan också uppdra viss annan handläggning till dem. Vidare finns kanslipersonal som för närvarande utgörs av två personer.
48
SOU 2011:53 | Gällande ordning för |
Förfarandet
Förfarandet vid
Talan väcks hos nämnden genom ansökan, som ska vara skriftlig och förutom uppgift om parternas namn, hemvist och den berörda fastigheten ska innehålla sökandens yrkanden och grunderna för detta. Uppfyller inte ansökan dessa grundläggande förutsättningar för prövning av tvisten, ska nämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna. Efterkommes inte förelägganden, kan nämnden avvisa ansökningen. Om inte ansökningen avvisas, ska nämnden bereda motparten tillfälle att inom viss tid skriftligen yttra sig över den. Någon ansökningsavgift tas inte ut hos
Muntliga förberedelser
Förberedelsen är som framgått till en början alltid skriftlig. I mål som är av någon beskaffenhet hålls i regel också ett sammanträde i form av muntlig förberedelse. Denna handläggningsform är inte reglerad i LSV, men har utvecklats hos nämnden enligt formerna för vad som gäller i allmän underrätt. Vid sammanträdet består nämnden av ordföranden ensam men vid behov kan även någon av de tekniska ledamöterna delta. Under sammanträdet ska tvistefrågorna och parternas ståndpunkter klarläggas och parterna får närmare ange vilka omständigheter och vilken utredning de åberopar i målet. Utredningsinitiativ kan även komma från nämndens sida. Sammanträdet hålls på en plats som är välbelägen för parterna. Om sökanden inte inställer sig vid förhandlingen, avskrivs målet. Motparten kan kallas vid vite.
De föredragande sekreterarna sköter handläggningen av ärendena och ser till att kommunicering sker av ingivna handlingar. Efter den inledande skriftväxlingen tar man ställning till om det behövs en muntlig förberedelse i ärendet. Denna ska ske på en plats som är välbelägen för parterna vilket oftast innebär att sammanträdet hålls i den kommun där fastigheten är belägen. I möjligaste
49
Gällande ordning för |
SOU 2011:53 |
mån försöker nämnden samla ihop flera mål inom samma eller närliggande orter för att göra resorna mer effektiva. Vid den muntliga förberedelsen deltar förutom parterna för det mesta en ordförande och en juristsekreterare. På senare år har förberedelserna allt oftare kombinerats med en besiktning på platsen och vid dessa tillfällen brukar även någon av nämndens sakkunniga ledamöter närvara. Ett av syftena med förberedelsen är att ta reda på om det finns någon möjlighet att förlika parterna. Om parterna kan förlikas avslutas ärendet oftast genom att det skrivs av eller i vissa fall genom en stadfäst förlikning, också det enligt den ordning som gäller i allmän domstol.
För varje muntlig förberedelse upprättas ett protokoll över vad som kommit fram under förberedelsen. Protokollet skickas till parterna efter sammanträdet.
Formerna för avgörande med ordinarie sammansättning
Nämnden avgör målen genom föredragning eller vid huvudförhandling. Inte heller formerna för huvudförhandling finns närmare reglerade i LSV, utan också här har förfarandet i allmän underrätt fått tjäna som förebild. I praxis har stor hänsyn tagits till parternas uppfattning om behovet av att hålla huvudförhandling. Oftast har varken parterna eller nämnden ansett det vara nödvändigt med huvudförhandling efter det att parterna haft möjlighet att utveckla sin talan vid den muntliga förberedelsen, men huvudförhandling förekommer regelmässigt tre à fyra gånger per år när det är fråga om muntlig bevisning som ska upptas. Det är nästan undantagslöst i mål om skadestånd som huvudförhandling förekommer, även om många sådana mål avgörs efter föredragning sedan muntlig förberedelse ägt rum.
Beslut av ensam domare
Nämnden är enligt 6 § LSV beslutsför med ordföranden ensam vid förberedande åtgärder samt vid prövning av fråga om avvisning eller avskrivning av mål eller vid handläggning av överklagande av nämndens beslut. Vidare kan ordföranden ensam fatta beslut när talan i målet medgivits eller parterna endast begär stadfästelse av förlikning, vid meddelande av interimistiskt beslut samt vid pröv-
50
SOU 2011:53 | Gällande ordning för |
ning av fråga om att överlämna ett mål till en annan myndighet enligt lagen om betalningsföreläggande för fordringar som ska prövas av Statens
Utredningen
Tyngdpunkten i den rättsliga prövningen av de
Som ett led i nämndens utredningsskyldighet kan nämnden eller ledamot av nämnden verkställa besiktning på plats. Vidare kan nämnden vid behov anlita en sakkunnig för särskild utredning. Nämnden kan även enligt 13 § LSV förelägga en i saken insatt person att höras inför nämnden.
51
Gällande ordning för |
SOU 2011:53 |
Rättegångskostnader
Bestämmelserna om rättegångskostnader i 14 § LSV betyder mycket för prövningssystemet. Avsaknaden av ansvar för vahuvudmannens rättegångskostnader är ofta i praktiken helt avgörande för enskilda parters tillgång till tvistelösningsförfarandet. Bestämmelserna innebär att huvudmannen i princip ska svara för kostnaderna på ömse sidor vid nämnden när det gäller mål om inlösen eller ersättning enligt 39, 40 eller 44 §§ vattentjänstlagen. I andra mål ska vardera parten enligt huvudregeln stå sina egna kostnader. Bara om det finns särskilda skäl för det kan en part tillerkännas ersättning av motparten. Särskilda skäl för ett sådant avsteg från huvudregeln kan exempelvis vara att kostnad har orsakats av försummelse från motpartens sida eller att vinnande parts kostnader blivit oskäligt stora på grund av motpartens sätt att utföra sin talan. Regeln om rätt till kostnadsersättning bara när det finns särskilda skäl för det utgår från att det normalt är huvudmannen som svarar för utredningen i
Måltillströmning
Den dömande verksamhetens omfattning och närmare inriktning bestäms framför allt av tre faktorer, nämligen måltillströmningen, kvaliteten hos de inkommande målen och målens geografiska fördelning.
Antalet inkommande mål har ökat påtagligt hos Statens vanämnd. Under åren 2008, 2009 och 2010 kom det in 177, 229 respektive 291 mål (se tabell 2.6 nedan). Kommunerna informerar
52
SOU 2011:53 | Gällande ordning för |
ofta sina
Hur pass svårt eller tidskrävande ett mål är, kan många gånger bara avgöras i efterhand. Svårigheterna kan i bland vara hänförliga till de agerande parterna mer än till själva tvisteföremålet, vilket gör att även mål som i förstone framstår som mindre komplicerade, visar sig vara mer tidsödande än vad som var förväntat.
2.2Vattentjänstlagen
2.2.1
De materiella regler som Statens
Den första samlade regleringen av rättsförhållandena mellan den som var ansvarig för vattentjänsterna och anslutna användare kom sålunda genom införandet av 1955 års
53
Gällande ordning för |
SOU 2011:53 |
rättegångskostnader som innebar att huvudmannen skulle svara för kostnaderna på ömse sidor. I stora delar överfördes sedan strukturen och innehållet i 1955 års
2.2.22006 års lagstiftning
Vattentjänstlagen
Vattentjänstlagen är i sin tur i stora delar en vidareutveckling av tidigare
Vattentjänstlagen bygger på principen att tillgången till vattentjänster som dricksvatten och avlopp är ett primärbehov och en förutsättning för en tillfredsställande levnadsstandard.
Numera kan andra än kommuner eller kommunala bolag inte vara huvudmän för allmänna
54
SOU 2011:53 | Gällande ordning för |
anläggning, om det inte handlar om att foga en eller ett par fastigheter till ett redan angränsande verksamhetsområde.
Tvister kan avse om fastigheten ligger inom verksamhetsområdet eller inte, om huvudmannen kan få anstånd med utförandet av anläggningen eller om fastigheten verkligen har behov av vattentjänster
Skyddet för miljön har genom vattentjänstlagen vid sidan om skyddet för människors hälsa fogats till syftet med de allmänna vattentjänsterna. För att miljöskyddsrekvisitet ska vara uppfyllt krävs således att det kan förväntas att den allmänna vaanläggningen förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön. I praxis har skyldighet påförts kommunen att bygga ut den allmänna
Verksamhetsområde
För en allmän
Länsstyrelsens tillsyn
Det är länsstyrelsen som utövar tillsynen över att kommunen fullgör sina skyldigheter vad avser att tillgodose behovet av vattentjänster. Länsstyrelsen kan förelägga kommunen att fullgöra sina
55
Gällande ordning för |
SOU 2011:53 |
skyldigheter och föreläggandena kan även förenas med vite. Enligt 52 § vattentjänstlagen är det endast kommunen som kan överklaga ett sådant föreläggande och överklagandet ska ske hos Statens vanämnd. Länsstyrelsens beslut att inte utfärda föreläggande angående verksamhetsområde kan inte överklagas. I stället kan den enskilde fastighetsägaren ansöka och yrka hos Statens
Prövning av föreskrifter och allmänna bestämmelser
Föreskrifter och allmänna bestämmelser kan bli föremål för rättslig, materiell prövning i mål mellan
Fråga om fastighet ingår i verksamhetsområde
Huvudmannen för en allmän
56
SOU 2011:53 | Gällande ordning för |
fullgjort sina skyldigheter ska nämnden förelägga kommunen att göra detta. Genom vattentjänstlagen har
Krav på att anläggningen fyller sitt ändamål
En allmän
Avgifter
Fastighetsägaren är skyldig att betala avgifter för en allmän vaanläggning om fastigheten ligger inom verksamhetsområdet och på objektiva grunder bedöms ha behov av en eller flera vattentjänster. Fastighetsägarens egen uppfattning om behovet tillmäts ingen självständig betydelse, utan det är objektiva omständigheter som ligger till grund för bedömningen. Det är miljö- och hälsoskyddsskäl som
57
Gällande ordning för |
SOU 2011:53 |
motiverat utbyggnaden av en allmän
Avgifterna får bestämmas som anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Huvudregeln är att avgiftsuttaget inte får bestämmas till högre belopp än vad som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att kommunen ska kunna ordna och driva vaanläggningen (självkostnadsprincipen). Det finns inget hinder mot att kommunerna skattefinansierar sin
58
SOU 2011:53 | Gällande ordning för |
för att erlägga brukningsavgifterna kan kommunen besluta om vattenavstängning. Fastighetsägaren kan då ansöka om inhibition av beslutet hos
Avgifterna ska betalas till kommunen eller huvudmannen på begäran. Vattentjänstlagen innehåller bestämmelser om vem som är betalningsansvarig för anläggningsavgifter och brukningsavgifter i samband med att en fastighet byter ägare. Lagen ger också möjlighet för en huvudman att låta en nyttjanderättshavare eller annan hyresgäst vara abonnent hos huvudmannen i stället för fastighetsägaren.
Inlösen och ersättning för onyttigbliven anläggning
Vid utbyggnad av en allmän
Skadestånd
I
59
Gällande ordning för |
SOU 2011:53 |
offentligrättsliga regleringen utgör det kvalificerande moment som leder till att det inte behöver undersökas om skadevållaren därutöver agerat vårdslöst. Typiska skador i
2.3Målens fördelning i riket
Underlaget till nedanstående tabeller har inhämtats ur
60
SOU 2011:53 | Gällande ordning för |
mål avseende samma fråga och samma kommun. Ansökningarna registreras som ett mål för varje fastighet men om de är snarlika eller likalydande kan de ofta handläggas gemensamt bl.a. vad avser förberedelser och senare också beslut. Att då ange alla inkomna mål kan bli missvisande eftersom det ett år kan komma in t.ex. 50 likadana mål från en kommun som normalt inte brukar generera många mål.
Tabell 2.1 | Ansökningar fördelade länsvis | ||||
Län | 2008 | 2009 | 2010 | Antal | |
Stockholms län, 26 kommuner (kn) | 18 | 16 | 21 | 55 | |
Uppsala län, 8 kn | 0 | 3 | 15 | 18 | |
Södermanlands län, 9 kn | 8 | 2 | 0 | 10 | |
Östergötlands län, 13 kn | 6 | 11 | 4 | 21 | |
Jönköpings län, 13 kn | 6 | 3 | 5 | 14 | |
Kronobergs län, 8 kn | 0 | 1 | 4 | 5 | |
Kalmar län, 12 kn | 5 | 3 | 7 | 15 | |
Gotlands län | 2 | 7 | 6 | 15 | |
Blekinge län, 5 kn | 3 | 6 | 2 | 11 | |
Skåne län, 33 kn | 32 | 25 | 41 | 98 | |
Hallands län, 6 kn | 1 | 10 | 11 | 22 | |
V:a Götalands län, 49 kn | 25 | 26 | 37 | 88 | |
Värmlands län, 16 kn | 2 | 5 | 17 | 24 | |
Örebro län, 12 kn | 0 | 1 | 3 | 4 | |
Västmanlands län, 10 kn | 1 | 10 | 8 | 19 | |
Dalarnas län, 15 kn | 5 | 5 | 7 | 17 | |
Gävleborgs län, 10 kn | 0 | 6 | 9 | 15 | |
Västernorrlands län, 7 kn | 4 | 1 | 4 | 9 | |
Jämtlands län, 8 kn | 6 | 6 | 5 | 17 | |
Västerbottens län, 13 kn | 3 | 3 | 6 | 12 | |
Norrbottens län, 14 kn | 6 | 6 | 3 | 15 | |
133 | 156 | 215 |
Tabell 2.2 Jämförelse hur ansökningarna skulle fördela sig på mark- och miljödomstolarnas domsområden
Domstol | 2008 | 2009 | 2010 |
Umeå | 10 | 8 | 9 |
Östersund | 9 | 14 | 18 |
Nacka | 34 | 43 | 59 |
Växjö | 52 | 49 | 63 |
Vänersborg | 28 | 42 | 66 |
Summa | 133 | 156 | 215 |
61
Gällande ordning för |
SOU 2011:53 |
Förberedelserna brukar som ovan angetts hållas i den kommun där fastigheten är belägen, men det förekommer undantag när parterna har önskemål om det eller när de företräds av ombud som ofta är verksamma i storstadsområdena. Ibland kan förberedelserna även hållas i en närliggande kommun om det kan effektivisera Va- nämndens resa. Vid resorna brukar nämnden samla ett antal förberedelser inom ett geografiskt område. Under åren
Tabell 2.3 | Förberedelser | |||
Län | 2008 | 2009 | 2010 | |
AB: Stockholms län | 121 | 1 | 72 | |
C: Uppsala län | 1 | 0 | 1 | |
D: Södermanlands län | 4 | 1 | 2 | |
E: Östergötlands län | 2 | 1 | 4 | |
F: Jönköpings län | 0 | 3 | 1 | |
G: Kronobergs län | 0 | 0 | 0 | |
H: Kalmar län | 2 | 2 | 3 | |
I: Gotlands län | 0 | 3 | 1 | |
K: Blekinge län | 1 | 33 | 24 | |
M: Skåne län | 8 | 18 | 13 | |
N: Hallands län | 1 | 0 | 9 | |
O: V:a Götalands län | 8 | 12 | 8 | |
S: Värmlands län | 2 | 0 | 3 | |
T: Örebro län | 0 | 0 | 1 | |
U: Västmanlands län | 0 | 2 | 1 | |
W: Dalarnas län | 1 | 65 | 2 | |
X: Gävleborgs län | 2 | 0 | 4 | |
Y: Västernorrlands län | 1 | 0 | 1 | |
Z: Jämtlands län | 3 | 0 | 0 | |
AC: Västerbottens län | 2 | 1 | 2 | |
BD: Norrbottens län | 3 | 0 | 0 | |
53 | 53 | 65 | ||
1 I Stockholms län hölls två förberedelser varav den ena var hänförlig till
3 I Blekinge län hölls en förberedelse som avsåg
62
SOU 2011:53 | Gällande ordning för |
Tabellen nedan anger hur många mål som
Tabell 2.4 | Avgjorda mål | |||
2008 | 2009 | 2010 | ||
Antal avgjorda mål | 163 | 218 | 300 | |
varav genom beslut | 71 | 155 | 133 | |
avskrivna | 85 | 45 | 97 | |
avvisade eller överlämnade | 7 | 18 | 70 | |
De mål som avgjorts genom beslut fördelar sig i huvudsak på följande måltyper; avgiftsmål (anläggningsrespektive brukningsavgifter enligt taxor), skadeståndsmål, mål som avser verksamhetsområdet (både kommuners överklaganden av länsstyrelsernas förelägganden och fastighetsägares ansökningar om att de ska omfattas av verksamhetsområdet) och övriga mål. Att antalet inte stämmer överens med antalet beslut enligt tabell 2.4 över avgjorda mål kommer sig av att vissa mål hanterats som s.k. massmål och handlagts gemensamt och avgjorts genom ett beslut. Så kan t.ex. bli fallet när en
Vad avser avgiftsmålen utgörs dessa dels av mål där enskilda klagar och anför att de inte ska vara helt eller delvis avgiftsskyldiga för de avgifter som påförts dem, dels av betalningsförelägganden
63
Gällande ordning för |
SOU 2011:53 |
som hänskjutits från kronofogdemyndigheten och mål där huvudmannen ansökt direkt till
Tabell 2.5 Mål avgjorda genom beslut fördelade på måltyper
2008 | 2009 | 2010 | |
Avgifter | 36 | 47 | 67 |
Skadestånd | 15 | 7 | 6 |
Inlösen m.m. | 1 | 2 | |
Verksamhetsområde | 1 | 5 | 5 |
Övrigt | 9 | 8 | 10 |
62 | 67 | 90 |
Av tabellen nedan över ansökningar fördelade efter måltyper framgår att ansökningarna varierar mellan åren men att målen avseende avgifter alltid är flest till antalet. Måltypen torde dock inte vara den som per mål tar mest tid i anspråk och många av dessa mål prövas inte heller i sak utan avskrivs.
Tabell 2.6 Ansökningar fördelade på måltyper
2008 | 2009 | 2010 | |
Avgifter | 84 | 153 | 215 |
Skadestånd | 21 | 22 | 20 |
Inlösen m.m. | 1 | 2 | |
Verksamhetsområde | 19 | 30 | 24 |
Övrigt | 53 | 23 | 30 |
177 | 229 | 291 | |
64
3 Ny instansordning
Förslag: Utredningen föreslår att tvister om
Alla länsstyrelser ska kunna pröva sådana ärenden om vaavgifter enligt kommunala
Övriga mål enligt vattentjänstlagen prövas som första instans av mark- och miljödomstolen.
Endast en mark- och miljödomstol ska pröva övriga mål enligt vattentjänstlagen. Utredningen föreslår att Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt utses.
Uppgiften att yttra sig i mål eller ärenden om vattenförsörjning och avlopp kan upphöra.
3.1Inledning
I vårt uppdrag ligger främst att utreda förutsättningarna för att tvister enligt vattentjänstlagen ska kunna handläggas i annan ordning än den i dag gällande och lägga fram förslag i den delen. Utredningen gör alltså ingen egen bedömning om lämpligheten att ha kvar den nuvarande ordningen med Statens
Som anges i direktiven är en myndighet som Statens
65
Ny instansordning | SOU 2011:53 |
3.2Gällande rätt
Fördelen med
66
SOU 2011:53 | Ny instansordning |
ställde
3.3Överväganden
Att låta någon eller några andra myndigheter ta över
Före
Är det då lämpligt att överföra alla
67
Ny instansordning | SOU 2011:53 |
anläggning till skydd för människors hälsa eller till skydd för miljön, det sistnämnda har numera en framträdande plats såväl i vattentjänstlagen som i det arbete som åligger vattenvårdande myndigheter.
För de enskilda fastighetsägarna kan det tänkas bjuda ett visst motstånd innan de drar en tvist med huvudmannen för den allmänna
En annan sak som i sammanhanget kan konstateras är att de juridiska ombud som hittills åtagit sig att föra talan i
Det alternativ som utredningen koncentrerat sig på innebär att länsstyrelsen får utgöra första instans i de ärenden som avser avgifter där fastighetsägare eller annan brukare är klagande. Alternativet att låta en mark- och miljödomstol utgöra första instans för samtliga
68
SOU 2011:53 | Ny instansordning |
underlättas kontakten med myndigheten för de enskilda i den mån det föreligger behov av personliga besök. Vidare bör den föreslagna ordningen innebära att i de fall länsstyrelsens beslut överklagas så är ärendena i stor utsträckning redan tillräckligt utredda i materiellt avseende.
3.3.1Yttranden från
Vad avser i vilken omfattning
3.3.2Länsstyrelsen som första instans
En stor andel av
Vad som talar för en sådan ordning är bland annat att länsstyrelsen redan i dag bör vara förtrogen med delar av vattentjänstlagen genom att länsstyrelsen utövar tillsyn över kommunens skyldighet att se till att kommunalt vatten och avlopp kommer till stånd. Härtill kommer att i länsstyrelsens uppdrag ingår uppgifter i fråga om bl.a. hållbar samhällsplanering och boende, miljö- och hälsoskydd, vilket bör medföra att länsstyrelsen har en bred sakkunskap i dessa frågor. På länsstyrelserna ligger även att pröva avgiftsskyldighet vad avser taxor såsom för bl.a. renhållning och livsmedelstillsyn. Som exempel kan nämnas att länsstyrelsen prövar kommunala beslut om påförande av årlig avgift för livsmedelskontroll, bygglovavgifter och avgiftsskyldighet för renhållningsavgifter. Till länsstyrelsen har fastighetsägare även kunnat överklaga de byggnadsavgifter och särskilda avgifter som byggnadsnämnden påfört dem vid olovligt byggande och andra överträdelser
69
Ny instansordning | SOU 2011:53 |
enligt tidigare gällande plan- och bygglag (1987:10). Även enligt numera gällande plan- och bygglag (2010:900) kan motsvarande påförda byggsanktionsavgifter överklagas till länsstyrelsen. När det kommer till att pröva frågor om avgiftsskyldighet för vatten och avlopp enligt kommunala taxor skulle det hos länsstyrelsen finnas goda förutsättningar för att göra denna prövning. Anläggnings- och brukningsavgifter utgår enligt av kommunen beslutade taxor. När det gäller sådana avgifter som är reglerade i taxor brukar det inte finnas utrymme för att avtalsvis komma överens om att avgifterna ska utgå med något annat belopp än vad taxorna anger. I denna typ av mål finns det egentligen inte heller något utrymme för att träffa en förlikning. För mål om brukningsavgifter och anläggningsavgifter skulle därför länsstyrelsen kunna vara en lämplig första prövningsinstans eftersom länsstyrelsen har vana vid hantering av frågor om avgiftsskyldighet. Utredningen har därför stannat för alternativet att låta alla länsstyrelser handlägga dessa mål, vilket bl.a. medför att tillgängligheten för parterna ur geografisk synpunkt blir godtagbar.
Länsstyrelsen uppfyller dessutom kraven på att vara en större organisation som inte är så sårbar för personella förändringar. Där finns också en bred kompetens av ämnesområden som angränsar och i viss mån sammanfaller med
Fördelen med att låta vissa mål inledas vid länsstyrelsen skulle dessutom kunna vara att dessa mål blir genomgångna och strukturerade och att tvistefrågan kan renodlas inför ett eventuellt överklagande till mark- och miljödomstolen. Eftersom många klagande ofta nöjer sig med prövning i en instans skulle en sådan ordning medföra att domstolen i sin tur inte belastas med så många mål. Länsstyrelsens handläggning av dessa mål antas inte vara lika formbunden som den vid domstol vilket bör vara positivt för de enskilda. Det bör också vara en fördel att en stor del av de enklare målen kan avgöras genom ett förhållandevis enkelt förfarande. Om målet därefter överklagas till mark- och miljödomstolen tillämpas ärendelagens handläggningsregler.
Handläggning av ett överklagat avgiftsärende sker hos länsstyrelsen enligt förvaltningslagen. Enligt 7 § förvaltningslagen är avsikten att ärenden där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt. Myndigheten har möjlighet att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter om det behövs och ska i övrigt underlätta för de enskilda i deras kontakter med myndigheten. Länsstyrelsen har därmed
70
SOU 2011:53 | Ny instansordning |
möjlighet att anpassa handläggningen efter karaktären på ärendet och t.ex. inte belasta ärendet med onödig skriftväxling. Det betyder dock inte att det inte skulle ske någon skriftväxling alls. En part har rätt att ta del av de uppgifter som tillförs ett ärende av någon annan och ärendet får inte heller avgöras innan en part fått möjlighet att yttra sig över det som tillförts. Av 14 § förvaltningslagen framgår att en sökande, klagande eller annan part även ska ges möjlighet att lämna uppgifter muntligt om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. Det muntliga inslaget kan variera efter ärendets karaktär. Det kan bestå av formliga muntliga förhandlingar men det är vanligare med mer informella telefonkontakter eller att den enskilde träffar föredraganden i ärendet. Enligt förvaltningslagen kan en part inte kräva att det hålls en formell förhandling utan det är myndigheten som avgör hur muntliga uppgifter ska tillföras ärendet. En länsstyrelse kan dock bestämma om muntlig handläggning i vissa delar om det finns behov av det trots att ingen begärt det. Muntliga uppgifter som har betydelse för utgången i ärendet ska antecknas om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.
Visserligen kan hävdas att nackdelen med att låta vissa av vamålen inledas vid länsstyrelse är att instanskedjan kan bli längre, trots att regeringens ambition är att instanskedjan ska vara så kort som möjligt. Instanskedjan blir dock inte längre än för andra överklagade avgiftsärenden. Den föreslagna ordningen ligger också i linje med regeringens strävan att renodla domstolarnas uppgifter så långt som möjligt.
För de avgiftsärenden som länsstyrelsen prövar gäller olika instansordningar. Exempelvis gäller för årliga avgifter för livsmedelkontroll att sådana i vissa fall kan påföras av en kommun eller en kommunal nämnd och att beslutet om avgifterna överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till förvaltningsrätt och efter prövningstillstånd till kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. En typ av avgift som har vissa likheter med
71
Ny instansordning | SOU 2011:53 |
och bygglagen (2010:900) torde motsvarande ordning gälla, med reservation att om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen kan det bli aktuellt med den s.k. ventilen som medger att ett mål kan gå vidare till Högsta domstolen. Ventilen skulle teoretiskt sett även kunna bli aktuell för överklagade
3.3.3Mark- och miljödomstolen som första instans och som överklagandeinstans
För övriga typer av mål finns det fördelar av processuella och utredningstekniska skäl att låta mark- och miljödomstol ta över de måltyper som i dag handläggs av
72
SOU 2011:53 | Ny instansordning |
Skåne och för resor i övriga Sverige skulle förbindelserna vara sämre.
Den juridiska, tekniska och naturvetenskapliga sakkunskap som mark- och miljödomstolarna ska vara försedda med bör göra dem lämpade för de bedömningar som kan bli aktuella i
Vad avser nackdelar med ett förfarande som inleds i domstol har vissa antytts ovan i inledningen till detta avsnitt. De berör främst situationen för de enskilda fastighetsägarna. I mål enligt vattentjänstlagen är parterna fastighetsägare på ena sidan och kommun eller kommunal huvudman för allmän
73
Ny instansordning | SOU 2011:53 |
är ofta ojämnt. Hittills har kommunerna oftast varit företrädda av någon kommunal tjänsteman eller av ett särskilt anlitat ombud medan fastighetsägarna ofta företrätt sig själva. Obalansen mellan parterna har vägts upp av att nämnden är ålagd att utöva relativt kraftfull materiell processledning för att utreda målet. I allmän domstol ligger däremot ett större ansvar på respektive part att bidra till utredningen och att åberopa relevanta fakta. Ett förfarande enligt processreglerna i rättegångsbalken framstår nog för många enskilda fastighetsägare som komplicerat och formellt och de kommer i större utsträckning ha behov av att anlita ett juridiskt ombud. Dessa faktorer kan medföra att en del fastighetsägare avstår från att få sin sak prövad även om nuvarande bestämmelser om rättegångskostnader förs till lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. En sådan konsekvens torde vara oundviklig.
Från länsstyrelsen ska fastighetsägarna kunna överklaga beslutet till mark- och miljödomstolen. Då följer den handläggningsordning som följer av ärendelagen. En sådan handläggning påminner till någon del om den något mindre formella handläggning som för närvarande sker hos Statens
Det är som sagt tvister om avgifter och avgifters storlek som lämpligen kan handläggas av länsstyrelsen i första instans. Vad däremot gäller övriga tvister enligt vattentjänstlagen inrymmer de många moment där det verkar mest naturligt att det är domstol som i första instans prövar saken, särskilt gäller detta naturligtvis mål om skadestånd och annan ersättning. Härav följer att den ordning som ges i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar nämligen, att målet inleds genom ansökan om stämning i mark- och miljödomstol, som ska gälla dock med vattentjänstlagen som materiell utgångspunkt. För stämningsmål bör dock också gälla att ansökningsavgift utgår enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna. En sådan ordning torde främja en rationell användning av domstolsväsendet. Det innebär samtidigt att vattentjänstlagen lämpligast behöver kompletteras i den utsträckning föreskrifterna i dag återfinns i lagen (1976:839) om
74
SOU 2011:53 | Ny instansordning |
Statens
3.3.4Särskilt om allmänförklarade anläggningar
Vid
Enligt övergångsbestämmelserna i vattentjänstlagen tillämpas
75
4Behovet av att
ersätta bestämmelserna i lagen (1976:839) om Statens
Förslag: Lagen (1976:839) om Statens
4.1Överväganden
Avvecklingen av
4.1.1Sammansättningen
Vad avser mark- och miljödomstolens sammansättning har utredningen, som också nämnts i kapitel 3.3.3, funnit att den visserligen skiljer sig från sammansättningen i
77
Behovet av att ersätta bestämmelserna i lagen (1976:839) om Statens |
SOU 2011:53 |
överklagade mål till mark- och miljödomstolen blir sammansättningen en juristdomare och ett tekniskt råd. Vid behov kan denna sammansättning utökas eller minskas beroende på målets beskaffenhet. Beträffande sammansättningsreglerna finns det således inte skäl att införa speciella regler för
När det kommer till bestämmelserna om hur ledamöter utses och vilka krav som ska ställas på dem (de ska vara svenska medborgare, de ska inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken) bedöms kraven i allt väsentligt överensstämma med vad som gäller för beslutsfattare i övrigt inom statlig förvaltning och domstolsväsende och några särskilda regler med avseende på
4.1.2Förhandling på välbelägen plats
Enligt 10 § LSV ska nämnden hålla förhandling om det behövs för frågans avgörande och förhandlingen ska hållas på en plats som är välbelägen för parterna. Bestämmelsen tar egentligen sikte på huvudförhandlingar men som tidigare angetts så har praxis i Va- nämnden utvecklats på så sätt att de flesta sammanträdena sker i form av muntliga förberedelser vid vilka tvistefrågorna utreds. Inte sällan sker en påtaglig materiell processledning som ofta resulterar i att parterna förliks, talan återkallas eller att svaranden medger talan. Sammanträdena hålls i de allra flesta fall i den kommun där den enskilda partens fastighet ligger. Möjligheten att delta i en sådan muntlig förberedelse är väsentlig för utredningen av målet och underlättar att målen kan avgöras utan onödig tidsutdräkt. Det kan därför övervägas om bestämmelsen bör föras över från LSV till vattentjänstlagen. Utredningens förslag är ju att låta alla länsstyrelser pröva mål avseende avgifter. Därmed får enskilda klaganden i avgiftsmål tillgång till en prövningsinstans som inte ligger på ett allt för stort geografiskt avstånd från den kommun där fastigheten ligger. Dessa mål bedöms ju typiskt sett inte kunna bli föremål för förlikningar i någon större utsträckning på grund av sin kommunalrättsliga karaktär och länsstyrelsens möjligheter enligt förvaltningslagen att mindre formbundet reda ut dessa mål bedöms vara tillräckligt. För de mål som ska inledas eller överklagas till
78
SOU 2011:53 | Behovet av att ersätta bestämmelserna i lagen (1976:839) om Statens |
mark- och miljödomstol kan konstateras, att dessa domstolar redan nu håller förhandlingar på orter utanför tingsorten, när det behövs, något som sker utan någon särskild föreskrift om detta. En särskild reglering i fråga om var mark- och miljödomstolens förhandling i
I lagen om mark- och miljödomstolar finns bestämmelser om att myndigheter och kommuner är skyldiga att låna ut lokaler vilket motsvarar bestämmelsen i LSV. Någon särreglering behövs därför inte.
4.1.3Materiell processledning
För
Beträffande länsstyrelserna gäller enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223) en allmän serviceskyldighet gentemot enskilda. Myndigheten ska således lämna upplysningar, vägledning, råd och hjälp i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov och myndighetens verksamhet. Länsstyrelsen har ansvar för att dess ärenden blir tillräckligt utredda.
79
Behovet av att ersätta bestämmelserna i lagen (1976:839) om Statens |
SOU 2011:53 |
4.1.4Besiktning m.m.
4.1.5Vittnen
Till skillnad från vad som gäller i allmän domstol kan
4.1.6Meddelande av beslut och överklagandehänvisning
Vad avser bestämmelserna om meddelande av beslut, överklagandehänvisning, protokollföring och delgivning av handlingar så finns såvitt avser mark- och miljödomstol bestämmelser av samma slag i rättegångsbalken och ärendelagen. En skillnad jämfört med mark- och miljödomstolarna är att
80
SOU 2011:53 | Behovet av att ersätta bestämmelserna i lagen (1976:839) om Statens |
skriftligen om dom eller beslut. För länsstyrelserna gäller att sökande, klagande eller annan part ska underrättas om beslut. Underrättelse kan ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på annat sätt. Överklagande ska dock ske skriftligt och inom tre veckor från att parten fått del av beslutet. Även om sättet för underrättelse om domar och beslut och sättet för beräkning av överklagandetiden skiljer sig något från vad som är fallet i
81
5Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster
5.1Inledning
Vi har som tidigare antytts funnit att den lämpligaste lagtekniska lösningen med en annan handläggningsordning för tvister på vaområdet, är att det är i vattentjänstlagen som nödvändiga kompletteringar görs.
5.2Länsstyrelsens förelägganden
Förslag: Länsstyrelsens förelägganden om utbyggnad av allmän
5.2.1Gällande rätt
Före vattentjänstlagens tillkomst låg vissa frågeställningar avseende allmänna
83
Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster | SOU 2011:53 |
av den berörda kommunen till
5.2.2Överväganden
Utredningen föreslår inte någon ändring i sak vad avser själva prövningen. Avsikten är att prövningen även i fortsättningen ska avse om kommunen för viss fastighet eller viss grupp av fastigheter är skyldig att tillgodose behovet av vattentjänster. Vid en avveckling av Statens
5.3Avgifter och vattenavstängning
Förslag: Kommunens eller huvudmannens beslut om att påföra fastighetsägare eller annan brukare anläggningsavgift, brukningsavgift eller annan
84
SOU 2011:53 | Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster |
5.3.1Avgifter
Gällande rätt
Kommuners beslut om taxor och bestämmelser om anläggningens brukande utgör också kommunala normbeslut som kan överklagas genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Någon generell bedömning av om en taxa är olämpligt utformad kan således inte göras av
Överväganden
Till skillnad mot vad som för närvarande gäller vad avser prövningen av
85
Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster | SOU 2011:53 |
Den föreslagna lösningen att beslut om avgifter ska kunna överklagas till länsstyrelsen medför dock att ramen för prövningen blir mer begränsad än i dagens prövningsordning där andra vafrågor åtminstone invändningsvis kan ingå. I länsstyrelsen bör fastighetsägaren av naturliga skäl endast kunna åberopa omständigheter som rör avgiften, avgiftens storlek och hur avgiften har beräknats. Det innebär visserligen att i fråga om överförbrukning, kan fastighetsägaren åberopa både dolt läckage som han anser att han inte ansvarar för, och fel på vattenmätare. Däremot kan fastighetsägaren inte som grund för bestridande av sin betalningsskyldighet eller nedsättning av avgiften åberopa omständigheter som inte hör till avgiftsområdet, t.ex. brister i kommunens anläggning eller kvaliteten på de vattentjänster som kommunen tillhandahåller. Sådana invändningar mot betalningsskyldighet som t.ex. dålig kvalitet på dricksvattnet eller för lågt vattentryck kan alltså inte prövas, inte ens invändningsvis, i ett avgiftsärende hos länsstyrelsen. Det går heller inte att pröva mål om fastställelsetalan beträffande avgifter som ännu inte påförts i annan ordning än att fastighetsägaren gör gällande att den ifrågavarande avgiften avser en vattentjänst som han eller hon inte anser sig ha behov av. Inte heller är tanken att länsstyrelsen ska pröva avgifter som påförts den enskilde genom att huvudmannen och den enskilde träffat avtal om en sådan avgiftsfråga som kommunen inte har reglerat i taxan. Denna typ av frågor får i stället prövas genom ansökan om stämning i mark- och miljödomstolen.
Det kan konstateras att
86
SOU 2011:53 | Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster |
anförts ovan beträffande offentligrättsliga avgifter bör varje faktura anses utgöra ett beslut som går att överklaga. I praktiken brukar också beträffande andra typer av avgifter som utgår enligt kommunala taxor och som prövas av länsstyrelsen själva fakturan anses utgöra beslutet. Det förekommer att det på fakturan anges att överklagande ska ske inom viss tid från att mottagaren fått del av fakturan/beslutet men det är inte alltid fallet. Även om vissa kommuner anger en överklagandetid brukar dock inte fakturorna delges, vilket får till följd att det ändå inte går att avgöra om överklagande skett i rätt tid. Det torde dock inte medföra några större problem eftersom fakturorna ska vara betalade inom en viss tid och de flesta gäldenärer är angelägna om att initiera en prövning innan fakturan förfaller till betalning.
Det bör dock inte vara något som hindrar att den enskilde vänder sig till kommunen och begär omprövning av avgiften i enlighet med 27 § förvaltningslagen. Om det finns förutsättningar för omprövning, ska myndigheten fatta ett nytt beslut i saken. I bland kan det vara oklart om en person begär omprövning eller överklagar ett beslut, men om det inte snabbt går att få klarhet i det och skrivelsen har kommit in under klagotiden bör den i allmänhet uppfattas som ett överklagande enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer. Om en begäran om ändring behandlas som ett överklagande, bör kommunen se till att ärendet inte fördröjs. Finns det ingen anledning till omprövning, behöver kommunen inte fatta något beslut om det. Den ska i stället se till att ärendet så snart som möjligt rättidsprövas och vidarebefordras till länsstyrelsen för prövning.
5.3.2Vattenavstängning
Gällande rätt
87
Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster | SOU 2011:53 |
Avstängning kan heller inte ske om det skulle innebära att det uppstår olägenhet för människors hälsa. I
Överväganden
Vattenavstängning är en mycket ingripande åtgärd mot brukaren och även i dessa fall är det angeläget att den enskilde har tillgång till ett enkelt och lättillgängligt prövningsförfarande. Avstängning drabbar oftast ekonomiskt utsatta personer och det är därför viktigt att de inte, utöver kostnaderna för själva vattenavstängningen, behöver betala en ansökningsavgift för att få sin sak prövad. Utredningen föreslår därför att i de fall en huvudman avser att låta stänga av dricksvattentillförseln till en fastighet i syfte att förmå en brukare att fullgöra sina skyldigheter, så ska brukaren kunna överklaga ett sådant beslut till länsstyrelsen. När den enskilde överklagar ett beslut om vattenavstängning ska denne i samband med ett sådant överklagande även kunna begära inhibition. Länsstyrelsen har då möjlighet att besluta om inhibition enligt bestämmelserna i 29 § förvaltningslagen och någon särskild bestämmelse om interimistiska beslut behöver inte införas i vattentjänstlagen. Eftersom vattenavstängning oftast är så nära sammankopplat med betalning av avgifter bör frågor om avgiftsskyldighet eller nedsättning av avgifter kunna prövas samtidigt.
5.4Vite
Förslag: Förelägganden enligt vattentjänstlagen får förenas med vite.
Utdömande av vite enligt vattentjänstlagen prövas av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
88
SOU 2011:53 | Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster |
5.4.1Gällande rätt
Innan vattentjänstlagen infördes hade
Vid införandet av vattentjänstlagen infördes också en bestämmelse om att
5.4.2Överväganden
Bestämmelsen om att åtgärdsförelägganden enligt vattentjänstlagen kan förenas med vite är inte avsedd att medföra någon ändring i sak. Det bör även i fortsättningen finnas en sådan bestämmelse för att göra det tydligt att förelägganden enligt vattentjänstlagen får förenas med viten.
Om målen enligt vattentjänstlagen överförs till länsstyrelse och mark- och miljödomstol, framstår det som naturligt att även vitesmålen prövas av den domstol som har sakkunskap på området. Ändringen innebär således endast att mark- och miljödomstolen i stället för Statens
89
Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster | SOU 2011:53 |
5.5Övriga mål
Förslag: Andra mål än beslut om avgifter och vattenavstängning samt utdömande av viten prövas av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt efter ansökan om stämning.
5.5.1Gällande rätt
Sedan år 1970 då
5.5.2Överväganden
Som framgått ovan är utredningens förslag att måltyperna enligt vattentjänstlagen ska fördelas mellan länsstyrelserna och en mark- och miljödomstol och att länsstyrelserna ska avgöra ärenden där brukarna överklagar påförda avgifter enligt taxa. För alla andra frågor som kan uppstå i förhållandet mellan kommunen och huvudmannen eller mellan kommunen, huvudmannen och den enskilde fastighetsägaren eller brukaren kommer mark- och miljödomstolen utgöra första instans. I de fall en kommun eller en huvudman vill föra talan mot en brukare avseende avgifter, så ska det ske genom stämning i mark- och miljödomstol. Detsamma gäller mål om avgifter som påförts genom avtal utanför
90
SOU 2011:53 | Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster |
vara förlagd i förhållande till hans fastighet. Fastighetsägare utanför ett fastställt verksamhetsområde för vattentjänster kan anse att hans fastighet bör omfattas av verksamhetsområdet. En huvudman kan ställa krav på att en fastighetsägare kopplar om sin spillvattenledning och ansluter ledningen till en nyupprättad förbindelsepunkt. En fastighetsägare kan i vissa fall begära ersättning för en enskild
5.6Rättegångskostnader
Förslag: Beträffande rättegångskostnader ska huvudregeln vara att vardera parten ska stå för sina egna kostnader i mark- och miljödomstolen men när det gäller inlösen eller ersättning för onyttig anläggning är det huvudmannen som svarar för kostnaderna på ömse sidor.
Om huvudmannen fullföljer i mål om inlösen eller ersättning för onyttig anläggning ska huvudmannen även i högre rätt stå för kostnad som orsakats motparten genom att huvudmannen fullföljt talan.
5.6.1Gällande rätt
Vad avser ersättning för rättegångskostnader gäller enligt 14 § lagen (1976:839) om Statens
91
Ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster | SOU 2011:53 |
Bestämmelsen överensstämmer med rättegångskostnadsregler i andra måltyper med expropriationsrättsliga inslag. För övriga vamål är huvudregeln att var och en står sina egna rättegångskostnader vid förfarandet i
Vid överklagande gäller, för mål om inlösen eller ersättning i de fall där huvudmannen överklagar ett beslut, att denne även i överrätt ska stå för kostnaderna på ömse sidor. För övriga mål som överklagas gäller de rättegångskostnadsregler som normalt tilllämpas i hovrätt och Högsta domstolen.
För handläggningen i länsstyrelsen gäller förvaltningslagen och frågan om rättegångskostnader är inte aktuell där.
5.6.2Överväganden
Bestämmelserna om rättegångskostnader i
92
6 Betalningsförelägganden
Förslag: Betalningsförelägganden avseende avgifter enligt vattentjänstlagen ska vid bestridande, ansökan om återvinning eller överklagan av utslag hänskjutas till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
6.1Gällande rätt
Om en fastighetsägare eller annan användare inte betalar förfallna bruknings- eller anläggningsavgifter enligt vattentjänstlagen har kommunen eller huvudmannen möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. De närmare bestämmelserna om detta finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning och förordningen (1991:1339) om betalningsföreläggande och handräckning. Om fastighetsägaren eller användaren bestrider ett sådant betalningsföreläggande i rätt tid ska kommunen underrättas om det. Kommunen kan därefter, om den vidhåller sitt yrkande, begära att målet överlämnas till Va- nämnden. Om Kronofogdemyndigheten har meddelat utslag kan en svarande ansöka om återvinning. I det fallet ska Kronofogdemyndigheten också överlämna målet till
93
Betalningsförelägganden | SOU 2011:53 |
6.2Överväganden
Normalt prövas bestridda betalningsförelägganden och mål om återvinning av tingsrätt. Ett alternativ skulle därför kunna vara att låta även målen som avser avgifter enligt vattentjänstlagen i fortsättningen handläggas av tingsrätt. Som utredningen tidigare varit inne på är det dock att föredra att de hänskjutna betalningsföreläggandena går till mark- och miljödomstolen. När betalningsföreläggandena bestrids kan den bestridande ha invändningar som är av
94
7Konsekvenser av utredningens förslag
Förslag: Statens
Utredningens förslag i fråga om hur målen vid Statens
Av tabellen 2.1, Ansökningar fördelade länsvis, framgår det att det från Skåne län och Västra Götalands län kommer in flest ansökningar. Statens
Den nya ordningen antas inte innebära att det sammanlagda antalet ärenden som rör avgifter kommer att bli färre än vad som i dag kommer in till Statens
95
Konsekvenser av utredningens förslag | SOU 2011:53 |
huvudman direkt hos
Under 2010 fattade
För länsstyrelsernas del antas den nya ordningen inte innebära annat än att det sammanlagda antalet avgiftsärenden där enskilda är klagande kommer att motsvaras av de mål som i dag har enskilda som sökande och skulle kunna beräknas till drygt 100 ärenden per år.
För de mål där kommunen eller en huvudman är sökanden är tanken som sagt att dessa mål ska gå direkt till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Mark- och miljödomstolen bör kunna få ca 110 avgiftsmål som första instans, där runt 40 mål kommer att återkallas av sökanden under handläggningens gång. När det gäller de avgiftsärenden som kommer att tillföras mark- och miljödomstolen genom överklaganden av länsstyrelsernas beslut är det ett rimligt antagande med utgångspunkt i dagens överklagandefrekvens att runt 20 procent av besluten kommer att överklagas. Vid en jämförelse med situationen i dag borde det innebära att knappt 10 avgiftsärenden per år (drygt 20 procent av 44 mål) kommer att överklagas till mark- och miljödomstolen.
96
SOU 2011:53 | Konsekvenser av utredningens förslag |
Vad avser övriga mål, mål vid sidan av avgiftsmålen, som i dag handläggs av
Såvitt gäller Mark- och miljööverdomstolen så handlägger domstolen redan i dag överklagade mål från Statens
En avveckling av
Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt torde behöva förstärkas med en domare, en eller möjligtvis två beredningsjurister/beredningssekreterare samt ett tekniskt råd som har för vafrågorna en adekvat kompetens. Det kan eventuellt också behövas ytterligare en särskild ledamot med erfarenhet av
97
Konsekvenser av utredningens förslag | SOU 2011:53 |
inte bland nuvarande ledamöterna finns någon med denna kompetens.
Vad avser de personella konsekvenserna av en avveckling av Va- nämnden kan följande sägas. Utredningens förslag innebär att nämndens nuvarande uppgifter fördelas på en domstol samt länsstyrelserna. Huruvida detta kommer att betraktas som en verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS är på det här stadiet för tidigt att bedöma. I vilken utsträckning nämndens personal kan erbjudas anställning vid de mottagande myndigheterna går därmed inte heller att uttala sig om, men det förutsätts att en avveckling sker i enlighet med de föreskrifter och avtal som finns på detta område. Vid
Vad avser verksamhetsmässiga konsekvenser får de mål som finns inneliggande när
Av årsredovisningen för Statens
98
SOU 2011:53 | Konsekvenser av utredningens förslag |
hanteras vid större myndigheter där det kan finnas vissa samordningsvinster att göra. Det gäller t.ex. kostnader för
Utredningen bedömer att förslaget inte innebär konsekvenser av det slag som avses i 15 § kommittéförordningen.
99
8 Författningskommentar
8.1Förslaget till ändring i rättegångsbalken
33 kap
7 § Bestämmelser i 24 § delgivningslagen (2010:1932) hindrar inte att hovrätt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under handläggningen vid tingsrätt, Kronofogdemyndigheten, hyresnämnd eller arrendenämnd har fått information om att sådan delgivning kan komma att användas i hovrätten om ett avgörande överklagas dit.
Första stycket gäller även för Högsta domstolen om informationen har lämnats vid tingsrätt, hovrätt, Kronofogdemyndigheten eller arrendenämnd.
Ändringen innebär endast att ordet Statens
8.2Förslaget till ändring i lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas
av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt
3 § Ansökan enligt 1 § får göras hos kronofogdemyndigheten också i fråga om fordran på avgift till huvudmannen för en allmän vatten- och avloppsanläggning i sådana fall där tvist om anspråket ska prövas av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Vad som sägs om arbetsdomstolen i 2 § andra stycket ska i sådana fall i stället gälla Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
101
Författningskommentar | SOU 2011:53 |
Ändringarna i lagen innebär enbart att Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i stället för Statens
8.3Förslaget till ändringar i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster
52 § Länsstyrelsens beslut om föreläggande enligt 51 § får överklagas av kommunen hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 52 § men med den ändringen att länsstyrelsens beslut om föreläggande i stället ska överklagas till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
53 § Beslut om avgifter som avser sådana allmänna vattentjänster som regleras i kommunens taxeföreskrifter samt beslut om att stänga av vattenförsörjningen enligt 43 § får överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Paragrafen har ett nytt innehåll och har behandlats i kapitel 5. Bestämmelsen är en följd av att prövningen av mål enligt vattentjänstlagen i första instans delas upp mellan länsstyrelse och Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Bestämmelsen innebär att kommunens eller huvudmannens beslut att påföra en brukare en avgift enligt av kommunen antagen taxa får överklagas till länsstyrelsen genom förvaltningsbesvär. Detta är en nyhet i förhållande till vad som hittills har varit gälllande. Att beslut om avgifter kan överklagas till länsstyrelsen medför att ramen för prövningen blir mer begränsad. I länsstyrelsen kan fastighetsägaren dock inte endast åberopa omständigheter som rör avgiften, avgiftens storlek och hur avgiften beräknats. Fastighetsägaren ska också kunna överklaga ett avgiftsbeslut med yrkande att länsstyrelsen fastställer att fastigheten saknar behov av den ifrågavarande vattentjänsten och därför inte är avgiftsskyldig, t.ex. när det gäller dagvattenavgift. I fråga om överförbrukning, innebär det vidare att fastighetsägaren kan åberopa såväl dolt läckage som fel på vattenmätare. Däremot kan fastighetsägaren som grund för bestridande av sin betalningsskyldighet eller nedsättning av avgiften inte åberopa omständig-
102
SOU 2011:53 | Författningskommentar |
heter som inte hör till avgiftsområdet, som t.ex. brister i kommunens anläggning eller kvaliteten på tillhandahållna vattentjänster. Det går inte heller att pröva en fastställelsetalan beträffande avgifter som ännu inte påförts. Inte heller är tanken att länsstyrelsen ska pröva avgifter som påförts den enskilde genom att huvudmannen och den enskilde träffat avtal om en sådan avgiftsfråga som kommunen inte har reglerat i taxan. Sistnämnda fråga får i stället prövas genom ansökan om stämning i Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Kommunens eller huvudmannens beslut att som påtryckningsmedel stänga av dricksvattentillförseln till en fastighet ska också kunna överklagas till länsstyrelsen. Vattenavstängning är en ingripande åtgärd mot den enskilde och tillämpningen förutsätts vara restriktiv. Innan avstängning kan ske måste den enskilde beredas tillfälle att vidta rättelse. Avstängning kan inte ske om det skulle innebära att det uppstår olägenhet för människors hälsa. Beträffande vattenavstängning kan den enskilde yrka inhibition och begära att vattnet inte stängs av innan ärendet är avgjort. Eftersom vattenavstängning i huvudsak föranleds av att
54 § Förelägganden enligt denna lag får förenas med vite.
Paragrafen motsvarar gällande 54 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
103
Författningskommentar | SOU 2011:53 |
55 § Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag prövas av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt självmant eller på talan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet.
Paragrafen motsvarar gällande 55 § i sak med den ändringen att det är Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt som prövar utdömandet av viten enligt vattentjänstlagen istället för Statens vanämnd.
56 § Andra frågor enligt denna lag än de som avses i 52 och 55 §§ prövas av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt efter ansökan om stämning.
Bestämmelsen är ny och reglerar vilka mål som prövas av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt som första instans. Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.5. Bestämmelsen är en konsekvens av att brukarnas överklaganden i fråga om avgifter går till länsstyrelsen. I de fall en kommun eller en huvudman vill föra talan mot en brukare avseende avgifter, så ska det ske hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Detsamma gäller avgifter som påförts genom avtal utanför
104
SOU 2011:53 | Författningskommentar |
56 a § I mål om inlösen eller ersättning enligt 39, 40 eller 44 § ska huvudmannen svara för kostnaderna i målet på ömse sidor i mark- och miljödomstolen.
Om det finns särskilda skäl, kan part i andra mål där Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt är första instans på begäran av motparten tillerkännas ersättning för kostnader i målet i domstolen. Dock ska 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken tillämpas.
Paragrafen motsvaras av 14 § lagen (1976:839) om Statens vanämnd.
Avsikten är att innebörden av de regler avseende rättegångskostnader som varit gällande vid Statens
I annat mål ska vardera parten enligt huvudregeln själv stå för sina kostnader. Bara om det finns särskilda skäl för det, kan en part tillerkännas ersättning av motparten. Sådana skäl kan föreligga om en part förorsakat motparten kostnader på grund av försumlighet vid processföringen. Andra exempel på när fastighetsägare tillerkänts kostnadsersättning har varit om denne fått bära en tung utredningsbörda eller drivit ett s.k. pilotmål av stort allmänt intresse för andra användare eller huvudmän.
56 b § En huvudman, som har överklagat dom eller beslut i sådant mål som anges i 56 a § första stycket, ska alltid själv bära såväl sina egna kostnader som kostnad som orsakats motparten, om inget annat följer av 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken.
Paragrafen motsvaras av 22 § i lagen (1976:839) om Statens vanämnd och avser rättegångskostnader i Miljööverdomstolen. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas på samma sätt som tidigare men nu vid överklagande till Mark- och miljööverdomstolen. Således gäller vid överklagande, för mål om inlösen eller ersättning i de fall där huvudmannen överklagar ett beslut, att denne även i
105
Författningskommentar | SOU 2011:53 |
överrätt ska stå för kostnaderna på ömse sidor. För övriga mål som överklagas gäller de rättegångskostnadsregler som normalt tilllämpas i hovrätt och Högsta domstolen, dvs. att den som tappar målet får ersätta motpartens rättegångskostnader.
Övergångsbestämmelser
2 a) Bestämmelserna i
Ändringen i övergångsbestämmelserna beror på att lagen (1976:839) om Statens
106
Bilaga 1
Kommittédirektiv
Förutsättningar för att avveckla Statens va- | Dir. |
nämnd | 2010:133 |
Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010
Sammanfattning
En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera verksamheten vid Statens
Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2011.
Bakgrund
Statens
Statens
107
Bilaga 1 | SOU 2011:53 |
söka förlika parterna (11 § LSV). Nämnden är första instans för mål från hela landet. Nämndens beslut kan överklagas till Svea hovrätt i dess sammansättning som Miljööverdomstol och därefter till Högsta domstolen. Utöver den dömande verksamheten ska nämnden på begäran av en domstol eller länsstyrelse yttra sig i mål eller ärenden om vattenförsörjning och avlopp.
Antalet mål som kommer in till
För ordföranden finns en ersättare (vice ordförande) som är anställd av
Statens
108
SOU 2011:53 | Bilaga 1 |
Mark- och miljödomstolar
Riksdagen beslutade den 21 juni 2010 att det fr.o.m. den 2 maj 2011 ska finnas fem mark- och miljödomstolar som ska pröva miljömål, mål enligt plan- och bygglagen (2010:900) och fastighetsmål (prop. 2009/10:215, bet. 2009/10:JuU27, rskr. 2009/10:364). Syftet med reformen är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och prövningen av dessa mål. Till de nya domstolarna förs de mål som enligt nuvarande ordning handläggs i miljödomstol, huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som enligt nuvarande ordning handläggs i förvaltningsrätt och hos regeringen samt huvuddelen av de mål som enligt nuvarande ordning handläggs i fastighetsdomstol. De nya mark- och miljödomstolarna ska tillhöra tingsrätterna i Nacka, Umeå, Östersund, Växjö och Vänersborg. Beslut av mark- och miljödomstolarna kan överklagas till Miljööverdomstolen som byter namn till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål som inletts genom överklagande till mark- och miljödomstol kan i princip inte överklagas. Mark- och miljööverdomstolen ska i fastighetsmål och mål enligt plan- och bygglagen för frågor av särskilt prejudikatintresse kunna tillåta att avgörandet överklagas till Högsta domstolen. De processuella reglerna för mark- och miljödomstolarna finns i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. I mark- och miljödomstolarna ska det finnas lagfarna domare, tekniska råd och särskilda ledamöter.
Reformeringsbehov
Regeringen har under många år arbetat med att utveckla den statliga förvaltningen. Av propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175) framgår bl.a. att regeringens arbete med att utveckla en tydligare och mer ändamålsenlig myndighetsorganisation kommer att drivas vidare och att regeringen även fortsättningsvis kommer att hålla en hög takt i arbetet med strukturförändringar inom olika verksamhetsområden. Regeringen framhåller även att den statliga förvaltningen bör vara organiserad på ett sådant sätt att rättsäkerhet och effektivitet upprätthålls samt att ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan olika myndigheter är tydlig.
109
Bilaga 1 | SOU 2011:53 |
Utöver de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna finns det specialdomstolar och nämnder med domstolsliknande uppgifter. Statens
Regeringen vill nu, i enlighet med intentionerna bakom reformeringen av den statliga förvaltningen, särskilt inom domstolsväsendet, och mot bakgrund av inrättandet av mark- och miljödomstolar, analysera verksamheten vid Statens
Uppdraget
Utredaren ska analysera verksamheten vid
110
SOU 2011:53 | Bilaga 1 |
Utredaren ska också redovisa i vilken omfattning
Utredaren ska vidare
•föreslå vilken sammansättning som ska gälla i domstol vid prövning av tvister enligt vattentjänstlagen,
•föreslå hur de kompetensbehov som uppkommer vid domstol och länsstyrelser till följd av en eventuellt ändrad
•prövningsordning ska tillgodoses så att handläggningen av tvister enligt vattentjänstlagen även fortsättningsvis kan ske på ett effektivt och rättssäkert sätt,
•ta fram en handlings- och tidsplan för en eventuell avveckling av
•föreslå de författningsändringar som behövs,
•redovisa de verksamhetsmässiga och personella konsekvenserna av en avveckling av
•redovisa förslagens konsekvenser i relevanta delar i övrigt enligt vad som anges i 14, 15 och 15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474).
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska i sitt arbete samverka med Statens
Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2011.
(Miljödepartementet)
111
Bilaga 2
Exempel på
avgjorda tvister i Statens
Fastighetsägarens skyldighet att betala avgifter
Att en fastighetsägare på av kommunen tillhandahållen blankett avsedd för ägare av fastighet begärt upprättande av extra förbindelsepunkt och därvid antecknat sitt bolags organisationsnummer på blanketten, har inte ansetts innebära att kommunen ingått avtal med bolaget om avgiftsskyldighet.
Komplementär i kommanditbolag som inte lagfarits som fastighetsägare har inte godtagits att jämte bolaget vara solidariskt betalningsskyldig motpart till huvudmannen i kravmål enligt vattentjänstlagen. Även fråga om ersättning för inkassokostnader.
Fråga om bostadsfastighets behov av avlopp bättre kunde tillgodoses genom en egen anläggning än genom kommunens avloppsnät. Även fråga om preskription.
Tidigare fastighetsägare har inte ansetts betalningsansvarig för anläggningsavgift som inte förfallit till betalning innan ny ägare tillträtt fastigheten.
Enligt gällande
113
Exempel på tvister | SOU 2011:53 |
en befintlig sportstuga med en enfamiljs permanentbostad. Åtgärden har inte ansetts grunda skyldighet att erlägga ytterligare engångsavgift.
När stamfastighet och avstyckning efter förrättningen båda bebyggts ansågs att stamfastigheten skulle tillgodoräknas tidigare erlagda anläggningsavgifter trots att riven bebyggelse, som varit ansluten till kommunens
Avgiftsskyldighetens storlek
Fråga om beräkningen av skälig avgiftsreduktion för en genom vattenläckage eller på annat sätt uppkommen oavsiktlig överförbrukning.
Fråga om stamfastighet, som stått oanvänd under längre tid och genom servitutsavtal låtit avstyckning använda, underhålla och förnya vatten- och avloppsledningar till stamfastighetens förbindelsepunkt, kunde påföras anläggningsavgift som för nyanslutning när anslutning till punkten åter aktualiserats.
En taxeenlig avgiftshöjning för anläggningsavgift på 121 procent mellan två intilliggande år har vid anslutning av viss fastighet ansetts strida mot kravet på en skälig och rättvis avgiftsfördelning och skälig avgift har inte ansetts kunna bestämmas av
Fråga om beräkningen av antalet bostadsenheter för en industrifastighet med
Uttag av brukningsavgift grundad på schablonmässigt beräknad vattenförbrukning har i visst fall inte godtagits eftersom schablonen ansetts vara för hög.
På grund av otydligheter i
Annan skyldighet för fastighetsägaren
En huvudmans yrkande att vid vite enligt 54 § vattentjänstlagen ålägga fastighetsägare att separera fastighetens spillvatten och
114
SOU 2011:53 | Exempel på tvister |
ansluta detta till nyupprättad förbindelsepunkt har bifallits med viss reducering av vitesbeloppet.
Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster och nödvändiga installationer
Sedan en kommun byggt ut allmän avloppsanläggning utanför verksamhetsområdet har, på talan av fastighetsägare som kort tid dessförinnan investerat i enskilt avlopp, kommunen ansetts skyldig att förse fastigheten med allmän avloppstjänst enligt vattentjänstlagen och lämna ersättning för den enskilda avloppsanläggningen.
Fastighetsägares yrkande att fastigheten, belägen utanför av huvudmannen avsett verksamhetsområde, skulle betjänas med allmänt avlopp har bifallits.
På grund av behov att lösa dricksvattenfrågan för elva fastigheter och då även förbättrade lösningar för ett fyrtiotal fastigheters avloppsfråga måste ordnas, har förutsättningar ansetts föreligga att ålägga huvudman för allmän
Länsstyrelsens åläggande för kommun att bygga ut allmän dricksvattenanläggning har upphävts då vattenförsörjningen inte kunde anses avse ”ett större sammanhang”.
Länsstyrelses beslut om åläggande för kommun att bygga ut allmän
En huvudman har ansetts skyldig att ordna med avloppspumpar på sex fastigheter trots att den allmänna avloppsanläggningen på platsen var utförd som ett självfallssystem och inte ansågs behäftad med brister i utförandet.
115
Exempel på tvister | SOU 2011:53 |
Annan skyldighet för
Den omständigheten att vattentrycket i allmän
En servisledning har under 1955 års
En fastighetsägare har inte tillerkänts ersättning för en onyttigbliven trekammarbrunn. I bedömningen har ingått att anslutning till allmänt
En fastighetsägare har beviljats bygglov för en trekammarbrunn tre år innan kommunen beslutade att bygga ut den allmänna vaanläggningen till fastigheten. Kommunen har förpliktats att utge ersättning för brunnen när den blev onyttig.
Fråga om en läckande vattenmätare, som orsakat skador i ett förråd, varit behäftad med materialfel och ersättningsansvar därför förelåg för kommunen eller om fråga var om frostskada för vilken fastighetsägarna ansvarade.
Att en kommun överenskommit med entreprenör om anslutningspunktens läge utanför tomtmark under giltighetstiden för 1955 års
På fastigheter anslutna till allmän
116
SOU 2011:53 | Exempel på tvister |
hörande ledningsnätet vid regnväder som inte varit svårare än vad som var normalt för orten. Kommunen har ansetts skyldig att svara för uppkomna skador oavsett om kommunen varit försumlig eller inte.
I samband med en för orten ovanligt kraftig snösmältning har översvämning inträffat i källaren på en fastighet som anslutits till den allmänna
Fastighetsägare har – förutom medgiven nedsättning av
117
Statens offentliga utredningar 2011
Kronologisk förteckning
1.Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. U.
2.Välfärdsstaten i arbete. Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. Fi.
3.Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. S.
4.Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. N.
5.Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. A.
6.Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. S.
7.Transporter av frihetsberövade. Ju.
8.Den framtida gymnasiesärskolan
– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. U.
9.Barnen som samhället svek.
Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. S.
10.Antidopning Sverige.
En ny väg för arbetet mot dopning. Ku.
11.Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande. Fi.
12.Medfinansiering av transportinfrastruktur
– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. N.
13.Uppföljning av signalspaningslagen. Fö.
14.Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011 – geologin, barriärerna, alternativen. M.
15.Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. S.
16.Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? Ju.
17.Förvar. Ju.
18.Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. M.
19.Tid för snabb flexibel inlärning. U.
20.Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete. Dataskyddsrambeslutet, Europolanställdas befattning med hemliga uppgifter. Ju.
21.Utrikesförvaltning i världsklass. UD.
22.Spirit of Innovation. UD.
23.Revision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter. L.
24.Sänkt restaurang- och cateringmoms. Fi.
25.Utökat polissamarbete i Norden och EU. Ju.
26.Studiemedel för gränslös kunskap. U.
27.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. – En bit på väg. N.
28.Cirkulär migration och utveckling
–förslag och framåtblick. Ju.
29.Samlat, genomtänkt och uthålligt?
En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter
30.Med rätt att välja
–flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. U.
31.Staten som fastighetsägare och hyresgäst. S.
32.En ny upphovsrättslag. Ju.
33.Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden – för barns och elevers bästa. U.
34.Etappmål i miljömålssystemet. M.
35.Bättre insatser vid missbruk och beroende
–Individen, kunskapen och ansvaret. S.
36.Forskning och utveckling samt försvarslogistik – i det reformerade försvaret. Fö.
37.Rovdjurens bevarandestatus. M.
38.Ett myndighetsgemensamt servicecenter. S.
39.Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen + Bilagor. Fi.
40.Månadsuppgifter – snabbt och enkelt. S.
41.Alkoholservering på särskilda boenden. S.
42.En reformerad domstolslagstiftning. Ju.
43.Offentlig upphandling från eget företag?!
–och vissa andra frågor. Fi.
44.Fjärrvärme i konkurrens. N.
45.Förundersökning
–objektivitet, beslag, dokumentation m.m. Ju.
46.FRANS
Framtida regelverk och ansvarsförhållanden på naturgasmarknaden i Sverige. N.
47.En samlad ekobrottsbekämpning. Ju.
48.Vård efter behov och på lika villkor
–en mänsklig rättighet. S.
49.Medfinansiering av transportinfrastruktur
–Ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt riktlinjer och processer för medfinansiering. N.
50.Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s
51.Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi, och samarbete för barnets skull. S.
52.Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen. A.
53.Ny instansordning för
Statens offentliga utredningar 2011
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Transporter av frihetsberövade. [7]
Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? [16] Förvar. [17]
Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete. Dataskyddsrambeslutet, Europolanställdas befattning med hemliga uppgifter. [20]
Utökat polissamarbete i Norden och EU. [25] Cirkulär migration och utveckling
–förslag och framåtblick. [28] En ny upphovsrättslag. [32]
En reformerad domstolslagstiftning. [42] Förundersökning
–objektivitet, beslag, dokumentation m.m. [45]
En samlad ekobrottsbekämpning. [47]
Utrikesdepartementet
Utrikesförvaltning i världsklass. [21] Spirit of Innovation. [22]
Försvarsdepartementet
Uppföljning av signalspaningslagen. [13]
Forskning och utveckling samt försvarslogistik
– i det reformerade försvaret. [36]
Socialdepartementet
Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. [3]
Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. [6]
Barnen som samhället svek.
Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. [9]
Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. [15] Staten som fastighetsägare och hyresgäst. [31]
Bättre insatser vid missbruk och beroende – Individen, kunskapen och ansvaret. [35]
Ett myndighetsgemensamt servicecenter. [38]
Månadsuppgifter – snabbt och enkelt. [40] Alkoholservering på särskilda boenden. [41]
Vård efter behov och på lika villkor
– en mänsklig rättighet. [48]
Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull. [51]
Ny instansordning för
Finansdepartementet
Välfärdsstaten i arbete.
Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. [2]
Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande. [11]
Sänkt restaurang- och cateringmoms. [24]
Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen + Bilagor. [39]
Offentlig upphandling från eget företag?!
– och vissa andra frågor. [43]
Utbildningsdepartementet
Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. [1]
Den framtida gymnasiesärskolan
– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. [8]
Tid för snabb flexibel inlärning. [19] Studiemedel för gränslös kunskap. [26]
Med rätt att välja
– flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. [30]
Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden – för barns och elevers bästa. [33]
Landsbygdsdepartementet
Revision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter. [23]
Miljödepartementet
Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011
– geologin, barriärerna, alternativen. [14] Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. [18]
Etappmål i miljömålssystemet. [34] Rovdjurens bevarandestatus. [37]
Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fudprogram 2010. [50]
Näringsdepartementet
Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. [4]
Medfinansiering av transportinfrastruktur
– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. [12]
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. – En bit på väg. [27]
Fjärrvärme i konkurrens. [44]
FRANS
Framtida regelverk och ansvarsförhållanden på naturgasmarknaden i Sverige. [46]
Medfinansiering av transportinfrastruktur
– Ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt riktlinjer och processer för medfinansiering. [49]
Kulturdepartementet
Antidopning Sverige.
En ny väg för arbetet mot dopning. [10]
Arbetsmarknadsdepartementet
Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. [5]
Samlat, genomtänkt och uthålligt?
En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen. [52]