den 16 september

Interpellation

2011/12:8 Regeringens vallöfte om solvärme och solel samt översyn av uttagsskatten på vindel

av Jens Holm (V)

till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)

Vänsterpartiet ser potentialen hos den svenska solenergibranschen och vill att det ska tas fram planeringsmål för solenergin, både för solvärme och för solel. Vi vill att Energimyndigheten ges i uppdrag att föreslå planeringsmål för solenergin och ge förslag på åtgärder för att nå målen. Detta föreslog vi hösten 2010 i riksdagen (motion 2010/11:N369 Förnybar energi), men man röstade tyvärr nej till förslaget den 30 november 2010 (bet. 2010/11:NU3 Utgiftsområde 21 Energi). Vi vill också öka anslagen för solvärme och solenergi. Vi vill underlätta för produktion av egen el genom att införa så kallad nettodebitering med kvartalsvis avräkning.

Inför valet 2010 lovade de borgerliga partierna i sitt valmanifest ytterligare satsningar på den viktiga solenergin, som tillhörde ett av de ”skarpa förslag” som presenterades. Så här skrev man: ”Ytterligare insatser görs för att stimulera utvecklingen av solceller och solvärme.” (Jobbmanifestet, s. 37) I år har staten ett stöd på 25 miljoner kronor till utbyggnaden av solvärme, men nu finns det en risk att regeringen går emot Energimyndighetens förslag och helt slopar stödet från årsskiftet. I ett skriftligt svar (2010/11: 673) till mig meddelar närings- och energiminister Maud Olofsson att ”stödet för solvärme kommer att fasas ut då de senaste årens utveckling avseende kostnaderna för inköp och installation innebär att tekniken börjar bli konkurrenskraftig”. Det innebär att endast två år efter vallöftet om ökade stöd kan det löftet nu brytas. Vad som kommer att ske med de riktade stöden till solelen är också oklart.

Ett smidigt sätt att se till att andelen solel ökar är att underlätta för nettodebitering med kvartalsvis avräkning. Då kan hushåll, föreningar och småföretag leverera sin egen producerade el direkt ut på nätet. Därför var det en besvikelse när regeringen i somras aviserade att frågan återigen ska utredas. Hur elabonnenterna ska kunna sälja ett eventuellt överskott på nätet har ju utretts mängder av gånger. Redan 2007 gav regeringen KTH-professorn Lennart Söder i uppdrag att bland annat titta på frågan. Ett år senare publicerade han Nätanslutningsutredningens utvärdering och flera konkreta förslag för hur detta skulle kunna göras. Men ingenting hände avseende nettodebiteringen. Vidare har Maud Olofsson låtit Energimarknadsinspektionen utreda saken. I fjol kom de med sitt förslag.

Vi rödgröna har lagt fram konkreta förslag för nettodebitering med kvartalsvis avräkning, men frågan har röstats ned av de borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna.

I andra länder växer solenergin så att det knakar. Solel stod för hela 22 procent av all ny elinstallation i EU-länderna under 2010. Det är väsentligt mer än kolkraft, kärnkraft, oljekraft och vattenkraft sammantaget, enligt den europeiska vindkraftorganisationen Ewea. Men i Sverige är användningen av solceller mycket blygsam, främst beroende på avsaknaden av ett långsiktigt stödsystem.

En annan fråga som är viktig för den förnybara energin och inte minst för det folkliga stödet för densamma är människors möjligheter att bli andelsägare i vindkraftskooperativ. Sedan några år tillbaka finns det så kallad uttagsbeskattning för kooperativt ägd vindkraft. Det är ett stort hinder både för utbyggnaden av förnybar energi och för att bygga upp förtroendet för det förnybara. Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen krävt att regeringen ska lösa frågan, så att de som investerar i andelar i vindkraft inte ska drabbas. Exempelvis hade jag den 12 april i år en interpellationsdebatt med miljöminister Andreas Carlgren, men inga konkreta besked avlämnades då.

I SVT:s Aktuellt den 29 augusti lämnade däremot Maud Olofsson ett klart besked. Problemet med uttagsskatt mot vindkraftskooperativen ska lösas, enligt ministern. Så här sade Maud Olofsson till Aktuellt: ”Vi måste göra en översyn av beskattningen så att den blir likvärdig, och det kommer vi att göra i regeringen och se till att det blir det.”

Jag har frågat ministern om när denna översyn ska göras. Olofsson svarade då inte på min fråga utan lät finansminister Anders Borg göra detta. Borg svarade mig i ett skriftligt svar (2010/11: 666) den 13 september att ”reglerna om uttagsbeskattning är ändamålsenliga och att jag inte avser att ta några initiativ i frågan”. Anders Borg nämner inget om någon översyn, trots att det var just det jag frågade om. Min fråga kvarstår därför.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och energiminister Maud Olofsson:

Vad avser ministern att göra för att leva upp till regeringens vallöfte om ”ytterligare insatser” för solvärme?

Vilka insatser avser ministern att göra för solelen?

När avser ministern att lägga fram ett fungerande förslag om nettodebitering?

Kommer ministern att ta initiativ till en översyn av uttagsskatten, som hon lovade i Aktuellt den 29 augusti?