den 18 april

Interpellation

2011/12:331 Friluftspolitikens framtid

av Anita Brodén (FP)

till miljöminister Lena Ek (C)

I december 2010 överlämnade regeringen till riksdagen Sveriges första friluftspolitiska proposition. Detta var oerhört positivt och efterlängtat. Inte minst blev det en värdefull signal till alla personer som är engagerade i olika former av friluftsverksamhet.

Sveriges riksdag biföll propositionen med tillägg om ett förtydligande av de tio föreslagna målen för miljöpolitiken. Under 2011 har Naturvårdsverket tillsammans med ett tjugotal andra myndigheter utarbetat förslag till mätbara mål för friluftspolitiken i Förslag till mål för friluftspolitiken, Naturvårdsverkets rapport 6476. Rapporten har varit ute på remiss hos ett stort antal aktörer innan den överlämnades till regeringen och Miljödepartementet den 1 mars 2012.

I rapporten finns en lista på frågor som behöver lösas för att kunna uppnå de uppsatta målen.

I dag fördelas de statliga medlen för friluftslivets ideella organisationer av Svenskt Friluftsliv. Stödet är på 28 miljoner kronor per år. Friluftslivets organisationer skapar ca 60 miljoner aktivitetstimmar varje år och bidrar i högsta grad till miljömedvetande och fysisk aktivitet.

Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 23 ideella friluftsorganisationer i Sverige som tillsammans har cirka två miljoner medlemmar, varav 300 000 är barn och ungdomar.

Förslag har framförts att öka samordningen mellan idrottsrörelsen och friluftsrörelsen, och på detta sätt kunna bidra till ett friluftslyft.

Friluftslivet har stor betydelse för folkhälsan och välbefinnandet och bidrar till landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Att värna allemansrätten är en central uppgift. Många kommuner, Statens folkhälsoinstitut, Skolverket och länsstyrelserna skriver i sina remissvar att de är positiva till att bidra till friluftslivspolitikens genomförande, men att de ser behov av förtydliganden av uppdrag rörande friluftslivspolitiken i instruktioner och regleringsbrev.

Kommunerna efterfrågar samordning på regional nivå och stöd från regionala och nationella myndigheter. Många efterfrågar ökade möjligheter för att länsstyrelsernas roll som samordnare och vägledare stärks.

Kunskap om friluftslivet, baserad både på forskning och statistik, är en förutsättning för friluftslivspolitikens genomförande och uppföljning. Friluftslivets aktörer är därför beroende av att det finns tillgänglig och väl kommunicerad forskning och statistik för att kunna genomföra sina uppdrag att nå målen med friluftslivspolitiken. Detta gäller för samtliga mål.

I dag finansierar Naturvårdsverket ett sexårigt forskningsprogram, Friluftsliv i förändring, som avslutas 2012. Forskningsprogrammet utgör ett nätverk av sju lärosäten och har ett stort inslag av kommunikation som kommuner, organisationer, företag, utbildningar, markägare och myndigheter har behov av.

Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga miljöministern följande:

Har miljöministern för avsikt att verka för att friluftslivet stärks och ges möjligheter att utvecklas?

Är miljöministern med utgångspunkt i den ovan angivna rapporten beredd att verka för att målen i friluftspropositionen uppfylls?