den
30 november
Interpellation
2011/12:155
Det estetiska lärandet i gymnasieskolan
av Tina Ehn (MP)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Den nya gymnasiereformen har nu hösten 2011 trätt i
kraft. De estetiska ämnena i gymnasiet är nu endast ett ämne som tillval, och
ger inga meriterande poäng. Detta kommer sannolikt att leda till att intresset för
att läsa estetiska ämnen försvagas och väljs bort av eleverna. Det är en
olycklig utveckling.
Gymnasieskolan är viktig och tiden i gymnasiet är
en viktig tid i unga människors liv. Samhället behöver kreativa, kunniga
människor med god kommunikationsförmåga. Kulturen och de estetiska ämnena är
viktiga i det avseendet.
Även i ett strikt ekonomiskt perspektiv är det
olyckligt. Kulturens ekonomiska roll växer. Enligt en EU-rapport (KEA 2006)
omsätter den kulturella och kreativa sektorn mer pengar än både bilindustrin
och it-industrin.
Det finns många som tror att god estetisk och
kommunikativ kompetens kommer att höra till det allra viktigaste på framtidens
arbetsmarknad. Då gör regeringen tvärtom och begränsar estetikens plats i
skolan.
Inför förändringarna i gymnasiereformen uttryckte
Lärarnas Riksförbund ett förslag där man föreslår att det bör reserveras ett
obligatoriskt utrymme på samtliga program för estetiska ämnen inom gymnasiet.
Nu visar det sig också att den nya gymnasiereformen
gör att många lärare i estetiska ämnen ställs utanför arbetsmarknaden. Det här
oroar både rektorer, facket och blivande lärare. I Kulturnytt i Sveriges Radio den 21 november kunde vi höra om Nadia
Moberg, från Örebro, som läser fjärde året på musiklärarutbildningen. När hon
började visste hon inte att gymnasiereformen skulle genomföras. Nu är hennes
och många andra blivande och nuvarande lärares framtid hotad.
I samma radioinslag kan vi höra Helena Linge,
förbundsstyrelseledamot på Lärarnas Riksförbund, konstatera att de redan nu får
rapporter om att antalet anställningar för lärare i estetiska ämnen på
gymnasiet minskar. Det kommer att leda till att också estetisk verksamhet som
valbar kurs blir svårt att genomföra.
Den grupp som förlorar allra mest är dock eleverna
i gymnasieskolan som går miste om viktig och berikande verksamhet. Med mer
kultur i skolan berikas eleverna inte enbart kulturellt. Estetisk verksamhet
kan också vara en väg till mer kunskap i andra ämnen – och ett sätt att
underlätta och förstärka inlärningen.
Alla elever i skolan tar till sig och processar
kunskap på olika sätt och med olika sinnen. Några behöver lära sig i rörelse,
andra behöver använda händerna för att testa och processa kunskap. Vissa lär
sig enklast genom att lyssna och andra vill se eller läsa. Det är en smal syn
på lärande som präglar den reform som tar bort det estetiska uttrycket och
lärandet från skolan.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:
Avser utbildningsministern att ta några initiativ
för att säkerställa att Sveriges gymnasieskolor inte tappar kompetent och
utbildad personal inom de estetiska ämnena?
Avser utbildningsministern att ta några initiativ
för att säkerställa att den svenska gymnasieskolan kan fortsätta vara
meningsfull för elever med olika lärandeförutsättningar och kunskapsprocesser?