den
23 november
Interpellation
2011/12:140
Kontroll av enskilda företag som anlitats för att utföra tjänster
av Jonas Sjöstedt
(V)
till statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)
I en skrivelse daterad den 4 november till
Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens framför den svenska
regeringen sina åsikter på nya dokument om tillämpningen av statsstödsreglerna
avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
Kommissionen har i sitt förslag tagit med frågan om
efterkontroll av enskilda företag som anlitats för att utföra tjänster.
Regeringen avvisar detta förslag med följande motivering (med min kursivering):
”I de fall en tjänst utformas enligt beslutet
och tilldelas på ett sätt som säkerställer en genomsynlig (transparent) och
icke-diskriminerande tilldelning i konkurrens bör det inte krävas någon efterhandskontroll och granskning av kostnaderna.
En genomgång av ett bolags redovisning kommer aldrig att kunna ge en helt
rättvisande bild enligt de premisser på vilka överkompensation ska kunna
kontrolleras i beslutet. En genomgång av bolagens redovisning och olika
eventuella kvalitetskriterier kan därför sannolikt inte bli en bättre måttstock
(”benchmark”) för nödvändighet och proportionalitet än
konkurrensutsättning. Det är därför rimligt att det inte behövs några kontroller av s.k. överkompensation i dessa fall.
Det är inte rimligt att leverantörer både ska genomgå en fullständig
upphandlingsprocess och dessutom i efterhand behöva följa en reglerad
ersättningsnivå. Kvalitetskrav är särskilt viktiga inom tjänstemarknaderna och
kanske än mer på det sociala området än på andra områden. Så länge tjänsten konkurrensutsätts säkerställs en rimlig kontroll
av att enskilda företag inte gynnas inom ramen för beslutets
tillämpningsområde.”
Detta är således regeringens officiella hållning
gentemot EU i denna fråga.
Ställningstagandet blir en aning märkligt när man
känner till den presskonferens regeringen anordnade i samband med Caremaaffären
den 14 november – tio dagar efter att skrivelsen skrevs – där
Anders Borg bland annat talade om Caremas ”tvivelaktiga och aggressiva
upplägg” samt meddelade att Skatteverket fått i uppdrag att undersöka
möjligheten att tillämpa skatteflyktslagstiftningen
mot dessa typer av bolag.
Jag vill därför ställa följande frågor till statsrådet
Birgitta Ohlsson:
Kan statsrådet klargöra hur det gick till när man
på tio dagar tycks ha ändrat åsikt i frågan?
Avser statsrådet att meddela kommissionen att man
drar tillbaka skrivelsen då man har kommit till nya insikter?
Avser statsrådet att en ny skrivelse i så fall ska
innehålla analyser där man medger att man haft en alltför stor tilltro till den
fria marknadens godhet?