den
3 februari
Interpellation
2011/12:223
Yrkeshögskolan
av Jabar Amin
(MP)
till statsrådet Nyamko Sabuni (FP)
Enligt Statistiska centralbyrån var arbetslösheten
i Sverige 7,1 procent under december 2011. I åldersgruppen 15–24 år var
den hela 20,8 procent.
Många, särskilt unga, har fortfarande en svag
förankring på arbetsmarknaden. Samtidigt har många arbetsgivare svårt att hitta
arbetskraft med sådana erfarenheter som de behöver. Arbetslösheten består trots
stora rekryteringsbehov.
Svenskt Näringsliv påpekar i en rapport från mars
2011 att de så kallade missmatchningsproblemen dessutom är väldigt olika
regionalt. Regionerna Kalmar, Västmanland, Östergötland och Västernorrland har
större problem än vad regionerna Halland, Jönköping, Uppsala, Skåne, Västerbotten
och Dalarna har. Att erfarenheter och kunskaper hos arbetskraften inte matchar
efterfrågan och behovet på arbetsmarknaden påverkar i hög grad den regionala
utvecklingen.
Det är den här utmaningen som Myndigheten för
yrkeshögskolan har som uppgift att hantera. Genom analys av arbetsmarknadens
behov av arbetskraft och bedömning av utbildningarnas kvalitet och resultat
beslutar myndigheten om statsbidrag till utbildningsanordnare. Alla beviljade
utbildningar leder till yrken och kompetens som är efterfrågade av näringslivet
och på arbetsmarknaden i övrigt.
Den starka arbetslivsanknytningen i yrkeshögskolans
utbildningar medförde att hela 86 procent av de studerande i
yrkeshögskoleutbildningar hade arbete eller försörjning i eget företagande inom
sex månader efter avslutad utbildning vid senaste uppföljningen.
Var femte studerande som antogs till någon
utbildning inom yrkeshögskolan år 2010 hade utländsk bakgrund. Det är högre
andel än inom någon annan eftergymnasial utbildningsform, enlig myndigheten själv.
Nära två tredjedelar av de examinerade från yrkeshögskoleutbildningar stannar
kvar i regionen efter avslutad utbildning och står därmed till den lokala
arbetsmarknadens förfogande. Med andra ord, utbildningarna inom yrkeshögskolan
fyller verkligen sitt syfte på den svenska arbetsmarknaden.
Konkurrensen om att få starta
yrkeshögskoleutbildningar har aldrig varit större än i den senaste
ansökningsomgången. Antalet ansökningar ökade med 27 procent till 1 127
stycken. Ansökningar motsvarande 29 procent av de sökta utbildningsplatserna
kunde beviljas. Det motsvarar omkring 8 900 utbildningsplatser.
Myndigheten menar själv att den skulle kunna bevilja dubbelt så många platser,
med bibehållen kvalitet, och fortfarande möta en efterfrågan, men det kräver
självklart en annan medelstilldelning. Detta finns också i de yttranden som
myndigheten gjort till regeringen inför regeringens budgetproposition 2011.
Med anledning av detta
vill jag fråga statsrådet:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att
Myndigheten för yrkeshögskolan framöver ska kunna bevilja en större andel
utbildningsplatser?