den 4 april

Interpellation

2011/12:319 Politik för lycka

av Annika Lillemets (MP)

till finansminister Anders Borg (M)

FN:s generalförsamling uppmanade i somras medlemsstaterna att utarbeta nya mått på välfärd och samhällsutveckling som bättre fångar betydelsen av strävan efter lycka och välbefinnande för utveckling och kan vara vägledande för politiken.

I resolutionen, Happiness: towards a holistic approach to development, som antogs enhälligt den 19 juli 2011 av FN:s generalförsamling, utvecklas motiven bakom uppmaningen. Den inleds med att slå fast att strävan efter lycka är ett grundläggande mänskligt mål. Därefter framhålls att lycka som universellt mål och strävan ligger i linje med de globalt överenskomna millenniemålen.

Vidare påpekas i resolutionen att bnp är ett mått som inte utformats för att återspegla människors lycka eller välbefinnande. Bnp mäter därför inte heller dessa aspekter av människors liv. Det konstateras även att ohållbara produktions- och konsumtionsmönster kan hindra en hållbar utveckling. En mer inkluderande, rättvis och balanserad syn på ekonomisk tillväxt är nödvändig. Det behövs därför nya mått på välfärd och samhällsutveckling som bättre fångar vikten av strävan efter lycka och välbefinnande. Robert Kennedy sammanfattade frågan redan 1968, som att ”BNP mäter allt utom det som gör livet värt att leva”.

Intresset för nya, mer heltäckande välfärdsmått och förbättrade förutsättningar för lycka som politiskt mål ökar runt om i världen. Utöver FN har EU-kommissionen, Världsbanken och OECD samt många länder som Frankrike och Storbritannien på olika sätt uppmärksammat och tagit ställning för detta.

Bhutan är en stat som i många år använt sig av bruttonationallycka (Gross National Happiness) som ett mått på välfärd och utveckling. Utifrån den ovan nämnda resolutionen, som Bhutan tog initiativ till, kommer nu ett toppmöte att hållas i New York. Experter samlas den 2 april i FN:s högkvarter i New York för att tillsammans arbeta med att utforma en lyckobaserad ekonomisk modell som ska kunna införlivas i nationell politik.

Nobelpristagaren Joseph E Stiglitz påpekar att vad man mäter har betydelse för vad man gör. Om man inte mäter de rätta sakerna gör man inte heller de rätta sakerna.

Att öka förutsättningarna för att alla människor, nu och i framtiden, ska kunna trivas och må bra bör vara ett överordnat politiskt mål. Därför är det angeläget att även Sverige tar fasta på FN:s generalförsamlings uppmaning.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga:

Vad avser finansminister Anders Borg att göra för att Sverige ska uppfylla FN:s generalförsamlings uppmaning att utarbeta nya mått på välfärd och samhällsutveckling, som bättre fångar vikten av strävan efter lycka och välbefinnande för utveckling, och låta dessa bli vägledande för politiken?