den
25 maj
Interpellation
2011/12:379
Skogspolitiken
av Jens Holm
(V)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Sverige består av cirka två tredjedelar skog och ca
56 procent av landarealen är produktiv skogsmark. På över 90 procent av den
produktiva delen av skogsmarken bedrivs skogsbruk. Förlusten av naturliga
skogliga livsmiljöer beror till största delen på kalhygges- och
plantageskogsbruket, och historiskt i södra delen av vårt land även på
omvandlingen av produktiv skogsmark till jordbruksarealer. Trakthyggesbruk
(kalhyggen) är utan tvekan den största orsaken till den utarmning som skett för
den biologiska mångfalden i våra skogar. Den bristande miljöhänsynen ger även
negativa effekter för turism, rekreation och utbildning.
Vänsterpartiet menar att ”frihet under
ansvar” för skogsägarna inte är en modell som är tillräcklig för att
värna skogens alla värden. Vänsterpartiet har i motionen En långsiktigt hållbar skogspolitik (MJ332) föreslagit en rad
åtgärder för att bryta den negativa trenden och skapa ett långsiktigt hållbart
skogsbruk. Inte minst har vi uppmärksammat den stora andelen avverkningar som
sker utan att mininivåer för miljöhänsyn tas. Påföljder för dessa överträdelser
uteblir då skogsvårdslagen är närmast verkningslös och nuvarande miljöbalk inte
är tillämplig i dessa fall. Vänsterpartiet menar att det ska löna sig att göra
rätt, och inte som fallet är i dag, att man kan gynnas och slippa ekonomiska
påföljder om man missköter sig. Då uppnår vi både högre miljöhänsyn och
rättvisare konkurrensvillkor. Vänsterpartiet ser helst att lagstiftningen inom
skogen samlas i miljöbalken och att sanktionsmöjligheter för brott mot
hänsynsregler i skogsvårdslagen införs snarast.
Det framgår med oönskad tydlighet att
skogsvårdslagens ambition, att produktionsmål och miljömål ska vara jämställda,
i praktiken inte efterlevs, och att det nuvarande ramverket är för löst hållet
med för låga miljökrav. Denna utveckling tenderar till att alltmer förstärkas
då fokusering alltmer sker på produktionshöjande åtgärder som intensivodling,
ökad gödsling, mer främmande trädslag, dikning och ökad stubbrytning. Detta
riskerar, i kombination med fortsatt marginellt inslag av alternativa
skötselmetoder som kontinuitetsskogsbruk, att även på sikt påverka bärkraften
för skogen som ekosystem och därmed produktionsförmågan och alla andra
livsviktiga ekosystemtjänster. Det riskerar också framtiden för den i dag
snabbt växande naturturismen som attraherar människor från hela världen att
uppleva orörd vildmark i svenska skogar. Låt mig understryka att turismen är en
större näring än flera av våra största industriföretag tillsammans och omsätter
225 miljarder (Tillväxtverket 2011: Fakta
om svensk turism 2010). Inte
minst i glesbygden är skogen helt avgörande för att naturturismen ska kunna
fortsätta att växa. Fortsätter dagens storskaliga nedhuggning av unika svenska
skogar finns snart inte så mycket vildmark kvar att visa upp.
DN har i en artikelserie av Maciej Zaremba de
senaste veckorna belyst de negativa effekterna dagens vinstmaximerande
skogsbruk får för rekreation, biologisk mångfald, turism och långsiktig
hållbarhet. Då drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är upptagna på
rödlistan över hotade och missgynnade arter och äganderätt och produktion av
regeringen prioriteras före miljömässig och social hållbarhet i skogsbruket
vill jag ställa följande frågor:
Avser statsrådet att, med anledning av att endast
0,1 promille av anmälda avverkningar till Skogsstyrelsen villkorats med krav på
hänsyn till människa eller landskap år 2010, ta några initiativ för ändrad
lagstiftning?
Avser statsrådet att vidta åtgärder för skogsbruket
som främjar turism och rekreation och begränsar användande av trakthyggesbruk
som metod?
Avser statsrådet att införa styrmedel som främjar
alternativa skötselmetoder som till exempel kontinuitetsskogsbruk?
Avser statsrådet att vidta några åtgärder så att
allmänhetens intressen och miljöhänsyn stärks i Skogstyrelsens
myndighetsutövning?
Avser statsrådet att verka för att tillräckliga
anslag och styrmedel används för att tillräckliga arealer skogsmark skyddas för att uppnå våra miljömål?