den 8 juni

Fråga

2011/12:639 Utbildningskontrakt och det ökande långvariga utanförskapet bland unga

av Fredrik Olovsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT) har de unga (20–24 år) i långvarigt utanförskap ökat snabbt under det borgerliga regeringsinnehavet. Under åren 2006–2010 har gruppen ökat med 51 procent, från 59 600 till 90 200 personer.

År 2010 befann sig 28 procent av de unga som saknar gymnasieutbildning i långvarigt utanförskap. Motsvarande andel för unga med gymnasieutbildning är 11 procent. Det innebär att unga utan fullständig gymnasieutbildning löper nära tre gånger så stor risk som andra att hamna i långvarigt utanförskap.

Mot den bakgrunden har Socialdemokraterna föreslagit att särskilda utbildningskontrakt för unga arbetslösa som saknar gymnasieutbildning införs. Den unge erbjuds en individuellt utformad väg till fullständig gymnasieutbildning samtidigt som olika ersättningar från det offentliga villkoras av att utbildningskontraktet fullföljs.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ger dock förslaget om utbildningskontrakt kalla handen och konstaterar i en intervju med Ekot den 25 april att ”det är alldeles omöjligt om man tar bort människors försörjning” och att ”man kan tvinga en ko till en vattenkälla men inte tvinga kon att dricka”.

Delar finansministern Hillevi Engströms uppfattning i frågan om utbildningskontrakt, det vill säga att det skulle vara en alltför tvingande åtgärd och att det inte går att påverka ungas vilja att göra sig anställningsbara genom förstärkta ekonomiska incitament?