den 30 november

Interpellation

2011/12:155 Det estetiska lärandet i gymnasieskolan

av Tina Ehn (MP)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Den nya gymnasiereformen har nu hösten 2011 trätt i kraft. De estetiska ämnena i gymnasiet är nu endast ett ämne som tillval, och ger inga meriterande poäng. Detta kommer sannolikt att leda till att intresset för att läsa estetiska ämnen försvagas och väljs bort av eleverna. Det är en olycklig utveckling.

Gymnasieskolan är viktig och tiden i gymnasiet är en viktig tid i unga människors liv. Samhället behöver kreativa, kunniga människor med god kommunikationsförmåga. Kulturen och de estetiska ämnena är viktiga i det avseendet.

Även i ett strikt ekonomiskt perspektiv är det olyckligt. Kulturens ekonomiska roll växer. Enligt en EU-rapport (KEA 2006) omsätter den kulturella och kreativa sektorn mer pengar än både bilindustrin och it-industrin.

Det finns många som tror att god estetisk och kommunikativ kompetens kommer att höra till det allra viktigaste på framtidens arbetsmarknad. Då gör regeringen tvärtom och begränsar estetikens plats i skolan.

Inför förändringarna i gymnasiereformen uttryckte Lärarnas Riksförbund ett förslag där man föreslår att det bör reserveras ett obligatoriskt utrymme på samtliga program för estetiska ämnen inom gymnasiet.

Nu visar det sig också att den nya gymnasiereformen gör att många lärare i estetiska ämnen ställs utanför arbetsmarknaden. Det här oroar både rektorer, facket och blivande lärare. I Kulturnytt i Sveriges Radio den 21 november kunde vi höra om Nadia Moberg, från Örebro, som läser fjärde året på musiklärarutbildningen. När hon började visste hon inte att gymnasiereformen skulle genomföras. Nu är hennes och många andra blivande och nuvarande lärares framtid hotad.

I samma radioinslag kan vi höra Helena Linge, förbundsstyrelseledamot på Lärarnas Riksförbund, konstatera att de redan nu får rapporter om att antalet anställningar för lärare i estetiska ämnen på gymnasiet minskar. Det kommer att leda till att också estetisk verksamhet som valbar kurs blir svårt att genomföra.

Den grupp som förlorar allra mest är dock eleverna i gymnasieskolan som går miste om viktig och berikande verksamhet. Med mer kultur i skolan berikas eleverna inte enbart kulturellt. Estetisk verksamhet kan också vara en väg till mer kunskap i andra ämnen – och ett sätt att underlätta och förstärka inlärningen.

Alla elever i skolan tar till sig och processar kunskap på olika sätt och med olika sinnen. Några behöver lära sig i rörelse, andra behöver använda händerna för att testa och processa kunskap. Vissa lär sig enklast genom att lyssna och andra vill se eller läsa. Det är en smal syn på lärande som präglar den reform som tar bort det estetiska uttrycket och lärandet från skolan.

Med anledning av det ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:

Avser utbildningsministern att ta några initiativ för att säkerställa att Sveriges gymnasieskolor inte tappar kompetent och utbildad personal inom de estetiska ämnena?

Avser utbildningsministern att ta några initiativ för att säkerställa att den svenska gymnasieskolan kan fortsätta vara meningsfull för elever med olika lärandeförutsättningar och kunskapsprocesser?