den
16 september
Interpellation
2011/12:8
Regeringens vallöfte om solvärme och solel samt översyn av uttagsskatten på
vindel
av Jens Holm (V)
till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)
Vänsterpartiet ser potentialen hos den svenska
solenergibranschen och vill att det ska tas fram planeringsmål för solenergin,
både för solvärme och för solel. Vi vill att Energimyndigheten ges i uppdrag
att föreslå planeringsmål för solenergin och ge förslag på åtgärder för att nå
målen. Detta föreslog vi hösten 2010 i riksdagen (motion 2010/11:N369 Förnybar energi), men man röstade tyvärr
nej till förslaget den 30 november 2010 (bet. 2010/11:NU3 Utgiftsområde 21
Energi). Vi vill också öka anslagen för solvärme och solenergi. Vi vill
underlätta för produktion av egen el genom att införa så kallad nettodebitering
med kvartalsvis avräkning.
Inför valet 2010 lovade de borgerliga partierna i
sitt valmanifest ytterligare satsningar på den viktiga solenergin, som
tillhörde ett av de ”skarpa förslag” som presenterades. Så här
skrev man: ”Ytterligare insatser görs för att stimulera utvecklingen av
solceller och solvärme.” (Jobbmanifestet,
s. 37) I år har staten ett stöd på 25 miljoner kronor till utbyggnaden av
solvärme, men nu finns det en risk att regeringen går emot Energimyndighetens
förslag och helt slopar stödet från årsskiftet. I ett skriftligt svar (2010/11:
673) till mig meddelar närings- och energiminister Maud Olofsson att
”stödet för solvärme kommer att fasas ut då de senaste årens utveckling
avseende kostnaderna för inköp och installation innebär att tekniken börjar bli
konkurrenskraftig”. Det innebär att endast två år efter vallöftet om
ökade stöd kan det löftet nu brytas. Vad som kommer att ske med de riktade
stöden till solelen är också oklart.
Ett smidigt sätt att se till att andelen solel ökar
är att underlätta för nettodebitering med kvartalsvis avräkning. Då kan
hushåll, föreningar och småföretag leverera sin egen producerade el direkt ut
på nätet. Därför var det en besvikelse när regeringen i somras aviserade att
frågan återigen ska utredas. Hur elabonnenterna ska kunna sälja ett eventuellt
överskott på nätet har ju utretts mängder av gånger. Redan 2007 gav regeringen
KTH-professorn Lennart Söder i uppdrag att bland annat titta på frågan. Ett år
senare publicerade han Nätanslutningsutredningens utvärdering och flera
konkreta förslag för hur detta skulle kunna göras. Men ingenting hände avseende
nettodebiteringen. Vidare har Maud Olofsson låtit Energimarknadsinspektionen
utreda saken. I fjol kom de med sitt förslag.
Vi rödgröna har lagt fram konkreta förslag för
nettodebitering med kvartalsvis avräkning, men frågan har röstats ned av de
borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna.
I andra länder växer solenergin så att det knakar.
Solel stod för hela 22 procent av all ny elinstallation i EU-länderna under
2010. Det är väsentligt mer än kolkraft, kärnkraft, oljekraft och vattenkraft
sammantaget, enligt den europeiska vindkraftorganisationen Ewea. Men i Sverige
är användningen av solceller mycket blygsam, främst beroende på avsaknaden av
ett långsiktigt stödsystem.
En annan fråga som är viktig för den förnybara
energin och inte minst för det folkliga stödet för densamma är människors
möjligheter att bli andelsägare i vindkraftskooperativ. Sedan några år tillbaka
finns det så kallad uttagsbeskattning för kooperativt ägd vindkraft. Det är ett
stort hinder både för utbyggnaden av förnybar energi och för att bygga upp
förtroendet för det förnybara. Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen
krävt att regeringen ska lösa frågan, så att de som investerar i andelar i
vindkraft inte ska drabbas. Exempelvis hade jag den 12 april i år en
interpellationsdebatt med miljöminister Andreas Carlgren, men inga konkreta
besked avlämnades då.
I SVT:s Aktuellt
den 29 augusti lämnade däremot Maud Olofsson ett klart
besked. Problemet med uttagsskatt mot vindkraftskooperativen ska lösas, enligt
ministern. Så här sade Maud Olofsson till Aktuellt:
”Vi måste göra en översyn av beskattningen så att den blir likvärdig, och
det kommer vi att göra i regeringen och se till att det blir det.”
Jag har frågat ministern om när denna översyn ska
göras. Olofsson svarade då inte på min fråga utan lät finansminister Anders
Borg göra detta. Borg svarade mig i ett skriftligt svar (2010/11: 666) den 13
september att ”reglerna om uttagsbeskattning är ändamålsenliga och att
jag inte avser att ta några initiativ i frågan”. Anders Borg nämner inget
om någon översyn, trots att det var just det jag frågade om. Min fråga kvarstår
därför.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga
närings- och energiminister Maud Olofsson:
Vad avser ministern att göra för att leva upp till
regeringens vallöfte om ”ytterligare insatser” för solvärme?
Vilka insatser avser ministern att göra för
solelen?
När avser ministern att lägga fram ett fungerande
förslag om nettodebitering?
Kommer ministern att ta initiativ till en översyn
av uttagsskatten, som hon lovade i Aktuellt
den 29 augusti?