den
21 oktober
Fråga
2011/12:62
Bostadsupplåningen
av Peter Persson
(S)
till statsrådet Peter Norman (M)
Hushållens lån hos banker, bostadsinstitut och
andra finansbolag uppgick i augusti 2011 till 2 605 miljarder kronor.
Bostadslån utgör cirka 80 procent, det vill säga 2 085 miljarder. Den
årliga tillväxttakten för bostadslån var 6,1 procent i augusti, en minskning
från 6,3 procent i juli. Av de utestående bostadslånen har 53 procent rörlig
ränta. Sett över en flerårig tidsperiod har också allt fler lån på kortare
bindningstid. En undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av SEB i september
2011 uppskattade att hushåll med bolån hade en genomsnittlig bolåneskuld i
förhållande till bostadens värde på 45 procent. För ett år sedan låg andelen
lån i förhållande till bostadsvärde på 43 procent. I gruppen 25–49 år
svarar 25 procent att de har en belåningsgrad på 70 procent eller mer. I
gruppen 50–65 år respektive gruppen 66+ svarar 7 respektive 6 procent att
belåningsgraden är 70 procent eller mer.
Kreditinstituten har under en längre period valt
att hellre låna ut till bostäder och privat konsumtion än till företagande och
produktion. Allmänheten har givetvis varit glad över att det har varit så lätt
att låna och expanderat sin privata konsumtion. Kreditinstituten kan också
sägas ha tillhandahållit lån som möjliggjort en privat
förmögenhetsuppbyggnad via hus och bostadsrätter.
Utvecklingen tycks närma sig vägs ände. Stora
risker och potentiella obalanser har byggts in i såväl många människors
privatekonomier som i samhällsekonomin. I en fördjupad ekonomisk kris med
drastiskt höjd arbetslöshet kan detta få förödande effekter.
Genom vilka initiativ avser statsrådet att minska
skuldsättningen samt stabilisera kreditsystemet och samhällsekonomin?