den
7 maj
Interpellation
2011/12:351
Statligt kontrollerbar kommunikationsinfrastruktur
av Annika
Lillemets (MP)
till försvarsminister Karin Enström (M)
Vårt moderna samhälle är beroende av data- och
telekommunikation och blir därmed alltmer sårbart. I takt med den snabba
tekniska utvecklingen följer nya hotbilder. Samhällets finansiella system
bygger på att tele- och datorkommunikationen fungerar som den ska. Affärer görs
upp, pengar flyttas och viktig finansiell information överförs mellan banker,
företag och privatpersoner under dygnets alla 24 timmar, året runt. Några andra
samhällsfunktioner som är känsliga för störningar på grund av it-attacker är
vattenförsörjning och mobiltelefonisystem.
Ur ett övergripande samhällsperspektiv måste
stabiliteten värnas hos en mängd samhällsfunktioner som är beroende av
fungerande it-stöd. Myndigheter och andra aktörer måste kunna kommunicera på
ett säkert sätt sinsemellan, även i krislägen. Att säkra tillgång till en
robust infrastruktur för it- och telekommunikation är en viktig
säkerhetspolitisk fråga.
Vissa myndigheter behöver tillgång till en statligt
kontrollerbar kommunikationsinfrastruktur. Det slår Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB) fast i en utredning från 2010, Tillgänglig och skyddad kommunikationsinfrastruktur för offentlig
sektor. MSB föreslår att Trafikverkets it-enhet, Trafikverket ICT, får
ansvar för drift och förvaltning av den. Trafikverket ICT har såväl
infrastruktur som kompetens för att hantera samhällskritisk information.
Trafikverket ICT har flera viktiga och kritiska
uppgifter. ICT ansvarar för att tåg- och vägtrafiken har den it- och
telekommunikation den behöver för att fungera säkert och pålitligt. De fyra
transportslagen järnväg, väg, sjöfart eller flyg fungerar inte utan det femte,
data- och telekommunikation. ICT förser också ett flertal myndigheter med
samhällskritiska tjänster.
Trafikverkets planerar en försäljning av ICT. Enligt
uppgift i tidningen Ny Teknik är många intresserade av att ta över ICT,
däribland stora företag som Ericsson, IBM, Fujitsu och Saab.
Vem som driver ett av Sveriges största,
operatörsneutrala och rikstäckande telenät är en viktig fråga ur flera
aspekter. Även om själva fibernätet blir kvar i statlig ägo kan hantering och
drift av kapaciteten inte längre göras med statlig insyn om nyttjanderätten
tills den säljs.
Innan ett så betydelsefullt steg övervägs måste
konsekvenserna och riskerna med en försäljning noga analyseras och värderas
utifrån ett helhetsperspektiv. Den övergripande samhällsnyttan och ansvaret för
medborgarna måste vara utgångspunkten.
Går det att säkra viktiga samhällsfunktioner utan
en statligt ägd, opererad, styrd och prioriterad infrastruktur för
kommunikation? Vågar vi förlita oss på att privata aktörer tar samhällsansvar
och gör de investeringar som krävs? Hur ser samhället till att privata aktörer
tar sitt ansvar i en krissituation, när det kan innebära kostnad i stället för omedelbar vinst? Hur ska regeringen kunna ta
ansvar för en krishantering när den avhänder sig kontrollen över data- och
telekommunikation?
Dessa grundläggande frågor har inte besvarats.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga
försvarsministern:
Vad avser försvarsministern att göra för att en
heltäckande konsekvens- och riskanalys som täcker krisberedskap och säkerhet
genomförs innan en eventuell försäljning av Trafikverket ICT genomförs?
Vad avser försvarsministern att göra för att säkra
viktiga samhällsfunktioner utan en statligt ägd, opererad, styrd och
prioriterad kommunikationsinfrastruktur, om det blir aktuellt?
Vad avser försvarsministern att göra för att
regeringen, utifrån samhällsansvaret, ska utse en särskild utredare med
uppgiften att avskilja ICT från Trafikverket som ett statligt bolag och med
uppgiften att säkerställa att staten behåller sitt inflytande över den
samhällsresurs ICT är?