den
15 september
Interpellation
2011/12:2
Praktisk arbetslivsorientering som en levande del i elevers utbildning
av Esabelle
Dingizian (MP)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Tillväxten börjar i skolan. Men den skulle kunna
förbättras då alltför många ungdomar inte når gymnasiekompetens vilket som
regel leder till arbetslöshet. Därför måste vägen in till arbetslivet för
ungdomar underlättas och förbättras.
Följande stycke är hämtat ur den nya skollagen:
”Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet
i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta
förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala
utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan
med arbetslivet och närsamhället i övrigt.”
I skollagens målformulering kan följande läsas: ”Att
varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets‑, förenings- och
kulturliv.”
Dessa exempel ur lagtexten visar att lagstiftningen
är alltför luddig och till intet förpliktande. Det finns inga bindande krav på
kommunerna och de enskilda skolorna som innebär att samverkan med näringslivet
och arbetsmarknaden ska upprättas. Jag menar dessutom att man bör gå längre än
så och anser att praktisk arbetslivsorientering (prao) ska vara en obligatorisk
rättighet för eleverna.
Forskningsrapporter visar att prao bland annat
underlättar elevers studie- och yrkesval, tillför ämnesundervisningen nya
perspektiv, ger stöd till inlärningen och ökar elevers kunskap om arbetslivet
och dess krav och möjligheter. Ett bra samarbete med näringslivet öppnar också
upp för elever att få ett första sommarjobb.
I dag har många skolungdomar mycket svårt, ibland
näst intill omöjligt, att få en praoplats. Det är alltför ofta upp till
föräldrar och elever om det över huvud taget ska bli en plats. Det betyder i
realiteten att de elever som kanske allra mest behöver en praoplats i stället
blir utan.
Många kommuner har helt slutat med prao för elever
i grundskolan med motiveringen att det är svårt att få
fram praoplatser. Allt tyder på att det främst har sin orsak i att skolan inte
prioriterar praoverksamheten då det även finns kommuner och skolor som är
framgångsrika och ser fördelarna med prao och därför valt att fortsätta ge sina
elever praktisk arbetslivsorientering.
Jag menar att kopplingen mellan skolan och
arbetslivet är viktig och nödvändig för en hållbar arbetsmarknad vilket jag
också formulerade i en motion 2010.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga
utbildningsminister Jan Björklund:
-
Avser utbildningsministern
att ta några initiativ för att stimulera samverkan mellan skolan och
näringslivet/arbetsmarknaden?
-
Avser
utbildningsministern att vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen
på området?