den
23 februari
Interpellation
2011/12:264
Bolånetaket
av Helene
Petersson i Stockaryd (S)
till statsrådet Stefan Attefall (KD)
Bolånetaket infördes för drygt ett år sedan och
innebar att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Bakgrunden
var att Finansinspektionen ville förhindra en ”osund” utveckling på
kreditmarknaden och öka konsumentskyddet. Målet var också att begränsa
hushållens skulder som i dag utgörs till ca 80 procent av bolån. Grundtanken
var bra men införandet har fått många oönskade effekter.
I veckan gick flera aktörer inom bostadsmarknaden
ut med en gemensam artikel under rubriken ”Bolånetaket stänger ut de unga
från bostadsmarknaden”. Sedan bolånetaket infördes för drygt ett år sedan
har vissa grupper helt försvunnit från visningarna, uppger Mäklarförbundet.
Flera banker säger att bolånekunder under 25 år har i stort sett försvunnit och
menar att det har blivit allt vanligare att föräldrar går in som
medfinansiärer. Detta gör att unga som saknar medfinansiärer inte får lån.
Det är givetvis inte bra att människor drar på sig
skulder som de har svårt att ta sig ur, men hela regleringen med bolånetaket,
skeva bostadspriser samt avsaknaden av en konkret och hållbar bostadspolitik
från regeringen har gjort att omsättningen inom bostadsmarknaden har blivit
allt trögare. Det finns för få bostäder och det byggs för lite. Möjligheten att
byta boende är obefintlig om man inte har en rejäl kontantinstans.
Även Trähusbranschen vädjar till statsrådet om
åtgärder för att få i gång bostadsbyggandet.
Min fråga till statsrådet är:
Vad avser statsrådet att göra för att få i gång
bostadsbyggandet av både flerfamiljs- och enfamiljshus
så att omsättningen ökar och unga får en chans att komma in på
bostadsmarknaden?