den
23 maj
Interpellation
2011/12:375
Nationella riktlinjer mot svåra förlossningsskador
av Hillevi
Larsson (S)
till socialminister Göran Hägglund (KD)
Sverige uppvisar en högre andel svåra
förlossningsskador än våra nordiska grannländer. På 70-talet var frekvensen av
allvarliga skador låg i Sverige, men sedan dess har skadorna ökat i takt med
att allt fler kvinnor föder i upprätt läge och barnmorskans handläggning i
utdrivningsskedet blivit mindre central.
I Finland har barnmorskorna fortsatt med traditionella
metoder, framför allt så kallat perinealskydd i utdrivningsskedet, för att
förebygga svåra förlossningsskador. Här uppvisas den lägsta andelen mödrar med
allvarliga förlossningsskador.
I Norge bestämde man sig för att göra något åt den
höga andelen svåra förlossningsskador och införde nationella råd för
förlossningsvården på detta område, inspirerade av finnarna. Effekten har
blivit att antalet allvarliga förlossningsskador i Norge har halverats.
I Sverige drabbas varje år nästan 3 000
kvinnor i Sverige av den allvarligaste formen av förlossningsskada,
sfinkterruptur. Denna skada innebär att samtliga lager av vävnader i underlivet
har brustit. Hälften av skadorna läker ut av sig själv, men det kan ta lång
tid. I en fjärdedel av fallen hjälper en operation, men den resterande
fjärdedelen får men för livet. Samtliga kvinnor har tillfälligt eller permanent
svårt att leva ett normalt liv och många lider av fruktansvärda smärtor.
I Sverige informeras inte blivande mödrar av
mödravården om risken att drabbas av sfinkterruptur. Risken bedöms som liten
och man vill inte oroa kvinnorna i onödan. Det finns sätt för en blivande moder
att själv effektivt förebygga sfinkterruptur, främst genom att föda fram barnet
i ryggläge eller på sidan och kräva att barnmorskan utför så kallat aktivt
perinealskydd i utdrivningsskedet. Men vet man inte om att man löper en risk
vet man ju självklart inte hur man ska göra eller vad man kan kräva.
Många fall av sfinkterruptur upptäcks direkt i
samband med förlossningen och opereras. Men det förekommer att skador inte
upptäcks eller inte läker som de ska. Åskilliga kvinnor skäms så mycket för att
de inte kan hålla tätt eller har ont vid samlag och toalettbesök att de inte
vågar söka hjälp.
Andelen sfinkterrupturer varierar mellan sjukhusen
i Sverige men en genomgång av större sjukhus visar att andelen är högre än både
i Norge och Finland, där det finns riktlinjer för att förebygga svåra skador.
Sunderby sjukhus i Luleå sticker ut på ett positivt sätt i den svenska
statistiken. Under senare år har de arbetat medvetet för att förebygga
omfattande sprickor, inspirerade av finska barnmorskor. De befinner sig i dag i
täten vad gäller förebyggande arbete mot förlossningsskador. Andelen
sfinkterrupturer vid förlossningar har gått från 3 procent till 2 procent.
Nästa mål för sjukhuset är att få ned andelen till 1
procent.
Statistiken för våra större sjukhus i Sverige är
inte lika uppmuntrande: Södersjukhuset 5,57 procent, Västerviks sjukhus 5,31
procent, Danderyds sjukhus 4,75 procent, Karolinska universitetssjukhuset 4,6
procent, Skånes universitetssjukhus i Malmö 4,29 procent, Värnamo sjukhus 3,92
procent, Lasarettet i Lycksele 3,91 procent, Skånes universitetssjukhus i Lund
3,9 procent, Norrlands universitetssjukhus 3,6 procent, Sahlgrenska universitetssjukhuset
3,45 procent.
Detta ska jämföras med den genomsnittliga andelen
sfinkterrupturer vid finländska förlossningar som ligger på 0,5 procent!
Socialstyrelsen har hittills varit kallsinnig till
att införa nationella riktlinjer för att förebygga sfinkterruptur i Sverige,
trots att det skulle kunna innebära att över 1 000 kvinnor varje år slapp
att drabbas.
Mina frågor till socialministern är:
1. Avser
socialministern att verka för att svenska mödrar inte i onödan ska drabbas av
sfinkterruptur, när det finns evidensbaserade metoder för att effektivt
förebygga denna förlossningsskada?
2. Avser
socialministern att följa det norska exemplet och verka för att införa
nationella riktlinjer för att förebygga sfinkterruptur?
3. När
planerar socialministern att ta tag i denna fråga?