den 3 februari

Interpellation

2011/12:223 Yrkeshögskolan

av Jabar Amin (MP)

till statsrådet Nyamko Sabuni (FP)

Enligt Statistiska centralbyrån var arbetslösheten i Sverige 7,1 procent under december 2011. I åldersgruppen 15–24 år var den hela 20,8 procent.

Många, särskilt unga, har fortfarande en svag förankring på arbetsmarknaden. Samtidigt har många arbetsgivare svårt att hitta arbetskraft med sådana erfarenheter som de behöver. Arbetslösheten består trots stora rekryteringsbehov.

Svenskt Näringsliv påpekar i en rapport från mars 2011 att de så kallade missmatchningsproblemen dessutom är väldigt olika regionalt. Regionerna Kalmar, Västmanland, Östergötland och Västernorrland har större problem än vad regionerna Halland, Jönköping, Uppsala, Skåne, Västerbotten och Dalarna har. Att erfarenheter och kunskaper hos arbetskraften inte matchar efterfrågan och behovet på arbetsmarknaden påverkar i hög grad den regionala utvecklingen.

Det är den här utmaningen som Myndigheten för yrkeshögskolan har som uppgift att hantera. Genom analys av arbetsmarknadens behov av arbetskraft och bedömning av utbildningarnas kvalitet och resultat beslutar myndigheten om statsbidrag till utbildningsanordnare. Alla beviljade utbildningar leder till yrken och kompetens som är efterfrågade av näringslivet och på arbetsmarknaden i övrigt.

Den starka arbetslivsanknytningen i yrkeshögskolans utbildningar medförde att hela 86 procent av de studerande i yrkeshögskoleutbildningar hade arbete eller försörjning i eget företagande inom sex månader efter avslutad utbildning vid senaste uppföljningen.

Var femte studerande som antogs till någon utbildning inom yrkeshögskolan år 2010 hade utländsk bakgrund. Det är högre andel än inom någon annan eftergymnasial utbildningsform, enlig myndigheten själv. Nära två tredjedelar av de examinerade från yrkeshögskoleutbildningar stannar kvar i regionen efter avslutad utbildning och står därmed till den lokala arbetsmarknadens förfogande. Med andra ord, utbildningarna inom yrkeshögskolan fyller verkligen sitt syfte på den svenska arbetsmarknaden.

Konkurrensen om att få starta yrkeshögskoleutbildningar har aldrig varit större än i den senaste ansökningsomgången. Antalet ansökningar ökade med 27 procent till 1 127 stycken. Ansökningar motsvarande 29 procent av de sökta utbildningsplatserna kunde beviljas. Det motsvarar omkring 8 900 utbildningsplatser. Myndigheten menar själv att den skulle kunna bevilja dubbelt så många platser, med bibehållen kvalitet, och fortfarande möta en efterfrågan, men det kräver självklart en annan medelstilldelning. Detta finns också i de yttranden som myndigheten gjort till regeringen inför regeringens budgetproposition 2011.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att Myndigheten för yrkeshögskolan framöver ska kunna bevilja en större andel utbildningsplatser?