den 4 september

Fråga

2011/12:741 Bristande beredning av skatteförändringar

av Anders Karlsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Utifrån budgetpropositionen i september 2011 sänktes den så kallade restaurangmomsen från den 1 januari 2012. Tvivel om denna sänknings effekter på jobb, företagande och priser viftas bort i debatten.

Ett argument i debatten om sänkt restaurangmoms har varit att den svenska restaurangmomsen var relativt hög och borde sänkas som i andra EU-länder. Två exempel som lyfts fram har varit Frankrike och Finland. I Frankrike sänktes restaurangmomsen från 19,6 procent till 5,5 procent. Där uppstod en debatt om att maten inte tycktes ha blivit särskilt mycket billigare. De 40 000 arbetstillfällen som var tänkta att skapas justerades ned till 6 000 av den franska motsvarigheten till Riksrevisionsverket. Nu höjs restaurangmomsen igen, och notan för kalaset blev 27 miljarder kronor årligen i uteblivna skatteintäkter. I Finland pekar de första siffrorna på att priserna sänkts med ungefär 2 procent.

Om Sverige kan följande sägas. Att bara mäta mängden nyanmälda jobb ger inte ett bra mått. Sysselsättning mäts inte i lediga jobb, det mäts i tillsatta tjänster. Tittar man på hur många som faktiskt arbetar i branschen (SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik för andra kvartalet 2012) så blir det uppenbart att antalet anställda i branschen har minskat med 2,6 procent sedan förra året. Det är de fasta anställningarna i branschen som minskat mest (minus 4,3 procent). Korttidsanställningarna har dock ökat med 1,9 procent. Genom att tillsvidareanställda ersätts med fler deltidsanställda kan platsbankerna fyllas upp.

Genom vilka åtgärder avser statsrådet att bättre bereda och höja kvaliteten på de förändringsförslag kring skatter som läggs fram?