Redogörelse till riksdagen 2011/12:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2011

Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 15 februari 2012 fastställt årsredovisningen för 2011 års verksamhet.

Riksdagsstyrelsens ledamöter 2011

Per Westerberg (M) Carina Moberg (S) Anna Kinberg Batra (M)
talman (ordförande)    
Karin Åström (S) Margareta Pålsson (M) Leif Jakobsson (S)
Tomas Tobé (M) Pia Nilsson (S) Magdalena Andersson (M)
Gunvor G Ericson (MP)   Johan Pehrson (FP)

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Kathrin Flossing (riksdagsdirektör)

1

20 11/12 :R S2

Inledning

All offentlig makt i Sverige utgår från folket

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.

Riksdagen är folkets främsta företrädare

Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning.

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.

Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även 15 fackutskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU- frågor.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet

Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

−svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

−svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

−främja kunskapen om riksdagen och dess arbete

−vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

−vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.

2

2011 /12: R S2

Innehållsförteckning  
INLEDNING ............................................................................................. 2
RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2011 .................................................... 4
RESULTATREDOVISNING ................................................................... 6
1 UTGÅNGSPUNKTER.............................................................................. 6
1.1 Lagar och föreskrifter............................................................. 6
1.2 Ledning................................................................................... 6
1.3 Uppgifter ................................................................................ 7
1.4 Uppdrag och uppdragsområden............................................. 7
1.5 Styrning och uppföljning ........................................................ 8
1.6 Personal ................................................................................. 9
2 VERKSAMHETEN 2011 ....................................................................... 10
2.1 Styrelsens prioriteringar, ambitioner och uppdrag.............. 10
2.2 Återrapporteringskrav och uppföljningsfaktorer.................. 10
2.3 Sammanfattande resultatredovisning ................................... 11
2.4 Organisationsförändringar under 2011 ............................... 14
3 UPPDRAG OCH RESULTAT PER UPPDRAGSOMRÅDE 2011.................... 17
3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A ......................... 17
3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B .............. 27
3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C....................... 35

3.4Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D42

3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E............... 45
4 STYRELSEUPPDRAG OCH STRATEGISKA FRÅGOR................................ 57
FINANSIELL REDOVISNING.............................................................. 62
5.1 RESULTATRÄKNING .................................................................. 62
5.2 BALANSRÄKNING...................................................................... 63
5.3 ANSLAGSREDOVISNING............................................................. 65
5.4 FINANSIERINGSANALYS ............................................................ 67
5.5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER....................................... 69
5.6 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER ................. 82

3

20 11/12 :R S2

Riksdagsförvaltningen 2011

Riksdagsförvaltningens uppdrag är att – i demokratins tjänst – skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och riksdagsledamöternas arbete. Hu- vuduppgiften är att stödja riksdagen i behandlingen av ärenden och se till att kammaren, utskotten och de övriga riksdagsorganen får de resurser och den service de behöver. Verksamheten ska vara ändamålsenlig och tillförlitlig och kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet.

2011 var ett eftervalsår som bl.a. innebar ett något mindre antal ärenden i utskotten och färre sammanträdestimmar i kammaren. Trots det har riksdagsarbetet varit intensivt under året. Både i kammaren och i utskotten har det parlamentariska läget med en minoritetsregering satt sin prägel på arbetet. Till detta kommer att EU-frågorna och särskilt subsidiaritetsprövningarna upptar en allt större del av arbetet i många utskott.

Riksdagsstyrelsen fattade en rad viktiga beslut under 2011, bl.a. om en utvärdering av den parlamentariska ledningsorganisationen och om en utredning om stöd för återgång till yrkesverksamhet för f.d. ledamöter samt en översyn av reglerna för inkomstgaranti.

Beslut har även fattats i en rad frågor som gäller förvaltningens regelverk och styrdokument, bl.a. riksdagens beslut om en ny instruktion för riksdagsförvaltningen samt styrelsens beslut om en ny arbetsordning för Riksdagsförvaltningen. Nya bestämmelser om intern styrning och kontroll trädde i kraft i början av året.

Riksdagsförvaltningens arbete med att sprida kunskap om riksdagen kommer att ta ett stort steg framåt när den nya webbplatsen, riksdagen.se, lanseras i februari 2012. Det är resultatet av stora arbetsinsatser under 2011 då också en betaversion av webbplatsen fick pris som bästa myndighetssajt. Under året har en ny kommunikationsstrategi fastställts och en översyn av intranätet inletts. I det sammanhanget kan nämnas att en undersökning visar att allmänhetens förtroende för riksdagen långsiktigt har ökat.

Riksdagsförvaltningens arbete för ökad tillgänglighet ger resultat. Det framgår av en enkätundersökning från Handisam som visar att förvaltningen är en av endast fem myndigheter i landet som lever upp till samtliga 13 kriterier för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Inom Riksdagsförvaltningen har 2011 inneburit förändringar i flera avseenden. Bland annat har en gemensam utskottsavdelning har skapats, och beslut har fattats om en omorganisation av den administrativa avdelningen fr.o.m. den 1 januari 2012.

Under en kort tid hösten 2011 var uppmärksamheten kring riksdagen och Riksdagsförvaltningen särskilt stor i medierna. Anledningen var frågan om riksdagsledamöternas ersättningar för övernattningsbostäder. Detta understryker vikten av att regler och rutiner är tydliga och begripliga – det ska vara lätt att göra rätt.

4

R I K S D A GS F Ö R V A L T N I N GE N 2011 2011 /12: RS2

Att förtydliga regelverket är också en del av det omfattande förändringsarbete som inletts under samlingsnamnet Färdplan 2014. Färdplanen, som består av ett stort antal delprojekt, syftar till att utveckla Riksdagsförvaltningen till en modern, professionell, öppen och engagerad parlamentsförvaltning som erbjuder ett ännu bättre stöd till den parlamentariska processen.

Kathrin Flossing

Riksdagsdirektör

5

20 11/12 :R S2

Resultatredovisning

1 Utgångspunkter

1.1 Lagar och föreskrifter

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning. Be- stämmelser om talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet finns i riksdagsordningen (RO).1

Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i en rad lagar och föreskrifter. I riksdagsordningens 9 kapitel finns grundläggande bestämmelser om personal och förvaltning. I lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen finns bl.a. bestämmelser om förvaltningens uppgifter, styrelsens ansvar och arbetsformer, ledamotsrådet samt riksdagsdirektörens uppgifter och ansvar. Mer detaljerade bestämmelser om riksdagsdirektörens beslutsrätt, chefernas ansvar och personalansvarsnämnden finns i förvaltningens arbetsordning2. I den s.k. REA-lagen3 finns bestämmelser om anslag och inkomsttitlar, ekonomiska förpliktelser, kapitalförsörjning, redovisning, intern styrning och kontroll samt internrevision.

Från och med den 1 juli 2011 ska nya myndighetsinterna föreskrifter benämnas antingen riksdagsstyrelsens föreskrift eller riksdagsdirektörens föreskrift beroende på vem som har beslutat den.

Riksdagsförvaltningens riktlinjer är ett komplement till lagar och föreskrifter. Riktlinjerna talar om hur förvaltningen bör arbeta inom de områden som författningarna inte direkt reglerar. Inom förvaltningen finns också en värdegrund och policydokument på olika områden.

1.2 Ledning

Talmannen leder riksdagens arbete och bildar tillsammans med de tre vice talmännen riksdagens presidium. Talmannen samråder med partiernas gruppledare om övergripande frågor i riksdagsarbetet. Frågor av gemensamt intresse för utskotten och EU-nämnden behandlas i den s.k. ordförandekonferensen där talmannen överlägger med utskottens och EU-nämndens ordföranden.

Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Den består av talmannen som ordförande och tio riksdagsledamöter som väljs av riksdagen. Riksdagsstyrelsen har överläggningar om planeringen av riksdagsarbetet och beslutar i större frågor som rör förvaltningen eller riksdagens internationella verksam-

11 kap. 5 §.

2RFS 2011:10.

3Lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

6

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

het. Vid riksdagsstyrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och gruppledarna för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen och därmed inte deltar i riksdagsstyrelsens beslut. Riksdagsdirektören, som är chef för förvaltningen, är föredragande i styrelsen. Till stöd för talmännens och riksdagsdirektörens arbete finns en ledningsstab.

Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamotsrådet. Detta är ett organ där förvaltning och ledamöter samråder om administrativa frågor som är av särskilt intresse för ledamöterna, t.ex. arbetsrum, resebestämmelser och teknisk utrustning. Förvaltningens ledningsgrupp är ett forum för planering och samordning av frågor som rör förvaltningen. Gruppen utgörs av riksdagsdirektören och avdelningscheferna, chefen för ledningsstaben och planeringschefen.

1.3 Uppgifter

Riksdagen har – som det främsta demokratiska statsorganet i Sverige – konstitutionellt fastställda uppgifter i det svenska statsskicket. Riksdagen och dess ledamöter har också en central roll i opinionsbildningen och en skyldighet att verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Riksdagen har även uppgifter som följer av internationella åtaganden och av medlemskapet i EU.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har endast en verksamhetsgren: Stöd till den parlamentariska processen.

Huvuduppgiften för förvaltningen är att stödja riksdagen i behandlingen av ärenden och se till att kammaren, utskotten och övriga riksdagsorgan får det stöd och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera allmänheten om riksdagens arbete, och om EU-frågor och handlägga ärenden som rör riksdagens internationella kontakter. Förvaltningen har även ansvar för säkerhet och krishantering i riksdagen under fredstid och ansvarar för de myndighets- och förvaltningsuppgifter som anges i riksdagsordningen samt andra lagar och föreskrifter.

1.4 Uppdrag och uppdragsområden

Riksdagsstyrelsen har formulerat förvaltningens fem huvuduppdrag på följande vis:

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

−svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

−svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

−främja kunskapen om riksdagen och dess arbete

−vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

−vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.

7

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Dessa uppdrag utgör grunden för de fem uppdragsområden som Riksdagsförvaltningens verksamhet är indelad i.

A. Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier

C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

D. Vård och bevarande av byggnader och samlingar

E. Myndighet och arbetsgivare

1.5 Styrning och uppföljning

Riksdagsförvaltningens verksamhet ska vara ändamålsenlig och tillförlitlig och kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Därför är uppföljning och kontroll av verksamheten lika viktiga delar av styrningsprocessen som planering. Planering, genomförande och uppföljning är kontinuerliga processer som pågår parallellt i olika faser. Erfarenheter från uppföljningsprocessen tas till vara och återverkar på planering och genomförande för att vässa förvaltningens verksamhet i alla dess delar.

Planering och beslut

Med utgångspunkt i de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen – och de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen formulerat – planeras, utarbetas och beslutas de styrdokument som vägleder förvaltningens verksamhet under ett år. Den strategiska planen, planeringsdirektiven, budgetförslagen, anslagsdirektiven, verksamhetsplanen och internbudgeten är centrala dokument i denna planeringsprocess.

Utöver den styrning som kommer till uttryck i dessa dokument får förvaltningen löpande under året olika uppdrag av riksdagsstyrelsen. Uppdragen är av olika omfattning och kan t.ex. handla om en utredning av riksdagens fastigheter, ledamotsanknutna frågor eller riksdagens myndigheter. Uppdragen avslutas genom en slutrapport till styrelsen.

Uppföljning och revision

Parallellt med planeringsarbetet pågår en kontinuerlig process med uppföljning och kontroll. Syftet med uppföljningen av verksamheten och budgeten är att koppla kostnader till uppnådda resultat, stärka kostnadseffektiviteten och analysera om förvaltningen är på rätt väg. Resultatet kan medföra att verksamheten styrs om och planeringsprocessen korrigeras.

Uppföljningen och kontrollen genomförs dels i form av förvaltningsintern uppföljning i tertial- och helårsrapporter och i årsredovisningen, dels i form av intern och extern revision. I den interna uppföljningen ingår bl.a. en serviceenkät som varje år, med undantag för valår, riktas till ledamöter och ibland även till anställda vid partikanslierna. Vart tredje år görs även en med-

8

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

arbetarundersökning för att stämma av medarbetarnas syn på förvaltningen och arbetet.

Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verksamhet och bedrivs av ett kvalificerat revisionsföretag. I förvaltningen finns en internrevisionsansvarig som svarar inför riksdagsdirektören och ytterst inför riksdagsstyrelsen. Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut de verksamheter inom förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar till riksdagsstyrelsen två gånger om året. Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen om revision av statlig verksamhet4.

Intern styrning och kontroll

Mot bakgrund av nya bestämmelser i REA-lagen tillämpas en process för intern styrning och kontroll vid Riksdagsförvaltningen fr.o.m. 2011. En uppföljning av hur processen har fungerat ska genomföras våren 2013.

Myndighetens ledning ska enligt de nya bestämmelserna säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Intern styrning och kontroll är den process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet fullgör sitt verksamhetsansvar. I processen ingår momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation.

I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens ledning att den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i förekommande fall eventuella brister.

1.6 Personal

För att Riksdagsförvaltningen ska kunna utföra sina uppgifter – alltifrån friskvård och lokalvård till stöd för utskottens och kammarens arbete – krävs personal med en rad olika kvalifikationer. Inom förvaltningen finns många olika yrkesgrupper som alla förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta tillgång ligger i personalens kunnande och skicklighet. Att kontinuerligt utveckla och höja kompetensen på olika områden är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna ge det stöd och den service som ledamöterna och riksdagsarbetet kräver. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas under avsnitt 3.5.

4SFS 2002:1022

9

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

2 Verksamheten 2011

2.1 Styrelsens prioriteringar, ambitioner och uppdrag

Prioriteringar

Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 april 2010 om en strategisk plan för 2011–2014. I juni 2010 beslutade styrelsen om förslag till anslag för 2011 och i december om anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen för 2011.

I den strategiska planen anfördes att det inför den nya valperioden fanns anledning att inte vara för detaljerad när det gällde prioriteringar, utan att i stället lägga en grund för en jämn verksamhet med hög kvalitet. Kontinuitetsplaneringen för verksamheten i kammare och utskott skulle även fortsättningsvis prioriteras liksom förnyelsen av den externa webben och den tekniska utrustningen till ledamöterna. Dessutom skulle det fleråriga renoveringsprogrammet för riksdagens fastigheter få hög prioritet. Resultatet av arbetet med de prioriterade områdena under 2011 redovisas i avsnitt 2.4 Sammanfattande resultatredovisning.

Den verksamhet som planeras inom Riksdagsförvaltningen ska vara ändamålsenlig och tillförlitlig samt präglas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Riksdagsförvaltningen ska i alla sammanhang särskilt prioritera den verksamhet som avses inom uppdragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. Därefter ska verksamheten inom uppdragsområdet Stöd och service till ledamöter och partigruppskanslier prioriteras.

Uppdragsområden

I verksamhetsplanen för 2011, som fastställts av riksdagsstyrelsen, anges de ambitioner som gäller för respektive uppdragsområde. Av verksamhetsplanen framgår också att verksamheten och förbrukningen av medel ska följas upp och redovisas efter varje tertial i en uppföljningsrapport som föredras i riksdagsstyrelsen samt efter verksamhetsårets slut i en årsredovisning till riksdagen.

Uppdrag

Förvaltningen får löpande under året uppdrag från riksdagsstyrelsen. En samlad lägesrapport för dessa uppdrag redovisas i avsnitt 4.

2.2 Återrapporteringskrav och uppföljningsfaktorer

Riksdagsstyrelsen fastställde anslagsdirektiv för budgetåret 2011 den 15 december 2010. Enligt direktivet ska hyrorna för de kommersiella lokalerna bestämmas på marknadsmässiga grunder. Lägenhetshyrorna ska bestämmas enligt bruksvärdesprincipen. Avgiftsbelagd verksamhet särredovisas i enlig-

10

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

het med vad som framgår av föreskriften om tillämpning av REA-lagen.5 För Riksdagsförvaltningen innebär det att det görs en särredovisning av de direkta kostnaderna för produktion och distribution av riksdagstrycket och tidningen Riksdag & Departement och för motsvarande kostnader och intäkter för fastighetsverksamheten. Särredovisningen återfinns under respektive uppdragsområde i anslutning till verksamhetsbeskrivningen.

För att följa upp verksamheten inom uppdragsområdena används bl.a. jämförande statistik, enkätundersökningar, utvärderingar och intervjuer.

Ett underlag för bedömningen av Riksdagsförvaltningens verksamhet är den enkätundersökning om riksdagsledamöternas inställning till förvaltningens service och tjänster som genomförs varje år med undantag för valår. Re- sultaten av undersökningen redovisas dels översiktligt i avsnitt 2.3 dels i sitt ämnesmässiga sammanhang under respektive uppdragsområde.

Förvaltningen genomförde under hösten även en medarbetarundersökning för att få kunskap om personalens syn på bl.a. sin arbetsplats, chefer och arbetsmiljö. Medarbetarundersökningens resultat redovisas i avsnitt 3.5.

SOM-institutet6 vid Göteborgs universitet genomför varje höst en nationell frågeundersökning där ett delmoment gäller förtroendet för olika samhällsinstitutioner, bl.a. riksdagen. Resultatet av 2010 års undersökning publicerades 2011 och redovisas i avsnitt 2.3.

2.3 Sammanfattande resultatredovisning

Sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden

Riksdagsförvaltningen har under 2011 säkerställt att riksdagen kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Inom uppdragsområde A har kammaren och utskotten fått det stöd som krävts för att de ska kunna bedriva verksamheten enligt arbetsplanerna.

Förvaltningens verksamhet inom uppdragsområde B har under 2011 säkerställt att ledamöter och partikanslier fått ett väl fungerande stöd och en god service. Stödet och servicen har gett riksdagsledamöterna och partikanslierna goda förutsättningar att fullgöra sina uppdrag.

Under 2011 har förvaltningen, inom uppdragsområde C, säkerställt att allmänhet, massmedier, vidareinformatörer och speciella målgrupper getts möjligheter till information och kunskaper om riksdagens arbete.

Förvaltningen har genom verksamheten inom uppdragsområde D säkerställt att riksdagens byggnader och samlingar vårdas och bevaras.

Under 2011 har förvaltningen genomfört de olika verksamheter som ligger inom uppdragsområde E på ett bra sätt och säkerställt att planerade åtgärder genomförts. Prioriteringen av teknisk utrustning till ledamöterna har genomförts väl och fokuserats på mobila lösningar.

Sammanfattningsvis har 95 procent av riksdagsförvaltningens disponibla anslag förbrukats under 2011. Anslagssparandet uppgår till 76 miljoner kro-

57 kap. 7 § RFS 2006:10.

6SOM = samhälle, opinion, medier.

11

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

nor, varav 13 miljoner kronor avser ledamotsanslaget och 63 miljoner avser förvaltningsanslaget.

Bedömningen är att Riksdagsförvaltningen under 2011 i allt väsentligt fullgjort sina uppdrag så som de är formulerade i riksdagsordningen, i förvaltningens instruktion och övriga styrdokument samt i de särskilda beslut som riksdagsstyrelsen fattat.

Resultat av arbetet med prioriterade områden

Kontinuitetsplanering för verksamheten i kammare och utskott: Kammaren och utskotten har fått det stöd som krävts för att säkerställa kontinuitetsplaneringen.

Förnyelse av den externa webbplatsen, riksdagen.se: Prioriteringen av nya riksdagen.se har inneburit en höjd ambitionsnivå för projektet. En betaversion av webbplatsen utsågs till bästa myndighetssajt 2011, och nya riksdagen.se kommer att lanseras i februari 2012.

Teknisk utrustning till ledamöterna: Som en del av arbetet efter valet 2010 har stödet med teknisk utrustning till riksdagsledamöterna prioriterats. Förvaltningen har försett ledamöterna med sådan teknisk utrustning som är väsentlig för riksdagsuppdraget: tjänsterum med nödvändig utrustning, en bärbar dator, mobiltelefon och skrivare. Stödet har fokuserats på satsningar för mobila lösningar.

Det fleråriga renoveringsprogrammet för riksdagens fastigheter: Omfattande åtgärder har under året genomförts inom renoveringsprogrammet. I en rapport till riksdagsstyrelsen redovisades att statusen för fastigheterna generellt sett är sämre än vad som tidigare konstaterats. Styrelsen har inom sig tillsatt en beredningsgrupp för fastighetsfrågorna och beslutat att ändra ordningsföljden för renoveringarna så att renoveringen av ledamotshuset inleds efter valet 2014 och renoveringen av Cephalus efter valet 2018.

Sammanställningen nedan visar Riksdagsförvaltningens totala kostnader, intäkter och transfereringar för den enda verksamhetsgrenen: Stöd till den parlamentariska processen. Motsvarande uppgifter redovisas även för respektive uppdragsområde. Uppgifter för 2009 kan inte lämnas per uppdragsområde utan endast totalt för myndigheten.

12

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden (mnkr)

  2011 2010 2009
Intäkter7 35 39 38
Kostnader –1 956 –1 677 –1 301
Nettokostnad –1 921 –1 638 –1 263
Transfereringar –470 –449 –433
Totalt –2 390 –2 087 –1 696

Ökningen på kostnadssidan mellan 2010 och 2011 beror främst på den avsättning som gjorts för pensioner och inkomstgarantier. Ökningen av transfereringar beror i sin tur på det nya bidraget till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer som från och med 2011 betalas ut av Riksdagsförvaltningen.

Undersökningar – översiktliga resultat

2011 års serviceenkät om riksdagsledamöternas inställning till förvaltningens service och tjänster genomfördes i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Enkäten besvarades av 172 ledamöter, eller 49 procent av samtliga. I analysen av resultaten användes SCB:s modell Nöjd-Kund-Index (NKI).

Ledamöternas helhetsbedömning av Riksdagsförvaltningen gav ett samlat betygsindex på 82, vilket var 1 enhet mer än 2009 (81). Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. Helhetsbetyget 82 är enligt SCB:s analys ett mycket högt betyg. Mest nöjda är riksdagsledamöterna med personalens hjälpsamhet. Mindre nöjdhet kan spåras när det gäller leverantören av taxitransporter och täckningen för det mobila bredbandet.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en omfattande nationell frågeundersökning – Riks-SOM – i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. En del av undersökningen gäller förtroendet för olika samhällsinstitutioner bl.a. riksdagen.

SOM-institutets undersökning 2010, som redovisades våren 2011, visar att förtroendet för riksdagen bland allmänheten långsiktigt har ökat.8 2010 hade 44 procent mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen, att jämföra med 34 procent 2009 eller 28 procent 2008. Samtidigt hade 15 procent ”mycket eller ganska litet förtroende” för riksdagen 2010. Ett genomgående mönster är att förtroendet för riksdagen går upp under valår för att därefter minska igen. Jämfört med det senaste valårets 44 procent (2010) var andelen som hade stort förtroende för riksdagen under de senaste valåren 33 procent (2006), 35 procent (2002) och 30 procent (1998). Den trendmässiga nedgången i förtroendet 1986–1996 har följts av en uppgång sedan mitten av 1990-talet. Samma utvecklingsmönster gäller även för andra politiska institutioner.

7Utom intäkter av anslag.

8Förtroendet för riksdagen 1986–2010, Sören Holmberg (SOM-rapport nr 2011:16).

13

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Diagram 1 Förtroendet för riksdagen

2.4 Organisationsförändringar under 2011

Under 2011 har flera organisationsförändringar genomförts inom Riksdagsförvaltningen.

Ledningsstaben

Den tidigare talmansstaben och riksdagsdirektörens ledningssekretariat sammanfördes den 1 mars till en ny ledningsstab. Ledningsstaben har bl.a. till uppgift att sköta talmannens pressfunktion, talmanspresidiets utgående internationella resor och sekreterar-, expeditions- och arkivfunktioner samt svarar för riksdagsdirektörens administrativa stöd m.m. Vidare ingår arbete med styrelse- och gruppledarmöten, ordförandekonferenser och övriga chefsmöten. Den internrevisionsansvarige ingår i ledningsstaben.

Riksdagens internationella kansli

Riksdagens internationella kansli (RIK) var tidigare organisatoriskt placerat direkt under riksdagsdirektören men inordnades i början av året som en del av kammarkansliet. RIK biträder talmännen och riksdagens ledamöter i deras internationella engagemang. RIK bistår dessutom riksdagens ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av besök och resor i anslutning till det omfattande internationella besöksutbytet.

14

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

Arkivet

Funktionen för arkiv- och dokumenthantering överfördes under våren från Riksdagsbiblioteket till den juridiska enheten där den inrättats som en funktion för arkiv och registratur.

Utskottsorganisationen

Den 1 december 2011 inrättades en ny administrativ organisation för utskottens och EU-nämndens kanslier i form av en utskottsavdelning. Den nya avdelningen har en administrativ kanslichef som är direkt underställd riksdagsdirektören och som har samma ekonomi- och personaladministrativa uppgifter som andra avdelningschefer inom förvaltningen. Den administrativa kanslichefen ska dock inte gå in i eller till någon del överta kanslichefernas ansvar för utskotten och EU-nämnden.

Administrativa avdelningen

Under 2011 har ett förslag till omorganisation av förvaltningens administrativa avdelning lagts fram och diskuterats. Förslaget innebär att den administrativa avdelningen upphör fr.o.m. den 1 januari 2012 och att det i stället bildas tre nya avdelningar samt att viss verksamhet flyttas till kammarkansliet och ledningsstaben.

15

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

16

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2011

I detta avsnitt redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde och vilka resultat som uppnåtts. Dessutom görs en analys och bedömning av om resultaten motsvarar de prioriteringar, ambitioner och krav som lagts fast av riksdagsstyrelsen i den strategiska planen, anslagsdirektiven och verksamhetsplanen.

3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A

Översiktlig beskrivning

Arbetet i riksdagens kammare och utskott utgör själva kärnan i riksdagens berednings- och beslutsprocess. De ärenden som kommer in till riksdagen i form av exempelvis propositioner, skrivelser, motioner och EU-dokument fördelas till och behandlas i något av de 15 fackutskotten. Utskottens beredning av ärenden resulterar i utskottsbetänkanden med förslag till riksdagsbeslut. Därefter debatteras och beslutas ärendena i kammaren. Talmannen och de tre vice talmännen leder kammarens arbete. De har dessutom en omfattande representationsfunktion vid inkommande besök och resor. I EU- nämnden samråder regeringen med riksdagen inför beslut i EU:s ministerråd. Riksdagen bedriver även ett omfattande interparlamentariskt samarbete inom ramen för bl.a. Nordiska rådet, Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU). Kammarens, utskottens och EU-nämndens arbete dokumenteras i riksdagstrycket.

Uppdrag och omfattning

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom detta område är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. I riksdagsstyrelsens prioriteringar för 2011 ingick fortsatt kontinuitetsplanering för verksamheten i kammare och utskott.

Uppdragsområdet omfattar kammarens, utskottens, EU-nämndens, talmannens och vice talmännens arbete, det interparlamentariska samarbetet, internationellt utvecklingssamarbete, produktion och försäljning av riksdagstryck samt vissa stöd- och kringverksamheter till dessa funktioner. De organisatoriska enheter som ingår i området är ledningsstaben, utskottens och EU- nämndens kanslier, delar av kammarkansliet och enheten för riksdagstryck.

17

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Sammanfattande resultatuppföljning

Resultat uppdragsområde A

Riksdagsförvaltningen har under 2011 säkerställt att riksdagen kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Kammaren och utskotten har fått det stöd som krävts för att de ska kunna bedriva verksamheten enligt sina arbetsplaner. Som vanligt har dock planerna reviderats löpande, bl.a. med hänsyn till att propositioner inte har avlämnats som planerat.

Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid enligt föreskrifterna i riksdagsordningen. Inga oplanerade driftsavbrott har inträffat. Betänkanden och annat riksdagstryck har levererats i tid.

Riksdagsförvaltningens arbete inom uppdragsområdet har svarat upp mot styrelsens prioritering om fortsatt kontinuitetsplanering för verksamheten i kammare och utskott.

Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A (tkr)

  2011 Andel 2010 Andel
Intäkter9 5 597 16 % 8 920 23 %
Kostnader –178 703 9 % –204 954 12 %
   
Nettokostnad –173 106 9 % –196 034 12 %
   
Transfereringar –13 701 3 % –15 048 3 %
     
Totalt –186 807 8 % –211 082 10 %
     

Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på minskade intäkter och kostnader för riksdagstryck samt förändrad fördelning av lön.

Resultatet av den serviceenkät som riktades till ledamöterna hösten 2011 visar att kammarkansliet får ett högre betygsindex på samtliga frågor jämfört med 2009. Även utskottskanslierna och EU-nämndens kansli höjer sitt betygsindex.

Talmannen och vice talmännen

Talmannen leder riksdagsarbetet. Det innebär att talmannen har det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Därtill leder talmannen kammarens sammanträden och är riksdagens främste representant. Talmannen och de tre vice talmännen utgör tillsammans riksdagens presidium. Presidiet träffas regelbundet för att avhandla frågor som rör ledningen av riksdagens arbete. De vice talmännen kan i talmannens ställe leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. De representerar även riksdagen i olika samman-

9Utom intäkter av anslag.

18

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

hang. Det ställs samma krav på de vice talmännen som på talmannen när de tjänstgör i hans eller hennes ställe. I övrigt deltar de vice talmännen i riksdagsarbetet som de andra riksdagsledamöterna. Talmannen har däremot en ersättare i kammaren.

Det finns en ledningsstab till stöd för talmännens och riksdagsdirektörens arbete. I ledningsstaben ingår bl.a. talmännens och riksdagsdirektörens sekreterare, talmannens presstab och den internrevisionsansvarige.

Talmannen och de vice talmännen har ett omfattande besöks- och reseprogram. Under 2011 besöktes riksdagen av talmän från parlamenten i Kanada, Australien, Lettland, Indien, Tyskland, Finland och Montenegro.

Tabell 3 Antal talmansbesök och talmansresor10

  2011 2010 2009
Inkommande talmansbesök 7 7 16
Talmansresor 10 12 24
Vice talmännens resor 7 2 i.u.

Talmannens resor gick under 2011 till Litauen, Norge, Belgien, Afghanistan, Turkiet, Indonesien, Estland, Lettland, Danmark och Italien/Grekland. De vice talmännens resor gick till Kanada, Österrike, Panama, Schweiz, Ungern, Litauen samt Saudiarabien/Qatar.

Arbetet i och kring kammaren

Varje år inkommer ett stort antal ärenden till riksdagen som ska beredas i utskotten och därefter debatteras och beslutas i kammaren. Centralkansliet, som är en del av kammarkansliet, registrerar och kontrollerar alla ärenden och föreslår vilket utskott ärendena ska hänvisas till. Kansliet ansvarar för det löpande arbetet i kammaren och planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperioden samt för granskning av exempelvis interpellationer, frågor och motioner. Utgångspunkter för planeringen av arbetet i kammaren är att beslut fattas i rätt tid och i rätt ordning, att utrymme finns för oförutsedda debatter och att arbetsbelastningen är rimlig. Kammarplanerna ska också underlätta för ledamöternas planering av eget arbete och se till att ledamöterna ges utrymme för aktiviteter utanför riksdagen, t.ex. för arbete i valkretsen.

Från den 1 januari 2011 ska Riksrevisionen lämna sina granskningsrapporter direkt till riksdagen. För hanteringen av rapporterna har en ny dataapplikation utvecklats.

Tabell 4 Antal dokument inlämnade till kammarkansliet

  2011 2010 2009
Propositioner 127 177 187
Skrivelser 45 42 36
Framställningar 3 17 15

10Uppgifterna avser samtliga resor där talmannen eller en vice talman leder en riksdagsdelegation och som inte faller inom de interparlamentariska församlingarnas arbete.

19

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

  2011 2010 2009
Redogörelser 11 34 28
Följdmotioner 148 195 232
Motioner från allmänna motionstiden 3 196 3 198 3 809
Motioner m.a.a. särskild händelse 211 – 212
Interpellationer 489 464 536
Skriftliga frågor 748 855 1 162
Behandlade betänkanden 296 368 346
Behandlade utlåtanden enligt RO10:513 32 17 18
Behandlade utlåtanden enligt RO10:614 12 3 –
EU-dokument15 2 447 1 454 1 720
därav hänvisade enligt RO 10:5 30 27 18
därav hänvisade enligt RO 10:6 133 84 –
23 18 13
därav svar från kommissionen på utlåtanden
     
Riksrevisionens granskningsrapporter16 30 – –

Inom kammarkansliet finns en funktion som svarar för samordning av EU- arbetet i riksdagen. EU-samordningen tar emot EU-dokument och ansvarar för att grundläggande skriftlig information om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden.

Antalet inlämnade EU-dokument var betydligt fler 2011 än tidigare år. Uppgifterna är dock inte helt jämförbara. Sedan november 2011 registreras nämligen i stort sett alla EU-dokument som kommer in till kammarkansliet i it-stödet Lemur. Därmed har en stor mängd dokument som tidigare hållits ordnade på annat sätt gjorts synliga i statistiken. Anledningen till kammarkansliets ändrade rutin för registrering har varit en önskan att strömlinjeforma hanteringen av EU-dokumenten och samtidigt förbättra översikten och tillgängligheten till dokumenten. Detta ligger i linje med den grundläggande ambitionen att Lemur ska vara den enda källan till EU-dokumenten i riksdagen. Ett fortsatt utvecklingsarbete av Lemur har pågått under året.

Riksdagens representant vid EU:s institutioner ingår i EU-samordningen. Representanten, som är placerad i Bryssel, följer den aktuella EU-politiken och rapporterar till riksdagen om händelseutvecklingen inom olika politikområden. EU-representanten är också vår länk till Europaparlamentet och till andra nationella parlament med representation vid EU:s institutioner.

Utöver behandlingen av utskottsärenden hålls även interpellationsdebatter i kammaren samt partiledardebatter, debatter i någon aktuell politisk fråga och utrikespolitiska debatter. En gång i veckan under plenitid är det frågestund i kammaren. Då svarar statsråden direkt på frågor från riksdagsledamöterna.

11Varav en hänvisades.

12Varav en hänvisades.

13Utskottens utlåtanden om grön- och vitböcker m.m.

14Utlåtanden av utskotten när de anser att ett lagförslag från EU strider mot subsidiaritetsprincipen.

15Uppgifterna är inte helt jämförbara på grund av utökad registrering 2011.

16Rapporterna lämnas enligt nya regler direkt till riksdagen fr.o.m. den 1/1 2011.

20

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

Några gånger per år informerar regeringen från Europeiska rådets möten. Den mesta tiden i kammaren ägnas åt behandlingen av utskottsärenden. Interpellationsdebatter upptar cirka en tredjedel av arbetstiden i kammaren.

Tabell 5 Plenitimmar i kammaren fördelat efter typ av aktivitet

− − 2011 − 2010 − 2009
− Ärendebehandling − 298,5 − 328 − 360
− Voteringar − 14,5 − 10 − 11
− Interpellationsdebatter − 181 − 169,5 − 205
− Information från regeringen17 − 7,5 − 6 − 8
− Frågestunder − 27 − 23 − 20
− Partiledardebatter, aktuella debatter − 48 − 44 − 45
− Övrigt − 6,5 − 9,5 − 7
− Totalt − 583 − 590 − 656

Under 2011 har kammarens arbetsplaner i stort sett hållits, inkomna dokument har hanterats korrekt och utrymme har skapats för beslutade aktuella debatter och för interpellationsdebatter. Efter begäran om att bryta sommaruppehållet hölls arbetsplenum och votering den 1 juli. Teckentolkning har skett vid ett tillfälle som gällde en interpellationsdebatt om äldre döva.

Det totala antalet plenitimmar var något lägre 2011 än under motsvarande period 2009 och 2010, vilket främst berodde på att antalet timmar för ärendebehandling var mindre än tidigare. Detta i sin tur var en följd av att antalet inlämnade propositioner var mindre, vilket medförde ett mindre antal behandlade betänkanden och därmed en minskad debattid. 2011 präglades av att det var första året i en ny valperiod. Detta avspeglades både i att antalet inkomna dokument var färre än tidigare år och i att antalet plenitimmar var färre.

Arbetet med kontinuitetsplaneringen för kammarens och utskottens itsystem har fortsatt under året. Under perioden har ett arbete påbörjats med att certifiera medarbetare som arbetar inom kammarprocessen. Syftet med certifieringsutbildningen är att säkra en stabil kompetens kring systemen och på så sätt säkerställa kammarstödsprocessen.

Det s.k. statistikprojektet har lämnat en slutrapport. Syftet är att förbättra samordningen och kvaliteten i statistikproduktionen inom Riksdagsförvaltningen.

Protokollskansliet, som också ingår i kammarkansliet, svarar för att det vid kammarens sammanträden förs fullständiga protokoll. Under 2011 upprättades 141 snabbprotokoll från lika många kammarsammanträden, 48 stenografiska uppteckningar från sammanträden med EU-nämnden, 25 stenografiska uppteckningar från utskottsutfrågningar och 4 uppteckningar vid seminarier i utskottens regi. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid enligt reglerna i riksdagsordningen.

17Inklusive återrapportering från Europeiska rådets möten.

21

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Utskotten

I vart och ett av riksdagens 15 utskott sitter 17 ordinarie ledamöter och ett antal suppleanter som alla utses av riksdagen. Under plenitid sammanträder utskotten vanligtvis en eller två gånger per vecka. Varje utskott har ett eget kansli som består av en kanslichef och fyra till tio tjänstemän.

Kanslierna stöder ledamöterna i alla ärenden som rör utskottsarbetet – alltifrån produktion av betänkanden, yttranden och utlåtanden till utfrågningar och genomförande av studiebesök och utskottsresor. På senare år har utskottens arbetsuppgifter utökats och omfattar numera även uppföljning och utvärdering av tidigare riksdagsbeslut, forsknings- och framtidsfrågor, EU-frågor och subsidiaritetsprövningar av lagförslag från EU-institutioner.

Från och med den 1 januari 2011 gäller ett nytt system för hanteringen av Riksrevisionens granskningsrapporter som även det innebär nya uppgifter för utskotten. Det nya systemet innebär bl.a. att alla effektivitetsgranskningar från Riksrevisionen lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen. Regeringen ska därefter – inom fyra månader – rapportera om vilka åtgärder man vidtagit eller planerar att vidta med anledning av granskningen. Rapporten lämnas till riksdagen i en skrivelse som därefter behandlas av utskotten. Utskotten har under 2011 färdigbehandlat 16 skrivelser från regeringen med anledning av Riksrevisionens rapporter.

Tabell 6 Utskottens ärendehantering och sammanträden 2011

  Propositioner, Motioner EU- Antal Betänkanden,
  skrivelser   Doku- samman- utlåtanden,
  m.m.18   ment19 träden yttranden
Konstitutionsutskottet 11 183 4 50 26
Finansutskottet 31 157 16 52 55
Skatteutskottet 18 300 10 29 32
Justitieutskottet 20 264 16 40 41
Civilutskottet 13 245 11 29 28
Utrikesutskottet 16 149 6 36 18
Försvarsutskottet 5 65 5 31 10
Socialförsäkringsutskottet 7 198 3 34 16
Socialutskottet 11 417 3 39 24
Kulturutskottet 3 160 1 35 9
Utbildningsutskottet 11 346 6 36 24
Trafikutskottet 15 332 11 35 28
Miljö- och jordbruksutskottet 13 240 30 44 30
Näringsutskottet 17 313 25 44 29
Arbetsmarknadsutskottet 7 211 6 43 18

18Inkluderar även framställningar och redogörelser.

19EU-dokument som hänvisats till utskotten av kammaren, dvs. grön- och vitböcker och vissa strategiska dokument. Från och med december 2009 ingår även lagstiftningsakter som subsidiaritetsprövas.

22

      R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2
             
  Propositioner, Motioner EU- Antal Betänkanden,
  skrivelser   Doku- samman- utlåtanden,
  m.m.18   ment19 träden yttranden    
Sammansatta utrikes- 5 9 – 6   5  
och försvarsutskottet              
Totalt 2011 203 3 589 153 583   393  
Totalt 2010 314 4 380 91 543   466  
Totalt 2009 273 4 899 18 535   428  

Skillnaderna i antalet ärenden mellan utskotten beror främst på respektive utskotts ämnesområde och på vilka frågor som är politiskt aktuella under en viss period. Även behandlingen av EU-frågor belastar utskotten olika främst beroende på i vilken utsträckning utskottsområdet anknyter till EU.

Från och med december 2009 ska utskotten göra en s.k. subsidiaritetsprövning av alla nya lagförslag från EU:s institutioner.20 Om utskottet anser att lagförslaget inte följer subsidiaritetsprincipen lämnar utskottet ett utlåtande till kammaren. Utlåtandet ska innehålla ett förslag till ett så kallat motiverat yttrande. Om kammaren godkänner utskottets förslag skickas det motiverade yttrandet till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Tabell 7 Vissa utskottsärenden 2009–2011

  2011 2010 2009
Betänkanden 300 369 345
Yttranden 52 74 65
Utlåtanden 41 23 18
Subsidiaritetsprövningar 124 71 –
Därav som lett till ett utlåtande 12 3 –
Överläggningar med regeringen i EU-ärenden 79 44 35

Under 2011 har antalet betänkanden och yttranden minskat jämfört med valåret 2010. Under valår kommer det vanligtvis in ett stort antal ärenden, främst propositioner, under våren före valet. Ett större antal propositioner medför även fler följdmotioner från ledamöterna.

Utskottens hantering av EU-ärenden fortsätter att öka. Det gäller såväl utlåtanden som subsidiaritetsprövningar och överläggningar med regeringen.

I utskottens beredning av ärenden ingår enligt regeringsformen och riksdagsordningen uppgiften att följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut. Utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar av verksamhet som bedrivs med anledning av riksdagsbeslut, dels löpande uppföljningar av t.ex. den resultatinformation som regeringen lämnar till riksdagen.

Inom sina beredningsområden arbetar utskotten även med forsknings- och framtidsfrågor. I det arbetet tar man bl.a. fram forskningsöversikter och forskningsinventeringar och gör teknikutvärderingar. Till stöd för utskottens

20 Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, handlar om på vilken politisk nivå som ett beslut ska fattas. Principen brukar förklaras som att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt.

23

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

utvärderings- och forskningsverksamhet finns en särskild funktion inom riksdagens utredningstjänst. Från och med 2012 ingår denna funktion i den utskottsavdelning som inrättades den 1 december 2011.

Tabell 8 Utskottens arbete med utvärdering och forskningsfrågor, antal

Ärenden i utskotten 2011 2010 2009
       
Uppföljningar och utvärderingar 1121 10 12
Forskningsöversikter och forskningsinventeringar 3 – 4
Teknikutvärderingar och faktablad 4 – 1
Totalt 18 10 17

Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor har utvecklats vidare under 2011. Jämförelser mellan olika år är dock svåra att göra eftersom projekten normalt sett löper över en längre tid. Det innebär att huvuddelen av arbetet kan ha bedrivits under ett år men att projektet slutredovisas under ett kommande år i form av en rapport eller på annat sätt.

De enskilda utskottens verksamhet redovisas utförligt i respektive utskotts verksamhetsberättelse som återfinns i riksdagstrycket.

EU-nämnden

Regeringen ska enligt bestämmelser i regeringsformen och riksdagsordningen samråda med riksdagen om hur förhandlingarna ska föras inför beslut i EU:s ministerråd och rådgöra med riksdagen inför Europeiska rådets möten. Dessa samråd sker i EU-nämnden, som utses av riksdagen och som består av 17 ledamöter. Partierna har samma representation i nämnden som i utskotten. Ett parti kan dock tillfälligt ersätta sin ledamot eller suppleant i EU-nämnden med en ledamot från det utskott som tidigare har arbetat med den fråga som ska tas upp under samrådet. Till skillnad från utskotten tar EU-nämnden inte fram förslag till riksdagsbeslut. Nämnden är ett rent samrådsorgan. Vid samråden förs stenografiska uppteckningar som senare justeras och blir allmänna handlingar. EU-nämndens verksamhet stöds av ett kansli med en kanslichef och sex tjänstemän.

Tabell 9 Antal sammanträden i EU-nämnden

  2011 2010 2009
Sammanträden 47 53 49

De interparlamentariska delegationerna

Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter ryms inom ramen för arbetet i de interparlamentariska församlingar där riksdagen deltar. Delegationerna till Nordiska rådet och Europarådets och OSSE:s parlamentariska församlingar väljs av kammaren. Riksdagen deltar också i Interparlamentariska unionen (IPU), den parlamentariska församlingen för Unionen för

21Varav tio har genomförts med stöd av riksdagens utredningstjänst.

24

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

Medelhavet (PA-UfM, före detta EMPA) samt Natos parlamentariska församling. Sammanlagt ett hundratal riksdagsledamöter (ordinarie ledamöter och suppleanter) ingår i riksdagens delegationer till de interparlamentariska församlingarna. Europeiska försvars- och säkerhetsförsamlingen (före detta VEU-församlingen) upphörde i juni 2011.

Tabell 10 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt bidrag utbetalda av Riksdagsförvaltningen (tkr)22

Interparlamentarisk Delegation Antal sessioner Kostnader Utbetalt
församling   och större   bidrag23
    möten    
Nordiska rådet 20 ord. 1 årlig session    
  20 suppl. 3 presidie- och    
    utskottsmöten    
    (5 utskott) 1 724 11 576
Europarådets parlamentariska 6 ord. 4 sessioner    
församling 6 suppl.   1 934 –
OSSE:s parlamentariska 8 ord. 1 årlig session    
församling 8 suppl. 1 vintermöte    
    1 höstmöte 1 482 859
Interparlamentariska unionen 5 ord. 1 vårförsamling    
(IPU) 2 utskottsle- 1 höstförsam-    
  24 ling 783 1 247
  damöter  
Den parlamentariska församling-   1 session    
en för Unionen för Medelhavet, 3 ord.      
PA-UfM (fd EMPA)      
3 suppl.   290 –
   
Natos parlamentariska 5 ord. 1 årlig session    
församling 5 suppl. 1 vårsession 500 –
Cosac-sekretariatet       21
Summa 2011     6 713 13 703
Summa 2010     7 034 15 047
Summa 2009     6 780 16 248

Till stöd för delegationernas arbete finns Riksdagens internationella kansli (RIK), som är en del av kammarkansliet. RIK hjälper ledamöterna i deras internationella engagemang, bl.a. vid besök och resor, vid deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder. Det omfattande internationella utbytet stöds av kansliet i alla faser av processen, bl.a. genom planering, genomförande och uppföljning av besök och resor.

22Från och med 2011 finns en budgetpost på 300 000 för de särskilda uppdrag som riksdagsledamöterna utses till inom de interparlamentariska församlingarna.

23Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentariska församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttonationalinkomst, BNI.

24Vid IPU:s årliga vårförsamling utvidgas den fasta delegationen med två utskottsledamöter. Därutöver leds riksdagsdelegationen till IPU:s årliga vårförsamling av en vice talman.

25

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

I oktober 2011 beslutade riksdagsstyrelsen att fastställa en strategi för riksdagens internationella utvecklingssamarbete och former för styrningen av detta. Arbetet leds av en parlamentariskt sammansatt grupp, och RIK svarar för kanslistödet.

Under 2011 har ett arbete inletts med att se över it-stödet för beslutsprocessen. Arbetet kommer att bedrivas i flera projekt och leds av en gemensam styrgrupp.

Riksdagstrycket

Riksdagsdokumenten är en viktig förutsättning för det parlamentariska arbetet. Enheten för riksdagstryck har till huvuduppgift att se till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att kammarens tidsplan kan hållas. Förutom riksdagstrycket producerar enheten rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen. Enheten för riksdagstryck består av en produktionsdel, en textgranskningsdel, ett interntryckeri och en expedition.

Tabell 11 Tryckta utkast till betänkanden och snabbprotokoll (miljoner sidor)

  2011 2010 2009
Utkast till betänkanden 2,9 2,6 3,5
Snabbprotokoll 2,7 2,9 3,5

Tryckningen av snabbprotokollen har de senaste åren begränsats som en del i det pågående miljöarbetet.

Tabell 12 Antal originaltrycksidor i riksdagstrycket

  2011 2010 2009
Propositioner 24 100 28 300 22 400
Motioner 7 600 10 400 10 600
Betänkanden 16 000 18 600 18 600
Protokoll 11 900 10 100 11 100
Förslag och redogörelser25 1 600 1 000 2 300
Totalt 61 200 68 400 65 000

Nedan redovisas särkostnader och intäkter som härrör från försäljningen av riksdagstrycket.

25I tidigare årsredovisningar redovisades här en post ”övrigt” som inkluderade förslag och redogörelser samt tilltryckningar. Nu redovisas här endast förslag och redogörelser och inte tilltryckningar, vilket ger en mer rättvisande bild av verksamheten.

26

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

Tabell 13 Särkostnader och intäkter som avser riksdagstrycket (tkr)

  2011 2010 2009
Intäkter          
Försäljning 5 385   8 611   8 029
Summa 5 385 8 611 8 029
Kostnader 26          
Löner27 – 1 961   –1 930   –1 832
Produktion28 – 3 650   –7 194   –7 173
Distribution – 841   –1 288   –1 371
Summa – 6 452   –10 412   –10 376
Underskott – 1 067   –1 801   –2 347

De minskade intäkterna för 2011 beror på minskad produktion och färre prenumeranter. Jämfört med 2010 har också riksdagens utbud på webben använts i större utsträckning.

3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B

Översiktlig beskrivning

Arbetet till stöd för ledamöter och partikanslier är en förutsättning för att riksdagsledamöterna ska kunna utföra sitt förtroendeuppdrag i riksdagen. Stödet och servicen lämnas bl.a. i form av ett administrativt stöd till ledamöterna som omfattar hantering och utbetalning av arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten och pensioner mm.

Riksdagsledamöterna ges även tillgång till arbetsrum och teknisk utrustning, hälso- och friskvård, viss kompetensutveckling, restaurang och barnverksamhet i riksdagen samt under vissa förutsättningar även övernattningsbostäder. Informationsförsörjning i olika former, utredningstjänster, bibliotek och intranät är andra nödvändiga resurser för en riksdagsledamot.

Riksdagsförvaltningen svarar även för utbetalningen av det ekonomiska stödet till partigruppernas kanslier i riksdagen. Förutom det ekonomiska stödet till partikanslierna tillhandahåller förvaltningen även arbetsrum och teknisk utrustning.

Uppdrag och omfattning

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom detta område är att svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier. Riksdagsstyrelsen har beslutat att förvaltningen ska prioritera detta uppdragsområde efter uppdragsområdet om stöd till kammaren och utskotten men före övriga områden.

26Direkta kostnader.

27Lönekostnaderna baseras på fyra årsarbetskrafter.

28Kostnaderna för produktion och distribution motsvarar volymen för sålt riksdagstryck.

27

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Riksdagsstyrelsen har inte beslutat om några särskilda prioriteringar för 2011 inom detta uppdragsområde.

Organisatoriskt omfattar uppdragsområdet merparten av Riksdagsbiblioteket och riksdagens utredningstjänst (RUT), enheten ledamotsservice, säkerhetsenheten, delar av enheten för intern service, interntryckeriet, delar av itenheten samt sektionen för intranät (informationsenheten).

Sammanfattande resultatuppföljning

Resultat uppdragsområde B

Riksdagsförvaltningens verksamhet inom uppdragsområde B har under 2011 säkerställt att ledamöter och partikanslier fått ett väl fungerande stöd och en god service. Stödet och servicen har gett riksdagsledamöterna och partikanslierna goda förutsättningar att fullgöra sina uppdrag i beslutsprocessen.

Informationsförsörjningen har utvecklats under året genom Riksdagsbibliotekets tjänster Nyhetsportalen och Omvärldsbevakaren. Antalet uppdrag till utredningstjänsten ligger i nivå med tidigare år. Det administrativa ledamotsstödet, säkerhetsarbetet och intranätet har fungerat väl. Arbetet för ett nytt intranät har inletts.

Tabell 14 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B (tkr)

  2011 Andel 2010 Andel
Intäkter29 2 525 7 % 1 385 4 %
Kostnader –1 328 996 68 % –1 036 876 62 %
Nettokostnad –1 326 471 69 % –1 035 491 63 %
Transfereringar –454 665 97 % –432 300 97 %
     
Totalt –1 781 136 74 % –1 467 791 70 %
     

Skillnaden i intäkter mellan åren beror i huvudsak på ökade intäkter för interntryckeriet. På kostnadssidan utgörs förändringen främst av avsättningen för pensioner och inkomstgarantier. Ökningen av transfereringarna utgörs främst av det nya bidraget till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Resultatet av 2011 års serviceenkät visar inom faktorn arvoden, tjänsteresor att ledamöterna är mest nöjda med servicen kring tjänsteresor och reseräkningar samt handläggningen av arvoden och kostnadsersättningar men inte fullt lika nöjda med systemstödet för reseräkningar. Riksdagsbiblioteket, riksdagens utredningstjänst och intranätet Helgonät får högre betyg 2011 jämfört med 2009.

29Utom intäkter av anslag.

28

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

Administrativt ledamotsstöd

Inom det administrativa ledamotsstödet hanteras riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar, t.ex. arvoden, traktamenten och resekostnadsersättningar samt pensioner och inkomstgarantier.

Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor

Ledamöterna får ett grundarvode för sitt förtroendeuppdrag som fr.o.m. den 1 november 2011 är 57 000 kronor i månaden. De kan dessutom få tilläggsarvode för särskilda uppdrag t.ex. i riksdagsstyrelsen och i ledamotsrådet, i utredningar eller som ordförande eller vice ordförande i utskotten. Alla arvoden är skattepliktiga.

De resor ledamöterna gör inom ramen för sitt riksdagsuppdrag betraktas som tjänsteresor. Ledamöterna bestämmer själva vilka tjänsteresor de ska göra inom Sverige och vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn till kostnader, tid och miljö. Traktamente betalas om resan krävt övernattning mer än 50 kilometer från bostaden på hemorten.

En ledamot som bor mer än 50 kilometer från riksdagen kan få ersättning för sin kostnad för en övernattningsbostad i Stockholm. Riksdagsförvaltningen har även ett antal lägenheter att erbjuda som övernattningsbostäder för ledamöter, vilka disponeras utan kostnad.

Ledamöternas ålderspension från riksdagen är ett komplement till det allmänna pensionssystemet. Pensionsförmåner kan tjänas in utan vare sig nedre eller övre åldersgräns. Intjänandetiden är begränsad till högst 30 år.

En ledamot som avgår före 65 års ålder efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring har rätt till inkomstgaranti. Detta innebär att riksdagen garanterar en avgången ledamot en viss månatlig inkomstnivå i syfte att skapa en ekonomisk trygghet för den omställningssituation som uppstår då han eller hon lämnar riksdagen. Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning. In- komst från andra inkomstkällor minskar garantin enligt vissa regler.

Förvaltningen förser ledamöterna med sådan teknisk utrustning som är väsentlig för riksdagsuppdraget. Det innebär att de utöver utrustning i tjänsterum erbjuds en bärbar dator, mobiltelefon och skrivare. Riksdagsförvaltningen betalar abonnemangs- och samtalsavgifter för mobiltelefonen och avgiften för ett mobilt bredband.

Bestämmelser om ledamöternas arvoden, resor, pensioner m.m. regleras i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och i lagens tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6). Föreskrifter om arbetsrum och övernattningsbostäder för riksdagens ledamöter återfinns i RFS 2005:9.

Utbetalningarna för inkomstgarantin, inklusive sociala avgifter, ökade kraftigt under valperioden 2006–2010 jämfört med tidigare. Under 2011 ökade utbetalningarna ytterligare. Under en valperiod varierar utbetalningarna så att de

29

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

är lägst året före ett valår eftersom ett- och tvååriga inkomstgarantier då har upphört.

Riksdagsförvaltningen gör årliga avsättningar i myndighetens balansräkning för kommande utbetalningar av inkomstgarantier och har de senaste åren förfinat beräkningarna för såväl ledamöternas pensioner som inkomstgarantier.

I årets avsättning ingår även inkomstgaranti för de sittande riksdagsledamöter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande). Beloppen redovisas i den finansiella delen av årsredovisningen.

Diagram 2 Utbetalda inkomstgarantier, inklusive sociala avgifter (mkr)

Utbetalningar av inkomstgarantier 2002– 2011 (nominella belopp)

Miljoner kronor

70,0                                                            
                                61,5                   63,3    
60,0                                                            
                                                           
                                                           
50,0                                                            
      39,7                                                
                                                       
40,0                                                            
                                            31,6            
30,0                                           37,8      
                                                     
                                                     
            21,9                   32,2                  
                                                 
20,0                   27,1                        
                                                     
                  20,9                                    
                                                       
10,0                                                            
12,6                                                      
                                                       
0,0                                                            
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
 

År

I november 2011 beslutade riksdagsstyrelsen att tillsätta en parlamentarisk kommitté som bl.a. har i uppdrag att se över reglerna för inkomstgarantin för riksdagens ledamöter. Kommittén ska redovisa sina förslag senast den 15 december 2012.

Ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen

I syfte att skapa öppenhet och insyn för medborgarna är riksdagsledamöterna skyldiga att anmäla sina åtaganden och ekonomiska intressen till riksdagen.30 Det kan exempelvis gälla aktieinnehav, styrelseuppdrag eller någon annan inkomstbringande verksamhet vid sidan om uppdraget som riksdagsledamot. Registret är offentligt.

30Se lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.

30

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

Stöd till partigrupper

Riksdagspartierna får bidrag till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen genom Riksdagsförvaltningens anslag.31 Bidragen delas ut i form av basstöd, stöd till ledamöternas politiska sekreterare och stöd till ledamöternas resor utomlands.

Stödet till partigrupperna i riksdagen

Basstödet består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp beroende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per ledamot och år.

Stödet till politiska sekreterare ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på e-post och fungerar som rådgivare åt ledamöterna. Partierna beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 52 800 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen.

Stödet till resor utomlands ges till ledamöter för att t.ex. delta i internationella konferenser. Bidraget är 5 000 kronor per ledamot för de första tjugo riksdagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. En ledamot kan dessutom få 2 500 kronor per år för resor som har koppling till samarbetet inom EU.

Utöver detta har partikanslierna tillgång till arbets- och möteslokaler i riksdagens hus, viss teknisk utrustning samt biblioteks- och utredningstjänster.

Under 2011 har stödet till partigrupperna fördelats enligt följande sammanställning.

31 Enligt lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

31

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Tabell 15 Stöd till partigrupperna (tkr)

Parti Grund- Tilläggs- Stöd till poli- EU- Resebidrag Totalt
  belopp belopp tiska sekreterare resor    
S 3 400 6 812 72 604 280 330 83 426
M 1 700 6 099 67 795 268 318 76 179
MP 3 400 1 425 15 840 63 113 20 840
FP 1 700 1 368 15 573 60 110 18 811
C 1 700 1 311 15 148 58 108 18 324
SD 3 400 1 140 12 514 49 100 17 203
V 3 400 1 154 12 311 48 95 17 008
KD 1 700 1 083 12 518 48 95 15 444
Totalt 20 400 20 392 224 304 872 1 268 267 235
2011            
2010 18 133 20 335 224 087 872 1 232 264 659
2009 17 000 19 893 210 657 872 1 220 249 642

Utöver stödet till partiernas arbete i riksdagen ges ett statligt partistöd till partiernas riksorganisationer.

Riksdagsbiblioteket

Riksdagsbiblioteket är ett specialbibliotek inom samhällsvetenskap och juridik. Bibliotekets främsta uppgift är att förse riksdagen med goda beslutsunderlag. Litteratursamlingar och databaser byggs därför upp för att passa riksdagens behov. Biblioteket är dock öppet även för allmänheten.32

På uppdrag av ledamöter, anställda i riksdagsförvaltningen och partikanslierna gör biblioteket informationssökningar och tar fram faktaunderlag. Under 2011 utfördes 178 sådana uppdrag, vilket innebar mer än en fördubbling jämfört med året innan. De flesta informationssökningarna görs som stöd till eller i samarbete med riksdagens utredningstjänst.

Riksdagsbiblioteket har även en svarsservice för interna och externa referensfrågor som ställs via e-post, telefon eller vid besök.

Tabell 16 Antal referensfrågor

  2011 2010 2009  
Interna frågor 2 372 3 290 2 392  
Externa frågor 11 536 8 462 6 157  
Totalt 13 908 11 752 8 549  
Jämfört med 2010 har det totala antalet referensfrågor ökat med drygt

18procent.

För att underlätta riksdagsledamöternas och andra riksdagsorgans nyhets-

bevakning har den s.k. Nyhetsportalen utvecklats. Nyhetsportalen ger möjlighet att söka och bevaka nyheter från ett stort utbud av nyhetsbyråer, dagstidningar, lokaltidningar, radio/tv, fackpress, webbplatser och bloggar.

32För bibliotekets utåtriktade verksamhet se under avsnitt 3.3.

32

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

Tabell 17 Användning av Nyhetsportalen, antal33

  2011
Användare 506
Ledamöter som aktiverat sin mediebevakningsprofil 225
Bevakningsleveranser 1 975
Leveranser TT-flash 596
Leveranser via e-post 1 100
Leveranser via RSS 279
Sökningar i nyhetsarkivet 18 230
Lästa artiklar 113 205

Riksdagsbibliotekets omvärldsbevakare är en ämnesindelad söktjänst på intranätet som underlättar för ledamöter och tjänstemän att snabbt få överblick och information om nyheter inom utskottens politikområden. Om- världsbevakaren innehåller nyheter från myndigheter och organisationer, lärosäten och forskningsinstitut samt från fackpress. Tjänsten uppdateras varje timme.

Riksdagens utredningstjänst

Riksdagens utredningstjänst (RUT) är en utredningsresurs för ledamöter, partikanslier, utskotten och övriga Riksdagsförvaltningen. Dessutom besvarar RUT uppdrag från andra parlament. Utredningstjänsten gör utredningar och besvarar frågor inom alla politikområden. Målet är att snabbt och flexibelt ta fram kunskapsunderlag som är anpassat efter uppdragsgivarnas behov. Den helt övervägande delen av verksamheten är uppdragsstyrd men man tar även fram information på eget initiativ i form av Fickfakta och Aktuella begrepp.

Tabell 18 Fördelning av uppdrag, antal och procent

Uppdragsgivare 2011   2010   2009  
  Antal % Antal % Antal %
Ledamöter 578 30 486 25 587 32
Partikanslier 952 50 1 072 56 971 52
Utskott 25 1 14 1 26 1
Övriga förvaltningen 56 3 73 4 32 2
Utländska parlament34 250 13 240 12 199 11
Övriga35 59 3 44 2 33 2
Totalt 1 920 100 1 929 100 1 848 100

Utredningstjänsten har under 2011 tagit emot 1 920 uppdrag, vilket är i stort sett lika många som under 2010. Uppdragen från partikanslier har minskat något medan antalet uppdrag från ledamöter har ökat. Även från utskotten har antalet uppdrag ökat. Ofta är dessa mer omfattande än andra uppdrag.

33 Nyhetsportalen lanserades under 2010 varför inga uppgifter finns för 2009 eller helåret 2010.

34Nationella parlament och delstatsparlament.

35Med ”övriga” avses Europaparlamentet, f.d. ledamöter m.fl.

33

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Inom utredningstjänsten fanns under 2011 en funktion som för utskottens räkning följer upp och utvärderar tidigare riksdagsbeslut och utför forskningsöversikter och teknikutvärderingar. Funktionen tar även fram underlag till utskottens interna och offentliga utfrågningar i olika ämnen. Från och med den 1 januari 2012 ingår utvärderings- och forskningsfunktionen i utskottsavdelningen.

Tabell 19 Utvärdering och forskningsfrågor, antal rapporter

  2011 2010 2009
Uppföljningar och utvärderingar 10 9 10
Forskningsöversikter och forskningsinventeringar 3 – 2
Teknikutvärderingar och faktablad 4 – 1
Stöd från utredningstjänsten till utfrågningar m.m. 3 2 5
Totalt 20 11 18

Sammantaget har utvärderings- och forskningsfunktionen levererat fler underlag jämfört med tidigare år. Ökningen gäller främst teknikutvärderingar och faktablad samt forskningsöversikter och forskningsinventeringar.

Säkerhetsarbetet

Riksdagen ska vara ett öppet och tillgängligt parlament men också erbjuda en säker miljö för alla som arbetar där. Riksdagsförvaltningen strävar efter att bedriva ett strukturerat och systematiskt säkerhetsarbete med målet att i första hand förebygga incidenter och i andra hand begränsa konsekvenserna av dessa. I följande sammanställning redogörs för de incidenter som inträffat under de senaste åren.

Tabell 20 Antal incidenter

Typ av incident 2011 2010 2009
Ordningsstörningar 87 99 63
Omhändertagna farliga föremål36 16 13 19
Brandtillbud37 25 13 18

Till incidenter räknas även it-säkerhetsincidenter i form av försök till intrång och diverse annan otillåten it-verksamhet som upptäcks.

Tabell 21 It-säkerhet – incidenter och analyser

  2011 2010 2009
Säkerhetsincidenter 72 181 519
Forensiska analyser – 8 6

Under 2011 har två omfattande säkerhetsanalyser genomförts i syfte att utvärdera it-säkerheten i den tekniska infrastrukturen. Därutöver genomförs

36Exempel på omhändertagna föremål är knivar, knogjärn, tårgassprej och pepparsprej.

37Varav 19 automatiska brandlarm orsakade av annat än brand.

34

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

fortlöpande sårbarhetsavsökningar som är avsedda att upptäcka sårbara datorer eller servrar i riksdagens miljö. Vid behov kan en fördjupad analys genomföras av datorer och servrar som har drabbats av intrång för att bättre kunna motverka att liknande incidenter inträffar på nytt. Under 2011 har ingen fördjupad analys genomförts. Detta kan främst förklaras med de fortsatt positiva effekter som arbetet med att säkra riksdagens it-miljö resulterat i.

Intranätet

Riksdagens intranät – Helgonät – lanserades i en webbaserad version 2007. Sedan lanseringen har arbetet med Helgonät fokuserats på att skriva och publicera nyheter och texter. Nu får detta arbete en ny inriktning. Intranätet är en prioriterad intern informations- och kommunikationskanal och ska utvecklas för att bättre tillgodose ledningens, ledamöternas, partikansliernas och medarbetares behov av bra information och kommunikation.

Under 2011 har en förstudie påbörjats om ett nytt intranät. Förstudien syftar till att belysa hur ett nytt intranät bl.a. kan bli mer användarvänligt och utvecklas till ett bättre arbetsverktyg. En behovskartläggning har genomförts där bl.a. intervjuer genomförts med olika aktörer. Förstudien ska vara klar i februari 2012.

3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C

Översiktlig beskrivning

Arbetet inom uppdragsområdet syftar till att öka allmänhetens intresse för och kunskap om riksdagen och utveckla möjligheter att utöva ett aktivt medborgarskap. Verksamheten ska främja insynen i riksdagens arbete och beslut, sprida riksdagens dokument och göra dem mer lättillgängliga. Verksamheten ska bidra till ett högt förtroende för riksdagen som institution och för riksdagens roll i den demokratiska processen.

Viktiga målgrupper för den externa kommunikationen är allmänheten, regeringen, myndigheter, landsting, regioner, kommuner, medier, organisationer, näringsliv, skolor, högskolor, universitet och internationella organ.

I verksamheten ingår bl.a. riksdagens externa webbplats riksdagen.se, tidningen Riksdag & Departement, tv-produktion, marknadsföring, utbildning, visning av riksdagens hus, service till press och medier, framtagande av tryckt informationsmaterial, årsböcker, svarsservice för allmänhetens frågor, riksdagshörnor på vissa bibliotek i landet och Riksdagsbibliotekets verksamhet som är öppen för allmänheten.

Uppdrag och omfattning

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom detta område är att främja kunskapen om riksdagen och dess arbete. Inom uppdragsområdet har riksdagsstyrelsen beslutat att under 2011 prioritera förnyelsen av den externa webbplatsen:

35

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

riksdagen.se. I verksamhetsplanen fastställdes en höjd ambition för uppdragsområdet till följd av arbetet med den nya webbplatsen.

Organisatoriskt omfattar uppdragsområdet informationsenheten, tidningen Riksdag & Departement, delar av Riksdagsbiblioteket och sektionen för medieteknik.

Viktigare händelser under året

Inom ramen för Färdplan 2014 beslutade riksdagsdirektören i oktober 2011 dels om en kommunikationsstrategi för Riksdagsförvaltningen, dels om att tillsätta en arbetsgrupp som ska utarbeta en strategi för förvaltningens arbete med klarspråksfrågor.

Sammanfattande resultatuppföljning

Resultat uppdragsområde C

Riksdagsförvaltningen har under 2011 säkerställt att allmänheten, massmedier, vidareinformatörer och speciella målgrupper getts möjligheter till information och kunskaper om riksdagens arbete. Detta har skett genom snabb och korrekt information på riksdagens externa webbplats samt genom tvsändningar, svarsservice, visningsverksamhet och skolbesök. Intresset för att besöka riksdagens visningar och för skolbesök är fortsatt stort och antalet besökare till Riksdagsbiblioteket ökade under året. Prioriteringen av arbetet med den nya webbplatsen resulterade i ett pris för bästa myndighetssajt och att nya riksdagen.se lanseras i början av februari 2012.

Tabell 22 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C (tkr)

  2011 Andel 2010 Andel
Intäkter38 4 952 14 % 5 645 14 %
Kostnader --51 939 3 % –50 165 3 %
     
Nettokostnad –46 987 3 % 44 520 3 %
     
Transfereringar –1 343 0 % –1 400 0 %
     
Totalt –48 330 2 % –45 920 2 %
     

Fördelningen gällande uppdragsområdet bedöms som jämförbart med föregående år.

Kontakter med riksdagen

I en studie med titeln Kontakter med riksdagen skapar förtroende för riksdagen från SOM-institutet i Göteborg undersöks sambandet mellan kontakter

38Utom intäkter av anslag, avser främst intäkter för tidningen Riksdag & Departement.

36

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

med riksdagen och förtroendet för riksdagen.39 Kontakterna kartläggs med tre mått: andelen40 besökare på riksdagens webbplats, andelen som haft någon form av kontakt med en riksdagsledamot och andelen besökare på någon ledamots webbplats. Undersökningarna av de två förstnämnda måtten har gjorts sedan 1998 och visar att kontakterna inte förändrats särskilt mycket i omfattning fram till i dag – men utvecklingsmönstret pekar på något ökande kontakter.

Andelen personer som besökt riksdagens webbplats under valår har ökat från 9 procent1998 till 12 procent 2006 och till 17 procent 2010. De som hade någon form av kontakt med en riksdagsledamot utgjorde 11 procent valåret 1998 och 9 procent både 2006 och 2010. Andelen besökare på någon ledamots webbplats har ökat från 3 procent 2006 till 8 procent 2010.

Diagram 3 Kontakter med riksdagen (procent av samtliga svarande i respektive års SOM-undersökning).

Källa: Lycksalighetens ö (SOM-rapport nr 52), s. 201.

Studien visar att det finns ett samband mellan riksdagskontakter och förtroende för riksdagen men att sambandet är mycket svagt både på individnivå och över tid. Sambandet mellan besök på webbplatsen och förtroende för riksdagen är dock något starkare än övriga kontaktmått – och forskarna slår fast att sambandet inte är ”särskilt imponerande men dock klart åt det positiva hållet. Besök på riksdagens hemsida leder potentiellt till ett stärkt förtroende för riksdagen.”

39Studien har gjorts av Martin Brothén och Sören Holmberg och ingår i publikationen Lycksalighetens ö (SOM-rapport nr 52), Göteborg 2011.

40Procent av samtliga svarande i respektive års SOM-undersökning.

37

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

riksdagen.se

Riksdagens webbplats, riksdagen.se, ska tillgodose målgruppernas behov av snabb och korrekt information. Den ska öka kunskaperna om riksdagen och den demokratiska processen och aktivt verka för att väcka intresse för riksdagen. Den nuvarande webbplatsen har haft samma form och struktur sedan 2005, men den har utvecklats med nya tjänster och funktioner och kompletterats med mer innehåll. Riksdagens öppna data (data.riksdagen.se) som lanserades i början av 2010 har utvecklats under året och erbjuder nu ännu mer data. Öppna data ger användare möjlighet att hämta hem och återanvända innehåll från riksdagens databaser.

Tabell 23 Besök på riksdagen.se

  2011 2010 2009
Antal besök på riksdagen.se 4 999 591 5 021 943 4 648 567

Antalet besök på webbplatsen 2011 minskade marginellt (0,5 %) jämfört med året innan. Skillnaden kan bero på att 2010 var ett valår då antalet besök ökade förhållandevis mycket mellan juni och november.

Ny webbplats

En ny webbplats – nya riksdagen.se – är under uppbyggnad. Ny webb- och itteknik stöder nya sätt att kommunicera och den digitala utvecklingen har gett ökade möjligheter att flytta fram positionerna. Den nya webbplatsen ska lanseras i början av 2012. En betaversion41 av nya riksdagen.se fick i november 2011 pris för bästa myndighetssajt när tidningen Internetworld utsåg Sveriges 100 bästa webbplatser. Till betaversionen av riksdagens nya webbplats finns en utvecklingsblogg där alla kan följa utvecklingen, kommentera och lämna synpunkter.

Tv-produktion

Under 2011 var antalet sändningstimmar från riksdagen (TV, webb och bandning) i stort sett detsamma som året innan. Det stora antalet sändningstimmar 2009 förklaras av det svenska EU-ordförandeskapet. Tekniken vid speciella arrangemang och normal produktion har fungerat utmärkt och inga tekniska störningar har inträffat som påverkat den planerade verksamheten.

41En version som fortfarande är under utveckling men som har nått en så pass stabil status att den uppfyller merparten av de ställda kraven.

38

    R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2
Tabell 24 Sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning), antal  
           
  2011 2010 2009    
Plenisalen 585 600 685    
Förstakammarsalen 70 23 95    
Andrakammarsalen 25 52 51    
Skandiasalen 35 41 55    
Presscentrum 16 10 7    
Summa 731 726 893    

Sändningarna från plenisalen innefattar riksdagens sammanträden medan sändningarna från övriga lokaler främst utgörs av utskottsutfrågningar och särskilda arrangemang. Det ökade antalet sändningstimmar från Förstakammarsalen beror främst på den renovering som genomfördes där 2010 och som innebär att salen numera har en tekniskt och miljömässigt hög standard.

Speciella arrangemang som producerats under 2011 var Ungdomsparlamentet, Öppet hus i riksdagen, utdelningen av Right Livelihood Award, Palmepriset, Anna Linds minnesfond samt Baltic Year-ceremonin på riksplan.

Tabell 25 Ett urval programbolag som nyttjat riksdagens tv-produktion, antal sändningstillfällen

Programbolag 2011 2010 2009
SVT 134 108 139
TV4 93 57 26
Aftonbladet 24 16 8
Summa 251 181 173

Antalet sändningstillfällen ökade mellan 2010 och 2011 med 39 procent. Det kan delvis förklaras med att SVT Forum i större utsträckning använt riksdagens tv-produktion samt att webben har blivit en viktigare informationskanal. Det kan noteras att Axess TV konstant har två av riksdagens sändningsledningar uppkopplade vilket betyder att de kan ta emot två parallella sändningar samtidigt.

Nytt mediehanteringssystem

Ett nytt mediehanteringssystem är under uppbyggnad. Det innebär att ett nytt system för produktion av ljud och bild, webb-tv och stenografverktyg utvecklas. Det kommer att tas i full drift samtidigt med att den nya webbplatsen lanseras i februari 2012. Mediehanteringssystemet har försenats på grund av problem i den tekniska integrationen med riksdagens nya webbplats samt svårigheterna med migrering av gammalt arkivmaterial.

Riksdag & Departement

Tidningen Riksdag & Departement täcker den politiska beslutskedjan med särskilt fokus på riksdagen och regeringen. Den bevakar bl.a. kommittédirektiv, utredningar, propositioner och riksdagsbeslut samt belyser andra inslag i beslutsprocessen som riksdagsdebatter, frågeinstitutet, lagrådsremisser och

39

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

remissvar från myndigheter. Tidningen utkommer vanligtvis varje vecka när riksdagen är samlad, och webbplatsen uppdateras kontinuerligt under året.

Antalet besökare på tidningens webbplats rod.se uppgick till ca 250 000 år 2011 vilket är ungefär detsamma som 2010. Prenumerationsintäkterna uppgick till 3,9 miljoner kronor 2011 jämfört med 4,2 miljoner 2010. Vid slutet av året var upplagan ca 8 300 (inklusive friexemplar inom riksdagen). Det är en nedgång från den TS-kontrollerade upplagan 2010 som var 8 900. Intäkter från annonser minskade under året till 0,8 miljoner kronor från 1,2 miljoner kronor 2010.

Tabell 26 Särkostnader och intäkter för tidningen Riksdag & Departement (tkr)

  2011 2010 2009
Intäkter42          
Prenumerationer 3 857 4 177 4 513
Annonser 768   1 186   1 097
Summa 4 625 5 363 5 610
Kostnader43          
Löner –5 665   –5 622   –5 709
Tidningsproduktion –2 967   –3 593   –3 473
Övriga driftskostnader -883   –801   –674
Summa –9 515   –10 016   –9 856
Saldo –4 890   –4 653   –4 246
Driftbidrag 4 692 4 600 4 600
Underskott –198   –53 354

Skolverksamhet och besök i riksdagen

Riksdagens skolverksamhet har som mål att öka kunskaperna om och väcka intresse för riksdagen hos i första hand gymnasieelever. Resebidrag för besök i riksdagen kan sökas av klasser som studerar samhällskunskap på gymnasienivå. Bidrag ges när reskostnaderna överstiger 250 kronor exklusive moms per elev. Vidare kan ersättning för boende betalas ut med upp till 100 kronor exklusive moms per resande. Under 2011 beviljades 74 ansökningar, och drygt 1,3 miljoner kronor betalades ut.

Antalet besökare i riksdagens hus minskade under 2011 för alla besökskategorier utom de som deltog i extravisningar och de som besökte Riksdagsbiblioteket.

42Inklusive interna intäkter.

43Direkta kostnader.

40

    R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2
Tabell 27 Besök i riksdagen, antal personer          
           
  2011 2010 2009    
Ledamotsgrupper och grupper som partikanslierna 14 899 18 015 20 462    
tar emot          
Gruppvisningar44 25 924 26 797 26 322    
Extravisningar (besök till talman, ledamöter, utskott 2 352 2 309 2 893    
och förvaltning som guiderna genomfört)          
Skolvisningar45 16 103 19 671 18 504    
Totalt 59 278 66 792 68 181    

De högre siffrorna för 2009 och 2010 kan förklaras med ett ökat intresse inför riksdagsvalet hösten 2010. Vidare kan nedgången avseende skolvisningar förklaras med att antalet bokningsbara tider i Demokrativerkstaden tillfälligt minskades från nio till sex under vårterminen 2011 på grund av nödvändiga omprioriteringar. Under hösten kunde antalet tider utökas till åtta i veckan genom inre effektivisering.

Frågor och svar

Riksdagsförvaltningen har tre 020-nummer dit allmänheten kan ringa för frågor om riksdagen och riksdagens arbete samt om EU. Statistik från EU- upplysningens svarsservice redovisas i avsnitt 3.5.

Tabell 28 Antal förfrågningar till riksdagsinformation

  2011 2010 2009
Telefonförfrågningar 020-349 000 8 119 10 096 8 679
E-postförfrågningar 4 566 5 005 4 403
Totalt 12 685 15 101 13 082

Det totala antalet förfrågningar till riksdagsinformation minskade med 16 procent 2011 jämfört med 2010. Detta beror främst på att 2010 var ett valår då intresset för riksdagen från medier, allmänheten och skolor alltid ökar. En annan förklaring kan vara att allt fler finner svar på webbplatsen riksdagen.se.

Riksdagsbibliotekets service till allmänheten

Riksdagsbiblioteket är främst till för riksdagens arbete.46 Men biblioteket är också öppet för allmänheten 37 timmar i veckan 301 dagar om året. Riksdagsbiblioteket är ett av Sveriges största samhällsvetenskapliga specialbibliotek och ingår i det svenska nationella biblioteksväsendet. I samlingarna ingår bl.a. dokument och publikationer från ett tjugotal internationella och mellanstatliga organisationer, och biblioteket är depåbibliotek för bl.a. EU, FN, Nordiska ministerrådet, Unesco och WTO.

44Avser bokade grupper, allmänhetens visningar, sommar- och konstvisningar.

45Avser bokade gymnasie- och högstadieklasser.

46Se under avsnitt 3.2.

41

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Tabell 29 Antal fysiska och virtuella besök i Riksdagsbiblioteket

  2011 2010 2009
Personbesök 47 401 42 416 35 899
Virtuella besök, svenska och engelska 28 312 25 700 25 452

Antalet besök fortsätter att öka både i lokalerna och på nätet. Personbesöken ökade med närmare 12 procent 2011 jämfört med föregående år och antalet besök på webbsidorna ökade med drygt 10 procent. Från och med hösten 2009 utökade biblioteket sina öppettider för externa besökare och har sedan dess intensifierat marknadsföringen framför allt mot målgruppen studenter och forskare, som också är de vanligaste besökarna. Huvuddelen av Riksdagsbibliotekets tryckta material kan lånas av både interna och externa målgrupper.

Tabell 30 Antal förmedlade lån

  2011 2010 2009
Interna lån 7 368 7 574 6 848
Externa lån 12 986 12 385 13 043
Totalt 20 354 19 959 19 891

Det totala antalet lån av böcker och tidskrifter ökade något under 2011 samtidigt som de interna lånen minskade. Internt är det tjänstemännen i Riksdagsförvaltningen som lånar mest. Antalet utlån från Riksdagsbiblioteket till andra bibliotek, s.k. fjärrlån, ligger kvar på en hög nivå. Riksdagsförvaltningens ersättning för fjärrlånen uppgick till ca 160 000 kronor 2011, vilket är samma nivå som 2010.

Bibliotekets sektion för publicering och digitalisering tar bl.a. fram biografiska uppgifter om ledamöterna för boken Fakta om folkvalda som kommer ut efter varje riksdagsval. Den senaste utgåvan, för valperioden 2010–2014, publicerades i slutet av 2011.

3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D

Översiktlig beskrivning

Verksamheten inom uppdragsområdet syftar till att vårda, underhålla och bevara riksdagens hus, inredningar, konst, dokument och andra samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. Arbetet inriktas på att utveckla rutiner för bevarandet av såväl byggnader som dokument och konst. Det handlar om lokalvård, markskötsel, löpande underhåll och ett omfattande och långsiktigt renoveringsprogram för riksdagens fastigheter. Riksdagstryck, ljud- och bildupptagningar från riksdagsarbetet ska arkiveras och bevaras liksom andra handlingar och samlingar. Äldre riksdagstryck görs mer tillgängligt genom skanning och utvecklade sökmöjligheter. Protokoll från ståndsriksdagarna publiceras och digitaliseras.

42

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

Uppdrag och omfattning

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom detta område är att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar. Riksdagsstyrelsen har beslutat att för 2011 prioritera det fleråriga renoveringsprogrammet av fastigheterna. Dessutom har styrelsen i verksamhetsplanen beslutat att en höjd ambitionsnivå är nödvändig för att behålla funktionaliteten inom detta område.

Organisatoriskt omfattar uppdragsområdet delar av fastighetsenheten, lokalvården, arkivet och sektionen för publicering och digitalisering.

Sammanfattande resultatuppföljning

Resultat uppdragsområde D

Riksdagsförvaltningen har genom verksamheten inom uppdragsområde D säkerställt att riksdagens byggnader och samlingar vårdas och bevaras. Prioriteringen av det fleråriga renoveringsprogrammet av riksdagens fastigheter har resulterat i att omfattande åtgärder har genomförts under året. Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en övergripande lokalstrategi för fastigheterna, och en beredningsgrupp för strategiskt viktiga fastighetsfrågor har inrättats under ledning av talmannen.

Inom detta uppdragsområde är ledamöterna mer nöjda med städningen av sina arbetsrum än med rummets fysiska arbetsmiljö enligt serviceenkäten. Övernattningsbostädernas inomhusmiljö får lägst betyg inom denna faktor.

Tabell 31 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D (tkr).

  2011 Andel 2010 Andel
Intäkter47 27 0 % 19 370 49 %
Kostnader –120 030 6 % –156 016 9 %
Nettokostnad –120 003 6 % –136 646 8 %
Transfereringar – – – –
Totalt –120 003 5 % –136 646 7 %

Skillnaden mellan åren beror främst på att hyresintäkter och större kostnadsposter inom fastighetsverksamheten flyttats till uppdragsområde E. Inom uppdragsområde D redovisas främst fastighetskostnader som är förknippande med bevarandet av riksdagens fastigheter. Utöver detta gjordes 2010 en nedskrivning av tidigare upparbetade kostnader för nya mötes- och konferenslokaler på ca 19 miljoner kronor och under 2011 överläts den nya dammanläggningen i Stallkanalen till Stockholms stad (ca 7,2 mnkr).

Fastigheter och lokaler

För riksdagens räkning förvaltar Riksdagsförvaltningen riksbyggnaderna på Helgeandsholmen och ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan. Dessutom

47Utom intäkter av anslag, avser främst hyresintäkter.

43

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

förvaltas fastigheter med övernattningsbostäder som disponeras av riksdagens ledamöter samt ett antal bostadsrättslägenheter. I förvaltningens fastighetsbestånd ingår även Villa Bonnier som är en donationsfastighet som främst används för talmannens representation.

Riksdagsförvaltningen strävar efter att erbjuda ändamålsenliga arbetsrum, sammanträdesrum och övriga lokaler för riksdagens arbete.

Ledamöter som har sin bostadsort mer än fem mil från Stockholm erbjuds övernattningsbostäder. Antalet övernattningsbostäder som Riksdagsförvaltningen tillhandahåller är färre än antalet ledamöter som har rätt till övernattningsbostad. Av denna anledning kan en ledamot få ersättning för sin kostnad för en övernattningsbostad i Stockholm.

Riksdagens lokaler ska ha en bra inredning med ett gott inomhusklimat och de ska vårdas med hög medvetenhet om bl.a. energi, miljö och kulturhistoriska aspekter. Flera av byggnaderna utgör en central del av det svenska demokratiska kulturarvet. Dessa ska vårdas och bevaras så att de kan visas upp för allmänheten. Under året har ett stort antal åtgärder vidtagits för att vårda och bevara fastighetsbeståndet.

I slutet av 2011 hade Riksdagsförvaltningen hyresintäkter från lokaler med en total omfattning på 9 015 m2. Detta var ca 1 500 m2 mindre än föregående år på grund av renoveringsplanen. Lokalerna är placerade i gatuplan främst i fastigheterna i Gamla stan. Uthyrningen gav en intäkt på drygt 17 miljoner kronor för 2011. Hyrorna är satta på marknadsmässiga grunder.

I den följande sammanställningen särredovisas de kostnader som kan hänföras till intäkterna för uthyrning av lokaler i riksdagens fastigheter.

Tabell 32 Särkostnader och intäkter för fastighetsverksamheten (tkr)

  2011 2010 2009
Intäkter      
Hyror48 17 404 18 961 18 366
Övriga intäkter 26 92 90
Summa 17 430 19 053 18 455
Kostnader49, 50      
Löner51 –1 395 –1 248 –1 231
Administration –3 –6 –58
Planerat underhåll –38 –864 –514
Felavhjälpande underhåll –273 –166 –216

48Avser hyresintäkter för kommersiella lokaler (butiker och restauranger), vissa bostäder och uthyrning av lokaler till Medeltidsmuseet och Riksdagens ombudsmän (JO).

49Direkta kostnader.

50Kostnaderna för administration, planerat och felavhjälpande underhåll samt medier har justerats med manuella beräkningar.

51Lönekostnaderna baseras på två årsarbetskrafter.

44

    R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2
           
  2011 2010 2009    
Medier52 –1 434 –1 514 –1 361  
Skötsel –38 –49 –52    
Summa –3 181 –3 847 –3 432  
Överskott 14 249 15 206 15 024    

De lägre kostnaderna 2011 för planerat underhåll beror på omprioriteringar och inställda renoveringar. De minskade hyresintäkterna 2011 beror på renoveringsarbetet i kvarteret Mercurius.

Under 2011 har riksdagsstyrelsen gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en långsiktig lokalstrategi för riksdagens verksamhet i fastigheterna. Styrelsen har även tillsatt en beredningsgrupp för fastighetsfrågor under ledning av talmannen. Arbetet med renovering av kvarteret Mercurius, del B, har fortskridit under året och byggnadsarbetena har påbörjats. Första etappen av renoveringen och tillgänglighetsanpassningen av Andra kammaren har genomförts och arbete har även påbörjats med planering och projektering av renovering av kvarteret Mars/Vulcanus (ledamotshuset). Dessutom har ca 16 000 ritningar ur ritningsarkivet digitaliserats.

Konst och inredning

Förvaltningen ska vårda och bevara riksdagens konstsamling och inredning. Konstsamlingen omfattar ca 4 000 konstverk varav huvuddelen utgörs av svensk 1900-tals konst. Samlingen består av såväl måleri och skulptur som teckningar och textilkonst. Särskilda konstvisningar arrangeras regelbundet för allmänheten och speciella grupper. Förvaltningens eget snickeri ansvarar för reparation och underhåll av möbler och inventarier.

Ståndsprotokoll

Sektionen för publicering och digitalisering inom Riksdagsbiblioteket har till uppgift att transkribera handskrivna protokoll från ståndsriksdagarna och ge ut dem i tryckt form – de s.k. ståndsprotokollen. Protokollen efterfrågas framför allt av forskare, släktforskare och hembygdshistoriker. Vid sektionen leds och samordnas även arbetet med att digitalisera äldre riksdagsdokument. Under 2011 publicerades Prästeståndets riksdagsprotokoll 1755–1756.

3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E

Översiktlig beskrivning

Arbetet inom uppdragsområdet syftar till att Riksdagsförvaltningen ska vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare för att på bästa sätt kunna stödja den parlamentariska processen. Detta ska uppnås genom god kompetensförsörjning, en väl fungerande verksamhetsplanering och uppfölj-

52Med medier avses kostnader för el, vatten, gas och fjärrvärme.

45

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

ning samt en hög standard i budgethantering och redovisning, upphandling, miljö och annan myndighetsverksamhet.

Till området hör personalrelaterade uppgifter som t.ex. rekrytering, kompetensutveckling, arbetsmiljö och företagshälsovård; it-relaterade uppgifter som till exempel kammar- och konferensteknik, klientplattform, nätverk, system, helpdesk, telefoni samt drift och service av datorer. Vidare ingår vissa fastighetsrelaterade, ekonomiadministrativa och förvaltningsjuridiska uppgifter. Förvaltningsgemensamma uppgifter som t.ex. strategiarbete och planering, miljöledning, krishantering och beredskap ingår också i detta uppdragsområde.

Riksdagens uppdrag att svara för information till allmänheten om EU ingår i området liksom det stöd förvaltningen svarar för gentemot riksdagens myndigheter och nämnder.

Uppdrag och omfattning

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom detta område är att vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare. För 2011 prioriterade riksdagsstyrelsen teknisk utrustning till ledamöterna inom detta område.

Organisatoriskt omfattar uppdragsområdet bl.a. personal- och ekonomienheterna, juridiska enheten, EU-upplysningen, delar av it-enheten och ett antal gemensamma funktioner för hela förvaltningen.

Sammanfattande resultatuppföljning

Resultat uppdragsområde E

Förvaltningen har under 2011 varit en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare och genomfört de olika verksamheter som ligger inom uppdragsområde E på ett bra sätt.

Arbetet med att utveckla Riksdagsförvaltningen som myndighet, Färdplan 2014, har påbörjats och ska vägleda förvaltningens utvecklingsarbete de kommande åren.

Prioriteringen av teknisk utrustning till ledamöterna har genomförts väl och fokuserats på mobila lösningar. It-enhetens arbete har koncentrerats på att slutföra de satsningar i den grundläggande it-infrastrukturen som gjorts för att Riksdagsförvaltningen ska ha en modern och säker it-miljö.

När det gäller Riksdagsförvaltningens arbete med tillgänglighet för funktionshindrade visar en undersökning att förvaltningen är en av endast fem myndigheter i landet som lever upp till samtliga 13 kriterier för tillgänglighet.

Under 2011 fastställdes nya miljömål för perioden 2012–2015 och förvaltningens miljöpolicy reviderades.

Riksdagsdirektören har under året beslutat om en process som innebär förändringar i arbetet med intern styrning och kontroll.

46

      R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2
Tabell 33 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E  
(tkr).            
             
  2011 Andel 2010 Andel  
Intäkter53 22 328 63 % 3 776 10 %    
Kostnader --276 272 14 % –229 364 14 %    
Nettokostnad –256 944 13 % –225 588 14 %    
     
Transfereringar – – – –  
Totalt –253 944 –11 % –225 588 11 %    
         

Skillnaden mellan åren beror främst på att hyresintäkter och större kostnadsposter inom fastighetsverksamheten flyttats till uppdragsområdet.

Färdplan 2014

Efter förankring i riksdagsstyrelsen i februari 2011 beslutade riksdagsdirektören om inriktningen av arbetet med att utveckla Riksdagsförvaltningen som myndighet. Projektet, som kallas Färdplan 2014, ska vägleda förvaltningens utvecklingsarbete till år 2014. Färdplanen består av ett stort antal delprojekt som kan delas in i fyra huvudområden: styrning, organisation, den attraktiva arbetsplatsen och kommunikation. Delprojekt startas och genomförs successivt under perioden.

Uppföljning av verksamheten

Den serviceenkät som genomfördes hösten 2011 visar att ledamöterna när det gäller teknisk utrustning är mest nöjda med den mobiltelefon och de mobiltjänster som förvaltningen tillhandahåller. Ett tydligt missnöje finns däremot med täckningen för det mobila bredbandet. Friskvården får högt betyg av ledamöterna medan företagshälsovården minskat i betygsindex sedan 2009.

2011 års medarbetarenkät besvarades av 86 procent av medarbetarna jämfört med 78 procent vid den förra undersökningen 2008. SCB som gjort undersökningen använder en modell med nöjd medarbetar-index (NMI) för att analysera resultatet. Betygsindex kan variera mellan 0 och 100 och gränsen för ”nöjd” går vid 55 medan betyget 75 eller högre kan tolkas som ”mycket nöjd”. Betyg under 40 klassas som ”inte nöjd”.

Helhetsbetyget som medarbetarna i Riksdagsförvaltningen ger sin arbetsplats är 64 vilket är ett högt betyg jämfört med andra myndigheter, enligt SCB. Högst betyg ger medarbetarna trygghet (84) och arbetstillfredsställelse (74).

De faktorer som SCB:s analysmodell pekar ut som prioriterade i ett förbättringsarbete är kompetensutveckling och delaktighet/information. Arbetet med att förbättra dessa områden har inletts.

53Utom intäkter av anslag, avser främst intäkter av serviceavtal med JO.

47

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Information om EU

EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att ge allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksdagen. Informationen sker via EU-upplysningens webbplats, svarsservice (telefon och e-post), trycksaker och utbildningar.

Det totala antalet förfrågningar till EU-upplysningens svarsservice har minskat något under 2011 jämfört med året innan. Antalet e-postförfrågningar har däremot ökat.

Tabell 34 Antal uppdrag till EU-upplysningens svarsservice

  2011 2010 2009
Telefonsamtal 1 646 2 283 5 005
– varav interna samtal 47 89 92
E-postförfrågningar 3215 2 847 3 195
Fax och brev 9 23 35
Totalt 4 870 5 153 8 235

Det stora antalet förfrågningar 2009 beror på att Sverige var ordförandeland under det andra halvåret och att EU-frågorna därmed fick mera fokus i den allmänna debatten.

Under 2011 har EU-upplysningens webbplats gjorts om från grunden för att svara mot dagens användarbehov och informationskrav. Språk och funktionalitet har varit prioriterade områden i arbetet med den nya webbplatsen som lanserades i slutet av maj månad.

Tabell 35 Antal besök på webbplatsen

  201154 2010 2009
EU-upplysningen.se 486 875 657 863 796 571

Under året har en utvärdering av EU-upplysningens svarsservice påbörjats. Arbetet ska vara klart vid halvårsskiftet 2012.

It-stödet till ledamöter och anställda

It-enheten ansvarar för riksdagens it-system och ska tillhandahålla den service och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller teknik, utrustning och programvaror. Kostnader för it-verksamheten, förutom de som är direkt kopplade till tv-sändningar, kammar- och informationssystem, redovisas inom detta uppdragsområde.

Förutsättningar för ett väl fungerande it-stöd med hög driftsäkerhet och tillgänglighet är bl.a. tydliga krav på leveranser, effektiv organisation och en god överblick som ger möjlighet till nödvändiga prioriteringar när det gäller strategiska val och operativa beslut inom it-området.

För att värdera effektiviteten i verksamheten har det genomförts analyser av volymer av olika typer av tekniska utrustningar (tjänster) och jämförelser

54Under året har EU-upplysningen bytt statistikverktyg. Uppgiften för 2011 är därför inte jämförbar med tidigare år.

48

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

med branschstandard. Antalet registrerade användare av tjänsterna har använts som bas för jämförelsen.

Tabell 36 Utrustning för arbetsplatser och datoranvändare, antal 31 december

  2011 2010 2009
Registrerade användare 1 617 1 658 1 647
Bärbara datorer 1 375 1 313 930
Stationära datorer 735 1 218 1 691
Nätverksskrivare 188 233 248
Lokala skrivare 839 864 938
Fasta telefoner 1 340 1 693 1 344
Bärbara telefoner 234 185 220
Mobila telefoner 1 092 887 816
Fax 94 97 97
Mobilt bredband 905 749 496
Användare som synkroniserar mobiltelefon 716 572 454
Administrerade klientapplikationer 351 458 383

Sedan 2009 har it-enheten haft i uppdrag att förnya Riksdagsförvaltningens tekniska miljö. Under 2011 märks resultatet av fleråriga satsningar på grundläggande teknik inom datanätverk, telefoni, serverteknik, lagringslösningar, datahallar och arbetsplatsstöd. Dagens plattform är modern, säker och anpassad för att klara morgondagens krav.

Resultatet av arbetet med att förnya arbetsplatsstödet kan ses i några av de redovisade nyckeltalen. En del av uppdraget har varit att göra arbetsplatsen mer mobil. Fler användargrupper har fått tillgång till mobiltelefoner och bärbara datorer i stället för stationära datorer och fasta telefoner. Riksdagsförvaltningen har också satsat på att förbättra tillgången till Internet utanför kontoret, vilket visar sig i ökningen av antalet mobila bredband.

It-enheten har i samarbete med enheten för riksdagstryck tagit fram en standard för skrivare som bygger på ny teknik. Grundtanken är att utnyttja färre, större och centralt placerade utskriftsstationer. Den nya standarden visar sig i ett minskat antal utskriftsenheter. Under 2011 startades också en utvärdering av mjukvaran till skrivarna som kommer att möjliggöra ekonomiska samt säkerhets- och miljömässiga fördelar.

Inom ramen för Färdplan 2014 har ett arbete för en ny it-strategi inletts under 2011.

Stöd till riksdagens myndigheter och nämnder

Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksbanken är alla myndigheter som lyder under riksdagen. Vid sidan av myndigheterna finns även ett antal nämnder.

49

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Av riksdagsordningen55 framgår att Riksdagsförvaltningen har till uppgift att stödja riksdagens myndigheter i vissa frågor. Förvaltningen har under året lämnat service och administrativt stöd i olika utsträckning till vissa av riksdagsorganen. Stödet har främst avsett Riksdagens ombudsmän (JO) i form av ekonomiadministration, viss löneadministration, lokaler, teknisk utrustning och it-tjänster. Riksdagsbibliotekets informationsresurser och servicefunktioner är tillgängliga även för JO:s tjänstemän, som utnyttjar både låneservicen och framför allt de juridiska databaserna.

Vissa begränsade administrativa resurser har ställts till förfogande för riksdagens nämnder.

Tabell 37 Riksdagens nämnder, sammanträden, ledamöter och kostnader (tkr)

Antal sam-   Antal Arvode Övriga Summa
manträden   ledamöter m.m. kostnader kostnader
      (inkl.    
      soc.    
      avg.)    
Riksdagens överklagan-          
denämnd 3 7 110 – 110
Partibidragsnämnden 2 4 85 1 86
Riksdagens arvodes- 5 4 163 4 167
nämnd          
Statsrådsarvodesnämnden 5 4 130 3 133
Nämnden för lön till          
riksdagens ombudsmän          
och riksrevisorerna 3 4 130 5 135
Valprövningsnämnden 22 5 511 368 879
Totalt 2011 40 28 1 129 381 1 510
Totalt 2010 45 28 1 116 209 1 325
Totalt 2009 21 28 910 68 978

Nämndutredningen avslutades i april 2010 då utredaren överlämnade betänkandet Reglering av riksdagens nämnder (2009/10:URF2) till riksdagsstyrelsen. Efter utredningen har ytterligare frågor väckts och förslagen har bearbetats vidare under hösten 2011.

Personalfrågor

Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidareanställning eller ett vikariat var 654 vid utgången av 2011, vilket är oförändrat jämfört med 2010 men färre än 2009 (671). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 602, vilket också är oförändrat jämfört med både 2010 och 2009.

55RO 9 kap. 4 §.

50

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

Tabell 38 Antal anställda fördelat på ålder och kön 2011-12-31

Åldersintervall Kvinnor Män Samtliga Ålder, andel av Totalt Totalt
        samtliga (%) antal antal
        2010 2009
         
             
< 24 år – 1 1 – 1 4
25–34 år 38 26 64 10 58 78
35–44 år 108 76 184 28 193 195
45–54 år 130 101 231 35 219 207
55–59 år 45 34 79 12 83 78
> 59 år 62 33 95 15 100 109
Totalt 383 271 654 100 654 671

Medelåldern för de anställda var 47,6 år, vilket är i det närmaste oförändrat jämfört med 2010 (47,8 år). Sedan 2007 har medelåldern ökat med cirka ett år. Kvinnornas medelålder är 47,8 och männens 47,4 år.

Jämfört med 2007 är det främst åldersgruppen 45–54 år som ökat. Då utgjorde denna åldersgrupp 26 procent av samtliga anställda jämfört med 35 procent 2011. Minskningen sker i grupperna 25–34 år och 35–44 år.

Andelen kvinnor av samtliga anställda var vid utgången av 2011 59 procent vilket är oförändrat jämfört med 2010 och något större än 2009 (57 procent)

Personalomsättningen var 9,5 procent 2011, att jämföra med 8,3 procent 2010 och 9,2 procent år 2009. Personalomsättningen varierar dock mycket mellan de olika enheterna. Värt att notera är att ingen medarbetare slutat vid säkerhetsenheten under året och att endast en slutat vid it-enheten och två inom enheten för intern service. Det finns risker med en så låg omsättning, t.ex. vid förändrade krav på verksamheten och behov av ny kompetens.

Tabell 39 Sjukfrånvaro 2007–2011

  2011 2010 2009 2008 2007
           
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 2,4 2,5 2,8 2,8 3,8
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhål- 34,8 37,2 41,3 45,1 57,7
lande till total sjukfrånvaro i %          
Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 2,9 2,8 3,5 3,3 4,5
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 1,7 2,2 1,9 2,1 2,9
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre i 0,6 1,9 1,4 1,6 2,4
% av tillgänglig arbetstid          
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år i % av 2,3 2,3 2,9 3,0 4,5
tillgänglig arbetstid          
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i 2,6 2,8 2,8 2,6 3,1
% av tillgänglig arbetstid          

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 2,4 procent 2011. I jämförelse med 2010 är det en liten minskning. Den positiva trenden under de senaste åren med minskad sjukfrånvaro har planat ut.

51

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Under 2011 var 22 medarbetare långtidssjukskrivna (frånvarande på hel- eller deltid på grund av sjukdom 60 dagar eller mer). Detta är oförändrat jämfört med 2010. Det var endast 4 medarbetare som var sjukfrånvarande under hela året vilket är en minskning med 5 jämfört med 2010. Det är positivt att sjukfrånvaron ligger kvar på en låg nivå och att andelen långtidssjuka minskar samtidigt som de långtidsfrånvarande snabbare kommer tillbaka i arbete.

Kompetensutveckling

Inom Riksdagsförvaltning finns olika möjligheter till kompetensutveckling. Förutom utveckling i det löpande arbetet, exempelvis genom arbete i verksamhetsövergripande projekt eller deltagande i nätverk inom sakområdet, finns seminarier och utbildningar som anordnas av förvaltningen samt reguljära kurser och utbildningar.

Riksdagsförvaltningen anordnar språkutbildning både i form av kurser under arbetstid och som intensivkurser under sommaren. Kurserna är öppna för ledamöter och anställda vid förvaltningen. Intensivkurserna i franska och engelska är förlagda till Frankrike och England samt Stockholm. Totalt deltog 41 medarbetare och 64 ledamöter i intensivkurserna 2011, varav 26 medarbetare respektive 55 ledamöter i kurserna utomlands. Andra utbildningar av mer generell karaktär är projektledning som riktas till dem som ska arbeta i eller leda projekt, samt utbildning inom förvaltningskunskap och i upphandlingsfrågor.

Chefer – rekrytering och struktur

Under året har fem chefer rekryterats. Två av dem arbetade sedan tidigare inom Riksdagsförvaltningen och tre kommer från andra myndigheter. Andelen kvinnliga chefer inom Riksdagsförvaltningen var vid utgången av 2011 52 procent jämfört med 53 procent 2010 och 44 procent 2009.

I följande sammanställning ingår sektionschefer och chefer över den nivån. Tidigare år har sektionschefer inte ingått i redovisningen. På grund av detta är årets värden inte jämförbara med tidigare års värden.

Tabell 40 Antal chefer fördelade efter ålder och kön 2011-12-31

Åldersintervall Kvinnor Män Samtliga Andel av Totalt Totalt
        samtliga (%) 2010 2009
           
35–44 år 4 7 11 19 4 3
45–54 år 15 12 27 47 16 15
55–59 år 5 2 7 12 8 7
>59 år 6 7 13 22 10 11
Totalt 30 28 58 100 38 36

Medelåldern för chefer i Riksdagsförvaltningen var 52 år 2011 jämfört med 54 år 2010 och 2009. Liksom tidigare kan chefer delta i s.k. handledningsgrupper. En mindre grupp av chefer träffas ca sex gånger om året under led-

52

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

ning av en extern ledare. Nya chefer, som saknar eller endast har liten chefserfarenhet, erbjuds utbildningen ”Ny som chef”. Under året har två chefer genomgått utbildningen som omfattar fem dagar.

Den medarbetarenkät som genomfördes under hösten omfattade bl.a. ledarskap. Chefernas uppdrag är att utifrån enkätresultatet arbeta med att förbättra och utveckla sitt chefs- och ledarskap.

Avtal och förhandlingar

Förutsättningarna för att man ska kunna träffa ett lokalt samverkansavtal inom Riksdagsförvaltningen utreds inom ramen för Färdplan 2014. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2012.

Arbetsmiljö

Riksdagsförvaltningens övergripande mål för arbetsmiljöarbetet är att skapa förutsättningar för arbetsglädje, utvecklingsmöjligheter och trygghet för såväl anställda som ledamöter samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är en del av varje chefs ansvar och ska fortlöpande följas upp och minst en gång om året dokumenteras i en handlingsplan.

Personalenheten har fortsatt att utveckla rutiner och stödmateriel för SAM. Som ett exempel har tillgänglighetsfrågorna integrerats i skyddsronderna. Risk- och konsekvensanalyser vid verksamhetsförändringar genomförs nu på ett mer strukturerat sätt med hjälp av mallar. Vid större lokalomflyttningar avropas experthjälp från företagshälsovården. Med utgångspunkt i resultatet av medarbetarenkäten 2011 inarbetas enheternas och kansliernas åtgärder i handlingsplanerna för SAM. Personalenheten genomför avgångssamtal med anställda som slutar. Dessa visar, liksom resultatet av medarbetarundersökningen, att medarbetarna är positiva till både arbetsmiljön och anställningsvillkoren.

Den uppdatering av fördelningen av arbetsmiljöansvaret som påbörjades 2010 har under året avslutats.

Likabehandling

Under året har en likabehandlingsplan tagits fram för perioden 2011–2013.56 Planen inbegriper samtliga diskrimineringsgrunder och ska följas upp varje år. Arbetet med planen har skett i samverkan med de fackliga organisationerna. Exempel på en åtgärd under 2011 är att det i annonseringen till vissa bestämda anställningar framgår att Riksdagsförvaltningen kan komma att tillämpa s.k. positiv särbehandling.

56Likabehandlingsplan 2011–2013 – Handlingsplan för inkluderande arbetsplats.

53

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Friskvård

Målsättningen med förvaltningens friskvård är att öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och korta tiden för rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår att medvetandegöra och motivera ledamöter och anställda avseende betydelsen av en livsstil som minskar riskerna för fysisk och psykisk ohälsa samt stimulera och motivera till vardagsmotion.

Friskvården inriktas särskilt mot att aktivera de i nuläget fysiskt inaktiva både på individ- och gruppnivå. Under 2011 har följande åtgärder genomförts: hälsoprofiler, coachning, friskvårds- och hälsodagar, kurser och rådgivning om stress, sömn, avspänning och kost samt hjälp med att sluta snusa och röka. Vidare har det varit möjligt att styrketräna och delta i motions- och gymnastikpass. Chefer och anställda har utbildats i ett hälsofrämjande beteende.

Beredskaps-, kris- och kontinuitetsplanering

Beredskaps- och krisplanering har genomförts under året och arbetet med att ta fram kontinuitetsplaner för förvaltningens verksamhetskritiska it-system har fortsatt. Ett tiotal planer har fastställts av respektive systemägare och ett trettiotal planer har påbörjats och bedöms vara fastställda under 2012.

Den 2–3 februari deltog Riksdagsförvaltningen i Samverkans- och kärnkraftsövning 2011 (SAMÖ-KKÖ 2011). Övningen var en krishanteringsövning där organisationer på lokal, regional och nationell nivå medverkade. Syftet med övningen var att pröva samhällets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnkraftsolycka. Från riksdagen deltog Riksdagsförvaltningens krisledningsorganisation m.fl. personer. Det övergripande intrycket är att det mesta under krisövningen fungerade väl och att krisarbetet var verklighetsnära, trovärdigt och lärorikt.

Projekt Birger (revidering av Riksdagsförvaltningens krisberedskap) avslutades under hösten 2011 genom att riksdagsdirektören fastställde Riksdagsförvaltningens krisberedskapsförmåga. Beslutet omfattar vilken krishanterings- och kontinuitetsförmåga förvaltningen ska ha, en operativ krisledningsplan samt en utbildnings- och övningsplan.

Länets regionala samordningsfunktion (länsstyrelsen, räddningstjänsten, polisen och sjukvården) genomförde under hösten en övning i riksdagens lokaler i samverkan med säkerhetsenheten. Övningen syftade till att utvärdera samordningen.

Riksdagsförvaltningen bedöms ha fått en förbättrad krishanterings- och kontinuitetsförmåga genom fastställandet av Krisberedskapshandboken, arbetet med och fastställandet av kontinuitetsplanerna samt deltagandet i SAMÖ- KKÖ 2011 och samordningsfunktionens övning hösten 2011.

Miljöledningssystemet

Inom miljöområdet har miljöledningssystemet etablerats och vidareutvecklats. Sedan april 2009 är Riksdagsförvaltningen miljöcertifierad enligt ISO

54

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

14001. Certifieringen har varit ett viktigt steg för att skapa en god och verkningsfull styrning av miljöarbetet.

Pappersanvändning och koldioxidutsläpp från anställdas resor har kraftigt minskat under den treåriga målperioden som gick ut den 30 juni 2011. Målet för pappersanvändningen (–10 procent) har uppnåtts med god marginal. Målet för minskade koldioxidutsläpp från anställdas resor har sannolikt uppnåtts då utsläppen från flyg minskat med nästan 50 procent Målet var att utsläppen skulle minska med 10 procent En reell jämförelse kan göras först då tillräckliga data samlats in och valår kan jämföras med valår57.

Energianvändningen till uppvärmning minskade med 3,5 procent 2011 jämfört med 2010 men ökade mellan 2009 och 2010 med 3 procent. Elanvändningen minskade med 5 procent under 2011 jämfört med 201058 och var oförändrad mellan 2009 och 2010. Inga riktade åtgärder har vidtagits under 2011.

Miljöarbetet vid renoveringen av kvarteret Mercurius fortskrider som planerat. Målet är att miljöklassa byggnaderna enligt det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Miljöprogrammet för renoveringen omfattar betydligt mer än det som krävs för Miljöbyggnad.

Under 2011 fastställdes nya miljömål för perioden 2012–2015 och miljöpolicyn reviderades.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under 2011 fastställdes en ny handlingsplan för tillgängligheten i Riksdagsförvaltningen59. Handlingsplanen gäller för perioden 2011–2013 och har tolv delmål som ska utvärderas hösten 2013.

Det övergripande målet för riksdagens tillgänglighetsarbete är att riksdagen ska vara en arbetsplats där personer med funktionsnedsättning kan arbeta på samma villkor som andra. Det innebär att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykosocialt avseende. Dessutom ska personer med funktionsnedsättning kunna besöka riksdagen och ta del av riksdagens information på samma villkor som andra personer.

Enligt Handisams60 enkätundersökning för 2011 är Riksdagsförvaltningen en av endast fem myndigheter i landet som lever upp till samtliga 13 kriterier för tillgänglighet. Bland myndigheter som har många kundkontakter är Riksdagsförvaltningen den enda myndigheten som lever upp till samtliga kriterier.

Intern styrning och kontroll

Riksdagsförvaltningen arbetar med den interna styrningen och kontrollen utifrån bestämmelserna i REA-lagen. Vid myndigheten finns en process med fyra moment: riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation.

57Statistiken för hösten 2011 visar att koldioxidutsläppen från ledamöters och anställdas flygresor har ökat vid en jämförelse med motsvarande period 2010.

58Siffrorna exkluderar kvarteret Mercurius på grund av pågående renovering.

59Dnr 230-2486-2010/11.

60Myndigheten för handikappolitisk samordning.

55

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Genom arbetet med riskanalyser har förvaltningen identifierat ett antal risker som bedömts vara prioriterade med utgångspunkt i att dessa kan påverka myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. Dessa prioriterade risker har presenterats för riksdagsstyrelsen löpande under året.

I samband med ledningens genomgång av riskarbetet identifierades områden där förvaltningen behöver fortsätta arbetet med åtgärder för att hantera riskerna. Det gäller särskilt två av de prioriterade riskerna; risk för skada på grund av bristande underhåll i riksdagens fastigheter och risk för att manipulation av it-systemen inte kan spåras och beivras. Arbete pågår när det gäller båda de nu nämnda riskerna.

Som ett komplement till riskanalyserna har samtliga budgetansvariga chefer genomfört en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den egna verksamheten. Av de olika momenten i processen har särskilt dokumentation identifierats som ett område för förbättring. Förbättrad dokumentation av verksamhetsviktiga rutiner och processer kommer därför att inarbetas i handlingsplanen för 2012.

Sammantaget har arbetet med de prioriterade riskerna och självutvärderingen resulterat i att myndighetens ledning bedömer att den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Riksdagsförvaltningen.

Internrevisionens iakttagelser

I september 2011 lämnade internrevisionen en sammanfattande rapport om resultatet av granskningen för riksmötet 2010/1161. Av rapporten framgår internrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt Riksdagsförvaltningens förslag till åtgärder. Riksdagsförvaltningen har redan påbörjat arbetet med vissa av dessa åtgärder, medan övriga åtgärder kommer tas om hand under 2012.

I samband med en förändring inom projektet för renovering och underhåll av fastigheten Mercurius initierades ett ärende i december som föranledde ett särskilt uppdrag till internrevisionen i början av år 2012.

61Dnr 230-32-2010/11.

56

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

4 Styrelseuppdrag och strategiska frågor

Förutom de fasta uppdrag som ligger inom respektive uppdragsområde får förvaltningen löpande uppdrag från riksdagsstyrelsen. Nedan redovisas en lägesrapport för dessa uppdrag. Även uppdrag som avslutats under året redovisas. Ett uppdrag är avslutat när en avslutande redovisning av uppdraget presenterats för styrelsen.

Utvärdering av den parlamentariska ledningsorganisationen

Den 16 november 2011 beslutade riksdagsstyrelsen om utvärdering av den parlamentariska ledningsorganisationen i riksdagen och riksdagens förvaltningsorganisation. Styrelsen utsåg därefter vid sammanträdet den 14 december en särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2012.

Ledamotsanknutna uppdrag

Ersättningar för övernattningsbostäder och utrikes tjänsteresor

Styrelsen beslutade den 13 oktober 2010 att ge riksdagsdirektören i uppdrag att se över ersättningarna för riksdagsledamöternas egna övernattningsbostäder och beloppen för utrikes tjänsteresor. Styrelsen beslutade på grundval av den genomförda översynen att höja beloppet för logiersättning fr.o.m. den 1 juli 2011.

När det gäller beloppen för utrikes tjänsteresor gav styrelsen riksdagsdirektören uppdraget att ta fram underlag för fortsatt diskussion om ändrade ekonomiska ramar för utskottens och EU-nämndens utrikes tjänsteresor samt en sammanställning över de medel som finns att tillgå för utrikes tjänsteresor och för deltagande i internationella konferenser. Ett underlag kommer att föreläggas riksdagsstyrelsen under 2012.

Uppdraget är därmed avslutat i den del som avser ersättning för övernattningsbostäder.

Återgång till yrkesverksamhet samt översyn av inkomstgarantin

I november 2011 beslutade riksdagsstyrelsen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag som syftar till att underlätta för ledamöter som lämnat uppdraget i riksdagen att återgå till yrkesverksamhet. Kommittén ska även genomföra en översyn av reglerna för inkomstgarantin för riksdagens ledamöter. Den 14 december 2011 beslutade styrelsen om kommitténs sammansättning och utsåg en ordförande. Kommittén ska redovisa sina överväganden och förslag senast den 15 december 2012.

57

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Riksdagens myndigheter

Vissa frågor om hanteringen av Riksrevisionens granskningsrapporter

Riksdagen har på förslag från konstitutionsutskottet (bet. 2009/10:KU17) beslutat om ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att utreda vissa frågor om granskningsrapporterna från Riksrevisionen. Det gällde bl.a. frågan om sekundär sekretess för uppgifter som inkommit från Riksrevisionen och som är sekretessbelagda hos myndigheten. Vid sitt sammanträde den 15 december 2010 gav styrelsen riksdagsdirektören i uppdrag att utreda dessa frågor. Resultatet av uppdraget redovisades vid sammanträdet i maj 2011. Den fortsatta beredningen av ärendet har resulterat i förslag till ändringar i riksdagsordningen och i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Styrelsen beslutade den 14 december 2011 att sända förslagen på remiss. Remisstiden går ut den 15 mars 2012.

Översyn av Riksdagsförvaltningens instruktion

Styrelsen beslutade den 20 maj 2009 att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av Riksdagsförvaltningens instruktion. I uppdraget ingick även att se över vissa tjänstebenämningar. Ett förslag till ny lag med instruktion samt ett förslag till arbetsordning för Riksdagsförvaltningen lades fram för styrelsen den 14 april 2010. Styrelsen gav förvaltningen i uppdrag att remittera förslaget. Efter avslutad remissbehandling presenterades resultatet för styrelsen. Den 16 mars 2011 beslutade styrelsen att föreslå riksdagen att anta förslaget till ny instruktion för Riksdagsförvaltningen. Riksdagen beslutade om den nya instruktionen den 1 juni, med ikraftträdande av lagändringarna den 1 juli 2011.

Uppdraget är därmed avslutat.

Tidpunkten för avlämnande av budgetpropositionen m.m.

Riksdagen har på förslag från konstitutionsutskottet (betänkande 2009/10:KU19) beslutat om ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda frågan om tidpunkten för avlämnande av budgetpropositionen i samband med val m.m. Styrelsen gav den 14 december 2011 riksdagsdirektören i uppdrag att utreda detta. Uppdraget kommer att bedrivas med stöd av en referensgrupp som består av gruppledarna. Redovisning i styrelsen är planerad till hösten 2012.

Riksdagens nämnder

Reglering av riksdagens nämnder

Den 22 oktober 2008 gav riksdagsstyrelsen förvaltningen i uppdrag att se över regleringen av riksdagens nämnder. Utredningsuppdraget utfördes som en enmansutredning, och i april 2010 överlämnade utredaren betänkandet med titeln Reglering av riksdagens nämnder (2009/10:URF2) till riksdagssty-

58

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

relsen. I betänkandet presenterades ett förslag till generell lag för riksdagens nämnder. Betänkandet har efter beslut av styrelsen varit ute på remiss. Re- missinstanserna välkomnade översynen och hade i huvudsak inga invändningar mot detaljförslagen men ifrågasatte bl.a. hur ändamålsenlig en gemensam reglering skulle vara. Efter att utredningen avslutats har ytterligare frågor väckts kring nämnderna.

Mot den bakgrunden informerade riksdagsdirektören styrelsen den 18 maj 2011 om att hon avser att återkomma med reviderade förslag till regler för riksdagens nämnder, vilket skedde vid styrelsens sammanträde i januari 2012.

Översyn av arvoden för ledamöterna i Partibidragsnämnden

Riksdagsstyrelsen gav den 13 oktober 2010 riksdagsdirektören i uppdrag att komma med förslag till ändring av arvoden för ledamöterna i Partibidragsnämnden. Styrelsen beslutade därefter, den 17 november 2010, att avvakta med frågan till dess att utredningen om reglering av riksdagens nämnder (2009/10:URF2) tas upp i styrelsen (se ovan).

Riksdagens fastigheter

Övergripande lokalstrategi för riksdagens fastigheter62

På uppdrag från riksdagsstyrelsen inleddes hösten 2004 ett arbete för att undersöka förutsättningarna för nya mötes- och konferenslokaler. En projektering för nya sammanträdeslokaler på Helgeandsholmen, den s.k. Puckeln, genomfördes efter beslut i styrelsen i mars 2007. Arbetets inriktning breddades när styrelsen den 17 november 2010 beslutade att ge riksdagsdirektören i uppdrag att ta fram ett lokalprogram för sammanträdeslokaler inom och utanför skalskyddet.

Vid sammanträdet den 15 juni 2011 fick styrelsen en rapport om arbetet med lokalprogrammet. Styrelsen beslutade då också att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en övergripande lokalstrategi för riksdagens fastigheter.

För beredningen av lokalstrategin och andra strategiskt viktiga fastighetsfrågor beslutade styrelsen även att inom sig inrätta en beredningsgrupp under ledning av talmannen.

Med anledning av en skrivelse från EU-nämnden om sammanträdeslokaler för nämnden gav styrelsen i september 2007 förvaltningen i uppdrag att återkomma till styrelsen i frågan. Detta kommer att ske inom ramen för redovisningen av uppdraget om sammanträdeslokaler.

Underhålls- och renoveringsplan för riksdagens fastigheter

Riksdagsstyrelsen beslutade den 17 juni 2009 om en underhålls- och renoveringsplan för riksdagens fastigheter och godkände den 14 april 2010 ett för-

62Uppdraget omfattar efter beslut om sammanläggning i styrelsen 14 december 2011 även det tidigare separata uppdraget om sammanträdeslokaler.

59

20 11/12 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

slag till en övergripande tidsplan. En rapport om arbetsläget inom renoveringsprogrammet lämnades till styrelsen den 18 maj 2011. Där redovisades att den analys som gjorts av fastigheterna visat att statusen generellt sett är sämre än vad som tidigare kunnat konstateras. Styrelsen fick en redogörelse om arbetsläget fastighet för fastighet och om behovet av att justera tidigare beslutad tidsplan.

Den 21 september 2011 beslutade styrelsen att ändra ordningsföljden för renovering av Ledamotshuset och för kvarteret Cephalus. Renovering av Ledamotshuset inleds efter valet 2014 och av Cephalus efter valet 2018.

Vattenskadat golv i restaurangköket

Det finns betydande vattenskador i Västra riksdagshusets källare, där restaurangköket är beläget. Under våren 2011 har en förstudie bedrivits för att utreda renoveringsbehovet och konsekvenserna av ett renoveringsarbete. En studie har också genomförts om möjligheterna att under tiden renoveringsarbetet pågår ersätta tillagningsköket med levererad, färdigproducerad mat. Styrelsen beslutade den 15 juni 2011 att en programhandlingsprojektering skulle inledas. På grundval av denna och efter beredning i den särskilda beredningsgrupp som styrelsen tillsatte i juni avser förvaltningen att 2012 återkomma med en redovisning av olika handlingsalternativ och förslag till fortsatt arbete.

Övernattningsbostäder

Den 17 november 2010 beslutade riksdagsstyrelsen att ge riksdagsdirektören i uppdrag att anmäla förvaltningens intresse för att hyra övernattningsbostäder av Statens fastighetsverk i kvarteret Brunkhalsen. Arbete med ändring av detaljplanen pågår.

I december 2010 fick förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att teckna ett långsiktigt hyresavtal för lägenheter i fastigheten Kvasten 8 och att inleda förhandlingar med delägaren Posten AB om en försäljning av riksdagens andel i fastigheten. Posten sålde i juni 2011 sin andel i fastigheten till fastighetsbolaget Balder. I och med att Posten sålt sin andel i fastigheten avslutade förvaltningen arbetet med försäljning av riksdagens andel i fastigheten. Sedan fastighetsbolaget Balder visat intresse för att förvärva förvaltningens andel av Kvasten 8 har frågan om försäljning aktualiserats på nytt. Styrelsen beslutade därför den 16 november 2011 att ge riksdagsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för en försäljning av förvaltningens andel.

Förvaltningsinterna uppdrag

Driftbidrag för tidningen Riksdag & Departement

Riksdagsstyrelsen beslutade den 15 december 2010 om uppräkning av driftbidraget för tidningen Riksdag & Departement med 2 procent för 2011. Upp-

60

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2011 /12: RS2

räkning har skett i samband med riksdagsdirektörens beslut om förvaltningens internbudget för 2011. I anslutning till att ärendet om driftbidrag behandlades i styrelsen meddelade förvaltningen att man har för avsikt att se över formerna för hur driftbidraget ska beräknas och fastställas och återkomma till styrelsen, vilket planeras ske 2012.

61

20 11/12 :R S2

Finansiell redovisning

5.1 Resultaträkning        
(Belopp anges i tkr)   2011-01-01–   2010-01-01–
Not 2011-12-31 2010-12-31
   
Verksamhetens intäkter        
Intäkter av anslag 1 1 209 808 1 170 455
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 33 673 38 129
Intäkter av bidrag   175 219
Finansiella intäkter 3 1 581   748
Summa     1 245 237 1 209 551
Verksamhetens kostnader        
Kostnader för personal och ledamöter 4 –1 520 269   –1 239 106
Kostnader för lokaler 5 –30 299   –16 584
Övriga driftskostnader   –310 964   –309 110
Finansiella kostnader 6 –31 895   –34 806
Avskrivningar och nedskrivningar 7 –62 513   –77 769
Summa     –1 955 940   –1 677 375
Verksamhetsutfall   –710 703   –467 824
Transfereringar        
Medel som erhållits från statsbudgeten för   469 708 448 747
finansiering av bidrag        
Lämnade bidrag 8 –469 708   –448 747
Saldo     0 0
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 9 –710 703   –467 824

62

FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2

5.2 Balansräkning        
(Belopp anges i tkr) Not 2011-12-31 2010-12-31
         
TILLGÅNGAR        
Immateriella anläggningstillgångar 10      
Balanserade utgifter för utveckling   12 464 5 123
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar   726   1 235
Summa     13 190 6 358
Materiella anläggningstillgångar 11      
Byggnader, mark och annan fast egendom   966 785 1 005 189
Förbättringsutgifter på annans fastighet   4 775 2 436
Maskiner, inventarier, installationer m.m.   106 303 111 163
Pågående nyanläggningar   15 572   4 258
Summa     1 093 435 1 123 046
Finansiella anläggningstillgångar        
Andelar i bostadsrättsföreningar 12 2 159   2 159
Summa     2 159 2 159
Fordringar        
Kundfordringar   1 622 2 242
Fordringar hos andra myndigheter 13 24 899 15 796
Övriga fordringar 14 467   55
Summa     26 988 18 093
Periodavgränsningsposter        
Förutbetalda kostnader 15 27 848   24 634
Summa     27 848 24 634
Avräkning med statsverket 16 –56 933   –107 403
Kassa och bank        
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret   147 182 210 948
Kassa, plusgiro och bank   30   30
Summa     147 212 210 978
SUMMA TILLGÅNGAR   1 253 899 1 277 865

63

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G        
             
    (Belopp anges i tkr) Not 2011-12-31 2010-12-31
             
    KAPITAL OCH SKULDER        
    Myndighetskapital        
    Statskapital 17 944 767 973 419
    Donationskapital 18 2 304 2 324
    Balanserad kapitalförändring 19 –2 719 806   –2 280 820
    Kapitalförändring enligt resultaträkningen   –710 703   –467 823
    Summa   –2 483 438   –1 772 900
    Avsättningar        
    Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 3 397 276 2 721 032
    Övriga avsättningar 21 12 049   18 141
    Summa   3 409 325 2 739 173
    Skulder m.m.        
    Lån i Riksgäldskontoret 22 174 914 173 921
    Skulder till andra myndigheter   20 561 20 060
    Leverantörsskulder   69 747 57 635
    Övriga skulder   14 748   14 391
    Summa   279 970 266 007
    Periodavgränsningsposter 23      
    Upplupna kostnader   39 758 36 835
    Övriga förutbetalda intäkter   8 284   8 750
    Summa   48 042 45 585
    SUMMA KAPITAL OCH SKULDER   1 253 899 1 277 865

64

FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2

5.3 Anslagsredovisning              
        Ingående   Årets till-   In-   Totalt Netto- Utgå-
Ramanslag     över-   delning   drag-   disp. utgifter ende
    förings-   enligt   ning   belopp   över-
               
2011-12-31 Not   belopp   anslags-           förings-
(Belopp anges i tkr)         direktiv           belopp
        och regle-            
                       
            rings-brev            
Uo63 01 2:1 Riksdagens                      
ledamöter och partier                      
m.m.                        
Ap64 1 Riksdagens leda- 24   86 647   831 969   –71 647   846 969 –834 161 12 808
möter och partier m.m.                      
Uo 01 2:2 Riksdagens 25                    
förvaltningsanslag                      
Ap 1 Förvaltningskostna-     41 271   629 787       671 058 –619 580 51 478
der                        
Ap 2 Riksdagens fastig-     223   53 000       53 223 –42 890 10 333
heter                        
Uo 01 6:6 Stöd till poli-                      
tiska partier                      
Ap 1 Stöd till politiska 26   3 646   171 200   –3 646   171 200 –171 102 98
partier                        
Uo 17 13:5 Bidrag till                      
riksdagspartiers kvinno-                      
organisationer                      
Ap 1 Stöd till riksdagspar-         15 000       15 000 –15 000 0
tiernas kvinnoorganisat-                      
ioner                        
SUMMA ANSLAG     131 787   1 700 956   –75 293   1 757 450 –1 682 733 74 717

63Utgiftsområde statsbudgeten.

64Anslagspost.

65

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G

Redovisning av beställningsbemyndigande i årsredovisningen

  Tilldelat Ingående Utestående Utestående åtaganden
Anslagsbenämning bemyn- åtagan- åtaganden    
  digande den   2012 2013
Uo 01 6:6 Ramanslag          
Stöd till politiska partier          
Ap 1 Stöd till politiska partier 171 200 128 389 128 139 128 139 –
Uo 17 13:5 Ramanslag          
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisat-          
ioner          
Ap 1 Stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisat- 15 000 15 000 15 000 15 000 –
ioner          
Summa 186 200 143 389 143 139 143 139 –

66

FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2

5.4 Finansieringsanalys              
(Belopp anges i tkr) Not 2011-01-01–   2010-01-01–
2011-12-31 2010-12-31  
       
DRIFT                
Kostnader 26   –1 215 811     –1 157 524  
Finansiering av drift              
Intäkter av anslag   1 209 808   1 170 455    
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 27 33 663   37 939    
Intäkter av bidrag   175   219    
Övriga intäkter   1 581   748    
Summa medel som tillförts för finansiering     1 245 227     1 209 361  
av drift                
Ökning av kortfristiga fordringar     –12 109     976  
Ökning av kortfristiga skulder     15 427     905  
Kassaflöde från drift     32 734   53 718  
INVESTERINGAR              
Investeringar i materiella tillgångar   –38 888     –32 466    
Investeringar i immateriella tillgångar   –8 364     –4 421    
Summa investeringsutgifter     –47 252     –36 887  
Finansiering av investeringar              
Lån från Riksgäldskontoret   39 644   47 306    
– amorteringar   –38 651     –30 035    
Ökning av statskapital med medel som   164   0    
erhållits från statsbudgeten              
Försäljning av anläggningstillgångar   65     190    
Summa medel som tillförts för finansiering     1 222   17 461  
av investeringar              
Kassaflöde till investeringar     –46 030     –19 426  
TRANSFERERINGSVERKSAMHET              
Lämnade bidrag   –469 708     –448 747    
Utbetalningar i transfereringsverksamhet     –469 708     –448 747  
Finansiering av transfereringsverk-              
samhet                
Medel som erhållits från statsbudgeten för              
finansiering av bidrag   469 708   448 747    
Summa medel som erhållits för finansie-     469 708     448 747  
ring av transfereringsverksamhet        
             
Kassaflöde transfereringsverksamhet     0   0  
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA     –13 296     34 292  
MEDEL          

67

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G

(Belopp anges i tkr) Not 2011-01-01–   2010-01-01–
2011-12-31 2010-12-31  
     
SPECIFIKATION FÖRÄNDRING AV              
LIKVIDA MEDEL              
Likvida medel vid årets början     103 575     69 283  
Minskning av tillgodohavande i Riksgäld-   –63 766   73 723    
skontoret              
Ökning av avräkning med statsverket   50 470     –39 431    
Summa förändring av likvida medel     –13 296     34 292  
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT     90 279     103 575  
               

68

FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2

5.5Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA–lagen) samt föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen och riktlinjer (2007:1) till föreskriften.

Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Brytdagen föregående år var den 10 januari. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

Kostnadsmässig anslagsavräkning

Semesterdagar som intjänats före 2009 avräknas från och med 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans 2010, 20 739 tkr, har 2011 minskat med 3 052 tkr till 17 687 tkr.

Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, enligt finansutskottets betänkande 2008/09:FiU15, riksdagsskrivelse 2008/09:30.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret.

Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiell anläggningstillgång, föregående år var beloppet 20 tkr.

Immateriella anläggningstillgångar

För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 tkr.

69

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G

Pågående arbeten

Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anläggningstillgång eller inte vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar. Vid större investeringar ingår även internt nedlagd tid samt ränta på kredit hos Riksgäldskontoret under byggnadstiden.

Tillämpade avskrivningstider

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar i egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för de berörda fastigheterna.

Tabell Tillämpade avskrivningstider

Typ av anläggningstillgång Avskrivningstid
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR    
Balanserade utgifter för utveckling 3 år
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 3–10 år
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR    
Byggnader, mark och annan fast egendom 50 år
Byggnadsinventarier 3–30 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–10 år
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3–10 år

Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som anläggningstillgång, eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lagen (1994:1065) med tilllämpningsföreskrifter (RFS 2006:6).

Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomstgarantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräkningen. Sedan 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner m.m. i posten Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen.

Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl ledamöternas pensioner som inkomstgarantier.

Från och med i år ingår även inkomstgaranti för de sittande riksdagsledamöter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).

70

FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2

Riksdagsledamöternas pensioner

Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som lämnat riksdagen redovisas till det försäkringstekniska värdet av pensionsåtaganden som beräknats av Statens pensionsverk i enlighet med gällande regelverk för affärsverk. De beräkningsgrunder som används per den 31 december 2011 är de som gäller för Finansinspektionens s.k. tryggandegrunder (FFFS 2007:24) när det gäller åtaganden med utfäst indexering. Under tid när förmånen indexeras med PBB-index eller följsamhetsindex har bruttoräntan 1,40 procent använts. Under tid när förmånen indexeras med inkomstindex eller arvodesindex har bruttoräntan 0,00 procent använts.

Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för närvarande sitter i riksdagen har gjorts enligt samma modell.

Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.

Riksdagsledamöters inkomstgarantier

Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till ledamöter har gjorts med ett belopp som motsvarar förväntade framtida utbetalningar. Avsättningarna baseras på de av ledamöterna anmälda förhållandena och på de inkomstgarantibelopp som gällde i januari 2012. Beloppet är nuvärdesberäknat med en diskonteringsfaktor på 1.1 procent. Ingen uppräkning har gjorts för eventuella kommande prisbasbeloppshöjningar.

Som komplement till avsättningarna för beslutade inkomstgarantier har även en bedömning gjorts av latenta inkomstgarantier, det vill säga för sittande ledamöter. Beloppet har beräknats till 472 192 tkr och har påverkat posterna Avsättningar i balansräkningen och Personalkostnader samt Årets kapitalförändring i resultaträkningen. Motsvarande belopp för 2010 var 463 027 tkr, inga jämförelsetal har räknats om i de finansiella dokumenten.

Riksdagsförvaltningen betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda inkomstgarantier; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.

Fordringar

Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Skulder m.m.

Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

71

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G

Anställdas sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet personalfrågor.

72

  FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2
Noter          
Resultaträkning          
(Belopp anges i tkr) 2011 2010    
Not 1 Intäkter av anslag          
Utgifter enligt anslagsavräkningen 1 682 733 1 623 298    
Minskning av intjänad semesterlöneskuld före –3 052   –2 916  
2009          
Inköp tillgångar avräknat mot statskapital –165   –  
Korrigering i samband med utredning av avräk- – 2    
ning med statsverket          
Korrigering löneskuld från 2008 –   –1 182  
Medel som erhållits från statsbudgeten för –469 708   –448 747  
finansiering av bidrag          
Summa 1 209 808 1 170 455    
Not 2 Intäkter av avgifter och andra          
ersättningar          
Intäkter av hyror 17 931 18 965    
Intäkter av försäljningsverksamhet 11 651 12 787    
Övrigt 4 091   6 377    
Summa 33 673 38 129    
Not 3 Finansiella intäkter          
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret 1 475 637    
Övrigt 106   111    
Summa 1 581 748    
Not 4 Kostnader för personal och ledamöter          
Kostnader för ledamöter (inklusive sociala –1 111 338   –839 657  
avgifter)          
Kostnader för personal (inklusive sociala avgif- –408 931   –399 449  
ter)          
Summa –1 520 269   –1 239 106  
varav löne- och arvodeskostnader, exklusive –1 173 604   –872 638  
sociala avgifter          

Under 2011 har en bedömning av sittande ledamöters inkomstgarantier (latenta) gjorts samt en beräkning av inkomstgarantin för de ledamöter som sökt inkomstgaranti men ännu inte utnyttjat den (vilande), vilket har medfört en ökning av kostnaderna för ledamöter med 472 192 tkr respektive 75 131 tkr, se Tilläggsupplysningar och noter under rubriken Värderingsprinciper.

73

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G        
    (Belopp anges i tkr) 2011 2010
    Not 5 Kostnader för lokaler        
    Lokalkostnader   –30 299   –16 584
    Summa   –30 299   –16 584
    Nya lokaler hyrda på Jakobsgatan 6, plan 5 samt        
    utökning av plan 3.        
    Not 6 Finansiella kostnader        
    Räntekostnader till Riksgäldskontoret   –3 152   –773
    Räntekostnader avsättning pensioner till leda-   –28 727   –34 009
    möter        
    Övrigt   –16   –24
    Summa   –31 895   –34 806
    Not 7 Avskrivningar        
    Årets avskrivningar 62 513 58 847
    Årets nedskrivning   –   18 922
    Summa 62 513 77 769
    Nedskrivningen 2010 avser upparbetade projekteringskostnader för konferensanläggning-
    en på Helgeandsholmen, det s.k. Puckelnprojektet, enligt styrelsebeslut dnr 250–2155–
  09/10.        
    Not 8 Lämnade bidrag        
    Stöd till politiska partier   –171 102   –166 554
    Stöd till partigrupperna i riksdagen   –267 235   –264 659
    Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer   –15 000 0
    Nordiska rådet   –11 574   –13 024
    IPU   –1 247   –1 184
    OSSE   –859   –839
    Skolbidrag   –1 343   –1 399
    Övrigt   –1 348   –1 088
    Summa   –469 708   –448 747
         
    Not 9 Årets kapitalförändring        
    Avskrivningar anslagsfinansierade anläggnings-   –28 629   –28 838
    tillgångar        
    Reaförlust dammluckan i tätskärmen   –7 239 0
    Förändring av periodiseringar pensioner och   –646 108   –404 977
    liknande förpliktelser        
    Räntekostnader avseende pensioner   –28 727   –34 009
    Summa   –710 703   –467 824

74

  FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2
(Belopp anges i tkr) 2011 2010      
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar            
Balanserade utgifter för utveckling            
IB Anskaffningar 37 528 33 624      
Årets anskaffningar 8 364 4 161      
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde –47   –257  
Tidigare års avskrivningar –32 405   –32 645  
Årets utrangeringar, avskrivningar 47 257      
Årets avskrivningar –1 023   –17    
Bokfört värde 12 464 5 123      
Rättigheter och andra immateriella anläggnings-            
tillgångar            
IB Anskaffningar 6 914 6 654      
Årets anskaffningar 0 260      
Tidigare års avskrivningar –5 679   –5 086  
Årets avskrivningar –509   –593    
Bokfört värde 726 1 235      
Summa bokfört värde immateriella anlägg- 13 190 6 358      
ningstillgångar            
Not 11 Materiella anläggningstillgångar            
Byggnader, mark och annan fast egendom            
IB Anskaffningar 1 583 697 1 583 697      
Årets utrangeringar, dammluckan i tätskärmen –8 043   –  
anskaffningsvärde            
Årets anskaffningar –   –  
Årets utrangeringar, dammluckan i tätskärmen, 804   –  
avskrivningar            
Tidigare års avskrivningar –578 508   –547 342  
Årets avskrivningar –31 165   –31 166    
Bokfört värde 966 785 1 005 189      
Taxeringsvärden 255 733 255 733      
Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att  
de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9,  
Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6. Nytt taxeringsvärde har beräknats fr.o.m. 2010.  
Förbättringsutgifter på annans fastighet            
IB Anskaffningar 9 178 6 950      
Årets anskaffningar 3 358 2 228      
Tidigare års avskrivningar –6 742   –6 365  
Årets avskrivningar –1 019   –377    
Bokfört värde 4 775 2 436      

75

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G            
    (Belopp anges i tkr) 2011 2010  
    Maskiner, inventarier, installationer m.m.            
    IB Anskaffningar 380 759 344 313  
    Fört från Pågående nyanläggningar 0 22 126  
    Årets anskaffningar 24 216 23 315  
    Årets utrangeringar, anskaffningsvärde   –31 197     –8 995
    Tidigare års avskrivningar   –269 596     –251 895
    Årets avskrivningar   –28 796     –26 696
    Årets utrangeringar, avskrivningar 30 917   8 995  
    Bokfört värde 106 303 111 163  
    Pågående nyanläggningar            
    IB Anskaffningar 4 258 38 384  
    Årets nedskrivning 0     –18 921
    Årets anskaffningar 11 314 6 921  
    Avslutade, fört till maskiner, inventarier, installat- 0     –22 126
    ioner m.m.            
    Bokfört värde 15 572 4 258  
    Summa bokfört värde materiella anläggnings- 1 093 435 1 123 046  
    tillgångar            
    Posten Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för ombyggnation av
    fastigheterna Mercurius 14 506 tkr och Cephalus 537 samt ledamotshuset 529 tkr.
    Föregående års nedskrivning avser upparbetade projekteringskostnader för konferensan-
    läggningen på Helgeandsholmen, det s.k. Puckelnprojektet, enligt styrelsebeslut dnr 250–
    2155–09/10.            
    Not 12 Finansiella anläggningstillgångar            
    Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde   2 159   2 159  
    Bokfört värde 2 159 2 159  
    Not 13 Fordringar hos andra myndigheter            
    Mervärdesskattefordran 17 692 14 491  
    Övrigt   7 207   1 305  
    Summa 24 899 15 796  
    Not 14 Övriga fordringar            
    Fordran Balder AB, fastighetsskatt Kvasten 8 369 0  
    Övrigt   98   55  
    Summa 467 55  
    Not 15 Periodavgränsningsposter            
    Förutbetalda kostnader, årskort flyg 4 139 3 488  
    Förutbetalda kostnader, årskort tåg 9 275 9 216  

76

  FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2
(Belopp anges i tkr) 2011 2010      
Övriga förutbetalda kostnader 14 434   11 930      
Summa 27 848 24 634      
Not 16 Avräkning med statsverket            
Anslag i icke räntebärande flöde            
Ingående balans 0 0      
Redovisat mot anslag 171 103 166 554      
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som –171 103   –166 554  
betalats            
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke ränte- 0 0      
bärande flöde            
Anslag i räntebärande flöde            
Ingående balans –128 142   –92 809  
Redovisat mot anslag 1 496 631 1 456 744      
Anslagsmedel som tillförts räntekonto –1 514 756   –1 492 077  
Återbetalning av anslagsmedel 71 647   0      
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -74 620   –128 142  
Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats            
mot anslag            
Ingående balans 20 739 24 837      
Korrigering av löneskuld 2008 –   –1 182  
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsre- –3 052   –2 916  
geln            
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har 17 687 20 739      
redovisats mot anslag            
Summa avräkning med statsverket –56 933   –107 403  
Not 17 Statskapital            
Ingående balans 973 419 1 003 879      
Fört från föregående års kapitalförändring via balan- –28 817   –30 460  
serad kapitalförändring            
Årets anskaffning av anläggningstillgångar 165   0      
Utgående balans 944 767 973 419      
Not 18 Donationskapital            
Ingående balans 2 324 2 345      
Fört från föregående års kapitalförändring via balan- –20   –21  
serad kapitalförändring            
Utgående balans 2 304 2 324      

77

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G        
    (Belopp anges i tkr) 2011 2010  
    Not 19 Balanserad kapitalförändring        
    Ingående balans –2 280 820   –2 184 543
    Föregående års kapitalförändring –467 823   –126 755
    Fört till statskapital från föregående års kapitalför-        
    ändring 28 817 30 457  
    Fört till donationskapital från föregående års 20 21  
    kapitalförändring        
    Utgående balans –2 719 806   –2 280 820

Den balanserade kapitalförändringen består av avsättningar till ledamöternas inkomstgarantier och pensioner inklusive sociala avgifter samt räntekostnader på pensionsavsättningarna.

Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Pensioner för tjänstemän

Ingående avsättning 988 1 023
Årets pensionskostnad 1 860 390
Årets pensionsutbetalningar –727   –425
Utgående avsättning 2 121 988
Tillkommer särskild löneskatt med 514 239
Pensionsavsättning till ledamöter      
Ingående avsättning 2 021 097 1 757 618
Varav avgångna ledamöter 1 480 886 1 117 175
Varav aktiva ledamöter 540 211 640 443
Avsatt till pensioner 141 574 280 228
Årets pensionskostnad 28 727 34 008
Årets pensionsutbetalningar –56 658   –50 757
Utgående avsättning 2 134 740 2 021 097
 
Varav avgångna ledamöter 1 531 648 1 480 886
Varav aktiva ledamöter 603 092 540 211
Tillkommer särskild löneskatt med 517 888 490 318

78

  FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2
Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen          
Ingående avsättning 167 705 77 905    
Årets kostnad för inkomstgarantier 100 398 120 206    
Årets utgifter för inkomstgarantier –50 961   –30 406    
Utgående avsättning 217 142 167 705    
Tillkommer sociala avgifter med 52 679 40 685    

Från och med 2011 har inkomstgaranti beräknats för de ledamöter som sökt inkomstgaranti men inte utnyttjat den (vilande), vilket har medfört en ökning av avsättningen med 75 131 tkr inklusive sociala avgifter. Det motsvarande beloppet för 2010 är 86 995 tkr samt en korrigering av tidigare års avsättning med 27 850 tkr inklusive sociala avgifter. Jämförelsetalen har inte räknats om.

Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen      
Ingående avsättning 357 683   –
Årets kostnad för inkomstgarantier 5 007   –
Årets förändring av inkomstgarantier 2 047   –
Utgående avsättning 364 737   –
Tillkommer sociala avgifter 107 455   –

Under 2011 har en beräkning av sittande ledamöters inkomstgarantier (latenta) gjorts, vilket har medfört en ökning av avsättningen för ledamöterna med 472 192 tkr, se Tillläggsupplysningar och noter under rubriken Värderingsprinciper.

Summa avsättningar för pensioner och liknande 3 397 276 2 721 032
förpliktelser      
Not 21 Övriga avsättningar      
Kompetensåtgärder      
Ingående balans 3 141 2 402
Fört till upplupna kompetensmedel, förhandlad del –3 141 0
2011      
Årets avsättningar 771   739
Utgående balans 771 3 141

Från och med budgetåret 2010 redovisas avsättningen enligt trygghetsavtalet som en övrig avsättning. Tidigare år redovisades posten under upplupna kostnader, nu är det endast den förhandlade delen som redovisas under upplupna kostnader.

79

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G      
  Övriga avsättningar      
  Ingående balans 15 000 15 000
  Årets förändring –3 722   0
  Utgående balans 11 278 15 000
  Summa övriga avsättningar 12 049 18 141
  Not 22 Lån i Riksgäldskontoret      
  Ingående balans 173 921 156 650
  Under året upptagna lån 39 644 47 306
  Årets amorteringar –38 651   –30 035
  Utgående balans 174 914 173 921
  Av riksdagen beviljad låneram 300 000 300 000
  (enl. anslagsdirektiv)      
  Not 23 Periodavgränsningsposter      
  Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 29 149 29 808
  Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter 3 204 3 446
  Förutbetalda intäkter, hyror och prenumerationer 8 284 8 750
  Avsättning enligt trygghetsavtalet 2 599   –
  Övriga upplupna kostnader 4 806   3 581
  Summa periodavgränsningsposter 48 042 45 585

Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder redovisades som avsättningar år 2010 enligt ESV:s handledning för personalkostnader. Den förhandlade delen redovisas som övriga upplupna kostnader.

80

  FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2
Anslagsredovisning        
(Belopp anges i tkr) 2011 2010    
Not 24 Uo 01 2:1 Ap 1 Riksdagens ledamöter        
och partier m.m.        
Av riksdagen beviljad anslagskredit 41 598 41 434    
       
(5 % 2010 och 2011)        
Not 25 Uo 01 2:2 Riksdagens förvaltningsan-        
slag        
Av riksdagen beviljad anslagskredit 34 139 33 169    
(5 % 2010 och 2011)        
Not 26 Uo 01 6:6 Ap 1 Stöd till politiska partier        
Av riksdagen beviljad anslagskredit 5 106 5 106    
(3 % 2010 och 2011)        

Finansieringsanalys

(Belopp anges i tkr) 2011 2010
Not 27 Kostnader      
Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen 1 955 940 1 677 375
− avgår avskrivningar –62 513   –77 769
− avgår avsättningar –670 152   –442 082
− avgår realisationsförlust vid försäljning av –7 464 0
anläggningstillgångar      
Summa 1 215 811 1 157 524
Not 28 Intäkter av avgifter och andra ersätt-      
ningar      
Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen 33 673 38 129
– avgår realisationsvinster –10   –190
Summa 33 663 37 939

81

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G

5.6Sammanställning över väsentliga uppgifter

(Belopp anges i tkr) 2011 2010 2009 2008 2007
           
Låneram i Riksgäldskontoret          
Beviljad 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000
Utnyttjad 174 914 173 921 156 650 149 864 141 919
Kontokredit hos Riksgälds-          
kontoret          
Beviljad 151 476 149 208 146 373 140 709 150 486
Maximalt utnyttjad – – – – 27 823
Räntekonto Riksgäldskontoret          
Ränteintäkter 1 475 637 123 3 561 2 161
Räntekostnader – – – – –
Avgiftsintäkter          
Avgiftsintäkter som disponeras          
Avgiftsintäkter 33 663 37 939 37 974 40 128 38 941
Beräknat belopp enligt anslags- – – – – –
direktivet          
Anslagskredit          
Beviljad          
Riksdagens ledamöter och 41 598 41 434 40 906 38 857 38 556
partier m.m.          
Riksdagsförvaltningens förvalt- 34 139 33 169 19 398 18 899 22 012
ningskostnader          
Stöd till politiska partier 5 106 5 106 5 106 5 106 5 106
Utnyttjad anslagskredit          
Riksdagens ledamöter och – – – – –
partier m.m.          
Riksdagsförvaltningens förvalt- – – – – –
ningskostnader          
Stöd till politiska partier – – – – –
Anslagssparande          
Ramanslag          
Riksdagens ledamöter och 12 808 86 647 57 564 40 627 25 768
partier m.m.          
Riksdagsförvaltningens förvalt- 61 811 41 495 35 245 86 798 45 174
ningskostnader          
Stöd till politiska partier 98 3 646 5 190 3 421 17 422
Bemyndiganden          
Stöd till politiska partier 171 200 170 200 170 200 170 200 –
Utestående åtaganden 128 139 128 389 123 757 123 757 –
Stöd till riksdagspartiernas 15 000 15 000 – – –

82

      FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2
             
(Belopp anges i tkr) 2011 2010 2009 2008 2007  
             
kvinnoorganisationer            
Utestående åtaganden 15 000 15 000 – – –  
Personal            
Medelantal anställda 658 662 665 664 659  
Antalet årsarbetskrafter 602 602 602 600 591  
Driftskostnad per årsarbets- 1 095 1 065 1 063 986 976  
kraft65            
Kapitalförändring            
Årets kapitalförändring –710 703 –467 823 –126 755 –390 127 –36 233  
Balanserad kapitalförändring –2 719 806 –2 280 820 –2 184 543 –1 848 150 –1 230 674  

65Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter.

83

20 11/12 :R S2

Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar

Riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt ersättningar66 utbetalade av Riksdagsförvaltningen under 2011.

Riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2011

Per Westerberg (M), ordförande

Ersättning: 1 753 646 kr

Carina Moberg (S), ledamot

Ersättning: 739 511 kr

Övriga uppdrag:

Riksbankens Jubileumsfond, personlig suppleant t.o.m. 2011-05-19

Anna Kinberg Batra (M), ledamot

Ersättning: 906 917 kr

Karin Åström (S), ledamot

Ersättning: 811 644 kr

Övriga uppdrag: Valrossen AB, ledamot

Margareta Pålsson (M), ledamot

Ersättning: 915 336 kr

Övriga uppdrag:

Skolverkets insynsråd, uppdrag

Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR, ledamot

Länsstyrelsen Skåne, ledamot

Leif Jakobsson (S), ledamot

Ersättning: 809 782 kr

SABO AB, ordförande

MKB Fastighets AB, ledamot

Tomas Tobé (M), ledamot

Ersättning: 958 851 kr

Pia Nilsson (S), ledamot

Ersättning: 783 974 kr

Övriga uppdrag:

Västmanlands polisstyrelse, ersättare Styrelsen i Sala sparbank, ledamot

Magdalena Andersson (M), ledamot

Ersättning: 785 134 kr

Övriga uppdrag:

Stiftelsen Fria Media, ledamot

Nationella Donationsrådet, ledamot t.o.m. 2011-02-22

Apotekens Service AB, revisor

Gunvor G Ericson (MP), ledamot

Ersättning: 707 692 kr

Övriga uppdrag:

Försäkringskassans insynsråd, ledamot

Övriga uppdrag: Johan Pehrson (FP), ledamot

66Med ersättning avses arvoden (inklusive skattepliktig del av bil- och traktamentsersättning) och kostnadsersättningar som betalats ut från Riksdagsförvaltningen under 2011.

84

FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G 201 1/12 :R S2

Ersättning: 768 637 kr

Hans Hoff (S), suppleant

Ersättning: 686 212 kr

Jan-Evert Rådhström (M), suppleant

Ersättning: 794 777 kr

Övriga uppdrag:

Länsstyrelsens insynsråd Värmlands län, ledamot

Agneta Gille (S), suppleant

Ersättning: 674 788 kr

Övriga uppdrag:

Insynsrådet Uppsala län, ledamot Upplands Lokaltrafik, vice ordförande

Uppsala Buss, vice ordförande t.o.m. 2011-01-31

Mälab, ledamot t.o.m. 2011-05-25 Riksbankens Jubileumsfond, ledamot

Cecilia Magnusson (M), suppleant

Ersättning: 675 876 kr

Övriga uppdrag:

Bostads AB Poseidon, ledamot t.o.m. 2011-04-30

Insynsrådet för Statens institutionsstyrelse, ledamot

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, ledamot

Göteborgs Hamn, ledamot fr.o.m. 2011-05-01

Lars Johansson (S), suppleant

Ersättning: 680 155 kr

Övriga uppdrag: Exportkontrollrådet, ledamot

Cecilia Widegren (M), suppleant

Ersättning: 795 391 kr

Övriga uppdrag:

Apotekets Servicebolag AB, revisor Socialstyrelsens rättsliga råd, ledamot

Carina Adolfsson Elgestam (S), suppleant

Ersättning: 689 660 kr

Övriga uppdrag:

Vida vision AB, uppdrag

Länsstyrelsen i Kronobergs län insynsråd, ledamot

ISP Inspektionen för strategiska produkter fr.o.m. februari 2011

Mats Gerdau (M), suppleant

Ersättning: 678 238 kr

Övriga uppdrag:

Medborgarskolans Friskolor i Stockholm AB, ordförande fr.o.m. 2010-05- 15

Mehmet Kaplan (MP), suppleant

Ersättning: 682 174 kr

Allan Widman (FP), suppleant

Ersättning: 676 508 kr

Övriga uppdrag: Riksbanksfullmäktige, ledamot

Kathrin Flossing, riksdagsdirektör

Ersättning: 1 347 178 kr

Övriga uppdrag:

Kriminalvårdsnämnden, ordförande t.o.m. 2011-03-31

H.M. Konungens Råd för mark- och byggnadsfrågor, ledamot

85

20 11/12 :R S2 FI N A N S I E L L R ED O V I S N I N G

Klarspråksnämnden, ledamot

86

2011 /12: R S2

Elanders Gotab, Stockholm 2012 87