den 20 december

Fråga

2011/12:264 Polisens utredning av arbetsmiljöbrott

av Tomas Nilsson (S)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

Största delen av en människas liv tillbringas på arbetsplatsen. På grund av effektiviseringar krymper arbetsorganisationerna samtidigt som produktionstakten ska öka. Det gör att olyckor på arbetsplatserna sker allt oftare, samtidigt som resurserna till arbetsmiljöarbete har minskat.

Såväl Arbetsmiljöverket som polis och åklagare är överens om att kvaliteten på utredningar om arbetsmiljöbrott är väldigt skiftande inom landet. Till exempel finns olika rutiner när det gäller hur lång tid det tar från anmälan till dess att polisen undersöker platsen vid olyckor med dödlig utgång. Inom Polismyndigheten i Norrbotten undersöker man oftast platsen omedelbart, men innan utredningen är klar kan det ta mycket lång tid. Det är inte ovanligt att det tar över två år. Endast en liten del av anmälningarna leder till åtal eller strafföreläggande. Många gånger dröjer det lång tid tills vittnesförhör äger rum vilket medför att personer kanske hinner glömma viktiga detaljer samtidigt som det möjliggör tid för efterkonstruktioner. Detta medför ett långvarigt lidande för anhöriga och familjer då dessa får gå länge i ovisshet. Samtidigt vittnar det ökande antalet arbetsplatsolyckor i Sverige om en oroväckande trend vad gäller de faktiska arbetsmiljöbristerna.

Jag ställde för två år sedan en fråga om arbetsmiljöbrott, och justitieministern hänvisade då till utvecklingsarbete inom såväl polisen som Åklagarmyndigheten. Min bild är dock att inte mycket hänt sedan dess. Min fråga till justitieminister Beatrice Ask är:

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att arbetet mot arbetsmiljöbrott ska förbättras, bli likvärdigt över landet och för att prioriteringen på utredning i arbetsmiljöbrott ska vara densamma som vid andra brott?