den
4 april
Interpellation
2011/12:319
Politik för lycka
av Annika
Lillemets (MP)
till finansminister Anders Borg (M)
FN:s generalförsamling uppmanade i somras
medlemsstaterna att utarbeta nya mått på välfärd och samhällsutveckling som
bättre fångar betydelsen av strävan efter lycka och välbefinnande för
utveckling och kan vara vägledande för politiken.
I resolutionen, Happiness:
towards a holistic approach to development, som antogs enhälligt den 19
juli 2011 av FN:s generalförsamling, utvecklas motiven bakom uppmaningen. Den
inleds med att slå fast att strävan efter lycka är ett grundläggande mänskligt
mål. Därefter framhålls att lycka som universellt mål och strävan ligger i
linje med de globalt överenskomna millenniemålen.
Vidare påpekas i resolutionen att bnp är ett mått
som inte utformats för att återspegla människors lycka eller välbefinnande. Bnp
mäter därför inte heller dessa aspekter av människors liv. Det konstateras även
att ohållbara produktions- och konsumtionsmönster kan hindra en hållbar utveckling.
En mer inkluderande, rättvis och balanserad syn på ekonomisk tillväxt är
nödvändig. Det behövs därför nya mått på välfärd och samhällsutveckling som
bättre fångar vikten av strävan efter lycka och välbefinnande. Robert Kennedy
sammanfattade frågan redan 1968, som att ”BNP mäter allt utom det som gör
livet värt att leva”.
Intresset för nya, mer heltäckande välfärdsmått och
förbättrade förutsättningar för lycka som politiskt mål ökar runt om i världen.
Utöver FN har EU-kommissionen, Världsbanken och OECD samt många länder som
Frankrike och Storbritannien på olika sätt uppmärksammat och tagit ställning
för detta.
Bhutan är en stat som i många år använt sig av
bruttonationallycka (Gross National Happiness) som ett mått på välfärd och
utveckling. Utifrån den ovan nämnda resolutionen, som Bhutan tog initiativ
till, kommer nu ett toppmöte att hållas i New York. Experter samlas den 2 april
i FN:s högkvarter i New York för att tillsammans arbeta med att utforma en
lyckobaserad ekonomisk modell som ska kunna införlivas i nationell politik.
Nobelpristagaren Joseph E Stiglitz påpekar att vad
man mäter har betydelse för vad man gör. Om man inte mäter de rätta sakerna gör man inte heller de rätta sakerna.
Att öka förutsättningarna för att alla människor,
nu och i framtiden, ska kunna trivas och må bra bör vara ett överordnat
politiskt mål. Därför är det angeläget att även Sverige tar fasta på FN:s
generalförsamlings uppmaning.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga:
Vad avser finansminister Anders Borg att göra för
att Sverige ska uppfylla FN:s generalförsamlings uppmaning att utarbeta nya
mått på välfärd och samhällsutveckling, som bättre fångar vikten av strävan
efter lycka och välbefinnande för utveckling, och låta dessa bli vägledande för
politiken?