Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet

Regeringens proposition 2011/12:25

Regeringens proposition 2011/12:25

Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet	Prop.
	2011/12:25

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 oktober 2011

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnas förslag som genomför Europaparlamentets
och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort,
det s.k. tredje körkortsdirektivet. Det föreslås bl.a. en delvis ny indelning
av körkortspliktiga fordon i behörigheter och vissa nya ålderskrav för
körkort. Principen om s.k. stegvist tillträde till mer krävande fordon
förstärks. Körkortsbehörigheterna C1, C1E, D1 och D1E, som tidigare
varit frivilliga för medlemsstaterna att införa, föreslås bli obligatoriska.
En ny motorcykelbehörighet A2 föreslås, liksom en möjlighet att få
framföra tyngre släp än tidigare med B-körkort.
Det föreslås vidare nya harmoniserade bestämmelser om giltighetstid
och förnyelse i fråga om körkort. Krav på anknytning till den medlems-
stat som förnyar körkortet föreslås föras in i körkortslagen, liksom att
vissa medicinska krav ska uppfyllas för att behörighet att köra buss eller
lastbil ska fortsätta att gälla efter körkortsförnyelse. En ny möjlighet att
återkalla körkort som utfärdats trots att det fanns hinder för utfärdande
föreslås.
Regeringen föreslår också några andra ändringar. Åldersgränserna för
att få övningsköra justeras. Vidare föreslås att förhandsbesked om
körkortstillstånd och bevis om att körkort har utfärdats avskaffas.
Möjligheten att begära upphävande av ett godkännande som handledare
föreslås tas bort och ersättas med en begränsad giltighetstid för sådant
godkännande. Internationella körkort föreslås ges viss rättsverkan.
Vidare föreslås en utökad anmälningsskyldighet enligt yrkestrafiklagen
och körkortslagen för läkare. Slutligen lämnas vissa kompletterande
förslag i fråga om tillsyn och kontroll inom det permanenta system med
alkolås som införs den 1 januari 2012.	1
	1

Författningsförslagen föreslås huvudsakligen träda i kraft den Prop. 2011/12:25 19 januari 2013. Vissa ändringar som inte har samband med direktivet

föreslås emellertid träda i kraft den 1 februari 2012.

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ................................................................		7
2	Lagtext	.............................................................................................	8
	2.1	Förslag till lag om ändring i körkortslagen
		(1998:488) .........................................................................	8

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig

körkortsåterkallelse .........................................................

2.3Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen

(1998:490) .......................................................................

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om

		yrkesförarkompetens .......................................................		34
3	Ärendet och dess beredning ...........................................................			39
4	Utgångspunkter		..............................................................................	41
	4.1	Gällande ....................................................................rätt		41
		4.1.1 ......................................................	Svensk rätt	41
		4.1.2 ..........................................	Körkortsdirektiven	43
	4.2	Genomförandet ..............av det tredje körkortsdirektivet		45
	4.3	Terminologi.....................................................................		45
5	Förarbehörighet..............................................................................			46
	5.1	Körkort .......................och andra behörighetshandlingar		46
		5.1.1 ....................	Behörighet och behörighetsbevis	46
		5.1.2 ......................................................	Traktorkort	49
		5.1.3	Bevis om att körkort eller förarbevis
		..........................................................	utfärdats	51

5.2Anpassningar till det tredje körkortsdirektivets

		körkortskategorier ...........................................................		55
		5.2.1	Stegvist tillträde..............................................	55
		5.2.2	Lastbilar..........................................................	56
		5.2.3	Bussar .............................................................	58
		5.2.4	Motorcyklar ....................................................	60
		5.2.5	Släpvagnskörning med personbil....................	67
		5.2.6	Samordning av behörigheter...........................	70
		5.2.7	Fråga om nya vägtrafikdefinitioner ................	71
6	Utfärdande och giltighet av körkort ...............................................			72
	6.1	Några frågor om körkortstillstånd ...................................		72
	6.2	Hinder för att utfärda körkort i visst fall..........................		74
	6.3	Giltighet och förnyelse av körkort och förarbevis...........		75
		6.3.1	Administrativ giltighetstid..............................	75
		6.3.2	Frivilliga krav .................................................	81
		6.3.3	Förnyelse p.g.a. särskild händelse ..................	82
		6.3.4	Ogiltighet........................................................	83
		6.3.5	Förarbevis.......................................................	84
		6.3.6	Krav för utfärdande av körkort efter
			återkallelse i vissa fall.....................................	85

Prop. 2011/12:25

7	Övningskörning		..............................................................................	86	Prop. 2011/12:25
	7.1	Justerade krav för övningskörning ...................................		86
		7.1.1	Ålderskrav .......................................................	86
		7.1.2	Ålderskrav för övningskörning/körträning
			under utbildning enligt lagen om
		.......................................	yrkesförarkompetens	90
		7.1.3	Krav för övningskörning för högre
		....................................................	behörigheter	92
	7.2	Uppsikt .........................................under övningskörning		94
		7.2.1 ..................	Föreskrifter i lag eller förordning?	94
		7.2.2 .............	Kraven på den som ska utöva uppsikt	96
		7.2.3	Möjligheten att begära att ett
			godkännande som handledare upphävs tas
		...........................................................	bort	100

7.3Introduktions- och riskutbildning – redaktionella

	ändringar ........................................................................	101
8 Körkortsingripande.......................................................................		102
8.1	Redaktionella ändringar .................................................	102

8.2Allmän brottslighet och personliga förhållanden i

		övrigt..............................................................................		103
	8.3	Hinder vid tiden för körkortets utfärdande.....................		107
	8.4	Körkort efter återkallelse under prövotid .......................		109
9	Utländska körkort .........................................................................			111
	9.1	Internationella körkort....................................................		111
	9.2	Ålderskrav för utländska körkort ...................................		113
	9.3	Utbyte av utländska körkort...........................................		114
		9.3.1	EES-körkort – giltighetstid och utbyte..........	114
		9.3.2	Erkännande och utbyte av EES-körkort
			med ursprung i tredje land.............................	117
10	Yrkesförarkompetens....................................................................			119

10.1Yrkesförarkompetens för förare med förarbehörighet

	C1, C1E, D1 eller D1E...................................................	119
10.2	Kompetens- och ålderskrav för godstransporter ............	121
10.3	Kompetens- och ålderskrav för persontransporter .........	123
11 Tillsyn och kontroll av alkolås......................................................		125

11.1Tillsyn över verksamheten med alkolås efter

rattfylleri ........................................................................

125

11.2Varning i stället för återkallelse av godkännande av

		alkolås ............................................................................	127
	11.3	Polisens kontroll av alkolås............................................	128
12	Läkares anmälningsskyldighet......................................................		130
13	Övriga frågor ................................................................................		132
	13.1	Överklagande .................................................................	132
	13.2	Periodiska läkarundersökningar av körkortshavare .......	133
	13.3	Mikroprocessor ..............................................................	134
	13.4	Krav på förarprövare......................................................	135
	13.5	Diverse övriga ändringar................................................	136

14	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................			137	Prop. 2011/12:25
15	Konsekvensanalys		........................................................................	140
	15.1	Ändringar ..............................................i körkortslagen		140
		15.1.1 ...	Alternativa lösningar eller inte reglera alls	142
		15.1.2 ...................	Vilka som berörs av regleringen	142
	15.2	Ändringar ............med anledning av körkortsdirektivet		142
		15.2.1	Ekonomiska konsekvenser för statliga
			myndigheter och samhället av införandet
		.....................	av det tredje körkortsdirektivet	142
		15.2.2 ..................	Konsekvenser för privatpersoner	144
		15.2.3 ..............................	Konsekvenser för företag	145
	15.3	Tillsyn över .......................................godkända alkolås		145
		15.3.1 .......................................................	Inledning	145
		15.3.2	Ekonomiska konsekvenser för statliga
		...........................	myndigheter och samhället	146
		15.3.3	Ekonomiska konsekvenser för dem som
		...................................	tillhandahåller alkolås	146
	15.4	Polisens kontroll ...........................................av alkolås		146
	15.5	Läkares anmälningsskyldighet ......................................		146
		15.5.1 .......................................................	Inledning	146
		15.5.2	Konsekvenser för myndigheter och
		........................................................	samhälle	147
		15.5.3 ......	Konsekvenser för taxiförare och företag	147
16	Författningskommentar................................................................			148

16.1Förslaget till lag om ändring i körkortslagen

(1998:488) .....................................................................

148

16.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:489) om

försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse .......................................................	161

16.3Förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen

(1998:490) .....................................................................

161

16.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1157) om

	yrkesförarkompetens .....................................................	162
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG
	av den 20 december 2006 om körkort................................	165
Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet SOU 2008:130 ...............		208
Bilaga 3 Sammanfattning av promemorian Kontroll av alkolås
	och tillsyn, 2011-01-20 ......................................................	217
Bilaga 4	Sammanfattning av promemorian Förslag till ändring i
	yrkestrafiklagen (1998:490) – TSV 2010-4733 .................	220
Bilaga 5	Lagförslaget i betänkandet SOU 2008:130 (i aktuella
	delar)..................................................................................	223
Bilaga 6	Lagförslaget i utkastet till lagrådsremiss............................	257
Bilaga 7	Lagförslaget i promemorian Kontroll av alkolås och
	tillsyn .................................................................................	281

Bilaga 8	Lagförslaget i promemorian Förslag till ändring i	Prop. 2011/12:25
	yrkestrafiklagen (1998:490) – TSV 2010-4733..................	284
Bilaga 9	Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet
	SOU 2008:130....................................................................	285
Bilaga 10	Förteckning över remissinstanser avseende utkastet till
	lagrådsremiss ......................................................................	286
Bilaga 11	Förteckning över remissinstanser avseende
	promemorian Kontroll av alkolås och tillsyn .....................	287
Bilaga 12	Förteckning över remissinstanser avseende
	promemorian Förslag till ändring i yrkestrafiklagen
	(1998:490) – TSV 2010-4733.............................................	288
Bilaga 13	Lagrådsremissens lagförslag...............................................	289
Bilaga 14	Lagrådets yttrande ..............................................................	322
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober
2011......................................................................................................		331
Rättsdatablad ........................................................................................		332

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2011/12:25

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i körkortslagen (1998:488),

2.lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse,

3.lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490), och

4.lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens.

Lagtext

Prop. 2011/12:25

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om körkortslagen (1998:488)2

dels att 2 kap. 7 och 14 §§, 3 kap. 8 § och 4 kap. 12–14 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 4 kap. 12 § ska utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 5 a § ska betecknas 2 kap. 7 b §,

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 5, 6, nya 7 b och 8 §§, 3 kap. 1, 4, 4 a, 5–7 a, 9, 10, 12–15, 17 och 21 §§, 4 kap. 1–5 och 7–11 §§, 5 kap. 2 a, 3, 9 och 27 §§, 6 kap. 1 och 7 §§, 7 kap. 2 §, 8 kap. 1 och 2 §§ och 10 kap. 2 § samt rubriken närmast före 2 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas åtta nya paragrafer, 2 kap. 7 a §, 3 kap. 1 a och 14 a §§, 4 kap. 2 a §, 5 kap. 25 a och 28 §§, 6 kap. 7 a och 7 b §§ samt närmast före 4 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §3 Denna lag innehåller bestämmelser om

1.behörighet att köra motorfordon, terrängmotorfordon, traktor och motorredskap,

2.handlingar som ger sådan behörighet, nämligen körkort, traktorkort och förarbevis,

3.körkortstillstånd, varmed avses ett beslut om att sökanden uppfyller medicinska och personliga krav för att körkort eller traktorkort ska få utfärdas,

4.körkortshavare, varmed avses den som har körkortstillstånd eller körkort,

5.innehavare av förarbevis, varmed avses den som har förarbevis för moped klass II, snöskoter eller terränghjuling.

1Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort (omarbetning) (EUT L 403, 30.12.2006, s. 18, Celex 32006L0126), ändrat genom kommissionens direktiv 2009/113/EG (EUT L 223, 26.8.2009, s. 31, Celex 32009L0113).

2Senaste lydelse av

2 kap. 7 § 2003:216		rubriken närmast före 4 kap. 12 § 2008:550.
2 kap. 14	§ 2009:189
4 kap. 12	§ 2008:1369
4 kap. 13	§ 2008:1369
4 kap. 14	§ 2008:1369

3 Senaste lydelse 2009:189.

Bestämmelser om behörighet att köra vissa fordon i yrkesmässig trafik finns i yrkestrafiklagen (1998:490).

Bestämmelser om behörighet att Prop. 2011/12:25 köra vissa fordon i yrkesmässig

trafik finns i yrkestrafiklagen (1998:490) och i lagen (2007:1157) om yrkesförar- kompetens.

	2 kap.
Förarbehörighet för särskilda	Körkortsbehörighet för särskilda
fordonstyper	fordonstyper

Nuvarande lydelse

5 §4

Förarbehörighet enligt 1 § anges i körkort med beteckningarna A för motorcykel

A1 för lätt motorcykel AM för moped klass I B för

1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar,

2. terrängvagn, och

3. motorredskap klass I

C för tung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar

D för buss och enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till buss E för släpfordon, oavsett vikt och antal.

Föreslagen lydelse

5 §

Körkortsbehörighet enligt 1 § anges i körkort med följande beteck- ningar.

Beteckning	Körkortsbehörighet
AM	moped klass I
A1	1. tvåhjulig motorcykel
	a) som drivs av förbränningsmotor med en slagvolym
	om högst 125 kubikcentimeter och en nettoeffekt av
	högst 11 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt
	och tjänstevikt som inte överstiger 0,1 kilo-
	watt/kilogram, eller

4 Senaste lydelse 2009:189.

	b) med annan motor än förbränningsmotor som har en Prop. 2011/12:25
	nettoeffekt av högst 11 kilowatt och ett förhållande
	mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger
	0,1 kilowatt/kilogram.
	2. trehjulig	motorcykel med en nettoeffekt	av högst
	15 kilowatt.
A2	1. tvåhjulig motorcykel som har en nettoeffekt av högst
	35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och
	tjänstevikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kilogram
	och som, om fordonets originalutförande har ändrats,
	har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla
	effekten.
	2. trehjulig motorcykel som omfattas av behörighet A1.
A	två- och trehjulig motorcykel oavsett slagvolym, effekt
	och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt.
B	1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt last-
	bil samt enbart ett släpfordon som är kopplat till sådan
	bil om
	a) släpfordonets totalvikt inte överstiger 750 kilogram,
	eller
	b) bilens och släpfordonets sammanlagda totalvikt inte
	överstiger 3,5 ton.
	2. terrängvagn
	3. motorredskap klass I
	4. trehjulig motorcykel
	5. fyrhjulig motorcykel
BE	bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera
	släpfordon som är kopplade till sådan bil, om släp-
	fordonens	sammanlagda totalvikt inte	överstiger
	3,5 ton.
C1	tung lastbil med en totalvikt av högst 7,5 ton och
	personbil med totalvikt över 3,5 men inte 7,5 ton samt
	enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.
C1E	bil som omfattas av behörighet C1 eller B och ett eller
	flera släpfordon som är kopplade till sådan bil om
	bilens och släpfordonens sammanlagda totalvikt inte
	överstiger 12 ton.
C	tung lastbil och personbil över 3,5 ton samt enbart ett
	lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.
CE	bil som omfattas av behörighet C samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan bil.
			10

D1	buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver
	förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter
	samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan
	buss.
D1E	buss som omfattas av behörighet D1 samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan
	buss.

Dbuss oavsett antal sittplatser och längd samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss.

DE	buss som omfattas av behörighet D samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan
	buss.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		6 §

Behörigheten A ger rätt att köra motorcykel med en högre effekt än 25 kilowatt endast om körkorts- havaren har haft ett körkort med behörigheten A under minst två år eller godkänts i körprov på en sådan motorcykel efter att ha fyllt 21 år. Detsamma gäller om motor- cykeln har ett förhållande mellan effekt och tjänstevikt som över- stiger 0,16 kilowatt/kilogram.

5 a §

Förarbehörigheterna A, A1 och B ger även rätt att köra moped klass I.

Behörigheterna A och B ger rätt att köra trehjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 15 kilowatt endast om körkortshavaren har fyllt 21 år.

7 a §

Om körkortshavaren har god- känts i ett särskilt körprov ger behörigheten B även rätt att framföra ett släpfordon vars total- vikt överstiger 750 kilogram och i kombination med dragfordonets totalvikt överstiger 3,5 men inte 4,25 ton (utökad behörighet B).

7 b §5

Samtliga körkortsbehörigheter ger även behörigheten AM.

5 Senaste lydelse av tidigare 5 a § 2009:189.

Prop. 2011/12:25

Körkort med behörigheten CE	8 §
Körkort med behörigheten CE	Körkort med behörigheten CE,
eller DE ger även behörigheten	D1E eller DE ger även behörig-
BE.	heten BE. Körkort med behörig-
	heten CE ger även behörigheten
	C1E.

3 kap.

Körkort får utfärdas för den som

1.har körkortstillstånd,

2.är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex månader,

3.har fyllt

a)15 år för behörigheten AM,

b)16 år för behörigheten A1,

c)18 år för behörigheterna A, B, C och E,

d)21 år för behörigheten D, eller uppfyller de lägre ålderskrav som framgår av 3 kap. 5 § andra stycket lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens om sökanden har förvärvat sådan grund- läggande kompetens som framgår av nämnda stycke, och

4.har avlagt godkänt förarprov.

Körkort får dock inte utfärdas för den som har ett körkort som är utfärdat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet (EES).

Har ett körkort blivit ogiltigt av en anledning som avses i 12 § eller 13 § första stycket 1 eller sista stycket får ett nytt körkort utfärdas utan att förarprov avlagts, om den sökande efter det att körkortet blivit ogiltigt har meddelats kör- kortstillstånd för de behörigheter som upphört att gälla. För ut- färdande av körkort efter åter-

1 §6

2. är permanent bosatt i Sverige eller sedan minst sex månader studerar här,

c)18 år för behörigheterna A2, B, BE, C1 och C1E,

d)20 år och har haft körkort med behörigheten A2 under minst två år, eller har fyllt 24 år, för behörigheten A,

e)21 år för behörigheterna C, CE, D1 och D1E,

f)24 år för behörigheterna D och DE, och

Körkort får inte utfärdas för den som har ett körkort som är utfärdat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller som har ett körkort som i en sådan stat är föremål för en åtgärd som är att likställa med återkallelse eller omhänder- tagande enligt denna lag.

Har ett körkort blivit ogiltigt av en anledning som avses i 12 § eller 13 § första stycket 1 eller 7 eller sista stycket, får ett nytt körkort utfärdas utan att förarprov avlagts, om den sökande efter det att kör- kortet blivit ogiltigt har meddelats körkortstillstånd för de behörig- heter som upphört att gälla. För utfärdande av körkort efter åter-

6 Senaste lydelse 2010:485.

Prop. 2011/12:25

kallelse gäller bestämmelserna i	kallelse gäller bestämmelserna i Prop. 2011/12:25
5 kap.	5 kap.

1 a §

Trots ålderskravet 21 år i 1 § första stycket 3 e får körkort ut- färdas för behörigheterna C, CE, D1 och D1E för en sökande som har fyllt 18 år, om sökanden har förvärvat grundläggande kom- petens genom sådan grundutbild- ning som avses i 3 kap. 3 § respektive 3 kap. 7 § andra stycket lagen (2007:1157) om yrkesförar- kompetens.

Trots ålderskravet 24 år i 1 § första stycket 3 f får körkort ut- färdas för behörigheterna D och DE för en sökande som har fyllt

1.20 år om sökanden har för- värvat grundläggande kompetens genom sådan grundutbildning som avses i 3 kap. 5 § andra stycket lagen om yrkesförarkompetens,

2.21 år om sökanden har för- värvat grundläggande kompetens genom sådan grundutbildning som avses i 3 kap. 5 § första stycket samma lag,

3.23 år om sökanden har för- värvat grundläggande kompetens genom sådan grundutbildning som avses i 3 kap. 6 § samma lag.

Trots ålderskravet 20 år i andra stycket 1 får körkort utfärdas för en sökande som har fyllt 18 år, om körkortet villkoras till att avse fordon som körs utan passagerare eller som används i linjetrafik, där

linjens längd inte överstiger 50 kilometer.

Trots ålderskravet 23 år i andra stycket 3 får körkort utfärdas för en sökande som har fyllt 21 år, om körkortet villkoras till att avse fordon som används i linjetrafik, där linjens längd inte överstiger 50 kilometer.

Förarprov för att få behörig- heten A1, A2, A eller B får av- läggas endast om sökanden har genomgått en utbildning om sådan körning som är förenad med risker (riskutbildning).

Lydelse enligt SFS 2010:1914

Förarprovet består för behörig- heten AM av ett kunskapsprov och för övriga behörigheter av ett kunskapsprov och ett körprov. Förarprov får inte avläggas om spärrtid eller villkorstid löper.

Kunskapsprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första stycket 1 och 3. För behörigheten AM krävs dess- utom att sökanden uppfyller kravet i 1 § första stycket 2 och har gått igenom utbildning för moped klass I enligt lagen (2009:121) om ut- bildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar.

Kunskapsprov behöver dock inte avläggas för behörigheten A av den som redan har ett körkort med behörigheten A1.

Körprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första stycket 1–3.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2011/12:25

4 §7

Förarprovet består för behörig- heten AM av ett kunskapsprov och för övriga behörigheter av ett kunskapsprov och ett körprov. Förarprov får inte avläggas om spärrtid, giltighetstid för åter- kallelse tills vidare eller villkorstid löper.

Kunskapsprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första stycket 1 och 3 eller, i fråga om ålderskravet, 1 a §. För behörigheten AM krävs dessutom att sökanden uppfyller kravet i 1 § första stycket 2 och har gått igenom utbildning för moped klass I enligt lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar.

Kunskapsprov behöver dock inte avläggas

1.för behörigheten A av den som redan har ett körkort med behörigheten A2 eller A1, eller

2.för behörigheten A2 av den som redan har ett körkort med behörigheten A1.

Körprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första stycket 1–3 eller, i fråga om ålderskravet, 1 a §.

Föreslagen lydelse

4 a §8 Förarprov för att få förar-

behörigheten A, A1 eller B får avläggas endast om sökanden har genomgått en utbildning om sådan körning som är förenad med risker (riskutbildning).

7Senaste lydelse 2009:189.

8Senaste lydelse 2008:550.

En genomförd riskutbildning får	En genomförd riskutbildning får
tillgodoräknas under viss tid, dock	tillgodoräknas under viss tid, dock
längst till dess att körkort med den	längst till dess att körkort med den
förarbehörighet som utbildningen	behörighet som utbildningen av-
avsett har utfärdats.	sett har utfärdats.
	5 §9

Sökanden ska godkännas i förarprovet, om det visar att han eller hon

1.för förarbehörigheten AM, har de kunskaper som från trafik- säkerhetssynpunkt bör krävas för denna behörighet, och

2.för övriga förarbehörigheter, har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt bör krävas för behörigheten i fråga.

Sökanden ska godkännas i förarprovet, om provet visar att han eller hon

1.för behörigheten AM, har de kunskaper som från trafiksäker- hetssynpunkt bör krävas för denna behörighet, och

2.för övriga behörigheter, har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt bör krävas för behörigheten i fråga.

Körkort med behörigheten C eller D får utfärdas endast för den som har körkort med behörigheten B. Om sökanden har haft körkort med behörigheten BC, BD eller BCD får dock körkort med mot- svarande behörighet utfärdas sam- tidigt.

6 §10

Körkort med behörigheten C1, C, D1 eller D får utfärdas endast för den som har körkort med behörigheten B. Om sökanden har haft körkort med behörigheten C1, C, D1, D, C1D1, C1D, CD1 eller CD får dock körkort med mot- svarande behörighet utfärdas sam- tidigt.

Körkort med behörigheten BE, CE eller DE får utfärdas endast för den som har behörighet för drag- fordonet. Om sökanden har haft körkort med behörighet för drag- fordon och släpfordon av det slag som ansökan avser får dock kör- kort med motsvarande behörighet utfärdas samtidigt.

7 §11

Körkort med behörigheten BE, C1E, CE, D1E eller DE får ut- färdas endast för den som har behörighet för dragfordonet. Om sökanden har haft körkort med behörighet för dragfordon och släpfordon av det slag som ansö- kan avser får dock körkort med motsvarande behörighet utfärdas samtidigt.

9Senaste lydelse 2009:189.

10Senaste lydelse 2003:216.

11Senaste lydelse 2003:216.

Prop. 2011/12:25

När ett körkortstillstånd med- delas eller ett körkort utfärdas, får de särskilda villkor för innehavet av körkortstillståndet eller kör- kortet som är nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt beslutas. Sådana villkor får också beslutas efter det att körkortstillståndet har meddelats eller körkortet utfärdats.

Krav på innehav av körkortstill- stånd gäller inte vid ett körprov, om sökanden redan har ett körkort med behörighet som utan något medicinskt skäl har villkorats till att avse automatväxlat fordon och körprovet ska ske med ett manuellt växlat fordon för vilket samma behörighet krävs.

Krav på innehav av körkortstill- stånd gäller inte heller vid ett sådant särskilt körprov som avses i 2 kap. 7 a § för den som redan innehar behörighet B.

Vid sådana körprov som avses i denna paragraf tillämpas i övrigt bestämmelserna om körprov i 4 och 5 §§.

7 a §12 Krav på innehav av körkortstill-

stånd gäller inte vid ett körprov, om sökanden redan har ett körkort med behörighet som utan något medicinskt skäl har villkorats till att avse automatväxlat fordon och körprovet skall ske med ett manuellt växlat fordon för vilket samma behörighet krävs.

I övrigt skall 4 och 5 §§ gälla i tillämpliga delar.

9 §

Om det vid prövning av ansökan om förhandsbesked eller kör- kortstillstånd finns hinder mot att meddela körkortstillstånd på grund av sökandens personliga för- hållanden, skall en tid bestämmas före vars utgång körkort inte får utfärdas (spärrtid). Spärrtiden skall vara lägst en månad och högst tre år.

Om det vid prövning av ansökan om körkortstillstånd finns hinder mot att meddela körkortstillstånd på grund av sökandens personliga förhållanden, ska en tid bestäm- mas före vars utgång körkort inte får utfärdas (spärrtid). Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år.

10 §13 När ett körkortstillstånd med-

delas eller ett körkort utfärdas, får de särskilda villkor för körkorts- innehavet som är nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt före- skrivas. Sådana villkor får också föreskrivas efter det att kör- kortstillståndet har meddelats eller körkortet utfärdats.

	12 §
Behörigheten C, CE, D eller DE	Behörigheten C1, C1E, C, CE,
gäller tills det att körkortshavaren	D1, D1E, D eller DE fortsätter att
fyller 45 år och därefter för	gälla efter förnyelse av körkortet

12Senaste lydelse 2003:216.

13Senaste lydelse 2003:216.

Prop. 2011/12:25

perioder om högst 10 år, om kör- kortshavaren har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är uppfyllda.

enligt 14 § andra stycket endast om körkortshavaren i samband med ansökan om förnyelse har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är upp- fyllda.

Lydelse enligt SFS 2010:1914

Föreslagen lydelse

13 §

Ett körkort gäller inte om

1.det inte har förnyats efter föreläggande,

2.det är återkallat eller omhändertaget enligt 5 kap.,

3.det har ersatts med annat körkort,

4.det har bytts ut mot ett utländskt körkort,

5. innehavaren dessutom har ett			5. innehavaren dessutom har ett
eller flera andra giltiga körkort			eller flera andra giltiga körkort
utfärdade i andra stater inom EES			utfärdade i andra stater inom EES
och inte efter uppmaning anger			och inte efter uppmaning anger
vilket av körkorten som ska			vilket av körkorten som ska
behållas eller anger att ett annat än			behållas eller anger att ett annat än
det svenska körkortet ska behållas,			det svenska körkortet ska behållas,
eller
6.	körkortsinnehavet	varit	6.	körkortsinnehavet	varit
förenat med villkor om alkolås och			förenat med villkor om alkolås och
villkorstiden löpt ut.			villkorstiden löpt ut, eller
			7. det inte lämnats ut inom ett år
			från den dag då det utfärdats.

Ett körkort ska också förklaras ogiltigt om körkortshavaren begär det. Ogiltigheten får begränsas till att avse viss behörighet.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	14 §

Ett körkort skall förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats. Körkortet skall också förnyas om det har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i det har ändrats.

Ett körkort med behörigheten AM, A1, A2, A, B eller BE ska förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats.

Ett körkort med behörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE ska förnyas vart femte år från det att det har utfärdats.

Körkortet ska också förnyas om det har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i det har ändrats.

14 a §

Ett körkort får förnyas enligt 14 § första eller andra stycket om körkortshavaren

Prop. 2011/12:25

4. 13 § första stycket 1–3 och 7 samt andra stycket, om ogiltighet,

Bestämmelserna i 2–3 och

8–11 §§, 13 § första stycket 2 och

3 och andra stycket gäller även traktorkort.

2. om körkortet efter utfärdande ännu inte har lämnats ut och färden äger rum inom två månader från och med den dag då det utfärdades, en handling som styrker förarens identitet.

Körkortet eller identitets- handlingen ska överlämnas för kontroll om en bilinspektör eller polis begär det.

Den som kör ett fordon som avses i 2 kap. 1 § ska ha med sig

1. är permanent bosatt i Sverige, Prop. 2011/12:25

2.studerar här sedan minst sex månader, eller

3.varken är permanent bosatt eller sedan minst sex månader studerar i någon annan stat inom EES.

Ett körkort får	förnyas enligt
14 § tredje stycket	om körkorts-
havaren

1.är permanent bosatt i Sverige,

eller

2.inte är permanent bosatt i någon annan stat inom EES.

15 §14 Den som kör ett fordon som

avses i 2 kap. 1 § skall ha med sig 1. körkortet, eller

2. ett bevis att körkort utfärdats och handling som styrker förarens identitet.

På begäran av bilinspektör eller polis skall handlingarna över- lämnas för kontroll.

17 §15

Bestämmelserna i 2–3 och

9–11 §§, 13 § första stycket 2 och

3 och andra stycket gäller även traktorkort.

21 §16

För förarbevis ska i tillämpliga delar följande bestämmelser gälla:

1. 1 § sista stycket om	1. 1 § sista stycket, om
utfärdande av handling i vissa fall	utfärdande av körkort i vissa fall
utan avläggande av nytt förarprov,	utan avläggande av nytt förarprov,

2.5 § 1 om godkännande i förarprov,

3.11 § om första giltighetsdag,

4. 13 § första stycket 1–3 och andra stycket om ogiltighet, samt

14Senaste lydelse 2003:216.

15Senaste lydelse 2009:189.

16Senaste lydelse 2009:189.

5. 14 och 15 §§ om förnyelse	5.	14	§	första och tredje Prop. 2011/12:25
och skyldighet att medföra förar-	styckena, om förnyelse, och
beviset.	6.	15 §, om skyldighet att med-
	föra körkort.
4 kap.
	1 §17
Den som	Under		de	förutsättningar som
	anges i 2–5 §§ får den övnings-

köra som

1. innehar körkortstillstånd och för att få körkort vill öva sig i att med eller utan släpfordon köra bil, motorcykel eller moped klass I, eller

2. utbildar sig till förare av					2. utbildar sig till förare av
moped klass II, snöskoter eller					moped klass II, snöskoter eller
terränghjuling,		får	övningsköra		terränghjuling.
under de	förutsättningar			som
anges i 2–5 §§.
Kravet på innehav av kör-					Kravet på innehav av kör-
kortstillstånd enligt			första stycket		kortstillstånd		enligt första	stycket
1 gäller dock inte den som redan					1 gäller dock inte den som redan
har ett körkort med behörighet					har ett körkort med
som utan något medicinskt skäl					1. behörighet som utan något
har villkorats till att avse automat-					medicinskt skäl har villkorats till
växlat fordon och övnings-					att avse automatväxlat fordon, och
körningen ska ske med ett					övningskörningen ska ske med ett
manuellt växlat fordon för vilket					manuellt växlat fordon för vilket
samma behörighet krävs.					samma behörighet krävs, eller
					2. behörighet B, och övnings-
					körningen ska ske med fordon för
					vilka det krävs sådan utökad
					behörighet B som avses i 2 kap.
					7 a §.
Den som övningskör ska, om					2 §18
					Den som övningskör ska, om
annat inte följer av 3 eller 4 §, ha					annat inte följer av 3 §, ha uppnått
uppnått en ålder av					en ålder av
1. 14 år och nio månader för					1. 14 år och 9 månader för kör-
körning med moped,					ning med moped,
2. 15 år och nio månader för					2. 15 år och 9 månader för kör-
körning	med	snöskoter		eller	ning	med	snöskoter	eller
terränghjuling,					terränghjuling		eller med	fordon
					som kräver behörighet A1,

17Senaste lydelse 2009:189.

18Senaste lydelse 2010:799.

A1,
4. 17 år och 6 månader för körning med
a) fordon som kräver förarbe-			a) fordon som kräver behörighet
hörighet A, dock inte sådan			A2,
motorcykel som avses i 2 kap. 6 §,
b) andra fordon som kräver			b) andra fordon som kräver
förarbehörighet B än sådana som			behörighet B än sådana som avses
avses i 3,			i 3 eller 7 b, eller
			c) fordon som kräver utökad
5. 18 år för körning med fordon			behörighet B,
5. 18 år för körning med fordon			5. 18 år för körning med fordon
som kräver förarbehörighet BE, C			som kräver behörighet BE, C1
eller CE, och			eller C1E,
6. 20 år för körning med sådan			6. 19 år och 6 månader för kör-
motorcykel som avses i 2 kap. 6 §			ning med sådan tvåhjulig motor-
och med fordon som kräver			cykel som kräver behörighet A,
behörighet D eller DE.			under förutsättning att körkorts-
			havaren har haft körkort med
			behörigheten A2 under minst ett år
			och sex månader,
			7. 20 år för körning med
			a) fordon som kräver behörighet
			C, CE, D1 eller D1E, eller
			b) trehjulig motorcykel med en
			högre nettoeffekt än 15 kilowatt,
			och
			8. 23 år för körning med
			a) fordon som kräver behörighet
			D eller DE,
			b)	sådan		tvåhjulig	motorcykel
			som kräver behörighet A, om kör-
			kortshavaren inte har haft körkort
			med behörigheten A2 under minst
Den som övningskör för förar-			ett år och sex månader.
Den som övningskör för förar-			Den		som övningskör			för
behörighet B ska vid sådan			behörighet B ska vid sådan
övningskörning som avses i 5 § 4			övningskörning som avses i 5 § 4
under de senaste fem åren ha			någon gång under de senaste fem
genomgått	en	introduktions-	åren ha genomgått en introduk-
utbildning.			tionsutbildning.
3. 16 år för körning med person-			2 a §						Prop. 2011/12:25
			Trots ålderskravet 20 år i 2 §
			första stycket 7 får den som har
			fyllt 18 år körträna inom ramen
			för	sådan		grundutbildning		som
			avses		i 3	kap. 3	§	lagen
			3. 16 år för körning med person-
bil utan	släpfordon eller med		bil utan släpfordon,

fordon som kräver förarbehörighet

(2007:1157)	om	yrkesförar-	Prop. 2011/12:25
kompetens.
Trots ålderskravet		23 år i 2 §

första stycket 8 får den som har fyllt 20 år körträna inom ramen för sådan grundutbildning som avses i 3 kap. 5 § första stycket eller 6 § lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens.

3 §

Den som har uppnått en ålder av 17 år och 6 månader får övningsköra i trafikskola med sådan motorcykel som avses i 2 kap. 6 § under förutsättning att den som har uppsikt över körningen följer med på motorcykeln eller i en sidvagn.

Den som är minst 17 år och 6 månader får övningsköra i trafik- skola med sådan motorcykel som kräver behörighet A under förut- sättning att den som har uppsikt över körningen följer med på motorcykeln eller i en sidvagn.

4 §

Övningskörning med sådant fordon som kräver behörigheten C, D eller E får ske endast om den som övningskör har ett körkort med behörigheten B eller inom tre år före övningskörningen har haft körkort för det slag av fordon med vilket körningen sker.

Övningskörning med sådant fordon som kräver behörigheten

C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller

DE får ske endast om den som övningskör har ett körkort med behörigheten B eller har haft kör- kort för det slag av fordon med vilket körningen sker.

5 §19

Övningskörning ska ske under uppsikt av någon som har vana och skicklighet att köra fordon av det slag som övningskörningen avser samt

1. är utbildningsledare eller	1. är utbildningsledare eller
trafiklärare, om övningskörningen	trafiklärare, om övningskörningen
sker i trafikskola för förarbehörig-	sker i trafikskola för annan kör-
heten A, A1, B, C, D eller E,	kortsbehörighet än AM,

2.är behörig utbildare enligt lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar, om övningskörningen sker med något av dessa fordonsslag,

3.uppfyller kraven i 6 §, om övningskörningen sker inom polisväsen- det eller Försvarsmakten, eller

4. har godkänts som handledare enligt 7 §, om övningskörningen sker i andra fall än som avses i 1 och 3 för förarbehörigheten A, A1, B, C, D eller E.

4. har godkänts som handledare enligt 7 §, om övningskörningen sker i andra fall än som avses i 1 och 3 för annan körkortsbehörig- het än AM.

19 Senaste lydelse 2009:189.

Uppsikt under övningskörning som avses i 5 § 4 får utövas endast av den som har godkänts som handledare för den som övnings- kör. Sådant godkännande får meddelas den som

1. fyllt 24 år,

2. har körkort för fordon av det slag körningen avser,

3. under sammanlagt minst fem av de senaste tio åren haft ett sådant körkort, och

4. under de senaste fem åren har genomgått introduktionsutbild- ning, om det är fråga om övnings- körning för förarbehörighet B.

Lydelse enligt SFS 2010:1914

Föreslagen lydelse

Prop. 2011/12:25

7 §20

Godkännande som handledare enligt 5 § 4 får endast meddelas den som

1. har fyllt 24 år,

2. har behörighet för fordon av det slag körningen avser,

3. under sammanlagt minst fem av de senaste tio åren har haft sådan behörighet, och

4. någon gång under de senaste fem åren har genomgått introduk- tionsutbildning, om det är fråga om övningskörning för behörighet B.

Ett godkännande som handledare får dock inte meddelas den vars kör- kort under de senaste tre åren har varit återkallat enligt 6 § andra och fjärde styckena. Ett godkännande som handledare får inte heller meddelas den vars körkortsinnehav är eller under de tre senaste åren har varit förenat med villkor om alkolås.

Ett godkännande som hand-			8 §21
Ett godkännande som hand-			Ett godkännande som hand-
ledare enligt 7 § upphör att gälla,			ledare enligt 7 § gäller i fem år.
om handledarens körkort åter-
kallas enligt 5 kap. 3 § eller åter-
kallas tills vidare enligt 5 kap. 5 §.
Detsamma gäller om hand-
ledarens körkortsinnehav förenas
med villkor om alkolås.
Transportstyrelsen	ska	på	Ett godkännande som hand-
begäran av handledaren eller den			ledare upphör att gälla, om hand-
som övningskör upphäva ett god-			ledarens körkort återkallas enligt
kännande som handledare.			5 kap. 3 § eller återkallas tills
			vidare enligt 5 kap. 5 §. Detsamma

gäller om handledarens kör- kortsinnehav förenas med villkor om alkolås.

20Senaste lydelse 2010:799.

21Senaste lydelse 2009:1352.

Tillsynen ska omfatta att förut- sättningarna enligt 9 § andra stycket är uppfyllda och att före- skrifter om introduktionsutbild- ning eller riskutbildning som har meddelats med stöd av 10 kap. 1 § följs.

Den som bedriver introduktions- eller riskutbildning ska på begäran

Transportstyrelsen utövar tillsyn över introduktionsutbildningen och riskutbildningen.

Transportstyrelsen får återkalla ett tillstånd om förutsättningarna enligt 9 § andra stycket inte längre finns eller om föreskrifter om introduktionsutbildning eller risk- utbildning som har meddelats med stöd av 10 kap. 1 § inte följs. Ett tillstånd får även återkallas om tillståndshavaren begär det.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Introduktionsutbildning	och
	riskutbildning
	9 §22

Introduktionsutbildning som anges i 2 § andra stycket och 7 § första stycket 4 får bedrivas endast efter tillstånd av Transport- styrelsen.

Transportstyrelsen får ge till- stånd till fysiska och juridiska personer, som med hänsyn till ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt bedöms ha förutsättningar att bedriva en god utbildning.

Introduktionsutbildning som avses i 2 § andra stycket och 7 § första stycket 4 får bedrivas endast efter tillstånd av Transport- styrelsen. Detsamma gäller riskut- bildning som avses i 3 kap. 4 a §.

Transportstyrelsen får ge sådana tillstånd till fysiska och juridiska personer, som med hänsyn till ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt bedöms ha förutsättningar att bedriva god utbildning.

10 §23 Transportstyrelsen får återkalla

ett tillstånd om förutsättningarna enligt 9 § andra stycket inte längre finns eller om föreskrifter om introduktionsutbildning som med- delats med stöd av 10 kap. 1 § inte iakttagits. Ett tillstånd får även återkallas på tillståndshavarens begäran.

11 §24 Transportstyrelsen skall utöva

tillsyn över sådan introduktions- utbildning som anges i 9 § första stycket.

Tillsynen skall omfatta att förut- sättningarna enligt 9 § andra stycket är uppfyllda och att före- skrifter om introduktionsutbild- ning som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § iakttas.

Den som bedriver utbildning skall på begäran av Transport-

22Senaste lydelse 2010:799.

23Senaste lydelse 2008:1369.

24Senaste lydelse 2008:1369.

Prop. 2011/12:25

styrelsen lämna tillträde till lokaler samt ge upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

av Transportstyrelsen lämna till- Prop. 2011/12:25 träde till lokaler samt ge upp-

lysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

5 kap.

2 a §25

För förarbevis för moped klass II, snöskoter och terränghjuling gäller inte

1.vad som sägs om återkallelse i 3 § 5–8 och om omhändertagande i 7 § första stycket 3, och

2.vad som anges i 14 § och 15 § sista stycket om innehav av och ansökan om körkortstillstånd som villkor för utfärdande av nytt förar- bevis.

Trots vad som anges i 13 § får	Trots 13 § får en ansökan om
ansökan om utfärdande av förar-	utfärdande av förarbevis prövas
bevis prövas innan	innan
1. spärrtid löpt ut enligt 3 kap. 9 §, eller
2. spärrtid eller giltighetstid för	2. spärrtid eller giltighetstid för
återkallelse tills vidare löpt ut om	återkallelse tills vidare löpt ut, om
återkallelse skett enligt 3 § 5–7.	återkallelse skett enligt 3 § 5 eller
	6.

Ett körkort skall återkallas

1. om körkortshavaren har brutit mot 1 § andra stycket, 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 30 § första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg eller 10 kap. 2 § första, andra eller tredje stycket järnvägslagen (2004:519),

3 §26

Ett körkort ska återkallas, om

1. körkortshavaren har gjort sig skyldig till

a)grov vårdslöshet i trafik enligt 1 § andra stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

b)rattfylleri enligt 4 § samma

lag,

c)grovt rattfylleri enligt 4 a § samma lag,

d)brott mot 30 § första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, eller

e)brott mot 10 kap. 2 § första, andra eller tredje stycket järn- vägslagen (2004:519),

25Senaste lydelse 2009:189.

26Senaste lydelse 2004:524.

2.om körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,

3.om körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,

4.om körkortshavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastig- het, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid över- gångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa,

5.om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhets- hänseende inte bör ha körkort,

6.om det med hänsyn till annat brott som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antas att han inte kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina person- liga förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av kör- kortspliktigt fordon,

7.om körkortshavarens förut- sättningar för rätt att köra ett kör- kortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafik- säkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort,

8.om körkortshavaren inte följer ett föreläggande att ge in läkar- intyg eller bevis om godkänt förarprov.

2.körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,

3.körkortshavaren genom upp- repade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafik- säkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,

4.körkortshavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastig- het, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid över- gångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa,

5.körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort,

6.det med hänsyn till annat brott som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antas att han inte kommer att respektera trafik- reglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga för- hållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av körkorts- pliktigt fordon,

7.körkortshavarens förutsätt- ningar för rätt att köra ett kör- kortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafik- säkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort,

8.körkortshavaren inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov, eller

9.det fanns hinder mot att utfärda körkort vid tiden för utfärdandet och hindret fort- farande består.

Prop. 2011/12:25

Den typ av alkolås som används ska vara godkänd.

Ett godkännande får återkallas om föreskrifter om godkännande av alkolås som har meddelats i anslutning till denna lag inte följs. Om det kan antas att felet eller

9 §27

I stället för att körkortet åter- kallas skall körkortshavaren varnas i sådana fall som avses i 3 § 2–6, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Detsamma gäller om körkorts- havaren brutit mot 4 § första stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 30 § första stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spår- väg eller 10 kap. 2 § första stycket järnvägslagen (2004:519) och alkoholkoncentrationen under eller

efter färden	inte	uppgått	till
0,5 promille	i	blodet	eller

0,25 milligram per liter i utand- ningsluften.

I stället för att körkortet åter- kallas ska körkortshavaren varnas i sådana fall som avses i 3 § 2–6, om varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Detsamma gäller om körkorts- havaren har gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § första stycket lagen (1951:649) om straff för


vissa	trafikbrott		eller brott	mot
30 §	första		stycket	lagen
(1990:1157)		om	säkerhet	vid
tunnelbana		och	spårväg	eller

10 kap. 2 § första stycket järn- vägslagen (2004:519) och alkoholkoncentrationen under eller

efter färden	inte	uppgått	till
0,5 promille	i	blodet	eller

0,25 milligram per liter i utand- ningsluften.

25 a §

Polisen har rätt till tillträde till ett körkortspliktigt fordon som framförs av en körkortshavare vars körkortsinnehav är förenat med villkor om alkolås, för att kontrollera att fordonet har ett alkolås av godkänd typ som upp- fyller föreskrivna krav i fråga om montering, funktion och använd- ning. Kontrollen ska utföras så att den inte orsakar större olägen- heter än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet.

27 §28 Den typ av alkolås som används

ska vara godkänd. Ett god- kännande får återkallas om före- skrifter om godkännande av alkolås som meddelats i anslut- ning till denna lag inte iakttagits.

27Senaste lydelse 2004:524.

28Senaste lydelse 2010:1914.

Prop. 2011/12:25

1) en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till svenska, danska eller norska, eller 2) ett internationellt körkort som är utformat i överensstämmelse med någon av förebilderna i ovannämnda konventioner eller i den konvention om vägtrafik som har undertecknats i Paris den

24 april 1926.

Ett körkort som inte är försett med ett fotografi av körkorts- havaren gäller endast tillsammans

bristen rättas får i stället varning Prop. 2011/12:25 meddelas.

28 §

Transportstyrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av de före- skrifter om godkännande av alkolås som meddelats i anslut- ning till denna lag.

Den som har fått ett alkolås godkänt ska på begäran av Transportstyrelsen ge upplys- ningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

6 kap.

1 §29

Ett utländskt körkort som är utfärdat i en stat inom EES gäller i Sverige enligt sitt innehåll. Om innehavare av ett sådant körkort är permanent bosatt i Sverige, gäller även bestämmelserna i 3 kap. 10 §. Ett sådant körkort jämställs med svenskt körkort vid tillämpningen av 4 kap. 4 eller 6–8 §§.

Även andra utländska körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll. Om körkortet inte är utformat i överensstämmelse med någon av förebilderna i de konventioner om vägtrafik som har undertecknats i Genève den 19 september 1949 respektive i Wien den 8 november 1968, och inte heller är utfärdat på engelska, tyska eller franska, gäller dock körkortet endast till- sammans med en bestyrkt över- sättning till något av dessa språk eller till svenska, danska eller norska. Ett körkort som inte är försett med ett fotografi av kör- kortshavaren gäller endast till- sammans med en identitets- handling med fotografi.

29 Senaste lydelse 2004:1087.

Ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES, Schweiz eller Japan och som gäller i Sverige får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om innehavaren är permanent bosatt i Sverige.

med en identitetshandling med fotografi.

7 §

Ett utländskt körkort som är utfärdat i en stat inom EES, Schweiz eller Japan och som gäller i Sverige ska efter ansökan bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om innehavaren är permanent bosatt i Sverige. Om körkortet förstörts eller kommit bort ska beslut i fråga om att ersätta körkortet grundas på tillgängliga uppgifter.

Om ansökan avser utbyte vid utgången av den giltighetstid som är angiven på körkortet av ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES, får utbyte ske även om körkortshavaren sedan minst sex månader studerar här.

Om ansökan avser utbyte vid utgången av den giltighetstid som är angiven på körkortet av ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES och som omfattar någon av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE, får utbyteskörkortet endast ge sådan behörighet om körkortshavaren i samband med ansökan har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är uppfyllda.

Ett körkort som är utfärdat i Schweiz eller Japan får bytas ut endast om körkortshavaren uppfyller de personliga och medicinska krav som anges i 3 kap. 2 §.

7 a §

Ett körkort får inte bytas ut eller ersättas enligt 7 § om körkortet, i en annan stat inom EES, är före- mål för en åtgärd som är att lik- ställa med återkallelse eller omhändertagande enligt denna lag.

7 b §

Trots 3 kap. 14 § andra stycket ska ett körkort som har lämnats i utbyte mot eller ersatt ett körkort

Prop. 2011/12:25

	som har utfärdats i en stat inom Prop. 2011/12:25
	EES och som omfattar någon av
	behörigheterna C1, C1E, C, CE,
	D1, D1E, D eller DE förnyas
	första gången vid utgången av den
	giltighetstid som	angavs	på
	ursprungskörkortet,	om utbytet
	eller ersättningen	skedde	före
	utgången av denna giltighetstid.
Lydelse enligt SFS 2010:1914	Föreslagen lydelse
7 kap.
	2 §30
Transportstyrelsen prövar ären-	Transportstyrelsen prövar frågor
den om	om

1.medgivande enligt 2 kap. 11 § andra stycket,

2.förlängd giltighet enligt 3 kap. 12 §,

3.godkännande av handledare,

4. förhandsbesked,

4. förnyelse av körkort,

5.villkor för innehav av körkortstillstånd och körkort,

6.körkortstillstånd,

7.körkortsingripande,

8.	giltighet eller utbyte av ett			8.	giltighet, utbyte eller er-
utländskt körkort, och				sättande av ett utländskt körkort,
9.	godkännande av alkolås och			och
				9. godkännande av alkolås och
återkallelse		av	godkännandet	återkallelse av godkännandet samt
enligt 5 kap. 27 §.				varning enligt 5 kap. 27 §.
Transportstyrelsen prövar också				Transportstyrelsen prövar också
ärenden enligt				frågor om
1.	3 kap. 3 §,			1.	medicinsk		undersökning
				enligt 3 kap. 3 §,
2.	3 kap. 13 § första stycket 1			2.	ogiltighet	av	körkort	enligt
och 5 samt andra stycket, och				3 kap. 13 § första stycket 1 och 5
				samt andra stycket, och
3.	3 kap. 16 § 1.			3.	undantag	från ålderskrav i
				fråga	om	traktorkort		enligt
				3 kap. 16 § 1.
Transportstyrelsen prövar frågor om utfärdande av körkort.

30 Senaste lydelse 2009:1352.

1. beslut i fråga om utfärdande av traktorkort eller förarbevis,

2. beslut i fråga om utfärdande av körkort i annat fall än som avses i 1 § första stycket 2,

3. beslut i fråga om

a) förnyelse av förarbevis, och b) förnyelse av körkort i andra

fall än då beslut att inte förnya körkortet fattas med stöd av 3 kap. 14 a §,

3. beslut att inte bevilja tillstånd enligt 4 kap. 9 § att bedriva introduktionsutbildning eller risk- utbildning, och

4. beslut enligt 4 kap. 10 § att återkalla tillstånd att bedriva introduktionsutbildning eller risk- utbildning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2011/12:25

8 kap.

1 §31

Följande beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

1.beslut enligt 7 kap. 2 § första och andra styckena, om inte annat följer av 2 §,

2.beslut att inte utfärda körkort med stöd av 3 kap. 1 § första stycket 2,

3. beslut att inte bevilja tillstånd enligt 4 kap. 9 § att bedriva introduktionsutbildning eller till- stånd enligt 4 kap. 12 § att bedriva riskutbildning, och

4. beslut enligt 4 kap. 10 § att återkalla tillstånd att bedriva introduktionsutbildning eller beslut enligt 4 kap. 13 § att åter- kalla tillstånd att bedriva risk- utbildning.

Ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förar- prov får överklagas endast tillsammans med det beslut varigenom ärendet avgörs.

2 §32 Följande beslut får inte överklagas: 1. beslut i ärende om utfärdande

av traktorkort eller förarbevis,

2. beslut i ärende om utfärdande av körkort i annat fall än som avses i 1 § första stycket 2,

3. beslut i ärende om förnyelse av körkort eller förarbevis,

4.uppmaning enligt 3 kap. 13 § första stycket 5,

5.beslut enligt 5 kap. 7 § om omhändertagande av körkortstillstånd, körkort, traktorkort eller förarbevis, och

6.beslut i fråga om godkännande vid förarprov.

10 kap.

2 §33

31Senaste lydelse 2009:1352.

32Senaste lydelse 2009:1352.

33Senaste lydelse 2010:799.

rätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anled- Prop. 2011/12:25 ning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att

avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Om en läkare vid undersökning			Om en läkare vid undersökning
finner det sannolikt att körkorts-			eller genomgång av journalhand-
havaren av medicinska skäl är			lingar finner det sannolikt att
olämplig att ha körkort och kör-			körkortshavaren	av medicinska
kortshavaren motsätter sig fortsatt			skäl är olämplig att ha körkort och
undersökning eller	utredning,	får	körkortshavaren	motsätter sig
läkaren anmäla förhållandet		till	fortsatt undersökning eller utred-
Transportstyrelsen.			ning, ska läkaren anmäla för-
Bestämmelserna	i första		hållandet till Transportstyrelsen.
		och	Första och andra styckena gäller
andra styckena gäller även den			även den som har traktorkort.
som har körkortstillstånd eller
traktorkort.

1. Denna lag träder i kraft den 1	februari 2012 i fråga om 4 kap. 8 §,
5 kap. 25 a, 27 och 28 §§ samt 10	kap. 2 § och i övrigt den 19 januari
2013.

2.Bestämmelsen i 7 kap. 2 § första stycket 9 i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 februari 2012.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för en förarbehörighet som har förvärvats före den 19 januari 2013. För ett körkort som utfärdats före detta datum ska dock 3 kap. 12, 14 och 14 a §§, 7 kap. 2 § första stycket 4 och 8 kap. 2 § tillämpas i sina nya lydelser från och med den 19 januari 2013. Ett körkort med behörighet C, CE, D eller DE ska därvid förnyas första gången enligt 3 kap. 14 § andra stycket vid det ordinarie förnyelsetillfälle som enligt äldre föreskrifter skulle ha infallit närmast efter den 18 januari 2013, dock senast den 19 januari 2023.

4.Trots ålderskraven i 3 kap. 1 § får körkort med behörigheten A, C, CE, D eller DE utfärdas till den som tidigare innehaft ett körkort med motsvarande behörighet, om det tidigare körkortet utfärdats före den 19 januari 2013. Därvid ska 2 kap. 6 § tillämpas i sin äldre lydelse.

5.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för godkännande som hand- ledare som har meddelats före den 1 februari 2012.

2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om	Prop. 2011/12:25
	försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmel- serna till lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Denna	lag träder	i kraft	den
1 februari	1999 och	upphör	att

gälla den 1 januari 2012. För den

som	fått	ansökan beviljad enligt
6 §	och	då villkorstiden inte löpt

ut innan lagen upphör att gälla, ska dock bestämmelserna fortsätta att tillämpas.

Föreslagen lydelse

1.Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999 och upphör att gälla den 1 januari 2012.

2.För en körkortshavare som fått ansökan beviljad enligt 6 § och för vilken villkorstiden inte löpt ut innan lagen upphör att gälla, ska dock dels bestämmelserna i lagen fortsätta att tillämpas, dels 5 kap. 25 a § körkortslagen (1998:488) från och med den 1 februari 2012 ha motsvarande tillämpning.

1 Senaste lydelse av lagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelse 2010:1915.

2.3Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §1

Om en läkare vid undersökning av en innehavare av taxiförar- legitimation finner att denne av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha sådan legi- timation, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan någon anmälan görs ska läkaren underrätta innehavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att innehavaren kommer att följa läkarens till- sägelse att avstå från att föra ett fordon i sådan trafik som avses i 1 §.

Om en läkare vid undersökning av en innehavare av taxiförarlegi- timation finner att denne av medicinska skäl är olämplig att inneha sådan legitimation, ska läkaren anmäla det till Transport- styrelsen. Innan någon anmälan görs ska läkaren underrätta inne- havaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att innehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att föra ett fordon i sådan trafik som avses i 1 §.

Om en läkare vid undersökning eller genomgång av journalhand- lingar finner det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha taxiförar- legitimation och körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning, ska läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2012.

1 Senaste lydelse 2009:1356.

Prop. 2011/12:25

I denna lag avses med godstransporter: körningar på

väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheten C eller CE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) och som sker med gods,

persontransporter: körningar på väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheterna D eller DE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen och som sker med passagerare,

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1157) om yrkesförar- kompetens

dels att 2 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1–6 §§, 4 kap. 3 § och 6 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Utbildning för yrkesförarkom- petens”,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 1 a, 4 a och 7 §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

4 §

I denna lag avses med godstransporter: körningar på

väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörigheten C1, C1E, C eller CE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) och som sker med gods,

persontransporter: körningar på väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörigheten D1, D1E, D eller DE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen och som sker med passagerare,

väg: sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon.

Med gods- eller persontransporter enligt första stycket avses också körningar som sker utan gods eller passagerare om körningen utgör ett led i sådana transporter.

2kap.

1 §

Denna lag ska tillämpas på	Denna lag ska tillämpas på
förare som är medborgare i en	förare som är medborgare i en
EES-stat och som utför gods- eller	EES-stat och som utför gods- eller
persontransporter på väg i Sverige	persontransporter på väg i Sverige
med fordon som kräver förar-	med fordon som kräver körkorts-
behörigheterna C, CE, D eller DE	behörigheten C1, C1E, C, CE, D1,
enligt 2 kap. 5 § körkortslagen	D1E, D eller DE enligt 2 kap. 5 §
(1998:488).	körkortslagen (1998:488).

Lagen ska också tillämpas på andra medborgare som utför sådana transporter som avses i första stycket, om de är anställda eller anlitade av ett företag som är etablerat inom EES.

Prop. 2011/12:25

3 kap.

1 §1

För att få framföra ett fordon med gods- eller persontransporter ska en förare enligt denna lag ha ett yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens och fortbildning. Föraren ska också uppfylla ålderskraven i 3–6 §§.

1 a §

En förare som utför gods- transporter och som innehar ett giltigt yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens för fordon som kräver någon av kör- kortsbehörigheterna C1, C1E, C och CE behöver inte förvärva ett nytt yrkeskompetensbevis för fordon som kräver någon av de andra behörigheterna.

Motsvarande gäller för en förare som utför person- transporter och som innehar ett giltigt yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens för fordon som kräver någon av kör- kortsbehörigheterna D1, D1E, D och DE.

Förare som innehar eller har innehaft ett svenskt körkort med förarbehörigheterna D eller DE utfärdat första gången före den 10 september 2008 är undantagna från kravet att ha ett yrkeskom- petensbevis om grundläggande kompetens för persontransporter.

Förare som innehar eller har innehaft ett svenskt körkort med förarbehörigheterna C eller CE utfärdat första gången före den 10 september 2009 är undantagna från kravet att ha ett yrkeskom-

2 §2

Förare som innehar eller har innehaft ett körkort med körkorts- behörigheten D1, D1E, D eller DE utfärdat i en stat inom EES före den 10 september 2008 är undan- tagna från kravet att ha ett yrkes- kompetensbevis om grund- läggande kompetens för person- transporter.

Förare som innehar eller har innehaft ett körkort med körkorts- behörigheten C1, C1E, C eller CE utfärdat i en stat inom EES före den 10 september 2009 är undan- tagna från kravet att ha ett yrkes-

1Senaste lydelse 2010:487.

2Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.

Prop. 2011/12:25

petensbevis om grundläggande kompetens för godstransporter.

Med svenskt körkort jämställs körkort som utfärdats i en annan stat inom EES. Ett sådant körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll.

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 § för fordon som kräver förar- behörigheten C eller CE får från och med 18 års ålder utföra gods- transporter med sådana fordon.

kompetensbevis om grund- läggande kompetens för gods- transporter.

3 §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 § för fordon som kräver körkorts- behörigheten C eller CE får från och med 18 års ålder utföra gods- transporter med sådana fordon.

4 §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom en förkortad grundutbildning enligt 4 kap. 2 § för fordon som kräver förarbehörigheten C eller CE får från och med 21 års ålder utföra godstransporter med sådana fordon.

4 a §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning för fordon som kräver körkortsbehörigheten C1 eller C1E får från och med 18 års ålder utföra godstransporter med sådana fordon.

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 § för fordon som kräver förar- behörigheten D eller DE får från och med 21 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon.

5 §3

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 § för fordon som kräver körkorts- behörigheten D eller DE får från och med 21 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon.

3 Senaste lydelse 2010:487.

Prop. 2011/12:25

Om den grundutbildning som anges i första stycket ägt rum inom gymnasieskolan eller motsvarande utbildning, får persontransporter med sådana fordon utföras av föraren från och med 20 års ålder. Sådana transporter får dock utföras av föraren från och med 18 års ålder, om fordonet

–körs utan passagerare, eller

–används för persontransporter i linjetrafik, där linjens längd inte överstiger 50 kilometer.

6 §4

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom en förkortad grundutbildning enligt 4 kap. 2 § för fordon som kräver förarbehörigheten D eller DE får från och med 23 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon. Sådana transporter får dock utföras av föraren från och med 21 års ålder, om fordonet används i linjetrafik och linjens längd inte överstiger 50 kilometer.

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom en förkortad grundutbildning enligt 4 kap. 2 § för fordon som kräver körkortsbehörigheten D eller DE får från och med 23 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon. Sådana transporter får dock utföras av föraren från och med 21 års ålder, om fordonet används i linjetrafik och linjens längd inte överstiger 50 kilometer.

7 §5

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning för fordon som kräver körkortsbehörigheten D1 eller D1E får från och med 21 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon.

Om den grundutbildning som anges i första stycket har skett enligt 4 kap. 1 § och ägt rum inom gymnasieskolan eller motsvarande utbildning, får persontransporter med sådana fordon utföras av föraren från och med 18 års ålder.

4Senaste lydelse 2010:487.

5Tidigare 7 § upphävd genom 2010:487.

Prop. 2011/12:25

Vid körträning med någon som inte har körkortsbehörighet för fordonet gäller bestämmelserna om övningskörning i 4 kap. kör- kortslagen (1998:488).

4 kap.

3 §

Den som deltar i grundutbildning för att förvärva grundläggande kompetens ska körträna med sådant fordon som kompetensen avser. Körträningen ska ske under uppsikt av en lärare hos den som bedriver utbildningsverksamhet enligt denna lag.

Vid körträning med någon som inte har förarbehörighet för fordonet gäller bestämmelserna om övningskörning i 4 kap. kör- kortslagen (1998:488).

6 kap.

1 §

Den myndighet som regeringen bestämmer ska utfärda ett yrkes- kompetensbevis till en förare som genomgått den utbildning som före- skrivs i denna lag. I beviset ska en gemenskapskod anges.

Myndigheten ska utfärda ett nytt yrkeskompetensbevis när föraren

genomgått en fortbildning.
Ett	yrkeskompetensbevis	får	Ett yrkeskompetensbevis	får
endast utfärdas till föraren om han			endast utfärdas till föraren om han
eller hon innehar ett giltigt körkort			eller hon innehar ett giltigt körkort
med	den förarbehörighet	som	med den körkortsbehörighet	som
beviset avser.			beviset avser.

Ett yrkeskompetensbevis är giltigt i fem år från den dag det utfärdades.

Denna lag träder i kraft den 19 januari 2013.

Prop. 2011/12:25

Ärendet och dess beredning

Prop. 2011/12:25

Regeringen beslutade den 30 november 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av körkortsförfattningarna och med dem sammanhängande författningar samt att analysera hur Europa- parlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort (EUT L 403, 30.12.2006, s. 18, Celex 32006L0126), i fort- sättningen kallat det tredje körkortsdirektivet,1 skulle genomföras i svensk rätt. Direktivet återfinns som bilaga 1. Uppdraget omfattade också att utreda vissa frågor om förnyelse och utbyte av körkort, att analysera förslag till förändringar av reglerna för nyblivna förare under prövotiden, att se över systemet med läkares anmälningsplikt och att analysera hur författningsändringarna med anledning av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och ändring av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG (EUT L 226, 10.9.2003, s. 4, Celex 32003L0059), i fortsättningen kallat yrkesförardirektivet, och det tredje körkortsdirek- tivet påverkade varandra. Utredningen antog namnet 2007 års körkorts- utredning.

Genom tilläggsdirektiv den 27 september 2007 (dir. 2007:128) utvidgades uppdraget till att även, mot bakgrund av regleringen i yrkes- förardirektivet, analysera om åldersgränserna för att framföra fordon avsedda för persontransporter i körkortskategori D skulle ändras samt om ålderskravet för taxiförare borde ändras.

Genom ännu ett tilläggsdirektiv den 26 juni 2008 (dir. 2008:76) utvid- gades uppdraget till att även ta hänsyn till de förslag som lämnats av alkolåsutredningen i oktober 2008 (SOU 2008:84) samt att behandla frågan om hur personer med alkoholproblem skulle kunna få alkolås- villkor för körkort utan att de kört onyktra.

Utredningen överlämnade i maj 2007 delbetänkandet Släpvagns- körning med B-körkort – när kan de nya EU-reglerna börja tillämpas (SOU 2007:33) och i december 2008 sitt slutbetänkande En reformerad körkortslagstiftning. Genomförandet av tredje körkortsdirektivet (SOU 2008:130). En sammanfattning av slutbetänkandet finns i bilaga 2. Utredningens lagförslag finns i bilaga 5. Betänkandet har remissbehand- lats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 9. Remissvaren och en remissammanställning finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2009/455/TE).

Ett antal av förslagen i slutbetänkandet har regeringen behandlat tidigare. I prop. 2008/09:60 Säkra förare på mopeder, snöskotrar och terränghjulingar lämnas förslag om bl.a. ålderskrav för att få övningsköra med moped, snöskoter eller terränghjuling, regler om förnyelse av förar- bevis och regler om att den som tillfälligt vistas i Sverige under vissa förutsättningar får köra en moped som han eller hon fört in i landet. I

1 Hädanefter avses med ”körkortsdirektivet” eller bara ”direktivet” det tredje körkortsdirektivet om inte annat anges eller klart framgår av sammanhanget.

prop. 2009/10:198 Några körkorts- och fordonsfrågor föreslogs bl.a. dels skärpningar av läkares skyldighet att anmäla medicinskt olämpliga körkortshavare till Transportstyrelsen, dels att kravet på att en handledare och en elev vid övningskörning måste genomgå introduktionsutbildning tillsammans slopas. I prop. 2009/10:20 Ålderskrav vid buss- och taxi- transporter lade regeringen fram förslag om sänkta ålderskrav enligt lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens för att få utföra person- transporter med buss eller taxi i vissa fall. De nämnda förslagen har lett till lagstiftning.

I denna proposition behandlas övriga förslag i slutbetänkandet, med undantag för dels de delar som rör alkolås för personer med alkohol- problem som inte kört onyktra, dels de som handlar om trafikskolor.

Ett utkast till lagrådsremiss remitterades till ett urval remissinstanser den 1 april 2011 som ett komplement till remissen av betänkandet. Lagförslaget i utkastet återfinns i bilaga 6. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 10. Remissvaren och en remissammanställning finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2009/455/TE).

Riksdagen antog den 9 december 2010 prop. 2010/11:62 Alkolås vid rattfylleri. Inom Näringsdepartementet har under våren 2011 promemo- rian Kontroll av alkolås och tillsyn med förslag till kompletterande lagstiftning utarbetats. I promemorian föreslås bestämmelser om att Transportstyrelsen ska ha ansvar för tillsynen över leverantörer av alkolås och att polisen ska ha rätt att bereda sig tillträde till vissa alkolås- utrustade fordon för att kontrollera alkolåsets funktion, montering och användning. Vidare föreslås att varning införs som ett alternativ till åter- kallelse av typgodkännande av alkolås. En sammanfattning av prome- morian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag återfinns som bilaga 7. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 11. Remissvaren och en remissammanställning finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2008/6592/TE).

Transportstyrelsen har den 8 juni 2010 till Näringsdepartementet inkommit med en promemoria (TSV 2010-4733). Promemorian inne- håller ett förslag om ändring i yrkestrafiklagen som kompletterar den ändring i fråga om läkares anmälningsskyldighet som gjordes i körkortslagen till följd av regeringens förslag i prop. 2009/10:198. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag återfinns som bilaga 8. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 12. Remissvaren och en remissammanställning finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2010/4365/TE).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 22 juni 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som finns i bilaga 13. Lagrådets yttrande finns i bilaga 14. Regeringen har i huvudsak följt de ändringsförslag Lagrådet lämnat i yttrandet. Lagrådets förslag och synpunkter behandlas i avsnitt 5.1.3, 5.2.4, 5.2.7, 6.2, 6.3.1, 6.3.3, 8.1, 8.3, 9.3.1, 11.1, 13.5 och 14 samt författningskommentaren.

Prop. 2011/12:25

Regeringen har efter föredragningen i Lagrådet gjort vissa nya över- Prop. 2011/12:25 väganden som föranlett att förslaget till ändring av 5 kap. 14 §

körkortslagen (1998:488) dragits tillbaka; se härom avsnitt 6.3.6. Denna ändring i lagförslaget har bedömts inte kräva Lagrådets hörande.

4 Utgångspunkter

4.1Gällande rätt

4.1.1Svensk rätt

Körkortslagen och körkortsförordningen

Bestämmelser om behörighet att framföra motordrivna fordon har funnits alltsedan Sveriges första förordning om automobiltrafik trädde i kraft den 1 januari 1907. En körkortslagstiftning som i sina huvuddrag överens- stämmer med den som gäller i dag tillkom genom den gamla körkorts- lagen (1977:477) och dess anslutande körkortsförordning (1977:722).

De centrala och grundläggande bestämmelserna om behörighet att köra motordrivna fordon finns numera i körkortslagen (1998:488). Lagen kompletteras och fylls ut av körkortsförordningen (1998:980). Även i andra författningar finns bestämmelser om behörighet, som kompletterar körkortslagen. För behörighet att köra vissa fordon i yrkesmässig trafik gäller bestämmelserna i yrkestrafiklagen (1998:490). I lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens finns bestämmelser om s.k. yrkesförar- kompetens för förare som förvärvsmässigt utför gods- eller person- transporter med lastbil eller buss. Dessutom finns bestämmelser av betydelse för tillämpningen av körkortslagen i en rad andra författningar, bl.a. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse, lagen (2001:558) om vägtrafikregister, lagen (2001:559) om vägtrafikdefini- tioner, lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar och militärtrafikförordningen (2009:212) samt i anslutande förordningar.

De centrala bestämmelserna i körkortslagen är de som rör förar- behörighet (2 kap.), utfärdande och giltighet av körkort och andra hand- lingar som ger förarbehörighet (3 kap.) samt körkortsingripande (5 kap.). Ett särskilt kapitel i lagen (6 kap.) ägnas utländska körkort, ett annat (4 kap.) avser övningskörning, varmed avses körning i syfte att öva sig i att köra vissa fordon som kräver förarbehörighet.

Körkort får utfärdas om föreskrivna krav i fråga om lämplighet, bosätt- ning, ålder samt kunskaper och färdigheter visas uppfyllda. Ett körkort gäller tills vidare men kan under vissa omständigheter bli ogiltigt. Tyngre behörigheter, för buss och lastbil med eller utan släp, gäller bara under viss tid som dock kan förlängas. Ingripande mot körkort, traktorkort, förarbevis och körkortstillstånd kan ske genom återkallelse eller varning. Från och med den 1 januari 2012 kommer ingripande även att kunna ske genom att ett körkort förenas med villkor om alkolås. Genom denna nya

ingripandeform permanentas den pågående försöksverksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse.

Övningskörning får endast ske från viss ålder och under uppsikt av någon som har vana och skicklighet att köra det aktuella fordonet. Utländska körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll, men om de är utfärdade av en stat utanför EES-området är giltigheten tidsbegränsad. Sedan den 1 januari 2010 är Transportstyrelsen ensam körkorts- myndighet och prövar ärenden enligt lagen. Transportstyrelsens beslut får i viss utsträckning överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande den myndighet rege- ringen bestämmer (f.n. Transportstyrelsen), får meddela föreskrifter i anslutning till lagen.

Sedan körkortslagen infördes den 1 oktober 1998 har den ändrats vid ett femtontal tillfällen. Bland viktigare reformer på senare tid märks följande. Den 1 oktober 2008 trädde lagändringar i kraft som innebar att blivande förare som avser att skaffa sig förarbehörighet A, A1 eller B ska ha genomfört en utbildning som syftar till att öka kunskaperna om riskerna i trafiken, riskutbildning, innan ett förarprov för den aktuella förarbehörigheten får avläggas (se prop. 2007/08:128). I två etapper har de tidigare körkortsmyndigheterna Vägverkets och länsstyrelsernas uppgifter på körkortsområdet förts över till den nybildade myndigheten Transportstyrelsen (se prop. 2008/09:31 och prop. 2009/10:20). Det skedde den 1 januari 2009 respektive den 1 januari 2010. Genom ändringar i lagen den 1 april 2009 infördes nya regler om behörighet för att få köra mopeder, snöskotrar och terränghjulingar (se prop. 2008/09:60). Sådana fordon får numera framföras av den som har ett körkort med beteckningen AM för moped klass I eller, för övriga fordonsslag, ett förarbevis för fordonsslaget.

Ändringar i körkortslagen och i lagen om yrkesförarkompetens den 1 januari 2011 innebar att ålderskravet för att få framföra buss förvärvs- mässigt och för att få taxiförarlegitimation under vissa förutsättningar sänktes till 18 år (se prop. 2009/10:209). Den 1 januari 2012, slutligen, träder nya bestämmelser om ett permanent system med villkor om alkolås som alternativ till körkortsåterkallelse vid rattfylleribrott i kraft.

Såväl bestämmelserna i körkortslagen som i yrkestrafiklagen och i lagen om yrkesförarkompetens har anpassats till EU:s harmoniserade regelverk på respektive område. På körkortsområdet återfinns dessa regler för närvarande i Rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort (EGT L 237, 24.8.1991. s. 1, Celex 31991L0439), i fort- sättningen kallat det andra körkortsdirektivet. Direktivet ska inom kort ersättas av det tredje körkortsdirektivet. Båda direktiven presenteras närmare nedan.

Yrkestrafiklagen och lagen om yrkesförarkompetens

I yrkestrafiklagen finns bestämmelser om ytterligare krav på den som bedriver yrkesmässig trafik, dvs. trafik i vilken personbil, lastbil, buss, terrängmotorfordon eller traktortåg med förare ställs till allmänhetens förfogande mot betalning för transport av personer eller gods. Yrkes- mässig trafik får endast bedrivas av den som har trafiktillstånd. Sådant

Prop. 2011/12:25

tillstånd kan meddelas antingen för godstrafik eller för persontransporter. Prop. 2011/12:25 Trafiktillstånd får ges endast till sådana fysiska eller juridiska personer

som bedöms vara lämpliga att driva verksamheten.

Ytterligare bestämmelser om krav för att förvärvsmässigt få framföra gods- eller persontransporter med huvudsakligen lastbil och buss på väg i Sverige finns i lagen om yrkesförarkompetens. Sådana transporter får bara utföras av den som har ett yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens och fortbildning samt uppfyller vissa ålderskrav. Vissa utländska medborgare är undantagna från lagens tillämpningsområde. Andra undantag gäller för vissa fordon eller viss trafik. Lagen innehåller även bestämmelser om utbildning och fortbildning för att förvärva och bibehålla yrkesförarkompetens.

4.1.2 Körkortsdirektiven

Det andra körkortsdirektivet

Den rättsliga ramen för körkortslagstiftningen i Sverige och andra stater inom EES utgörs som sagt av rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort, det andra körkortsdirektivet. Direktivet ersatte rådets första körkortsdirektiv 80/1263/EEG av den 4 december 1980. Det andra körkortsdirektivet innehåller gemensamma regler i skilda ämnen som rör körkortet. Här följer en översiktlig redogörelse för det centrala innehållet i direktivet.

I art. 1 anges att körkort utfärdade av en medlemsstat (EES-körkort) ska överensstämma med någon av de mallar för körkortets utformning som anges i direktivet. I art. 1 finns också bestämmelser om ömsesidigt erkännande av EES-körkort och tillämpningen av nationella bestämmel- ser på sådana. I art. 3 regleras indelningen av behörigheten att köra körkortspliktiga fordon i kategorier. De obligatoriska huvudkategorierna är A, B, C, D och E, vars innehåll överensstämmer med vad som anges i körkortslagen. Därutöver finns ett antal underkategorier som är frivilliga att införa: A1, B1, C1, D1 och E. Dessa kategorier omfattar vissa lättare typer av de fordon som omfattas av huvudkategorierna. Behörighet B1 ger dock rätt att köra tre- och fyrhjuliga motordrivna cyklar. Art. 5 reglerar det inbördes förhållandet mellan körkortsbehörigheterna, dvs. i vilken utsträckning och på vilka sätt behörigheter förutsätter eller medför andra behörigheter. I art. 6–7 anges ålderskrav för olika behörigheter och andra förutsättningar för utfärdande av körkort. Ett körkort får sålunda bara utfärdas till den som godkänts i ett förarprov och som uppfyller vissa medicinska krav samt antingen är permanent bosatt eller har studerat i minst sex månader i den medlemsstat som utfärdar körkortet. Dessutom får den sökande inte redan ha ett annat EES-körkort. I art. 8 finns bestämmelser om utbyte, ersättning och erkännande av körkort samt återkallelse av eller annat ingripande mot körkort. En innehavare av ett EES-körkort får begära att hans körkort byts ut, eller ersätts om det har gått förlorat, av en annan medlemsstat än den som utfärdade det. En sådan stat får även på eget initiativ byta ut körkortet i syfte att begränsa, återkalla, dra in eller annullera det. En medlemsstat får vidare under vissa

förutsättningar vägra att utfärda körkort till en sökande eller vägra att Prop. 2011/12:25 erkänna giltigheten av ett annat EES-körkort.

Direktivet medger i viss utsträckning att medlemsstaterna avviker från bestämmelserna i dessa artiklar.

Det tredje körkortsdirektivet

Det andra körkortsdirektivet ersätts av det tredje körkortsdirektivet. Dess bestämmelser ska tillämpas från och med den 19 januari 2013. Direktivet innehåller en del nyheter som i det följande beskrivs i huvuddrag.

Den viktigaste förändringen är att direktivet påbjuder att medlems- staterna inför harmoniserade regler om s.k. administrativ giltighetstid för körkort. Denna fråga överläts i det andra körkortsdirektivet till medlems- staterna att bestämma i. Nu gäller i stället att körkort med behörigheterna AM, A1, A2, A, B, B1 och BE ska ha en giltighetstid på tio år medan giltighetstiden för körkort med behörigheterna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E ska vara fem år. För att behörigheterna ska gälla därefter måste körkortet förnyas vilket endast får ske under förutsättningar liknande dem som gäller för att utfärda körkort (något förnyat förarprov krävs emellertid inte).

Andra viktiga förändringar rör kategoriindelningen av behörigheter: de tidigare frivilliga kategorierna A1, C1, C1E, D1 och D1E blir obliga- toriska att införa medan medlemsstaterna fortfarande kan välja att inte införa kategorin B1 i sin lagstiftning. Två nya kategorier tillkommer: AM, vilket innebär att det blir körkortspliktigt att framföra moped klass I, och A2, som avser en grupp mellantunga motorcyklar mellan A1 och A. De två senare kategorierna kommer därmed att avgränsas på ett annorlunda sätt än tidigare. De tre motorcykelkategorierna ger nu behörighet att också köra motordrivna trehjulingar. Vidare inrättas en särskild behörighet inom ramen för kategori B att framföra vissa tyngre kombinationer av personbil, eller lätt lastbil, och släpvagn.

Genom införandet av kategori A2 och de obligatoriska underkate- gorierna stärks principen om stegvist tillträde, varmed menas att körkortshavare successivt, med ökad ålder eller erfarenhet av ett fordon av lättare slag, får tillträde till de mer krävande fordonen inom ett fordonsslag. Denna princip förverkligas bl.a. genom sänkta ålderskrav eller krav på förenklade förarprov för den som söker en högre A- behörighet och redan innehar en lägre A-behörighet.

Bland övriga nyheter märks bestämmelser som syftar till förbättrat skydd mot förfalskning av körkort; bl.a. föreskrivs om att körkorten i en framtid får förses med en mikroprocessor. Detta blir dock inte aktuellt förrän kommissionen fastställt specifikationer för mikroprocessorn. Direktivet uppställer också mer detaljerade minimikrav på dem som förrättar förarprov för körkort än vad det andra körkortsdirektivet gjorde.

Bestämmelserna i direktivet behandlas närmare i de följande avsnitten i samband med att regeringen lämnar förslag om deras genomförande.

4.2

Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet

Prop. 2011/12:25

En stor del av de författningsförslag som utredningen lämnar i sitt slutbetänkande syftar till att genomföra det tredje körkortsdirektivet i svensk rätt. Andra förslag, som handlar om att se över och ändra i körkortsförfattningarnas disposition, begreppsapparat och i viss mån deras materiella innehåll, är av rent internrättslig karaktär. En grund- läggande fråga är på vilket sätt och vilken nivå de föreslagna ändringarna bör göras. Utredningen har föreslagit att ändringarna tas in i en ny körkortslag och en ny körkortsförordning.

I denna proposition följer regeringen utredningens ändringsförslag i vissa delar. I andra delar gör regeringen justeringar. I ytterligare några delar frångås förslaget. De förslag som regeringen nu väljer att lägga fram rör till den helt övervägande delen genomförandet av det tredje körkortsdirektivet. Däremot avstår regeringen från att gå vidare med flertalet av de förslag av mer strukturell betydelse som skulle ha kunnat motivera en helt ny körkortslag. Regeringen föreslår sålunda inte någon sådan uppdelning mellan behörighet och behörighetsbevis som utredningen gör (se avsnitt 5.1.1). Det föreslås inte heller att reglerna om uppsikt under övningskörning som inte sker privat ska flyttas över till förordning (se avsnitt 7.2.1) eller att bestämmelserna om utfärdande och giltighet av förarbevis ska brytas ut till ett eget kapitel i analogi med vad utredningen föreslagit. De ändringar som följer av bestämmelserna om administrativ giltighetstid i körkortsdirektivet har regeringen vidare infogat i det befintliga regelkomplexet rörande giltighet, ogiltighet och förnyelse av körkort i körkortslagen (se avsnitt 6.3).

Regeringen har bedömt att de ändringar i körkortslagstiftningen som den nu föreslår utan större svårigheter låter sig inordnas i den nuvarande körkortslagen. Lagens grundläggande struktur och inre sammanhang är fortfarande överblickbara, logiska och ändamålsenliga. Det behov av en ny körkortslag som identifierades vid införandet av den nuvarande lagen finns därför inte (jfr prop. 1997/98:124 s. 31 f). Regeringen har mot bakgrund av vad som sagts ovan valt att lämna sina förslag i form av ändringar i körkortslagen (1998:488) i stället för i en ny körkortslag. Regeringen avser att i anslutning till sina förslag även göra ändringar i körkortsförordningen (1998:980).

Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet föranleder även följd- ändringar i lagen om yrkesförarkompetens. Den ändring i yrkestrafik- lagen i fråga om läkares anmälningsskyldighet som föreslås har däremot inget samband med direktivet. I övrigt har utredningen föreslagit ändringar i en rad andra författningar. Eftersom sistnämnda ändringar är hänförliga till sådana förslag som regeringen inte går vidare med åter- finns de inte i denna proposition.

4.3 Terminologi

Utredningen tar i sitt betänkande upp några terminologiska frågor som
regeringen finner anledning att kort kommentera här.
För det första har utredningen påpekat att uttrycket ”behörighet” enligt
dess mening används inkonsekvent i körkortslagen; ordet sägs användas	45
	45

både för rättigheten att köra ett visst fordon och för rättighetens beteck- Prop. 2011/12:25 ning i körkortet. Utredningen har därför föreslagit att uttrycket ”kategori”

ska införas i lagen och avse den beteckning i körkortet som anger behörighet att köra de fordon som anges i lagen.

I 2 kap. 5 § körkortslagen anges att förarbehörighet enligt 1 § anges i körkort med beteckningarna A, AM, A1 etc. Dessa bokstäver betecknar med andra ord en behörighet att köra en viss kategori av körkortspliktiga fordon. Det är därför följdriktigt att i övriga bestämmelser i lagen tala om behörighet (med beteckningen) A, B, C och så vidare. En sådan språklig konstruktion som ”körkortsbehörighet kategori B” som utredningen före- slagit är otymplig utan att bidra till ökad tydlighet. Regeringen ser därför inte anledning att i körkortslagen eller andra författningar frångå det språkbruk som råder nu.

För det andra har utredningen föreslagit uttrycket ”körkortsbehörighet” för behörighet som svarar mot körkort och ”förarbehörighet” för behörighet som svarar mot förarbevis. Av 2 kap. körkortslagen kan utläsas att förarbehörighet enligt gällande rätt är ett vidare begrepp än körkortsbehörighet och avser både körkortsbehörighet och annan behörighet att föra motordrivna fordon, dvs. sådan behörighet som följer av traktorkort och förarbevis (jfr 1 kap. 1 § första stycket 1–2 körkorts- lagen). Regeringen anser att denna innebörd är ändamålsenlig och bör behållas. I körkortslagen och lagen om yrkesförarkompetens förekommer emellertid att ordet förarbehörighet används där det snarare handlar om körkortsbehörighet. Terminologin har därför setts över i regeringens förslag till ändringar i körkortslagen och lagen om yrkesförarkompetens. Där det av sammanhanget eller paragrafens placering i lagen framgår att det är fråga om körkortsbehörighet anges för enkelhetens skull endast ”behörighet”.

För det tredje har utredningen i sitt förslag till lagtext genomgående bytt ut såväl uttrycket ”förnyas” som ”bytas ut” mot ”ersättas”. Rege- ringen anser att det är av värde att hålla isär dessa begrepp och har i sitt förslag till lagtext reserverat ordet ”ersättas” för det fall att ett utländskt körkort förstörts eller kommit bort och behöver ersättas med ett svenskt. Eftersom det vid förlust och ersättning av ett svenskt körkort kan hävdas att det råder identitet och kontinuitet i körkortsinnehavet har regeringen emellertid inte sett anledning att byta ut uttrycket förnyelse i det fallet.

5 Förarbehörighet

5.1Körkort och andra behörighetshandlingar

5.1.1Behörighet och behörighetsbevis

Regeringens bedömning: Innehav av körkort, traktorkort eller förar- bevis bör alltjämt ge behörighet att köra motordrivna fordon. Ett körkort, traktorkort eller förarbevis bör fortfarande gälla från och med den dag då det utfärdas.

Utredningens förslag: Avviker från regeringens bedömning. Utred- ningen föreslår att behörigheten att köra ett motordrivet fordon ska skiljas från den handling som utvisar behörigheten och att tidpunkten för rätten att framföra fordonet ska knytas till registrering av beslutet om behörighet i vägtrafikregistret.

Remissinstanserna: Örebro tingsrätt och Transportstyrelsen till- styrker förslaget att själva behörigheten att köra ett fordon skils från den handling som utvisar behörigheten. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att förslaget att rätten att framföra fordonet ska knytas till registrering av beslutet om behörighet bör kunna bidra till ökad tydlighet. Kammar- rätten i Sundsvall framför däremot att förslaget stämmer mindre väl överens med direktivets utformning där art. 4.1 specifikt anger att ett körkort ger behörighet och att det rättsfall som utredningen hänvisat till inte heller ger stöd för att EG-domstolen skulle ha ett synsätt i överens- stämmelse med utredningens förslag.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Transportstyrelsen är negativ till att regeringen inte ansluter sig till utredningens förslag att skilja körkortet från körkortsbehörigheten.

Skälen för regeringens bedömning: En fråga som har sysselsatt såväl 2007 års körkortsutredning som tidigare utredningar – 1994 års körkorts- utredning och kommittén Körkort 2000 (Körkortskommittén) – gäller körkortets rättsliga betydelse och hur körkortshandlingen förhåller sig till körkortsbehörigheten. Frågan kan formuleras så: är körkortet en bärare av rätten att köra motordrivna fordon eller bara ett bevis på denna rätt? Körkortskommittén, som behandlade frågan i SOU 1991:39 Säkrare förare, fann att begreppet körkort var dubbeltydigt och föreslog därför att körkort endast skulle beteckna själva körkortshandlingen medan behörigheten skulle knytas till en anteckning om innehavet av behörighet i körkortsregistret. Körkortskommitténs förslag ledde emellertid inte till lagstiftning. I SOU 1996:114 En körkortsreform analyserade 1994 års utredning frågan på nytt, vilket utmynnade i slutsatsen att det kunde hävdas att körkortet är bärare av behörigheten och inte endast ett bevis därpå. Utredningen ansåg att kommitténs förslag att separera körkort och behörighet visserligen kunde synas tilltalande vid första påseende men konstaterade också att dess förslag till lagtext visade svårigheten att konsekvent upprätthålla en sådan uppdelning. Utredningen påtalade också bl.a. att det enligt art. 3 i det andra körkortsdirektivet är körkortet som ger behörighet. Utredningens bedömning var att behörigheten alltjämt borde knytas till innehav av körkort.

2007 års utredning har nu föreslagit en reform som i väsentliga delar överensstämmer med Körkortskommitténs förslag. Reformen innebär således att förarbehörigheten upphör att vara knuten till själva innehavet av körkort eller förarbevis. I stället knyts behörigheten till det faktum att beslutet om behörigheten antecknas i vägtrafikregistret. Ett körkort eller förarbevis ska därefter utfärdas som bevis om behörigheten. Som skäl för reformen har utredningen i huvudsak anfört att tillämpande myndigheter har önskat att förhållandet mellan körkort och behörighet ska förtydligas och att det genom den föreslagna uppdelningen uppnås en ökad tydlighet för såväl myndigheter som allmänhet.

Prop. 2011/12:25

Transportstyrelsen har ställt sig positiv till reformen. I sitt yttrande över utkastet till lagrådsremiss framför styrelsen uppfattningen att själva handlingen inte är tänkt att vara avgörande för behörigheten utan endast ett bevis om behörigheten. Styrelsen uttrycker vidare att regeringen inför ett nytt synsätt för Sveriges del angående körkortshandlingen som en avgörande faktor för rätten att köra.

Utgångspunkten för en analys av körkortets natur och rättsverkningar måste enligt regeringens mening vara den relevanta EU-rätten på körkortsområdet, dvs. de andra och tredje körkortsdirektiven. I art. 1 i det tredje körkortsdirektivet anges att medlemsstaterna ska införa nationella körkort i överensstämmelse med den gemenskapsmodell som fastställs i en bilaga. I art. 4.1 sägs att det körkort som anges i art. 1 ger behörighet att föra motordrivna fordon i de kategorier som definieras i artikeln. Enligt art. 7.1 a och e får ett körkort som grundregel endast utfärdas till sökande som uppfyller vissa krav på kunskap, färdighet och medicinsk lämplighet samt krav på anknytning till den utfärdande medlemsstaten. Motsvarande bestämmelser finns i det andra körkortsdirektivet.

Den svenska körkortslagstiftningen anknyter till direktivens syste- matik. I 1 kap. 1 § första stycket 2 körkortslagen definieras körkort som en handling som ger behörighet att köra vissa motordrivna fordon. Definitionen är uttryckligen avsedd att stå i överensstämmelse med det andra körkortsdirektivet, se prop. 2000/01:95 s. 94. I 2 kap. 1 § anges att vissa motordrivna fordon endast får köras av den som har ett gällande körkort för fordonet. Av 3 kap. 13 § första stycket 1 och 14 § framgår att ett körkort ska förnyas åtminstone vart tionde år och att följden av att förnyelse uteblir är att körkortet upphör att gälla med samma verkan som om det t.ex. återkallas (ogiltigheten inträder dock först om förnyelse inte sker efter föreläggande).

Denna genomgång av relevanta svenska och EU-rättsliga bestämmelser ger enligt regeringens åsikt det bestämda intrycket att körkortet inte bara är ett bevis på behörigheten utan att rätten att köra motordrivna fordon är knuten till innehavet av körkortet. Samtidigt kan konstateras att fysisk besittning av körkortshandlingen inte är en ovillkorlig förutsättning för denna rätt. Körkortsinnehav kan nämligen anses föreligga även om själva körkortshandlingen inte finns i innehavarens besittning (jfr SOU 1991:39 s. 178 och SOU 1996:114 s. 64). Om körkortsinnehavet är registrerat i körkortsregistret, kan behörighet föreligga även om körkortet inte finns hos innehavaren, t.ex. därför att det förkommit. Omvänt ger ett faktiskt innehav av körkort i vissa fall inte behörighet, t.ex. när innehavaren underlåtit att lämna över ett återkallat körkort till Transportstyrelsen.

Regeringen finner i likhet med körkortskommittén att innebörden av begreppet körkort inte är klar och entydig. Utredningens förslag att skilja på körkort och behörighet är ett ambitiöst försök att komma till rätta med körkortsbegreppets dubbeltydighet. Samtidigt är förslaget problematiskt i förhållande till EU-rätten, vilket i sin tur leder till lagstiftningstekniska svårigheter. Uppdelningen i behörighet och körkortshandling och knytandet av behörigheten till registrering i vägtrafikregistret betyder att sambandet mellan behörighet och körkortsinnehav bryts, dvs. att det som konstituerar körkortsbehörighet inte längre är innehavet av ett körkort. Ett sådant system står inte i överensstämmelse med körkortsdirektiven.

Prop. 2011/12:25

Skillnaden i systematik mellan å ena sidan körkortsdirektiven och å Prop. 2011/12:25 andra sidan utredningens lagförslag leder till att svenska och utländska

körkort i förslaget betraktas och behandlas på olika sätt. Medan de svenska körkorten i huvudsak behandlas som rena bevis på behörigheten i enlighet med utredningens intentioner, är det i fråga om de utländska körkorten innehavet av körkortet som medför behörigheten att köra i Sverige. Någon motsvarighet till körkortsbehörighet för de utländska körkorten föreslås alltså inte. Det är tveksamt om det är en direktivsenlig ordning att innehav av ett svenskt körkort till skillnad från övriga EES- körkort inte ger, utan bara är bevis på, behörigheten att framföra fordon.

Regeringen vill också peka på de lagstiftningstekniska konsekvenser som uppdelningen i körkort och behörighet får för utredningens lagförslag i fråga om bestämmelserna om administrativ giltighetstid. Enligt regeringens bedömning i avsnitt 6.3.1 innebär direktivets bestämmelser om regelbunden förnyelse av körkort även en omprövning av körkortshavarens behörighet. Det är i konsekvens med att körkortet i art. 4.1 anges medföra behörigheten. Enligt utredningens förslag kommer emellertid utfallet av omprövningen primärt att avgöra om körkortet, såsom bevis på behörigheten, får ersättas och endast indirekt om själva behörigheten ska fortsätta att gälla (på så sätt att de högre behörigheterna blir ogiltiga om körkortshandlingen inte ersätts, se 3 kap. 17, 19 och 23 §§ förslaget till ny körkortslag). Regeringens uppfattning är att det logiska är att behörighetsbevisets giltighet är beroende av att behörig- heten fortfarande gäller, inte tvärtom.

Regeringen anser därför att även om rätten att köra inte ovillkorligen förutsätter innehav av körkort i den meningen att körkortshandlingen finns i körkortshavarens besittning, det inte är lämpligt att göra en formell uppdelning i behörighet och körkort på det sätt som utredningen föreslår. I likhet med 1994 års körkortsutredning anser regeringen också att frågan om körkortets rättsliga natur huvudsakligen är av teoretisk art och att ”för körkortshavarna i allmänhet torde också en distinktion mellan förarbehörigheten och körkortshandlingen framstå som alltför subtil och inte vara ägnad att förtydliga och förenkla körkortslag- stiftningen”.

Då utredningens förslag alltså inte tillgodoser behovet av ett tydligt, lättöverskådligt och enhetligt regelverk på ett bättre sätt än den ordning som råder i dag bör utredningens förslag i denna del inte genomföras. Det innebär att innehav av körkort alltjämt bör ge behörighet att köra körkortspliktiga fordon och att körkortet fortfarande ska gälla från och med den dag då det utfärdas. Motsvarande ska gälla för traktorkort och förarbevis.

5.1.2Traktorkort

Regeringens bedömning: Nu gällande regler om traktorkort och den förarbehörighet som följer av traktorkortet bör behållas.

Utredningens förslag: Avviker från regeringens	bedömning.
Utredningen föreslår att traktorkortet avskaffas och att körkortsbehörig-
het AM ska krävas för all körning med traktor på väg.	49

Remissinstanserna: Örebro Tingsrätt, Skolverket och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) tillstyrker utredningens förslag att traktor- kortet ska utgå. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) håller med om att det nuvarande traktorkortet på många sätt kan anses föråldrat men menar att ett undantag från krav på körkort med AM-behörighet fortfarande bör göras för körning en kortare sträcka på enskild väg. Skolverket, LRF och MHF anser att både utbildning och prov bör bestå av teoretiska och praktiska moment. LRF framhåller att det är angeläget att utbildningen är anpassad både teoretiskt och praktiskt till traktor. Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) förordar att traktorkortet behålls men att ett körningsmoment läggs till.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: LRF, STR och Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund (McRF) stöder bedömningen att gällande regler om traktor- kortet bör behållas. LRF anser vidare att naturbruksgymnasierna bör ges en central roll för utbildning och rätt att examinera för traktorkort.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande bestämmelser får traktor med gummihjul och motorredskap klass II i princip köras på väg endast av den som har ett traktorkort eller ett gällande körkort. Kraven för att förvärva traktorkort är att sökanden fyllt 16 år (eller 15 år om det finns särskilda skäl), har körkortstillstånd och har avlagt ett godkänt kunskapsprov. För körkort med behörighet AM ska ålderskravet 15 år vara uppfyllt, sökanden vara permanent bosatt i Sverige eller ha studerat här i minst sex månader, ha körkortstillstånd samt ha avlagt ett godkänt kunskapsprov. Därtill krävs att sökanden genomgått utbildning för moped klass I enligt lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar.

Utredningen har föreslagit att traktorkortet ska mönstras ut och att körkortsbehörighet med behörighet AM framdeles ska krävas för att få framföra traktor på väg. Utredningen anför som skäl för förslaget att traktorkortet omotiverat avviker från övriga behörighetshandlingar och att om det utmönstras ett mer enhetligt system för de nationella behörig- heterna erhålls i form av körkort och förarbevis. Även flera remiss- instanser, såsom Örebro tingsrätt, Skolverket och LRF, anser att kravet på traktorkort ska ersättas av ett krav på körkort.

Som framgått erbjuder körkortslagen i dag ett val mellan att ansöka om ett traktorkort och ett körkort och därmed få traktorbehörigheten så att säga på köpet. Traktorkortet fyller en funktion främst för personer som saknar körkort och för yngre personer som ännu inte uppfyller ålders- kraven för B-körkort eller högre behörigheter. För den senare gruppen är det i realiteten AM-körkortet som framstår som ett alternativ till traktor- kortet. En beaktansvärd skillnad mellan kraven för traktorkort och körkort med behörighet AM är att den som förvärvar ett sådant körkort ska genomgå en särskild utbildning. Fastän det finns vissa inslag i denna utbildning som är av mer allmängiltig karaktär är utbildningen enligt gällande bestämmelser i hög grad inriktad på körning med moped.

Även om det kan antas att vissa av dem som önskar förvärva traktor- behörighet även är intresserade av AM-behörigheten finns det också en grupp som endast är intresserad av traktorbehörigheten. Dessa personer kan i dag välja att genomföra teoriprov för och ansöka om ett traktorkort

Prop. 2011/12:25

och därmed spara in den tid och de kostnader som utbildningen för Prop. 2011/12:25 moped klass I medför. Om traktorkortet tas bort försvinner denna

valmöjlighet.

Mot den bakgrunden skulle det vara möjligt att, i fall utredningens förslag genomförs, anpassa den utbildning som krävs för AM- behörigheten så att den bättre svarar även mot traktorförares behov. Det kan emellertid inte anses motiverat att införa obligatoriska traktormoment för det stora flertal blivande mopedförare som inte har intresse eller behov av sådan utbildning.

Mot bakgrund av det ovanstående finner regeringen att traktorkortet fortfarande har en funktion att fylla och att tiden inte är inne för att avskaffa traktorkortet.

Några remissinstanser har föreslagit skärpta krav på utbildning och examination för att erhålla traktorbehörighet, särskilt vad gäller praktiska moment. Regeringen finner dock inte att det har framkommit tillräckligt underlag för att föreslå en skärpning av de krav som nu gäller för att utfärda traktorkort.

Utredningen har i anslutning till sitt förslag att knyta rätten att köra traktor på väg till innehavet av körkortsbehörighet även föreslagit att avskaffa det gällande undantaget för körning på väg när körningen avser en kortare sträcka för färd till eller från en arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål. Eftersom traktorkortet bör behållas tills vidare och då några allvarliga problem med den nuvarande ordningen inte har kommit till regeringens kännedom, anser regeringen emellertid att även det nu gällande undantaget bör behållas.

LRF har framfört att naturbruksgymnasierna bör ges rätt att examinera för traktorkort. Regeringen konstaterar att det enligt 3 kap. 10 § körkorts- förordningen är en fråga för Transportstyrelsen vem som ska få förrätta kunskapsprov för traktorkort. Det framgår emellertid av denna bestämmelse att Transportstyrelsen får förordna bl.a. lärare vid gymnasieskolor som förarprövare.

5.1.3Bevis om att körkort eller förarbevis utfärdats

Regeringens förslag: Beviset att körkort eller förarbevis utfärdats ska avskaffas.

Om ett körkort har utfärdats men ännu inte lämnats ut och färden äger rum inom två månader från och med den dag då det utfärdades ska föraren i stället för körkort medföra en handling som styrker dennes identitet.

Ett körkort eller förarbevis upphör att gälla om det inte har lämnats ut inom ett år från den dag då det utfärdats. Om ett körkort eller förar- bevis upphör att gälla på denna grund ska den berörde kunna ansöka om att ett nytt körkort eller förarbevis utfärdas utan att förarprov avlagts. Ett körkort får emellertid endast utfärdas i ett sådant fall om den sökande efter det att körkortet blivit ogiltigt har meddelats körkortstillstånd för de behörigheter som upphört att gälla.

Utredningens förslag: Avviker från regeringens förslag. Utredningen
föreslog att den som kör ett fordon som kräver körkortsbehörighet ska ha	51

med sig ett giltigt körkort. I fråga om förarbevis föreslogs motsvarande bestämmelse. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte uppfyller detta krav skulle dömas till penningböter, om gärningen inte är belagd med straff i lagen (1951:649) om vissa trafikbrott. Utredningen föreslog inte heller någon ny ogiltighetsgrund eller några särskilda bestämmelser om att återfå behörigheten efter att körkortet blivit ogiltigt på denna grund.

Remissinstanserna: Transportstyrelsen har i anslutning till utred- ningens förslag om att skilja behörighet och behörighetshandling åt (se avsnitt 5.1.1) föreslagit att det ska införas en bestämmelse om att en förare trots avsaknad av körkort inte ska dömas till straff om färden äger rum inom en månad från det att beslut om behörighet fattats. Övriga remissinstanser framför inga synpunkter.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Avviker delvis från regeringens förslag. I utkastet fanns inget förslag om att en nybliven körkortshavare fram till dess att körkortet eller förarbeviset senast ska ha lämnats ut ska medföra identitetshandling vid körning. I stället föreslogs en ny ansvarsfrihetsgrund för det fall körkortet eller förarbeviset efter utfärdande ännu inte har lämnats ut och färden äger rum inom två månader från och med den dag då det utfärdades.

Remissinstanserna: Transportstyrelsen anser att det är oklart vad som avses med begreppen ”lämna ut” och ”hämta ut”.

Skälen för regeringens förslag: Av 3 kap. 11 § körkortslagen framgår att ett körkort gäller från och med den dag då det utfärdas (vad som sägs nu och i det följande gäller även förarbevis, även när förarbevis inte omtalas särskilt). I den gamla körkortslagen (1977:477) angavs att ett körkort inte gällde innan det lämnats ut. I förarbetena till den nuvarande körkortslagen anges att giltigheten av ett körkort i stället knutits till ett ”beslut om att utfärda körkort” (se prop. 1997/98:124 s. 78).

Det finns ingen legaldefinition av utfärdande av körkort. Enligt rege- ringens mening får emellertid med detta begrepp närmast förstås en förklaring om att den körkortssökande uppfyller alla förutsättningar för körkortsinnehav enligt körkortslagen och därmed har den behörighet att framföra fordon som körkortet anger.

Ett bevis om att körkort utfärdats är en handling som den nyblivne körkortshavaren förses med i avvaktan på att körkortshandlingen tillverkats. Beviset gäller enligt 2 kap. 14 § körkortslagen som körkort till dess att körkortet lämnats ut eller rätten att få ut körkortet förfallit. Av 3 kap. 14 § körkortsförordningen framgår att rätten att få ut ett körkort förfaller ett år efter det att beviset om körkort lämnats ut. Ett bevis om att körkort utfärdats ska på samma sätt som ett körkort medföras under färd.

Utredningen har föreslagit att bevis om att körkort utfärdats ska tas bort. Den menar att det praktiska behovet av beviset är begränsat efter- som det numera endast tar ett fåtal dagar att färdigställa ett körkort. Som ett ytterligare skäl anger utredningen behovet av att förstärka skyddet mot oriktiga körkortshandlingar.

Regeringen håller med om att vikten av att körkort är skyddade mot förfalskning talar för att beviset om körkort avskaffas. Dokumentet som sådant är även otidsenligt. Samtidigt anser regeringen att det är angeläget att inte ta bort möjligheten för den som godkänts i förarprovet att snarast

Prop. 2011/12:25

kunna börja utnyttja sin förarbehörighet, även under tiden körkorts- handlingen tillverkas.

Sedan den 1 januari 2009 är Transportstyrelsen ensam körkorts- myndighet. Efter denna reform är Transportstyrelsen därmed ensam behörig att fatta beslut om att utfärda körkort. Förarprov kan emellertid som tidigare avläggas dels hos Trafikverket, dels inom Försvarsmakten, dels i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning (fr.o.m. den 1 juli 2011 ingår de fristående gymnasieskolorna som en integrerad del i gymnasieskolan. Begreppet ”fristående gymnasieskola” används därför inte i denna proposition). Förarprov för förarbevis avläggs inför den som Transportstyrelsen överlämnat rätten att anordna prov till.

För utfärdande av körkort efter godkänt förarprov hos Trafikverket och inom Försvarsmakten gäller följande rutin. Det godkända provet inrapporteras till Transportstyrelsen varefter en kontroll sker mot vägtrafikregistret av att övriga förutsättningar för utfärdande är uppfyllda och ett automatiserat beslut i fråga om att utfärda körkort fattas. Ett positivt besked registreras omgående. Beslutet återsänds elektroniskt till Trafikverket som kan ge den sökande besked om huruvida körkort utfärdats eller inte. Körkortshavaren kan därmed omedelbart utnyttja sin behörighet.

När godkänt förarprov för körkort i skolväsendet inrapporterats skickas för närvarande ingen elektronisk underrättelse om beslutet till prov- anordnaren. Det gör det inte heller när godkänt förarprov för förarbevis inrapporterats. Transportstyrelsen fattar beslutet, varefter vägtrafik- registret uppdateras och ett bevis om att körkort eller förarbevis utfärdats skickas per post. Sökanden får därför invänta försändelsen innan han eller hon kan börja köra. Transportstyrelsen har emellertid upplyst regeringen om att samma rutiner som gäller när förarprovet avläggs hos Trafikverket och inom Försvarsmakten kommer att införas även i övriga fall under oktober 2011. Det kommer därmed att bli möjligt för alla godkända sökande att omedelbart utnyttja sin förarbehörighet.

Enligt den nya rutinen uppdateras vägtrafikregistret omedelbart när ett beslut om att utfärda körkort fattats och expedieras. Eftersom polisen i normala fall kommer att ha tillgång till vägtrafikregistret bedömer regeringen att beviset om att körkort har utfärdats kan undvaras och därmed avskaffas. Utredningens förslag bör därför genomföras. Således bör 2 kap. 14 § körkortslagen upphävas.

Förslaget att avskaffa beviset om att körkort har utfärdats föranleder även en ändring av skyldigheten att medföra körkort i 3 kap. 15 § körkortslagen. Genom den nya ordningen kan den nyblivne körkorts- havaren köra ett körkortspliktigt fordon under viss tid utan att kunna visa upp något bevis om sin behörighet. Föraren bör emellertid, såsom Lagrådet framhållit, även fortsättningsvis vara skyldig att under denna tid medföra en identitetshandling för att möjliggöra en kontroll mot vägtrafikregistret av sin behörighet. Regeringen föreslår därför att föraren i stället för körkort ska medföra en handling som styrker hans eller hennes identitet om körkortet har utfärdats men ännu inte lämnats ut och förutsatt att färden äger rum inom två månader från och med den dag då det utfärdades. Som Lagrådet framhållit bör vid sådant förhållande den nya ansvarsfrihetsgrund som föreslogs i lagrådsremissen inte införas.

Prop. 2011/12:25

Tiden två månader torde vara tillräcklig för att körkortet ska hinna tillverkas och avhämtas. Därefter föreligger i princip en skyldighet att medföra körkortet. Enligt 9 kap. 2 § andra stycket 3 körkortslagen ska en förare dock inte dömas till straff om förarens identitet genast har kunnat fastställas, exempelvis genom att denne medfört en identitetshandling.

Lagrådet har uttalat att det bör övervägas att utvidga skyldigheten att medföra identitetshandling till andra fall då det finns hinder mot att medföra körkortet. En sådan utvidgad skyldighet skulle bl.a. omfatta vissa situationer då det i dag råder ansvarsfrihet för att köra motordrivna fordon utan körkort (eller identitetshandling). Lagrådet framhåller att om en sådan ändring gjordes skulle motsvarande ansvarsfrihetsgrunder kunna utgå.

De aktuella ansvarsfrihetsgrunderna finns i 9 kap. 2 § andra stycket 1 och 2 körkortslagen. I andra stycket 1 anges att föraren inte ska dömas till straff om körkortet eller förarbeviset ska förnyas och föraren före färden har återlämnat handlingen eller gjort anmälan om att den förstörts eller kommit bort. I samma stycke 2 anges att föraren inte ska dömas till straff om återkallelse av körkort eller förarbevis begränsats till att avse en eller flera behörigheter och färden äger rum inom två månader från det att frågan om återkallelse slutligt har avgjorts.

Lagrådets förslag skulle visserligen innebära en välkommen förenkling av 9 kap. 2 §. Regeringen anser samtidigt att de beskrivna ansvarsfrihets- grunderna har en praktisk funktion att fylla. De innebär att en körkorts- havare som under normala förhållanden har en körkortshandling (och därför kanske inte har någon annan identitetshandling), men av de skäl som beskrivs i bestämmelsen inte har denna i sin besittning, inte är tvungen att anskaffa och medföra en annan identitetshandling vid körning för att undgå ansvar. Särskilt i den situationen att föraren har förlorat körkortshandlingen framstår det inte som rimligt att han eller hon ska kunna uppvisa en annan identitetshandling. Regeringen avstår därför ifrån att föreslå den utvidgning av skyldigheten att medföra identitets- handling och den ändring av ansvarsfrihetsbestämmelserna i 9 kap. 2 § körkortslagen som Lagrådet ansett böra övervägas. Som framgått ovan avstår regeringen även från att införa en ny ansvarsfrihetsgrund i denna paragraf.

Som angivits ovan upphör rätten att få ut körkort ett år efter utfärdande av bevis om att körkort utfärdats. Avsikten är att behörigheten därigenom ska upphöra att gälla om körkortet inte hämtas ut eller körkortshavaren inte medverkar till att körkortet tillverkas (se prop. 1997/98:124 s. 74). Det finns emellertid ingen ogiltighetsgrund föreskriven i körkorts- författningarna som anger detta. En sådan ogiltighetsgrund bör därför införas i 3 kap. 13 § körkortslagen. Av den nya bestämmelsen ska framgå att ettårsfristen beräknas från och med dagen då körkortet utfärdas i stället för som nu från utfärdandet av körkortsbeviset, eftersom detta bevis föreslås avskaffas. Vid sådant förhållande fyller inte 3 kap. 14 § körkortsförordningen längre någon funktion utan bör upphävas.

Om ett körkort upphör att gälla på den nya ogiltighetsgrunden bör den berörde kunna påkalla att ett nytt körkort utfärdas på samma villkor som den vars körkort inte har förnyats efter föreläggande eller vars körkort ogiltigförklarats på egen begäran (se 3 kap. 13 § första stycket 1 och sista stycket körkortslagen). Det bör därför anges att om ett körkort blivit

Prop. 2011/12:25

ogiltigt p.g.a. att det på detta sätt förfallit får ett nytt körkort utfärdas utan Prop. 2011/12:25 att förarprov avlagts om den sökande efter det att körkortet blivit ogiltigt

har meddelats körkortstillstånd för de behörigheter som upphört att gälla. Kravet på körkortstillstånd i dessa fall är nödvändigt eftersom bestämmelsen inte uppställer någon tidsgräns för när ett nytt körkort får utfärdas. För utfärdande av förarbevis krävs dock aldrig körkortstillstånd (se 3 kap. 19 § körkortslagen).

Med anledning av Transportstyrelsens synpunkt att det är oklart hur uttrycken ”lämna ut” och ”hämta ut” förhåller sig till varandra vill regeringen anföra att körkort i regel får anses utlämnat när det lämnats ut till körkortshavaren genom Postens försorg (jfr 10 kap. 1 § körkortslagen och 8 kap. 3 § körkortsförordningen). En sådan handling får samtidigt anses ha hämtats ut av körkortshavaren. I de fall handlingen skickas av myndigheten direkt till körkortshavaren, såsom vanligen sker med förar- bevis, får handlingen därigenom också anses utlämnad. I så fall är det knappast relevant att tala om att handlingen hämtas ut eftersom det inte kräver någon aktiv medverkan av adressaten.

5.2Anpassningar till det tredje körkortsdirektivets körkortskategorier

5.2.1Stegvist tillträde

Med stegvist tillträde menas att körkortshavare successivt, med stigande ålder eller ökad erfarenhet av ett fordon av lättare slag, får tillträde till de mer krävande fordonen inom ett fordonsslag. Körkortsdirektivet betonar i den tionde beaktandesatsen att det är nödvändigt att ytterligare stärka principen om stegvist tillträde till de tvåhjuliga fordonen och till fordon avsedda för person- eller godstransport.

För motorcykelbehörigheternas del innebär detta att det enligt direk- tivets bestämmelser finns en erfarenhetsbaserad väg från behörighet A1 genom A2 och slutligen till A som bygger på minst två års erfarenhet av närmast lägre motorcykelbehörighet. I den första etappen (från A1 till A2) kommer principen om stegvist tillträde till uttryck endast genom mindre strikta examinationskrav än vid förvärv av behörighet utan före- gående erfarenhet (s.k. direkttillträde). I den andra etappen, från A2 till A, medför det stegvisa tillträdet dessutom ett väsentligt lägre ålderskrav.

Som framgår av den tionde beaktandesatsen innehåller direktivet även bestämmelser om stegvist tillträde för bil- och bussbehörigheternas del. Ett antal underkategorier (B1, C1, C1E, D1 och D1E) innebär sålunda tillträde till de lättare eller mindre motorstarka fordonen inom en huvud- kategori vid en lägre ålder än vad som annars gäller.

5.2.2

Lastbilar

Prop. 2011/12:25

Regeringens förslag: Två nya behörigheter för lastbils- och släp- behörighet ska införas: C1 och C1E.

Körkort med behörighet C1 ska ge rätt att framföra tung lastbil och personbil med en totalvikt som överstiger 3,5 ton, i båda fallen om totalvikten inte överstiger 7,5 ton. Till ett sådant fordon får kopplas ett släpfordon med en totalvikt av högst 750 kg.

Behörighet C1E ska ge rätt att framföra bil som omfattas av behörighet C1 eller B och ett eller flera släpfordon som är kopplade till sådana bilar om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 12 ton.

Ålderskravet för behörighet C1 och C1E ska vara 18 år. Ålders- kravet för behörighet C och CE ska ändras till 21 år. Trots ålders- kravet för behörigheterna C och CE får körkort utfärdas till en sökande som fyllt 18 år om förutsättningarna för att utföra gods- transporter vid denna ålder är uppfyllda enligt lagen om yrkes- förarkompetens.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag med den skillnaden att utredningen inte föreslog någon högsta
eller lägsta totalvikt för lastbil som kräver behörighet C1.
Remissinstanserna: Försvarsmakten framhåller att den höjda ålders-
gränsen för behörigheterna C och CE skulle leda till problem för
Försvarsmakten eftersom en stor del av rekryteringen av förare sker i
åldersgruppen 18–21 år. Försvarsmakten föreslår att den undantags-
möjlighet som föreskrivs i direktivet beträffande ålderskravet för fordon
som används eller kontrolleras av Försvarsmakten och det civila
försvaret utnyttjas. Ålderskravet bör sättas till 18 år. Övriga remiss-
instanser framför inga synpunkter.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege-
ringens förslag.
Remissinstanserna: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)
motsätter sig sänkta ålderskrav för behörighet C.
Skälen för regeringens förslag: Den nya kategorin C1 omfattar enligt
art. 4.4 d i direktivet motorfordon som inte ingår i kategorierna D1 eller
D med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 7 500 kg
och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare
utöver föraren. Till ett motorfordon i denna kategori får kopplas en släp-
vagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.
Kategorin C1E ger enligt art. 4.4 e i direktivet behörighet att framföra
en fordonskombination som består av ett dragfordon i kategori C1 och en
släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg eller en
fordonskombination som består av ett dragfordon i kategori B och en
släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 3 500 kg, allt under
förutsättning att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger
12 000 kg.
Dessa tidigare frivilliga kategorier liksom deras avgränsning blir nu
obligatoriska enligt körkortsdirektivet och måste således införas i svensk
rätt. Begränsningen till högst åtta passagerarsäten behöver dock inte
uttryckas i lagen. Denna begränsning följer i de flesta fall av defini-	56

tionerna av buss och lastbil i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefini- tioner. Det kan visserligen tänkas förekomma bilar med fler än åtta passagerarsäten som ska klassificeras som lastbil snarare än buss därför att de inte är inrättade huvudsakligen för personbefordran. Såvitt känt för regeringen är det emellertid bara Försvarsmakten som har sådana fordon. Eftersom direktivet enligt art. 4.5 andra stycket inte behöver tillämpas på fordon som används eller kontrolleras av Försvarsmakten eller civil- försvaret står det Sverige fritt att föreskriva att det räcker med behörighet C1 eller C för att köra de aktuella lastbilarna. Mot den bakgrunden anser regeringen att det är onödigt att tynga lagtexten med en begränsning till åtta passagerarsäten för behörighet C och C1.

Utredningen har inte föreslagit några övre eller nedre viktbegräns- ningar för lastbilar som kräver behörighet C1. För att åstadkomma en bättre överensstämmelse med direktivet föreslår regeringen att det även i fråga om lastbilar ska framgå att behörigheten omfattar fordon i vikt- intervallet 3 500 till 7 500 kg.

Det kan anmärkas att när det gäller kategori C1E direktivet innehåller en begränsning av fordonskombinationens totalvikt till 12 000 kg. Någon motsvarande begränsning finns inte för D1E eller någon annan buss- eller lastbilskategori.

Körkort med behörighet C och CE ska ge samma behörigheter som i dag.

Enligt direktivet gäller åldersgränsen 18 år för att köra fordon i kate- gorierna C1 och C1E vilket är detsamma som för närvarande gäller för kategorierna C och CE. För de senare kategorierna ska enligt direktivet ålderskravet skärpas till 21 år. Ålderskravet 21 år för att förvärva sist- nämnda körkortskategorier ska emellertid inte tillämpas om sökanden kan åberopa de lägre ålderskrav som kan ställas i enlighet med lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens (YKL). Enligt 3 kap. 3 § nämnda lag får en förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 § samma lag för fordon som kräver förarbehörigheten C eller CE från och med 18 års ålder utföra godstransporter med sådana fordon. Om sådan kompetens har förvärvats ska alltså samma åldersgräns gälla för att förvärva körkortsbehörigheten. I praktiken kommer därför ålderskravet för behörigheterna C och CE som regel fortfarande att vara 18 år.

VTI har motsatt sig sänkta ålderskrav för behörighet C och ifrågasatt om yrkesförarkompetensutbildningens omfattning och kvalitet kan kompensera för bristen i mental mognad hos yngre förare. Regeringens förslag innebär emellertid som sagt i princip att åldersgränsen för behörigheterna C och CE höjs, dock inte för dem som har yrkes- kompetensbevis. Det sistnämnda är en nödvändig anpassning till ålders- kravet enligt YKL.

Regeringen anser i likhet med Försvarsmakten att det kan finnas behov av att tillåta ett lägre ålderskrav för att framföra lastbil som kräver behörighet C och CE för Försvarsmaktens behov. En sådan undantags- bestämmelse meddelas lämpligen i militärtrafikförordningen (2009:212).

Prop. 2011/12:25

5.2.3

Bussar

Prop. 2011/12:25

Regeringens förslag: Behörighet D1 ska ge rätt att framföra en buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till buss.

Behörighet D1E ska ge rätt att framföra en buss som omfattas av behörighet D1 samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till buss.

Ålderskravet för behörighet D1 och D1E ska vara 21 år. Ålders- kravet för behörighet D och DE ska höjas till 24 år. Trots ålderskravet för behörigheterna D1 och D1E får körkort utfärdas till en sökande som fyllt 18 år om förutsättningarna för att utföra persontransporter vid denna ålder är uppfyllda enligt lagen om yrkesförarkompetens. Trots ålderskravet för behörigheterna D och DE får körkort utfärdas till en sökande som fyllt 23, 21, 20 respektive 18 år om de förut- sättningar för motsvarande ålderskrav för att utföra persontransporter som anges i lagen om yrkesförarkompetens är uppfyllda.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Försvarsmakten framhåller att den höjda ålders-
gränsen för bussar som kräver behörigheterna D och DE skulle leda till
problem för Försvarsmakten eftersom en stor del av rekryteringen av
förare sker i åldersgruppen 18–21 år och föreslår att utnyttja den undan-
tagsmöjlighet som föreskrivs i direktivet beträffande ålderskravet för
fordon som används eller kontrolleras av Försvarsmakten och det civila
försvaret. Ålderskravet bör sättas till 19 år. Övriga remissinstanser
framför inga synpunkter.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege-
ringens förslag.
Remissinstanserna: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)
motsätter sig sänkta ålderskrav för behörighet D.
Skälen för regeringens förslag: Den nya kategorin D1 omfattar
bussar med begränsad längd och passagerarantal. Denna tidigare fri-
villiga kategori och kategorin D1E liksom deras avgränsning blir nu i
likhet med kategori C1 och C1E obligatoriska enligt körkortsdirektivet
och måste således införas i svensk rätt. Körkort med behörighet D och
DE ska ge samma behörigheter som i dag.
I art. 4.4 j anges att kategori D endast omfattar fordon som är konstrue-
rade och tillverkade för att ta fler än åtta passagerare utöver föraren.
Detsamma måste enligt regeringens mening gälla kategori D1 även om
det inte uttryckligen angivits i art. 4.4 h – jfr motsvarande definitioner i
det andra körkortsdirektivet. Denna begränsning framgår och kommer
även framgent att framgå i körkortslagen av att behörigheterna endast
omfattar bussar, vilka per definitionen i lagen (2001:559) om vägtrafik-
definitioner (LDEF) har fler än åtta passagerarsäten.
Det ska observeras att kategorierna D1 och D enligt det andra
körkortsdirektivet innehöll ett uttryckligt villkor om att fordonen skulle
vara avsedda för persontransporter, vilket också är ett element i defini-
tionen av buss enligt LDEF. Detta villkor har inte tagits med i det tredje
körkortsdirektivet vilket kan ge intryck av att även fordon som inte är	58

avsedda för persontransporter men som är utrustade med fler än åtta sittplatser utöver förarens skulle räknas till kategori D eller D1. Ett sådant fordon skulle enligt svensk rätt klassificeras som lastbil, se före- gående avsnitt. Av skäl som redovisats där anser regeringen emellertid att kategori D och D1 endast behöver omfatta buss.

Ålderskravet för behörighet D1 och D1E ska vara 21 år. Ålderskravet för att förvärva behörighet D och DE har skärpts från 21 till 24 år. I likhet med vad som gäller för behörigheterna C och CE ska dessa ålders- gränser dock inte hindra tillämpningen av de lägre ålderskrav som kan följa av lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens. Av 3 kap. 5 § nämnda lag framgår följande. En förare som förvärvat ett yrkes- kompetensbevis för grundläggande kompetens genom en 280 timmar lång grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten D eller DE får från och med 21 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon. Om grundutbildningen har ägt rum inom gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning, får persontransporter med sådana fordon emellertid utföras av föraren redan från och med 20 års ålder. Om fordonet dessutom körs utan passagerare, eller används för person- transporter i linjetrafik där linjens längd inte överstiger 50 kilometer, får sådana transporter utföras från och med 18 års ålder.

I 3 kap. 6 § samma lag föreskrivs följande. Om en förare förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens genom en förkortad grundutbildning om 140 timmar för fordon som kräver förarbehörigheten D eller DE får föraren från och med 23 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon. Sådana transporter får dock utföras av föraren redan från och med 21 års ålder, om fordonet används i linjetrafik och linjens längd inte överstiger 50 kilometer.

Regeringen föreslår vidare i avsnitt 10.3 en ny bestämmelse, 3 kap. 7 §, av följande lydelse. En förare som förvärvat ett yrkes- kompetensbevis för grundläggande kompetens genom grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten D1 eller D1E får från och med 21 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon. Om den grund- utbildning som anges i första stycket har skett enligt 4 kap. 1 § och ägt rum inom gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning, får person- transporter med sådana fordon utföras av föraren från och med 18 års ålder.

I den mån förutsättningarna är uppfyllda enligt 3 kap. 5–6 §§ och den föreslagna 7 § YKL för att tillämpa de lägre ålderskrav som beskrivits ovan för persontransporter med fordon som kräver behörighet D1, D1E, D eller DE, bör samma ålderskrav gälla även för att förvärva motsvarande körkortsbehörighet. Det medför bl.a. att körkortet ska förenas med villkor om att fordonet endast får framföras utan passagerare eller i linjetrafik av viss största längd i den mån motsvarande begräns- ning i behörigheten gäller enligt YKL (se 3 kap. 5 § andra stycket andra meningen och 6 § andra meningen denna lag).

VTI har motsatt sig sänkta ålderskrav för behörighet D och ifrågasatt om yrkesförarkompetensutbildningens omfattning och kvalitet kan kompensera för bristen i mental mognad hos yngre förare. Regeringen hänvisar härvidlag till vad den nyss anfört i avsnitt 5.2.2. och, i fråga om ålderskraven för vissa yrkesförare som utför persontransporter med buss, till avsnitt 10.3.

Prop. 2011/12:25

Regeringen anser i likhet med Försvarsmakten att det kan finnas behov Prop. 2011/12:25 av att tillåta ett lägre ålderskrav för att framföra buss som kräver

behörighet D1, D1E, D eller DE för Försvarsmaktens behov. En sådan undantagsbestämmelse meddelas lämpligen i militärtrafikförordningen (2009:212).

5.2.4 Motorcyklar

Kategori A1 – ny omfattning

Regeringens förslag: Körkort med behörighet A1 ska ge behörighet att framföra tvåhjulig motorcykel vars motor har en slagvolym av högst 125 kubikcentimeter, en nettoeffekt av högst 11 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger 0,1 kilowatt/kilogram. Körkort med behörighet A1 ska även ge behörighet att framföra trehjulig motorcykel med en nettoeffekt om högst 15 kilowatt.

Regeringens bedömning: Ålderskravet för körkort med behörighet A1 bör alltjämt vara 16 år.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med rege- ringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens- stämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Inga synpunkter.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det föreskrivs i art 4.3 a i körkortsdirektivet att körkort i kategori A1 ska ge behörighet att framföra dels tvåhjuliga motorcyklar vars motorer har en cylindervolym av högst 125 kubikcentimeter, en nettoeffekt av högst 11 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger 0,1 kilowatt/kg, dels motordrivna trehjulingar med en nettoeffekt om högst 15 kilowatt. Något utrymme för nationella undantag lämnas inte. Behörighet A1 ska således utformas i enlighet med dessa bestämmelser. Vad beträffar de tvåhjuliga motorcyklarna innebär det att sådana lätta motorcyklar som behörigheten i dag omfattar framdeles även måste uppfylla begränsningen till ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänste- vikt som inte överstiger 0,1 kilowatt/kg. För de trehjuliga motorcyklarnas del utökas förarbehörigheten däremot till att omfatta även sådana motor- cyklar vars slagvolym överstiger 125 kubikcentimeter eller vars netto- effekt överstiger 11 men inte 15 kilowatt.

Enligt direktivet ska åldersgränsen för kategori A1 vara 16 år. Det finns dock en möjlighet att höja åldersgränsen till 17 eller 18 år under förutsättning att åldersgränsen för kategori A2 då ändras från 18 år till 19 respektive 20 år. Dessutom innebär kravet på två års erfarenhet av motorcyklar i kategori A2 att åldersgränsen för direkttillträde till kategori A i så fall höjs från 20 till 21 respektive 22 år. En höjning av ålders- gränsen för behörighet A1 skulle alltså medföra motsvarande höjningar för behörighet A2 och A. Detta är inte önskvärt och regeringen finner i

likhet med utredningen inte anledning att utnyttja den valfrihet direktivet Prop. 2011/12:25 erbjuder.

En ny behörighet A2

Regeringens förslag: En ny behörighet A2 införs. Behörigheten ska ge rätt att framföra en tvåhjulig motorcykel med en nettoeffekt av högst 35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kilogram och som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten.

Ålderskravet för förvärv av behörighet A2 ska vara 18 år. Om sökanden har körkort med behörighet A1 ska förarprovet bestå av endast ett körprov, annars av både ett kunskapsprov och ett körprov. I övrigt ska de allmänna förutsättningarna för att utfärda körkort vara uppfyllda.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Utredningen har dock föreslagit att undantag från kunskapsprov ska förutsätta att körkort med behörighet A1 har innehafts i minst två år.

Remissinstanserna: Cykel Motor och Sportfackhandlarna (CMS) anser att effekthöjningen för A2 är bra och ser det som en anpassning till hur marknaden ser ut. Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) anser att utbildning bör finnas som ett alternativ till körprov för att erhålla kate- gori A2. Även Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund (McRF), Riksorganisationen Sveriges MotorCyklister (SMC) och CMS förordar utbildning framför prov.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege- ringens förslag.

Remissinstanserna: McRF är positivt till att förarprovet vid stegvis tillträde till A2 och A endast ska bestå av ett körprov.

Skälen för regeringens förslag: Den nya kategorin A2 är obligatorisk att införa. Införandet av kategori A2 innebär att en mellankategori införs mellan kategori A1 och A. Kategorin ska ge rätt att framföra en tvåhjulig motorcykel med en nettoeffekt av högst 35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kg och som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten. Det sistnämnda kravet syftar till att förhindra att mer kraftfulla motorcyklar, som modifierats för att uppfylla effektkraven i kategorin, omfattas. Kategori A2 motsvarar grovt sett den i dag befintliga ”begränsade A-behörigheten” dvs. den inskränk- ning till en lättare typ av tung motorcykel som gäller för förare som är yngre än 21 år under de första två åren (se 2 kap. 6 § körkortslagen).

Införandet av den nya behörigheten och reglerna för förvärv av denna behörighet bidrar till att förstärka principen om stegvist tillträde. Ålders- kravet för förvärv av behörigheten kommer enligt art. 4.2 b att vara detsamma oavsett tidigare erfarenhet, men för sökande som innehaft körkort med behörigheten A1 i minst två år föreskrivs i art. 7. 1 c i direktivet ett lindrigare krav på förarprov för den högre behörigheten.

Dessa sökande behöver endast avlägga ett körprov och alltså inte något Prop. 2011/12:25 kunskapsprov.

När det gäller genomförandet av dessa bestämmelser ska anmärkas att det enligt 3 kap. 4 § tredje stycket körkortslagen redan gäller att kunskapsprov inte behöver avläggas för behörigheten A av den som har ett körkort med behörigheten A1. Skälet till denna bestämmelse är att kunskapsprovet är detsamma för båda behörigheterna (se prop. 1997/98:124 s. 76). Även enligt såväl andra som tredje körkortsdirektivet (bilaga II) föreskrivs gemensamma bestämmelser för kunskapsprov för kategori A1, A2 och A. Det framhålls särskilt att om den som ansöker om körkort i en kategori har godkänts på kunskapsprovet för körkort i en annan kategori behöver de bestämmelser som är gemensamma för proven inte tillämpas. Det är mot denna bakgrund svårt att förstå syftet med att i art. 7.1 c ställa kravet att sökanden innehaft körkort med behörigheten A1 i minst två år för att denne ska slippa kunskapsprovet. Regeringen finner i vart fall att direktivet inte hindrar att den som har körkort med behörighet A1 utan krav på någon viss minsta tid undantas från kravet på kunskapsprov vid förvärv av behörighet A2.

Sveriges Trafikskolor, McRF, SMC och CMS förordar utbildning i stället för eller som alternativ till prov. I likhet med utredningen anser regeringen dock att ett obligatoriskt körprov stämmer bäst överens med det traditionella svenska systemet för att kontrollera förares kunskaper och färdigheter. Den som önskar genomföra en utbildning för ett tyngre fordon kan göra detta på frivillig väg. Någon alternativ form för att uppfylla färdighetskravet finner regeringen inte lämpligt att införa.

För sökande som inte tidigare innehar A1-behörighet gäller det vanliga kravet på både kunskapsprov och körprov.

Behörighet A – omfattning och förutsättningar för förvärv

Regeringens förslag: Behörighet A ska ge rätt att framföra två- och trehjuliga motorcyklar oavsett slagvolym, effekt och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt. Behörighet A ska inte längre ge rätt att framföra fyrhjulig motorcykel.

Ålderskravet för förvärv av körkort med behörighet A ska vara 20 år under förutsättning av att sökanden har haft körkort med behörighet A2 i minst två år. I annat fall ska ålderskravet vara 24 år. Behörighet A ska dock ge rätt att köra trehjulig motorcykel som inte omfattas av behörighet A1 först när körkortshavaren fyllt 21 år.

Om sökanden har körkort med behörighet A2 eller A1 ska förar- provet bestå av endast ett körprov. I annat fall ska förarprovet bestå av både ett kunskapsprov och ett körprov. I övrigt ska de allmänna förut- sättningarna för att utfärda körkort vara uppfyllda.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen har dock föreslagit att undantag från kunskapsprov ska förutsätta att körkort med behörighet A2 har innehafts i minst två år alternativt, och förutsatt att den sökande fyllt 24 år, att körkort med behörighet A1 har innehafts i minst två år.

Remissinstanserna: Vägverket tycker att det är positivt att principen om stegvist tillträde stärks genom körkortsdirektivet samt att det s.k. direkttillträdet kombineras med krav på högre åldersgränser och krav på genomförande av prov. Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) anser att utbildning bör finnas som ett alternativ till körprov för att erhålla kategori A. Riksorganisationen Sveriges MotorCyklister (SMC), CMS och Moped- och motorcykelbranschens Riksförbund (McRF) anser att åldersgränserna för motorcykel är orättvisa i förhållande till andra fordonsslag, men att det är bra att utredningen inte föreslår högre ålders- gräns än de miniminivåer som direktivet anger. De anser att utbildning är att föredra framför prov.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. I utkastet föreslogs att ålderskravet för A-körkort skulle vara 20 år, att tvåhjuliga motorcyklar som inte omfattas av behörighet A2 därvid skulle få framföras från 20 års ålder, om körkorts- havaren dessförinnan haft körkort med behörighet A2 i minst två år, och annars från 24 års ålder samt att åldersgränsen för att få köra trehjulig motorcykel med en nettoeffekt över 15 kilowatt skulle vara 21 år.

Remissinstanserna: Transportstyrelsen anser att det i 3 kap. 1 § körkortslagen ska anges att körkort med behörighet A ska få utfärdas från 24 års ålder, eller från 20 års ålder under förutsättning att körkorts- havaren har haft behörigheten A2 under minst två år. McRF anser att behörighet A fortfarande bör ge rätt att köra fyrhjuling.

Skälen för regeringens förslag: Kategori A ska ge rätt att framföra två- och trehjuliga motorcyklar oavsett effekt och slagvolym. Det framgår av körkortsdirektivet.

Utformningen av kategori A i det tredje körkortsdirektivet har komplicerats avsevärt i förhållande till det tidigare direktivet genom att kategorin kommit att för det första omfatta olika fordonstyper (nämligen vad som i det tredje körkortsdirektivet benämns motorcyklar och motordrivna trehjulingar; hädanefter kallade två- respektive trehjuliga motorcyklar), för det andra uppställa olika ålderskrav beroende på dels fordonstyp, dels tidigare erfarenhet av att framföra lättare motorcyklar.

Vilka fordon kategori A omfattar och vilka åldersgränser som gäller för kategorin framgår av art. 4.3 c i direktivet där följande kan utläsas. Körkort i kategori A ger behörighet att köra dels tvåhjuliga motorcyklar, dels trehjuliga motorcyklar. Åldersgränsen för kategori A ska vara 20 år. För behörighet att köra (tvåhjuliga) motorcyklar i denna kategori krävs dock minst två års erfarenhet som förare av motorcyklar med körkort för kategori A2. Detta krav på erfarenhet får dock åsidosättas om den som ansöker har fyllt 24 år. För trehjuliga motorcyklar med en högre effekt än 15 kilowatt ska åldersgränsen vara 21 år.

Bestämmelserna är inte alldeles entydiga men får såsom bl.a. Lagrådet funnit anses innebära att ålderskravet för utfärdande av körkort med behörighet A är 20 år under förutsättning att sökanden har haft körkort med behörighet A2 i minst två år. Om denna förutsättning inte är uppfylld är ålderskravet i stället 24 år. Dessa ålderskrav gäller med den begränsningen att sådana trehjuliga motorcyklar som kräver behörighet A (dvs. de vars nettoeffekt överstiger 15 kilowatt) inte får köras förrän vid 21 års ålder.

Prop. 2011/12:25

Tidigare erfarenhet av motorcykel i kategori A2 har enligt direktivet Prop. 2011/12:25 inte bara betydelse för vilken åldersgräns som ska gälla utan även för

vilka examinationskrav som ställs för att förvärva behörighet A. Av art. 7.1 c framgår att om sökanden har haft körkort i kategori A2 i minst två år ska förarprovet bestå av endast ett körprov. I annat fall ska förarprovet bestå av både ett kunskapsprov och ett körprov.

Direktivets bestämmelser om kategoriindelning och förvärv av behörighet är i de avseenden som nu beskrivits obligatoriska och medger t.ex. inte att Sverige inför några egna nationella underkategorier för två- och trehjuliga motorcyklar. Det innebär också att vissa remissinstansers invändningar mot direktivets åldersgränser inte kan påverka genom- förandet utöver vad utredningens förslag tillgodoser. När det gäller bestämmelserna om när kunskapsprov inte behöver avläggas har rege- ringen emellertid nyss i fråga om behörighet A2 redogjort för varför undantag från det kravet ska gälla för den som ansöker om behörighet A2 och redan innehar behörighet A1, oavsett om direktivets krav på ett inne- hav under minst två år är uppfyllt. Samma skäl gör sig gällande när den som ansöker om behörighet A redan innehar behörighet A2 eller A1. För att en sådan sökande inte ska behöva avlägga kunskapsprov räcker det alltså med att han eller hon sedan tidigare har körkort med behörighet A2 eller A1.

Utredningen har föreslagit att även den som haft körkort med behörig- het A1 sedan minst två år endast ska behöva avlägga ett godkänt körprov för att erhålla behörigheten A, under förutsättning att han eller hon fyllt 24 år. Förslaget överensstämmer delvis med vad regeringen nu föreslår. Som framgått ovan anser regeringen emellertid att kravet på att behörig- heten A1 ska ha innehafts under viss tid inte bör ställas för att kunskaps- provet ska kunna undvaras även i detta fall.

I fråga om utbildning som alternativ till körprov hänvisas till före- gående avsnitt.

Enligt körkortsdirektivet ger kategori B (eller B1 i de medlemsstater som väljer att införa denna underkategori) exklusivt rätt att framföra fyrhjuliga motorcyklar. Definitionen av behörighet A ska därför ändras så att den inte omfattar dessa fordon.

Behörighet AM

Regeringens bedömning: Några ändringar i lagstiftningen behövs inte beträffande behörigheten AM.

Utredningens bedömning: Saknas i denna del.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: Genom tredje körkortsdirektivet införs körkortskategorin AM för moped klass I. Sverige har redan infört denna behörighet. Reglerna rörande AM behöver inte förändras. Från och med den 19 januari 2013 är dock behörigheten harmoniserad inom EES.

Ändringar i behörighet B

Prop. 2011/12:25

Regeringens förslag: Trehjuliga motorcyklar som inte omfattas av behörighet A1 får framföras först från 21 års ålder.

Regeringens bedömning: Behörighet B bör även fortsättningsvis omfatta tre- och fyrhjuliga motorcyklar. Ålderskravet för att få framföra sådana motorcyklar med stöd av behörighet B bör alltjämt vara 18 år, med undantag för sådana trehjuliga motorcyklar som inte omfattas av behörighet A1.

Behörighet B1 bör inte införas.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår att behörighet i kategori B ska ge rätt att köra fyrhjuling och motordriven trehjuling, om föraren fyllt 21 år.

Remissinstanserna: Riksorganisationen Sveriges MotorCyklister (SMC), Cykel Motor och Sportfackhandlarna (CMS) och Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund (McRF) anser att möjligheterna att köra trehjulig motorcykel med B-behörighet bör behållas. McRF anser vidare att det borde vara möjligt att få behörighet för skoter upp till 125 kubik med B-körkort. SMC anser att det kan finnas behov av en utbildning för att få framföra fyrhjuling. Sveriges Försäkringsförbund och Trafikförsäkringsföreningen anser att regelverket runt fyrhjulingar är mycket oklart. De anser att kategori B1 bör införas med en åldersgräns på 18 år. Förbundet önskar att fyrhjulingar på sikt blir ett eget fordons- slag med en enhetlig utbildning.

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens- stämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: SMC anser att det ska vara tillåtet att framföra en trehjulig motorcykel med en effekt på högst 35 kilowatt från och med 18 års ålder i likhet med vad som gäller för behörighet A2.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: I det andra körkorts- direktivet anges att i de medlemsstater som inför kategori B1 ska körkort i denna kategori ge rätt att framföra tre- och fyrhjuliga motorcyklar. I övriga medlemsstater ska i stället körkort i kategori B ge denna rätt. Direktivet öppnar dock även en möjlighet för medlemsstaterna att nationellt låta körkort i kategori A eller A1 ge samma behörighet. Sverige har använt denna möjlighet.

I det tredje körkortsdirektivet har den ändringen skett att de motordrivna trehjulingarna (trehjuliga motorcyklarna) har överförts till kategorierna A respektive A1, beroende på effekt. Fyrhjulingarna (de fyrhjuliga motorcyklarna) har behållits inom kategori B (eller B1 i före- kommande fall).

Såsom har behandlats i närmast föregående avsnitt föreslås i enlighet med körkortsdirektivet körkort med behörighet A ge rätt att framföra trehjuliga motorcyklar. Direktivet lämnar dock en möjlighet för medlemsstaterna att nationellt även låta kategori B (eller i förekommande fall B1) ge rätt att framföra trehjuliga motorcyklar (art. 6.3 a). Enligt den i Sverige nu gällande ordningen ger både behörighet A och B rätt att köra trehjuliga motorcyklar. Sverige bör använda sig av det mandat som

lämnas i direktivet för att så långt möjligt bibehålla den nu gällande ordningen.

Enligt art. 6.3 a ger körkort med behörighet B rätt att köra motordrivna trehjulingar med en effekt som överstiger 15 kilowatt under förutsättning att innehavaren av körkortet för kategori B är minst 21 år gammal. Sedd till sin ordalydelse tycks bestämmelsen endast ge möjlighet att köra den tyngre typen av trehjulig motorcykel. En sådan tolkning av bestämmel- sen vore dock omotiverad och orimlig. Givetvis bör en innehavare av ett B-körkort på samma sätt kunna köra en trehjulig motorcykel med en effekt om högst 15 kilowatt. Bestämmelsen får i stället anses ange det ålderskrav som ska gälla för denna tyngre motorcykeltyp, med avvikelse från den 18-årsgräns som annars gäller för B-behörighet. SMC anser att det ska vara tillåtet att framföra en trehjulig motorcykel med en effekt på högst 35 kilowatt från och med 18 års ålder. Enligt regeringens mening är detta inte förenligt med art. 6.3 a i direktivet (jfr även art. 4.3 c ii i direktivet). Effektgränsen 35 kilowatt för behörighet A2 gäller för övrigt endast tvåhjuliga motorcyklar.

McRF har i svar på remissen av betänkandet föreslagit att Sverige ska utnyttja möjligheten enligt art. 6.3 b att låta B-behörigheten även omfatta skoter med en slagvolym upp till 125 kubikcentimeter. Det är samma förslag som McRF lade fram i samband med införandet av det andra körkortsdirektivet i svensk rätt. I yttrande över utkastet till lagrådsremiss anför McRF, såvitt regeringen förstår, att B-behörigheten ska omfatta behörighet A1 generellt. Förbundet har anfört bl.a. att lätta motorcyklar inte går särskilt fort, drar lite bensin, minskar trängseln, är mycket lätt- körda och har genomgått stor teknisk utveckling de senaste åren.

Vid införandet av det andra körkortsdirektivet i körkortslagstiftningen anförde regeringen följande.

Enligt körkortsdirektivet (artikel 5.3 b) får medlemsstat tillåta inne- havare av körkort för kategori B att föra lätt motorcykel inom eget terri- torium. Möjlighet saknas att begränsa giltigheten till viss typ av lätt motorcykel. Trafiksäkerhetsskäl talar enligt regeringens mening mot att generellt utsträcka behörigheten B till att omfatta rätten att föra lätta motorcyklar för vilka krävs en helt annorlunda körteknik (se prop. 1995/96:118 s. 16).

Regeringen anser att förarbetsuttalandet har samma giltighet nu när det är fråga om att införa motsvarande bestämmelse i det tredje körkorts- direktivet i körkortslagen, oavsett de miljö- och säkerhetsskäl som McRF anför. I sammanhanget ska nämnas att alla körkort medför rätt att köra moped klass I.

Regeringen anser i likhet med utredningen att den frivilliga kategorin B1, som alltså omfattar fyrhjuliga motorcyklar, inte ska införas i svensk rätt. Att införa en åldersgräns på 16 år för att framföra fyrhjulig motor- cykel kan ifrågasättas från trafiksäkerhetssynpunkt och är därför inte aktuellt. Likheterna med att framföra personbil är stora, och ålders- gränsen för att kunna få körkort med behörighet B, 18 år, torde vara lämplig även för dessa fordon. De kunskaper som krävs för att kunna framföra fyrhjulig motorcykel respektive personbil i trafiken är även de desamma. Det saknas därför anledning att införa en särskild körkorts- behörighet för dessa fordon. I enlighet med direktivet ska körkort med behörighet B ge exklusiv behörighet att framföra fyrhjulig motorcykel.

Prop. 2011/12:25

Ytterligare ändringar i behörighet B tas upp i avsnitt 5.2.5.

Prop. 2011/12:25

5.2.5Släpvagnskörning med personbil

Regeringens förslag: Det släpfordon som får kopplas till en personbil eller en lastbil som omfattas av behörighet B får ha en totalvikt som antingen inte överstiger 750 kg eller överstiger 750 kg utan att fordonskombinationens totalvikt överstiger 3,5 ton. Den som innehar körkort med behörighet B och har godkänts i ett särskilt körprov får dock framföra en fordonskombination vars totalvikt överstiger 3,5 men inte 4,25 ton.

Den som redan har körkort med behörighet B behöver inte körkortstillstånd för att få genomföra det särskilda körprovet eller för att få övningsköra med en sådan fordonskombination som kräver utökad behörighet B.

Den sammanlagda totalvikten för de släpfordon som får framföras med stöd av behörighet BE får inte överstiga 3,5 ton.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anser att det bör införas ett
tillägg till bestämmelsen om utökad rätt att dra tyngre släpvagnar med
kategori B om att släpfordonets totala vikt inte får överskrida drag-
fordonets totalvikt. Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) anser att
det ska ges en möjlighet till att genomföra utbildning som alternativ till
prov. Motormännens Riksförbund betonar vikten av information kring de
nya reglerna och anser att det är viktigt att kostnaderna för den enskilde
hålls nere. Transportstyrelsen saknar bestämmelser om när rätten att köra
personbil med tyngre släp inträder samt i övrigt vilka formella krav som
ska vara uppfyllda vid det särskilda körprovet. Vidare anför Transport-
styrelsen att det är oklart vad som krävs i fråga om kör- och kunskaps-
proven när den utökade B-rätten ska återfås efter återkallelse under
prövotid.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer delvis med
regeringens förslag. Där föreslogs emellertid en annorlunda lagteknisk
utformning av rätten att köra släpfordonskombinationer med en totalvikt
mellan 3,5 och 4,25 ton. Vidare föreslogs bl.a. att ett körkort med utökad
B-behörighet skulle utfärdas även för en sökande som redan innehar
vanlig B-behörighet.
Remissinstanserna: Transportstyrelsen anser att rätten att köra fordon
som omfattas av utökad behörighet B inte ska gälla omedelbart efter ett
godkänt körprov utan först efter det att Transportstyrelsen har fattat
beslut om utfärdande av körkort med gemenskapskod 96. Styrelsen före-
slår även en redaktionell ändring i 3 kap. 7 a § körkortslagen. Åklagar-
myndigheten anser att regleringen fått en otydlig formulering och att det
redan av 2 kap. 5 § borde framgå att huvudregeln är oförändrad och att
den utökade behörigheten kräver ett särskilt körprov. Motormännens
riksförbund anser att det vore olyckligt om B-körkortshavare får uppfatt-
ningen att man kan köra en fordonskombination med en totalvikt av
4,25 ton på bara B-behörigheten, oavsett släpfordonets vikt.	67

Skälen för regeringens förslag: Enligt körkortslagen ger behörighet B föraren rätt att till sin personbil eller lätta lastbil även koppla ett lätt släp- fordon. Med ett sådant fordon avses enligt 2 § lagen om vägtrafikdefini- tioner ett släpfordon som antingen a) väger högst 750 kg eller b) väger över 750 kg, under förutsättning att släpfordonets vikt inte överstiger dragfordonets tjänstevikt och att fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 3,5 ton.

Det tredje körkortsdirektivet innehåller vissa ändringar i förhållande till bestämmelsen i det andra körkortsdirektivet om vilken typ av släp- fordon som får kopplas till en personbil eller lätt lastbil. För det första har kravet på att släpfordonets vikt inte får överstiga dragfordonets tjänstevikt tagits bort. Det tillägg om att släpfordonets totala vikt inte får överskrida dragfordonets totalvikt som Rikspolisstyrelsen föreslagit kan således inte införas. För det andra har fordonskombinationens maximala totalvikt höjts till 4,25 ton. Vad gäller den senare förändringen har emellertid införts den ytterligare förutsättningen att om fordonskombina- tionens totala vikt överstiger 3,5 ton får ett släpfordon med en högre vikt än 750 kg endast framföras efter antingen avslutad utbildning, godkänt körprov eller en kombination av båda (se art 4.4 b andra stycket i direk- tivet). I så fall ska det på körkortet med tillämplig gemenskapskod (96) anges att en sådan fordonskombination får köras (hädanefter kallat utökad B-behörighet).

Valet mellan utbildning och körprov eller en kombination därav ankommer på medlemsstaterna att göra. Utredningen har föreslagit att den utökade B-behörigheten ska kräva godkänt resultat på ett särskilt körprov utan krav på föregående utbildning. STR anser häremot att det ska ges en möjlighet till att genomföra utbildning som alternativ till prov. Motormännens Riksförbund har påtalat vikten av att kostnaderna hålls nere för den enskilde.

Utredningen motiverar sitt förslag bl.a. med att provalternativet är ett mer flexibelt system än utbildningsalternativet och dessutom det som bäst förenar önskemålen att garantera att föraren framför fordonskom- binationen på ett trafiksäkert sätt och att det sker till en rimlig kostnad för den enskilde. Utredningen redovisar avsevärda skillnader i kostnaderna för prov- och utbildningsalternativen. Utredningen påvisar också att de aktuella fordonskombinationerna inte är mer olycksdrabbade än sådana som är lättare, vilket ytterligare understryker vikten av att finna en rimlig avvägning mellan trafiksäkerhetsintresset och bördan för den enskilde. Med hänsyn till vad som nu sagts delar regeringen utredningens uppfatt- ning att kontrollen av de nödvändiga färdigheterna för den utökade B- behörigheten endast bör ske genom ett särskilt körprov.

Art. 7.1 d i direktivet innehåller en särskild regel om att körkort för utökad B-behörighet endast får utfärdas till en sökande som har genom- fört utbildning eller godkänts på körprov för att köra en sådan fordons- kombination som omfattas av den utökade B-behörigheten. För utfärdande av sådant körkort gäller däremot inte kravet på godkänt kunskapsprov i art. 7.1 a. Bestämmelsen om att ett särskilt körkort ska utfärdas för utökad B-behörighet kan emellertid enligt regeringens mening inte överföras till svensk rätt utan vidare. Om ett särskilt körkort med egen beteckning (gemenskapskod 96) ska utfärdas är det nämligen svårt att se saken på annat sätt än att den utökade B-behörigheten utgör

Prop. 2011/12:25

en egen körkortskategori mellan B och BE, vilket emellertid måste anses strida mot art. 4. 4 b i direktivet. Eftersom både den ”vanliga” och den ”utökade” behörigheten anges rymmas inom behörighet B, är den utökade behörigheten snarare att anse som en ”obegränsad B-behörighet” medan den vanliga behörigheten närmast utgör en begränsad behörighet.

I det fall en innehavare av ett körkort med vanlig B-behörighet avlägger godkänt prov för den utökade B-behörigheten kan situationen därför liknas vid att en körkortshavare kvalificerar sig för att få ett begränsande villkor enligt 3 kap. 10 § körkortslagen upphävt (jfr bestämmelsen om körprov för att häva ett villkor om att endast få köra automatväxlat fordon i 3 kap. 7 a § körkortslagen). I ett sådant fall av upphävande av villkor ska körkortet förnyas enligt 3 kap. 14 § körkortslagen. På motsvarande sätt bör den som innehar behörighet B och kvalificerar sig för utökad B-behörighet få körkortet förnyat, med uppgift om att körkortet numera även omfattar den utökade behörigheten (gemenskapskod 96).

Direktivet hindrar enligt regeringens bedömning inte att en enskild utan körkort med B-behörighet direkt ansöker om utökad B-behörighet. I ett sådant fall blir det inte fråga om att förnya körkortet utan om att utfärda ett B-körkort, varvid det med gemenskapskod 96 anges i kör- kortet att behörigheten omfattar även den utökade B-behörigheten. I ett sådant fall måste givetvis också de vanliga bestämmelserna om utfärdande av körkort i 3 kap. 1 § körkortslagen gälla, med bl.a. krav på körkortstillstånd och på att ha avlagt godkänt kör- och kunskapsprov. Därvid ska körprovet naturligen motsvara kraven för att förvärva utökad B-behörighet.

Det sagda får till följd att en sökande som ansöker direkt om körkort med utökad behörighet på vanligt sätt kan åberopa behörigheten när beslut om att utfärda körkortet fattats. För en sökande som redan innehar vanlig B-behörighet gäller i stället att denne kan åberopa den utökade behörigheten efter det att ett godkänt körprov för denna behörighet avlagts med godkänt resultat och beslut har fattats om att den utökade behörigheten ska gälla.

I utkastet till lagrådsremiss föreslogs en annorlunda lagteknisk utform- ning av den utökade B-behörigheten. Dessutom föreslogs att ett körkort med utökad B-behörighet skulle utfärdas även i det fall sökanden redan innehade vanlig B-behörighet. Förslaget föranledde synpunkter från

Åklagarmyndigheten, Motormännens riksförbund och Transport- styrelsen. Regeringen anser att dessa synpunkter tillgodoses genom det förslag som nu lämnas.

I likhet med vad som föreskrivs i 3 kap. 7 a § körkortslagen för det fall att en körkortshavare, vars körkortsbehörighet utan något medicinskt skäl har begränsats till att avse automatväxlat fordon, vill få villkoret upphävt, bör det föreskrivas i 3 kap. 7 a § att en körkortshavare som redan har behörighet B inte behöver körkortstillstånd för att avlägga det särskilda körprovet för utökad behörighet.

Som nämnts ovan ska i dessa fall inte heller något kunskapsprov behöva avläggas för att förvärva utökad B-behörighet. Detta behöver emellertid inte regleras särskilt eftersom sådana körprov som 3 kap. 7 a § handlar om är skilda från förarprov som avläggs för utfärdande av körkort. Bestämmelserna i 4 och 5 §§ samma kapitel om förarprov är

Prop. 2011/12:25

endast tillämpliga i den mån de gäller körprov (se vidare författnings- Prop. 2011/12:25 kommentaren till 3 kap. 7 a §).

Transportstyrelsen har ifrågasatt vad som ska gälla när ett körkort med utökad B-behörighet återkallas under prövotiden och den enskilde där- efter vill återfå behörigheten. I en sådan situation, liksom när ett körkort återkallas under mer än ett år, ska sökanden enligt 5 kap. 14–15 §§ körkortslagen obligatoriskt avlägga nytt förarprov. Situationen är den- samma som om sökanden för första gången ansökte om utökad B- behörighet utan föregående vanlig B-behörighet, dvs. fullständigt förar- prov ska avläggas inklusive särskilt körprov för utökad B-behörighet. Några särskilda föreskrifter om vad som nu sagts är inte nödvändiga.

En särskild fråga rör vad som ska gälla för övningskörning med en fordonskombination som kräver utökad behörighet. I avsnitt 7.1.1 behandlas det ålderskrav som bör gälla för sådan övningskörning. För övningskörning krävs normalt även körkortstillstånd. I 4 kap. 1 § andra stycket körkortslagen föreskrivs dock ett undantag från kravet på körkortstillstånd för den som redan har ett körkort med behörighet som utan något medicinskt skäl har villkorats till att avse automatväxlat fordon och övningskörningen ska ske med ett manuellt växlat fordon för vilket samma behörighet krävs. Regeringen anser att ett liknande undan- tag bör föras in för det fall att en förare med vanlig B-behörighet övningskör i syfte att förvärva utökad B-behörighet.

I art. 4.4 c i körkortsdirektivet har införts en bestämmelse om tillåten totalvikt för den släp- eller påhängsvagn som får dras med stöd av behörighet BE. Det är obligatoriskt för medlemsstaterna att införa denna begränsning. Regeringen föreslår därför att den sammanlagda totalvikten för de släpfordon som får framföras med stöd av behörighet BE inte får överstiga 3,5 ton.

5.2.6Samordning av behörigheter

Regeringens förslag: Bestämmelserna i körkortslagen ska anpassas till direktivets bestämmelser om behörighetsordning och överens- stämmelse mellan kategorier.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen har dock också föreslagit att behörighet CE och
C1E ska ge D1E, om D1 innehas.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege-
ringens förslag.
Remissinstanserna: Transportstyrelsen föreslår vissa huvudsakligen
redaktionella ändringar av lydelsen av 2 kap. 5, 8 och 9 §§ körkortslagen.
Skälen för regeringens förslag: I 3 kap. 6–7 §§ körkortslagen finns
bestämmelser om att körkort med vissa behörigheter endast får utfärdas
till den som redan har vissa andra behörigheter (s.k. behörighetsordning).
I 2 kap. 5 a § och 7–9 §§ finns bestämmelser om att innehav av körkort
med vissa behörigheter även medför andra behörigheter (s.k. överens-
stämmelse mellan kategorier). Motsvarande bestämmelser finns i art. 5 i
det andra körkortsdirektivet.	70

Det tredje körkortsdirektivet innehåller några nyheter beträffande Prop. 2011/12:25 denna typ av bestämmelser. Generellt har bestämmelserna justerats med

hänsyn till att underkategorierna C1, C1E, D1 och D1E nu blir obliga- toriska. Vidare anges att behörighet A, B, C och D ska innefatta sina respektive underkategorier A1, A2, B1, C1 och D1, liksom att även behörighet A2 ska innefatta behörighet A1 (art. 6.2 f och e). Likaså ska samtliga körkortsbehörigheter, A1, A2, A, B1, B, BE, C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE, enligt art. 6.2 d ge rätt att köra fordon i kategori AM (moped klass I). Enligt art. 6.2 c omfattar behörigheterna CE och DE även behörighet C1E respektive D1E.

I regeringens förslag till lagtext har de ändringar som körkortsdirek- tivet ger anledning till i möjligaste mån arbetats in i 2 kap. 5 § körkortslagen. I övrigt har ändringar gjorts i 3 kap. 6–7 §§ och föreslagna 2 kap. 7 b § (nuvarande 5 a §) samt i 8 § samma kapitel.

Transportstyrelsen har framfört vissa redaktionella synpunkter på före- slagen lagtext. Regeringen finner emellertid inte anledning till ändring i utformningen av bestämmelserna.

5.2.7Fråga om nya vägtrafikdefinitioner

Regeringens bedömning: Utredningens förslag till ändringar i lagen om vägtrafikdefinitioner bör inte genomföras.

Utredningens förslag: Begreppen lätt fyrhjuling, motordriven
trehjuling och fyrhjuling ska införas i lagen (2001:559) om vägtrafik-
definitioner (LDEF).
Remissinstanserna: Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF)
anser att utredningens förslag bidrar till att ta bort de begreppsproblem
som kan uppstå beträffande t.ex. fyrhjulingar. Övriga remissinstanser
framför inga synpunkter.
Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med
regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har föreslagit att
begreppen motordriven trehjuling, fyrhjuling och lätt fyrhjuling införs i
LDEF. Dessa begrepp återfinns i såväl körkortsdirektivet som i Europa-
parlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om
typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande
av rådets direktiv 92/61/EEG (EGT L 124, 9.5.2002, s. 1, Celex
32002L0024) och utredningen anser att denna åtgärd skulle förenkla
begreppsbildningen. Att införa begreppen fyrhjuling och lätt fyrhjuling
skulle enligt utredningen även underlätta gränsdragningen dels emellan
dessa fordonstyper, dels emellan dessa fordonstyper och terränghjulingar
(ATV-maskiner).
Regeringen ser inga vägande skäl till att som utredningen föreslagit
införa motordriven trehjuling, motordriven fyrhjuling och lätt fyrhjuling
som alternativa eller parallella begrepp vid sidan av tre- och fyrhjulig
motorcykel respektive fyrhjulig moped. Det förefaller inte heller alldeles
konsekvent att benämna de fyrhjuliga fordonen inom kategori AM ”lätt
fyrhjuling” när inte motsvarande begrepp införs i fråga om de trehjuliga	71

fordonen. Regeringen anser inte att utredningens förslag skulle bidra till Prop. 2011/12:25 att underlätta begreppsbildningen. Det är också svårt att se på vilket sätt

de nya begreppen bidrar till att klargöra skillnaden mellan fyrhjuliga motorcyklar, fyrhjuliga mopeder och terränghjulingar. Sammanfattnings- vis bör utredningens förslag inte genomföras i denna del.

Enligt den gällande lydelsen av 2 kap. 5 § körkortslagen ger körkort med behörighet A1 rätt att köra lätt motorcykel. Genom det tredje körkortsdirektivet har kategori A1 fått en mer komplicerad utformning än tidigare. Såväl utredningen som regeringen har mot den bakgrunden avstått från att använda begreppet lätt motorcykel i sina förslag till ny körkortslag respektive ändringar i körkortslagen.

Lagrådet har anfört att det finns skäl att överväga om det går att anpassa definitionen av lätt motorcykel i LDEF så att det fortsatt är möjligt att i körkortslagen hänvisa dit. Regeringen instämmer i att det är önskvärt att fordonsdefinitioner om det är möjligt och lämpligt återfinns i LDEF. Samtidigt konstaterar regeringen att en anpassning av defini- tionen av lätt motorcykel skulle medföra ändringar även i definitionerna av tung motorcykel och motorcykel i samma lag. De ändringar som eventuellt bör göras kräver ytterligare överväganden. Regeringen avstår därför från att nu lägga fram något förslag till ändring i LDEF.

6	Utfärdande och giltighet av körkort
6.1	Några frågor om körkortstillstånd

Regeringens förslag: Möjligheten att få ett förhandsbesked om
körkortstillstånd ska tas bort.
	Regeringens bedömning: Utredningens förslag om att införa ett
undantag från krav på körkortstillstånd vid körprov som utgör en del
av den medicinska bedömningen för beslut om körkortstillstånd bör
inte genomföras.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag men
avviker från regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Örebro tingsrätt tillstyrker att förhandsbesked om
körkortstillstånd avskaffas. Transportstyrelsen ser positivt på möjlig-
heten att genomföra ett körprov utan krav på körkortstillstånd om det
utgör en del av den medicinska bedömningen av lämplighet för
körkortsinnehav. Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) anser att vid
de tillfällen då körkort återkallats av medicinska skäl, t.ex. efter stroke,
bör den berörde få möjlighet att med dispens från kravet på körkortstill-
stånd genomföra en av läkare beordrad körbedömning.
Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens-
stämmer med regeringens förslag och bedömning.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt 3 kap. 8 §
körkortslagen får den som avser att ansöka om körkortstillstånd begära
förhandsbesked i fråga om det finns hinder mot att meddela körkortstill-		72

stånd med hänsyn till sökandens personliga eller medicinska förhållan- den. Genom denna möjlighet kan en sökande begränsa lämplighets- prövningen till vissa personliga eller medicinska förhållanden och därigenom även begränsa sina kostnader och sitt besvär för ansökningen. Utredningen har föreslagit att möjligheten till förhandsbesked nu ska avskaffas. Den har anfört att körkortsmyndigheterna har erfarit problem vid den praktiska tillämpningen bl.a. till följd av otillräcklig samordning av prövningen av förhandsbesked och prövningen av körkortstillstånd. Vidare har utredningen hänvisat till att Lagrådet redan vid införandet av den nu gällande körkortslagen ansåg att förhandsbeskedet hade spelat ut sin roll i och med att en nyordning med krav på körkortstillstånd vid all övningskörning infördes. Körkortslagen ger möjlighet för den enskilde att vid en och samma tidpunkt välja mellan att ansöka om förhands- besked och körkortstillstånd. Lagrådet betraktade denna valmöjlighet som en ”förvaltningsrättslig anomali”. Regeringen fann dock att förhandsbeskeden fortfarande hade en viss praktisk betydelse samt att konsekvenserna av ett borttagande inte kunde överblickas och valde därför att tills vidare behålla möjligheten att söka förhandsbesked.

Regeringen anser i likhet med utredningen att tiden nu är mogen att avskaffa möjligheten till förhandsbesked om körkortstillstånd. Ingen remissinstans har heller haft något att invända mot förslaget. Förhands- beskedet om körkortstillstånd föreslås alltså tas bort.

För utfärdande av körkort krävs bl.a. att sökanden har avlagt ett godkänt förarprov (se 3 kap. 1 § körkortslagen). Förarprov består, utom för behörighet AM, av ett kunskapsprov och ett körprov (3 kap. 4 § första stycket). För avläggande av såväl kunskaps- som körprov krävs körkortstillstånd (3 kap. 4 § andra och fjärde styckena).

I 3 kap. 7 a § körkortslagen finns en specialregel om att krav på körkortstillstånd inte gäller när ett körprov avläggs för att inom ramen för en och samma körkortsbehörighet upphäva ett villkor om automatväxel som föreskrivits utan något medicinskt skäl. Utredningen har föreslagit att detta undantag från kravet på körkortstillstånd vid körprov ska utvidgas. Förslaget till lagtext har i denna del formulerats så att körkortstillstånd inte ska krävas vid körprov som utgör en del av den medicinska bedömningen för beslut om körkortstillstånd. Avsikten med förslaget synes vara att undanta körprov vars syfte är att avgöra om, och i så fall på vilka villkor, ett körkortstillstånd ska meddelas sökanden.

Det är osäkert om det slags körprov som förslaget gäller förekommer och vilket stöd det i så fall skulle ha i körkortslagen. Närmast till hands ligger 10 kap. 3 § körkortslagen där det föreskrivs att en enskild i ärenden enligt denna lag får föreläggas att ge in bl.a. ett bevis om godkänt förarprov. Det vanliga torde emellertid vara att ett sådant före- läggande aktualiseras t.ex. när en körkortshavares körsätt ger anledning att ifrågasätta hans eller hennes färdigheter i bilkörning. I den situation som utredningens förslag rör ter det sig hursomhelst främmande att körkortstillstånd skulle krävas. Det finns därför inget behov av en sådan komplettering av 3 kap. 7 a § körkortslagen som utredningen föreslagit.

Prop. 2011/12:25

6.2

Hinder för att utfärda körkort i visst fall

Prop. 2011/12:25

Regeringens förslag: Bestämmelsen om att körkort inte får utfärdas för den som redan har ett körkort som är utfärdat i en annan EES-stat kompletteras med att hinder även föreligger för att utfärda körkort för den som har ett körkort som i en sådan stat är föremål för en åtgärd som är att likställa med återkallelse eller omhändertagande enligt körkortslagen.

Regeringens bedömning: Innehav av ett körkort som är utfärdat i en annan EES-stat bör inte utgöra hinder för beslut om körkortstill- stånd.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer huvudsak- ligen med regeringens förslag och bedömning. Utredningen har dock endast föreslagit att ett körkort som är föremål för åtgärd som är att likställa med återkallelse eller omhändertagande i den medlemsstat där det utfärdades ska utgöra hinder för utfärdande.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens- stämmer i huvudsak med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: I 3 kap. 1 § körkortslagen anges förutsättningarna för att utfärda körkort. En av dessa förutsättningar är att sökanden inte har ett körkort som är utfärdat i en annan EES-stat. Denna regel svarar mot bestämmelsen i art. 7.5 första stycket a–b i körkortsdirektivet om att det inte är tillåtet att inneha mer än ett körkort och att en medlemsstat ska vägra att utfärda ett körkort om det har fastställts att den sökande redan har ett körkort.

I art. 11.4 första stycket i körkortsdirektivet finns en kompletterande regel om att en medlemsstat ska vägra att utfärda ett körkort till en sökande vars körkort har begränsats, omhändertagits eller återkallats av en annan medlemsstat. I art. 8.4 andra stycket i det andra körkortsdirek- tivet angavs att en medlemsstat under samma förutsättningar får vägra att utfärda ett körkort. Som utredningen funnit motiverar skärpningen av bestämmelsen i det tredje körkortsdirektivet att det i 3 kap. 1 § körkortslagen införs ett uttryckligt förbud mot att utfärda körkort även i det fall sökandens körkort är föremål för en åtgärd som är att likställa med återkallelse eller omhändertagande i en annan EES-stat.

Art. 11.4 första stycket i körkortsdirektivet torde innebära hinder att utfärda körkort även när sökandens körkort har begränsats, omhänder- tagits eller återkallats av en annan medlemsstat än den som utfärdade det. Därför ska det utfärdandeförbud som nu föreslås gälla även svenska körkort i den mån de kan bli föremål för sådant ingripande.

Enligt Lagrådet bör i detta sammanhang frågan om vilken betydelse ett körkortsingripande i andra länder har när det gäller ett svenskt körkorts giltighet i Sverige belysas. Enligt regeringens bedömning har ett körkortsingripande i utlandet mot ett svenskt körkort ingen omedelbar verkan mot körkortshavarens rätt att framföra motordrivna fordon i Sverige. Den nu föreslagna ändringen får emellertid betydelse om sökandens svenska körkort är föremål för en åtgärd som är att likställa

med återkallelse eller omhändertagande i en annan EES-stat och önskar Prop. 2011/12:25 att få ett körkort med en annan behörighet utfärdat åt sig.

I likhet med utredningen finner regeringen att de skäl som anfördes i prop. 1995/96:118 s. 23 mot att låta innehav av ett EES-körkort utgöra hinder även för beslut om körkortstillstånd fortfarande äger giltighet. Någon ändring i detta förhållande föreslås därför inte.

6.3Giltighet och förnyelse av körkort och förarbevis

6.3.1Administrativ giltighetstid

Regeringens förslag och bedömning: Ett körkort med behörighet AM, A1, A2, A, B eller BE ska förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats. Ett körkort som även omfattar behörig- het C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE ska förnyas vart femte år från det att det utfärdades. Efter femårsförnyelse av ett körkort med behörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE fortsätter sådan behörighet att gälla endast om körkortshavaren i samband med ansökan om förnyelse har visat att de medicinska kraven för att ha behörigheten är uppfyllda.

Tioårs- och femårsförnyelse av ett körkort får ske om körkorts- havaren är permanent bosatt i Sverige eller studerar här sedan minst sex månader. Körkortet får även förnyas om körkortshavaren varken är permanent bosatt i en annan EES-stat eller studerar i en annan EES- stat sedan minst sex månader.

De nya bestämmelserna om förnyelse av körkort och förlängd giltighet av högre behörigheter ska även omfatta körkort som utfärdats före den 19 januari 2013.

Regeringens bedömning: Ett körkort, oavsett vilken behörighet det omfattar, bör liksom i dag upphöra att gälla om det inte förnyas efter föreläggande.

Utredningens förslag: Avviker från regeringens förslag och bedöm-
ning. Utredningens förslag går ut på att körkort ska ha en administrativ
giltighetstid och ska ersättas inom samma frister som regeringen före-
slagit. Körkort med behörighet AM, A1, A2, A, B och BE ska dock bli
ogiltigt efter giltighetstidens utgång. Om körkort med någon av behörig-
heterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE inte ersätts inom giltig-
hetstiden ska även körkortsbehörigheten bli ogiltig. Körkort får endast
ersättas för den som är permanent bosatt i Sverige, har studerat här i
minst sex månader eller är bosatt i en stat utanför EES.
Remissinstanserna: Transportstyrelsen föreslår att krav på läkarintyg
för innehavare av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE
liksom i dag ska gälla först från 45 års ålder. Dessförinnan ska det räcka
med att körkortshavaren vid femårskontrollerna styrker att de medicinska
kraven är uppfyllda genom att lämna in hälsodeklaration och ett intyg om
synprövning. Övriga remissinstanser framför inga synpunkter.
Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens-
stämmer delvis med regeringens förslag. I utkastet föreslogs dock att
körkort med behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE skulle	75
	75

förnyas inom fem år från den senaste förnyelsen, oavsett skälet till för- nyelsen, och att för sådana körkort prövning skulle ske av att de medicinska kraven är uppfyllda vid varje förnyelse.

Remissinstanserna: Transportstyrelsen har invändningar mot tolkningen av begreppet administrativ giltighetstid i utkastet. Vidare anser Transportstyrelsen att förslaget om prövning av de medicinska kraven vid varje förnyelse kan komma att innebära kostnader och olägenheter och förordar i stället den alternativa lösning som presenteras i utkastet. Styrelsen motsätter sig även att föreläggande alltid ska ske innan ett körkort förnyas eftersom det kommer att blir mycket kostsamt.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Begreppet administrativ giltighetstid

I art. 7.2 i körkortsdirektivet föreskrivs att från och med den 19 januari 2013 ska de körkort som utfärdas av medlemsstaterna ha en begränsad giltighetstid (s.k. administrativ giltighetstid) av, som huvudregel, tio år för behörigheterna AM, A1, A2, A, B och BE och fem år för C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE. För att körkortet ska gälla därefter krävs enligt art. 7.3 att det förnyas. Sådan förnyelse får endast ske om körkorts- havaren är permanent bosatt i den medlemsstat som utfärdar körkortet eller visar att han eller hon studerat där i minst sex månader. När det gäller kategorierna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE ska dessutom de minimikrav i fråga om fysisk och psykisk lämplighet som anges i direktivet vara fortsatt uppfyllda. Direktivet ger medlemsstaterna vissa möjligheter att justera den administrativa giltighetstiden.

Transportstyrelsen ställer sig i sitt yttrande över utkastet till lagråds- remiss kritisk till att regeringen inte gör någon åtskillnad på begreppen ”administrativ giltighet” av själva körkortshandlingen och ”rätten eller behörigheten att köra”.

Regeringens tolkning av direktivet är att körkortet, som ger behörighet att köra motordrivna fordon, ska ha en begränsad giltighetstid och att körkortet därefter upphör att gälla om det inte förnyas efter prövning av de kriterier som gäller för lägre respektive högre behörigheter. Det kan noteras att också utredningen föreslagit att i vart fall de högre behörig- heterna C1 etc. ska upphöra att gälla om inte förutsättningar för förnyelse av körkortet är för handen (se 3 kap. 23 § första stycket 3 i utredningens förslag till ny körkortslag).

Genomförande av den administrativa giltighetstiden i körkortslagen

Införandet av regler om administrativ giltighetstid i körkortslagen medför åtminstone två komplikationer. Den första av dessa kommer sig av att bestämmelserna i art. 7.2 och 7.3 tycks förutsätta att körkort antingen omfattar endast lägre behörigheter ur gruppen AM, A1, A2, A, B och BE eller endast högre behörigheter ur gruppen C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE. Ett körkort med någon av de högre behörigheterna måste dock alltid omfatta åtminstone även behörighet B (art. 6 a–b). Om förnyelse av ett körkort med någon av de högre behörigheterna ska kräva uppfyllelse

Prop. 2011/12:25

av de medicinska kraven leder det, med de rättsverkningar utebliven förnyelse har i körkortslagen, till att körkortet, med alla sina behörig- heter, upphör att gälla om de medicinska förutsättningarna för att inneha de högre behörigheterna inte är uppfyllda. Det kan inte vara en avsedd effekt.

Den nuvarande ordningen för körkortsbehörigheters giltighetstid enligt körkortslagen bygger i stället på att förnyelsen av körkortet och förläng- ningen av de högre behörigheternas giltighet hålls isär. De högre behörigheternas giltighetstid är begränsad från och med 45 års ålder och förlängs bara om vissa medicinska krav visas uppfyllda. Själva körkortet (dvs. i praktiken de lägre behörigheter som körkortet ger) gäller emeller- tid tills vidare förutsatt att det förnyas. Något annat krav än att skicka in en komplett ansökan krävs inte för att förnya körkortet. Den lösning som väljs för att förverkliga körkortsdirektivets bestämmelser om administra- tiv giltighetstid bör på motsvarande sätt tillgodose att de lägre behörig- heterna inte påverkas av att de särskilda kraven för att inneha de högre behörigheterna inte är uppfyllda.

Den andra komplikationen hänger samman med att både körkorts- direktivet och körkortslagen förutsätter att förnyelse av ett körkort kan behöva ske under giltighetstiden. Ett körkort kan gå förlorat eller behöva förses med nya uppgifter av formell eller mer materiell karaktär. I sådana fall gäller enligt körkortslagen att en ny frist för att förnya körkortet börjar löpa; i 3 kap. 14 § anges att ett körkort ska förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats. Det medför med nuvarande ordning att förnyelsen av körkortet och den regelbundna förlängningen av de högre behörigheterna kommer ur takt (i den mån de inte var ur takt redan innan, vilket beror på om det första förlängnings- tillfället vid 45 års ålder råkar sammanfalla med en förnyelse av körkortet, se 3 kap. 12 § jämförd med 14 § körkortslagen).

När det gäller det nya systemet med administrativ giltighetstid är det emellertid angeläget att prövningarna av de högre och lägre behörig- heterna synkroniseras, så att den administrativa giltighetstiden blir enhetlig för körkortets alla behörigheter. Det är även angeläget att en sådan samordning inte medför att den regelbundna prövningen av högre behörigheter skjuts upp. Regeringen ser två möjliga vägar att gå för att åstadkomma detta.

Det ena alternativet är att föreskriva att en förnyelse alltid ska ske vid de ordinarie förnyelsetillfällena vart femte år oavsett om körkortet har förnyats under tiden däremellan. I så fall behöver det vid en förnyelse som infaller däremellan endast ske en prövning av att kravet på permanent bosättning i Sverige är uppfyllt. Det andra alternativet är att, när behov av förnyelse uppstår p.g.a. någon särskild händelse, tidigare- lägga prövningen av om de medicinska kraven för de högre behörig- heterna är uppfyllda. Om exempelvis ett körkort med behörigheten (B och) C skulle komma bort och därför behöva förnyas under det tredje året efter det att körkortet utfärdades skulle det alltså ske en prövning i förtid av alla förutsättningar för att förnya ett sådant körkort enligt körkorts- direktivet.

I utkastet till lagrådsremiss förordades det senare alternativet. I sitt yttrande över utkastet har emellertid Transportstyrelsen uttryckt oro för att det kan komma att innebära både kostnader och olägenheter för såväl

Prop. 2011/12:25

samhället som den enskilde om körkortshavare ska behöva bevisa sin medicinska lämplighet även vid sådan förnyelse som inte sker med femårsintervall. Transportstyrelsen förordar därför i stället det först- nämnda alternativet. Regeringen har tagit fasta på Transportstyrelsens synpunkter och omarbetat förslaget i utkastet till lagrådsremiss. Den valda lösningen innebär visserligen att det körkort som ställs ut efter en förnyelse som inträffar mellan två femårsförnyelser kommer att vara giltigt endast en kortare tid innan det måste förnyas. Det väsentliga från direktivssynpunkt torde dock vara att den medicinska lämpligheten för körkortsinnehavet prövas vart femte år, vilket förslaget tillgodoser.

När det gäller körkort med de lägre behörigheterna (AM, A1, A2, A, B eller BE) behövs inga särskilda regler eftersom prövningen i princip är densamma vid tioårsförnyelse som vid förnyelse av annan anledning.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att direktivets regler om administrativ giltighetstid genomförs enligt följande. Ett körkort med endast behörighet AM, A1, A2, A, B eller BE ska förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats. Ett körkort som även omfattar behörighet C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE ska i stället förnyas med fem års intervall, räknat från utfärdandet, oavsett om förnyelse skett under tiden p.g.a. att körkortet gått förlorat eller uppgifter i körkortet ändrats. Vid förnyelse av ett körkort med någon av behörig- heterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE fortsätter dock sådan behörighet att gälla efter den ordinarie förnyelsen vart femte år endast om körkortshavaren visar att de medicinska kraven för att ha behörig- heten är uppfyllda.

Körkortet ska upphöra att gälla om det inte förnyas efter föreläggande. Såväl enligt regeringens förslag till lagtext som enligt gällande lydelse av körkortslagen återfinns bestämmelsen om att behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE efter en viss tidpunkt endast fortsätter att gälla om de medicinska kraven är uppfyllda i 3 kap. 12 § under rubriken ”Körkortets giltighet”. Lagrådet har anmärkt att paragrafen har ett nära samband med reglerna om förnyelse av körkort och att bestämmelsen därför lämpligen bör placeras under rubriken ”Förnyelse av körkort”,

t.ex. genom att arbetas in i 14 §.

Regeringen instämmer i att det finns ett samband mellan bestämmelsen om förlängd giltighet i 3 kap. 12 § i den föreslagna lydelsen och bestämmelsen om förnyelse i 3 kap. 14 §. Den förstnämnda bestämmel- sen rör emellertid giltigheten av vissa av de behörigheter som ett körkort kan ge snarare än förnyelse av körkortet. Även bestämmelsen om körkortets ogiltighet vid utebliven förnyelse (3 kap. 13 § första stycket 1) återfinns under rubriken ”Körkortets giltighet”. Regeringen anser att den nuvarande systematiken bör behållas.

I 3 kap. 11 § anges att ett körkort gäller från och med den dag då det utfärdas. I lagrådsremissen föreslogs ett tillägg om att detta gäller med den begränsning som följer av 12 §. Som Lagrådet påpekat handlar 12 § emellertid inte om från vilken tidpunkt ett körkort gäller. Den föreslagna ändringen av 11 § bör därför utgå.

Vad gäller förutsättningarna för förnyelse av körkort vid den administ- rativa giltighetstidens utgång gäller som framgått enligt art. 7.3 i direktivet ett krav på permanent bosättning, alternativt studier sedan sex månader, i den medlemsstat som förnyar körkortet. En bestämmelse av i

Prop. 2011/12:25

huvudsak motsvarande innehåll infördes den 1 december 2010 i 3 kap. 16 a § körkortsförordningen (1998:980). Liksom utredningen har rege- ringen emellertid ansett att direktivets regel om permanent bosättning eller studier i den medlemsstat som förnyar körkortet endast torde ha betydelse när körkortshavaren faktiskt är bosatt i någon EES-stat eller studerar där sedan minst sex månader. Därför föreskrivs i 3 kap. 16 a § körkortsförordningen (1998:980) att ett svenskt körkort även får förnyas om sökanden är permanent bosatt i en stat utanför EES.

De bestämmelser som reglerar förutsättningarna för förnyelse av körkort bör nu, med vissa modifieringar, tas in i körkortslagen. Rege- ringen föreslår att ett körkort vid det ordinarie förnyelsetillfället vart tionde eller vart femte år får förnyas om körkortshavaren antingen är permanent bosatt i Sverige eller studerar här sedan minst sex månader. Körkortet ska emellertid få förnyas även i det fall att körkortshavaren varken är permanent bosatt i en annan EES-stat eller studerar där sedan minst sex månader.

Lagrådet har anmärkt att de föreslagna bestämmelserna utformats med utgångspunkt i att direktivet inte hindrar att förnyelse av ett svenskt körkort sker oavsett bosättnings- eller studieort så länge det inte finns en anknytning till någon annan stat i EES. Lagrådet har mot den bakgrunden föreslagit en enklare utformning av bestämmelserna: Ett körkort får inte förnyas om körkortshavaren är permanent bosatt i någon annan stat inom EES eller, när det gäller förnyelse enligt 14 § första och andra styckena, sedan minst sex månader studerar i en sådan stat.

Enligt regeringens mening medför den formulering av bestämmelserna som Lagrådet föreslagit att Transportstyrelsen skulle vara förhindrad att förnya körkortet för en körkortshavare som visserligen är permanent bosatt i Sverige men som sedan sex månader studerar i en annan EES- stat. Omvänt skulle den innehavare av ett svenskt körkort som permanent bosatt sig i en annan EES-stat men som sedan sex månader ägnar sig åt studier i Sverige vara förhindrad att förnya sitt svenska körkort här. Detta skulle enligt regeringens mening inte stå i överensstämmelse med art. 7.3 b i direktivet. Regeringen står därför fast vid det förslag till lydelse som remitterades till Lagrådet.

Verkställighetsfrågor

Enligt 3 kap. 13 § första stycket 1 körkortslagen upphör ett körkort att gälla om det inte har förnyats efter föreläggande. Regeringen föreslår ingen ändring av denna bestämmelse. Transportstyrelsen har uppfattat att det är regeringens avsikt att föreläggande alltid ska ske innan ett körkort förnyas. Detta följer enligt regeringens mening inte av bestämmelsen och är heller inte avsikten.

Vad gäller föreläggande i nu nämnda situationer tillämpas den ordningen att föreläggande skickas ut till körkortshavaren först när tiden för förnyelse gått ut (se prop. 1997/98:124 s. 80). Lagrådet har uttalat att det kan sättas i fråga i vad mån en sådan ordning är förenlig med direktivet men att det saknar underlag för att förorda en annorlunda utformad reglering.

Prop. 2011/12:25

Regeringen konstaterar att det förfarande som beskrivits kan leda till att körkort i vissa fall inte blir ogiltiga förrän några månader efter det att körkortet senast skulle ha förnyats. Det bör emellertid samtidigt framhållas att innan ett föreläggande beslutas har Transportstyrelsen i god tid skickat ut underlag för ansökan om förnyelse till körkortshavaren. Det finns således ett väl inarbetat system för att tillgodose att det stora flertalet körkort förnyas i rätt tid.

Syftet med direktivets regler om administrativ giltighetstid är att ge fullt genomslag åt principen om ömsesidigt erkännande av körkort inom unionen genom att ensa de vitt skilda giltighetstider för körkort som hittills gällt i medlemsstaterna. Enligt regeringens mening strider inte en administrativ ordning som tillkommit i rättssäkerhetens intresse men som kan medföra smärre avvikelser från de föreskrivna giltighetstiderna mot detta grundläggande syfte. Den ordning som gäller nu får därför anses förenlig med direktivet.

Beträffande den medicinska kontroll som ska göras vid femårsför- nyelse av de högre behörigheterna har Transportstyrelsen föreslagit att läkarintyg inte ska behöva lämnas in förrän från 45 års ålder och att det dessförinnan ska räcka att lämna in en hälsodeklaration och ett intyg om synprövning. Regeringen anser att det av lagtexten endast bör framgå att de medicinska kraven ska vara uppfyllda (jfr 3 kap. 2 § körkortslagen). De närmare föreskrifterna om hur kontrollen ska ske kommer att meddelas av regeringen eller Transportstyrelsen i underordnade författningar (jfr 3 kap. 1 § körkortsförordningen).

Utredningen har uppmärksammat frågan om huruvida direktivets bestämmelser om administrativ giltighetstid ska tillämpas retroaktivt på körkort som utfärdats före direktivets ikraftträdande. Utredningen har tolkat direktivet så att den nya femåriga giltighetstiden ska tillämpas för körkort med de högre behörigheterna från och med det första förläng- ningstillfället efter direktivets ikraftträdande. Detta skulle enligt utred- ningen motverka de administrativa problem hos myndigheterna som skulle bli följden av två parallella system med en tioårig och en femårig giltighetstid för de högre behörigheterna.

Regeringen delar utredningens bedömning i huvudsak. Det är inte minst från trafiksäkerhetssynpunkt angeläget att förare med äldre behörigheter underkastas samma medicinska kontroll som de vars körkort utfärdas efter att de nya bestämmelserna införs. Som utredningen påpekat anges det visserligen i den femte beaktandesatsen att direktivet inte bör påverka befintlig behörighet att framföra fordon som beviljats eller förvärvats före dagen för direktivets tillämpning. Exempelvis en behörighet att köra buss som kräver behörighet D fr.o.m. 21 års ålder ska således inte påverkas av att åldersgränsen nu höjs till 24 år. Denna princip bör däremot inte hindra en ordning som innebär tätare medicinska kontroller än tidigare av den som innehar någon av de högre behörigheterna.

Regeringen föreslår därför att de nya bestämmelserna om förnyelse av körkort och fortsatt giltighet av högre behörigheter även ska omfatta körkort som utfärdats före den 19 januari 2013. I avsnitt 14 återkommer regeringen till hur detta bör regleras övergångsvis.

Prop. 2011/12:25

6.3.2Frivilliga krav

Regeringens bedömning: De krav rörande giltighetstid och förnyelse vid giltighetstidens utgång som enligt körkortsdirektivet är frivilliga för medlemsstaterna att ställa bör inte införas i svensk rätt.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: I artikel 7.3 andra till sjätte styckena i körkortsdirektivet anges ett antal krav rörande giltighetstid och förnyelse vid giltighetstidens utgång som medlemsstaterna kan välja att genomföra. Nedan följer en redovisning stycke för stycke av i vad mån möjligheten att införa dessa krav enligt utredningens mening bör utnyttjas. Därefter avger regeringen sin inställning i dessa frågor.

I andra stycket anges att medlemsstaterna vid förnyelse även för de lägre kategorierna AM, A1, A2, A, B1, B och BE får kräva en kontroll i fråga om fysisk och psykisk lämplighet. Utredningen har emellertid ansett att det system som vi har i Sverige med en plikt för läkare inom hela sjukvården att anmäla trafikfarliga sjukdomar uppfyller detta kontrollsyfte. Utredningen har även lämnat förslag till hur detta system kan utvecklas och förstärkas genom en skärpning av anmälningsskyldig- heten. Förslagen infördes i körkortslagen genom en lagändring den 1 september 2010. Jfr avsnitt 12 och 13.2.

I tredje stycket anges att den administrativa giltighetstiden får begränsas för körkort av alla kategorier som utfärdas till nya körkorts- havare i syfte att tillämpa särskilda trafiksäkerhetshöjande åtgärder riktade mot sådana körkortshavare. På ett snarlikt sätt anges i fjärde stycket att medlemsstaterna får begränsa den administrativa giltighets- tiden till tre år för körkort av kategorierna C och D som utfärdas för första gången till nya körkortshavare för att kunna tillämpa särskilda trafiksäkerhetshöjande åtgärder riktade mot sådana körkortshavare.

Utredningen har ansett att det inte framkommit några skäl för att införa en kortare giltighetstid för de körkort som utfärdas till nya körkorts- havare utan att det bara skulle bli en extra administrativ pålaga. Utred- ningen erinrar om den prövotid på två år som vi har i Sverige för körkort och som innebär att om körkortet under prövotiden blir föremål för åter- kallelse med stöd av 5 kap. 3 § 1–6, exempelvis p.g.a. trafikbrott, måste körkortshavaren för att få tillbaka sin körkortsbehörighet alltid genomgå ett nytt förarprov. Utredningen har påtalat att det dessutom finns andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder som kan tillämpas för riskgruppen unga förare, t.ex. sådan riskutbildning som sedan den 1 oktober 2008 är ett obligatoriskt moment för att få avlägga förarprov för körkort med behörighet A, A1 eller B.

I femte stycket anges att medlemsstaterna också får begränsa den administrativa giltighetstiden för individuella körkort av alla kategorier om det anses nödvändigt att tillämpa tätare medicinska kontroller eller

Prop. 2011/12:25

andra särskilda åtgärder, exempelvis begränsningar för den som begår Prop. 2011/12:25 trafiköverträdelser.

Enligt 3 kap. 10 § körkortslagen finns en möjlighet att föreskriva olika slag av villkor, t.ex. att viss typ av läkarintyg ska lämnas, för personer vars körkortsinnehav bedöms kräva visst slags kontroll. Vidare anges i 10 kap. 3 § att i ärenden enligt körkortslagen får den enskilde föreläggas att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov eller att förnya körkortet. Om ett sådant föreläggande inte följs återkallas körkortet enligt 5 kap. 3 § 8. Det finns således redan sätt att i det enskilda fallet kräva specifika intyg för fortsatt körkortsinnehav. Utredningen har gjort bedömningen att dessa individuellt anpassade möjligheter är att föredra framför ett system med begränsad giltighetstid för körkortet.

I sjätte stycket anges att i syfte att tillämpa tätare medicinska kontroller eller andra särskilda åtgärder, exempelvis repetitionskurser, får medlems- staterna förkorta den administrativa giltighetstiden för innehavare bosatta på deras territorium som har uppnått 50 års ålder. Den förkortade giltig- hetstiden får endast tillämpas efter förnyelse av körkort. Inte heller i denna del har utredningen funnit skäl att förändra gällande regler. Regeringen vill här för sin del hänvisa till de nyss nämnda möjligheterna för Transportstyrelsen att föreskriva villkor och meddela förelägganden om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov.

Sammantaget instämmer regeringen i utredningens bedömning och ställningstaganden i fråga om de frivilliga krav som nu behandlats. Det är således inte motiverat att göra några lagändringar i dessa avseenden.

6.3.3Förnyelse p.g.a. särskild händelse

Regeringens förslag och bedömning: Ett körkort ska även fortsätt- ningsvis förnyas om det har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i det har ändrats. Om förnyelse inte sker efter föreläggande kommer liksom i dag körkortet att upphöra att gälla.

Förnyelse får ske om körkortshavaren antingen är permanent bosatt i Sverige eller inte är permanent bosatt i någon annan stat inom EES.

Utredningens förslag: Avviker delvis från regeringens förslag och
bedömning. Utredningen föreslår att ett körkort ska bli ogiltigt om det
inte har ersatts efter föreläggande endast i det fallet att ersättningen
föranleds av att någon uppgift i körkortet ändrats. Körkortsbehörigheten
blir dock inte ogiltig i ett sådant fall. Vad gäller kravet på anknytning till
Sverige föreslår utredningen att ersättning i det fall att den föranleds av
att någon uppgift i körkortet ändrats ska förutsätta att sökanden är
permanent bosatt i Sverige, har studerat här i minst sex månader eller är
bosatt i en stat utanför EES.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens-
stämmer med regeringens förslag och bedömning.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt 3 kap. 14 §
körkortslagen ska ett körkort inte bara förnyas med regelbundna intervall
utan även om det har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i	82

det har ändrats. Så bör kunna ske även i fortsättningen. Förnyelse vid Prop. 2011/12:25 förlust av körkortet ska dock förutsätta att körkortshavaren är permanent

bosatt i Sverige. Detta följer av art. 11.5 i direktivet. På liknande sätt som vid förnyelse vid giltighetstidens utgång bör emellertid förnyelse kunna ske även för en innehavare av ett svenskt körkort som inte är permanent bosatt i en annan stat inom EES. Som berördes i avsnitt 6.3.1 bör de nya bosättningskraven tillämpas även vid förnyelse av körkort som utfärdats före den 19 januari 2013.

Lagrådet har föreslagit en enklare utformning av bestämmelserna om förutsättningarna för förnyelse. Regeringen har dock valt att stå fast vid det förslag till lydelse som remitterades till Lagrådet. Skälen för detta utvecklas i avsnitt 6.3.1.

Enligt regeringens bedömning behandlas den speciella situationen att körkortet ska förnyas p.g.a. att någon uppgift i det har ändrats inte i direktivet. I det fallet bör emellertid samma krav i fråga om bosättning gälla som vid förlust av körkortet eftersom det annars skulle öppnas en möjlighet att kringgå direktivets krav på åtminstone permanent bosätt- ning vid förnyelse vid den administrativa giltighetstidens utgång.

Enligt 3 kap. 13 § första stycket 1 gäller att underlåtenhet att efter föreläggande förnya ett körkort som gått förlorat eller vari någon uppgift har ändrats leder till att körkortet blir ogiltigt. Denna bestämmelse föreslås inte ändras.

6.3.4Ogiltighet

Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om ogiltighet av körkort bör behållas.

Utredningens förslag: Avviker från regeringens bedömning. Som en
följd av sitt förslag om att särskilja körkortsbehörigheten från körkortet
föreslår utredningen bestämmelser om att i vissa fall endast körkortet ska
bli ogiltigt och i andra fall även körkortsbehörigheten. Körkortet ska
således bli ogiltigt när dess giltighetstid löper ut, om körkortet inte ersätts
efter föreläggande, när körkortsbehörigheten blir ogiltig eller när
körkortet ersätts med ett annat körkort. Vidare ska även körkortsbehörig-
heten bli ogiltig om den har återkallats eller körkortet har omhänder-
tagits, om körkortet har ersatts med ett EES-körkort eller om innehavaren
har ett eller flera giltiga EES-körkort och inte efter uppmaning anger
vilket av körkorten som ska behållas eller anger att ett annat än det
svenska körkortet ska behållas. En körkortsbehörighet blir även ogiltig
för kategori C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE om körkortet inte har
ersatts inom den administrativa giltighetstiden. Slutligen kan en
körkortsbehörighet förklaras ogiltig på körkortshavarens egen begäran.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med
regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens bedömning: I avsnitt 6.3.1 anförde regeringen
att ett körkort ska upphöra att gälla i samband med den administrativa
giltighetstidens utgång om det inte förnyas efter föreläggande. I avsnitt	83

6.3.3 anfördes vidare att ett förstört eller förkommet körkort eller ett Prop. 2011/12:25 körkort i vilket en uppgift ändrats ska bli ogiltigt om det inte förnyas

efter föreläggande. Detta överensstämmer med vad som nu gäller enligt 3 kap. 13 § första stycket 1 körkortslagen.

Enligt 3 kap. 13 § körkortslagen ska ett körkort i övrigt upphöra att gälla om det är återkallat eller omhändertaget, om det har ersatts med ett annat körkort eller bytts ut mot ett utländskt körkort eller om innehavaren förutom körkortet har ett eller flera andra giltiga EES-körkort och inte efter uppmaning anger vilket av körkorten som ska behållas eller anger att ett annat än det svenska körkortet ska behållas. Slutligen ska ett körkort förklaras ogiltigt om körkortshavaren begär det. Regeringen anser att även beträffande dessa övriga ogiltighetsfall kan nuvarande bestämmelser kvarstå oförändrade. I avsnitt 5.1.3 föreslår regeringen emellertid att ett körkort även ska bli ogiltigt om det inte lämnats ut inom ett år från den dag då det utfärdats.

6.3.5Förarbevis

Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om förarbevis bör behållas oförändrade.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Utredningen föreslår dock att förarbeviset ska ha en administrativ giltighetstid om tio år i likhet med körkort med lägre behörigheter och att det ska ersättas inom den tiden. Förarbevisen ska upphöra att gälla när denna tid löpt till ända. Utredningen föreslår också olika grunder för när förarbevis och förarbehörighet blir ogiltiga.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: Körkortsdirektivet berör inte förarbevis som är en i Sverige inhemsk konstruktion. För närvarande gäller att ett förarbevis i likhet med ett körkort gäller från och med den dag då det utfärdas. Det ska förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats. Det ska också förnyas om det har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i det har ändrats. Om förar- beviset inte förnyas efter föreläggande upphör det att gälla. Dessa och övriga regler om förarbevis bör behållas oförändrade med undantag för vad som följer av att beviset om att körkort eller förarbevis utfärdats avskaffas. I avsnitt 5.1.3 föreslår regeringen att ett förarbevis även ska bli ogiltigt om det inte lämnats ut inom ett år från den dag då det utfärdats.

6.3.6	Krav för utfärdande av körkort efter återkallelse i vissa	Prop. 2011/12:25
	fall

Regeringens bedömning: Det bör inte införas något ytterligare krav på att den sökande visar att de medicinska kraven för att ha behörig- heten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE är uppfyllda för att körkort ska kunna utfärdas efter återkallelse.

Utredningens bedömning: Finns inget i denna del.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Finns inget i denna del. Skälen för regeringens förslag: I lagrådsremissen föreslogs en bestämmelse om att det i vissa fall ska krävas att den sökande visar att de medicinska kraven för att ha behörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE är uppfyllda för ett nytt körkort ska utfärdas. Kravet skulle gälla i fall då ett körkort med någon av de nämnda behörigheterna återkallats med stöd av 5 kap. 3 § 2–4 och körkortets ogiltighet bestämts till högst ett år. Syftet med bestämmelsen var att förhindra att kravet på medicinsk kontroll vart femte år sätts ur spel för en sökande som fått ett körkort med någon av de högre behörigheterna återkallat en kortare tid på grund av exempelvis fortkörning genom att ett nytt körkort utfärdas för honom eller henne utan någon prövning av hans eller hennes medicinska lämplighet. Regeringen gör emellertid nu bedömningen att den bestämmelse som föreslogs är alltför ingripande mot körkortshavarna

och avstår därför tills vidare från att lägga fram förslaget.

Övningskörning

Prop. 2011/12:25

7.1Justerade krav för övningskörning

7.1.1Ålderskrav

Regeringens förslag: För övningskörning med fordon som kräver behörighet A1 ska ålderskravet sänkas från 16 år till 15 år och nio månader. Den som övningskör med motorcykel som kräver behörighet A2 ska ha uppnått en ålder av 17 år och 6 månader. För övnings- körning med tvåhjulig motorcykel som kräver behörighet A krävs åldern 19 år och 6 månader under förutsättning att övningsföraren har haft körkort med behörigheten A2 under minst ett år och sex månader (stegvist tillträde). Har övningsföraren inte innehaft behörigheten A2 under denna tid krävs i stället att han eller hon fyllt 23 år (direkt- tillträde).

Lägsta tillåtna ålder för att övningsköra med fordon som kräver utökad B-behörighet ska vara 17 år och 6 månader medan ålderskravet för att övningsköra med fordon som kräver behörigheterna C1 eller C1E ska vara 18 år. Ålderskravet för övningskörning med fordon som kräver behörigheterna C, CE, D1 eller D1E ska vara 20 år. Samma ålderskrav ska gälla för övningskörning med trehjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 15 kilowatt. För övningskörning med fordon som kräver någon av behörigheterna D och DE ska ålderskravet vara 23 år.

Regeringens bedömning: För övningskörning med moped, snöskoter, terränghjuling och fordon som kräver behörighet BE bör nu gällande ålderskrav 14 år och 9 månader, 15 år och 9 månader respektive 18 år behållas. Även för övningskörning med fordon som kräver behörighet B bör nu gällande ålderskrav behållas, frånsett det högre ålderskravet 20 år för att köra trehjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 15 kilowatt.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens
förslag och bedömning. Utredningen har dock föreslagit ett generellt
ålderskrav på 16 år för övningskörning med fordon som kräver behörig-
het B och 20 år för övningskörning med fordon som kräver behörighet A
vid stegvist tillträde. För övningskörning med fordon som kräver
behörighet A1, A och utökad B-rätt föreslås ålderskraven 16 år, 23 år och
sex månader (vid direkttillträde) respektive 18 år. Utredningen har inte
lämnat något särskilt förslag i fråga om det tyngre slaget av trehjulig
motorcykel.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att övningskörning
bör kunna ske innan åldern för att ta körkort uppnås. Cykel Motor och
Sportfackhandlarna (CMS), Riksorganisationen Sveriges MotorCyklister
(SMC) och Moped- och motorcykelbranschens Riksförbund (McRF)
anser att övningskörning genomgående ska kunna ske sex månader innan
behörighetsåldern uppnås. Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR)
anser att det borde finnas möjlighet att få övningsköra för behörighet A1
från 15 år och nio månader, dvs. tre månader innan prov tidigast kan
genomföras.	86

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens-			Prop. 2011/12:25
stämmer med regeringens förslag med den skillnaden att bestämmelsen i
4 kap. 3 § körkortslagen om övningskörning i trafikskola med den
tyngsta typen av motorcykel föreslogs upphävas.
Remissinstanserna: McRF och SMC anser att det ska vara möjligt att
övningsköra privat för behörighet AM (moped klass I). SMC anser
vidare att åldersgränserna för övningskörning för behörighet A1 ska vara
15 år och sex månader och för behörighet A vid direkttillträde 22 år.
Slutligen anser SMC att elever i trafikskolor även i fortsättningen ska få
köra motorcykel med obegränsad effekt även om de har för avsikt att ta
A2-behörighet.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: De nya körkorts-
behörigheter som måste införas och de ändringar i befintliga behörigheter
som måste göras i körkortslagen p.g.a. det tredje körkortsdirektivet
medför även ett behov av ändringar i bestämmelserna om ålderskrav för
att få övningsköra. Utredningen har mot den bakgrunden föreslagit
följande ålderskrav för övningskörning.
Utredningens förslag till ålderskrav för övningskörning med fordon
som kräver körkortsbehörighet
Behörighet som krävs för Ålderskrav
fordonet
AM	14	år och 9 månader
A1	16	år
A2	17	år och 6 månader
A	20	år vid stegvist tillträde
	23	år och 6 månader vid
	direkttillträde
B	16	år
utökad B-rätt	18	år
C1	18	år
C1E	18	år
C	20	år
CE	20	år
D1	20	år
D1E	20	år
D	23	år
DE	23	år
Härutöver har utredningen föreslagit att nu gällande ålderskrav för
övningskörning med moped klass II och skoter eller terränghjuling, 14 år
och nio månader respektive 15 år och nio månader, bör bibehållas.
Utredningen har haft som utgångspunkt att i så stor utsträckning som
möjligt behålla de gällande kraven i sitt förslag om nya åldersgränser.
När det gäller nya ålderskrav har utredningen låtit trafiksäkerhetsaspekter
och praktiska aspekter vara vägledande. Utredningen har ansett att
hänsyn ska tas till den mognad som en ung person typiskt sett kan antas
ha uppnått vid respektive ålder och till vad fordonet kräver på grund av
fartresurser m.m.. Eftersom behörighet A2 grovt sett motsvarar den
begränsade A-behörighet som i dag följer av 2 kap. 6 § körkortslagen har			87

utredningen valt samma ålderskrav för behörighet A2 som för den behörigheten. Behörigheten A motsvarar omvänt ungefär den ”obegränsade A-behörighet” som anges i 2 kap. 6 §. Vid stegvist tillträde till behörighet A gäller enligt förslaget samma ålderskrav för att få övningsköra som för den obegränsade A-behörigheten i dag. Vid direkt- tillträde gäller i stället en högre åldersgräns med hänsyn till att ålders- kravet för att förvärva behörigheten i sådana fall skärpts betydligt. För de nya behörigheterna C1 och C1E gäller samma åldersgräns som för behörigheterna C och CE i dag. För de senare behörigheterna har ålders- kravet skärpts. Motsvarande gäller för behörigheterna D1 och D1E respektive D och DE. Ålderskravet för behörighet AM infördes i körkortslagen i mars 2009.

Regeringen anser att de föreslagna ålderskraven i huvudsak är väl avvägda och ansluter sig helt till dem när det gäller de olika behörig- heterna för lastbil och buss (med och utan släpfordon som kräver behörighet E) samt moped. Regeringen vill ändå föreslå några juste- ringar.

Flera remissinstanser har kritiserat att utredningen för vissa behörig- heter har föreslagit samma ålderskrav för övningskörning som för att förvärva förarbehörigheten. De anser att övningskörning genomgående ska kunna ske en tid innan förarprov får avläggas och förarbehörigheten förvärvas. STR anmärker särskilt på ålderskravet 16 år för såväl övnings- körning för som förvärv av behörigheten A1 och menar att det är stressande för eleverna att de både kan avlägga förarprov och få börja övningsköra vid samma ålder.

Det som remissinstanserna pekar ut som ett problem är inte en nyhet med utredningens förslag. Likalydande ålderskrav för förvärv och övningskörning gäller redan i dag för behörigheterna A1, BE, C och CE. Regeringen har dock förståelse för att regleringen kan uppfattas som ologisk. Principen bör i möjligaste mån vara att den tidpunkt då körkortet tidigast kan utfärdas föregås av en period då sökanden får övningsköra. Regeringen anser med hänsyn till detta att åldersgränsen för att få övningsköra med sådana fordon som kräver behörighet A1 i fortsätt- ningen bör vara 15 år och nio månader, i likhet med vad som nu gäller för övningskörning med snöskoter eller terränghjuling. Vid stegvist tillträde till behörighet A kan ålderskravet bestämmas till 19 år och sex månader i stället för 20 år och vid direkttillträde 23 år i stället för 23 år och sex månader. SMC har framfört önskemål om att ålderskraven i stället ska bestämmas till 15 år och sex månader för övningskörning för behörighet A1 och 22 år för behörighet A (vid direkttillträde). SMC anser att skillnaden mellan ålderskraven för övningskörning med person- bil och tung motorcykel är orimlig. Regeringen anser emellertid sitt förslag till åldersgränser vara väl avvägt. Åldersgränserna är vidare samordnade med dem som gäller för övningskörning med snöskoter och terränghjuling respektive buss som kräver D-behörighet. Det finns ett värde i att reglerna om ålderskrav inte blir alltför differentierade och svåröverskådliga.

För övningskörning med fordon som kräver utökad B-behörighet kan åldersgränsen sättas vid 17 år och sex månader i likhet med vad som i dag krävs för övningskörning med dragfordon som kräver behörighet B och lätt släpfordon. För behörigheterna BE, C1 och C1E kan emellertid

Prop. 2011/12:25

ålderskravet inte sänkas under 18 år eftersom övningskörning med fordon som omfattas av dessa behörigheter enligt 4 kap. 4 § körkorts- lagen kräver åtminstone innehav av körkort med behörighet B.

Utredningen har utan närmare motivering föreslagit en generell ålders- gräns 16 år för övningskörning för behörighet B. Enligt nuvarande bestämmelser gäller detta krav endast för övningskörning med personbil utan släpfordon. För övriga fordon och fordonskombinationer som får framföras med körkort med behörighet B (och med vilka övningskörning får ske) är ålderskravet 17 år och sex månader. Det handlar om personbil med lätt släpfordon och lätt lastbil med eller utan sådant släpfordon samt tre- eller fyrhjulig motorcykel. Regeringen anser att dessa bestämmelser inte bör ändras. För trehjulig motorcykel med en nettoeffekt över 15 kilowatt bör dock åldersgränsen 20 år gälla med hänsyn till att sådana inte får framföras förrän vid 21 års ålder.

Vad beträffar behörighet A ska anmärkas att ålderskraven 19 år och sex månader (vid stegvist tillträde) respektive 23 år (vid direkttillträde) för att få övningsköra endast bör gälla tvåhjuliga motorcyklar. För trehjuliga motorcyklar med en högre nettoeffekt än 15 kilowatt bör i stället ålderskravet vara 20 år i enlighet med vad som sagts ovan. För trehjuliga motorcyklar med en lägre effekt än 15 kilowatt gäller ålders- kravet 15 år och nio månader.

Enligt 4 kap. 3 § körkortslagen får den som har uppnått en ålder av 17 år och sex månader övningsköra i trafikskola med sådan motorcykel som avses i 2 kap. 6 § under förutsättning att den som har uppsikt under körningen följer med på motorcykeln eller i en sidvagn. I utkastet till lagrådsremiss föreslogs att bestämmelsen skulle upphävas när nu den ”obegränsade A-behörigheten” ersätts av en generell A-behörighet med andra tillträdeskrav. I utkastet ansågs det naturligt att övningskörning med fordon som kräver A-behörighet får ske först i anslutning till att sådan behörighet förvärvas efter ett körprov vid stegvist tillträde eller efter ett fullständigt förarprov vid direkttillträde.

SMC har uttryckt förståelse för resonemanget men påpekar att lagänd- ringen får stora konsekvenser för motorcyklisterna. Den innebär nämligen att små trafikskolor måste införskaffa en extra motorcykel för att tillgodose kraven för övningskörning för både behörighet A2 och A. SMC konstaterar att trafikskolornas kostnader betalas av eleverna och att om skolorna inte får kostnadstäckning lägger de ned utbildningen.

Skälet för förslaget att upphäva den aktuella bestämmelsen var främst att skapa en mer logisk ordning när de nya behörigheterna införs. Från trafiksäkerhetssynpunkt är det emellertid acceptabelt att behålla den särskilda bestämmelsen om övningskörning i trafikskola från 17 år och sex månaders ålder. De farhågor som SMC har framfört om följderna av att bestämmelsen upphävs är värda att beakta och regeringens samman- tagna bedömning är nu att den kan kvarstå. Bestämmelsen bör dock omformuleras med hänsyn till att den ”obegränsade” behörighet som anges i 2 kap. 6 § körkortslagen ersätts med behörighet A.

SMC och McRF har framfört önskemål om att det ska vara möjligt att övningsköra privat med moped. Frågan om privat övningskörning diskuterades i samband med att bestämmelserna om behörighet att köra mopeder, snöskotrar och terränghjulingar reformerades 2009. Regeringen vägde då noggrant skälen för och emot en sådan ordning (se prop.

Prop. 2011/12:25

2008/09:60 s. 43) och fann därvid att nackdelarna överväger fördelarna. Prop. 2011/12:25 Regeringen ser inget skäl att göra någon annan bedömning i dag.

7.1.2Ålderskrav för övningskörning/körträning under utbildning enligt lagen om yrkesförarkompetens

Regeringens förslag: Vid körträning som också utgör övningskörning enligt lagen om yrkesförarkompetens ska andra ålderskrav gälla i vissa fall. I stället för ålderskravet 20 år ska gälla att den som körtränar inom ramen för oförkortad grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten C eller CE ska ha uppnått en ålder av 18 år. I stället för ålderskravet 23 år ska gälla att den som körtränar inom ramen för förkortad eller oförkortad grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten D eller DE ska ha uppnått en ålder av 20 år.

Utredningens förslag: Utredningen har inte föreslagit några särskilda
ålderskrav vid körträning enligt lagen om yrkesförarkompetens utan har
hänvisat till att lägre ålderskrav kan gälla för den som övningskör under
utbildning enligt den lagen.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege-
ringens förslag.
Remissinstanserna: Transportstyrelsen föreslår en ändring av den
föreslagna lydelsen av 4 kap. 2 a § körkortslagen.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen har i sitt förslag till
ålderskrav för övningskörning tagit in en erinran om att andra ålderskrav
kan gälla för den som övningskör under utbildning enligt lagen
(2007:1157) om yrkesförarkompetens (YKL). I den lagen finns inga
bestämmelser om övningskörning och utredningen har inte heller före-
slagit några sådana. I 4 kap. 3 § första stycket YKL i nuvarande lydelse
anges dock att den som deltar i grundutbildning för att förvärva grund-
läggande yrkesförarkompetens ska körträna med sådant fordon som
kompetensen avser. Körträningen ska ske under uppsikt av en lärare hos
den som bedriver utbildningsverksamhet enligt lagen. I andra stycket
anges att vid körträning med någon som inte har förarbehörighet för
fordonet gäller bestämmelserna om övningskörning i 4 kap. körkorts-
lagen.
I YKL anges olika ålderskrav för att utföra förvärvsmässiga gods- eller
persontransporter med lastbil eller buss. Dessa underskrider i flera fall de
ålderskrav som föreskrivs i körkortsdirektivet för att utfärda körkort med
motsvarande behörigheter. Redan i den gällande lydelsen av 3 kap. 1 §
körkortslagen, där ålderskraven för att utfärda körkort med olika
behörigheter anges, föreskrivs därför lägre ålderskrav för den som inom
gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning har förvärvat grund-
läggande kompetens att utföra transporter med buss.
De nya ålderskrav för övningskörning med tung lastbil, buss och släp-
fordon som regeringen föreslagit ovan, och som hänger samman med de
nya högre ålderskraven för att utfärda körkort för dessa behörigheter,
överstiger i flera fall motsvarande ålderskrav för att utföra förvärvs-
mässiga transporter enligt YKL. Detta medför inga problem så länge	90

grundutbildningen för yrkesförarkompetens äger rum inom gymnasie- skolan eller kommunal vuxenutbildning, eftersom det i 4 kap. 1 § körkortsförordningen föreskrivs att ålderskraven för övningskörning i körkortslagen inte ska gälla vid sådan utbildning. Om grundutbildning för yrkesförarkompetens inte äger rum inom skolväsendet utgör emeller- tid de föreslagna åldersgränserna för övningskörning ett hinder för eleven att övningsköra under utbildningstiden. Det bör därför införas bestäm- melser i 4 kap. körkortslagen om undantag ifrån de vanliga ålderskraven för övningskörning i dessa fall.

Regeringen föreslår följande undantagsbestämmelser. I stället för ålderskravet 20 år gäller att den som körtränar inom ramen för oförkortad grundutbildning enligt 4 kap. 1 § YKL för fordon som kräver förar- behörigheten C eller CE ska ha uppnått en ålder av 18 år. I stället för ålderskravet 23 år gäller att den som körtränar inom ramen för förkortad eller oförkortad grundutbildning enligt 4 kap. 1 eller 2 § YKL för fordon som kräver förarbehörigheten D eller DE ska ha uppnått en ålder av 20 år. Liksom tidigare gäller dock inte något ålderskrav om utbildningen äger rum i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning (se 4 kap. 1 § körkortsförordningen).

Ålderskravet 18 år vid körträning/övningskörning med tung lastbil (inkl. tungt släp) överensstämmer med ålderskravet i 3 kap. 3 § YKL för att få utföra förvärvsmässiga godstransporter med sådana fordon efter oförkortad grundutbildning. Eftersom övningskörning med tung lastbil och med släpfordon förutsätter innehav av B-körkort kan åldersgränsen inte sättas lägre.

Ålderskravet 20 år vid körträning med buss (inkl. tungt släp) är anpassat till ålderskravet 21 år för att få utföra persontransporter med sådana fordon efter grundutbildning enligt 3 kap. 5 § första stycket YKL. Ålderskravet 21 år gäller enligt 3 kap. 6 § första stycket andra meningen också om yrkesförarkompetensen förvärvats genom s.k. förkortad grund- utbildning, förutsatt att fordonet används i linjetrafik och linjens längd inte överstiger 50 kilometer. Om sistnämnda förutsättning inte är uppfylld gäller enligt första meningen samma stycke i stället ålderskravet 23 år. Regeringen anser dock att ålderskravet 20 år vid körträning med buss ska gälla generellt. De begränsningar som gäller för att få utföra persontransporter från och med 21 års ålder har nämligen ingen relevans vid övningskörning utan får betydelse först när körkort för behörigheten ska utfärdas och då eventuellt förenas med villkor om viss linjetrafik.

Syftet med de sänkta ålderskrav som nu föreslås är att möjliggöra körträning för den som genomgår grundutbildning enligt YKL. Körträningen sker under överinseende av en lärare hos den som bedriver utbildningen. Regeringen anser att det är lämpligt att de sänkta ålders- kraven endast gäller vid sådan körträning och inte vid eventuell övnings- körning utanför utbildningen.

Transportstyrelsen har föreslagit följande modifiering av undantags- bestämmelserna. Ålderskravet 18 år ska gälla vid övningskörning i trafikskola för den som samtidigt genomgår oförkortad grundutbildning enligt 4 kap. 1 § YKL för fordon som kräver förarbehörigheten C eller CE. Ålderskravet 20 år ska gälla vid övningskörning i trafikskola för den som samtidigt genomgår förkortad eller oförkortad grundutbildning

Prop. 2011/12:25

enligt 4 kap. 1 eller 2 § YKL för fordon som kräver förarbehörigheten D Prop. 2011/12:25 eller DE.

Enligt Transportstyrelsen är syftet med förslaget att möjliggöra även för sådana anordnare av utbildning enligt YKL som inte har tillstånd att driva trafikskola att ta emot unga elever som saknar körkort med lastbils- eller bussbehörighet. Den delen av utbildningen som utgörs av övnings- körning skulle i dessa fall kunna förläggas till en trafikskola. Skälet till att införa en sådan möjlighet skulle vara att motverka en konkurrens- nackdel för utbildningsanordnare som saknar tillstånd att bedriva trafik- skola.

Regeringen konstaterar att det i 4 kap. 3 § YKL föreskrivs att körträning inom ramen för yrkesförarkompetensutbildning ska ske under uppsikt av en lärare hos den som bedriver utbildningsverksamhet enligt lagen. Detta gäller oavsett om körträningen också innefattar övnings- körning eller inte. Den möjlighet som Transportstyrelsen vill åstad- komma skulle därför kräva att även 4 kap. 3 § YKL ändrades. Rege- ringen ser emellertid ett värde i att en och samma utbildningsanordnare tar ett helhetsansvar för den nödvändiga utbildningen av unga yrkes- förare, oavsett vilket utbildningsbehov dessa har. Regeringen har därför för närvarande inte för avsikt att föreslå någon ändring av 4 kap. 3 § YKL. Det betyder att den som önskar utbilda yrkesförare som saknar körkort med lastbils- eller bussbehörighet antingen behöver tillstånd att driva trafikskola eller ha rätt att öva uppsikt över övningskörning på annan grund (såsom vid övningskörning inom polisväsendet).

7.1.3Krav för övningskörning för högre behörigheter

Regeringens förslag: Kravet slopas på den som inte har körkort med behörigheten B att inom tre år före övningskörningen ha haft körkort för det eller de slag av fordon med vilket körningen sker, om övnings- körningen sker med sådant fordon eller sådan fordonskombination som kräver behörigheten C, D eller E. För att få övningsköra med sådana fordon eller fordonskombinationer som kräver behörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE ska det vara tillräckligt att inneha B-körkort eller att ha haft körkort för det slag av fordon med vilket körningen sker.

Regeringens bedömning: Vid övningskörning i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning bör de särskilda regler som gäller i dag fortsätta att gälla. Dessa innebär att övningskörning med fordon som kräver behörigheten BE, C eller D inte får ske innan de kunskaper och färdigheter som krävs för behörigheten B har uppnåtts. Övnings- körning med fordon som kräver behörigheten CE eller DE får på motsvarande sätt inte ske innan de kunskaper och färdigheter som krävs för behörighet för dragfordonet har uppnåtts. Dessa bestämmel- ser bör på motsvarande sätt gälla de nya behörigheterna C1, C1E, D1 och D1E.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningen har dock även föreslagit att övningskörning

för att förvärva den utökade B-behörigheten ska omfattas av bestäm- melsen.

Remissinstanserna: Skolverket anför att den särskilda bestämmelse som gäller vid övningskörning inom gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning, om att övningskörning med fordon som kräver behörigheten BE, C eller D inte får ske innan de kunskaper och färdig- heter som krävs för behörigheten B har uppnåtts, bör slopas. Övriga remissinstanser framför inga synpunkter i denna del.

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens- stämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt 4 kap. 4 § körkortslagen får övningskörning med sådant fordon som kräver behörigheten C, D eller E endast ske om den som övningskör har ett körkort med behörigheten B eller inom tre år före övningskörningen har haft körkort för det slag av fordon med vilket körningen sker. Av 3 kap. 6 § körkortslagen framgår att körkort med behörigheten C eller D får utfärdas endast för den som har körkort med behörigheten B. Om sökanden har haft körkort med behörigheten BC, BD eller BCD får dock körkort med motsvarande behörighet utfärdas samtidigt. På liknande sätt gäller enligt 7 § att körkort med behörigheten BE, CE eller DE får utfärdas endast för den som har behörighet för dragfordonet. Om sökanden har haft körkort med behörighet för dragfordon och släpfordon av det slag som ansökan avser får dock körkort med motsvarande behörighet utfärdas samtidigt.

De aktuella bestämmelserna om övningskörning och utfärdande av körkort skiljer sig alltså åt såtillvida att för övningskörning gäller att sökanden ska ha innehaft de högre behörigheterna inom en treårsperiod medan det för utfärdande av körkort med de högre behörigheterna inte längre ställs något sådant krav. En treårsgräns gällde dock fram till den 1 oktober 2003 även för utfärdandet då den togs bort med motiveringen att den saknade motsvarighet i det andra körkortsdirektivet.

Eftersom varken det andra eller det tredje körkortsdirektivet innehåller några bestämmelser om övningskörning är det ur EU-rättslig synvinkel inte nödvändigt att slopa treårsgränsen i 4 kap. 4 § körkortslagen. Å andra sidan hindrar inte det tredje körkortsdirektivet att så sker. Från körkortslagens synpunkt förefaller det egendomligt och omotiverat att upprätthålla kravet på att inom tre år före övningskörningen ha haft körkort för det slag av fordon med vilket körningen sker när något motsvarande krav inte gäller i de snarlika situationer som avses i 3 kap. 6 och 7 §§. Regeringen föreslår därför i likhet med utredningen att treårs- gränsen i 4 kap. 4 § slopas.

Med högre behörigheter bör i paragrafen fortsättningsvis även avses C1, C1E, D och D1E. Däremot bör inte den utökade B-behörigheten omfattas eftersom B-körkort enligt regeringens bedömning inte är någon förutsättning för förvärv av denna behörighet (se avsnitt 5.2.5).

Vid övningskörning i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning gäller särskilda bestämmelser p.g.a. att övningsförare i sådan verksamhet i regel är för unga för att ha B-körkort. I dessa fall aktualiseras inte frågan om treårsgränsen. Av dessa bestämmelser framgår bl.a. att övningskörning med fordon som kräver behörighet BE, C eller D inte får

Prop. 2011/12:25

ske innan de kunskaper och färdigheter som krävs för behörighet B har Prop. 2011/12:25 uppnåtts (se 4 kap. 2 körkortsförordningen (1998:980)). Skolverket har

anfört att detta krav bör tas bort så att övningskörning kan ske direkt med fordon som kräver behörighet C1. Verket motiverar detta med att det inom skolan har visat sig att det många gånger är enklare att gå över från tyngre till lättare fordon än tvärtom och att övningskörning direkt med tyngre fordon kommer att ge eleverna en större mängd körträning med det fordon som utbildningen avser.

Regeringen konstaterar att kravet i 4 kap. 2 § körkortsförordningen på att eleven besitter de kunskaper och färdigheter som krävs för behörighet B svarar mot kravet enligt 4 kap. 4 § körkortslagen på innehav av B- körkort för övningskörning med fordon som kräver högre behörigheter när övningskörningen sker utanför gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen. Samma princip om förtrogenhet med lättare fordon kommer till uttryck när det gäller utfärdande av C- eller D-körkort i 3 kap. 6 § körkortslagen som i sin tur genomför art. 5.1 a i det andra körkortsdirektivet (jfr art. 6.1 a i det tredje körkortsdirektivet). En uttalad ambition med det tredje körkortsdirektivet är enligt dess beaktandesats 10 att ytterligare stärka principen om stegvist tillträde när det gäller bl.a. fordon avsedda för gods- eller persontransporter. Mot den bakgrunden finner regeringen det inte lämpligt att genomföra Skolverkets förslag om att tillåta övningskörning direkt med lastbil eller buss.

Bestämmelserna i 4 kap. 2 § körkortsförordningen bör på motsvarande sätt gälla de nya behörigheterna C1, C1E, D1 och D1E.

7.2Uppsikt under övningskörning

7.2.1Föreskrifter i lag eller förordning?

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om uppsikt under övningskörning ska även fortsättningsvis meddelas i körkortslagen respektive körkortsförordningen i samma utsträckning som i dag.

Utredningens förslag: Avviker från regeringens bedömning.
Utredningen föreslog att bestämmelserna om vad som krävs av den som i
sin yrkesutövning håller uppsikt under övningskörning ska föras över till
körkortsförordningen.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med
regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens bedömning: Grundläggande bestämmelser
om att övningskörning ska ske under uppsikt och kraven på den som ska
utöva överinseendet finns huvudsakligen i 4 kap. körkortslagen.
Kompletterande bestämmelser finns i 4 kap. körkortsförordningen. Där
finns som tidigare berörts också samtliga bestämmelser om övnings-
körning i det fall då övningskörning sker i gymnasieskolan eller
kommunal vuxenutbildning.
Utredningen har föreslagit att de bestämmelser i körkortslagen som rör
uppsikt under annan övningskörning än privat, av utredningen kallad	94
	94

yrkesanknuten uppsikt, ska flyttas över till körkortsförordningen. Prop. 2011/12:25 Utredningen har angivit som skäl för detta att bestämmelserna inte rör

förhållandet mellan enskild och det allmänna. Utredningen har inte närmare utvecklat denna tankegång men regeringen finner för sin del att enbart frågan om en föreskrift rör förhållandet mellan enskild och det allmänna inte bör vara avgörande för valet av normgivningsnivå.

En utgångspunkt för regeringen vid valet mellan att behålla de nu aktuella bestämmelserna om uppsikt under övningskörning i lag och att införa dem i förordning är att de bör hållas samlade på samma nivå. Det främjar reglernas överskådlighet och inbördes logik. En annan utgångs- punkt är att de bör meddelas i anslutning till andra bestämmelser av samma karaktär och dignitet.

Bestämmelserna om övningskörning i 4 kap. körkortslagen komplette- rar och svarar i viss utsträckning emot bestämmelserna om förarbehörig- het samt körkort och förarbevis i 2 och 3 kap. samma lag. De reglerar under vilka förutsättningar den som inte har körkort eller förarbevis får öva sig i att köra i syfte att förvärva ett sådant. Bestämmelserna bör mot den bakgrunden även fortsättningsvis återfinnas i lag i samma utsträck- ning som i dag. Det gäller inte minst bestämmelserna om uppsikt under övningskörning eftersom den som utövar uppsikten också anses som förare av fordonet. Det kan här erinras om att innan den nuvarande körkortslagen trädde i kraft alla bestämmelser om övningskörning fanns i körkortsförordningen (1977:722). Bestämmelserna lyftes dock, med undantag för bestämmelserna om övningskörning i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning, in i den nya körkortslagen med moti- veringen att de ”för den enskilde grundläggande bestämmelserna om övningskörning bör finnas i körkortslagen” (se prop. 1997/98:124 s. 82).

Med de utgångspunkter som angivits ovan bör övervägas om inte bestämmelserna i körkortsförordningen om övningskörning i gymnasie- skolan och kommunal vuxenutbildning helt eller delvis bör flyttas över till körkortslagen. Vid den nuvarande körkortslagens tillkomst ansågs emellertid att de särskilda bestämmelserna härom fortsatt borde ges i förordning (a. st.). Regeringen framhöll därvid att de berörda ”[u]tbildningarnas innehåll ändras från tid till annan vilket medför att bestämmelserna för övningskörning också kan behöva ändras i en snabbare ordning än annars”. Bestämmelserna avviker också på en rad punkter från vad som gäller för övningskörning i övrigt; bl.a. gäller undantag från de normala ålderskraven vid övningskörning och särskilda krav för övningskörning med lastbil, buss och släp i vissa fall. Dessutom ger bestämmelserna möjlighet att övningsköra med bl.a. traktor. Med hänsyn till det nu nämnda anser regeringen att bestämmelserna alltjämt bör meddelas i förordning.

7.2.2	Kraven på den som ska utöva uppsikt	Prop. 2011/12:25

Regeringens förslag: Begreppet ”körkort för fordon av det slag
körningen avser” i 4 kap. 7 § körkortslagen ska ersättas av begreppet
”behörighet för fordon av det slag körningen avser”.
Regeringens bedömning: Tid då körkortshavaren innehaft
behörigheten A1 eller A2 bör inte räknas in i tiden för innehav av
behörigheten A. Detsamma gäller innehav av behörigheten A1 vid
beräkning av tid under vilken behörighet A2 innehafts.
Kraven på den som ska utöva uppsikt under övningskörning i fråga
om vana och skicklighet, viss ålder och omdömesgillhet bör kvarstå
oförändrade.
En tidigare återkallelse av medicinska skäl bör på samma sätt som i
dag inte påverka möjligheten att utöva uppsikt.
Utredningens förslag: Avviker delvis från regeringens förslag och
bedömning. Utredningen har föreslagit att kraven på vana och skicklighet
samt omdöme hos den som ska utöva uppsikt ersätts med krav på
erfarenhet och lämplighet. Utredningen har också föreslagit att ålders-
kravet slopas.
Remissinstanserna: Skolverket och Motorförarnas Helnykterhets-
förbund (MHF) stöder utredningens uppfattning att handledaren ska ha
rätt att köra det fordon som övningskörningen sker med och ha haft
rätten under tillräckligt lång tid för att skaffa sig god praktisk erfarenhet.
Cykel Motor och Sportfackhandlarna (CMS), Riksorganisationen
Sveriges MotorCyklister (SMC) och Moped- och Motorcykelbranschens
Riksförbund (McRF) menar att den sammanlagda tiden för innehav av
A1-, A2- och A-behörighet ska räknas in i innehavstiden för att få vara
handledare för behörighet A och anför bl.a. att det är vanan av fordonet
som är viktig, inte storleken på det. Statens väg- och transport-
forskningsinstitut (VTI) anser att det även vid en medicinskt betingad
körkortsåterkallelse kan finnas skäl att överväga körkortshavarens
lämplighet som handledare, beroende på karaktären av den medicinska
grunden.
Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens-
stämmer med regeringens förslag och bedömning.
Remissinstanserna: SMC vidhåller att den sammanlagda tiden för
innehav av A-, A2- och A1-behörighet ska räknas in i innehavstiden för
att få vara handledare för behörighet A och menar att personer som
genomgått upp till tre körkortsutbildningar under en fyraårsperiod och
framfört motorcyklar av varierande storlek kan vara lämpliga som
handledare från 24 års ålder.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Kraven på behörighet och erfarenhet
Enligt gällande rätt måste den som vill utöva uppsikt under övnings-
körning uppfylla dels det allmänt uttryckta kravet i 4 kap. 5 § körkorts-
lagen på ”vana och skicklighet” att köra fordon av det slag som övnings-
körningen avser, dels vissa mer preciserade krav. För att få utöva uppsikt		96

under övningskörning gäller bl.a. ett generellt krav på att körkorts- havaren har behörighet för fordon av det slag körningen avser (behörig- hetskrav) och under en viss sammanlagd tid har haft sådan behörighet (erfarenhetskrav). Denna tid uppgår för handledare vid privat övnings- körning till fem år under de senaste tio åren och för dem som utövar uppsikt inom polisväsendet och Försvarsmakten till tre år under de senaste tio åren. För utbildningsledare och trafiklärare i trafikskola uttrycks kravet något annorlunda: en sådan person ska ha ett körkort med förarbehörighet B och under sammanlagt minst tre av de senaste tio åren ha haft ett körkort med behörighet B samt dessutom inneha den behörig- het utbildningen avser.

Det kan noteras att i 4 kap. 6 § första stycket och 7 § första stycket körkortslagen orden behörighet och körkort används omväxlande. Ordet behörighet eller körkort bör användas på ett konsekvent sätt i de nämnda paragraferna. Regeringen förordar att ordet behörighet används.

Utredningen har uppmärksammat vissa problem med tolkningen av behörighetskravet och nämner som ett exempel att det kan vara svårt för den som har haft begränsad A-behörighet under de inledande två åren och därefter obegränsad behörighet under ytterligare tre år att veta om han eller hon därigenom kvalificerar sig för att vara handledare vid övningskörning med motorcykel som kräver obegränsad A-behörighet. Behovet av ett klarläggande av behörighetskravet understryks av att det med anledning av det tredje körkortsdirektivet förs in nya underkate- gorier i körkortslagstiftningen såsom behörigheterna C1, C1E, D1, D1E och även den utökade B-behörigheten.

Regeringen håller med om att begreppet ”behörighet/körkort för fordon av det slag som övningskörningen avser” är flertydigt. Det skulle nämligen kunna hävdas att ett fordonsslag, t.ex. motorcykel, kan åter- finnas i flera olika körkortskategorier (A1, A2, A och B för motorcykel). Det måste emellertid vid närmare eftertanke anses stå klart att det aktuella kravet ska förstås som ett krav på behörighet som omfattar just det fordon som ska framföras vid övningskörningen. Det är exempelvis inte rimligt att innehav av B-körkort, vilket ju berättigar till att framföra lätt lastbil med ett tillkopplat lätt släpfordon, skulle berättiga till att utöva uppsikt under övningskörning med tung lastbil och ett eller flera tunga släpfordon, desto mindre som den som utövar uppsikt är att anse som förare av fordonen. Samma synsätt måste anläggas på fordon i andra kategorier. Vidare måste behörighetskravet ges samma innebörd vid bedömningen av den sammanlagda innehavstiden (erfarenhetskravet).

Regeringen instämmer med utredningen, Skolverket och MHF i att handledare och annan som utövar uppsikt under övningskörning ska ha behörighet att köra fordon av det slag med vilket övningskörningen sker men inte nödvändigtvis fordon som kräver den behörighet som eleven avser att förvärva. Detta får anses framgå tillräckligt tydligt av körkortslagen och körkortsförordningen. För utbildningsledare och trafiklärare i trafikskola krävs dock den behörighet som utbildningen avser, vilket torde vara liktydigt med körkort med den behörighet som eleven avser att förvärva.

Flera remissinstanser har framfört önskemålet att även tid med innehav av A2- och A1-behörighet ska få räknas in i innehavstiden vid prövningen av handledarskap vid privat övningskörning för behörighet

Prop. 2011/12:25

A. Som utredningen anfört och som framgår av det nyss sagda är detta Prop. 2011/12:25 inte tillåtet enligt gällande rätt eftersom behörighet att framföra de lättare motorcykeltyperna formellt inte omfattar behörighet att framföra den

tyngsta motorcykeltypen. Regeringen anser att det inte är lämpligt att utöka regelverket genom att införa särskilda undantagsbestämmelser för motorcyklar. Regeringen är heller inte övertygad om att t.ex. en 21-årig befattningshavare inom polisväsendet eller Försvarsmakten med endast ett års erfarenhet av A-motorcykel och två års erfarenhet av A2-motor- cykel är lämplig att utöva uppsikt under övningskörning med den först- nämnda typen av motorcykel. Till detta kommer att motorcyklar vanligen körs under en kortare tid av året och att den samlade körerfarenheten därför blir mindre än vid bilkörning under motsvarande period. Rege- ringen anser mot denna bakgrund att endast tid med innehav av A- behörighet ska få räknas in i innehavstiden.

Vad som anförts ovan innebär att innehav av körkort med de nya behörigheterna C1, C1E, D1 eller D1E inte berättigar till att utöva uppsikt under övningskörning med fordon som kräver behörighet C, CE, D respektive DE. Som utredningen funnit är den utökade B-behörigheten i förhållande till ”vanlig” B-behörighet en högre behörighet även om den inte tillhör en annan körkortskategori. Den utökade B-behörigheten påminner härvidlag om den obegränsade A-behörighet som anges i 2 kap. 6 § körkortslagen. Den fordonskombination som kräver utökad B- behörighet utgör alltså fordon av ett slag som inte omfattas av den vanliga B-behörigheten. Med andra ord krävs ett sammanlagt tre respek- tive fem år långt och vid prövningstillfället pågående innehav av den utökade B-behörigheten för att få utöva uppsikt under övningskörning med en fordonskombination som kräver sådan behörighet. Något förtyd- ligande härav behövs inte i författningstexten.

Kraven på vana och skicklighet, ålder och omdöme

Den som vill utöva uppsikt under övningskörning måste som sagts ovan uppfylla dels det allmänna kravet på ”vana och skicklighet”, dels de mer preciserade krav som gäller för de olika kategorier av personer som kan få utöva uppsikt under övningskörning. Sådana krav anges dels i 4 kap. 6 och 7 §§ för övningskörning inom polisväsendet eller Försvarsmakten respektive privat övningskörning, dels i 4 § lagen (1998:493) om trafik- skolor för övningskörning där. För övningskörning i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning anges både det allmänna kravet och detalj- kraven i 4 kap. 3 § körkortsförordningen.

Detaljkraven består i de olika lagrummen av dels de behörighets- och erfarenhetskrav som behandlades i föregående avsnitt, dels ett ålderskrav, dels ett krav på omdömesgillhet. Kraven varierar beroende på vem som ska utöva uppsikten. För handledare vid privat övningskörning gäller ålderskravet 24 år och, som nyss beskrivits, ett krav på fem års samman- lagd erfarenhet under en tioårsperiod. För övriga är motsvarande krav 21 år respektive tre år. Som också redovisats tidigare har behörighets- och erfarenhetskraven för utbildningsledare och trafiklärare i trafikskola fått en särskild utformning.

Kravet på omdömesgillhet är detsamma för alla kategorier av personer som får utöva uppsikt över övningskörning för att få körkort och innebär att uppsikt inte får utövas av den vars körkort under de senaste tre åren har varit återkallat med spärrtid. Om körkortet varit återkallat på någon av grunderna i 5 kap. 3 § 2–4 (smitning, upprepade brott eller brott mot regel som är väsentligt från trafiksäkerhetssynpunkt) gäller förbudet emellertid bara om den sammanlagda spärrtiden överstiger tre månader. Från och med den 1 januari 2012 gäller även att uppsikt inte heller får utövas av den vars körkortsinnehav är förenat med villkor om alkolås, eller har varit förenat med villkor om alkolås under de tre senaste åren.

Enligt utredningens förslag ska det allmänna kravet på ”vana och skicklighet” bytas ut mot ett krav på ”erfarenhet av att köra fordon av det slag som övningskörningen avser”. Kravet på omdöme ersätts med ”lämplighet”. Utredningen anför som skäl att det inte sker någon skick- lighetsbedömning av handledaren enligt dagens regler och att en sådan inte heller praktiskt kan komma till stånd. Utredningen har även före- slagit att ålderskravet upphävs för den som ska utöva uppsikt under övningskörning. Utredningen anser att kravet saknar självständig betydelse i förhållande till kravet på körkortsinnehav.

Det är inte omedelbart klart om utredningens avsikt är att de nya kraven på erfarenhet och lämplighet i likhet med kravet på ”vana och skicklighet” ska utgöra självständiga bedömningsgrunder eller mer allmänt uttryckta krav som sedan preciseras i detaljkraven. Det kan emellertid konstateras att kraven på erfarenhet och omdömesgillhet redan kommer till uttryck i de olika kraven på körkortsinnehavets samman- lagda längd respektive bestämmelserna om i vilken utsträckning körkortet får ha varit återkallat eller förenat med villkor om alkolås för den som ska utöva uppsikt. Mot den bakgrunden tillför de av utredningen föreslagna kraven ingenting i sak.

Vad gäller det allmänna kravet på ”vana och skicklighet” instämmer regeringen å ena sidan i att detta krav inte upprätthålls i praktiken (jfr Ds 2002:17 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås s. 36). Å andra sidan är det nuvarande kravet på körerfarenhet endast ett formellt krav på körkortsinnehav under viss tid. Något krav på att förarbehörigheten också utövas innebär det däremot inte (jfr Ds 2002:17 s. 37). Regeringen anser därför att kravet på ”vana och skicklighet” har ett signalvärde för den körkortshavare som avser att utöva uppsikt under övningskörning, oaktat att det inte sker någon kontroll av vana och skicklighet.

Vad beträffar ålderskravet 24 respektive 21 år för att utöva uppsikt delar regeringen inte utredningens uppfattning att kravet saknar själv- ständig betydelse i förhållande till kravet på körkortsinnehav. Utan detta ålderskrav skulle det vara möjligt för en körkortshavare som tagit B- körkort på sin 18-årsdag att vid fyllda 23 år bli godkänd som handledare för övningskörning med personbil. På samma sätt skulle det i princip vara möjligt för t.ex. en befattningshavare inom Försvarsmakten att vid 19 års ålder utöva uppsikt över elever som övningskör för motorcykel- behörighet A1.

Mot bakgrund av det anförda bör kravet på vana och skicklighet samt ålderskravet och kravet på omdömesgillhet, såsom det kommer till uttryck i lagtexten, behållas.

Prop. 2011/12:25

Avslutningsvis delar regeringen utredningens uppfattning om att tid då Prop. 2011/12:25 spärrtid eller giltighetstid löpt ut men då körkortet alltjämt är återkallat

inte ska räknas som tid med körkortsinnehav när kravet på erfarenhet ska prövas. Sådan tid ska emellertid inte heller jämställas med spärrtid eller giltighetstid vid bedömningen av om körkortshavaren uppfyller kravet på gott omdöme.

Bör medicinskt betingad återkallelse påverka prövningen av godkännande som handledare?

Vid bedömningen av om körkortshavaren är omdömesgill nog att vara handledare beaktas endast sådan återkallelse som har medfört spärrtid eller, vid interimistisk återkallelse, giltighetstid, dvs. återkallelse p.g.a. brott eller personliga förhållanden. VTI har ifrågasatt om inte även en tidigare återkallelse som skett av medicinska skäl i vissa fall bör inverka på bedömningen av körkortshavarens lämplighet som handledare trots att det vid sådan återkallelse inte sätts ut någon spärrtid. Regeringen är emellertid inte beredd att föreslå en sådan förändring. Man bör hålla i minnet att en gällande behörighet för fordon av det slag körningen avser alltid är en förutsättning för att få utöva uppsikt under övningskörning. För en körkortshavare vars körkort varit återkallat av medicinska skäl förutsätter nytt körkortsinnehav att det medicinska hindret för att inneha körkort undanröjts. Det finns enligt regeringens åsikt i denna situation inte skäl att ifrågasätta körkortshavarens lämplighet att utöva uppsikt p.g.a. den tidigare återkallelsen eftersom det typiskt sett inte finns någon bakomliggande omdömeslöshet med betydelse i trafiksäkerhets- hänseende (jfr prop. 2003/04:160 s. 94). Vid återkallelse på de grunder som föranleder spärr- eller giltighetstid finns det anledning att anlägga ett strängare synsätt.

7.2.3Möjligheten att begära att ett godkännande som handledare upphävs tas bort

Regeringens förslag: Möjligheten att begära att ett godkännande som handledare upphävs avskaffas. Samtidigt införs en giltighetstid om fem år för godkännande som handledare.

Utredningens förslag: Något förslag finns inte i denna del.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege- ringens förslag.

Remissinstanserna: Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) är positivt till förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2005 infördes i 4 kap. 8 § körkortslagen en möjlighet att begära att ett godkännande som handledare upphävs. Bakgrunden till bestämmelsen var återkommande förfrågningar från allmänheten om en möjlighet för körkortsaspiranten att avsäga sig sin handledare och för handledaren att avsäga sig ett hand- ledarskap. Regeringen konstaterade att ett beslut om godkännande som

handledare gäller för all framtid och att en registrering i vägtrafikregistret

100

av ett handledarskap därmed kvarstår utan tidsgräns. Det ansågs mot den Prop. 2011/12:25 bakgrunden kunna uppkomma situationer där det var angeläget för

handledaren eller den som övningskör att kunna bryta den länk som handledarskapet utgör mellan dem. Exempelvis kan handledaren på grund av obehag eller för att markera avståndstagande vilja avsäga sig handledarskapet på grund av att den som övningskör begått ett allvarligt brott.

Den 1 september 2011 infördes i körkortsförordningen ett bemyndigande för Transportstyrelsen att begränsa det antal godkännanden som en handledare får inneha samtidigt. Syftet med bestämmelsen är att motverka förekomsten av olaglig trafikskole- verksamhet, dvs. att en person, utan vederbörligt tillstånd att bedriva trafikskoleverksamhet och utan att stå under Transportstyrelsens tillsyn, handleder ett antal körkortsaspiranter mot ersättning.

Den rätt som nu finns att få ett godkännande som handledare upphävt erbjuder en möjlighet för den som utövar många handledarskap att kringgå den planerade begränsningen av antalet godkännanden som handledare. Rätten att begära upphävande av ett godkännande som handledare bör därför avskaffas och ersättas med en begränsad giltig- hetstid för godkännanden som handledare. Giltighetstiden kan lämpligen bestämmas till fem år i likhet med vad som gäller för körkortstillstånd (se 3 kap. 3 § körkortsförordningen). En begränsad giltighetstid på fem år stämmer också överens med den tid under vilken en introduktions- utbildning kan åberopas (se 4 kap. 2 § andra stycket och 7 § första stycket 4 körkortslagen). Genom en begränsning av antalet samtidiga handledarskap, i kombination med en begränsning av ett handledarskaps giltighetstid, kan ett legitimt behov av att kunna handleda flera körkorts- aspiranter tillgodoses samtidigt som olaglig trafikskoleverksamhet effek- tivt motverkas.

Även med en begränsad giltighetstid för handledarskap kan det i undantagsfall finnas ett behov av att begära att ett godkännande upphör. Vid en avvägning av de olika hänsyn som bör tas anser regeringen emellertid att behovet inte motiverar de olägenheter som möjligheten att begära att handledare upphör kan medföra, enligt vad som nyss beskrivits.

Den nya bestämmelsen om tidsbegränsning av godkännanden som handledare bör endast omfatta godkännanden som meddelas efter det att bestämmelsen trätt i kraft. Regeringen återkommer till detta i avsnitt 14.

7.3Introduktions- och riskutbildning – redaktionella ändringar

Regeringens förslag: Bestämmelserna om riskutbildning i 4 kap. 12– 14 §§ körkortslagen förs ihop med motsvarande bestämmelser om introduktionsutbildning i 9–11 §§ samma kapitel.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

101

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege- Prop. 2011/12:25 ringens förslag.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 4 kap. 12–14 §§ körkortslagen om krav på och förutsättningar för tillstånd att bedriva riskutbildning, återkallelse av sådant tillstånd och tillsyn över riskutbild- ningen är sakligt sett desamma som bestämmelserna om introduktions- utbildning i 9–11 §§. Det är därför lämpligt att föra samman 12–14 §§ med 9–11 §§. De förstnämnda paragraferna bör därför upphävas.

8	Körkortsingripande
8.1	Redaktionella ändringar

Regeringens förslag: Uppräkningen av återkallelsegrundande trafik-
brott i 5 kap. 3 § 1 körkortslagen indelas i punkter och förtydligas
redaktionellt.
	Bestämmelsen i 5 kap. 2 a § andra stycket 2 körkortslagen korri-
geras med hänsyn till att spärrtid och giltighetstid för återkallelse tills
vidare inte kan bestämmas i ett visst där angivet fall.
	Regeringens bedömning: Rekvisitet att körning kan ske utan fara
för trafiksäkerheten för att medge rätt att fortsätta köra under viss tid
trots att körkortet omhändertagits bör inte återinföras i lagtexten.
Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för-
slag. Utredningen föreslår till skillnad från regeringen att kravet att
körning kan ske utan fara för trafiksäkerheten för att medge rätt att fort-
sätta köra under viss tid trots att körkortet omhändertagits ska återinföras
i lagtexten. Utredningen har inget förslag rörande 5 kap. 2 a §
körkortslagen.
Remissinstanserna: Transportstyrelsen tillstyrker förslaget om
punktindelning och anser att det kommer att underlätta både handlägg-
ningen av körkortsärenden och trafiksäkerhetsforskningen. Övriga
remissinstanser framför inga synpunkter i denna del.
Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens-
stämmer i huvudsak med regeringens förslag och bedömning.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utredningen har
föreslagit att återkallelsegrunden i 5 kap. 3 § 1 körkortslagen avseende
vissa angivna trafikbrott ska indelas i underpunkter motsvarande brotten
a) grov vårdslöshet i trafik, b) rattfylleri, c) grovt rattfylleri samt d) brott
mot 30 § första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om säkerhet
vid tunnelbana och spårväg och 10 kap. 2 § första, andra eller tredje
stycket järnvägslagen (2004:519). Skälet till uppdelningen är att möjlig-
heten att ta ut statistik avseende återkallelsegrunderna underlättas om det
går att skilja de olika grunderna åt i vägtrafikregistret. Regeringen håller
med om att den föreslagna uppdelningen vore en praktisk fördel och
anser även att den bidrar till bestämmelsens överskådlighet. Förslaget bör
därför genomföras. Regeringen har dessutom delat upp brott enligt lagen		102

om säkerhet vid tunnelbana och spårväg och brott enligt järnvägslagen i Prop. 2011/12:25 varsin underpunkt.

I 5 kap. 7 § andra stycket körkortslagen föreskrivs att i vissa fall då ett körkort ska omhändertas, körkortshavaren får medges rätt att under en kortare tid köra det slag av fordon som körkortet berättigar honom till. I motsvarande bestämmelse i den äldre körkortslagen (1977:477) angavs uttryckligen den förutsättningen att körningen kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Utredningen har föreslagit att denna förutsättning åter- införs i körkortslagen. Regeringen anser emellertid att det ligger i sakens natur att en sådan förutsättning måste gälla och att någon saklig ändring med att utelämna rekvisitet vid överflyttningen av bestämmelsen till den nya körkortslagen inte torde ha varit avsedd. Regeringen finner därför inte skäl att återinföra rekvisitet att körning kan ske utan fara för trafik- säkerheten i 5 kap. 7 § körkortslagen.

I 5 kap. 2 a § andra stycket 2 körkortslagen föreskrivs ett undantag från huvudregeln i 13 § av innebörd att ansökan om utfärdande av förarbevis får prövas innan spärrtid eller giltighetstid för återkallelse tills vidare löpt ut om återkallelse skett enligt 3 § 5–7. Avsikten är att endast återkallelse som grundar sig på sådant brott som anges i 1–4 ska utgöra hinder för att pröva en ansökan om att utfärda förarbevis. Enligt 6 § ska spärrtid emellertid endast bestämmas vid återkallelse enligt 3 § 1–6. I 5 § anges vidare att giltighetstid för återkallelse tills vidare ska begränsas enligt vad som gäller för spärrtid endast om beslut om sådan återkallelse grundas på misstanke om brottslig gärning. Spärrtid eller giltighetstid kan alltså inte bestämmas vid återkallelse enligt 3 § 7 (dvs. av medicinska skäl). Lagtexten föreslås ändras så att den bättre speglar inne- hållet i dessa bestämmelser.

8.2Allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt

Regeringens bedömning: Allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt bör kvarstå som en särskild grund för åter- kallelse. Brotten olovlig körning och tillåtande av olovlig körning bör inte regleras särskilt i 5 kap. 3 § körkortslagen.

Utredningens förslag: Avviker från regeringens bedömning. Utred- ningen har föreslagit att allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt ska utgå som en särskild grund för återkallelse. Den föreslår också att brotten olovlig körning och tillåtande av olovlig körning ska hänföras till 5 kap. 3 § 4 körkortslagen, i de fall det inte är fråga om upprepade brott.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) och Riksorganisationen Sveriges Motor- Cyklister (SMC) är positiva till förslaget att avskaffa återkallelsegrunden allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt. Kammarrätten i Sundsvall anför att det med fog kan antas att återkallelsegrunden inte fyller något trafiksäkerhetsmässigt syfte eftersom körkortet som regel är

återkallat under tid då körkortshavaren avtjänar fängelsestraff.

103

Transportstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Örebro tingsrätt, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Statens väg- och transport- forskningsinstitut (VTI) och Sveriges Pensionärsförbund är negativa eller tveksamma till förslaget. Länsstyrelsen i Stockholms län tar inte ställning för eller mot förslaget men framför synpunkter.

Den negativa remisskritiken går huvudsakligen ut på att det finns vetenskapliga studier som visar en koppling mellan asocialt beteende och trafikbrottslighet, att det åtminstone kan finnas fall av grov och kvalifi- cerad brottslighet eller brottslighet av viss typ där ett fortsatt körkorts- innehav kan ifrågasättas, att återkallelse för buss- och eventuellt andra yrkesförare p.g.a. allmän brottslighet bör vara möjlig eftersom det är fråga om persontransporter, att bestämmelsen inte vållar några praktiska problem och att en betydande del trafikdödade förekommer i misstanke- eller brottsregistren.

Vad gäller förslaget att hänföra brotten olovlig körning och tillåtande därav till 5 kap. 3 § 4 körkortslagen ifrågasätter Kammarrätten i Sundsvall även om den exemplifiering som görs i punkten 4 överhuvud- taget är ändamålsenlig.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: I 5 kap. 3 § 6 körkortslagen anges att ett körkort ska återkallas om det med hänsyn till annat brott än trafikbrott (s.k. allmän brottslighet) som körkortshavaren gjort sig skyldig till kan antas att han eller hon inte kommer att respektera trafik- reglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han eller hon på grund av sina personliga förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon. Till skillnad från åter- kallelse p.g.a. sådana trafikbrott som räknas upp i de föregående punkterna i paragrafen grundas återkallelsen inte direkt på brottsligheten utan på en prognos om körkortshavarens trafikbeteende utifrån brottslig- heten eller de personliga förhållandena. Det framhålls i förarbetena till den gamla körkortslagen (1977:477) att en helhetsbedömning ska göras och stor vikt fästas vid förarens personliga förhållanden och hur bilden av hans framtid ter sig (se prop. 1975/76:155 s. 72).

Utredningen har föreslagit att återkallelsegrunden ska utgå eftersom den menar att det kan ifrågasättas om det finns något samband mellan allmän brottslighet och trafiksäkerhet och således om återkallelse enligt 5 kap. 3 § 6 körkortslagen tjänar något trafiksäkerhetsintresse. Den anser att sådana fall som i dag hänförs till personliga förhållanden, såsom eget bruk av narkotika, i stället kan falla under återkallelsepunkten för sjuk- dom. Brottet tillåtande av olovlig körning, som för närvarande hänförs till 5 kap. 3 § 6, bör enligt utredningen tillsammans med brottet olovlig körning uttryckligen hänföras till 5 kap. 3 § 4 i stället. Allmän brottslig- het och personliga förhållanden i övrigt bör emellertid som i dag även fortsättningsvis beaktas vid prövningen av om en sökande ska beviljas körkortstillstånd. Utredningens förslag grundar sig främst på åsikten att presumtionen att den som begår ett sådant brott som enligt förarbetena bör kunna föranleda återkallelse är farligare i trafiken än andra inte är helt övertygande. Utredningen hänvisar till att det inte finns någon nyare

Prop. 2011/12:25

104

undersökning som bekräftar sambandet mellan brott i allmänhet och bristande beteende i trafiken.

Den aktuella återkallelsegrunden går tillbaka på den körkortslag- stiftning som tillkom 1958 och som byggde på förslag av 1953 års trafik- säkerhetsutredning. Trafiksäkerhetsutredningen hade bl.a. gjort vissa undersökningar av sambandet mellan en persons allmänna livsföring och uppträdande i trafiken och dragit vissa slutsatser om detta samband som den förenklat uttryckte så att en människa i allmänhet kör som hon lever.

Redan i samband med att regeringen vid mitten av 1970-talet begärde riksdagens godkännande av en större reform av körkortslagstiftningen (se prop. 1975/76:155) fördes frågan om att avskaffa återkallelsegrunden på tal. Trafikmålskommittén, vars arbete låg till grund för propositionen, kritiserade de undersökningar som Trafiksäkerhetsutredningen hade gjort och de slutsatser som den hade nått. Kommittén presenterade egna undersökningar av det aktuella sambandet och fann bl.a. att det inte var möjligt att med någon högre grad av sannolikhet ange i vilken mån personer med allmän brottslighet från trafiksäkerhetssynpunkt markant avviker från normaltrafikanten. Kommittén föreslog mot den bakgrunden att allmän brottslighet i fortsättningen inte skulle användas som urvals- instrument för förare.

Även kommitténs undersökningar och slutsatser blev emellertid utsatta för kritik. Vissa remissinstanser påpekade brister i hur undersökningarna hade genomförts och flertalet ansåg att åtminstone viss allmän brottslig- het måste beaktas i körkortssammanhang. Föredragande statsrådet konstaterade att frågan om sambandet mellan allmän brottslighet och trafikbrottslighet utgjorde en av de mest omdiskuterade frågorna på körkortsområdet men framhöll avslutningsvis: ”för egen del får jag dock instämma med de remissinstanser som har åsikten att det föreliggande materialet knappast ger stöd för slutsatsen att de hittills tillämpade principerna skulle vara i grunden oriktiga” (a. prop. s. 72).

Frågan om sambandet mellan trafikuppträdande och allmän brottslighet är i dag liksom på 1970-talet omdebatterad. Som redovisats motiverar utredningen sitt ställningstagande i frågan bl.a. med att det inte finns någon nyare undersökning som bekräftar sambandet. Regeringen konstaterar att utredningen å andra sidan inte har presenterat eller åberopat någon utredning som visar att ett sådant samband inte finns. Regeringens utgångspunkt är snarast att det bör finnas goda belägg för att återkallelsegrunden vilar på felaktiga antaganden för att det ska finnas skäl att avskaffa den (jfr föredragande statsrådets slutsats ovan). Vidare har flera remissinstanser anfört som sin mening att det finns skäl att anta ett samband åtminstone vid brottslighet av viss typ eller svårhetsgrad. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller brott som begås med hjälp av motordrivet fordon och grovt sjöfylleri. Rikspolisstyrelsen pekar på den statistiska förekomsten av dömda och misstänkta i gruppen trafikdödade i Stockholms län. VTI anför att sambandet visserligen inte är väl dokumenterat men att det finns vetenskapliga studier som visar en koppling mellan asocialt beteende och trafikbrottslighet. Regeringen tar fasta på dessa synpunkter och finner för egen del sannolikt att det i vissa fall går att dra slutsatser om en persons trafikbeteende såväl utifrån typen av brottslighet, t.ex. sjöfylleri som utan att räknas till trafiknykterhets- brotten i körkortslagens mening ändå företer tydliga likheter med dessa

Prop. 2011/12:25

105

brott, som omständigheterna kring brottet i det enskilda fallet, exempel- vis våldsbrott som begås under inflytande av bristande impulskontroll.

Ett ytterligare skäl för att utmönstra allmän brottslighet m.m. från åter- kallelsegrunderna som utredningen anför och som såväl Kammarrätten i Sundsvall som Länsstyrelsen i Stockholms län tar fasta på är det förhållandet att spärrtiden i praxis bestäms så att den överensstämmer med tiden för frihetsberövande. Utredningen frågar sig på vilket sätt trafiksäkerheten gagnas av att den som måste avtjäna ett längre fängelse- straff är fråntagen rätten att köra under motsvarande tid.

Regeringen anser att utredningens och remissinstansernas betänklig- heter mot det sätt som spärrtiden bestäms på i rättstillämpningen har visst fog men konstaterar samtidigt att denna tillämpning i princip överens- stämmer med vad som förutsattes när reglerna om bestämda spärrtider tillkom (se a. prop. s. 101). De avgörande skälen för en sådan praxis synes ha varit att förbud mot att framföra fordon inte i onödan ska lägga hinder i vägen för de fängelsedömdas återanpassning till samhället.

I sammanhanget bör även understrykas vad som i propositionen anfördes om vikten av att inte endast beakta rehabiliteringssynpunkter utan även väga dem mot trafiksäkerhetsintresset (se a. prop. ss. 72 och 101). Det finns alltså redan i dag, i det enskilda fallet, en sådan möjlighet som SIKA efterfrågat att låta spärrtiden sträcka sig en tid efter frigivningen. I fall som de aktuella gagnas f.ö. trafiksäkerhetsintresset även av att spärrtider som överstiger ett år, förutom att motverka att den dömde framför motorfordon under permissioner, medför att den som p.g.a. fängelsevistelse varit förhindrad att upprätthålla sina förarfärdig- heter under en längre tid måste avlägga nytt förarprov för att återfå rätten att föra motordrivna fordon.

Länsstyrelsen i Stockholms län har anfört att den möjlighet som numera finns att ersätta fängelsestraff med s.k. elektronisk fotboja också talar för utredningens förslag. Det kan anmärkas att den möjligheten mera sällan torde aktualiseras i de aktuella fallen eftersom den kräver att fängelsestraffet bestämts till högst sex månader.

Ett reellt problem i rättstillämpningen har visat sig vara svårigheten att få till stånd en enhetlig och förutsebar praxis i de aktuella återkallelse- ärendena. Till en betydande del hänger det emellertid samman med bestämmelsens utformning, som syftar till att täcka in en mängd olika potentiellt alarmerande beteenden, och framförallt med de jämförelsevis komplexa avvägningar av bl.a. brottets karaktär och straffvärde, fram- tidsprognos, rehabiliteringssynpunkter och trafiksäkerhetsintresset som tillämpningen kräver. Eftersom prövningen i hög grad är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet kan frågan om huruvida körkortsingripande ska ske eller ej inte ges något mera allmängiltigt svar. Detta är en olägenhet som får accepteras och som inte ensam kan ges betydelse för om återkallelsegrunden i fråga ska behållas eller inte.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att sambandet mellan allmän brottslighet eller personliga förhållanden i övrigt och trafiksäkerheten inte har vederlagts av utredningen utan att ett sådant samband snarare är sannolikt, åtminstone i fråga om viss brottslighet. Effekterna av hur spärrtider bestäms och problemen med att åstadkomma en enhetlig praxis är inte heller tillräckliga skäl för att avskaffa återkallelsegrunden i 5 kap.

Prop. 2011/12:25

106

3 § 6 körkortslagen. Regeringen är därför inte beredd att ställa sig bakom Prop. 2011/12:25 utredningens förslag.

Som en konsekvens av sitt förslag att upphäva 5 kap. 3 § 6 körkorts- lagen föreslår utredningen att brottet tillåtande av olovlig körning enligt 3 § tredje stycket lagen (1951:649) om trafikbrott, som enligt praxis hänförs till nämnda återkallelsegrund, i stället ska bedömas enligt 5 kap. 3 § 4 körkortslagen (brott mot en väsentlig trafiksäkerhetsregel), i de fall det inte är fråga om upprepade brott. Den föreslår vidare att det uttryckligen ska anges att även brottet olovlig körning enligt 3 § första stycket trafikbrottslagen ska bedömas enligt 5 kap. 3 § 4 körkortslagen, i de fall det inte är fråga om upprepade brott.

Regeringen finner med hänsyn till sitt ställningstagande till förslaget att upphäva 5 kap. 3 § 6 körkortslagen inte anledning till att brotten olovlig körning och tillåtande av olovlig körning skulle regleras på något annat sätt än i dag. I detta sammanhang vill regeringen emellertid bemöta vad Kammarrätten i Sundsvall anfört om att det kan ifrågasättas om den exemplifiering som görs i punkten 4 är ändamålsenlig. Kammarrätten påtalar att även en rad andra förseelser än de uppräknade kan leda till återkallelse enligt denna punkt och nämner som exempel vårdslöshet i trafik, brister i fordonets utrustning och otillräckligt avstånd till fram- förvarande fordon.

Den exemplifiering punkten 4 innehåller är väl inarbetad och upptar en rad vanliga, typiska och belysande förseelser som tillsammans under- lättar förståelsen av vilka slag av överträdelser som åsyftas med åter- kallelsegrunden. Denna uppräkning kan naturligtvis inte göras uttömmande. Övriga jämförbara överträdelser omfattas i stället av det mer övergripande begreppet ”annan regel som är väsentlig från trafik- säkerhetssynpunkt”. Regeringen anser att återkallelsegrunden bör kvarstå i sin nuvarande utformning.

8.3Hinder vid tiden för körkortets utfärdande

Regeringens förslag: Det ska i körkortslagen införas en ny åter- kallelsegrund som innebär att ett körkort ska återkallas om det fanns hinder för att utfärda körkort vid tiden för körkortets utfärdande och hindret fortfarande består.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Enligt utredningen syftar bestämmelsen emellertid endast till att möjliggöra återkallelse i det fall att körkortshavaren vilselett Transport- styrelsen att utfärda körkortet.

Remissinstanserna: Örebro tingsrätt tillstyrker förslaget och anför att det bör finnas möjlighet att genom ett enkelt förfarande återkalla körkortet om körkortsmyndigheten vilseletts i samband med utfärdandet. Övriga remissinstanser lämnar inga synpunkter på förslaget i denna del.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege- ringens förslag.

Remissinstanserna: Trafikverket välkomnar förslaget.

107

Skälen för regeringens förslag: I art. 7.5 sista stycket i körkorts- direktivet anges, något förenklat, att den medlemsstat som utfärdar ett körkort med vederbörlig noggrannhet ska försäkra sig om att den som ansöker om körkort uppfyller direktivets krav för utfärdande. Medlems- staten ska vidare tillämpa sina nationella bestämmelser om upphävande eller återkallelse av rätten att köra om det kan fastställas att ett körkort har utfärdats utan att dessa krav var uppfyllda. Regeln, som är ny i förhållande till det andra körkortsdirektivet, innehåller alltså ett obliga- toriskt krav på medlemsstaterna att frånta en körkortshavare rätten att köra om körkortet utfärdats under felaktiga förutsättningar. Frågan uppkommer nu i vad mån körkortsförfattningarna uppfyller direktivets krav i detta avseende eller om bestämmelsen kräver några genom- förandeåtgärder.

I 5 kap. 3 § körkortslagen anges i åtta olika punkter de olika åter- kallelsegrunderna. De motsvarar delvis förutsättningarna för utfärdande av körkort i 3 kap. 2 § körkortslagen. Av paragrafen kan utläsas att åter- kallelsegrunderna primärt avser olika situationer då körkortsinnehavet kan ifrågasättas p.g.a. händelser som inträffat eller tillstånd som har uppkommit efter det att körkortet utfärdades. Det är emellertid inte ute- slutet att tillämpa åtminstone vissa av grunderna på fall då anledningen att ifrågasätta körkortsinnehavet förelåg redan dessförinnan. När det gäller punkten 7 om återkallelse i samband med sjukdom m.m. nämns denna möjlighet uttryckligen i förarbetena (se prop. 1976/77:113 s. 57). En gemensam förutsättning för återkallelse i dessa fall torde vara att de omständigheter som grundar återkallelse inte var kända vid utfärdande- tillfället.

I såväl direktivet som i 3 kap. 1 § körkortslagen ställs emellertid krav för utfärdande av körkort som saknar motsvarighet bland återkallelse- grunderna. Bl.a. får körkort inte utfärdas till den som inte har godkänts i någon form av förarprov eller som inte har viss anknytning till medlems- statens territorium. Det finns även krav för och förbud mot utfärdande som visserligen inte uttryckligen omfattas av medlemsstaternas åliggande att rätta ett felaktigt beslut om utfärdande men som på motsvarande sätt bör kunna korrigeras. Det gäller t.ex. ålderskraven och förbudet mot att utfärda körkort till den som redan har ett giltigt eller ogiltigt körkort som är utfärdat i en annan medlemsstat. Det finns i den gällande regleringen ingen grund för återkallelse av ett felaktigt utfärdat körkort i dessa fall.

Utredningen har efter förebild i passlagen (1978:302) föreslagit att det införs en kompletterande återkallelsegrund i 5 kap. 3 § körkortslagen. Ett körkort ska sålunda kunna återkallas om hinder mot att utfärda körkort förelåg vid tiden för utfärdandet och hindret fortfarande består. Förslaget omfattar alla de hinder för utfärdande som direktivet anger. Förutsätt- ningen att hindret fortfarande ska bestå innebär att brister i fråga om anknytningen till Sverige, körkortsexaminationen eller uppfyllelsen av de medicinska kraven vid utfärdandetidpunkten kan läkas i efterhand. Regeringen anser att en sådan ordning är ändamålsenlig och får anses vara förenlig med direktivet. Den föreslagna bestämmelsen bör införas i 5 kap. 3 § körkortslagen. Som utredningen föreslagit ska någon spärrtid inte bestämmas i dessa återkallelsefall.

Utredningen har angivit att förslaget avser att möjliggöra återkallelse när körkortet kommit att utfärdas felaktigt p.g.a. att körkortshavaren

Prop. 2011/12:25

108

vilselett Transportstyrelsen. Regeringen anser emellertid att den före- Prop. 2011/12:25 slagna bestämmelsen har ett vidare tillämpningsområde än så; den

omfattar alla fall då körkort utfärdats trots att förutsättningarna därför inte varit uppfyllda oavsett om beslutet framkallats genom vilseledande.

Vad gäller bestämmelsens tillämpningsområde har även Lagrådet framhållit att den täcker alla de fall då ett körkort utfärdats i strid mot bestämmelserna i 3 kap., och oavsett skälet till att ett felaktigt beslut fattats. Lagrådet har ifrågasatt om inte en helt ovillkorad återkallelse- möjlighet av det slag som föreslås möter vissa betänkligheter från rättsäkerhetssynpunkt, men har mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att närmare precisera förutsättningarna för återkallelse i dessa fall inte motsatt sig förslaget. Lagrådet har därvid anfört att det får förutsättas att bestämmelsen i praxis kan tillämpas på ett adekvat sätt.

8.4Körkort efter återkallelse under prövotid

Regeringens bedömning: Vägverkets förslag om krav på deltagande i utbildnings- och påverkansprogram eller behandlingsprogram i stället för krav på att genomföra ett nytt förarprov för att återfå körkort efter återkallelse under prövotiden bör inte genomföras.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF), Försäkringsförbundet och Trafikförsäkringsföreningen stöder Vägverkets förslag. Transportstyrelsen och Vägverket anser att en försöksverksamhet med påverkansprogram under prövotiden bör införas och sedan utvärderas. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) anser att de som dömts för grovt rattfylleri så fort som möjligt efter ingripandet bör genomgå ett rehabiliteringsprogram. Ett alternativ är de program som redan finns i vissa kommuner, ”Rattfällan”. Sveriges Läkarförbunds Etik- och Ansvarsråd betonar vikten av att körkorts- havaren under villkorstiden får nödvändig behandling för sina alkohol- problem.

Bedömningen i förslaget till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Försäkringsförbundet, Trafikförsäkrings- föreningen och VTI vidhåller att rehabiliteringsprogram borde införas åtminstone för dem som dömts för grovt rattfylleri.

Skälen för regeringens bedömning: Regler om en tvåårig prövotid för nya körkortshavare infördes 1990. Efter återkallelse av körkortet enligt 5 kap. 3 § 1–6 som sker under prövotiden måste ett nytt förarprov genomföras för att nytt körkort ska utfärdas. Nyttan av att avlägga ett nytt prov för en person som fått sitt körkort återkallat under prövotiden har diskuterats. Åtgärden får dock ses som en markering av att den nyblivna körkortshavaren inte är fullärd och kan ge extra incitament till en nybliven förare att följa trafikreglerna. Kravet på nytt förarprov inne- bär dessutom att en ny riskutbildning måste genomföras.

109

Vägverket har i sin rapport Förslag till en ändrad prövotid (28 april Prop. 2011/12:25 2006, FT 10 A 05:13509) föreslagit att kravet på att genomföra ett nytt

förarprov i dessa fall ska ersättas med krav på deltagande i program anpassat till det bakomliggande trafikbrottet. De program som föreslås är ett utbildnings- och påverkansprogram inriktat på trafikbrott utan samband med rattfylleri och ett behandlingsprogram för dem som begått rattfylleribrott. Inom EU har flera projekt genomförts för att utreda eller utvärdera olika påverkansprogram. Slutsatsen i projektet GADGET, om hantering av unga förares (förhöjda) olycksrisk, var kortfattat att ett påverkansprogram för att vara effektivt ska vara av hög kvalitet och ha lärare med psykologisk utbildning samt ingå som en del i förarutbild- ningssystemet.2 I projektet ANDREA har de program som förekommer i Europa utvärderats och satts i ett större sammanhang, för att få fram vad som krävs för att ett påverkansprogram ska få ett positivt resultat.3 I ANDREA definieras ett rehabiliteringsprogram som ett systematiskt program för att behandla trafikbrottslingar, i syfte att ändra beteendet hos dem för att därigenom förhindra framtida trafikbrott och för att de ska kunna behålla sina körkort. Slutsatserna av ANDREA är att påverkans- program för att vara framgångsrika måste vara anpassade till respektive lands trafiksäkerhetsproblem. De länder som infört program av detta slag har genom detta lyckats minska återfall i trafikbrott hos dem som deltagit. Det framgår dock tydligt av ANDREA-rapporten att i de länder som har lägst olyckstal (bl.a. Sverige och Storbritannien) har de här programmen inte spelat någon stor roll.

Regeringen konstaterar att påverkansprogram för att vara effektiva bör hålla en hög kvalitet och ha kvalificerade lärare. Kostnaden för att över hela landet utveckla och anordna sådana program för dem som begått trafikbrott under prövotiden, skulle bäras av den enskilde genom avgifter till utbildningsanordnare. Det kan vara svårt att åstadkomma en sådan utbildning till ett rimligt pris i alla delar av landet.

Riksdagen har under senare tid infört flera inslag i förarutbildningen för att förbereda unga förare och förekomma olyckor. Den utvecklade riskutbildningen för B-körkort och den nya riskutbildningen för A- och A1-körkort ska öka körkortstagarnas självinsikt och medvetenhet om risker i trafiken. För körkortshavare som under prövotiden begår rattfylleri efter alkoholintag har införts en möjlighet att i stället för att få körkortet återkallat ansöka om körkort med villkor om alkolås. Tidigare försöksverksamhet med alkolås till rattfyllerister visar att cirka hälften av dem som genomgår villkorstiden bland annat har varit inblandade i färre trafikolyckor och har färre återfall i rattfylleri än de som inte deltar. Villkor om alkolås har alltså, i likhet med många av de rehabiliterings- program som införts av vissa länder inom EU, goda effekter vad gäller återfall i rattfylleri. De trafiksäkerhetshöjande reformer som genomförts för blivande och nya förare förväntas på sikt leda till färre trafikolyckor med döda eller allvarligt skadade som följd. Reformerna innebär dock en

2Driver Training, Testing and Licensing – towards theory-based management of young drivers’ injury risk in road traffic. Results of EU-projects GADGET, Work Package 3, bfu- Report 1999.

3 Analysis of Driver Rehabilitation Programmes, EU-project, Bartl, Assailly, Chanter, Hatakka, Keskinen och Willmes-Lenz, Kuratorium für Verkehrssicherheit, Wien, 2002.

110

ökning av kostnaderna för körkortstagarna. Mot bakgrund av de reformer Prop. 2011/12:25 som införts, och då kostnaderna för ett införande av de påverkans-

program som Vägverket föreslagit skulle bli relativt höga i förhållande till den eventuella trafiksäkerhetsvinsten, bör Vägverkets förslag inte genomföras.

Försäkringsförbundet och Trafikförsäkringsföreningen vidhåller i sitt yttrande över utkastet till lagrådsremiss sin uppfattning att rehabilite- ringsprogram borde införas för dem som dömts för rattfylleri. VTI anser att medverkan i sådana program kan begränsas till dem som dömts för grovt rattfylleri och att kostnaderna för ett sådant program skulle bli betydligt lägre än om det skulle gälla alla trafikbrott som ger upphov till återkallelse. Regeringen kan instämma i sistnämnda synpunkt men konstaterar samtidigt att kostnaderna genom avgifter skulle fördelas på ett mindre kollektiv, varför det är tveksamt om kostnaden för den enskilde skulle bli mindre. För den grupp det är fråga om införs dessutom inom kort nya bestämmelser om ett i princip obligatoriskt och fortfarande tämligen kostnadskrävande deltagande i ett permanent alkolåssystem.

Försäkringsförbundet och Trafikförsäkringsföreningen framhåller vidare att riskutbildningen endast når dem som ska genomgå en körskoleutbildning, inte dem som redan har körkort. Frågan gäller emellertid förare som får körkortet återkallat under prövotiden och sedan måste uppfylla samtliga krav för att få körkort utfärdat på nytt, inklusive godkänt förarprov. Sådant förarprov får, för behörigheterna A1, A och B, endast avläggas efter genomgången riskutbildning (se prop. 2007/08:128 s. 23.)

9	Utländska körkort
9.1	Internationella körkort

Regeringens förslag: Det ska anges i körkortslagen att ett utländskt
körkort gäller tillsammans med ett internationellt körkort som är
utformat i överensstämmelse med någon av de konventioner om
vägtrafik som har undertecknats i Paris den 24 april 1926, Genève den
19 september 1949 respektive Wien den 8 november 1968, om det inte
redan gäller på annan grund.
Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens
förslag. Utredningen föreslår emellertid att ett internationellt körkort
endast ska godtas om det utfärdats av en stat i vilken körkortshavaren vid
tiden för utfärdandet var permanent bosatt. Utredningen föreslår vidare
att även nationella körkort som utformats i överensstämmelse med den
konvention om vägtrafik som har undertecknats i Paris den 24 april 1926
ska gälla i Sverige.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege-
ringens förslag.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.		111

Skälen för regeringens förslag: Ett internationellt körkort är en hand- ling som är avsedd att visas upp i andra länder och som utgör en över- sättning av det nationella körkortet till andra språk. Regler om och före- bilder för internationellt körkort finns i var och en av de tre FN-konven- tioner om vägtrafik som Sverige har anslutit sig till: Paris-konventionen av den 24 april 1926, Genève-konventionen av den 19 september 1949 samt Wien-konventionen av den 8 november 1968.

Ett svenskt internationellt körkort får endast utfärdas för den som har ett gällande svenskt körkort som ger behörighet att köra bil, motorcykel eller terrängvagn. Det internationella körkortet utfärdas inte av Transportstyrelsen utan av ett antal föreningar och organisationer som godkänts som utfärdare i körkortsförordningen.

I körkortslagen finns inga regler om erkännande av internationella körkort eller om sådana körkort i övrigt. Däremot finns en bestämmelse om att ett utländskt körkort som inte är utformat i överensstämmelse med någon av de konventioner om vägtrafik som har undertecknats i Genève den 19 september 1949 respektive Wien den 8 november 1968 och som inte heller är utfärdat på tyska, engelska eller franska endast gäller i Sverige om det åtföljs av en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller svenska, danska eller norska (6 kap. 1 § andra stycket andra meningen körkortslagen). Vad som i detta sammanhang avses med bestyrkt översättning är inte helt klart och kommenteras inte heller i förarbetena till körkortslagen. När begreppet bestyrkt översättning använts i författningstext har det emellertid i regel haft innebörden av en översättning som är bestyrkt av en auktoriserad translator enligt förord- ningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare. Även om ett internationellt körkort är en översättning av ett nationellt körkort och endast får utfärdas av vissa godkända subjekt är det mot denna bakgrund osäkert om ett internationellt körkort utgör eller i vart fall kan jämställas med en bestyrkt översättning. Regeringen anser i likhet med utredningen att innehav av ett giltigt nationellt körkort tillsammans med ett inter- nationellt körkort som är utformat i enlighet med någon av de tre ovan- nämnda vägtrafikkonventionerna bör gälla i Sverige och att detta för tydlighets skull bör framgå av lagtexten.

Utredningen har föreslagit som ytterligare krav för att godkänna ett utländskt körkort i förening med ett internationellt körkort att det inter- nationella körkortet har utfärdats av en stat i vilken körkortshavaren vid tiden för utfärdandet var permanent bosatt. Begreppet permanent bosätt- ning har på körkortsområdet sitt ursprung i körkortsdirektiven och har därför speciell relevans för unionsrättsliga förhållanden. Däremot tillmäts begreppet ingen betydelse i körkortslagen i förhållande till tredje land (bortsett från en bestämmelse om utbyte av körkort som primärt rör EES- stater men även Japan och Schweiz). Något skäl för ett krav på permanent bosättning har utredningen inte angivit och är inte heller uppenbart för regeringen. I stället bör det vara tillräckligt att det inter- nationella körkortet har utformats i enlighet med någon av vägtrafik- konventionerna.

Utredningen har föreslagit att även nationella körkort som utformats efter förebild i 1926 års Pariskonvention ska godtas i Sverige. Rege- ringen kan emellertid konstatera att denna konvention inte innehåller någon förebild för utformningen av nationella körkort, vilket förklarar att

Prop. 2011/12:25

112

konventionen inte nämns vid sidan av Genève- och Wienkonventionerna Prop. 2011/12:25 i 6 kap. 1 § andra stycket körkortslagen. Däremot innehåller konven-

tionen en förebild för utformningen av internationella körkort. Rege- ringen finner som framgått ovan inget skäl att inte godkänna även sådana internationella körkort som utformats efter förebild i Pariskonventionen.

9.2Ålderskrav för utländska körkort

Regeringens bedömning: Bestämmelser om att ett utländskt körkort endast ska gälla i Sverige om innehavaren uppfyller de ålderskrav som gäller för innehav av svenska körkort med motsvarande behörighet bör inte införas i körkortslagen.

Utredningens förslag: Avviker från regeringens bedömning. Utred- ningen har föreslagit att ett utländskt körkort endast ska gälla i Sverige om innehavaren uppfyller de ålderskrav som gäller för innehav av svenska körkort med motsvarande behörighet.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler i körkortslagen gäller utländska körkort, både EES-körkort och andra, i Sverige enligt sitt innehåll. Det innebär att Sverige i princip inte ställer krav på att körkortshavaren ska uppfylla de ålderskrav som gäller här för en viss fordonstyp så länge körkortshavaren uppfyller de krav som gäller i utfärdandelandet. Denna princip modifieras emellertid av en bestämmelse som anger att ett utländskt körkort inte medför rätt att köra moped innan innehavaren har fyllt 15 år eller bil innan han eller hon har fyllt 18 år (6 kap. 3 § körkortslagen).

Enligt utredningens förslag ska i framtiden ett utländskt körkort endast gälla i Sverige om innehavaren uppfyller de ålderskrav som gäller för innehav av svenska körkort med motsvarande behörighet. Förslaget svarar för EES-körkortens del mot de bestämmelser i körkortsdirektivet som anger att om ett körkort utfärdas till en person som inte uppfyller det harmoniserade ålderkravet för en viss behörighet gäller det endast på den utfärdande medlemsstatens territorium till dess att körkortshavaren uppfyller detta krav (art. 4.6 tredje stycket). Det finns dock ingenting som hindrar att andra medlemsstater erkänner ett sådant körkort tidigare.

I sak skulle utredningens förslag inte komma att begränsa EES- körkortshavares möjligheter att köra körkortspliktiga fordon i Sverige i större utsträckning än vad som redan följer av 6 kap. 3 § körkortslagen för förare av moped och bil. Frånsett kategorierna AM (moped) och B (personbil m.m.) medger nämligen körkortsdirektivet inte lägre ålders- gränser än vad som föreskrivs i körkortslagen. Detta gäller även om en utländsk förare innehar ett yrkesförarkompetensbevis enligt direktiv 2003/59/EG (yrkesförardirektivet). Enligt lagen (2007:1157) om yrkes- förarkompetens är ålderskraven för att framföra fordon med stöd av ett sådant bevis desamma för svenska och utländska körkortshavare.

113

För innehavare av körkort utfärdade i tredje land kan däremot förslaget Prop. 2011/12:25 komma att få betydelse. Den skärpning av ålderskraven som utred-

ningens förslag innebär för dessa körkortshavare riskerar att hamna i konflikt med Sveriges internationella åtaganden enligt de vägtrafik- konventioner som behandlats i föregående avsnitt. Av bestämmelserna i 1968 års konvention följer nämligen att de fördragsslutande parterna måste godta varandras körkort så länge körkortshavaren fyllt 18 år (21 år när det gäller tung lastbil och buss). Enligt 1949 års konvention gäller en generell åldersgräns om 18 år. Bl.a. ålderskraven 24 alternativt 20 år för tvåhjulig motorcykel som kräver A-behörighet och 24 år för D-behörig- het i körkortsdirektivet är oförenliga med dessa åldersgränser.

Sammanfattningsvis skulle utredningens förslag om ålderskrav å ena sidan sakna betydelse för innehavare av körkort som utfärdats inom EES och å andra sidan strida mot Sveriges konventionsåtaganden för övriga innehavare av utländska körkort. Förslaget bör därför inte genomföras i denna del.

9.3Utbyte av utländska körkort

9.3.1EES-körkort – giltighetstid och utbyte

Regeringens förslag: Bestämmelsen i körkortslagen om frivilligt utbyte av körkort som utfärdats i en stat inom EES, Schweiz eller Japan kompletteras för EES-körkortens del med att utbyte vid utgången av den giltighetstid som anges på körkortet får ske även när körkortshavaren inte är permanent bosatt i Sverige men studerar här sedan minst sex månader. Om utbytet av ett EES-körkort avser någon av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE och sker vid utgången av den giltighetstid som anges på körkortet, får utbytes- körkortet endast ge sådan behörighet om körkortshavaren i samband med ansökan har visat att de medicinska kraven för att ha behörig- heten är uppfyllda.

Det förtydligas att körkortshavaren vid frivilligt utbyte har rätt att påkalla utbyte av sitt utländska körkort om förutsättningarna härför är uppfyllda. Det förtydligas också att ett körkort som omfattas av bestämmelsen om frivilligt utbyte ska bytas ut – ersättas – även i det fall att körkortet förstörts eller kommit bort och att beslutet om att ersätta körkortet ska grundas på tillgängliga uppgifter.

Det ska vidare införas en bestämmelse om att ett körkort inte får bytas ut om det är föremål för en åtgärd som är att jämställa med åter- kallelse eller omhändertagande i en annan EES-stat.

Ett svenskt körkort som lämnats i utbyte mot eller ersatt ett EES- körkort med högre behörigheter ska förnyas första gången vid utgången av den giltighetstid som angavs på det utbytta körkortet, om utbytet eller ersättningen skedde före utgången av denna giltighetstid.

Regeringens bedömning: Det behöver inte införas några särskilda bestämmelser om administrativ giltighetstid för EES-körkort i körkortslagen.

114

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens Prop. 2011/12:25 förslag. Utredningen föreslår dock att rätten för den som studerar i

Sverige sedan minst sex månader att byta ut ett EES-körkort ska gälla i alla fall utom när körkortet ska ersättas p.g.a. att det gått förlorat. Vidare föreslår utredningen att förbudet mot att byta ut eller ersätta ett utländskt körkort som är föremål för återkallelse, omhändertagande eller dylikt endast ska gälla om körkortet är utfärdat i en annan EES-stat och körkortsingripandet skett i utfärdandestaten. Utredningens förslag inne- håller inte något krav på att de medicinska kraven för högre behörighet i förekommande fall är uppfyllda vid utbyte eller något förtydligande av skyldigheten att byta ut eller ersätta ett utländskt körkort på begäran.

Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Stockholms län anför beträffande utfärdande av svenska körkort som ersätter förlorade eller förstörda EES- körkort att styrelsen har erfarit svårigheter att få ut uppgifter om körkortsstatus från andra medlemsländer när så krävts. Övriga remiss- instanser har inga synpunkter.

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överens- stämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. I utkastet före- slogs emellertid att prövning av de medicinska kraven för att inneha högre behörigheter i förekommande fall skulle ske vid varje typ av förnyelse. Däremot föreslogs inte några särskilda bestämmelser om förnyelse av utbytes- eller ersättningskörkortet när utbyte skett före utgången av det utländska körkortets giltighetstid. Vidare föreslogs endast att ett utländskt körkort som förstörts eller kommit bort får, inte ska, ersättas.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Giltighetstid

Ett EES-körkort ska enligt körkortsdirektivet från och med den 19 januari 2013 ha en administrativ giltighetstid. Körkortets sista giltig- hetsdag ska anges på körkortet. Körkortet kan emellertid under vissa förutsättningar förnyas vid giltighetstidens utgång. Av regleringen, och den allmänna skyldighet för medlemsstaterna att vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra direktivet som följer av art. 4.3 i Fördraget om Europeiska unionen, torde följa att den medlemsstat som utfärdar körkortet i sin interna rätt ska säkerställa att körkortet upphör att gälla vid giltighetstidens utgång om det inte förnyas. Enligt nuvarande bestämmelser i körkortslagen gäller ett utländskt körkort inte i Sverige om det är ogiltigt i den stat där det har utfärdats. Enligt regeringens bedömning upphör därför ett körkort utfärdat av en annan EES-stat att gälla i Sverige om det inte förnyas vid den administrativa giltighetstidens utgång, utan några särskilda bestämmelser härom i svensk rätt.

Utbyte

I körkortsdirektivet anges tre fall då en medlemsstat ska tillhandahålla

innehavare av körkort som utfärdats i en annan EES-stat en möjlighet att

115

byta ut sitt körkort mot medlemsstatens. För det första (1) får det anses följa av art. 7.3 att så ska kunna ske i syfte att förlänga giltigheten av det utländska körkortet när körkortshavaren har förlagt sin permanenta bosättningsort till medlemsstaten eller studerar där sedan minst sex månader. Principen är nämligen att det är denna stat och inte den utfärdande medlemsstaten som ska förnya körkortet vid utgången av den administrativa giltighetstiden. För det andra (2) ska en innehavare av ett giltigt EES-körkort som har förlagt sin permanenta bosättningsort till medlemsstaten även ha en möjlighet att utan särskild anledning påkalla utbyte av sitt körkort mot ett likvärdigt körkort utfärdat av medlems- staten (art. 11.1). För det tredje (3) måste medlemsstaten kunna erbjuda ett ersättningskörkort åt en innehavare av ett EES-körkort med permanent bosättningsort i medlemsstaten som har förlorat sitt körkort (art. 11.5).

En bestämmelse om utbyte av utländska körkort finns i 6 kap. 7 § körkortslagen. Där anges bl.a. att ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES och som gäller i Sverige får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om innehavaren är permanent bosatt i Sverige. Bestämmelsen motsvarar i sin nuvarande utformning närmast fall 2 ovan. Regeringen anser att bestämmelsen alltjämt är användbar men att den behöver kompletteras och förtydligas i vissa avseenden för att uppfylla körkorts- direktivets krav.

När det gäller utbyte för att förlänga giltigheten av det utländska körkortet bör det föreskrivas att utbyte även får ske om körkortshavaren, utan att vara permanent bosatt i Sverige, studerar här sedan minst sex månader. Vidare bör gälla att utbyteskörkortet i ett sådant fall endast får ge behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE om körkorts- havaren i samband med ansökan visar att de medicinska kraven för dessa behörigheter är uppfyllda. Det korresponderar mot den medicinska kontroll som ska ske vid förnyelse av ett svenskt körkort med högre behörigheter i motsvarande situation.

När det gäller tillhandahållande av ett ersättningskörkort vid förlust av det utländska körkortet gör regeringen bedömningen att en sådan möjlig- het finns redan enligt den gällande lydelsen av 6 kap. 7 § körkortslagen (jfr vad 1994 års körkortsutredning anför i SOU 1995:48 s. 97). Bestämmelsen skulle emellertid tjäna på att förtydligas i detta avseende. I enlighet med vad utredningen föreslagit bör det sålunda uttryckligen anges att ett EES-körkort som förstörts eller kommit bort ska ersättas med ett likvärdigt svenskt körkort om körkortshavaren är permanent bosatt i Sverige. Förtydligandet bör även omfatta körkort som utfärdats i Schweiz och Japan.

Ett svenskt utbytes- eller ersättningskörkort med någon av de högre behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE kommer enligt regeringens förslag i avsnitt 6.3.1 att gälla under en femårsperiod innan det måste förnyas. Detta gäller även vid utbyte och ersättning som sker innan giltighetstiden för det utländska körkortet löper ut. Som villkor för sådant utbyte eller sådan ersättning gäller enligt såväl körkortslagen som körkortsdirektivet endast att kravet på permanent bosättning ska vara uppfyllt. För att uppfylla direktivets krav på regelbunden prövning av de medicinska kraven för innehav av körkort med högre behörigheter, bör det föreskrivas i körkortslagen att utbytes- eller ersättningskörkortet

Prop. 2011/12:25

116

därefter ska förnyas nästa gång redan vid utgången av den giltighetstid Prop. 2011/12:25 som angavs på det utbytta körkortet. Förnyelse ska alltså ske inom

samma tid som om EES-körkortet inte hade bytts ut mot ett svenskt utan hade förnyats i det land där det utfärdades. Den föreslagna ordningen motsvarar vad som föreslås för svenska körkort med högre behörigheter i avsnitt 6.3.1. Det behövs inte någon motsvarande bestämmelse i fråga om EES-körkort med endast de lägre behörigheterna (jfr avsnitt 6.3.1).

I 6 kap. 7 § körkortslagen anges att ett utländskt körkort får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort under där angivna förutsättningar. För tydlighets skull bör bestämmelsen justeras så att det framgår att utbyte i enlighet med körkortsdirektivet ska ske på körkortshavarens begäran. Ändringen torde inte innebära någon praktisk skillnad mot i dag. Har ett körkort förstörts eller kommit bort bör, som Lagrådet föreslagit, beslutet om att ersätta körkortet grundas på de uppgifter som finns tillgängliga för Transportstyrelsen i enlighet med art. 11.5 i direktivet. Det ligger i sakens natur att körkortet inte kan ersättas om Transportstyrelsen saknar tillräckliga uppgifter. Hanteringen av dessa ärenden kan förutsättas underlättas när det nya nätverket för EU-körkort tas i bruk (jfr art. 7.5 första stycket d i körkortsdirektivet).

Av art. 11.4 första stycket i körkortsdirektivet framgår att det är förbjudet för medlemsstaterna att utfärda ett utländskt körkort som har begränsats, omhändertagits eller återkallats av en annan medlemsstat. Utredningen har med anledning av det föreslagit att ett EES-körkort inte får bytas ut eller ersättas om det i utfärdandelandet är föremål för förfarande som är att likställa med omhändertagande eller återkallelse.

Regeringen anser att art. 11.4 första stycket, till den del det motsvaras av utredningens förslag, redan är genomförd genom bestämmelsen i 6 kap. 2 § första stycket 1 om att ett utländskt körkort inte gäller i Sverige om det är ogiltigt i den stat där det har utfärdats. En förutsättning för att byta ut ett utländskt körkort är nämligen att det är giltigt. Ett körkort kan dock komma att bli föremål för ett körkortsingripande i en EES-stat utan att det är denna stat som har utfärdat körkortet. I så fall är 6 kap. 2 § första stycket 1 inte tillämplig. Det behövs därför ett generellt förbud mot att byta ut eller ersätta körkort som är föremål för åtgärd som är att jämställa med återkallelse eller omhändertagande i en annan medlemsstat. Regeringen föreslår att ett sådant förs in i 6 kap. körkortslagen. Även om det inte direkt följer av direktivet bör förbudet även omfatta körkort som utfärdats i tredje land och som är föremål för åtgärd som är att jämställa med återkallelse eller omhändertagande i en annan EES-stat.

9.3.2Erkännande och utbyte av EES-körkort med ursprung i tredje land

Regeringens bedömning: Ett EES-körkort som förvärvats genom utbyte av ett körkort utfärdat i tredje land bör även fortsättningsvis erkännas i Sverige. Kretsen av innehavare av utländska körkort som har möjlighet att byta ut sina körkort mot ett svenskt bör samtidigt inte utvidgas.

117

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall anser att vad utredningen angivit om körkortsturism synes vara ett mindre problem men att det är inkonsekvent att vägra utbyte av körkort från tredje land direkt och samtidigt godta byte efter att utbyte först skett till annat gemenskapskörkort. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) ställer sig frågande till varför just Japan och Schweiz ska ha mer generösa regler än andra och vilken koppling det har till trafiksäkerheten.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har diskuterat i vad mån ett EES-körkort som har förvärvats genom utbyte av ett körkort utfärdat av tredje land bör tillerkännas giltighet i Sverige. Bakgrunden är att körkortsdirektivet medger att en värdmedlemsstat vägrar att erkänna sådana EES-körkort ifall körkortshavaren flyttar sin permanenta bosättningsort till en annan medlemsstat än den som bytte ut ursprungs- körkortet (art. 11.6 andra stycket). Utredningen anser att Sverige bör avstå från att utnyttja denna möjlighet eftersom detta enligt utredningen är mest rationellt, kräver minst administration och inte kommer att leda till någon försämrad trafiksäkerhet.

Den aktuella direktivsbestämmelsen har sin motsvarighet i art. 8.6 i det andra körkortsdirektivet. Den enda skillnaden mellan bestämmelserna är att kravet på att körkortshavaren ska ha flyttat till en annan medlemsstat i det tredje körkortsdirektivet preciserats till att dennes permanenta bosättningsort flyttats till en annan medlemsstat. Enligt regeringens bedömning innebär bestämmelsen i det tredje körkortsdirektivet ingen egentlig ändring i förhållande till det andra. I princip motsvaras art. 8.6 andra stycket i det andra körkortsdirektivet av art. 11.5 andra stycket i det tredje körkortsdirektivet.

När körkortslagen (1977:477) skulle anpassas till det andra körkorts- direktivets bestämmelser (se prop. 1995/96:118 Ändringar i körkorts- lagen) föreslogs ingen bestämmelse om begränsning av EES-körkorts giltighet för det fall att körkortet förvärvats genom utbyte av ett tredje- landskörkort. Inte heller i den nu gällande körkortslagen har någon sådan bestämmelse införts. Utredningens ställningstagande stämmer således överens med gällande rätt.

Kammarrätten i Sundsvall har påpekat att det är inkonsekvent att inte tillåta utbyte av körkort utfärdade i tredje land men samtidigt godta utbyte av EES-körkort som har förvärvats genom utbyte av körkort utfärdat av tredje land. Vad kammarrätten har anfört har visst fog men enligt regeringens mening är de två situationerna inte helt jämförbara. Även om kraven för utbyte kanske inte i alla fall är desamma som för utbyte mot ett svenskt körkort torde ett tredjelandskörkort som har bytts ut mot ett EES-körkort ha underkastats viss kontroll, bl.a. i fråga om giltighet i ursprungslandet, av den utbytande medlemsstaten. Vidare gör sig inte heller de särskilda problem med att kontrollera det utländska körkortets äkthet som brukar anföras som skäl mot en generell rätt att byta ut körkort från tredje land gällande i dessa fall. Det kan tilläggas att några allvarligare problem med kringgående av kraven för att förvärva

Prop. 2011/12:25

118

körkort, s.k. körkortsturism, p.g.a. den gällande regleringen inte har Prop. 2011/12:25 påtalats av vare sig utredningen eller remissinstanserna.

Regeringen finner sammantaget, i likhet med utredningen, inte något avgörande skäl för att ändra bestämmelserna om erkännande eller utbyte av EES-körkort i detta avseende när nu körkortslagstiftningen ska anpassas till det tredje körkortsdirektivet.

Enligt gällande rätt kan utbyte av ett utländskt körkort mot ett svenskt endast ske för EES-körkort samt körkort utfärdade i Japan eller Schweiz. Skälet till att de sistnämnda länderna jämställs med EES-länder i detta hänseende är att Sverige har bilaterala avtal om utbyte av körkort med dem. Utredningen har tagit upp frågan om att utvidga möjligheterna att byta ut utländska körkort mot svenska men avstyrkt sådan utvidgning. Utredningen anser att det är befogat att göra skillnad på tredjelands- körkort och EES-körkort bland annat p.g.a. graden av harmonisering av körkortsbestämmelserna mellan EES-staterna. Utredningen anser vidare att kraven för att förvärva svenskt körkort inte bör innebära något större besvär eller någon betydande kostnad för den innehavare av ett tredje- landskörkort som vill fortsätta att köra bil efter det att hans körkort blivit ogiltigt i Sverige. Utredningen framhåller här också betydelsen av den obligatoriska riskutbildningen och värdet av bl.a. övning i halkkörning för förare i vårt nordliga klimat. Regeringen instämmer i utredningens överväganden och föreslår ingen utvidgning av de nuvarande utbytes- möjligheterna.

10 Yrkesförarkompetens

10.1Yrkesförarkompetens för förare med förarbehörighet C1, C1E, D1 eller D1E

Regeringens förslag: Lagen om yrkesförarkompetens ska anges vara tillämplig även på förare som utför gods- eller persontransporter med fordon som kräver behörighet C1, C1E, D1 eller D1E. Dessa behörigheter ska inte längre jämställas med C, CE, D respektive DE. Definitionerna av gods- och persontransporter ska anpassas härtill.

Lagens bestämmelser om hävdvunna rättigheter ska göras generellt tillämpliga på körkort utfärdade i en stat inom EES och omfatta även behörigheterna C1, C1E, D1 och D1E.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege- ringens förslag.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Bakgrund till regeringens förslag: I direktiv 2003/59/EG (yrkes- förardirektivet) behandlas de krav på kompetens och ålder som ska gälla för att förare förvärvsmässigt ska få utföra persontransporter med buss (körkortsbehörighet D1, D1E, D, DE) och godstransporter med lastbil

119

(körkortsbehörighet C1, C1E, C, CE). Direktivet har i huvudsak genom- förts i svensk rätt genom lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens (YKL) och förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens när det gäller de i Sverige i dag tillämpade körkortsbehörigheterna C, CE, D och DE.

I YKL regleras de krav på grundläggande kompetens, utbildning och fortbildning samt ålderskrav som en förare ska uppfylla för att få utföra förvärvsmässiga gods- och persontransporter på väg i Sverige. Lagen är enligt 2 kap. 1 § tillämplig huvudsakligen på förare som är medborgare i en EES-stat och som utför gods- eller persontransporter på väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheterna C, CE, D eller DE. Med dessa behörigheter jämställs enligt 3 § samma kapitel behörigheterna C1, C1E, D1 respektive D1E enligt rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991. Av 4 § samma kapitel kan emellertid utläsas att lagen endast är tillämplig på förare av fordon som används för sådan persontransport som är kommersiell eller sådan godstransport som är för annat än privat bruk. Av 3 kap. 1 § framgår att en yrkesförare som utför gods- eller persontransporter måste ha ett yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens och fortbildning. Vidare framgår därav att viss ålder krävs för att föraren ska få utföra förvärvsmässiga transporter. Ålderskravet är beroende av dels vilken typ av transport det är fråga om, dels längden på den utbildning som föraren genomgått. Enligt 4 kap. 1 och 2 §§ förvärvar en förare sin grundläggande kompetens genom att delta i en grund- utbildning som avslutas med ett prov. Grundutbildningen ska uppgå till 280 timmar eller om det är en förkortad grundutbildning till 140 timmar (s.k. snabbförvärvad grundläggande kompetens). Obligatorisk körträning ingår i grundutbildningen. Yrkesföraren måste med jämna mellanrum fortbilda sig för att ha fortsatt rätt att utföra förvärvsmässiga gods- eller persontransporter. Av 5 kap. 2 § framgår att en förare måste genomgå sin första fortbildning inom fem år från den dag då yrkeskompetensbeviset för grundläggande kompetens utfärdades för att bibehålla sin rätt att utföra förvärvsmässiga transporter. Därefter måste yrkesföraren genomgå ny fortbildning vart femte år, se 5 kap. 4 §.

Förare som var behöriga att utföra förvärvsmässiga gods- och person- transporter när reglerna om yrkesförarkompetens började gälla har enligt 3 kap. 2 § s.k. hävdvunna rättigheter och är undantagna från krav på yrkeskompetensbevis. Även sådana förare måste dock genomgå fortbild- ningskurser regelbundet för att bibehålla sin rätt att utföra förvärvs- mässiga transporter.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått ska Sverige i enlighet med körkortsdirektivet införa de nya körkortsbehörigheterna C1, C1E, D1 och D1E från och med den 19 januari 2013. YKL ska därför anpassas till de bestämmelser i yrkesförardirektivet som är tillämpliga på dessa behörigheter. Det föreslås göras genom att bestämmelsen om lagens tillämpningsområde ändras så att förare som utför gods- eller person- transporter med fordon som kräver dessa behörigheter omfattas. Vidare behöver definitionerna av gods- och persontransporter i 1 kap. 4 § anpassas till de nya behörigheterna. Som en följd av detta föreslås även den bestämmelse i lagen som jämställer kategorierna C1, C1E, D1 och D1E med C, CE, D respektive DE upphävas.

Prop. 2011/12:25

120

Bestämmelserna i 3 kap. 2 § YKL om hävdvunna rättigheter är så Prop. 2011/12:25 konstruerade att de i första hand gäller för innehavare av svenskt körkort.

Med svenskt körkort jämställs emellertid körkort som utfärdats i en annan EES-stat. Bestämmelserna bör nu omfatta även de nya behörig- heterna C1, C1E, D1 och D1E. I och med detta bör de också göras generellt tillämpliga på EES-körkort (inklusive svenska körkort).

Genom denna förändring kommer de hävdvunna rättigheterna att som tidigare omfatta alla innehavare av äldre EES-körkort när det gäller körkort med behörigheterna C, CE, D eller DE men vad avser behörig- heterna C1, C1E, D1 och D1E endast innehavare av körkort från EES- stater som hade infört dessa kategorier när reglerna om yrkesförar- kompetens började gälla. Sverige hör inte till dessa stater.

Även lagens bestämmelser om krav på yrkeskompetensbevis och ålderskrav behöver justeras vilket utvecklas i de närmast följande avsnitten.

10.2Kompetens- och ålderskrav för godstransporter

Regeringens förslag: En förare som förvärvat ett yrkeskompetens- bevis för grundläggande kompetens genom grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten C1 eller C1E ska från och med 18 års ålder få utföra godstransporter med sådana fordon.

En förare som utför godstransporter och som innehar ett giltigt yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens för fordon som kräver någon av behörigheterna C1, C1E, C eller CE ska inte behöva förvärva ett nytt yrkeskompetensbevis för fordon som kräver någon av de andra behörigheterna.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen har emellertid föreslagit att åldersgränsen ska vara 21 år om föraren endast har genomgått en förkortad grundutbildning för förarbehörighet C1 eller C1E.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege- ringens förslag.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Grundläggande ålderskrav för att få köra motordrivna fordon anges i körkortslagen. Samtidigt finns det, som framgått av bakgrundsbeskrivningen i föregående avsnitt, i YKL särskilda bestämmelser om ålderskrav för att få utföra förvärvsmässiga gods- och persontransporter. Dessa ålderskrav skiljer sig delvis från de ålderskrav som gäller för utfärdande av körkort enligt körkortslagen.

I enlighet med körkortsdirektivet kommer det i körkortslagen att införas nya eller ändrade ålderskrav för de olika lastbilsbehörigheterna C1, C1E, C och CE. Dessa krav kommer i vissa fall att vara högre än ålderskraven enligt YKL. Eftersom en yrkesförare även måste uppfylla ålderskravet för att få körkort för att kunna utföra transporter har det i art. 4 e och g i körkortsdirektivet angivits att åldersgränserna i körkorts- direktivet inte ska påverka tillämpningen av de ålderskrav som gäller

121

enligt yrkesförardirektivet för att få framföra motsvarande fordon. Med andra ord ska åldersgränserna i körkortsdirektivet och körkortslagen för att få körkort inte hindra att förvärvsmässiga transporter utförs av förare med yrkesförarkompetens som uppfyller tillämpliga ålderskrav enligt yrkesförardirektivet och YKL.

Ålderskravet för att få utföra godstransporter med fordon som kräver behörigheterna C1 eller C1E är enligt art. 5.2 a ii i yrkesförardirektivet 18 år, vilket överensstämmer med ålderskravet enligt körkortsdirektivet för att utfärda körkort för dessa behörigheter. Detta ålderskrav gäller oavsett hur lång grundutbildning föraren genomgått. Utredningen har emellertid föreslagit att åldersgränsen i YKL ska bestämmas till 21 år om föraren endast har genomgått en förkortad grundutbildning enligt 4 kap. 2 § YKL. Utredningen anser att den förkortade utbildningstiden 140 timmar inte är tillräckligt lång för så unga blivande yrkesförare som 18 år.

Enligt regeringens uppfattning är det inte möjligt att göra den avvikelse från direktivet som utredningen föreslår eftersom den åldersgräns som föreskrivs i direktivet är obligatorisk och inte lämnar något utrymme åt medlemsstaterna för avvikande bestämmelser. Regeringen anser därför att ålderskravet för att få utföra godstransporter med fordon som kräver behörigheterna C1 eller C1E generellt ska bestämmas till 18 år.

När det gäller behörigheterna C och CE ska ålderskravet för utfärdande av körkort enligt det tredje körkortsdirektivet höjas från 18 till 21 år. Som framgått ska det nya ålderskravet emellertid inte påverka de lägre ålderskrav som kan följa av reglerna i yrkesförardirektivet. I enlighet härmed har regeringen i avsnitt 5.2.2 föreslagit att det i körkortslagen tas in en särskild bestämmelse om att ålderskravet fortsatt är 18 år för att erhålla körkort med behörighet C och CE om föraren genomgått oförkortad grundutbildning enligt 4 kap. 1 § YKL.

I art. 5.4 första stycket yrkesförardirektivet finns en bestämmelse om att en utförare av godstransporter som innehar ett yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens för fordon som kräver någon av behörig- heterna C1, C1E, C eller CE inte behöver förvärva ett nytt yrkes- kompetensbevis för att utföra godstransporter med fordon som kräver någon annan av dessa behörigheter. Som utredningen föreslagit bör en bestämmelse härom införas i YKL. Denna undantagsbestämmelse ska emellertid inte påverka det ålderskrav som gäller för att få utföra gods- transporter med ett sådant fordon som kräver innehav av den andra behörigheten.

Prop. 2011/12:25

122

10.3

Kompetens- och ålderskrav för persontransporter

Prop. 2011/12:25

Regeringens förslag: En förare som förvärvat ett yrkeskompetens- bevis för grundläggande kompetens genom grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten D1 eller D1E ska från och med 21 års ålder få utföra persontransporter med sådana fordon. Om utbildningen har skett enligt 4 kap. 1 § och ägt rum i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning ska i stället ålderskravet 18 år gälla.

En förare som utför persontransporter och som innehar ett giltigt yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens för fordon som kräver någon av behörigheterna D1, D1E, D eller DE ska inte behöva förvärva ett nytt yrkeskompetensbevis för fordon som kräver någon av de andra behörigheterna.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår dock att ålderskravet 18 år ska gälla generellt när föraren genomgått grundutbildning enligt 4 kap. 1 § YKL för förarbehörighet D1 eller D1E.

Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statens institut för kommunikations- analys (SIKA), Vägverket, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande och Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) ställer sig negativa eller tveksamma till att yrkesförare får köra buss från och med 18 års ålder. Sveriges kommuner och landsting och Svenska Transportarbetareförbundet är däremot positiva till förslaget. Transport- styrelsen tar inte ställning utan konstaterar att frågan inrymmer mycket svåra avvägningar mellan flera transportpolitiska mål.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege- ringens förslag.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Grundläggande ålderskrav för att få köra motordrivna fordon anges i körkortslagen. Samtidigt finns det, som framgått av bakgrundsbeskrivningen i avsnitt 10.1, i YKL särskilda bestämmelser om ålderskrav för att få utföra förvärvsmässiga gods- och persontransporter. Dessa ålderskrav skiljer sig delvis från de ålderskrav som gäller för utfärdande av körkort enligt körkortslagen.

I enlighet med körkortsdirektivet kommer det i körkortslagen att införas nya eller ändrade ålderskrav för de olika bussbehörigheterna D1, D1E, D och DE. Dessa krav kommer i vissa fall att vara högre än ålders- kraven enligt YKL. Eftersom en yrkesförare även måste uppfylla ålders- kravet för att få körkort för att kunna utföra transporter har det i art. 4 i och k i körkortsdirektivet angivits att åldersgränserna i körkortsdirektivet inte ska påverka tillämpningen av de ålderskrav som gäller enligt yrkes- förardirektivet för att få framföra motsvarande fordon. Med andra ord ska åldersgränserna i körkortsdirektivet och körkortslagen för att få körkort inte hindra att förvärvsmässiga transporter utförs av förare med yrkes- förarkompetens som uppfyller tillämpliga ålderskrav enligt yrkesförar- direktivet och YKL.

Ålderskravet för att få utföra persontransporter med fordon som kräver behörigheterna D1 eller D1E är enligt art. 5.3 a i i yrkesförardirektivet

123

21 år, vilket överensstämmer med vad som gäller enligt körkortsdirek- tivet för utfärdande av körkort med dessa behörigheter. Detta ålderskrav gäller oavsett hur lång grundutbildning föraren har genomgått. En medlemsstat får dock tillåta förare att från och med 18 års ålder framföra sådana fordon på sitt territorium om föraren förvärvat yrkesförar- kompetens genom sådan oförkortad grundutbildning som avses i 4 kap. 1 § YKL.

Utredningen har föreslagit att Sverige ska utnyttja möjligheten enligt yrkesförardirektivet att tillåta 18-åringar att framföra fordon i kate- gorierna D1 och D1E. Utredningen föreslår att denna möjlighet ska före- ligga generellt, oavsett vem som anordnar utbildningen.

Den 1 januari 2011 genomfördes ändringar i YKL som gjorde det möjligt att med stöd av ett yrkeskompetensbevis som förvärvats genom oförkortad grundutbildning enligt 4 kap. 1 § samma lag utföra person- transporter med buss som kräver behörighet D eller DE från 20 eller 18 års ålder, beroende på om bussen körs med eller utan passagerare alternativt i kortare linjetrafik eller inte. En förutsättning härför är att utbildningen har ägt rum inom gymnasieskolan eller kommunal vuxen- utbildning. De nya ålderskraven i dessa fall utgör avvikelser från det annars gällande ålderskravet i körkortslagen, för närvarande 21 år.

I propositionen som föregick lagändringarna vägde regeringen olika skäl för och emot denna reform och fann därvid att ett skäl som talade emot den föreslagna sänkningen av åldersgränsen var yrkets karaktär, bl.a. det faktum att det är ett stort ansvar att framföra en buss med ett flertal passagerare (se prop. 2009/10:209 s. 22). Med hänsyn till detta och till den betydelse utbildning och erfarenhet har för att minska olycks- risken ansåg regeringen att en sänkning av ålderskravet för att få fram- föra ett fordon i kategori D eller DE kräver att föraren har genomgått en adekvat utbildning av betydande längd. Detta utbildningsbehov bedömdes kunna tillgodoses av fordons- och transportprogrammet inom gymnasieskolan.

Den sänkning av behörighetsåldern för busstransport som nu är aktuell omfattar bussar och släpfordon i kategori D1 och D1E, dvs. bussar som är konstruerade och tillverkade för att ta högst 16 passagerare utöver föraren och som har en största längd av åtta meter. Den åldersgräns som föreslås är 18 år, att jämföra med den 20-årsgräns som föreslås för att få framföra tyngre bussar och släpfordon i kategori D och DE respektive den 18-årsgräns som ska gälla för det fall att sådana fordon körs utan passagerare eller i kortare linjetrafik. Den uppgift som därigenom skulle komma att anförtros 18-åriga förare framstår som väl så ansvarsfull som t.ex. att framföra en tyngre buss utan passagerare. De trafiksäkerhetsskäl som gav anledning att ställa krav på att grundutbildningen för fordon som kräver behörighet D och DE genomgås i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning gör sig gällande även när det gäller fordon i kategori D1 och D1E.

Regeringen ansluter sig mot bakgrund av det föregående till utred- ningens förslag att låta 18-åringar utföra persontransporter med fordon i kategorierna D1 och D1E under förutsättning att utbildningen genomgås i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.

I detta sammanhang bör nämnas att flera remissinstanser är kritiska till att tillåta så unga yrkesförare som 18-åringar att överhuvudtaget utföra

Prop. 2011/12:25

124

persontransporter med buss. Den avvägning av olika transportpolitiska Prop. 2011/12:25 mål som frågan rymmer har riksdagen emellertid redan gjort genom den

lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2011 beträffande fordon som kräver behörighet D eller DE. Regeringen finner inte anledning till något annat ställningstagande när det gäller de lättare bussar med släp som nu är aktuella.

Som nämnts ovan gäller enligt körkortsdirektivet ålderskravet 21 år för utfärdande av körkort med behörigheterna D1 och D1E. När det gäller behörigheterna D och DE ska ålderskravet för utfärdande av körkort enligt körkortsdirektivet höjas från 21 till 24 år. Som framgått ska dessa ålderskrav emellertid inte påverka de lägre ålderskrav som kan följa av reglerna i yrkesförardirektivet. I enlighet härmed har regeringen i avsnitt 5.2.3 föreslagit att det i körkortslagen tas in särskilda bestämmelser om lägre ålderskrav för att erhålla körkort med behörighet D1, D1E, D och DE i vissa fall.

I art. 5.4 andra stycket yrkesförardirektivet finns en bestämmelse – motsvarande den i första stycket vad beträffar behörigheterna C1, C1E, C eller CE – om att en utförare av persontransporter som innehar ett yrkes- kompetensbevis för fordon som kräver någon av behörigheterna D1, D1E, D eller DE inte behöver förvärva ett nytt yrkeskompetensbevis för att utföra persontransport med fordon som kräver någon annan av dessa behörigheter. Denna undantagsbestämmelse ska emellertid inte påverka det ålderskrav som gäller för att få utföra godstransporter med ett sådant fordon som kräver innehav av den andra behörigheten. Bestämmelsen bör i likhet med den som gäller lastbilar införas i YKL.

11 Tillsyn och kontroll av alkolås

11.1Tillsyn över verksamheten med alkolås efter rattfylleri

Regeringens förslag: Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över efter- levnaden av de föreskrifter om godkännande av alkolås som har meddelats i anslutning till körkortslagen.

Den som fått ett alkolås godkänt ska på begäran av Transport- styrelsen ge upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

Förslaget i promemorian Kontroll av alkolås och tillsyn: Överens- stämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslogs dock att Transportstyrelsen även skulle ha rätt till tillträde till lokaler hos den som fått ett alkolås godkänt.

Remissinstanserna: Transportstyrelsen och Motorförarnas helnykter- hetsförbund (MHF) anför att styrelsen behöver ett tillsynsmandat som även omfattar rätt till tillträde till de verkstäder som sköter installation, kalibrering och service av alkolåsen. MHF anser även att det är viktigt att Transportstyrelsen får rätt till tillträde till de alkolåsutrustade fordonen.

125

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) framhåller att alkolås bör kontrolleras vid en redan etablerad obligatorisk kontroll av fordon, såsom kontrollbesiktning, och menar att de bästa förutsätt- ningarna för en likvärdig kontroll föreligger då kontrollen sker av en oberoende part. Trafikverket anser att det vore värdefullt med en ackre- ditering av serviceverkstäderna.

Skälen för regeringens förslag: Den typ av alkolås som får användas när ett körkortsinnehav förenas med ett villkor om alkolås efter rattfylleri måste ha godkänts av Transportstyrelsen, se 5 kap. 27 § jämfört med 7 kap. 2 § första stycket 9 körkortslagen (1998:488). Alkolåset måste dessutom dessförinnan ha genomgått en teknisk prövning vid ett särskilt provorgan för att ett godkännande ska kunna komma i fråga, se 5 kap. 26 § körkortslagen. I samband med att Transportstyrelsen ska godkänna en viss typ av alkolås ska leverantören uppfylla vissa krav för att det ska få användas. För ett godkännande kommer det bland annat behöva finnas ett fungerande servicenät för installation, kalibrering, kontroll och tömning av alkolåsen, se prop. 2010/11:26 ss. 50 f och 72.

Några särskilda bestämmelser som reglerar tillsynen över alkolås som har godkänts av Transportstyrelsen finns inte. Transportstyrelsen har möjlighet att återkalla ett godkännande av en typ av alkolås om före- skrifter om godkännande som meddelats i anslutning till körkortslagen inte har iakttagits, se 5 kap. 27 § körkortslagen. Det kan antas att en körkortshavare i många fall anmäler om alkolåset enligt dennes mening inte fungerar korrekt. Det är dock tveksamt om en körkortshavare eller dennes anhöriga i alla lägen kommer att rapportera felaktigheter av det slaget att alkolåset inte förhindrar körning som det borde. Nuvarande reglering innehåller inget uttryckligt stöd för att Transportstyrelsen ska kunna kontrollera att alkolåsets funktion och hanteringen kring alkolåset uppfyller de förutsättningar som gäller för att det ska vara godkänt. Detta framstår som mindre lämpligt, framför allt från trafiksäkerhetssynpunkt. Möjligheten att bedriva tillsyn över verksamheten med alkolås efter rattfylleri som är inriktad på att körkortslagen och föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen följs bör stärkas. Det bör införas bestämmelser i körkortslagen som behandlar tillsynen av alkolåsen och över dem vars alkolås har godkänts för användning i alkolåsverksam- heten. Transportstyrelsen bör ansvara för denna tillsyn.

Regeringen föreslår att den som har fått ett alkolås godkänt på Transportstyrelsens begäran ska ge upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen. I lagrådsremissen föreslogs även att Transportstyrelsen skulle ha rätt till tillträde till lokaler som tillhör den som fått ett alkolås godkänt. Lagrådet har anmärkt att det inte framgår av remissen vilket ändamål en sådan rätt är avsedd att fylla och har därför inte ansett sig kunna tillstyrka detta förslag. Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning. Förslaget utgår därför i denna del.

Transportstyrelsen och MHF har framfört att styrelsens tillsynsmandat även borde omfatta en rätt till tillträde till de serviceverkstäder som alkolåsleverantörerna anlitar; MHF anser dessutom att tillsynsmandatet bör omfatta en rätt till tillträde till de fordon som utrustats med alkolås.

Omfattningen av ett tillsynsmandat är en fråga om avvägning av effektivitets-, integritets- och kostnadshänsyn. Tillsyn kan vara förenat med betydande kostnader för den som är föremål för tillsynen. Rege-

Prop. 2011/12:25

126

ringen anser att det är angeläget att de ofta små verkstäder som kommer Prop. 2011/12:25 att utföra servicen av alkolås m.m. inte belastas med sådana kostnader

och att tillsynen därför begränsas till leverantörer av alkolås. När det gäller tillträde till enskilda fordon som utrustats med alkolås kan anmärkas att Transportstyrelsens tillsyn syftar till att kontrollera att den typ av alkolås som godkänts uppfyller kraven för godkännande, inte att ett alkolås i det enskilda fallet fungerar eller handhas på rätt sätt. En rätt att begära tillträde till sådana fordon ter sig därför inte motiverad.

Swedac har föreslagit att alkolås ska kontrolleras, förutom av service- verkstäderna, av ett oberoende organ, förslagsvis vid fordonets kontroll- besiktning. Det kan konstateras att en sådan ytterligare kontroll är förenad med extra kostnader för den enskilde. En genomgående ambition i det permanenta alkolåssystemet är att det ska vara mindre kostnads- krävande för den enskilde än försöksverksamheten för att på så sätt uppmuntra deltagande. Varje extra kostnad riskerar att motverka detta syfte. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås ska alkolåset genomgå service, inklusive kalibrering och kontroll av funktionen, åtminstone var sjätte månad och därutöver extra service när det av särskild anledning är påkallat. Denna kontroll av alkolåset får anses tillräcklig.

Utöver Transportstyrelsens godkännande krävs som tidigare nämnts att alkolåset även måste ha genomgått en teknisk prövning vid ett särskilt provorgan, se 5 kap. 26 § körkortslagen. Enligt lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll är Swedac den myndighet som har att godkänna de provorgan som får genomföra en sådan prövning. Enligt samma lag ska Swedac utöva tillsyn över de provorgan som har blivit ackrediterade.

Trafikverket har föreslagit att även serviceverkstäderna ska vara ackrediterade. Som regeringen anförde i propositionen Alkolås efter rattfylleri är det emellertid inte aktuellt att införa något krav på ackredite- ring av verkstäder eftersom detta riskerar att bli så kostsamt för verk- städerna att det blir svårt att garantera en önskvärd tillgänglighet till serviceverkstäder över hela landet (se prop. 2010/11:26 s. 51).

11.2Varning i stället för återkallelse av godkännande av alkolås

Regeringens förslag: Transportstyrelsen får i stället för att återkalla ett godkännande av alkolås meddela varning om det kan antas att felet eller bristen rättas till.

Förslaget i promemorian Kontroll av alkolås och tillsyn: Överens- stämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Trafikverket anser att Transportstyrelsen före programstart klart måste definiera vilka incidenter och felaktigheter som kan väcka frågan om utfärdande av en varning till leverantören. I övrigt framför remissinstanserna inga synpunkter i denna del.

127

Skälen för regeringens förslag: Om en viss typ av alkolås inte längre Prop. 2011/12:25 uppfyller de krav som ställs för att det ska vara godkänt kan Transport-

styrelsen återkalla godkännandet, se 5 kap. 27 § körkortslagen. Åter- kallelse av godkännande av alkolås kan bli aktuellt om alkolåset brister i sin tekniska funktion eller om de krav som följer av de föreskrifter om godkännande av alkolås som meddelats inte har uppfyllts, t.ex. om leverantören brister i fråga om ett fungerande servicenät. Den nuvarande regleringen medger inte att en varning meddelas leverantören i stället för att ett godkännande återkallas vid en konstaterad brist. Det bör vara möjligt att kunna varna en leverantör om det kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Varning bör kunna bli aktuellt i de fall en leverantör visar vilja och förmåga att rätta till de missförhållanden som finns och därför kan antas komma att rätta till felet eller bristen. Det bör i sammanhanget påpekas att Transportstyrelsen vid mindre allvarliga brister och beroende på omständigheterna också kan avstå helt från ett formellt ingripande. Det följer av bestämmelsens utformning som en möjlighet men inte en skyldighet att ingripa.

Ett beslut om att meddela en varning bör kunna överklagas precis som ett beslut om återkallelse, se 8 kap. 1 § första stycket samt föreslagen lydelse av 7 kap. 2 § första stycket 9 körkortslagen.

11.3Polisens kontroll av alkolås

Regeringens förslag: Polisen ska ha rätt till tillträde till ett körkorts- pliktigt fordon som framförs av en körkortshavare vars körkorts- innehav är förenat med villkor om alkolås för att kontrollera alkolåset. Sådan kontroll ska utföras så att den inte orsakar större olägenhet än vad som är nödvändigt med hänsyn till dess ändamål.

Polisens rätt till tillträde för att kontrollera alkolås ska även omfatta fordon som framförs av körkortshavare vars körkort är villkorligt åter- kallat enligt lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkorts- återkallelse.

Förslaget i promemorian Kontroll av alkolås och tillsyn: Överens- stämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Trafikverket anför betänkligheter om huruvida polisen kommer att ha resurser att genomföra en sådan kontroll som verket anser att förslaget förutsätter och att detta i vart fall medför ett klart utbildningsbehov. Verket föreslår att kontrollen i stället sker genom att polisen tar del av dokumentation rörande godkännande, montering och service av alkolåset. Rikspolisstyrelsen anför att för att polisen ska kunna kontrollera om alkolåset är av godkänd typ samt uppfyller före- skrivna krav för montering måste någon form av dokumentation finnas tillgänglig för den kontrollerande polismannen antingen skriftligt eller digitalt i vägtrafikregistret. Vad som faktiskt avses med att polisen ska kontrollera fordonet i fråga om funktion är fortfarande något oklart. I övrigt framför inte remissinstanserna några synpunkter på lagförslaget.

Skälen för regeringens förslag: För att garantera efterlevnaden av de krav som ställs på den körkortshavare som har beviljats att få sitt

128

körkortsinnehav förenat med villkor om alkolås efter rattfylleri krävs Prop. 2011/12:25 bland annat att polisen har möjlighet att kontrollera körkortshavaren och

hans eller hennes fordon. Rikspolisstyrelsen har i sitt remissvar över Alkolåsutredningens betänkande Alkolås för rattfyllerister och körkorts- prov i privat regi (SOU 2008:84) påpekat att det saknas rutiner för hur polisen ska hantera och kontrollera alkolåsen vid trafikkontroller.

Den som framför ett fordon ska enligt 3 kap. 15 § körkortslagen i före- slagen lydelse ha med sig sitt körkort (eller en handling som styrker hans eller hennes identitet). På begäran av polis ska handlingen överlämnas för kontroll. Polisen kommer antingen genom uppgift som framgår direkt av körkortet eller genom kontroll mot vägtrafikregistret kunna få fram information om huruvida en stoppad förares körkortsinnehav förutsätter att fordonet är utrustat med alkolås. För att kunna fastställa om en förare uppfyller ett villkor om alkolås måste polisen ha möjlighet att kontrollera att fordonet är utrustat med ett godkänt och fungerande alkolås. En bestämmelse som ger polisen rätt till tillträde till ett fordon för att kontrollera alkolåset bör därför införas. En sådan kontroll bör som regel kunna innefatta en undersökning av att låset är av godkänd typ och uppfyller föreskrivna krav för montering, funktion och användning. Vad gäller Trafikverkets och Rikspolisstyrelsens synpunkter om den tilltänkta kontrollen bör anmärkas att vad regeringen föreslår är en bestämmelse som sätter ramarna för polisens kontrollbefogenheter. Hur kontrollen utförs är en fråga om bl.a. prioritering för polisen.

Av 10 § första stycket 5 polislagen (1984:387) följer att en kontroll om nödvändigt får ske genom tvång, jfr prop. 2001/02:130 s. 122. Polisens kontroll ska emellertid utföras så att den inte orsakar större olägenhet än vad som är nödvändigt. Detta bör föreskrivas särskilt.

Av 22 § 4 polislagen framgår att en polisman får stoppa ett fordon bl.a. om det behövs för att kontrollera fordon eller förare enligt vad som är särskilt föreskrivet. Av den föreslagna bestämmelsen om polisens befogenhet att kontrollera alkolås följer därmed även en rätt att stoppa fordon för just detta syfte.

Försöksverksamheten med alkolås

För den som har beviljats villkorlig återkallelse enligt lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse gäller en villkorstid med alkolås i två år. Lagen ska upphöra att gälla den 1 januari 2012. Bestämmelserna ska dock fortsätta att tillämpas för de körkorts- havare som dessförinnan har fått en ansökan om villkorlig körkorts- återkallelse beviljad och för vilka villkorstiden inte löpt ut den 1 januari 2012. Bestämmelserna kommer således att ha aktualitet under en inte obetydlig tid efter det att lagen upphört att gälla. Det är rimligt att även fordon som har utrustats med alkolås med stöd av denna lag får kontrolleras av polisen. Den rätt för polisen att kontrollera alkolås som föreslagits bör därför också gälla i förhållande till den vars körkort åter- kallats villkorligt enligt försöksverksamhetslagen.

129

Läkares anmälningsskyldighet

Prop. 2011/12:25

Regeringens förslag: Rekvisitet ”uppenbart olämplig” i bestämmel- sen om läkares anmälningsskyldighet avseende innehavare av taxi- förarlegitimation i 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen ska ersättas med ”olämplig”.

Det ska vidare införas en skyldighet för läkare att anmäla till Transportstyrelsen, om läkaren vid undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att innehavaren av en taxiförar- legitimation av medicinska skäl är olämplig att ha sådan legitimation och denne motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning. Motsvarande ändring ska göras i fråga om läkares anmälnings- skyldighet enligt körkortslagen.

Förslaget i Transportstyrelsens promemoria: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Transportstyrelsen har dock endast före- slagit en möjlighet, inte en skyldighet, att anmäla vid misstanke i kombination med bristande medverkan av innehavaren av taxiförar- legitimation till att låta sig utredas.

Remissinstanserna: Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) välkomnar att 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen ändras så att den harmonierar med körkortslagen. Sveriges Läkarförbund erinrar om att den för vården viktiga patient och läkarrelationen kan påverkas negativt om läkare genom en utökad anmälningsskyldighet i alltför stor utsträckning kan komma att uppfattas som myndighetsföreträdare. I övrigt har remiss- instanserna inga synpunkter.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I utkastet saknades dock förslag om att en genomgång av journalhandlingarna skulle kunna ligga till grund för en anmälan till Transportstyrelsen.

Remissinstanserna: Transportstyrelsen föreslår att även en genom- gång av journalhandlingarna ska kunna utgöra grund för en anmälan till Transportstyrelsen. Socialstyrelsen, Svensk Trafikmedicinsk Förening, Svenska Läkaresällskapet, Karolinska universitetssjukhuset samt Försäkringsförbundet och Trafikförsäkringsföreningen tillstyrker att det införs en anmälningsskyldighet även vid misstanke om medicinsk olämplighet. Sveriges Pensionärsförbund motsätter sig att kravet ”uppenbart olämplig” skärps till ”olämplig”. Statens väg- och transport- forskningsinstitut (VTI), Sveriges Pensionärsförbund och Svenska Läkaresällskapet anser att trafikmedicinska center bör inrättas.

Skälen för regeringens förslag: Transportstyrelsen har i en promemoria den 7 juni 2010 (TSV 2010-4733) föreslagit att rekvisitet ”uppenbart olämplig” i bestämmelsen om läkares anmälningsskyldighet avseende innehavare av taxiförarlegitimation i 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490) ersätts med rekvisitet ”olämplig”. Styrelsen har vidare före- slagit att det ska införas en möjlighet för läkare att anmäla den som läkaren vid undersökning finner av medicinska skäl sannolikt är olämplig att inneha taxiförarlegitimation och som motsätter sig fortsatt under- sökning eller utredning.

130

De föreslagna ändringarna överensstämmer med de ändringar som gjordes av motsvarande bestämmelse om körkort den 1 september 2010. Det finns inga sakliga skäl till att ställa andra, och framförallt inte lägre, krav i fråga om läkares skyldighet att anmäla olämplighet när det gäller innehav av taxiförarlegitimation än innehav av körkort. Det skulle som Transportstyrelsen beskrivit kunna medföra oönskade effekter, såsom att en läkare avstår från att anmäla en innehavare av taxiförarlegitimation vars medicinska tillstånd inte gör honom eller henne olämplig att inneha körkort men väl olämplig – dock inte uppenbart olämplig – att inneha taxiförarlegitimation. Remissutfallet har även varit positivt. Liksom i fråga om körkort bör gränsen för anmälningsskyldigheten därför sättas vid ”olämplighet” att inneha taxiförarlegitimation.

När det gäller den situationen att en innehavare av taxiförarlegitimation befinns sannolikt vara olämplig att inneha legitimationen, men motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning, ifrågasätter regeringen om det är motiverat att endast föreskriva en möjlighet att anmäla förhållandet till Transportstyrelsen. Det bör övervägas om det inte i stället bör föreskrivas en skyldighet. Avgörande bör vara hur angeläget det är från trafiksäker- hetssynpunkt att innehavarens hälsotillstånd blir utrett.

I förslaget till ny lydelse av 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen regleras dels den situationen att ett medicinskt hinder kan konstateras, dels den situa- tionen att ett sådant hinder kan misstänkas men misstanken inte kan bekräftas (eller motbevisas) p.g.a. innehavarens ovilja att medverka till att låta sig utredas. Enligt regeringens mening ter sig intresset av att utreda den medicinska lämpligheten lika stort i båda fallen. Regeringen anser att den hänsyn till den enskildes integritet som också måste beaktas inte överväger detta intresse, inte ens i det fallet att det endast före- kommer en misstanke om medicinskt hinder. Sannolikheten för att inne- havaren inte kommer att visa sig vara olämplig kan vara större eller mindre men något legitimt skäl att inte medverka till att bringa klarhet i frågan finns knappast. De utredningsbefogenheter som läkaren därvid saknar har Transportstyrelsen.

Sveriges Läkarförbund har varnat för hur patient och läkarrelationen kan påverkas om läkare genom utökad anmälningsskyldighet i alltför stor utsträckning kan komma att uppfattas som myndighetsföreträdare. Det är en synpunkt som regeringen har stor förståelse för. Regeringen tror emellertid att när valet står emellan att erbjuda en möjlighet och att påbjuda en skyldighet för läkare att anmäla patienten till Transport- styrelsen, det senare alternativet i själva verket kan utgöra ett stöd för läkaren och hans eller hennes relation till sin patient. Det är rimligen lättare för en läkare att förklara sitt handlande, och för patienten att acceptera handlandet, om läkaren kan stödja sig på en skyldighet snarare än bara en möjlighet att anmäla.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att den föreslagna möjlig- heten att anmäla en misstanke om att medicinskt hinder föreligger i stället ska formuleras som en skyldighet. Motsvarande ändring bör göras i 10 kap. 2 § andra stycket körkortslagen.

Transportstyrelsen har i sitt yttrande över utkastet till lagrådsremiss föreslagit att en anmälan till styrelsen även ska kunna grunda sig på en genomgång av journalhandlingarna. Styrelsen anför som skäl för förslaget att det ofta förekommer att en patient har kontakt med en läkare

Prop. 2011/12:25

131

under utbildning som efter en viss tid byter klinik eller sjukhus. Om Prop. 2011/12:25 patienten därefter uteblir från uppföljning hos en ny läkare finns det

ingen som kan göra anmälan eftersom ingen av de kvarvarande läkarna har undersökt patienten. Dock finns tveksamheter till körkortsinnehavet oftast väl dokumenterade i journalen, vilket skulle kunna utgöra underlag för en kvarvarande läkare på mottagningen att göra en anmälan.

Regeringen finner att Transportstyrelsens förslag skulle uppfylla ett praktiskt behov utan att gå ut över den enskildes rättssäkerhet i någon nämnvärd mån. Det väsentliga för att en anmälningsskyldighet ska före- skrivas bör vara att läkaren har sannolika skäl för sin misstanke, inte vad misstanken grundar sig på. Enligt regeringens mening kan noggranna journalanteckningar mycket väl utgöra en tillräcklig grund för misstanke. Själva anmälan är vidare endast en indikation för Transportstyrelsen att gå vidare med en utredning och utgör ingen självständig grund för ett ingripande. Förslaget bör därför genomföras.

Flera remissinstanser har på nytt väckt frågan om att inrätta särskilda trafikmedicinska center. Ett förslag härom behandlades nyligen av regeringen i prop. 2009/10:198 Några körkorts- och fordonsfrågor som emellertid i likhet med körkortsutredningen fann att frågan inte var tillräckligt utredd och att förslaget för närvarande inte bör genomföras. Regeringen står fast vid denna uppfattning.

13	Övriga frågor
13.1	Överklagande

Regeringens förslag: Ett beslut att inte förnya körkort ska få över-
klagas när beslutet grundar sig på att sökanden inte uppfyller tillämp-
liga krav på att vara permanent bosatt eller studera i Sverige alternativt
sakna sådan anknytning till annan stat inom EES-området.
Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens
förslag. Utredningen föreslår att beslut om att inte ersätta ett körkort
endast får överklagas om beslutet grundar sig på att körkortshavaren inte
är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex månader.
Remissinstanserna: Sveriges MotorCyklister (SMC) anser att möjlig-
heterna att överklaga fler beslut till förvaltningsdomstol än vad utred-
ningen föreslår borde ses över.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege-
ringens förslag.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Enligt körkortslagens bestämmelser
om förnyelse krävs inte att några särskilda förutsättningar är uppfyllda
för att körkortet ska förnyas. Förnyelse sker dock alltid efter ansökan och
förnyelse kan nekas exempelvis om den inte åtföljs av ett välliknande
fotografi (jfr 3 kap. 15 § körkortsförordningen). Regeringen har före-
slagit att ett körkort endast ska förnyas om sökanden är permanent bosatt
i Sverige eller, vid fem- eller tioårsförnyelsen, studerar här sedan minst
sex månader, alternativt helt saknar tillämplig anknytning till Sverige		132

eller annat EES-land. Förutsättningen att sökanden är permanent bosatt Prop. 2011/12:25 eller studerar i Sverige sedan minst sex månader gäller redan för

utfärdande av körkort.

Ett beslut i ärende om förnyelse av körkort eller förarbevis är inte överklagbart. Ett beslut om att inte utfärda körkort med hänvisning till kraven på permanent bosättning i Sverige eller studier här sedan sex månader är däremot överklagbart. I analogi härmed bör nu även beslut om att inte förnya körkort som grundar sig på att kravet på bosättning eller studier i Sverige inte är uppfyllt kunna överklagas. Detsamma bör gälla om det alternativa kravet att sökanden inte är permanent bosatt inom EES-området (eller i förekommande fall studerar där) inte heller ansetts uppfylld. Regeringen föreslår att bestämmelser med denna innebörd förs in i 8 kap. körkortslagen.

13.2Periodiska läkarundersökningar av körkortshavare

Regeringens	bedömning:	Periodiska läkarundersökningar av
körkortshavare med behörigheterna AM, A, A1, A2 eller B bör inte
införas.
Utredningens	bedömning:	Överensstämmer med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) anser
att synscreening bör föreskrivas nationellt i samband med körkortsbyte.
Riksorganisationen Sveriges MotorCyklister (SMC) framhåller vikten av
medicinska kontroller eller synkontroller av äldre förare. Socialstyrelsen,
Transportstyrelsen, Vägverket och Sveriges Pensionärsförbund ställer sig
däremot positiva till utredningens bedömning i denna del. Transport-
styrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) anser
dock att värdet av att införa periodiska hälsodeklarationer för de lägre
behörigheterna bör utredas. Svenska Läkaresällskapet anser att frågan om
återkommande hälsoundersökningar för dem äldre än 90 år bör utredas
närmare.
Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med
regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens bedömning: I avsnitt 6.3.2 redogjorde rege-
ringen för de krav i samband med körkortsförnyelse som det står
medlemsstaterna fritt att införa, däribland möjligheten att få kräva en
kontroll i fråga om fysisk och psykisk lämplighet även för förnyelse i
fråga om de lägre kategorierna A, A1, A2, AM, B, B1 och BE. I likhet
med utredningen ansåg regeringen att denna möjlighet inte ska utnyttjas.
Utredningen har därutöver särskilt tagit ställning till om sådana perio-
diska läkarundersökningar som körkortsdirektivet ger möjlighet till även
för innehavare av lägre körkortsbehörigheter kan vara motiverade när det
gäller äldre körkortshavare. Utredningen har därvid anfört följande.
Det finns i dag inga studier som visar att ökande ålder i sig innebär en
ökad trafikolycksrisk. Flertalet äldre förare anpassar körningen till sin
förmåga. Det finns dock en växande grupp äldre förare som på grund	133

av synproblem eller trafikfarlig sjukdom inte bör köra alls. Några	Prop. 2011/12:25
bärande trafiksäkerhetsmässiga skäl för att införa periodiska läkar-
undersökningar för äldre förare finns inte och de erfarenheter som
andra länder har av sådana system visar inte heller på några effekter
på trafiksäkerheten. Av Vägverkets rapport framgår dessutom att ett
system med återkommande läkarkontroller av äldre körkortshavare
skulle bli mycket resurskrävande och kostsamt. Sammantaget anser
utredningen att avsaknaden av behovet, bristen på visad effekt där det
införts samt de mycket stora kostnader som ett system med perio-
diska läkarundersökningar skulle leda till utgör skäl att inte införa en
sådan regel.
Regeringen instämmer i utredningens bedömning, som också delas av
flera remissinstanser. Utredningens slutsatser vad gäller effektivitet,
kostnader och resursåtgång torde i hög grad gälla även för medicinska
kontroller av yngre körkortshavare. STR:s och SMC:s förslag om
synkontroll motsvarar i princip den medicinska kontroll som Transport-
styrelsen har föreslagit för de högre förarbehörigheterna fram till 45 års
ålder (se avsnitt 6.3.1). Att genomföra en stor mängd synkontroller av
körkortshavare skulle bli kostsamt och kräva alltför stora undersöknings-
resurser i förhållande till de trafiksäkerhetseffekter det kan förväntas ge.
Något krav på periodiska läkarundersökningar eller synundersökningar
av körkortshavare med de lägre behörigheterna AM, A, A1, A2 eller B
bör därför inte införas.

13.3 Mikroprocessor

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några bestämmelser i lag om att körkort ska förses med mikroprocessor. Om sådana bestämmelser införs bör det ske i förordning eller myndighetsföre- skrifter efter det att kommissionen har fastställt föreskrifterna för mikroprocessorn.

Utredningens förslag: Avviker från regeringens bedömning. I 3 kap. 16 § i förslaget till ny körkortslag har utredningen föreslagit att ett körkort ska förses med en mikroprocessor som innehåller de uppgifter som anges på körkortet. Bestämmelsen anges träda i kraft den 19 januari 2013 i likhet med övriga bestämmelser i lagen.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall har anfört att det bör räcka att ange att ett körkort ska förses med en mikroprocessor i förordning eller föreskrift där övriga bestämmelser om körkortets utformning finns. Övriga remissinstanser framför inga synpunkter.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: I art. 1.2 i körkortsdirektivet anges att medlemsstaterna får förse körkortet med ett lagringsmedium (en mikroprocessor) från och med det att kommissionen fastställt före- skrifterna för lagringsmediet. Dessa föreskrifter ska innehålla bestämmelser om EG-typgodkännande som får beviljas endast om det

134

kan visas att mikroprocessorn är skyddad mot försök att manipulera eller Prop. 2011/12:25 ändra lagrade uppgifter.

Avsikten är således att medlemsstaterna på sikt ska kunna förse körkortet med en mikroprocessor. Som utredningen framhållit får så emellertid inte ske förrän relevanta specifikationer för mikroprocessorn har tagits fram. Om det bedöms lämpligt att förse svenska körkort med en mikroprocessor bör det införas bestämmelser härom i svensk rätt. Det bör dock inte ske förrän kommissionens arbete med att ta fram gemen- samma specifikationer slutförts och regler om detta beslutats. Om och när det blir aktuellt att införa sådana bestämmelser är det, såsom Kammarrätten i Sundsvall anfört, tillräckligt att det sker i förordning eller myndighetsföreskrifter.

13.4Krav på förarprövare

Regeringens bedömning: De krav som ska ställas på förarprövare bör liksom tidigare meddelas i myndighetsföreskrifter. Utredningens förslag om att fysiska eller juridiska personer bör kunna få tillstånd att anordna förarprov bör inte genomföras.

Utredningens förslag: Avviker från regeringens bedömning. Utredningens förslag till ny körkortslag innehåller bestämmelser om bl.a. tillstånd för fysiska och juridiska personer att anordna förarprov, återkallelse av sådant tillstånd och tillsyn. Förslaget innehåller även bestämmelser om förordnande som förarprovsförrättare och återkallelse av sådant förordnande samt tillsyn. Körkortsutredningens förslag bygger på det förslag som lämnades i 2008 års alkolåsutrednings betänkande Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi (SOU 2008:84).

Remissinstanserna: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) anser att Transportstyrelsen ska ansvara för utbildningsplanen för förar- prövare.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: I art. 10 i körkortsdirektivet före- skrivs bl.a. att förarprövare från och med direktivets ikraftträdande ska uppfylla de minimikrav som anges i bilaga IV. De krav som där anges omfattar bl.a. ålderskrav och en rad krav på kunskaper, färdigheter, insikter, körvana, utbildning, kompetens och fortbildning med betydelse för förmågan att fungera som förrättare av förarprov. Dessa krav är minimikrav som Sverige har att införa i svensk rätt.

Regelverket rörande förarprov och förarprövare är i dag fördelat på lag, förordning och myndighetsföreskrifter. I körkortslagen finns endast bestämmelser om förarprov. I 3 kap. 10 § körkortsförordningen finns bestämmelser om att förarprov ska avläggas inför den som Transport- styrelsen förordnat att förrätta förarprov och om vilka som kan komma i fråga för förordnande som provförrättare, nämligen tjänstemän vid Trafikverket och Försvarsmakten samt lärare vid gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Där finns också bestämmelser om under

135

vilka förutsättningar Transportstyrelsen får återkalla ett förordnande. I Prop. 2011/12:25 8 kap. 5 § körkortsförordningen anges att Transportstyrelsen får meddela

föreskrifter om förarprov och, efter samråd med Trafikverket, Statens skolverk och Försvarsmakten, om förordnande att förrätta förarprov. Alla bestämmelser om krav på förarprövare av det slag som körkortsdirektivet reglerar återfinns i dag i myndighetsföreskrifter. Regeringen finner att det är önskvärt att behålla denna ordning och att ingenting hindrar att Transportstyrelsen även fortsättningsvis reglerar denna typ av detaljkrav på förarprövare i sina föreskrifter.

Körkortsutredningens förslag om att fysiska eller juridiska personer ska kunna få tillstånd att anordna förarprov byggde på 2008 års alkolås- utrednings förslag i betänkandet Alkolås för rattfyllerister och körkorts- prov i privat regi (SOU 2008:84). Utgångspunkten för alkolåsutred- ningens förslag var att Trafikverket, som anordnar körkortsprov, period- vis hade haft problem med att möta efterfrågan på anordnande av prov. Körkort är en viktig möjlighet för att alla som bor i Sverige ska kunna delta i samhälls- och arbetsliv. En väl fungerande körkortsprovsverksam- het i hela landet är en förutsättning för detta. Regeringen konstaterar att väntetiderna för att få köra upp sedan flera år är korta eller obefintliga. Vidare har Trafikverket genomfört en rad åtgärder för att utveckla verksamheten. System för att säkra enhetlighet och rättssäkerhet i bedömningen av körkortstagarna, införande av sammanhållna teori- och körprov samt åtgärder för att möta körkortstagarnas behov av uppkörningstider, väl fungerande bokning och stöd till personer med läs- och skrivsvårigheter och möjligheter att utföra teoriprov på andra språk än svenska är några exempel. Regeringen har för närvarande inte för avsikt att lämna förslag om att låta fysiska eller juridiska personer efter tillstånd få anordna förarprov.

13.5Diverse övriga ändringar

Regeringens förslag: Förarprov ska inte få avläggas om giltighetstid för återkallelse tills vidare löper.

I körkortslagen ska uttryckligen anges att Transportstyrelsen prövar frågor om förnyelse av körkort och om ersättande av utländskt körkort.

Utredningens förslag: Finns inget i denna del.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I utkastet fanns dock inget förslag om att det skulle anges i körkortslagen att Transportstyrelsen prövar frågor om ersättande av utländskt körkort.

Remissinstanserna: Framför inga synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens förslag: I 3 kap. 4 § första stycket körkorts- lagen i den lydelse som träder i kraft den 1 januari 2012 föreskrivs att förarprov för körkort inte får avläggas om spärrtid eller villkorstid löper. I 3 kap. 20 § andra stycket anges beträffande förarprov för att erhålla förarbevis att sådant inte heller får avläggas innan giltighetstid för åter- kallelse tills vidare löpt ut. Det finns knappast något sakligt skäl att före-

136

skriva olika i 4 och 20 §§ när det gäller hinder för att avlägga förarprov. Prop. 2011/12:25 Med hänsyn till detta och då återkallelse tills vidare väsentligen har

samma rättsverkan som slutlig återkallelse bör ett tillägg göras i 3 kap. 4 § motsvarande vad som gäller enligt 20 §.

I 8 kap. 1 och 2 §§ anges i vad mån beslut i ärenden om förnyelse av körkort kan överklagas. Det bör därför även uttryckligen framgå av 7 kap. 2 § att Transportstyrelsen prövar sådana ärenden.

I 6 kap. 7 § föreslås begreppet ”ersättande” föras in för de fall då ett utländskt körkort som har förstörts eller kommit bort behöver ”bytas ut” mot ett svenskt körkort. Det bör, som Lagrådet framhållit, därför anges i 7 kap. 2 § att Transportstyrelsen prövar frågor om sådant ersättande.

14 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De nya och ändrade bestämmelserna i körkortslagen ska träda i kraft den 1 februari 2012 ifråga om 4 kap. 8 §, 5 kap. 25 a, 27 och 28 §§ samt 10 kap. 2 § och i övrigt den 19 januari 2013. Bestämmelsen i 7 kap. 2 § första stycket 9 i sin nya lydelse ska dock tillämpas för tid från och med den 1 februari 2012. Bestämmelsen i 5 kap. 25 a § ska från och med den 1 februari 2012 ha motsvarande tillämpning för en körkortshavare vars körkort är villkorligt återkallat enligt lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse.

Den nya lydelsen av 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen ska träda i kraft den 1 februari 2012. De nya och ändrade bestämmelserna i lagen om yrkesförarkompetens ska träda i kraft den 19 januari 2013.

För en förarbehörighet som förvärvats före den 19 januari 2013 ska äldre föreskrifter gälla. För ett körkort som utfärdats före detta datum ska dock 3 kap. 12, 14 och 14 a §§, 7 kap. 2 § första stycket 4 och 8 kap. 2 § tillämpas i sina nya lydelser från och med den 19 januari 2013. Ett körkort med behörighet C, CE, D eller DE ska därvid förnyas första gången enligt 3 kap. 14 § andra stycket vid det ordinarie förnyelsetillfälle som enligt äldre föreskrifter skulle ha infallit närmast efter den 18 januari 2013, dock senast den 19 januari 2023.

Utan hinder av ålderskraven i 3 kap. 1 § får körkort med behörig- heten A, C, CE, D eller DE utfärdas till den som tidigare innehaft ett körkort med motsvarande behörighet, om det tidigare körkortet utfärdats före den 19 januari 2013. Därvid ska 2 kap. 6 § tillämpas i sin äldre lydelse.

Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för godkännande som handledare som har meddelats före den 1 februari 2012.

Regeringens bedömning: Ändringarna i yrkestrafiklagen och lagen om yrkesförarkompetens kräver inga övergångsbestämmelser.

Utredningens förslag: Saknas i denna del.

Förslaget i Transportstyrelsens promemoria: Saknas i denna del.

137

Förslagen i utkastet till lagrådsremiss och promemorian Kontroll av alkolås och tillsyn: Överensstämmer i princip med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Transportstyrelsen och Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) anser att den nya bestämmelsen om tidsbegränsning av godkännanden som handledare även bör omfatta godkännanden som meddelats före bestämmelsens ikraftträdande.

Skälen för regeringens förslag: I art. 16.1–2 i körkortsdirektivet före- skrivs att medlemsstaterna ska tillämpa de bestämmelser som direktivet ålägger dem att införa från och med den 19 januari 2013 (vissa bestämmelser har medlemsstaterna emellertid enligt art. 18 varit skyldiga att tillämpa sedan januari 2009). De föreslagna lagändringar som syftar till att genomföra körkortsdirektivet i svensk rätt bör därför träda i kraft den 19 januari 2013. Även övriga lagändringar bör träda i kraft då i den mån inte särskilda skäl talar för ett annat ikraftträdandedatum. När det gäller de ändringar i fråga om läkares anmälningsskyldighet och godkännande som handledare som föreslås finner regeringen att dessa bör träda i kraft snarast och att ikraftträdandedatum lämpligen kan sättas till den 1 februari 2012. Även de bestämmelser som rör Transport- styrelsens tillsyn över alkolåsverksamheten och polisens befogenhet att kontrollera fordon utrustade med alkolås bör träda i kraft vid samma tillfälle.

I art. 13.2 i direktivet anges att behörighet att framföra fordon som beviljats före den 19 januari 2013 inte ska kunna dras in eller på något sätt inskränkas genom direktivets bestämmelser. Det innebär att nya krav för förvärv av behörigheter och nya gränsdragningar mellan fordons- kategorierna inte får påverka giltigheten av en redan förvärvad behörig- het. Det bör därför anges i övergångsbestämmelser att de bestämmelser som gällde före den 19 januari 2013 ska tillämpas på körkortsbehörig- heter som förvärvats före detta datum. Detsamma bör gälla annan förar- behörighet som förvärvats före detta datum.

Regeringen har i avsnitt 6.3.1 bedömt att nyssnämnda princip inte bör hindra att de nya kraven för förnyelse m.m. tillämpas även i fråga om en äldre behörighet. I enlighet med vad där anförs bör den kortare förnyelse- fristen för körkort med högre behörigheter och de bestämmelser om tätare medicinska kontroller som hänger samman med den, liksom över- huvudtaget de bestämmelser som rör de nya krav som gäller vid förnyelse av körkort, tillämpas även på körkort som redan utfärdats den 19 januari 2013.

För körkort med lägre behörigheter medför bestämmelserna endast att nya krav för förnyelse införs. Detsamma gäller förnyelse av körkort med högre behörigheter som äger rum mellan de ordinarie förnyelsetillfällena. Bestämmelserna kan därför börja tillämpas direkt fr.o.m. den 19 januari 2013. Femårsförnyelse av körkort med högre behörigheter är dock en nyhet som behöver regleras särskilt. Övergången från tioårsförnyelse till femårsförnyelse bör ske vid det första ordinarie förnyelsetillfälle som skulle ha infallit efter den 18 januari 2013 enligt den gamla ordningen. Eftersom denna ordning innebär att den ordinarie tioårsförnyelsen skjuts upp om något som föranleder förnyelse inträffar under tiden bör det emellertid sättas en gräns för när femårsförnyelse senast ska börja tillämpas. Tidsgränsen kan lämpligen bestämmas till den 19 januari

Prop. 2011/12:25

138

2023. Det sammanfaller med när de sist förnyade körkorten enligt den gamla ordningen under normala omständigheter ska förnyas igen.

De äldre bestämmelserna bör endast fortsätta att tillämpas om körkortsinnehavet förblir intakt. Om en körkortsbehörighet blir ogiltig, exempelvis p.g.a. körkortsåterkallelse, är det inte längre fråga om en behörighet som förvärvats före ikraftträdandet. Utfärdande av ett nytt körkort i sådant fall och frågan om vilka behörigheter körkortet medför bör i princip styras av de nya reglerna. Det är emellertid rimligt att den som före den 19 januari 2013 har förvärvat en körkortsbehörighet som sedermera blir ogiltig inte drabbas av de i vissa fall kraftigt skärpta ålderskraven för att återfå behörigheten. Exempelvis skulle, utan över- gångsbestämmelser, den som vid 19 års ålder under prövotiden får sitt C- körkort återkallat med en kortare spärrtid i själva verket inte kunna återfå körkortet förrän vid fyllda 21 år. Det bör därför föreskrivas att körkort med behörigheten A, C, CE, D eller DE (de behörigheter för vilka skärpta ålderskrav införs) utan hinder av ålderskraven i 3 kap. 1 § får utfärdas till den som tidigare innehaft ett körkort med motsvarande behörighet, om det tidigare körkortet utfärdats före den 19 januari 2013. Det bör också föreskrivas, såvitt avser behörighet A, att 2 kap. 6 § i så fall ska tillämpas i sin äldre lydelse eftersom det faktiska ålderskravet för att få köra de tyngsta trehjuliga motorcyklarna annars blir 21 år.

I avsnitt 7.2.3 har regeringen föreslagit att möjligheten att begära att ett godkännande som handledare upphävs ska upphöra och ersättas med en begränsning av handledarskapets giltighetstid till fem år. Dessa lagändringar bör emellertid inte beröra godkännanden som handledare som meddelats innan lagändringarna träder i kraft. I stället bör äldre föreskrifter gälla för dessa godkännanden, vilket innebär att de gäller tills vidare men kan upphävas av Transportstyrelsen på handledarens eller körkortsaspirantens begäran.

Transportstyrelsen och Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) anser emellertid att den nya bestämmelsen om tidsbegränsning av godkännan- den som handledare även bör omfatta godkännanden som meddelats före bestämmelsens ikraftträdande och att sådana godkännanden därvid bör gälla fem år efter ikraftträdandedatum. Transportstyrelsen anger som skäl för detta att uppgifter om äldre godkännanden annars inte går att gallra ur vägtrafikregistret. STR tillägger att det allt oftare händer att handledare begär ut kopia på bevis om genomgången introduktionsutbildning från trafikskolorna, men att skolorna ibland inte har uppgifterna kvar.

En tidsbegränsning av godkännanden som meddelats före den 1 februari 2012 skulle innebära ett ingrepp i enskildas redan förvärvade rättigheter. Sådan retroaktiv lagstiftning är inte förbjuden utom i vissa fall men bör alltid användas restriktivt. Regeringen anser inte att några mer betydande olägenheter av att äldre godkännanden inte kan gallras framkommit. Regeringen har svårt att se att tidsbegränsning skulle avhjälpa det problem STR påtalat, eftersom bevis om introduktions- utbildning endast behövs för godkännande, inte utövande, av handledar- skapet. Regeringen vidhåller att godkännanden som handledare som meddelats före den 1 februari 2012 inte bör tidsbegränsas.

Lagen (1989:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåter- kallelse ska upphöra att gälla den 1 januari 2012. Enligt övergångs- bestämmelserna ska dock bestämmelserna i lagen fortsätta att tillämpas

Prop. 2011/12:25

139

för den som fått sin ansökan beviljad och för vilken villkorstiden inte Prop. 2011/12:25 löpt ut när lagen upphör att gälla. Som föreslagits i avsnitt 11.3 bör

bestämmelsen om polisens kontrollbefogenheter i körkortslagen tillämpas även i försöksverksamheten. Lagtekniskt kan det lämpligen ske genom en hänvisning i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till försöksverksamhetslagen till den nya bestämmelsen om polisens kontrollbefogenheter i körkortslagen (5 kap. 25 a §).

I det lagförslag som remitterades till Lagrådet angavs att 5 kap. 25 a § ska tillämpas för sådana deltagare i försöksverksamheten som över- gångsvis omfattas av försöksverksamhetslagen även efter det att den upphört att gälla. Som Lagrådet påpekat förutsätter 5 kap. 25 a § emellertid att själva körkortsinnehavet är förenat med villkor om alkolås medan försöksverksamhetslagens bestämmelser utgår från ett system med villkorlig körkortsåterkallelse. Eftersom 5 kap. 25 a § i körkorts- lagen inte kan tillämpas direkt inom ramen för försöksverksamheten bör det som Lagrådet föreslagit i de aktuella ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna i stället anges att 5 kap. 25 a § körkortslagen ska ha motsvarande tillämpning för de körkortshavare som omfattas av försöks- verksamhetslagen. Regeringen föreslår emellertid den justeringen i förhållande till Lagrådets förslag att 5 kap. 25 a § körkortslagen anges vara tillämplig från och med den 1 februari 2012. Skälet till detta är 5 kap. 25 a § inte träder i kraft förrän vid denna tidpunkt.

När det gäller de ändringar i yrkestrafiklagen och lagen om yrkesförar- kompetens som föreslås krävs enligt regeringens bedömning inga över- gångsbestämmelser.

15 Konsekvensanalys

15.1Ändringar i körkortslagen

Genom förslaget införs ändringar i körkortslagen i syfte att dels genom- föra det tredje körkortsdirektivet i svensk rätt, dels göra vissa andra ändringar för att till en del förenkla regelverket. De ändringar som före- slås införas i svensk rätt med anledning av körkortsdirektivet är kortfattat följande:

1.Ny behörighet A2 för motorcykel införs. Nettoeffekt högst 35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänste- vikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kg. Motorcykeln får inte ha sitt ursprung i en motorcykel med mer än dubbla effekten.

2.För motorcykelbehörigheterna stärks det stegvisa tillträdet till tyngre och mer effektstarka motorcyklar genom att:

a.Ålderskravet höjs för behörigheten A till 24 år vid direkttillträde och 20 år för den som har haft behörig- heten A2 i minst två år.

b.För behörigheten A2 blir ålderskravet 18 år.

c.För A och A2 består förarprovet normalt av ett

kunskapsprov och ett körprov. Om sökanden har
behörigheten A2 eller A1 krävs dock endast ett
godkänt körprov för att erhålla A eller A2.	140
	140

3.Motordriven trehjuling ska få framföras med behörighet A1 från 16 års ålder. Om motoreffekten är över 15 kilowatt krävs dock behörigheten A eller B, samt fyllda 21 år.

4.Behörigheten B utökad införs. Behörigheten B ger normalt möjlighet att bl.a. framföra ett fordon inom kategorin (bil eller lätt lastbil) med ett tillkopplat släpfordon som väger mer än

750 kg, förutsatt att fordonskombinationens totalvikt inte över- skrider 3,5 ton. Om föraren avlagt ett särskilt körprov och förvärvat s.k. utökad B-behörighet får han eller hon dock även framföra en fordonskombination vars totalvikt överskrider 3,5 men inte 4,25 ton.

5.Behörigheten B innefattar även i fortsättningen tre- och fyrhjuliga motorcyklar. Behörigheten A ger inte längre rätt att köra fyrhjulig motorcykel.

6.Fyra nya behörigheter för lastbil och buss införs: C1, C1E, D1 och D1E.

7.Ålderskraven höjs för behörigheten C och CE till 21 år, från tidigare 18 år (detta ska inte påverka tillämpningen av de lägre åldersgränser som kan följa av lagen (2007:1157) om yrkes- förarkompetens).

8.Ålderskraven höjs för behörigheterna D och DE till 24 år, från tidigare 21 år (detta ska inte påverka tillämpningen av de lägre åldersgränser som kan följa av lagen om yrkesförarkompetens).

9.Ålderskraven för de nya behörigheterna C1 och C1E blir 18 år samt för D1 och D1E 21 år.

10.Körkort med behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE gäller i fem år och måste därefter förnyas för att gälla. Körkortshavaren ska i samband med sådan förnyelse visa att de medicinska kraven för innehav är uppfyllda. Körkortshavaren ska i samband med förnyelse för alla körkort uppfylla vissa anknytningskrav till Sverige.

11.Lagen om yrkesförarkompetens anpassas till de nya behörig- heterna C1, C1E, D1 och D1E. Bl.a. införs bestämmelser om kompetens- och ålderskrav för dessa kategorier.

Därutöver föreslås vissa andra ändringar i körkortslagen. Av betydelse i detta sammanhang är främst:

•Borttagande av möjligheten att få förhandsbesked om körkortstillstånd.

•Bevis om att körkort utfärdats tas bort. En förare ska dock alltjämt medföra en handling som styrker hans eller hennes identitet, om körkortet ännu inte lämnats ut och färden äger rum inom två månader från utfärdandet.

•Möjligheten att begära att godkännande som handledare upphör tas bort. Godkännande som handledare tidsbegränsas till fem år.

•Vissa justeringar av ålderskraven för att få övningsköra införs. Principen är att man ska kunna övningsköra en tid innan den ålder då man kan ta körkortet i fråga, se tabell nedan. Undan- taget är C1, C1E och BE där ålderskravet 18 år sammanfaller för övningskörning och körkort. För den som körtränar inom

Prop. 2011/12:25

141

ramen för grundutbildning för yrkesförarkompetens för fordon Prop. 2011/12:25 som kräver C eller CE gäller i vissa fall 18 år (i stället för 20 år

normalt) och för D eller DE 20 år (i stället för 23 år).

•Transportstyrelsen ges ett tillsynsmandat över den vars alkolås godkänts för användning i det permanenta systemet med alkolås efter rattfylleri. Varning införs som ett lindrigare alternativ till återkallelse av godkännande av en alkolåstyp. Polisen ges befogenhet att kontrollera fordon som framförs av förare med villkor om alkolås.

•Bestämmelsen om läkares anmälningsskyldighet beträffande medicinskt olämpliga körkortshavare justeras. Motsvarande ändringar införs i yrkestrafiklagen (1998:490) i fråga om taxi- förarlegitimation.

15.1.1Alternativa lösningar eller inte reglera alls

Sverige har förbundit sig att genomföra körkortsdirektivet i svensk rätt. Det krävs vissa anpassningar av bestämmelserna i bl.a. körkortslagen för att uppfylla direktivets krav. Att inte införa körkortsdirektivets regler i den utsträckning som krävs är därför inte något alternativ.

De ändringar som införs därutöver har till syfte att förenkla och underlätta hanteringen av körkortsärenden vad gäller borttagande av förhandsbesked om körkortstillstånd, bevis om körkort och möjligheterna att begära att godkännande som handledare upphör. Vad gäller juste- ringarna av ålderskraven för övningskörning sker dessa för att ensa reglerna för detta och för att ge ökade möjligheter till att övningsköra. Vad gäller ändringarna av läkares anmälningsskyldighet sker även dessa för att ensa reglerna på området och för att därmed underlätta för läkare att anmäla medicinskt olämpliga förare och innehavare av taxiförarlegi- timation. Alternativa lösningar eller att inte reglera alls är därför inte aktuellt i dessa delar.

15.1.2Vilka som berörs av regleringen

Ändringar i körkortsreglerna berör körkortshavare samt företag, myndig- heter och organisationer som använder transporter med motorfordon på väg. Vilka som berörs behandlas närmare nedan under respektive förslag där också de konsekvenser ändringarna får för staten, enskilda och före- tag berörs närmare.

15.2Ändringar med anledning av körkortsdirektivet

15.2.1Ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter och samhället av införandet av det tredje körkortsdirektivet

Transportstyrelsen

Införandet av nya körkortskategorier samt nya krav för förvärv av

körkort innebär en viss ökad administration för Transportstyrelsen. I de

142

fall körkortstagare tar körkort i någon av de nya kategorierna i stället för	Prop. 2011/12:25
i de som gällde tidigare, exempelvis C1 i stället för C, blir antalet
ärenden inte fler. Förslagen om borttagandet av möjligheterna att få
förhandsbesked, bevis om körkort och att begära att handledarskap ska
upphöra leder dock till minskningar av administrationen. Avgifter
kommer att tas ut för körkorten i enlighet med vad som gäller idag för
körkort. Transportstyrelsen har beräknat kostnaderna för utveckling av
regelverket, information m.m. till ca 35–40 miljoner kronor under två år
(2011 och 2012), vilket finns med i en utvecklingsplan i myndighetens
budget.
Trafikverket
Införandet av nya körkortskategorier och förändrade ålderskrav kan
komma att påverka antalet förarprov för körkort hos Trafikverket.
Förändringarna kan medföra marginella kostnader för utveckling av nya
förarprovsprotokoll vad gäller de nya kategorierna. Eventuella kostnads-
ökningar bedöms bli små och kunna tas inom ram.
Sveriges Domstolar
Genom förslagen införs en ny möjlighet att överklaga beslut om att inte
förnya körkort på grund av att körkortshavaren inte är permanent bosatt i
Sverige. Antalet mål bedöms dock bli marginellt. De eventuella ökade
kostnader som uppstår för förvaltningsdomstolarna bedöms kunna tas
inom ram.
Samhällsekonomiska konsekvenser
Ett av syftena med att anta det tredje körkortsdirektivet är att åstad-
komma en ökad trafiksäkerhet, främst för tvåhjuliga motorfordon, som är
en utsatt grupp i trafiken, men också för förare av bussar och lastbilar.
Motorcykelförare är överrepresenterade i olycksstatistiken, både i
Sverige och inom EU. Genom ändringarna för framför allt tunga och
effektstarka motorcyklar kan antalet döda och allvarligt skadade på
tvåhjuliga motorfordon sänkas. Även ändringarna för förare av buss och
lastbil kan förväntas ge positiva trafiksäkerhetseffekter.
Åklagarmyndigheten anser att antalet behörigheter och åldersnivåer
som införs gör regelverket omfattande och tungt. Rikspolisstyrelsen
befarar att antalet behörigheter och åldersnivåer kan komma att medföra
problem för kontrollverksamheten. Regeringen delar uppfattningen att
antalet behörigheter och åldrar gör att det svenska systemet blir betydligt
mer komplext än tidigare. Sverige har emellertid förbundit sig att införa
körkortsdirektivet i svensk rätt. Syftena med att anta direktivet är att
åstadkomma ökad harmonisering, trafiksäkerhet och skydd mot förfalsk-
ningar, bland annat genom en harmoniserad körkortsmodell. Harmonise-
ringen har också fördelar för de kontrollerande myndigheterna, eftersom
allt fler EES-medborgare rör sig över gränserna. Att själva körkorten
inom EES harmoniseras, och att reglerna för körkort ensas mer tydligt, är
därmed en viktig fråga för den fria rörligheten.	143

15.2.2 Konsekvenser för privatpersoner

Nya körkortskategorier

Införandet av de nya körkortskategorierna C1, C1E, D1 och D1E ger möjligheter för vissa grupper av körkortstagare att ta körkort för fordon med begränsad vikt, längd eller ett begränsat antal passagerare.

Genom att körkortsbehörigheter i kategorierna C, CE, D och DE nu kommer att gälla i fem år, att jämföra med dagens tio år, och därefter måste förlängas för att gälla, uppstår en merkostnad. Motormännens Riksförbund (M) har påtalat risken för längre väntetider vid förnyelse av körkort med anledning av att införandet av femårsförnyelser kan orsaka ytterligare arbetsbelastning hos Transportstyrelsen. M betonar vikten av att Sveriges fordonsförare har en reell möjlighet att få sina körkort förnyade i rätt tid oberoende av vilken behörighet det gäller. Vidare anser förbundet att kostnader för tätare förnyelser inte bör läggas på fordons- förarna utan att de är välmotiverade, främst från trafiksäkerhetssynpunkt.

Regeringen konstaterar att införandet av det nya körkortsdirektivets bestämmelser generellt sett innebär en ökad harmonisering av körkorts- handlingen och villkoren för att få framföra körkortspliktiga motor- fordon, vilket underlättar för medborgarna att röra sig inom EES. Regeringen förutsätter att Transportstyrelsen dimensionerar handlägg- ningsresurserna efter de behov som finns av en väl fungerande verksam- het då det gäller utfärdande och förnyelse av körkort.

Kostnaden för förnyelse av körkort består dels av en administrativ avgift för att förnya körkortet, dels av en kostnad för att visa att de medicinska kraven är uppfyllda. Den 1 januari 2011 fanns det 683 000 personer med körkortsbehörigheterna C eller D i någon kombination, varav 515 000 var 45 år eller äldre. Om 85 % av dessa antas förnya sin behörighet vart femte år, innebär det ca 160 700 förnyelser och läkar- intyg per år, varav hälften torde utgöras av de extra förnyelser som införs genom femårsförnyelse i stället för förnyelse vart tionde år. Den administrativa kostnaden för prövning av ansökan om förlängning av körkort med högre behörighet (C, CE, D, DE) är 315 kr och för tillverkning av körkortshandlingen 150 kr. Ett läkarintyg kan uppskatt- ningsvis kosta mellan 700 kr och 1 500 kr, medan ett synintyg kostar cirka 100 kr. Vid en antagen kostnad på knappt 1 300 kr för läkarintyg blir kostnaden för en förnyelse ca 1 750 kr. Kostnaderna för läkarintyg kan dock, i enlighet med Transportstyrelsens förslag, begränsas genom att medicinskt intyg endast krävs för den som fyllt 45 år, medan det för personer under denna ålder räcker med en hälsodeklaration samt ett synintyg. För den enskilde körkortshavaren alternativt den arbetsgivare som bekostar förnyelsen, innebär införandet av femårsförnyelse sammantaget en dubblering av kostnaderna för förnyelse av körkort. Harmoniseringen av körkortsreglerna och införandet av femårsförnyelse innebär dock en ökad möjlighet att arbeta och röra sig inom EES samt en ökad kontroll av att förare med tunga behörigheter uppfyller kraven för att inneha körkort, bland annat att de är medicinskt lämpliga som förare. Regeringen anser att detta motiverar införandet av de nya bestämmel- serna. Regeringen kommer dock att följa den närmare utformningen av de medicinska kraven, så att de ekonomiska konsekvenserna minimeras.

Prop. 2011/12:25

144

Riksorganisationen Sveriges MotorCyklister anser att det nya körkorts- Prop. 2011/12:25 systemet kommer att leda till ytterligare minskningar av antalet personer

som tar körkort för motorcykel och betydande kostnadsökningar för den enskilde. Regeringen konstaterar att motorcykelförare är överrepresen- terade i olycksstatistiken. De förändringar av systemet som införs genom förslaget är avsedda att ge en förbättrad säkerhet för denna grupp. Den som genomgår undervisning och prov för lättare tvåhjuliga fordon har dessutom nytta av dessa kunskaper och erfarenhet från att köra, om de väljer att senare ta körkort för tyngre och mer effektstarka motorcyklar. De åtgärder som införs kompletterar det förtjänstfulla arbete som utförs av motorcykel- och trafiksäkerhetsorganisationerna för att stärka trafik- säkerheten på två hjul.

15.2.3Konsekvenser för företag

Införandet av nya körkortskategorier ger nya möjligheter för trafikskolor att anordna utbildningar anpassade för delvis nya kundkategorier, som önskar ta körkort för lastbil eller buss med begränsad vikt, längd eller ett begränsat antal passagerare. Företag med fordon i dessa kategorier har hittills varit hänvisade till att anställa personer med full behörighet för C, CE, D eller DE. Införandet av de mer begränsade kategorierna kan på sikt innebära tillgång till personer med körkort för de begränsade fordonen.

Regelrådet, som tillstyrker förslaget, har i sitt yttrande anfört att konsekvensutredningen inte innehåller någon beskrivning av de administrativa kostnader som ett genomförande av förslaget kan ge upphov till för företagen. Införandet av förnyelse av körkort vart femte år i stället för vart tionde för kategorierna C, CE, D och DE kan innebära höjda kostnader för arbetsgivare som ersätter anställdas kostnader för exempelvis medicinska intyg. Eftersom det inte finns uppgifter om i vilken mån företag eller andra arbetsgivare bekostar körkortsförnyelserna har kostnaden för företagen varit svår att uppskatta. Beräkningen av kostnaderna för den enskilde i avsnitt 15.2.2 utgör dock en grund för vilka kostnader som kan uppstå.

15.3Tillsyn över godkända alkolås

15.3.1Inledning

Genom förslaget ges Transportstyrelsen möjligheter att utöva tillsyn över dem vars alkolås har godkänts av styrelsen, och därmed att kunna kontrollera om användningen av och hanteringen kring alkolås uppfyller de förutsättningar som finns för godkända alkolås. Den som fått ett alkolås godkänt ska på Transportstyrelsens begäran ge styrelsen upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för verksamheten. Transportstyrelsen får i stället för att återkalla ett godkännande av alkolås meddela varning om det kan antas att felet eller bristen rättas till.

145

15.3.2 Ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter och Prop. 2011/12:25 samhället

Transportstyrelsen

Transportstyrelsens handläggning ska avgiftsfinansieras. Eftersom Transportstyrelsens avgiftsintäkter redovisas brutto behöver utrymme skapas i statsbudgeten för de kostnader som uppstår till följd av de före- slagna förändringarna. Kostnadsökningen bedöms dock bli marginell och kan hanteras inom ramen för Transportstyrelsens anslag.

Sveriges Domstolar

Idag finns två leverantörer av alkolås. Antalet tillsynsärenden förväntas bli få. Förslaget om införande av en möjlighet att ge varning och att överklaga sådana beslut torde därför inte motivera någon förändring av domstolarnas anslag.

15.3.3Ekonomiska konsekvenser för dem som tillhandahåller alkolås

Den som har fått ett alkolås godkänt för användande i det permanenta systemet med alkolås efter rattfylleri får vissa kostnader för tillsynen. Transportstyrelsens mandat att återkalla godkännande av alkolås innebär redan i sig att en reaktiv tillsynskostnad måste tas ut om brister rapporteras. Tillsynssystemet förväntas dock garantera en seriös hantering av alkolåsen, vilket torde innebära en marknadsmässig fördel för leverantörerna av de alkolås som uppfyller kraven och är godkända.

15.4Polisens kontroll av alkolås

Genom förslaget ges polisen rätt till tillträde till ett fordon som framförs av en körkortshavare, vars körkort är förenat med villkor om alkolås eller villkorligt återkallat, i syfte att kontrollera att fordonet har ett godkänt och fungerande alkolås inmonterat. Syftet med detta är att polisen ska kunna kontrollera efterlevnaden av ett villkor om alkolås, i samband med att fordon ändå stoppas.

Regeringen bedömer att möjligheten till mer effektiv kontroll av alkolås inte medför ökade kostnader för polisen.

15.5Läkares anmälningsskyldighet

15.5.1Inledning

Läkare har en plikt att anmäla körkortshavare som är olämpliga förare av körkortspliktiga fordon till Transportstyrelsen, som därefter kan bedöma om ett körkort bör återkallas på medicinsk grund. Reglerna för läkares anmälningsskyldighet i 10 kap. 2 § körkortslagen ändrades från och med

den 1 september 2010, så att det tidigare gällande kriteriet ”uppenbart

146

olämplig” ersattes av ”olämplig”. Vidare infördes en möjlighet att Prop. 2011/12:25 anmäla en förare som bedömdes som sannolikt olämplig av medicinska

skäl, om denna motsatte sig vidare utredning. Nu ändras den senare bestämmelsen så att läkare ska anmäla sannolikt olämpliga förare som motsätter sig vidare utredning. Som en konsekvens av dessa regler för körkortshavare införs nu också motsvarande bestämmelser i 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490).

15.5.2Konsekvenser för myndigheter och samhälle

De nu föreslagna ändringarna innebär att reglerna för läkares anmäl- ningsskyldighet blir tydligare och lika för körkortshavare och taxiförar- legitimerade. Detta förväntas underlätta ytterligare för möjligheterna att förhindra olyckor relaterade till medicinskt olämpliga förare. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning de nu föreslagna ändringarna inne- bär att antalet anmälningar ökar och därmed är det svårt att bedöma eventuella merkostnader för Transportstyrelsen. Eventuella ökade kostnader bedöms dock kunna tas inom ram.

15.5.3Konsekvenser för taxiförare och företag

Genom förslaget ensas reglerna för läkares anmälan av olämpliga inne- havare av taxiförarlegitimation med vad som redan gäller för körkorts- havare. Eftersom taxiförare även är körkortshavare torde antalet anmälningar endast påverkas marginellt av ändringen. För taxiförare gäller dock i vissa hänseenden strängare medicinska krav än för körkortshavare. Genom den förändring av läkares anmälningsskyldighet som införts och införs kan den som är olämplig som förare eller taxi- förare undvika att orsaka trafikolyckor på grund av medicinsk olämplig- het. Att bestämmelserna om läkares anmälningsskyldighet fungerar väl då det gäller att upptäcka och förhindra trafikfarliga förare är en del av arbetet mot nollvisionen – att ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt i trafiken.

147

16 Författningskommentar

16.1Förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

1 kap.

1 §

Hänvisningen i andra stycket till bestämmelser om behörighet i yrkes- trafiklagen har kompletterats med en hänvisning till sådana bestämmelser i lagen om yrkesförarkompetens.

2 kap.

5 §

Paragrafen anger att ett körkort ger behörighet att köra motordrivna fordon i olika fordonskategorier. Att körkort medför sådan behörighet framgår av 1 kap. 1 § första stycket 2. Ordet ”körkortsbehörighet” har ersatt ”förarbehörighet”, som är ett vidare begrepp och även omfattar behörighet som följer av traktorkort och förarbevis.

Behörigheterna A2, C1, C1E, D1 och D1E har tillkommit. Behörig- heterna har ordnats i stigande ordning med den lättaste behörigheten AM först, vilket delvis är en skillnad mot nuvarande lydelse. Generellt har behörigheten i varje huvud- eller underkategori angivits inkludera den behörighet som följer av dess underkategorier. A ger alltså även rätt att köra motorcyklar som omfattas av A2 och A1 medan A2 även omfattar fordon i kategori A1.

Vad beträffar motorcykelbehörigheterna används inte begreppet lätt motorcykel eftersom detta begrepp inte längre stämmer överens med motorcyklar i kategori A1. Fyrhjulig motorcykel har överförts till behörighet B. Beträffande övriga motorcyklar anges två- och trehjuliga motorcyklar var för sig. Kategori B har ändrats på så sätt att tre- och fyrhjuliga motorcyklar som nämns i nuvarande 2 kap. 7 § har förts över dit.

Skillnaden mellan kategori C1 och C är att bilar i den förstnämnda kategorin är begränsade till en totalvikt av högst 7,5 ton. På liknande sätt är fordonskombinationer i kategorin C1E begränsade till en totalvikt av högst 12 ton medan i kategori CE inte finns någon begränsning av vare sig släpfordonens eller drag- och släpfordonskombinationens totalvikt.

Det kan noteras att behörighet C1E omfattar alla bilar och alla släp- fordon som ryms i kategori C1 och B under förutsättning att fordons- kombinationen inte väger mer än 12 ton. Det följer av att körkort med behörighet C1E även medför behörighet BE (se art. 6.2 a i körkorts- direktivet). Även körkort med behörighet CE, D1E eller DE medför behörighet BE vilket dock regleras i 8 §.

Vad gäller släpfordon i kategori E redovisas de nu för varje kategori dragfordon för sig eftersom det i direktivet föreskrivs olika, alternativt ingen, maxvikt för släpfordon i denna kategori, beroende på dragfordon. Generellt har varje E-behörighet angivits omfatta även släpfordon som får framföras med stöd av behörighet B, C1, C, D1 respektive D. Enligt art. 6.1 b får nämligen körkort för kategorierna BE, C1E, CE, D1E och

Prop. 2011/12:25

148

DE endast utfärdas för den som redan har körkort i kategori B, C1, C, D1 respektive D.

För behörighet A och B gäller särskilda krav för att framföra vissa av de fordon som omfattas av respektive kategori. Detta regleras i 6 §.

Paragrafen behandlas även i avsnitt 5.2.

6 §

I paragrafen anges numera ålderskravet för att få köra den tyngsta typen av trehjulig motorcykel med stöd av behörighet A eller B.

I paragrafen har ordet ”effekt” ersatts med ”nettoeffekt” som stämmer bättre med terminologin i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Paragrafen har kommenterats i avsnitt 5.2.4.

7 a §

I paragrafen, som är ny, anges att innehav av körkort i kategori B medför rätt att framföra bil med släpfordon som är tyngre än 750 kg även om fordonskombinationens totalvikt överstiger 3,5 ton om föraren avlagt ett särskilt körprov med godkänt resultat. Fordonskombinationen får dock högst väga 4,25 ton. Detta är den s.k. utökade behörighet B. Den utökade B-behörigheten ska anges med gemenskapskod 96 i körkortet (jfr art. 4.4 b i direktivet). Ett sådant körkort kan antingen förvärvas genom uppgradering av ett körkort med vanlig B-behörighet eller direkt av den som inte tidigare har B-behörighet.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 5.2.5.

7 b §

Bestämmelsen i paragrafen fanns tidigare i 5 a §. Eftersom den närmast hör samman med 8 och 9 §§ har den flyttats samt ändrats. Av förslaget till 3 kap. 6 § framgår att C1, C, D1 och D endast får utfärdas till den som har behörighet B. Den som innehar någon av de förstnämnda behörigheterna har därmed också behörighet att framföra moped klass I enligt 2 kap. 5 a §. Detta har förtydligats. Lydelsen har även ändrats med hänsyn till att kategori AM endast omfattar moped klass I. Även behörighet A2 ger givetvis samma rätt.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 5.2.6.

8 §

I paragrafen anges att körkort med behörigheten CE, D1E eller DE även ger behörigheten BE (se art. 6.2 a i direktivet). Vidare anges att behörig- heten CE även ger C1E (se art. 6.2 c i direktivet).

Noteras kan att även behörigheten C1E medför behörigheten BE och att även behörigheten DE medför behörigheten D1E. Det framgår emellertid av 5 §.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 5.2.6.

3 kap.

1 §

Ålderskraven i paragrafen har ändrats eller kompletterats i enlighet med vad direktivet föreskriver. Hänvisningen till de lägre ålderskrav som kan

Prop. 2011/12:25

149

följa av lagen om yrkesförarkompetens har flyttats från första stycket 3 d till en ny 1 a § och omfattar nu även behörigheterna C, CE, D1 och D1E.

I andra stycket har förbudet mot att utfärda körkort angivits omfatta även det fall att sökandens körkort är föremål för en åtgärd som är att likställa med återkallelse eller omhändertagande i en annan EES-stat. Körkortet behöver inte vara föremål för ingripande i den stat som har utfärdat det för att bestämmelsen ska bli tillämplig. Det undantag från krav på godkänt förarprov för att utfärda körkort som gäller enligt tredje stycket i vissa fall har angivits omfatta även den nya ogiltighetsgrunden i 3 kap. 13 § första stycket 7.

Första stycket 2 och 3 d) samt andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Paragrafen behandlas i avsnitten 5.1.3, 5.2 och 6.2.

1 a §

Paragrafen är ny.

I fråga om behörigheterna C och CE samt D1 och D1E innebär bestämmelsen i första stycket ett ålderskrav 18 år om förutsättningarna enligt 3 kap. 3 § respektive 3 kap. 7 § andra stycket lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens är uppfyllda. I fråga om behörigheterna D och DE innebär hänvisningen i andra stycket till 3 kap. 5 och 6 §§ olika ålderskrav i olika fall. Har föraren förvärvat grundläggande kompetens genom oförkortad grundutbildning enligt 4 kap. 1 § lagen om yrkesförar- kompetens för aktuella fordonskategorier gäller som grundregel ålders- kravet 21 år (andra stycket 2). Har utbildningen tillhandahållits inom gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning gäller emellertid det lägre ålderskravet 20 år (andra stycket 1). Har föraren förvärvat kompetensen genom förkortad grundutbildning enligt 4 kap. 2 § samma lag gäller i stället ålderskravet 23 år (andra stycket 3).

Om föraren förvärvat kompetensen genom oförkortad utbildning i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning gäller dessutom ett lägre ålderskrav om körkortet villkoras till att avse endast vissa transporter. Om körkortet förenas med villkor om att buss endast får köras utan passagerare eller endast i linjetrafik, där linjens längd inte överstiger 50 km, får det enligt tredje stycket utfärdas från 18 års ålder (jfr 3 kap. 5 § andra stycket andra meningen lagen om yrkesförar- kompetens). På motsvarande sätt får enligt fjärde stycket körkort utfärdas till en sökande som förvärvat grundläggande kompetens genom förkortad utbildning om sökanden fyllt 21 år och körkortet förenas med villkor om att buss endast får köras i linjetrafik, där linjens längd inte överstiger 50 km (jfr 3 kap. 6 § andra meningen samma lag).

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Paragrafen behandlas i avsnitten 5.2.2, 5.2.3, 10.2 och 10.3.

4 §

Första stycket har kompletterats med att förarprov inte heller får avläggas om giltighetstid för återkallelse tills vidare löper. Det överensstämmer med vad som gäller enligt 20 §.

I tredje stycket i gällande lydelse anges ett undantag från kravet på kunskapsprov för den som vill förvärva behörighet A och redan innehar

Prop. 2011/12:25

150

behörighet A1. Kunskapsprovet är nämligen detsamma för båda dessa kategorier. Den ändring som nu görs innebär en anpassning till att den nya kategorin A2 införs och innefattar även bestämmelsen om förenklat förarprov i art. 7.1 c i direktivet. För svenska körkorts del kommer det alltså endast att krävas innehav av körkort med behörighet A1 för att få förvärva körkort i kategori A2, och innehav av körkort i kategori A2 eller A1 för att få förvärva körkort i kategori A, utan att avlägga kunskaps- prov. Detta avviker från motsvarande bestämmelse i körkortsdirektivet om två års innehav av körkort i närmsta underkategori för att förvärva körkort i kategori A eller A2 utan krav på kunskapsprov. Principen om stegvist tillträde kommer emellertid till uttryck i det lägre ålderskrav som gäller för att förvärva behörighet A vid innehav av behörighet A2.

Kraven för att få avlägga kunskaps- respektive körprov i andra och fjärde styckena har kompletterats med en hänvisning till de alternativa ålderskrav som anges i 1 a §.

Tredje stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Paragrafen har kommenterats i avsnitt 5.2.4, 5.2.5 och 12.7.

4 a §

Ändringarna består i att behörigheten A2 har lagts till i första stycket och att ordet ”förarbehörighet” ersatts med ”behörighet” i första och andra styckena. Med behörighet avses körkortsbehörighet.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 4.3.

5 §

Ordet ”förarbehörighet” har ersatts med ”behörighet”, med vilket avses körkortsbehörighet. Första punkten är dock tillämplig även på förar- behörighet som följer med förarbevis, genom hänvisning från 21 § 2.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 4.3.

6 och 7 §§

Paragraferna har anpassats till införandet av kategorierna C1, C1E, D1 och D1E. Det har också gjorts en ändring i 6 § genom att behörigheterna ”BC”, ”BD” och ”BCD” benämns behörigheterna ”C”, ”D” och ”CD” i stället. Det följer av första meningen att sökanden inte kan ha innehaft behörighet C, D eller CD utan att också ha innehaft behörighet B.

Bestämmelserna har ytterligare kommenterats i avsnitt 5.2.6.

7 a §

Bestämmelsen om undantag från kravet på körkortstillstånd vid körprov i första stycket har kompletterats med ett undantag i andra stycket för det fallet att ett särskilt körprov avläggs för att ett beslut om utökad B- behörighet ska kunna fattas för en sökande som redan innehar begränsad B-behörighet. Nuvarande andra stycket har förtydligats och flyttats till ett tredje stycke. Hänvisningarna i detta stycke innebär att även för sådana körprov utan samband med utfärdande av körkort som behandlas i denna paragraf ska de bestämmelser i 4 och 5 §§ som avser körprov tillämpas, med undantag för kravet på körkortstillstånd. De bestämmelser som avses är 4 § första stycket andra meningen och fjärde stycket samt 5 § 2.

I övrigt har ordet ”skall” i första stycket ändrats till ”ska”. Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.2.5.

Prop. 2011/12:25

151

9 §

Ändringen är en följd av att förhandsbesked om körkortstillstånd avskaffas. I övrigt har ordet ”skall” ändrats till ”ska”.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 6.1.

10 §

Den ändrade formuleringen återspeglar bättre bestämmelsens avsedda innehåll (se författningskommentaren till paragrafen i prop. 1997/98:124 s. 78). Ordet ”föreskrivas” har bytts ut mot ”beslutas” eftersom det inte är fråga om normgivning utan om beslut om villkor i enskilda fall.

12 §

I paragrafen regleras den fortsatta giltigheten av de högre behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE efter att ett körkort med en sådan behörighet har förnyats vid de ordinarie förnyelsetillfällena vart femte år. En sådan behörighet fortsätter efter förnyelsen att gälla endast om körkortshavaren i samband med ansökan om förnyelse har visat att de medicinska kraven för behörigheten är uppfyllda.

Paragrafen har utformats med beaktande av synpunkter från Lagrådet. Paragrafen har kommenterats i avsnitt 6.3.1.

13 §

I första stycket punkten 7 har lagts till en ny ogiltighetsgrund som anger att ett körkort som inte lämnats ut till körkortshavaren inom ett år från den dag då det utfärdats upphör att gälla. I 1 § sista stycket har det införts en kompletterande bestämmelse om att ett nytt körkort i så fall kan utfärdas utan krav på godkänt förarprov.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 5.1.3.

14 §

Den nu gällande bestämmelsen om att ett körkort ska förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats har differentierats. Bara för körkort med endast behörigheten AM, A1, A2, A, B eller BE gäller enligt första stycket att behörigheten ska förnyas inom tio år från utfärdande eller senaste förnyelse. För körkort som även omfattar de högre behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE gäller i stället enligt andra stycket att körkortet ska förnyas vart femte år från utfärdandetillfället. Körkortet ska förnyas med sådana femårsintervall även om förnyelse däremellan sker p.g.a. att körkortet förstörts eller kommit bort eller någon uppgift i det har ändrats. Om exempelvis ett körkort med behörighet D kommer bort två år efter att det utfärdades ska alltså det körkort som ersätter det förlorade förnyas på nytt efter ytter- ligare tre år.

Nuvarande andra meningen har förts över till ett nytt tredje stycke. Förutsättningarna för att förnya körkort regleras i en ny 14 a §.

Med utfärdande jämställs utbyte av utländskt körkort.

Paragrafen, som har utformats med beaktande av Lagrådets syn- punkter, har kommenterats i avsnitt 6.3.1 och 6.3.3.

Prop. 2011/12:25

152

14 a §

Genom paragrafen förs de nya krav för att förnya körkort som ska gälla enligt direktivet in i körkortslagen. I första stycket anges det krav på bosättning eller studier i Sverige som gäller för såväl tio- som femårs- förnyelse av körkortet. Andra stycket rör det krav på bosättning i Sverige som gäller för förnyelse p.g.a. att ett körkort förstörts eller kommit bort eller p.g.a. att en uppgift i det har ändrats.

För samtliga fall av förnyelse gäller att sådan även kan ske om körkortshavaren saknar relevant anknytning till annan stat inom EES- området. Vid förnyelse enligt första stycket handlar det om körkorts- havare som varken är permanent bosatta i någon annan stat inom EES- området eller bedriver studier där sedan minst sex månader. Vid förnyelse enligt andra stycket handlar det om körkortshavare som inte är permanent bosatta i någon annan stat inom EES-området.

Endast ett svenskt körkort kan förnyas. För körkort utfärdade i andra EES-stater, samt i Schweiz eller Japan, gäller reglerna om utbyte i 6 kap. körkortslagen.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 6.3.1 och 6.3.3.

15 §

Ändringarna i första stycket är en följd av att bevis om att körkort utfärdats avskaffas. Nu föreskrivs i punkten 2 att en förare i stället för körkort ska medföra en handling som styrker förarens identitet, i den situationen att körkortet har utfärdats men ännu inte har lämnats ut och färden äger rum inom två månader från och med den dag då det utfärdades. Bestämmelsen innebär ett principiellt krav på att hämta ut körkortet inom en skälig tidsfrist och medföra det vid körning. Efter utgången av denna frist är det emellertid ändå straffritt att köra utan att medföra körkort om föraren istället medför en identitetshandling; se 9 kap. 2 § andra stycket 3.

I övrigt har ordet ”skall” ändrats till ”ska”. Andra stycket har ändrats redaktionellt och ordet ”handlingarna” har ersatts med ”Körkortet eller identitetshandlingen”.

Vad som gäller för körkort enligt denna paragraf gäller även för förarbevis genom hänvisning från 3 kap. 21 §.

Paragrafen har utformats med beaktande av synpunkter från Lagrådet. Paragrafen har kommenterats i avsnitt 5.1.3.

17 §

Lydelsen har ändrats som en följd av att förhandsbesked om körkortstill- stånd avskaffas. Paragrafen har också ändrats redaktionellt.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 6.1.

21 §

I punkten 4 har en hänvisning till den nya 3 kap. 13 § första stycket 7 lagts till i vilken anges att ett körkort inte gäller om det inte lämnas ut inom ett år från den dag då det utfärdas. Punkten 5 har delats upp i en punkt 5 och en punkt 6. Punkten 5 hänvisar nu till bestämmelserna om förnyelse av körkort med lägre behörigheter, dock inte bestämmelserna om förutsättningar för förnyelse.

Prop. 2011/12:25

153

Övriga ändringar är redaktionella. I punkt 1 har ordet ”handling” och i Prop. 2011/12:25 punkt 5 ordet ”förarbeviset” ersatts med det mer korrekta ”körkort” efter-

som det är vad 1 och 15 §§ handlar om.

4 kap.

1 §

Första stycket har ändrats redaktionellt. Andra stycket har delats upp i två punkter. Bestämmelsen om undantag från kravet på körkortstillstånd vid övningskörning i den nya första punkten har kompletterats med ett undantag i andra punkten för den som redan har ett körkort med behörighet B och ska övningsköra med fordon för vilka utökad B- behörighet krävs.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.2.5.
2 §
I paragrafen föreskrivs om ålderskrav för att få övningsköra med fordon
som kräver olika förarbehörigheter. Bestämmelserna svarar sålunda mot
ålderskraven för utfärdande av körkort i 3 kap. 1 §.
Inledningsvis i första stycket har hänvisningen till 4 § tagits bort.
Skälet är att hänvisningen till 4 § inte fyller någon funktion eftersom det
krav som ställs där på att ha eller ha haft körkort med behörigheten B för
att få övningsköra med de högre behörigheterna inte medför något annat
ålderskrav än som följer av 2 §.
Ålderskravet för att få övningsköra med fordon som kräver körkorts-
behörighet A1 har sänkts från 16 år till 15 år och 9 månader, vilket anges
i punkten 2. I punkten 4 a har sådana motorcyklar som i dag omfattas av
den ”begränsade” behörigheten A ersatts av den nya behörigheten A2. I
punkten 4 b görs en hänvisning förutom till punkt 3 till den nya punkten
7 b. Med trehjulig motorcykel med en effekt över 15 kilowatt får
övningskörning inte ske förrän vid 20 år eftersom ålderskravet för att
framföra sådana fordon ju är 21 år. I en ny punkt 4 c anges att ålders-
kravet 17 år och 6 månader även gäller för övningskörning med fordon
som kräver utökad behörighet B.
I punkten 5 har behörigheterna C1 och C1E förts in. För övnings-
körning med den tyngsta typen av tvåhjulig motorcykel har åldersgränsen
i punkten 6 sänkts från 20 år till 19 år och 6 månader. Detta gäller
emellertid endast vid stegvist tillträde, dvs. när övningsföraren har haft
behörigheten A2 i minst ett år och sex månader och således har möjlighet
att förvärva A-behörighet från 20 års ålder.
Punkterna 7 och 8 är nya och utformade med hänsyn till dels de nya
obligatoriska kategorierna D1 och D1E, dels de strängare ålderskrav som
gäller för behörigheterna C, CE, D och DE och för att få framföra de
tyngsta typerna av motorcyklar med stöd av behörighet A.
I paragrafen har ordet ”förarbehörighet” genomgående ersatts med
”behörighet”. Det framgår av behörigheternas respektive bokstavs-
beteckning att det är fråga om körkortsbehörigheter. Första stycket 1 och
2 avser dock även övningskörning med moped klass II respektive
snöskoter och terränghjuling. I andra stycket har ordet ”under” ersatts
med orden ”någon gång under” som tydliggör att utbildningen ska ha
genomgåtts vid något tillfälle under den senaste femårsperioden.	154
	154

Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.1.1.

2 a §

Paragrafen är ny och reglerar de särskilda ålderskrav som gäller vid kombinerad körträning och övningskörning enligt 4 kap. 3 § andra stycket lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens med någon som inte har förarbehörighet för sådana fordon som körträningen sker med. I första stycket anges att ålderskravet vid sådan körträning är 18 år om körträningen äger rum under grundutbildning enligt 4 kap. 1 § samma lag för fordon som kräver behörighet C eller CE. I andra stycket anges att ålderskravet vid sådan körträning är 20 år om körträningen äger rum under grundutbildning enligt 4 kap. 1 eller 2 § samma lag för fordon som kräver behörighet D eller DE. Ålderskravet gäller alltså även vid förkortad grundutbildning och oavsett om syftet är att endast förvärva den begränsade kompetensen att framföra buss i linjetrafik på linjer om högst 50 kilometer eller inte. Dessa lägre ålderskrav gäller endast vid körträning inom ramen för grundutbildning för att förvärva grund- läggande kompetens och alltså inte för annan övningskörning utan samband med utbildningen. Enligt 4 kap. 1 § körkortsförordningen gäller vid körträning som sker i gymnasieskolan eller kommunal vuxen- utbildning inte något ålderskrav alls.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.1.2.

3 §

Paragrafen har fått ändrad lydelse. I paragrafen regleras övningskörning i trafikskola med de tyngsta typerna av motorcykel. Sådan övningskörning får ske redan från 17 år och sex månaders ålder om den som har uppsikt över övningskörningen följer med på motorcykeln eller i en sidvagn. Bestämmelsen har anpassats till att de s.k. begränsade och obegränsade A-behörigheterna har ersatts med behörigheterna A2 respektive A. Övningskörningen får ske med såväl två- som trehjuliga motorcyklar vars prestanda eller övriga egenskaper inte omfattas av behörighet A2.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.1.1.

4 §

Paragrafen har anpassats till införandet av kategorierna C1, C1E, D1 och D1E. När det gäller den alternativa möjligheten att övningsköra för den som inte har B-körkort, har vidare kravet på att körkort för det fordon som körning sker med ska ha innehafts inom de senaste tre åren före övningskörningen slopats.

Paragrafen har ytterligare kommenterats i avsnitt 7.1.3.

5 §

Paragrafen har anpassats till införandet av kategorierna A2, C1 och D1 och punkterna 1 och 4 har ändrats redaktionellt med hänsyn till att AM är den enda körkortsbehörighet som inte är aktuell enligt dessa punkter. I dessa punkter har ordet ”förarbehörighet” vidare ersatts med ”körkorts- behörighet” för att tydliggöra att övningskörning med moped, snöskoter eller terränghjuling inte får ske under uppsikt enligt denna punkt utan enbart enligt punkten 2.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7.2.2 och 4.3.

Prop. 2011/12:25

155

Prop. 2011/12:25

7 §

Ändringarna i denna paragraf är redaktionella. Första stycket första meningen tas bort eftersom samma sak anges i 5 § 4. Vidare har ordet ”körkort” i andra meningen punkterna 2 och 3 ersatts med ”behörighet” i överensstämmelse med motsvarande punkter i 6 §. Ordet ”förarbehörig- het” i punkten 4 har ersatts med ”behörighet”. I denna punkt har även ordet ”under” ersatts med orden ”någon gång under” som tydliggör att utbildningen ska ha genomgåtts vid något tillfälle under den senaste femårsperioden. Jfr kommentaren till 2 §.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7.2.2 och 4.3.
8 §
I paragrafen har första stycket fått en ny lydelse enligt vilken ett
godkännande som handledare gäller i fem år. Första stycket i nuvarande
lydelse har flyttats till andra stycket medan andra stycket i gällande
lydelse har utgått. Det är därmed inte längre möjligt för vare sig hand-
ledare eller den som övningskör att begära upphävande av ett
godkännande som handledare.
Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7.2.3.
9–11 §§
Ändringarna är redaktionella. Eftersom innehållet i nuvarande 9–11 §§
beträffande introduktionsutbildning är identiskt med 12–14 §§ rörande
riskutbildning har de senare bestämmelserna sammanförts med de förra. I
övrigt har ordet ”skall” i 11 § ändrats till ”ska”.
Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7.3.
5 kap.
2 a §
Enligt 2 § jämfört med 13 § gäller som huvudregel att en ansökan om
utfärdande av förarbevis efter återkallelse inte får prövas innan giltig-
hetstid för återkallelse tills vidare eller spärrtid löpt ut. I andra stycket
förevarande paragraf föreskrivs om undantag från denna regel. Lydelsen
av punkten 2 har ändrats för att bättre överensstämma med det förhållan-
det att spärrtid och giltighetstid inte kan förekomma när återkallelse skett
enligt 3 § 7, dvs. av medicinska skäl.
Paragrafen har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets
förslag.
Paragrafen har kommenterats i avsnitt 8.1.
3 §
De brott som räknas upp i punkten 1, grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri
och trafiknykterhetsbrott i spår- och järnvägstrafik, har delats upp i
underpunkterna a–e. För ytterligare åskådlighet återges den benämning
på brotten som de har i straffbestämmelserna. Dessa ändringar är redak-
tionella.
I paragrafen har en ny avslutande punkt 9 införts. Återkallelse kan
därmed ske om hinder mot att utfärda körkort förelåg vid tiden för
utfärdandet och hindret fortfarande består. Huvudsakligen framgår hinder	156
	156

för utfärdande direkt eller indirekt av 3 kap. 1 § men även av 6 och 7 §§ samma kapitel. Förutsättningen att hindret fortfarande ska bestå innebär att bristande förutsättningar för utfärdande vid själva utfärdandetid- punkten kan läkas i efterhand. Bestämmelsen är tillämplig oavsett skälet till att körkortet utfärdades. Huruvida utfärdandet t. ex. framkallats genom vilseledande har alltså ingen betydelse. Spärrtid bestäms inte vid återkallelse enligt denna punkt.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 8.1 och 8.3.

9 §

Ändringarna är redaktionella. I första stycket har ordet ”skall” i 11 § ändrats till ”ska” och ordet ”varningen” ändrats till ”varning”. I andra stycket har brott mot 4 § första stycket lagen om straff för vissa trafik- brott namngivits på samma sätt som i 5 kap. 3 § 1.

25 a §

Paragrafen är ny och behandlar polisens rätt att kontrollera fordon utrustade med alkolås. Av bestämmelsen framgår att polisen har rätt till tillträde till ett fordon som framförs av en förare vars körkort är förenat med villkor om alkolås för att kontrollera alkolåset. En sådan kontroll kan bl.a. innefatta en undersökning av att låset är av godkänd typ, att det är korrekt installerat och att det fungerar på avsett sätt. Polisens kontroll ska utföras så att den inte orsakar större olägenhet än vad som är nödvändigt.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 11.3.

27 §

Paragrafen har ändrats och tillförts ett nytt andra stycke. I sak innebär ändringen att en varning får meddelas i stället för att ett godkännande om alkolås återkallas. Varning får meddelas om det kan antas leda till att felet eller bristen rättas till.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 11.2.

28 §

Paragrafen är ny och behandlar tillsyn över verksamheten med alkolås.

I första stycket anges att det är Transportstyrelsen som utövar tillsyn över efterlevnaden av de föreskrifter om godkännande av alkolås som har meddelats i anslutning till lagen. Av andra stycket framgår att den som har fått ett alkolås godkänt på Transportstyrelsens begäran ska ge upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning det behövs för tillsynen.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Paragrafen har kommenterats i avsnitt 11.1.

6 kap.

1 §

Ändringen innebär att ett utländskt nationellt körkort som inte är utformat efter förebild i någon av Genève- och Wienkonventionerna om vägtrafik eller utfärdat på engelska, tyska eller franska, och inte heller åtföljs av en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till

Prop. 2011/12:25

157

svenska, danska eller norska, ändå gäller i förening med ett internatio- nellt körkort. Det internationella körkortet måste vara utformat enligt förebild i någon av Paris-, Wien- och Genève-konventionerna om vägtrafik. Att Pariskonventionen inte omnämns i den inledande uppräkningen av förebilder för nationella körkort förklaras av att denna konvention endast innehåller en förebild för internationella körkort.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 9.1.

7 §

Ändringarna i första stycket är huvudsakligen redaktionella. Eftersom begreppet ”utländskt körkort” används genomgående i övriga paragrafer i kapitlet och då även Sverige är en stat inom EES bör begreppet för tydlighetens skull användas även i denna paragraf. Något förtydligande är dock inte nödvändigt i nuvarande andra stycket som ju endast rör körkort utfärdade i Schweiz eller Japan. Vidare har rättsföljden ”får bytas ut” ersatts med ”ska bytas ut” för att markera att körkortshavaren har rätt att få körkortet utbytt. Det har också uttryckligen angivits att utbyte sker efter ansökan (jfr 6 kap. 7 § körkortsförordningen). I en ny andra mening förtydligas att ett svenskt körkort ska tillhandahållas även när det utländska körkortet har förstörts eller förkommit. I stället för ”byta ut” används termen ”ersätta” för dessa fall. Beslut i fråga om att ersätta körkortet ska grundas på tillgängliga uppgifter, jfr art. 11.5 i direktivet. Detta begrepp innefattar även sådant ”intyg från de behöriga myndig- heterna i den medlemsstat som utfärdade det ursprungliga körkortet” som omtalas i artikeln.

I första stycket anges den förutsättning som allmänt gäller vid frivilligt utbyte av utländska körkort, nämligen permanent bosättning i Sverige. I andra till fjärde styckena kompletteras eller modifieras denna förutsätt- ning.

Av andra stycket framgår att utbyte vid utgången av den giltighetstid som anges på körkortet av ett körkort som utfärdats i en stat inom EES får ske inte bara när körkortshavaren är permanent bosatt i Sverige utan även när han eller hon studerar här sedan minst sex månader.

Om ett utbyte gäller ett EES-körkort med någon av de högre behörig- heterna C, CE, D och DE eller deras underkategorier och utbytet sker vid utgången av den giltighetstid som anges på körkortet gäller enligt tredje stycket förutom bosättningskravet ett krav på att körkortshavaren i samband med ansökan visar att de medicinska kraven för behörigheten är uppfyllda för att utbyteskörkortet ska få omfatta denna högre behörighet. Detta svarar mot vad som gäller för att förlänga giltigheten av svenska körkortsbehörigheter i motsvarande situation.

Nuvarande andra stycket har flyttats till ett nytt fjärde stycke. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Paragrafen har kommenterats i avsnitt 9.3.1.

7 a §

Paragrafen är ny. Den genomför tillsammans med 3 kap. 1 § tredje stycket i dess föreslagna lydelse art. 11.4 första stycket i körkortsdirek- tivet, där det föreskrivs att en medlemsstat ska vägra att utfärda ett körkort till en sökande vars körkort har begränsats, omhändertagits eller återkallats av en annan medlemsstat. Bestämmelsen torde endast bli

Prop. 2011/12:25

158

tillämplig när en körkortshavare inte avhänt sig sitt körkort trots beslutet Prop. 2011/12:25 om körkortsingripande i en annan medlemsstat.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 9.3.1.

7 b §

Paragrafen är ny. Den gäller svenska körkort som lämnas i utbyte mot eller ersätter EES-körkort med högre behörigheter före utgången av det utländska körkortets administrativa giltighetstid. I paragrafen anges att ett sådant utbytes- eller ersättningskörkort inte ska förnyas första gången fem år efter utbytet, vilket annars skulle följa av 3 kap. 14 § andra stycket, utan redan vid utgången av den giltighetstid som angavs på EES- körkortet.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 9.3.1.

7 kap.

2 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka frågor som prövas av Transportstyrelsen.

I första stycket punkten 4 har ”ärenden om förhandsbesked” ersatts med ”frågor om förnyelse av körkort”. Dels är ändringen en konsekvens av att 3 kap. 8 § upphävs, dels görs den för att paragrafen bättre ska stämma överens med 8 kap. 1 § och 2 § där det anges i vad mån beslut i ärenden om förnyelse av körkort kan överklagas.

I första stycket punkten 8 har angivits att också frågor om ersättande av ett utländskt körkort prövas av Transportstyrelsen, jfr 6 kap. 7 §.

Första stycket punkten 9 har ändrats så att det även framgår att Transportstyrelsen ska pröva frågor om varning enligt 5 kap. 27 §. Ett beslut i en sådan fråga blir därmed överklagbart, se 8 kap. 1 § första stycket.

Andra stycket har ändrats redaktionellt.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Paragrafen har kommenterats i avsnitt 6.1, 11.2 och 13.5.

8 kap.

1 §

I första stycket 3–4 har en redaktionell ändring gjorts med anledning av att bestämmelserna om riskutbildning i 4 kap. 12–14 §§ har förts ihop med bestämmelserna om introduktionsutbildning i 9–11 §§.

2 §

Genom ovannämnda ändring i 7 kap. 2 § första stycket 4 tydliggörs att Transportstyrelsen prövar frågor om förnyelse. Av 8 kap. 1 § första stycket 1 framgår att beslut i sådana frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat framgår av 2 §. I 2 § 3 i dess nya lydelse anges att beslut i fråga om förnyelse av körkort inte får över- klagas i andra fall än då beslut att inte förnya körkortet fattas med stöd av 3 kap. 14 a §.

Innebörden av den nya regleringen är att beslut i ärenden om förnyelse,

som tidigare inte var överklagbara, får överklagas hos allmän förvalt-

159

ningsdomstol när beslutet grundar sig på att körkortshavaren inte Prop. 2011/12:25 uppfyller kravet på att antingen vara permanent bosatt i Sverige (alter-

nativt i förekommande fall studera här sedan sex månader) eller annars att sakna relevant anknytning till EES-området (se 3 kap. 14 a §). Det motsvarar i princip vad som enligt 8 kap. 1 § första stycket 2 jämfört med 2 § 2 gäller sedan tidigare för rätten att överklaga beslut om utfärdande av körkort. I övrigt får beslut om att inte förnya körkort inte överklagas. Det rör sig närmast om beslut om att avvisa en ansökan om förnyelse t.ex. därför att den inte är egenhändigt undertecknad eller inte åtföljs av ett välliknande fotografi. Överklagandeförbudet gäller även generellt i fråga om beslut om förnyelse av förarbevis, för vilka ju ingen prövning av bosättning eller annan anknytning sker.

Att ett beslut om att inte förlänga giltigheten av körkortsbehörigheterna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E med stöd av 3 kap. 12 § får över- klagas framgår av 8 kap. 1 § första stycket 1.

I övrigt har orden ”i ärende” i punkterna 1–3 på Lagrådets inrådan ersatts med ”i fråga”.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 13.1.

10 kap.

2 §

I paragrafens andra stycke har möjligheten för en läkare att anmäla till Transportstyrelsen att en körkortshavare av medicinska skäl sannolikt är olämplig att ha körkort, och att körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning, ersatts av en skyldighet att göra så. Vidare anges numera att en sådan anmälningsskyldighet kan grunda sig på en genomgång av journalhandlingar. I tredje stycket har körkortstillstånd tagits bort. Skälet är att det redan framgår av 1 kap. 1 § första stycket 4 körkortslagen att med körkortshavare även avses den som har körkortstillstånd.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 12.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

I punkt 1 anges att lagen träder i kraft den 1 februari 2012 i fråga om 4 kap. 8 §, 5 kap. 25 a, 27 och 28 §§ samt 10 kap. 2 § och i övrigt den 19 januari 2013.

I punkt 2 anges att bestämmelsen i 7 kap. 2 § första stycket 9 i sin nya lydelse dock tillämpas för tid från och med den 1 februari 2012.

I punkt 3 anges att äldre föreskrifter ska gälla för sådan förarbehörighet som förvärvats före den 19 januari 2013. Det gäller även om behörig- heten förts över till ett nytt körkort med också andra behörigheter, förut- satt att den äldre behörigheten inte upphört att gälla. Den praktiskt viktigaste följden är att den behörighet att framföra fordon som anges i ett äldre körkort inte begränsas av de nya bestämmelserna om indelning i körkortsbehörigheter. Även körkort som utfärdats före den 19 januari 2013 ska dock förnyas enligt de regler som gäller för förnyelse efter detta datum. Det innebär för körkort med de lägre behörigheterna AM, A1,

A2, A, B eller BE ingen annan förändring än att det ställs nya krav på

160

bosättning eller studieort för att förnyelse ska få ske. För körkort med de Prop. 2011/12:25 högre behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE införs

femårsförnyelse. Det föreskrivs att sådan femårsförnyelse ska äga rum första gången när den ordinarie tioårsförnyelsen skulle ha ägt rum om 3 kap. 14 § hade gällt i sin gamla lydelse. Eftersom den tidpunkten kan komma att skjutas upp om körkortet förnyas p.g.a. exempelvis förlust under tiden har det föreskrivits när den nya femårsförnyelsen senast får ske, nämligen tio år efter det att de aktuella bestämmelserna har trätt i kraft i sina nya lydelser.

Innebörden av punkt 4 är att körkort med behörigheten A, C, CE, D eller DE får utfärdas utan att de nya ålderskraven är uppfyllda till den som tidigare, och före den 19 januari 2013, har innehaft ett sådant körkort. Därvid ska bestämmelsen i 2 kap. 6 § om tillträde till den s.k. obegränsade A-behörigheten tillämpas i sin äldre lydelse.

I punkt 5 anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller för godkännande som handledare vilket meddelats före den 1 februari 2012. Det innebär att ett sådant godkännande gäller tills vidare men kan upphävas av Transportstyrelsen på handledarens eller körkortsaspirantens begäran.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har kommenterats i avsnitt 14.

16.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har kompletterats med en hänvisning till den föreslagna 5 kap. 25 a § körkortslagen (1998:488). Ändringen innebär att bestämmelsen om polisens kontrollbefogenheter i körkortslagen ska ha motsvarande tillämpning i försöksverksamheten. Med det avses att polisens rätt att kontrollera alkolåset ska gälla även när körkortet är villkorligt återkallat enligt försöksverksamhetslagen. Bestämmelserna har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag, med det tillägget att 5 kap. 25 a § körkortslagen ska tillämpas i försöksverksamheten från och med den 1 februari 2012, då bestämmel- sen träder i kraft.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har kommenterats i avsnitt 11.3 och 14.

16.3 Förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)

3 kap.
5 §
I första stycket har rekvisitet ”uppenbart olämplig” ersatts med
”olämplig”, vilket är en anpassning till hur motsvarande anmälnings-
skyldighet beträffande körkortshavare är utformad i 10 kap. 2 §
körkortslagen.
I andra stycket har det införts en skyldighet för läkare att anmäla till
Transportstyrelsen om en läkare vid undersökning eller genomgång av	161
	161

journalhandlingar finner det sannolikt att innehavaren av en taxiförar- Prop. 2011/12:25 legitimation av medicinska skäl är olämplig att ha sådan legitimation och

denne motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning. Bestämmelsen svarar mot ändringen av möjligheten att göra en anmälan till en skyldig- het i 10 kap. 2 § körkortslagen.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 12.

16.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens

1 kap.

4 §

Definitionen av gods- och persontransporter har ändrats med hänsyn till att lagens tillämpningsområde nu omfattar även förare av fordon i kate- gori C1, C1E, D1 och D1E.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 10.1.

2 kap.

1 §

Lagen tillämpas även på förare som utför gods- eller persontransporter på väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörigheterna C1, C1E, D1 eller D1E (om övriga förutsättningar för lagens tillämplighet är uppfyllda).

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 10.1.

3 kap.

1 §

Hänvisningen i andra meningen har ändrats med anledning av att nya 4 a och 7 §§ har införts i kapitlet.

1 a §

Bestämmelsen är ny och motsvarar art. 5.4 i yrkesförardirektivet. Inne- börden av första stycket är att den förare som redan innehar ett gällande yrkeskompetensbevis för någon av de körkortsbehörigheter som avser fordon för godstransport inte behöver förvärva något nytt bevis för fordon som kräver någon av de andra behörigheterna, exempelvis i samband med att en innehavare av behörighet C1 tar körkort för behörig- het C. Motsvarande gäller enligt andra stycket för innehavare av ett fordon för persontransport. Ett yrkeskompetensbevis för fordon för godstransport medför emellertid inte undantag från kravet på yrkes- kompetensbevis för fordon för persontransport och tvärtom. Däremot gäller sedan tidigare lättnader i utbildningskravet i sådana fall, se 4 kap. 4 § lagen om yrkesförarkompetens.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 10.2 och 10.3.

162

2 §

I paragrafen föreskrivs om undantag från kravet på yrkeskompetensbevis på grund av s.k. hävdvunna rättigheter. Den har ändrats så att även inne- hav av körkort med behörighet C1, C1E, D1 eller D1E berättigar till undantag. Samtidigt har bestämmelserna gjorts generellt tillämpliga på alla körkort utfärdade inom EES. I sin nuvarande lydelsen är bestämmel- serna så konstruerade att det primärt är svenska körkort som undantas, varmed dock jämställs körkort som utfärdats i en annan stat inom EES. Denna disposition av paragrafen är mindre lämplig nu, eftersom det inte finns några svenska körkort med behörighet C1, C1E, D1 eller D1E som utfärdats före 2013.

Angivandet av att körkort ska ha utfärdats ”första gången” före viss tidpunkt har strukits. Formellt sett kan inte ett svenskt körkort utfärdas mer än en gång; blir körkortet ogiltigt måste i stället ett nytt körkort utfärdas. Någon ändring av bestämmelsens innebörd är dock inte avsedd. Kravet på ett aktuellt innehav av körkort med någon av behörigheterna D1, D1E, D och DE respektive C1, C1E, C och CE följer av defini- tionerna av person- och godstransporter i 1 kap. 4 §.

Även upplysningen om att ett körkort utfärdat i en annan stat inom EES gäller i Sverige enligt sitt innehåll kan avvaras. Detta framgår redan av 6 kap. 1 § körkortslagen.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 10.1.

3 §

Ordet ”förarbehörighet” har bytts ut mot ordet ”körkortsbehörighet”.

4 §

Ordet ”förarbehörighet” har bytts ut mot ordet ”körkortsbehörighet”.

4 a §

Bestämmelsen är ny och anger att åldersgränsen för att få utföra gods- transporter med fordon som kräver de nya behörigheterna C1 eller C1E är 18 år, om föraren förvärvat motsvarande yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens. Detta gäller oavsett om yrkeskompetens- beviset förvärvats genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 eller 2 §.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 10.2.

5 §

Ordet ”förarbehörighet” i första stycket har bytts ut mot ordet ”körkorts- behörighet”.

6 §

Ordet ”förarbehörighet” har bytts ut mot ordet ”körkortsbehörighet”.

7 §

Bestämmelsen är ny och anger att åldersgränsen för att få utföra person- transporter med fordon som kräver de nya behörigheterna D1 eller D1E är 21 år, om föraren förvärvat motsvarande yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens. Detta gäller oavsett om yrkeskompetens- beviset förvärvats genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 eller 2 §. Om utbildningen inhämtats enligt 4 kap. 1 § och har ägt rum inom gymnasie-

Prop. 2011/12:25

163

skolan eller motsvarande utbildning gäller emellertid i stället ålders- kravet 18 år.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 10.3.

4 kap.

3 §

Ordet ”förarbehörighet” i andra stycket har bytts ut mot ordet ”körkorts- behörighet”.

6 kap.

1 §

Ordet ”förarbehörighet” i tredje stycket har bytts ut mot ordet ”körkorts- behörighet”.

Prop. 2011/12:25

164

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort

L 403/18

Europeiska unionens officiella tidning

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/126/EG av den 20 december 2006

om körkort (omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)Rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort (3) har flera gånger ändrats på väsentliga punkter. I samband med de nya ändringarna av detta direktiv bör därför bestämmelserna ifråga av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)Gemensamma körkortsbestämmelser är en grundläg- gande förutsättning för den gemensamma transportpoli- tiken, bidrar till att förbättra trafiksäkerheten och under- lättar den fria rörligheten för människor som bosätter sig i en annan medlemsstat än den som utfärdat körkortet. Eftersom privata färdmedel fyller en viktig funktion, gynnas individernas fria rörlighet och etableringsfrihet om de har ett körkort som vederbörligen erkänns i värd- medlemsstaten. Trots framsteg i fråga om harmonisering av körkortsbestämmelserna har grundläggande skillnader kvarstått mellan medlemsstaterna när det gäller bestäm- melser om hur ofta körkort skall förnyas och om under- kategorier av fordon, vilka måste harmoniseras i högre

(1) EUT C 112, 30.4.2004, s. 34.

(2) Europaparlamentets yttrande av den 23 februari 2005 (EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 202), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 september 2006 (EUT C 295 E, 5.12.2006, s. 1) och Europaparlamen- tets ståndpunkt av den 14 december 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT). Rådets beslut av den 19 december 2006.

(3) EGT L 237, 24.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europapar- lamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

grad för att gemenskapens politik lättare skall kunna genomföras.

(3)Körkortens giltighetstid får enligt direktiv 91/439/EEG regleras i nationella bestämmelser vilket medför att olika bestämmelser gäller i olika medlemsstater och att det finns över 110 olika typer av giltiga körkort i medlems- staterna. Det är därför svårt för enskilda, för polisen och för de myndigheter som ansvarar för administrationen av körkort att förstå och få en överblick över bestämmel- serna vilket resulterat i förfalskade körkortshandlingar som ibland varit i omlopp i decennier.

(4)För att kunna förhindra att gemenskapskörkortet bara blir ytterligare ett bland de 110 som redan förekommer, bör medlemsstaterna vidta alla åtgärder som krävs för att kunna utfärda gemenskapskörkortet till alla körkortsinne- havare.

(5)Detta direktiv bör inte påverka befintlig behörighet att framföra fordon som beviljats eller förvärvats före dagen för direktivets tillämpning.

(6)Körkort erkänns ömsesidigt. Medlemsstaterna bör kunna tillämpa den giltighetsperiod som fastställs i direktivet på ett körkort utan begränsad administrativ giltighet som utfärdats av en annan medlemsstat om innehavaren varit bosatt på deras territorium under mer än två år.

(7)Införandet av en administrativ giltighetsperiod för nya körkort bör kunna göra det möjligt att vid förnyelsen till- ämpa de senaste metoderna för att förhindra förfalsk- ningar och genomföra medicinska kontroller eller andra åtgärder enligt medlemsstaternas bestämmelser.

165

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/19

(8)Av trafiksäkerhetsskäl bör minimikrav fastställas för utfär- dande av körkort. Det behövs en harmonisering av normerna för förarprov och utfärdande av körkort. I detta syfte bör de kunskaper, den förmåga och det bete- ende som är nödvändiga för att framföra motorfordon fastställas, och förarprovet bör utformas enligt dessa koncept. Minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet för att framföra sådana fordon bör definieras på nytt.

(9)Det bör lämnas bevis på att minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att köra uppfylls av förare av fordon som används för person- eller godstransport när körkortet utfärdas och därefter med regelbundna mellanrum. Sådana regelbundna kontroller, i enlighet med nationell lagstiftning, av att minimikraven är uppfyllda kommer att bidra till den fria rörligheten för personer, undvika en snedvridning av konkurrensen och bättre beakta det särskilda ansvar som förare av sådana fordon har. Medlemsstaterna bör tillåtas föreskriva om medicinsk kontroll för att garantera att minimikraven uppfylls i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att framföra andra motorfordon. Av tydlighetsskäl bör sådana undersökningar genomföras, när körkortet förnyas och därför styras av körkortets giltighetstid.

(14)Särskilda bestämmelser bör antas som underlättar för personer med fysiska funktionshinder att köra fordon.

(15)Av skäl som har samband med trafiksäkerheten bör det dessutom finnas möjlighet för medlemsstaterna att, för körkortshavare som har sin permanenta bosättningsort inom deras territorium, tillämpa sina nationella bestäm- melser om återkallelse, omhändertagande, förnyelse och ogiltigförklaring av körkort.

(16)Den körkortsmodell som fastställs i direktiv 91/439/EEG bör ersättas av ett gemensamt körkort i form av ett plast- kort. Körkortsmodellen behöver samtidigt anpassas med hänsyn till införandet av en ny kategori mopedkörkort och en ny kategori av körkort för motorcyklar.

(17)Genom möjligheten att förse den nya körkortsmodellen i form av ett plastkort med en mikroprocessor kan medlemsstaterna förbättra förfalskningsskyddet ytterli- gare. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att införa natio- nella uppgifter i mikroprocessorn under förutsättning att det inte inverkar på allmänt tillgängliga uppgifter. Mikroprocessorns tekniska specifikationer bör fastställas av kommissionen med bistånd av körkortskommittén.

(10)Det är nödvändigt att ytterligare stärka principen om stegvis tillträde när det gäller kategorierna av tvåhjuliga fordon och kategorierna av fordon avsedda för person- eller godstransport.

(11)Medlemsstaterna bör dock tillåtas att fastställa en högre åldersgräns för att framföra vissa fordonskategorier för att ytterligare främja trafiksäkerheten. Under exceptionella förhållanden bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa lägre åldersgränser i syfte att beakta nationella förhål- landen.

(12)Definitionerna av kategorierna bör i större utsträckning återspegla de berörda fordonens tekniska egenskaper och den färdighet som behövs för att köra dem.

(13)Genom att ett mopedkörkort införs kommer trafiksäker- heten att förbättras, särskilt med avseende på de yngsta förarna som enligt statistiken är de mest olycksdrabbade förarna.

(18)Miniminormer för yrkesbehörighet och utbildningskrav för förarprövare bör fastställas i syfte att höja förarprö- varnas kompetens och färdighet och därigenom säker- ställa en mera objektiv bedömning av körkortsaspiran- terna och mer harmoniserade uppkörningsprov.

(19)Kommissionen bör tillåtas anpassa bilagorna I–VI till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(20)De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).

(21)Kommissionen bör särskilt ges behörighet att fastställa nödvändiga kriterier för tillämpningen av detta direktiv. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

166

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/20	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

(22)Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig

utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av sin omfattning och sina verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritets- principen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportio- nalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(23)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldig- heter vad gäller tidsfristerna för införlivande i nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga VII del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

4. Medlemsstaterna får med kommissionens samtycke göra sådana ändringar av modellen i bilaga I som är nödvändiga för databehandling av körkortet.

Artikel 2

Ömsesidigt erkännande

1.Körkort som är utfärdade av medlemsstaterna skall erkännas ömsesidigt.

2.Om en innehavare av ett giltigt nationellt körkort utan den administrativa giltighetsperiod som anges i artikel 7.2 bosätter sig permanent i en annan medlemsstat än den som har utfärdat körkortet, får värdmedlemsstaten tillämpa den administ- rativa giltighetsperiod på körkortet som anges i den artikeln genom att förnya körkortet från och med två år efter det datum då innehavaren permanent bosatte sig på dess territorium.

Artikel 1	Artikel 3
Körkortsmodell	Åtgärder mot förfalskning
Körkortsmodell

1.I enlighet med bestämmelserna i detta direktiv skall medlemsstaterna införa nationella körkort i överensstämmelse med den gemenskapsmodell som fastställs i bilaga I. Emblemet på sidan 1 av körkort enligt gemenskapsmodellen skall innehålla nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som har utfärdat körkortet.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelser om uppgiftsskydd får medlemsstaterna förse körkortet med ett lagringsmedium (en mikroprocessor) från och med det att kommissionen fastställt föreskrifterna enligt bilaga I för mikro- processorn, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, i enlighet med förfarandet i artikel 9.2. Dessa föreskrifter skall innehålla bestämmelser om EG-typgodkännande som får beviljas endast om det kan visas att mikroprocessorn är skyddad mot försök att manipulera eller ändra lagrade uppgifter.

3.Mikroprocessorn skall innehålla de harmoniserade uppgifter om körkortet i fråga som specificeras i bilaga I.

Efter att ha samrått med kommissionen får medlemsstaterna lagra ytterligare uppgifter, förutsatt att det inte på något sätt påverkar genomförandet av detta direktiv.

I enlighet med förfarandet i artikel 9.2 får kommissionen ändra bilaga I för att garantera kompatibilitet i framtiden.

1.Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvän- diga för att förhindra att körkort förfalskas, även i fråga om körkort enligt gemenskapsmodellen som utfärdades innan detta direktiv träder i kraft. De skall underrätta kommissionen om åtgärderna.

2.Det material som används för körkortet enligt bilaga I skall göras förfalskningssäkert genom att specifikationer tillämpas, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, som skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 9.2. Medlemsstaterna får införa ytterligare säkerhetsdetaljer.

3.Medlemsstaterna skall se till att alla körkort som har utfär- dats och är gällande uppfyller alla krav i detta direktiv senast 19 januari 2033.

Artikel 4

Kategorier, definitioner och åldersgränser

1. Det körkort som anges i artikel 1 ger behörighet att föra motordrivna fordon i de kategorier som definieras nedan. Det får utfärdas från den åldersgräns som anges för varje kategori. Med motordrivet fordon avses varje med motor försett fordon som av egen kraft kan framföras på väg och som inte är spår- bundet.

167

			Prop. 2011/12:25
			Bilaga 1
30.12.2006		Europeiska unionens officiella tidning	L 403/21
30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/21

2. mopeder		— Åldersgränsen för motordrivna trehjulingar med en
		högre effekt än 15 kW skall vara 21 år.

Kategori AM

— Två- eller trehjuliga fordon som är konstruerade för en högsta hastighet av 45 km/h enligt artikel 1.2 a i Europapar- lamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehju- liga motorfordon (1) (utom de som är konstruerade för en högsta hastighet av 25 km/h) samt lätta fyrhjulingar enligt artikel 1.3 a i direktiv 2002/24/EG.

—Åldersgränsen för kategori AM skall vara 16 år.

3.Motorcyklar med eller utan sidvagn och motordrivna trehjulingar:

—motorcykel: ett tvåhjuligt fordon med eller utan sidvagn enligt artikel 1.2 b i direktiv 2002/24/EG.

—motordriven trehjuling: fordon med tre symmetriskt placerade hjul enligt artikel 1.2 c i direktiv 2002/24/EG.

4.motorfordon:

—motorfordon: motordrivet fordon som normalt är avsett för person- eller godstransport på väg eller för att på väg dra fordon avsedda för person- eller godstransport. Definitionen innefattar trådbussar, dvs. icke spårbundna fordon som är anslutna till en strömförande ledning. Jordbruks- och skogs- brukstraktorer omfattas inte.

—jordbruks- eller skogsbrukstraktor: motordrivet fordon på hjul eller band som har minst två axlar och vars huvudsakliga funktion är dess dragkraft, och som dessutom är särskilt konstruerat för att dra, skjuta, bära eller driva vissa redskap, maskiner eller släpvagnar, vilka används i samband med jord- och skogsbruk, och som endast sekundärt utnyttjas för person- eller godstransport på väg eller för att på väg dra fordon som används för person- eller godstransport.

a) Kategori A1

— Motorcyklar vars motor har en cylindervolym på högst 125 kubikcentimeter, en effekt av högst 11 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kW/ kg.

—Motordrivna trehjulingar med en effekt av högst 15 kW.

—Åldersgränsen för kategori A1 skall vara 16 år.

b)Kategori A2

—Motorcyklar med effekt på högst 35 kW och ett effekt/ viktförhållande som inte överstiger 0,2 kW/kg och som inte hänför sig till ett fordon med mer än dubbla effekten.

—Åldersgränsen för kategori A2 skall vara 18 år.

c)Kategori A

i)motorcyklar

—Åldersgränsen för kategori A skall vara 20 år. För behörighet att köra motorcyklar i denna kategori krävs dock minst två års erfarenhet som förare av motorcyklar med körkort för kategori A2. Detta krav på erfarenhet får dock åsidosättas om den som ansöker har fyllt 24 år,

a)Kategori B1

—Fyrhjulingar enligt artikel 1.3 b i direktiv 2002/24/EG.

—Åldersgränsen för kategori B1 skall vara 16 år.

—Kategori B1 skall inte vara obligatorisk. I medlemsstater som inte inför denna kategori skall ett B-körkort krävas för att få köra sådana fordon.

b)Kategori B

Motorfordon med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till motor- fordon i denna kategori får en släpvagn kopplas med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen får till ett motorfordon i denna kategori kopplas en släpvagn vars totalvikt överstiger 750 kg förutsatt att fordonskombinatio- nens tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg. Om fordons- kombinationen överstiger 3 500 kg skall medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, kräva att kombina- tionen bara får köras efter

ii) motordrivna trehjulingar		— avslutad utbildning, eller


(1) EGT L 124, 9.5.2002, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissio-		— godkänt körprov.
nens direktiv 2005/30/EG (EUT L 106, 27.4.2005, s. 17).

168

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/22	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

Medlemsstaterna får också ställa krav på både sådan utbild- ning och godkänt körprov.

Medlemsstaterna skall med hjälp av tillämplig gemens- kapskod på körkortet ange att en sådan fordonskombination får köras.

Åldersgränsen för kategori B skall vara 18 år.

c)Kategori BE

—Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen,

fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt på släp- eller påhängsvagnen på högst 3 500 kg.

— Åldersgränsen för kategori BE skall vara 18 år.

d)Kategori C1

Motorfordon som inte ingår i kategorierna D1 eller D med

en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 7 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till ett motorfordon i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten total- vikt som inte överstiger 750 kg.

e)Kategori C1E

—Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori C1 och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg under förutsättning att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg.

—Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen,

fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 3 500 kg, under förutsättning att fordons- kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg.

—Åldersgränsen för kategorierna C1 och C1E skall vara 18 år utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om framförande av sådana fordon i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport (1).

f)Kategori C

(1) EUT L 226, 10.9.2003, s. 4. Direktivet ändrat genom rådets direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).

Motorfordon som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt över 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till motorfordon som får föras med C-körkort i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten total- vikt av högst 750 kg.

g)Kategori CE

—Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori C och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg.

—Åldersgränsen för kategorierna C och CE skall vara 21 år utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna för framförande av sådana fordon i direktiv 2003/59/EG.

h)Kategori D1

Motorfordon som är konstruerade och tillverkade för att ta

högst 16 passagerare utöver föraren, och med en största längd av 8 meter. Till ett motorfordon i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg.

i)Kategori D1E

—Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.

—Åldersgränsen för kategorierna D1 och D1E skall vara 21 år utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna on framförande av sådana fordon i direktiv 2003/59/EG.

j)Kategori D

Motorfordon konstruerade och tillverkade för att ta fler än åtta passagerare utöver föraren. Till ett motorfordon som får föras med D-körkort får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg.

k)Kategori DE

—Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.

169

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/23

—Åldersgränsen för kategorierna D och DE skall vara 24 år utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om framförande av sådana fordon i direktiv 2003/59/EG.

5.Med kommissionens samtycke får medlemsstaterna besluta att denna artikel inte skall tillämpas på vissa särskilda typer av motordrivna fordon, exempelvis specialfordon för personer med funktionshinder.

Medlemsstaterna får besluta att detta direktiv inte skall tillämpas på fordon som används av försvarsmakten och civilförsvaret eller som står under deras kontroll.

6. Medlemsstaterna får höja eller sänka åldersgränsen för utfärdande av körkort

Artikel 5

Villkor och begränsningar

1.De villkor som gäller för förarens behörighet skall anges på körkortet.

2.Om körkortet till följd av ett fysiskt funktionshinder endast gäller för vissa typer av fordon eller för särskilt anpassade fordon skall det körprov som föreskrivs i artikel 7 avläggas i ett sådant fordon.

a)för kategori AM ned till 14 år eller upp till 18 år,

b)för kategori B1 upp till 18 år,

c)för kategori A1 upp till 17 eller 18 år

—om det är två års skillnad mellan åldersgränsen för kategori A1, och åldersgränsen för kategori A2, och

—en minimiperiod om två års erfarenhet krävs av motor- cyklar i kategori A2 innan tillstånd att köra motorcyklar av kategori A kan beviljas, så som anges i artikel 4.3 c i,

d)för kategorierna B och BE ned till 17 år.

Medlemsstaterna får sänka åldersgränsen för kategori C till 18 år och för kategori D till 21 år när det gäller

a)fordon som används av räddningstjänsten och ordning- smakten,

b)fordon som provas på väg i syfte att göra reparationer eller underhåll.

Körkort som utfärdats till personer vid en lägre ålder än den som anges i punkterna 2-4 i enlighet med denna punkt skall endast vara giltiga på den utfärdande medlemsstatens territo- rium till dess att körkortshavaren har nått den åldersgräns som anges i punkterna 2-4.

Medlemsstaterna får godkänna giltigheten på sitt territorium av körkort som utfärdats till förare under den åldersgräns som anges i punkterna 2–4.

Artikel 6

Behörighetsordning och överensstämmelse mellan katego- rier

1.För utfärdande av körkort gäller följande villkor:

a)Körkort för kategorierna C1, C, D1 och D får endast utfärdas för den som redan har körkort i kategori B.

b)Körkort för kategorierna BE, C1E, D1E, och DE får endast utfärdas för den som redan har körkort i kategori B, C1, C, D1 respektive D.

2.I fråga om körkortens giltighet gäller följande:

a)Körkort för kategorierna C1E, CE, D1E, eller DE gäller även för fordonskombinationer i kategori BE.

b)Körkort för kategori CE gäller även för kategori DE om inne- havaren har behörighet att föra fordon i kategori D.

c)Körkort för kategorierna CE och DE gäller även för fordons- kombinationer i kategori C1E respektive D1E.

d)Körkort för samtliga kategorier skall ge behörighet att föra fordon i kategori AM. När det gäller körkort som är utfär- dade inom dess territorium får en medlemsstat begränsa överensstämmelsen för kategori AM till kategorierna A1, A2 och A om denna medlemsstat inför ett körprov som ett villkor för att erhålla behörighet för kategori AM.

e)Körkort för kategori A2 skall också gälla för kategori A1.

f)Körkort för kategorierna A, B, C eller D skall även gälla för kategori A1, A2, B1, C1 eller D1.

170

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/24	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

3. För körning inom eget territorium får medlemsstaterna dessutom tillåta följande:

a)Körkort för kategori B ger behörighet att föra motordrivna trehjulingar med en effekt som överstiger 15 kW under förutsättning att innehavaren av körkortet för kategori B är minst 21 år gammal.

b)Körkort för kategori B får ge behörighet att föra motorcykel enligt kategori A1.

Eftersom denna punkt endast gäller inom eget territorium skall medlemsstaterna inte ange på körkortet att innehavaren har rätt att föra dessa fordon.

4. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna inom sitt territorium tillåta att

a)den som har fyllt 21 år och i minst två år har haft körkort med behörigheten B får föra fordon i kategori D1 (med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, exklusive all specialutrustning avsedd för transport av personer med funk- tionshinder), förutsatt att fordonen används i samhällsnyttig verksamhet av organisationer som inte är affärsdrivande och att föraren utan ersättning bidrar med sina tjänster,

b)den som har fyllt 21 år och i minst två år har haft körkort med behörigheten B får föra fordon med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg, förutsatt att fordonen huvudsak- ligen används stationärt i instruktions- eller rekreationssyfte och att de används i samhällsnyttig verksamhet av organisa- tioner som inte är affärsdrivande, samt att fordonen är ombyggda så att de inte kan användas för att transportera fler än nio personer eller för annan godstransport än den som är absolut nödvändig för den aktuella verksamheten.

Artikel 7

Utfärdande, giltighet och förnyelse

1.Körkort får endast utfärdas till sökande

a)som har godkänts i ett körprov och ett kunskapsprov samt uppfyller de medicinska krav som fastställs i bilagorna II och III,

b)som har godkänts enbart i ett kunskapsprov för kategori AM; medlemsstaterna får föreskriva att sökande skall ha godkänts i ett körprov och genomgått en läkarundersökning för denna kategori.

För tre- och fyrhjulingar inom denna kategori får medlems- staterna införa ett särskilt körprov. För differentiering av fordon inom kategori AM får en nationell kod införas i körkortet.

c)som, när det gäller kategori A2 eller kategori A och under förutsättning att de har minst två års erfarenhet av att köra motorcykel i kategori A1 eller kategori A2, har godkänt resultat på ett körprov, eller har genomfört utbildning i enlighet med bilaga VI,

d)som har genomfört utbildning eller fått godkänt resultat på ett körprov i enlighet med bilaga V när det gäller kategori B för att köra en fordonskombination så som den definieras i artikel 4. 4 b, andra stycket,

e)med permanent bosättningsort inom den medlemsstat som utfärdar körkortet eller som kan intyga att de har studerat där i minst sex månader.

2.a) Från och med den 19 januari 2013 skall körkort utfär- dade av medlemsstaterna för kategorierna AM, A1, A2, A, B, B1 och BE ha en administrativ giltighetstid på tio år.

En medlemsstat får välja att utfärda sådana körkort med en administrativ giltighetstid på upp till 15 år.

b)Från och med den 19 januari 2013 skall körkort utfär- dade av medlemsstaterna för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E ha en administrativ giltighetstid på fem år.

c)Förnyelse av ett körkort kan automatiskt medföra en ny administrativ giltighetstid för en annan kategori eller andra kategorier körkortshavaren som har behörighet för, i den utsträckning som detta överensstämmer med vill- koren i detta direktiv.

d)Att körkortet är försett med en mikroprocessor som före- skrivs i artikel 1 skall inte utgöra en förutsättning för körkortets giltighet. En mikroprocessor som förlorats, är omöjlig att avläsa eller på annat sätt är skadad skall inte påverka handlingens giltighet.

3.Förnyelse av körkort vid den administrativa giltighetstidens utgång skall förutsätta

a)fortsatt uppfyllande av, när det gäller kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E, de minimikrav som anges i bilaga III i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att föra sådana fordon, och

b)permanent bosättning på territoriet i den medlemsstat som utfärdar körkortet eller bestyrkande av att sökande sedan minst sex månader studerat där.

I fråga om kategorierna A, A1, A2, AM, B, B1 och BE får medlemsstaterna vid förnyelse kräva en kontroll med tillämp- ning av de minimikrav som anges i bilaga III i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att föra sådana fordon.

171

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/25

Medlemsstaterna får begränsa den administrativa giltighetstid som anges i punkt 2 för körkort av alla kategorier som utfärdas till nya körkortshavare i syfte att tillämpa särskilda trafiksäker- hetshöjande åtgärder riktade mot sådana körkortshavare.

Medlemsstaterna får begränsa den administrativa giltighetstiden till tre år för körkort av kategorierna C och D som utfärdas för första gången till nya körkortshavare för att kunna tillämpa särskilda trafiksäkerhetshöjande åtgärder riktade mot sådana körkortshavare.

Medlemsstaterna får begränsa den administrativa giltighetstid som anges i punkt 2 för individuella körkort av alla kategorier om det anses nödvändigt att tillämpa tätare medicinska kontroller eller andra särskilda åtgärder, exempelvis begräns- ningar för den som begår trafiköverträdelser.

Medlemsstaterna får i syfte att tillämpa tätare medicinska kontroller eller andra särskilda åtgärder, exempelvis repetitions- kurser förkorta den administrativa giltighetstid som anges i punkt 2 för körkort för innehavare, bosatta på deras territorium, som uppnått 50 års ålder. Den förkortade administrativa giltig- hetstiden kan endast tillämpas efter förnyelse av körkort.

fastställas att ett körkort har utfärdats utan att dessa krav var uppfyllda.

Artikel 8

Anpassning till vetenskapliga och tekniska framsteg

De ändringar som är nödvändiga för att anpassa bilagorna I–VI till vetenskapliga och tekniska framsteg skall antas enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 9.2.

Artikel 9

Kommitté

1.Kommissionen skall biträdas av körkortskommittén.

2.När det hänvisas till denna punkt skall artikel 5a.1-5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av nationell straffrätt och ordningsbestämmelser får medlemsstaterna efter samråd med kommissionen för utfärdande av körkort tillämpa bestäm- melser i sin nationella lagstiftning som rör andra förhållanden än de som avses i detta direktiv.

5.a) Det är inte tillåtet att inneha mer än ett körkort.

b)En medlemsstat skall vägra att utfärda ett körkort om det har fastställts att den sökande redan har ett körkort.

c)Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med led b. Nödvändiga åtgärder när det gäller utfärdande, ersättande, förnyande eller utbyte av ett körkort skall vara att kontrollera med andra medlems- stater att den sökande inte redan har ett körkort, om det finns rimlig anledning att misstänka detta.

d)För att kunna underlätta kontrollerna i enlighet med led b skall medlemsstaterna använda sig av nätverket för EU- körkort så fort som det har tagits i drift.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2 a skall den medlemsstat som utfärdar ett körkort med vederbörlig noggrannhet försäkra sig om att den som ansöker om körkort uppfyller kraven i punkt 1 i den här artikeln och tillämpa sina nationella bestämmelser om upphävande eller återkallelse av rätten att köra om det kan

Artikel 10

Förarprövare

Från och med detta direktivs ikraftträdande skall förarprövare uppfylla de minimikrav som anges i bilaga IV.

Förarprövare som är verksamma före den 19 januari 2013 skall dock endast omfattas av bestämmelser om kvalitetssäkring och regelbunden fortbildning.

Artikel 11

Bestämmelser om utbyte, återkallelse, ersättande och erkännande av körkort

1.Om innehavaren av ett giltigt nationellt körkort utfärdat av en medlemsstat har förlagt sin permanenta bosättningsort till en annan medlemsstat, får han eller hon begära att hans eller hennes körkort skall bytas ut mot ett likvärdigt körkort. Den medlemsstat som verkställer utbytet skall kontrollera för vilken kategori det inlämnade körkortet fortfarande är giltigt.

2.Om inte annat följer av tillämpningen av territorialprin- cipen i straffrätt och ordningsbestämmelser får den medlemsstat där innehavaren av ett körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat har sin permanenta bosättningsort tillämpa sina nationella bestämmelser om begränsning, omhändertagande, återkallelse och ogiltigförklaring av körkort och, om det behövs, byta ut körkortet i detta syfte.

172

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/26	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

3.Den medlemsstat som verkställer utbytet skall återlämna det gamla körkortet till myndigheterna i den medlemsstat som har utfärdat körkortet och ange skälen för detta.

4.En medlemsstat skall vägra att utfärda ett körkort till en sökande vars körkort har begränsats, omhändertagits eller åter- kallats av en annan medlemsstat.

En medlemsstat skall vägra att erkänna giltigheten av ett körkort utfärdat av en annan medlemsstat till en person vars körkort har begränsats, omhändertagits eller återkallats på den förstnämnda medlemsstatens territorium.

En medlemsstat får likaså vägra att utfärda ett körkort om den sökande har fått sitt körkort återkallat i en annan medlemsstat.

5.Vid exempelvis förlust eller stöld av ett körkort får endast de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där innehavaren har sin permanenta bosättningsort utfärda ett körkort som ersätter det förlorade. Dessa myndigheter skall utfärda ersätt- ningskörkortet på grundval av de uppgifter de har tillgängliga eller då så är lämpligt på grundval av ett intyg från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade det ursprung- liga körkortet.

6.Om en medlemsstat byter ut ett körkort som har utfärdats av ett tredje land mot ett körkort enligt gemenskapsmodellen skall utbytet samt förnyelser eller utbyten som sker senare regi- streras på det nya körkortet.

Ett sådant utbyte får endast göras om det körkort som har utfär- dats av det tredje landet har inlämnats till de behöriga myndig- heterna i den medlemsstat som gör utbytet. Om innehavaren av ett körkort som har utfärdats på detta sätt flyttar sin perma- nenta bosättningsort till en annan medlemsstat behöver inte principen om ömsesidigt erkännande i artikel 2 tillämpas.

Artikel 12

Permanent bosättningsort

Med permanent bosättningsort avses i detta direktiv den plats där en person normalt bor, dvs. under minst 185 dagar varje kalen- derår, till följd av personlig och yrkesmässig anknytning eller, om personen saknar yrkesmässig anknytning, till följd av en personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och den plats där personen bor.

För en person som har den yrkesmässiga anknytningen till en annan plats än den personliga anknytningen och som därför omväxlande bor på olika platser i två eller flera medlemsstater skall dock den permanenta bosättningsorten anses vara den plats till vilken han har personlig anknytning under förutsätt- ning att personen med regelbundna mellanrum återvänder dit. Detta sista villkor behöver inte uppfyllas om personen bor i en

medlemsstat för att genomföra en tidsmässigt begränsad uppgift. Studier vid universitet eller annan utbildningsanstalt skall inte medföra att den permanenta bosättningsorten ändras.

Artikel 13

Överensstämmelse mellan körkort som inte motsvarar gemenskapsmodellen

1. Medlemsstaterna skall med kommissionens samtycke fast- ställa regler för överensstämmelsen mellan behörighet som erhållits före genomförandet av detta direktiv, och de kategorier som definieras i artikel 4.

Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna göra sådana ändringar i sin nationella lagstiftning som är nödvändiga för att genomföra bestämmelserna i artikel 11. 4, 11.5 och 11.6.

2. Behörighet att framföra fordon som beviljats före den 19 januari 2013 skall inte kunna dras in eller på något sätt inskränkas genom bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel 14

Översyn

Kommissionen skall, tidigast den 19 januari 2018, rapportera om genomförandet av detta direktiv, inbegripet hur det påverkat trafiksäkerheten.

Artikel 15

Ömsesidigt bistånd

Medlemsstaterna skall bistå varandra vid genomförandet av detta direktiv och skall utbyta upplysningar om de körkort som de har utfärdat, bytt ut, ersatt, förnyat eller återkallat. De skall använda det nätverk för EU-körkort som inrättats för detta ändamål, när detta nätverk väl har tagits i drift.

Artikel 16

Införlivande

1. Medlemsstaterna skall senast den 19 januari 2011 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författ- ningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.1, artikel 3, artikel 4.1, 4.2 och 4.3 och 4.4 b–k, artikel 6.1, 6.2 a och 6.2 c–e, artikel 7.1 b, c och d, 7.2, 7.3 och 7.5, artikel 8, artikel 10, artiklarna 13–15 samt bilaga I punkt 2, bilaga II punkt 5.2 när det gäller kategorierna A1, A2 och A och bilaga IV, V och VI. De skall genast överlämna texten till bestämmelserna till kommissionen.

173

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/27

2.De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den

19januari 2013.

3.När en medlemsstat beslutar om dessa åtgärder skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De skall även innehålla en anvisning om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det upphävda direktivet skall tolkas som hänvis- ningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvis- ningen skall göras samt om dess lydelse skall varje medlemsstat själv utfärda.

4.Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 17

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2.1, artikel 5, artikel 6.2 b, artikel 7.1 a, artikel 9, artikel 11.1 och 11.3-11.6, artikel 12 samt bilagorna I, II och III skall tillämpas från och med 19 januari 2009.

Artikel 19

Adressater

Upphävande

Direktiv 91/439/EEG skall upphöra att gälla från och med den 19 januari 2013, utan att det påverkar medlemsstaternas skyl- digheter vad gäller de tidsfrister som anges i bilaga VII del B för införlivande av det direktivet i nationell lagstiftning.

Artikel 2.4 i direktiv 91/439/EEG skall upphöra att gälla från och med den 19 januari 2007.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall tolkas som hänvisningar till det här direktivet och bör läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VIII.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 20 december 2006.

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
J. BORRELL FONTELLES	J. KORKEAOJA
Ordförande	Ordförande

174

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/28	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

BILAGA I

BESTÄMMELSER FÖR KÖRKORT ENLIGT GEMENSKAPSMODELLEN

1.De fysiska egenskaperna hos körkorten enligt gemenskapsmodellen skall vara i enlighet med ISO 7810 och ISO 7816- 1.

Kortet skall vara tillverkat i polykarbonat.

De metoder som används för att kontrollera körkortens egenskaper i syfte att fastställa att de följer de internationella normerna skall vara i enlighet med ISO 10373.

2.Fysiska säkerhetsdetaljer på körkortet

Hoten mot dokumentens fysiska säkerhet utgörs av:

—Framställning av falska kort: det skapas ett nytt föremål som i hög grad liknar dokumentet, antingen genom att man tillverkar det från början eller kopierar ett originaldokument.

—Väsentlig ändring: egenskaperna för ett originaldokument ändras, exempelvis genom att man ändrar vissa av uppgifterna som finns tryckta på dokumentet.

Den övergripande säkerheten ligger i systemet i sin helhet och består av applikationsprocessen, överföringen av data, materialet i själva kortet, trycktekniken, en begränsad uppsättning olika säkerhetsdetaljer och personaliseringspro- cessen.

a)Det material som används för körkortet skall vara sådant att det inte kan förfalskas genom att använda följande tekniktyper (obligatoriska säkerhetsdetaljer):

—Själva kortet skall vara UV Dull.

—En säkerhetsmönstrad bakgrund som har utformats för att göra förfalskning genom skanning, tryck eller kopiering omöjlig, genom att använda iristryck med säkerhetstryckfärg i många färger samt positivt och negativt guillocherat tryck. Mönstret får inte bestå av primärfärgerna (CMYK), skall innehålla komplett utformade mönster i minst två särskilda färger och skall inbegripa mikrotext.

—Optiskt variabla detaljer som ger ett tillräckligt skydd mot kopiering och manipulering av fotografiet.

—Lasergravyr.

—På platsen för fotografiet bör den säkerhetsmönstrade bakgrunden och fotografiet överlappa varandra i åtmin- stone den ena kanten (avtonande mönster).

b)Dessutom skall det material som används för körkortet vara sådant att det inte kan förfalskas genom att minst tre av följande tekniktyper används (ytterligare säkerhetsdetaljer):

—Tryckfärg som varierar beroende på betraktningsvinkel*.

—Termokrom färg*.

—Anpassade hologram*.

—Varierande laserbilder*.

—Fluorescerande ultraviolett tryckfärg, synlig och transparent.

—Iridiscerande tryck.

—Digitalt vattenmärke i bakgrunden.

—Infraröda eller fosforescerande pigment.

—Tecken, symboler eller mönster, förnimbara med känseln*.

c)Det står medlemsstaten fritt att införa ytterligare säkerhetsdetaljer. I första hand bör de metoder som markerats med asterisk tillämpas, eftersom de möjliggör kontroll av kortets giltighet utan särskilda hjälpmedel.

3.Körkortet skall bestå av två sidor. Sidan 1 skall innehålla följande:

a)Ordet ”körkort” i stort typsnitt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet.

b)Namnet på den medlemsstat som utfärdar körkortet, vilket är en frivillig uppgift.

175

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/29

c)Nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som utfärdar körkortet, inlagd i vitt i en blå rektangel och omgiven av tolv gula stjärnor, skall vara en av följande:

B: Belgien

CZ: Tjeckien

DK: Danmark

D:Tyskland EST: Estland GR: Grekland

E:Spanien

F:Frankrike IRL: Irland

I: Italien

CY: Cypern

LV: Lettland

LT: Litauen

L:Luxemburg

H:Ungern

M:Malta

NL: Nederländerna

A: Österrike

PL: Polen

P: Portugal

SLO: Slovenien

SK: Slovakien

FIN: Finland

S:Sverige

UK: Förenade kungariket.

d)De uppgifter som är särskiljande för körkortet, numrerade enligt följande:

1.Innehavarens efternamn.

2.Innehavarens förnamn.

3.Innehavarens födelsedatum och födelseort.

4.a) Datum för utfärdandet av körkortet.

b)Körkortets sista giltighetsdag eller ett tankstreck om körkortets giltighetstid är obegränsad enligt artikel 7.2 c.

c)Namnet på den myndighet som utfärdat körkortet (får tryckas på sidan 2).

d)Ett annat nummer än det som upptas i nummer 5, för administrativa ändamål (frivillig uppgift).

5.Körkortets nummer.

6.Ett fotografi av innehavaren.

7.Innehavarens underskrift.

8.Innehavarens permanenta bosättningsort eller postadress (frivillig uppgift).

9.Kategori av fordon som innehavaren har rätt att köra (nationella kategorier skall tryckas med annat typsnitt än harmoniserade kategorier).

176

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/30	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

e)Orden ”Europeiska gemenskapernas modell” skall finnas tryckt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet, och ordet ”körkort” på gemenskapens övriga språk skall vara tryckta i rosa och utgöra bakgrund på körkortet:

Permiso de Conducción

Ridicský prukaz Kørekort Führerschein Juhiluba

Άdeιa Οdήγηsης

Driving Licence Permis de conduire Ceadúas Tiomána Patente di guida Vaditaja aplieciba

Vairuotojo pažymejimas Vezetoi engedély Licenzja tas-Sewqan Rijbewijs

Prawo Jazdy

Carta de Condução Vodicský preukaz Vozniško dovoljenje Ajokortti

Körkort;

f)Färganvisningar:

—blå: Pantone Reflex Blue

—gul: Pantone Yellow.

Sidan 2 skall innehålla följande:

a)9. Kategori av fordon som innehavaren har rätt att köra (nationella kategorier skall tryckas med annat typsnitt än harmoniserade kategorier).

10.Datum för det första utfärdandet för varje kategori (detta datum skall föras över till det nya körkortet vid varje senare ersättande eller utbyte).

11.Sista giltighetsdag för varje kategori.

12.Övriga upplysningar eller eventuella inskränkningar, i kodad form, mittemot den berörda kategorin.

Följande koder skall användas:

—koderna 01-99: harmoniserade gemenskapskoder FÖRARE (medicinska skäl)

01.Synkorrektion och/eller skydd 01.01 Glasögon

01.02	Kontaktlinser
01.03	Skyddsglas
01.04	Ogenomskinlig lins
01.05	Ögonlapp
01.06	Glasögon eller kontaktlinser

177

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/31

02.Hörapparat/kommunikationshjälpmedel 02.01 Hörapparat för ena örat

02.02Hörapparat för båda öronen

03.Protes eller ortopediskt hjälpmedel

03.01Armprotes eller ortopediskt hjälpmedel

03.02Benprotes eller ortopediskt hjälpmedel

05.Begränsad användning (obligatorisk användning av underkoder, körning med vissa förbehåll av medicinska skäl)

05.01Begränsad till resor under dagtid (exempelvis en timme efter soluppgången och en timme före solnedgången)

05.02Begränsad till resor inom en radie av … km från körkortshavarens bostad eller inom staden/ regionen …

05.03 Begränsad till körning utan passagerare

05.04 Begränsad till körning med högst… km/h

05.05 Begränsad till körning endast med annan körkortsinnehavare

05.06 Begränsad till körning utan släpvagn

05.07 Ingen körning på motorväg

05.08 Ingen alkohol

ANPASSADE FORDON

10.Anpassad växellåda

10.01Manuell växellåda

10.02Automatisk växellåda

10.03Elektriskt manövrerad växellåda

10.04Anpassad växelspak

10.05Begränsat antal växellägen

15.Anpassad koppling

15.01Anpassad kopplingspedal

15.02Handmanövrerad koppling

15.03Automatisk koppling

15.04Fällbar/borttagbar kopplingspedal

20.Anpassat bromssystem

20.01Anpassad bromspedal

20.02Större bromspedal

20.03Bromspedal för vänster fot

20.04Bromspedal för fotsulan

20.05Vinklad bromspedal

20.06Anpassad handmanövrerad färdbroms

20.07Färdbroms med maximal förstärkning

20.08Nödbroms inbyggd i färdbroms

20.09Anpassad parkeringsbroms

20.10Elektriskt manövrerad parkeringsbroms

20.11Anpassad fotmanövrerad parkeringsbroms

20.12Fällbar/borttagbar bromspedal

20.13Knämanövrerad broms

20.14Elektriskt manövrerad färdbroms

178

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/32	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

25.Anpassat gasreglage

25.01Anpassad gaspedal

25.02Gaspedal för fotsulan

25.03Vinklad gaspedal

25.04Handmanövrerat gasreglage

25.05Knämanövrerat gasreglage

25.06Gasreglage med servoförstärkning (elektronisk, pneumatisk, etc.)

25.07Gaspedal till vänster om bromspedalen

25.08Gaspedal längst till vänster

25.09Fällbar/borttagbar gaspedal

30.Anpassade kombinerade broms- och gasreglage

30.01Parallella pedaler

30.02Pedaler på samma (eller nästan samma) nivå

30.03Gas- och bromspedal med glidskena

30.04Gas- och bromspedal med glidskena och stödskena

30.05Fällbara/borttagbara gas- och bromspedaler

30.06Förhöjt golv

30.07Skiljevägg vid sidan av bromspedal

30.08Skiljevägg för protes vid sidan av bromspedal

30.09Skiljevägg framför gas- och bromspedaler

30.10Häl/benstöd

30.11Elektriskt manövrerade gas- och bromsreglage

35.Anpassade reglage

(ljusreglage, vindrutetorkare/spolare, signalhorn, körriktningsvisare, etc.)

35.01Reglage som kan manövreras utan att styrning och handhavande påverkas negativt

35.02Reglage som kan manövreras utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) måste släppas

35.03Reglage som kan manövreras med vänster hand utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffel- grepp, etc.) måste släppas

35.04Reglage som kan manövreras med höger hand utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffel- grepp, etc.) måste släppas

35.05Reglage som kan manövreras utan att ratten, rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) och det kombi- nerade gas- och bromsreglaget måste släppas

40.Anpassad styranordning

40.01Standardservostyrning

40.02 Styrning med förstärkt servo

40.03 Styrning med reservsystem

40.04 Förlängd rattstång

40.05 Anpassad ratt (större och/eller tjockare ratt, ratt med mindre diameter, etc.) 40.06 Vinklad ratt

40.07 Vertikal ratt

40.08 Horisontell ratt

40.09Fotmanövrerad styrning

40.10Annan anpassad styrmekanism (joy-stick, etc.)

40.11Knopp på ratten

40.12Handstödskena på ratten

40.13Med orthes tenodes

179

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/33

42.Anpassade backspeglar

42.01Utvändig backspegel på (vänster eller) höger sida

42.02Utvändig backspegel på framskärmen

42.03Extra invändig backspegel som ger överblick över trafiken

42.04Invändig panoramabackspegel

42.05Backspegel som täcker den döda vinkeln

42.06Elmanövrerade yttre backspeglar

43.Anpassat förarsäte

43.01Förhöjt förarsäte som ger god sikt på normalt avstånd från ratten och pedalen

43.02Förarsäte som är anpassat efter kroppsformen

43.03Förarsäte med sidostöd för god sittstabilitet

43.04Förarsäte med armstöd

43.05Förlängning av sätets skjutmån

43.06Anpassat bilbälte

43.07Fyrpunktsbälte

44.Anpassning av motorcykel (obligatorisk användning av underkoder)

44.01Manövrering av båda bromsarna genom ett reglage

44.02 Anpassad handbroms för framhjul

44.03 Anpassad fotbroms för bakhjul

44.04 Anpassat gashandtag

44.05 Anpassad handmanövrerad växel och koppling

44.06 Anpassade backspeglar

44.07 Anpassade reglage för körriktningsvisare och bromsljus

44.08 Säteshöjd som ger föraren möjlighet att i sittande position ha båda fötterna på marken samtidigt

45.Motorcykel endast med sidvagn

50.Begränsat till ett visst fordon (identifieringsmärkning, VIN)

51.Begränsat till ett visst fordon (registreringsnummer, VRN)

ADMINISTRATIVA FRÅGOR

70.Utbyte av körkort nr … utfärdat av … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredje land, exempelvis 70.0123456789.NL)

71.Duplikat av körkort nr … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredje land, exempelvis 71.987654321.HR)

72.Begränsat till fordon i kategori A med en cylindervolym på högst 125 cc och en motoreffekt på högst 11 kW (A1)

73.Begränsat till fordon i kategori B av typen motordriven tre- eller fyrhjuling (B1)

74.Begränsat till fordon i kategori C vars tillåtna totalvikt är högst 7 500 kg (C1)

75.Begränsat till fordon i kategori D med högst 16 sittplatser, utöver förarplatsen (D1)

180

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/34	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

76.Begränsat till fordon i kategori C vars tillåtna totalvikt är högst 7 500 kg (C1) och till vilket en släpvagn med en tillåten totalvikt på mer än 750 kg är kopplat, under förutsättning att hela ekipagets vikt inte över- stiger 12 000 kg och att släpvagnens tillåtna totalvikt inte överstiger dragfordonets tomvikt (C1E)

77.Begränsat till fordon i kategori D med högst 16 sittplatser, utöver förarplatsen (D1) och till vilket en släp- vagn med en tillåten totalvikt på mer än 750 kg är kopplat, under förutsättning att a) hela ekipagets total- vikt inte överstiger 12 000 kg och att släpets tillåtna totalvikt inte överstiger dragfordonets tomvikt och b) släpvagnen inte används för persontransport (D1E)

78.Begränsat till fordon med automatisk växellåda

79.(…) Begränsat till fordon som överensstämmer med specifikationerna inom parentes i samband med till- ämpningen av artikel 10.1 i direktiv 91/439/EEG.

90.01: till vänster 90.02: till höger 90.03: vänster 90.04: höger 90.05: hand 90.06: fot

90.07: tillämplig

95.Yrkeskompetensbevis enligt direktiv 2003/59/EG giltigt t.o.m. ... [exempelvis 95.1.1.2012]

96.Genomgången utbildning eller godkänt körprov i enlighet med bestämmelserna i bilaga V.

—Kod 100 och däröver: nationella koder som endast gäller inom den körkortsutfärdande medlemsstatens terri-

torium.

När en kod gäller för samtliga kategorier för vilka körkortet utfärdas, får den tryckas under rubrikerna 9, 10 och 11.

13.Ett utrymme där mottagande medlemsstat, vid tillämpning av punkt 4 a i denna bilaga, kan föra in upplys- ningar som är nödvändiga för administrationen av körkortet.

14.Ett utrymme där utfärdande medlemsstat kan föra in upplysningar som är nödvändiga för administrationen av körkortet eller som gäller trafiksäkerhet (frivillig uppgift). Om upplysningen faller under någon rubrik i denna bilaga, skall den föregås av motsvarande siffra i rubriken.

Med innehavarens särskilda, skriftliga medgivande får även uppgifter som inte hänger samman med admi- nistrationen av körkortet eller med trafiksäkerheten lämnas på detta utrymme. Tillägg av sådana uppgifter ändrar inte på något sätt användandet av modellen som körkort.

b)En förklaring till de numrerade rubrikerna på sidorna 1 och 2 av körkortet (åtminstone rubrikerna 1, 2, 3, 4 a, 4 b, 4 c, 5, 10, 11 och 12).

Om en medlemsstat önskar avfatta dessa texter på ett annat nationellt språk än danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska eller ungerska skall medlemsstaten upprätta en tvåspråkig version av körkortet där ett av de ovannämnda språken används, utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i denna bilaga.

c)Körkortet av gemenskapsmodell skall ha ett utrymme med möjlighet att eventuellt lägga in en mikroprocessor eller annan likvärdig datoriserad anordning.

181

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/35

4.Särskilda bestämmelser

a)När innehavaren av ett körkort utfärdat av en medlemsstat i enlighet med denna bilaga permanent bosatt sig i en annan medlemsstat, får denna medlemsstat föra in sådana upplysningar på körkortet som är nödvändiga för dess administration, under förutsättning att detta slags upplysningar också förs in på de körkort som utfärdas av medlemsstaten och att det finns nödvändigt utrymme för detta ändamål.

b)Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna lägga till färger eller markeringar, exempelvis streckkoder och nationella symboler, utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i denna bilaga.

Inom ramen för det ömsesidiga erkännandet av körkorten får streckkoden inte innehålla någon annan information än vad som redan står att läsa på körkortet eller som är nödvändig för utfärdandet av körkortet.

182

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

183

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

184

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/38	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

BILAGA II

I. MINIMIKRAV FÖR FÖRARPROV

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att den som ansöker om körkort har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som krävs för att få framföra ett motorfordon. För detta ändamål skall det finnas ett förarprov som består av

—ett kunskapsprov, och därefter

—ett körprov.

Villkoren för genomförandet av dessa prov fastställs nedan.

A.KUNSKAPSPROV

1.Utformning

Provet skall vara utformat så att det visar att den sökande har de kunskaper som krävs i de ämnen som är förteck- nade i punkterna 2-4.

Om den som ansöker om körkort i en kategori har godkänts på kunskapsprovet för körkort i en annan kategori behöver de gemensamma bestämmelserna i punkt 2-4 inte tillämpas.

2.Obligatoriska punkter för samtliga fordonskategorier

2.1Provet skall innehålla frågor om varje punkt som finns förtecknad nedan. Varje medlemsstat skall själv fastställa frågornas innehåll

2.1.1Vägtrafikbestämmelser:

—Särskilt vägmärken, vägmarkeringar, signaler, väjningsplikt och hastighetsbegränsningar.

2.1.2Föraren:

—Betydelsen av uppmärksamhet och samspel med andra vägtrafikanter.

—Uppfattningsförmåga, omdömesförmåga och beslutsfattande, särskilt reaktionstiden, liksom förändringar i körförmågan som beror på alkohol, narkotika och läkemedel, psykiskt tillstånd och trötthet.

2.1.3Vägen:

—De viktigaste principerna för hur man håller ett säkert avstånd mellan fordon, bromssträckor och väghållning vid olika väderleks- och vägförhållanden.

—Riskfaktorer vid körning som beror på olika vägförhållanden, särskilt på hur de ändras till följd av väderlek och tiden på dygnet.

—Olika vägtypers egenskaper och de därmed sammanhängande föreskrivna kraven.

2.1.4Andra vägtrafikanter:

—Särskilda riskfaktorer som är förknippade med andra vägtrafikanters bristande erfarenhet och de mest utsatta kategorierna av trafikanter, exempelvis barn, fotgängare, cyklister och personer med nedsatt rörelseförmåga.

—Risker som är förknippande med olika fordonstypers rörelser och köregenskaper och med deras förares olika synfält.

2.1.5Allmänna regler och förordningar samt andra bestämmelser:

—Bestämmelser i fråga om administrativa dokument som krävs för att få använda fordonen.

—Allmänna regler för hur föraren skall handla vid en olycka (placera ut varningstriangel och slå larm) och vilka åtgärder han kan vidta för att om så är nödvändigt hjälpa trafikolycksoffer.

—Säkerhetsfaktorer som rör fordonet och det gods och de personer som transporteras.

2.1.6Nödvändiga försiktighetsåtgärder när fordonet lämnas.

2.1.7Mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten. Förare skall kunna upptäcka de vanligaste felen, särskilt på styr-, fjädrings- och bromssystem, däck, belysning och körriktningsvisare, reflexanordningar, back- speglar, vindruta och vindrutetorkare, avgassystem, säkerhetsbälten och signalhorn.

185

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/39

2.1.8Fordonets säkerhetsutrustning, särskilt användningen av säkerhetsbälten, nackskydd och säkerhetsutrustning för barn.

2.1.9Bestämmelser som gäller för fordonets användning i miljöhänseende (lämplig användning av signalhorn, måttlig bränsleförbrukning, begränsning av avgasutsläpp, etc.).

3.Särskilda bestämmelser för kategorierna A1, A2 och A

3.1Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om

3.1.1användning av skyddsutrustning såsom handskar, stövlar, kläder och hjälm,

3.1.2motorcykelförares synlighet för andra vägtrafikanter,

3.1.3riskfaktorer i samband med olika vägförhållanden, i enlighet med ovanstående, särskilt när det gäller hala partier som brunnslock, vägmarkeringar som linjer och pilar samt spårvagnsspår,

3.1.4mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten, vilket nämns ovan, särskilt när det gäller nödstoppreg- lage, oljenivå och kedja.

4.Särskilda bestämmelser för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E

4.1Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om

4.1.1bestämmelser om körtider och viloperioder enligt rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter (1) och användning av färdskrivare enligt rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (2);

4.1.2bestämmelser om typen av transport, dvs. gods eller passagerare,

4.1.3fordons- och transportdokument som krävs för nationell och internationell transport av gods och passagerare,

4.1.4hur man skall uppträda i samband med en olycka samt åtgärder som skall vidtas efter en olycka eller liknande, exempelvis akuta åtgärder såsom evakuering av passagerare och grundläggande kunskaper om första hjälpen,

4.1.5försiktighetsåtgärder vid avmontering och byte av hjul,

4.1.6bestämmelser om fordonsvikter och fordonsmått samt bestämmelser om hastighetsregulatorer,

4.1.7begränsningar i sitt eget och andra trafikanters synfält som beror på fordonens konstruktion,

4.1.8läsning av vägkarta, planering av resväg, inbegripet användning av elektroniska navigationssystem (ej obligato- riskt),

4.1.9säkerhet i samband med lastning av fordonet, dvs. kontroll av lasten (packning och fästanordningar), svårigheter vid olika typer av last (exempelvis vätskor, hängande last …), lastning och lossning av gods samt användning av lastningsutrustning (endast kategorierna C, CE, C1, C1E),

4.1.10förarens ansvar när det gäller transport av passagerare och deras komfort och säkerhet, transport av barn samt nödvändiga kontroller före avfärd. Samtliga busstyper bör ingå i kunskapsprovet (bussar i kollektivtrafiken, lång- färdsbussar, bussar med särskilda mått, etc.) (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).

4.2Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om följande ytterligare bestämmelser för kategorierna C, CE, D och DE:

4.2.1Principerna för hur förbränningsmotorer, vätskor (exempelvis motorolja, kylvätska, spolarvätska), bränslesystem, elsystem, tändningssystem och transmissionssystem (koppling, växellåda, etc.) är uppbyggda och hur de fungerar.

(1) EGT L 370, 31.12.1985, s. 1.Förordningen upphävd genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 (EUT L 102, 11.4.2006, s. 1).

(2) EGT L 370, 31.12.1985, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 561/2006.

186

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/40	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

4.2.2Smörjmedel och frostskyddsvätska.

4.2.3Principerna för konstruktion, montering, korrekt användning och underhåll av däck.

4.2.4Principerna för olika typer av bromssystem och hastighetsregulatorer, dessas funktion och viktigaste delar samt montering, användning och dagligt underhåll.

4.2.5Principerna för olika typer av kopplingssystem, dessas funktion och viktigaste delar samt montering, användning och dagligt underhåll (endast kategorierna CE, DE).

4.2.6Metoder för felsökning vid driftsfel.

4.2.7Förebyggande underhåll av fordon och nödvändiga löpande reparationer.

4.2.8Förarens ansvar när det gäller mottagande, transport och leverans av gods i enlighet med överenskomna villkor (endast kategorierna C, CE).

B.KÖRPROV

5.Fordonet och dess utrustning

5.1För att få framföra ett fordon med manuell växellåda krävs ett godkänt körprov som genomförts i ett sådant fordon

Om en sökande genomför körprovet i ett fordon med automatisk växellåda skall detta anges på det körkort som utfärdas på grundval av detta prov. Körkort med en sådan angivelse ger endast behörighet att framföra fordon med automatisk växellåda.

Med ”fordon med automatisk växellåda” avses ett fordon i vilket utväxlingen mellan motorn och hjulen endast kan varieras med gaspedalen och bromsarna.

5.2De fordon som används vid körproven skall uppfylla de minimikrav som anges nedan. Medlemsstaterna får införa bestämmelser om strängare eller flera krav

Kategori A1:

Motorcykel i kategori A1 utan sidvagn, med en slagvolym av minst 120 kubikcentimeter och en maximihastighet av minst 90 km/h.

Kategori A2:

Motorcykel utan sidvagn, med en cylindervolym av minst 400 kubikcentimeter och en motoreffekt av minst 25 kW.

Kategori A:

Motorcykel utan sidvagn, med en cylindervolym av minst 600 kubikcentimeter och en motoreffekt av minst 40 kW.

Kategori B:

Fyrhjuliga fordon i kategori B med en maximihastighet på minst 100 km/h.

Kategori BE:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i kategori B och en släpvagn med en tillåten totalvikt på minst 1 000 kg, som har en maximihastighet på minst 100 km/h och som inte tillhör kategori B. Släpvagnens lastutrymme skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som motorfor- donet; den slutna lådkonstruktionen får även vara något smalare än motorfordonet, förutsatt att sikten bakåt bara är möjlig om man använder motorfordonets sidobackspeglar; Släpvagnen skall ha en faktisk vikt på minst 800 kg.

Kategori B1:

fyrhjuliga motordrivna cyklar med en maximihastighet på minst 60 km/h.

187

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/41

Kategori C:

Fordon i kategori C med en tillåten totalvikt på minst 12 000 kg, en längd på minst 8 meter, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/h. Fordonen skall vara försedda med anti-lås-bromsar, vara utrustade med en växellåda med minst 8 framåtväxlar och färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Fordonen skall ha en faktisk vikt på minst 10 000 kg.

Kategori CE:

Antingen ett ledat fordon eller en fordonskombination som består av ett provfordon i kategori C och en släpvagn med en längd på minst 7,5 meter. Både det ledade fordonet och fordonskombinationen skall ha en tillåten total- vikt på minst 20 000 kg, en längd på minst 14 meter, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/tim samt vara försedd med anti-lås-bromsar, utrustade med en växellåda med minst 8 framåtväxlar och färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruk- tion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Både det ledade fordonet och fordonskombina- tionen skall ha en faktisk vikt på minst 15 000 kg.

Kategori C1:

Fordon i underkategori C1 med en tillåten totalvikt på minst 4 000 kg, en minimilängd på 5 meter och en maxi- mihastighet på minst 80 km/h. Fordonen skall vara försedda med anti-lås-bromsar och utrustade med färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtmin- stone lika bred och lika hög som förarhytten.

Kategori C1E:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i underkategori C1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt på minst 1 250 kg. Fordonskombinationen skall ha en längd på minst 8 meter och en maximihastighet på minst 80 km/h. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten; den slutna lådkonstruktionen får även vara något smalare än förarhytten, förutsatt att sikten bakåt bara är möjlig om man använder motorfordonets sidobackspeglar; Släpvagnen skall ha en faktisk vikt på minst 800 kg.

Kategori D:

Fordon i kategori D med en längd på minst 10 meter, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/h. Fordonet skall vara försett med anti-lås-bromsar och utrustat med färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85.

Kategori DE:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt på minst 1 250 kg, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/h. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är minst 2 meter bred och hög. Släpvagnen skall ha en faktisk vikt på minst 800 kg.

Kategori D1:

Fordon i underkategori D1 med en tillåten totalvikt på minst 4 000 kg, en minimilängd på 5 meter och en maxi- mihastighet på minst 80 km/h. Fordonet skall vara utrustat med anti-lås-bromsar och färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85.

Kategori D1E:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i underkategori D1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt på minst 1 250 kg samt en maximihastighet på minst 80 km/h. Släpvagnens lastutrymme skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är minst 2 meter bred och hög. Släpvagnen skall ha en faktisk vikt på minst 800 kg.

188

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/42	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

Provfordon för kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E som användes senast vid dagen för detta direktivs ikraftträdande får, om de inte uppfyller minimikraven ovan, endast användas under högst tio år efter detta datum. De krav som avser den last som kan transporteras med dessa fordon skall ha införts av medlemslän- derna senast tio år efter det att kommissionens direktiv 2000/56/EG (1) trätt i kraft.

6.Körprov för kategorierna A1, A2 och A

6.1 Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten

De sökande skall kunna utföra följande säkerhetsförberedelser: 6.1.1 Justera skyddsutrustning såsom handskar, stövlar, kläder och hjälm.

6.1.2 Göra slumpmässiga kontroller av däck, bromsar, styrning, nödstoppreglage (om tillämplig), kedja, oljenivå, lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.

6.2 Kontroll av särskilda manövrer med avseende på trafiksäkerheten

6.2.1Ställa motorcykeln på och ta ner den från stödet och flytta den genom att leda den med motorn avstängd.

6.2.2Parkera motorcykeln med användning av stödet.

6.2.3Minst två manövrer, inbegripet slalomkörning, skall utföras vid låg hastighet. Detta skall särskilt kontrollera hand- havandet av kopplingen i samspel med broms, balans, blickens riktning, placering på motorcykeln och fötternas placering på fotstöden.

6.2.4Minst två manövrer av vilka en manöver på andra växeln eller tredje växel på minst 30 km/h, inbegripet undan- manöver för hinder vid en hastighet på minst 50 km/h, skall utföras vid högre hastighet. Detta skall särskilt kontrollera placering på motorcykeln, blickens riktning, balans, styrteknik och växlingsteknik.

6.2.5Minst två inbromsningsmanövrer skall utföras, inbegripet en nödbromsning från en hastighet på minst 50 km/h. Detta skall särskilt kontrollera användning av bromsen på fram- och bakhjulet, blickens riktning och förarens placering på motorcykeln.

De särskilda manövrer som avses i punkterna 6.2.3-6.2.5 skall vara införda senast fem år efter det att direktiv 2000/56/EG trätt i kraft.

6.3Trafikbeteende

Föraren skall i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

6.3.1Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.

6.3.2Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.

6.3.3Köra i kurvor.

6.3.4Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.

6.3.5Svänga till höger och vänster samt byta fil.

6.3.6Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.

6.3.7Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafik- anter (i tillämpliga fall).

6.3.8Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall), exempelvis rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen samt köra uppför och nedför långa backar.

6.3.9Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning.

(1) Kommissionens direktiv 2000/56/EG av den 14 september 2000 om ändring av rådets direktiv 91/439/EEG om körkort. (EGT L 237, 21.9.2000, s. 45).

189

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/43

7.Körprov för kategorierna B, B1 och BE

7.1Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten

De sökande skall kunna utföra följande säkerhetsförberedelser:

7.1.1Ställa in sätet för att få en korrekt körställning.

7.1.2Ställa in backspeglar, säkerhetsbälten och nackskydd om sådana finns.

7.1.3Kontrollera att dörrarna är stängda.

7.1.4Göra slumpmässiga kontroller av däck, styrning, bromsar, vätskor (exempelvis motorolja, kylarvätska, spolar- vätska), lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.

7.1.5Kontrollera säkerheten vid lastning, dvs. kaross, presenningar, lastdörrar, låsmekanism för förarhytt, lastmetoder och säkring av lasten (endast kategori BE).

7.1.6Kontrollera kopplingsmekanismen, bromsar och elektriska kopplingar (endast kategori BE).

7.2När det gäller kategorierna B och B1 skall särskilda manövrer provas med avseende på trafiksäkerheten

Ett urval av följande manövrer skall prövas (minst två manövrer för de fyra punkterna, varav en skall gälla back- ning):

7.2.1Backa rakt bakåt, och backa åt höger eller vänster runt ett hörn utan att byta fil.

7.2.2Vända fordonet till motsatt riktning med användning av fram- och backväxlar.

7.2.3Parkera fordonet och lämna en parkeringsplats (parallellt, snett eller vinkelrätt framåt och bakåt på plan mark samt i uppförs- och nedförsbacke).

7.2.4Genomföra en korrekt inbromsning till stillastående. Nödbromsning är dock inte obligatoriskt.

7.3När det gäller kategori BE skall särskilda manövrer provas med avseende på trafiksäkerheten

7.3.1Koppla släpvagn till och från dragfordonet. När manövern inleds skall dragfordonet och släpvagnen stå sida vid sida (dvs. inte i ett led).

7.3.2Backa med samtidig svängning på ett sätt som medlemsstaterna själva får fastställa.

7.3.3Parkera säkert vid lastning och lossning.

7.4Trafikbeteende

Föraren skall i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

7.4.1Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.

7.4.2Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.

7.4.3Köra i kurvor.

7.4.4Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.

7.4.5Svänga till höger och vänster samt byta fil.

7.4.6Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.

7.4.7Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafik- anter (i tillämpliga fall).

7.4.8Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall), exempelvis rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen samt köra uppför och nedför långa backar.

7.4.9Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning.

190

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/44	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

8.Körprov för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, D E, D1 och D1E

8.1Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten

De sökande skall kunna utföra följande säkerhetsförberedelser:

8.1.1Ställa in sätet för att få en korrekt körställning.

8.1.2Ställa in backspeglar, säkerhetsbälten och nackskydd om sådana finns.

8.1.3Göra slumpmässiga kontroller av att däck, styrning, bromsar, lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn är i gott skick.

8.1.4Kontrollera servostyrda broms- och styrsystem, kontrollera att däck, hjulbultar, stänkskydd, vindruta, fönster och (vindrute)torkare, vätskor (exempelvis motorolja, kylvätskor, spolarvätska) är i gott skick. Kontrollera och kunna använda instrumentpanelen, inbegripet färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85.

8.1.5Kontrollera lufttryck, tryckluftsbehållare och upphängning.

8.1.6Kontrollera säkerheten vid lastning, dvs. kaross, presenningar, lastdörrar, lastmekanism (i tillämpliga fall), låsmeka- nism för förarhytt (i tillämpliga fall), lastmetoder och säkring av lasten (endast kategorierna C, CE, C1, C1E).

8.1.7Kontrollera kopplingsmekanismen, bromsar och elektriska kopplingar (endast kategorierna CE, C1E, DE, D1E).

8.1.8Vidta säkerhetsåtgärder för särskilda fordon: kontrollera kaross, dörrar, nödutgångar, förstahjälpenutrustning, brandsläckare och annan säkerhetsutrustning (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).

8.1.9Läsning av vägkarta, planering av resväg, inbegripet användning av elektroniska navigationssystem (ej obligato- riskt).

8.2Särskilda manövrer provas med avseende på trafiksäkerheten

8.2.1Koppling av släpvagn eller påhängsvagn till och från dragfordonet (endast kategorierna CE, C1E, DE, D1E). När manövern påbörjas skall dragfordonet och släpvagnen stå sida vid sida (dvs. inte i ett led).

8.2.2Backa med samtidig svängning på ett sätt som medlemsstaterna själva får fastställa.

8.2.3Parkera säkert vid lastning och lossning på lastramp/brygga eller liknande installation (endast kategorierna C, CE, C1, C1E).

8.2.4Parkera så att passagerare säkert kan kliva av och på bussen (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).

8.3Trafikbeteende

Föraren skall i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

8.3.1Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.

8.3.2Köra på rak väg. Passera mötande fordon, även i trånga passager.

8.3.3Köra i kurvor.

8.3.4Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.

8.3.5Svänga till höger och vänster samt byta fil.

8.3.6Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.

8.3.7Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafik- anter (i tillämpliga fall).

191

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/45

8.3.8Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall), dvs. rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen samt köra uppför och nedför långa backar.

8.3.9Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning.

9.Bedömning av körprovet

9.1För var och en av de körsituationer som nämns ovan skall bedömningen återspegla hur obesvärat den sökande använder fordonets reglage och vilken förmåga han visar att köra helt säkert i trafiken. Hela provet skall ge förar- prövaren ett intryck av säkerhet. Körfel eller farligt beteende som innebär en risk för provfordonet, dess passage- rare eller andra trafikanter skall, oavsett om förarprövaren eller ledsagaren behöver ingripa eller inte, leda till att den sökande underkänns. Förarprövaren skall dock ha rätt att avgöra om körprovet skall fullföljas eller inte.

Förarprövare vid förarprov skall ha den utbildning som är nödvändig för att korrekt kunna bedöma sökandens förmåga att köra säkert. För att säkerställa en korrekt och konsekvent bedömning av fel i enlighet med de normer som fastställs i denna bilaga skall förarprövarens arbete granskas och övervakas av ett organ som godkänts av medlemsstaten.

9.2Under förarprovet skall förarprövaren särskilt fästa avseende vid huruvida den sökande kör defensivt och tar hänsyn till övriga trafikanter. Detta torde återspegla den generella körstilen, vilket förarprövaren bör ta hänsyn till i sin allmänna bedömning av den sökande. I bedömningen ingår anpassad och tydlig (säker) körning, med hänsyn till väg- och väderleksförhållanden, annan trafik, andra vägtrafikanter (särskilt de mer utsatta) och framförhållning.

9.3Förarprövaren skall dessutom göra en bedömning av om den sökande

9.3.1behärskar fordonet i fråga om korrekt användning av säkerhetsbälten, backspeglar, nackskydd, säten, lysen och annan utrustning; använder koppling, växellåda, gas, bromssystem (även det tredje bromssystemet i tillämpliga fall) och styrsystem på rätt sätt; kontrollerar fordonet under olika förhållanden och olika hastigheter; håller fordonet stabilt på vägen; känner till fordonets vikt och dimensioner, lastvikt och lasttyp (endast kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, DE, D1E); ser till passagerarnas bekvämlighet (endast kategorierna D, DE, D1, D1E) (långsam acceleration, mjuk körning och inga häftiga inbromsningar),

9.3.2kör ekonomiskt och miljövänligt, med hänsyn till varvtal, växling, bromsning och acceleration (endast kategori- erna BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E),

9.3.3har överblick över situationen både i fordonets omedelbara närhet och på medellångt och långt avstånd; använder speglarna på rätt sätt,

9.3.4utnyttjar sin företrädesrätt i olika typer av vägkorsningar, lämnar företräde i andra situationer (exempelvis vid byte av körriktning och fil och vid särskilda manövrer),

9.3.5placerar sig på vägen, i filer, rondeller och kurvor på ett sätt som är lämpligt för den typen av fordon samt om den sökande har framförhållning,

9.3.6håller lämpligt avstånd till fordon framför och vid sidan av det egna fordonet samt till andra vägtrafikanter,

9.3.7inte överskrider högsta tillåtna hastigheten, anpassar hastigheten till väderleks- och trafikförhållanden och i tillämpliga fall till nationella hastighetsbegränsningar, kör i en sådan hastighet att det är möjligt att stanna inom ett synligt och fritt vägavsnitt, anpassar hastigheten till den genomsnittshastighet som samma typ av vägtrafikanter håller,

9.3.8tolkar trafikljus rätt, följer trafikpolisens anvisningar, tolkar vägmärken (förbud eller påbud) och vägmarkeringar rätt, handlar korrekt vid trafikljus och vägmarkeringar,

9.3.9i förekommande fall ger tecken på rätt sätt och vid lämplig tidpunkt, använder körriktningsvisare på rätt sätt, tar vederbörlig hänsyn till samtliga tecken från andra vägtrafikanter,

9.3.10saktar in i tid, bromsar och stannar beroende på omständigheterna, har framförhållning, använder de olika broms- systemen (endast för kategorierna C, CE, D, DE), använder andra hastighetsreglerande system än bromsarna (endast för kategorierna C, CE, D och DE).

192

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/46	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

10.Provets längd

Körprovets tidslängd och den tillryggalagda sträckan skall vara tillräckliga för att bedöma den förmåga och det beteende som fastställts i punkt B i den här bilagan. Körtiden under provet får inte i något fall vara kortare än 25 minuter för kategori A, A1, A2, B, B1 och BE och inte kortare än 45 minuter för övriga kategorier. Detta inbe- griper inte mottagande av den sökande, förberedelse och teknisk kontroll av fordonet med hänsyn till trafiksäker- heten, särskilda manövrer eller tillkännagivandet av resultatet av förarprovet.

11.Platsen för provet

Den del av provet som syftar till att bedöma den sökandes förmåga att genomföra de särskilda manövrerna får utföras på en särskild testbana. Den del av provet som gäller trafikbeteendet bör om möjligt äga rum på lands- vägar, motortrafikleder, motorvägar (eller liknande) och olika typer av stadsgator (bostadsområden, områden med 30 km/h och 50 km/h, genomfartsvägar), vilka bör visa prov på de olika svårigheter som förare kan utsättas för. Det är också önskvärt att provet äger rum under förhållanden med varierande trafiktäthet. Körtiden på vägen bör utnyttjas optimalt för att bedöma den sökandes körning i alla de olika trafikmiljöer som kan bli aktuella, särskilt med hänsyn till övergången mellan sådana miljöer.

II. KUNSKAPER, FÖRMÅGA OCH BETEENDE SOM KRÄVS FÖR ATT FÅ FRAMFÖRA MOTORDRIVNA

FORDON

Förare av alla motordrivna fordon måste ha de kunskaper, den förmåga och det beteende som anges i punkterna 1-9 för att kunna

—upptäcka trafikfaror och bedöma deras allvar,

—ha sådan kontroll över sitt fordon att de inte skapar farliga situationer samt reagera på lämpligt sätt om sådana situa- tioner skulle uppstå,

—följa vägtrafikbestämmelser, särskilt dem som är avsedda att förebygga trafikolyckor och bibehålla trafikrytmen,

—upptäcka allvarliga tekniska fel på sitt fordon, särskilt sådana som utgör en säkerhetsrisk, och låta åtgärda dem på lämpligt sätt,

—ta hänsyn till samtliga faktorer som påverkar körförmågan (exempelvis alkohol, trötthet, dålig syn etc.) för att kunna köra säkert,

—värna om samtliga trafikanters säkerhet, särskilt de svagaste och mest utsattas, genom att visa tillbörlig hänsyn mot andra.

Medlemsstaterna får vidta lämpliga åtgärder för att se till att förare som inte längre har de kunskaper, den förmåga och det beteende som anges i punkterna 1-9 ovan kan öva upp dessa kunskaper och den förmågan så att de även i fortsätt- ningen kan framföra ett motorfordon.

193

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/47

BILAGA III

MINIMIKRAV I FRÅGA OM FYSISK OCH PSYKISK LÄMPLIGHET ATT FÖRA MOTORDRIVNA FORDON

DEFINITIONER

1.I denna bilaga indelas förarna i två grupper:

1.1Grupp 1:

Förare av fordon i kategori A, A1, A2 AM, B, B1 och BE.

1.2Grupp 2:

Förare av fordon i kategori C, CE, C1, C1E, D, DE D1 och D1E.

1.3I nationell lagstiftning får föreskrivas att bestämmelserna i denna bilaga för förare i grupp 2 skall gälla för förare av fordon i kategori B som använder sitt körkort i yrkesmässig verksamhet (taxibilar, ambulanser etc.).

2.På motsvarande sätt placeras den som ansöker om körkort för första gången eller om förnyat körkort i den grupp han kommer att tillhöra när körkortet har utfärdats eller förnyats.

LÄKARUNDERSÖKNINGAR

3.Grupp 1:

Sökande är skyldiga att genomgå läkarundersökning om det i samband med de obligatoriska formaliteterna eller under de prover som skall avläggas för att erhålla körkort framkommer att de har ett eller flera av de medicinska problem som nämns i denna bilaga.

4.Grupp 2:

Sökande skall genomgå läkarundersökning innan körkort utfärdas första gången, och därefter skall förare kontrol- leras i enlighet med det nationella system som gäller i bosättningsmedlemsstaten varje gång körkortet förnyas

5.Medlemsstaterna får fastställa strängare krav för utfärdande eller förnyelse av körkort än de som fastställs i denna bilaga.

SYN

6.Alla som ansöker om körkort skall genomgå en lämplig undersökning som syftar till att kontrollera att de har till- räckligt god syn för att föra motordrivna fordon. Om det finns anledning att tvivla på att den sökandes syn är till- räcklig god, skall han undersökas av en behörig läkare. Vid denna undersökning skall särskild uppmärksamhet ägnas synskärpan, synfältet, synförmågan i halvmörker och tilltagande ögonsjukdomar.

Vid tillämpningen av denna bilaga skall intraokulära linser inte anses vara korrigerande linser.

Grupp 1:

6.1Den som ansöker om körkort eller förnyelse av körkort skall, om nödvändigt med korrigerande linser, ha en bino- kulär synskärpa av minst 0,5 för båda ögonen tillsammans. Körkort får inte utfärdas eller förnyas om det under läkarundersökningen framkommer att det horisontella synfältet är mindre än 120°, dock med undantag för särfall för vilka det får ges dispens om det finns stöd av ett gynnsamt läkarutlåtande och ett praktiskt prov med positivt resultat, eller att den sökande lider av någon annan ögonsjukdom som skulle kunna äventyra trafiksäkerheten. Om en tilltagande ögonsjukdom upptäcks eller fastställs får körkort utfärdas eller förnyas på villkor att sökanden regel- bundet skall undersökas av en behörig läkare.

6.2Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort och är helt blind på ett öga eller endast använder det ena ögat (exempelvis på grund av dubbelseende) skall ha en synskärpa av minst 0,6, om nödvändigt med korrige- rande linser. Den behöriga läkaren skall intyga att sökanden har haft denna monokulära syn tillräckligt länge för att ha vant sig vid den och att synfältet för det öga som används är normalt.

194

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/48	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

Grupp 2:

6.3Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort skall ha en synskärpa, om nödvändigt med korrige- rande linser, av minst 0,8 på det bästa ögat och minst 0,5 på det sämsta ögat. Om korrigerande linser används för att uppnå synskärpevärdena 0,8 och 0,5 skall den okorrigerade skärpan på varje öga vara minst 0,05. I annat fall skall minimiskärpan (0,8 och 0,5) uppnås genom korrigering med glasögon som har en styrka på högst plus eller minus åtta dioptrier eller med hjälp av kontaktlinser (okorrigerad syn = 0,05). Korrektionen skall tolereras väl. Körkort får inte utfärdas eller förnyas till den som saknar normalt binokulärt synfält eller lider av dubbelseende.

HÖRSEL

7.Körkort får utfärdas eller förnyas för förare i grupp 2 efter yttrande av behöriga läkare. Vid läkarundersökningen skall särskild hänsyn tas till kompensationsmöjligheterna.

RÖRELSEHINDRADE PERSONER

8.Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som lider av en motorisk sjukdom eller missbildning som gör det farligt att föra ett motordrivet fordon.

Grupp 1:

8.1Till sökande och förare med fysiska funktionshinder får körkort med särskilda villkor utfärdas med stöd av ett utlå- tande från en behörig läkare. Utlåtandet skall grunda sig på en medicinsk bedömning av den aktuella sjukdomen eller missbildningen och om nödvändigt på ett praktiskt prov. Det skall också ange på vilket sätt fordonet skall anpassas, samt om föraren behöver använda en ortopedisk protes. Vid körprovet skall dock den sökande kunna visa att det inte innebär någon fara att föra fordonet med en sådan anordning.

8.2Körkort får utfärdas eller förnyas för sökande med en tilltagande sjukdom på villkor att den funktionshindrade personen regelbundet genomgår undersökning för att kontrollera att personen i fråga fortfarande kan köra fordonet helt säkert.

Om funktionshindret är stabilt, får körkort utfärdas eller förnyas utan att den sökande måste genomgå regelbundna läkarundersökningar.

Grupp 2:

8.3Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

9.Varje sjukdom som kan utsätta den som ansöker om körkort för första gången eller om förnyelse av körkort för plötslig svikt i hjärta och blodomlopp, vilken medför en plötslig störning av hjärnfunktionerna, innebär en fara för trafiksäkerheten.

Grupp 1:

9.1Körkort får inte utfärdas eller förnyas för den som lider av allvarliga störningar i hjärtrytmen.

9.2Körkort får utfärdas eller förnyas för sökanden eller förare som använder pacemaker om det finns stöd för detta i ett läkarutlåtande och på villkor att personen genomgår regelbundna hälsokontroller.

9.3För sökande eller förare som lider av onormalt blodtryck skall ansökan om utfärdande eller förnyelse av körkort bedömas utifrån undersökningens övriga resultat, eventuella besläktade komplikationer och den fara som de kan utgöra för trafiksäkerheten.

9.4Körkort skall normalt inte utfärdas eller förnyas för sökanden eller förare som i vilotillstånd eller vid sinnesrörelse lider av angina pectoris. För den som har haft hjärtinfarkt får körkort endast utfärdas eller förnyas med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.

195

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/49

Grupp 2:

9.5Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

DIABETES

10.För att körkort skall utfärdas eller förnyas för sökanden eller förare som lider av diabetes krävs stöd i ett läkarutlå- tande och regelbundna hälsokontroller, anpassade till det enskilda fallet.

Grupp 2:

10.1För sökande eller förare i denna grupp som lider av diabetes och behöver insulinbehandling får körkort endast utfärdas eller förnyas i undantagsfall, och då endast om detta kan motiveras med stöd av ett läkarutlåtande samt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.

NEUROLOGISKA SJUKDOMAR

11.Om en sökande eller förare lider av en allvarlig neurologisk sjukdom får körkort endast utfärdas eller förnyas om ansökan stöds av ett läkarutlåtande.

Neurologiska störningar som har samband med sjukdomar eller kirurgiska ingrepp som påverkar det centrala eller perifera nervsystemet och tar sig uttryck i sensoriska eller motoriska brister samt påverkar balansen och koordina- tionen skall sålunda beaktas i förhållande till deras funktionsmässiga verkningar och risken för att de skall förvärras. I sådana fall får utfärdandet eller förnyelsen av körkortet göras till föremål för regelbunden omprövning, om det finns risk för försämring.

12.Epileptiska anfall eller andra plötsliga störningar av medvetandetillståndet utgör en allvarlig fara för trafiksäkerheten om de drabbar en person som för ett motordrivet fordon.

Grupp 1:

12.1Körkort får utfärdas eller förnyas med stöd av en undersökning som genomförts av en behörig läkare och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. Läkaren skall bedöma hur allvarlig epilepsin eller medvetandestörningen är, dess kliniska form och sjukdomsförloppet (till exempel inget anfall de senaste två åren), behandling som getts och dess resultat.

Grupp 2:

12.2Körkort skall inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har eller kan få epileptiska anfall eller andra plötsliga störningar av medvetandetillståndet.

MENTALA STÖRNINGAR

Grupp 1:

13.1Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som

—lider av allvarliga mentala störningar som är medfödda eller beror på sjukdom, skada eller neurokirurgiska ingrepp,

—har ett allvarligt förståndshandikapp,

—har allvarliga beteendestörningar som beror på åldrande, eller störningar av personligheten som leder till allvar- ligt försämrat omdöme, beteende eller försämrad anpassningsförmåga,

om inte ansökan stöds av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.

Grupp 2:

13.2Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

ALKOHOL

14.Alkoholkonsumtion är en stor fara för trafiksäkerheten. Med tanke på problemets omfattning är det mycket viktigt att läkarna visar stor uppmärksamhet.

196

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/50	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

Grupp 1:

14.1Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol eller inte är i stånd att avstå från att föra fordon i alkoholpåverkat tillstånd.

För sökande eller förare som tidigare har varit beroende av alkohol får körkort utfärdas eller förnyas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.

Grupp 2:

14.2Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL

15.Missbruk

Oavsett vilken behörighet ansökan gäller skall körkort inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av eller, utan att vara beroende, regelbundet missbrukar psykofarmaka.

Regelbundet bruk

Grupp 1:

15.1Körkort skall inte utfärdas eller förnyas om sökande eller förare regelbundet och i sådana mängder som kan påverka körningen negativt använder psykofarmaka som kan försämra förmågan att köra säkert. Detta gäller för alla andra läkemedel eller kombinationer av läkemedel som påverkar körförmågan.

Grupp 2:

15.2Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

NJURSJUKDOMAR

Grupp 1:

16.1Med stöd av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs får körkort utfärdas eller förnyas till sökande eller förare, som lider av allvarlig njurinsufficiens.

Grupp 2:

16.2Körkort får varken utfärdas eller förnyas om sökande eller förare lider av allvarlig, irreversibel njurinsufficiens, dock med undantag för särfall som har stöd i ett läkarutlåtande och då på villkor att regelbundna hälsokontroller genom- förs.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Grupp 1:

17.1Med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum, får körkort utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har genomgått en organtransplantation eller en implantation av ett konstgjort organ som påverkar körförmågan.

Grupp 2:

17.2Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

18.Om sökande eller förare lider av en sjukdom som kan nedsätta eller medföra nedsättning av förmågan att köra säkert, men som inte nämns i föregående punkt, gäller som en generell regel att körkort endast skall utfärdas med stöd av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.

197

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/51

BILAGA IV

MINIMIKRAV PÅ PERSONER SOM FUNGERAR SOM PRÖVARE VID KÖRPROV

1.Kompetens som krävs av förarprövare

1.1En person som är behörig att göra praktiska bedömningar i ett fordon av en sökandes körprestation skall ha kunskaper, färdigheter och insikter rörande de teman som förtecknas i punkterna 1.2-1.6.

1.2Förarprövarens kompetens skall vara relevant för bedömningen av en sökandes prestation i den körkortskategori som körprovet gäller.

1.3Kunskaper och insikter om körförmåga och bedömning:

—teori om trafikbeteende,

—riskmedvetande och undvikande av olyckor,

—den kursplan som bedömningskriterierna bygger på,

—körprovskraven,

—relevant väg- och trafiklagstiftning, inbegripet relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning samt förkla- rande riktlinjer,

—bedömningsteori och bedömningsteknik,

—defensiv körning.

1.4Bedömningsförmåga

—Förmåga att korrekt iaktta samt övervaka och utvärdera sökandens totala prestation, särskilt:

—korrekt och övergripande uppfattning av farliga situationer,

—korrekt fastställande av orsaken till och den sannolika följden av sådana situationer,

—utveckling av kompetens och förmåga att inse misstag,

—enhetlighet och konsekvens i omdömet,

—snabbt tillgodogöra sig information och dra ut de viktigaste punkterna,

—framförhållning, identifierande av potentiella problem och utarbetande av strategier för att hantera dem,

—tillhandahållande av snabb och konstruktiv återkoppling.

1.5Personlig körförmåga:

—En person med tillstånd att förrätta körprov för en viss kategori av körkort skall med genomgående hög stan- dard kunna framföra den typen av motorfordon.

1.6Kvaliteten på tjänsterna:

—Fastställa och meddela vad den sökande kan förvänta sig under provet.

—Kommunicera tydligt och välja ett innehåll, en stil och ett språk som lämpar sig för åhörarna och samman- hanget samt besvara sökandenas frågor,

—Ge tydlig återkoppling om provresultatet.

—Behandla sökande med respekt och utan diskriminering.

1.7Kunskaper om fordonsteknik och fysik

—Kunskaper om fordonsteknik, exempelvis styranordningar, däck, bromsar, belysning, särskilt för motorcyklar och tunga fordon.

—Säkerhet i samband med lastning.

—kunskap om fordonsfysik, exempelvis fart, friktion, dynamik, energi.

1.8Ett bränsleeffektivt och miljövänligt körsätt.

198

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/52	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

2.Allmänna krav

2.1Förarprövare för kategori B skall

a)ha haft B-körkort i minst 3 år,

b)ha fyllt minst 23 år,

c)ha skaffat den grundläggande kompetens som anges i punkt 3 i denna bilaga och därefter ha deltagit i de arran- gemang för kvalitetssäkring och fortbildning som avses i punkt 4 i denna bilaga,

d)skall ha genomgått en yrkesutbildning som innebär åtminstone fullföljande av nivå 3 enligt rådets beslut 85/368/EEG av den 16 juli 1985 om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG (1),

e)får inte samtidigt vara yrkesverksam som trafiklärare vid en trafikskola.

2.2Förarprövare för de andra kategorierna

a)skall ha körkort i den berörda kategorin eller ha motsvarande kunskap genom adekvata yrkeskvalifikationer,

b)skall ha skaffat den grundläggande kompetens som anges i punkt 3 i bilagan och därefter ha deltagit i den kvali- tetssäkring och den fortbildning som avses i punkt 4 i denna bilaga,

c)skall ha varit kvalificerad förarprövare för kategori B under minst tre år; undantag får göras från kravet på denna tidslängd om förarprövaren kan styrka

—minst fem års körvana för den berörda kategorin eller

—en körförmåga som enligt teoretisk och praktisk bedömning är av högre standard än vad som krävs får att få körkort, vilket gör det kravet överflödigt,

d)skall ha genomgått en yrkesutbildning som innebär åtminstone fullföljande av nivå 3 enligt beslut 85/368/EEG,

e)får inte samtidigt vara yrkesverksam som trafiklärare vid en trafikskola,

2.3Likvärdighet

2.3.1Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna AM, A1, A2 och A när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.

2.3.2Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna C1, C, D1 och D när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.

2.3.3Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna BE, C1E, CE, D1E och DE när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.

3.Grundläggande kompetens

3.1Grundläggande utbildning

3.1.1Innan någon får ges tillstånd att förrätta förarprov skall denne med framgång genomgå ett sådant utbildningspro- gram som medlemsstaten fastställer för att få den kompetens som anges i punkt 1.

3.1.2Medlemsstaterna skall fastställa huruvida innehållet i ett visst utbildningsprogram skall gälla tillstånd att förrätta förarprov för en körkortskategori eller för mer än en kategori.

(1) EGT L 199, 31.7.1985, s. 56.

199

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/53

3.2Examina

3.2.1Innan någon får ges tillstånd att förrätta förarprov skall denne uppvisa en tillfredsställande nivå på kunskaper, insikt, färdigheter och lämplighet beträffande de frågor som anges i punkt 1.

3.2.2Medlemsstaterna skall ha ett examensförfarande som på ett pedagogiskt lämpligt sätt bedömer kompetensen hos den person som definieras i punkt 1, särskilt i punkt 1.4. Examen skall omfatta såväl en teoretisk som en praktisk del. I förekommande fall får datorbaserad bedömning användas. Detaljerade bestämmelser om art och längd på de olika proven och bedömningarna i examen skall medlemsstaterna själva fastställa.

3.2.3Medlemsstaterna skall fastställa huruvida innehållet i en viss examination skall leda till behörighet att förrätta förar- prov för en körkortskategori eller mer än en kategori.

4.Kvalitetssäkring och fortbildning

4.1Kvalitetssäkring

4.1.1Medlemsstaterna skall ha system för kvalitetssäkring för att sörja för att förarprövarnas standard upprätthålls.

4.1.2Systemen för kvalitetssäkring bör omfatta övervakning av prövarna i arbetet, deras fortbildning och nya ackredi- tering, deras fortlöpande yrkesmässiga utveckling samt periodisk översyn av resultaten av de förarprov de har förrättat.

4.1.3Medlemsstaterna skall se till att alla prövare blir föremål för årlig övervakning med hjälp av de arrangemang för kvalitetssäkring som förtecknas i punkt 4.1.2. Dessutom skall medlemsstaterna föreskriva att varje förarprövare en gång vart femte år skall iakttas när han förrättar prov, under minst en halv dag, så att det är möjligt att iaktta flera prov. När problem kan konstateras bör korrigeringsåtgärder vidtas. Den person som sköter övervakningen skall vara förordnad av medlemsstatenför detta.

4.1.4Medlemsstaterna får föreskriva att, när en prövare har tillstånd att förrätta förarprov i mer än en kategori, uppfyl- lande av kravet på övervakning vid prov för en av dessa kategorier skall innebära att kravet har uppfyllts för mer än en kategori.

4.1.5För att säkerställa en korrekt och konsekvent bedömning, skall förarprövarens arbete granskas och övervakas av ett organ som godkänts av medlemsstaten.

4.2Fortbildning

4.2.1Medlemsstaterna skall föreskriva att förarprövare för att behålla sitt tillstånd, oberoende av vilka kategorier till- ståndet gäller, skall genomgå

—regelbunden fortbildning på sammanlagt minst fyra dagar per tvåårsperiod för att

—bevara och uppdatera de nödvändiga kunskaperna och den nödvändiga prövarfärdigheten,

—utveckla ny kompetens som blivit nödvändig för utövande av yrket,

—se till att prövare fortsätter att förrätta prov enligt rättvisa och enhetliga normer,

—minimifortbildning på minst fem dagar under varje femårsperiod,

—utveckla och bibehålla den nödvändiga praktiska körfärdigheten.

4.2.2Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att garantera att särskild utbildning omedelbart ges sådana prövare vars arbete enligt det befintliga kvalitetssystemet har befunnits ha allvarliga brister.

4.2.3Fortbildningen kan ges i form av instruktioner, klassrumsutbildning, konventionell utbildning eller e-utbildning och får ske individuellt eller i grupp. Den kan innefatta ny ackreditering på de villkor som medlemsstaterna anser lämp- liga.

200

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/54	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

4.2.4Medlemsstaterna får föreskriva att, när en prövare har tillstånd att förrätta förarprov i mer än en kategori, uppfyl- lande av kravet på övervakning vid prov för en av dessa kategorier skall innebära att kravet har uppfyllts för mer än en kategori, förutsatt att det villkor som anges i punkt 4.2.5 är uppfyllt.

4.2.5När en prövare under en tjugofyramånadersperiod inte har förrättat prov för en viss kategori skall denne på lämpligt sätt bedömas på nytt innan han tillåts förrätta förarprov i den kategorin. Den nya bedömningen kan genomföras som ett av kraven i punkt 4.2.1.

5.Förvärvade rättigheter

5.1.Medlemsstaterna får tillåta personer som fått tillstånd att förrätta förarprov omedelbart före dessa bestämmelsers ikraftträdande att fortsätta att förrätta förarprov trots att de inte har fått tillstånd i enlighet med de allmänna vill- koren i punkt 2 eller den grundläggande utbildning för att erhålla kompetens som anges i punkt 3.

5.2Dessa prövare skall trots detta bli föremål för regelbunden övervakning och arrangemang för kvalitetssäkring enligt i punkt 4.

201

			Prop. 2011/12:25
			Bilaga 1
30.12.2006		Europeiska unionens officiella tidning	L 403/55
30.12.2006	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 403/55

		BILAGA V

MINIMIKRAV PÅ UTBILDNING AV FÖRARE OCH FÖRARPROV FÖR KOMBINATIONER ENLIGT

ARTIKEL 4.4 B ANDRA STYCKET

1.Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

—godkänna och övervaka utbildning enligt artikel 7.1 d, eller

—anordna körprov enligt artikel 7.1 d.

2.1 Förarutbildningens längd

—minst 7 timmar.

3.Förarutbildningens innehåll

Förarutbildningen skall omfatta de kunskaper, den förmåga och det beteende som beskrivs i punkterna 2 och 7 i bilaga II. Särskild omsorg skall ägnas följande:

—Fordons rörelsedynamik, säkerhetskriterier, dragfordon och släpvagn (kopplingsmekanism), riktig lastning och säkerhetsdon.

En praktisk del av utbildningen skall omfatta följande övningar: Acceleration, fartminskning, backning, bromsning, stoppsträcka, körfältsbyte, bromsning/väjning, släpvagnens svängrörelser, på- och avkoppling av en släpvagn på ett motorfordon, parkering.

—Varje utbildningsdeltagare skall genomföra den praktiska delen och visa sin förmåga och sitt beteende på allmän väg.

—De fordonskombinationer som används för utbildningen skall omfattas av den körkortskategori som deltagarnas ansökningar avser.

4.Körprovets längd och innehåll

Provets längd och den tillryggalagda sträckan måste vara tillräckligt för bedömning av förmåga och beteende enligt punkt 3.

202

Prop. 2011/12:25

Bilaga 1

L 403/56	SV	Europeiska unionens officiella tidning	30.12.2006

BILAGA VI

MINIMIKRAV PÅ UTBILDNING AV FÖRARE OCH FÖRARPROV FÖR MOTORCYKLAR I KATEGORI A

(STEGVIS TILLTRÄDE)

1.Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

—godkänna och övervaka utbildning enligt artikel 7.1 c, eller

—anordna körprov enligt artikel 7.1 c.

2.1Förarutbildningens längd

—minst 7 timmar.

3.Förarutbildningens innehåll

—Förarutbildningen skall omfatta de kunskaper, den förmåga och det beteende som beskrivs i punkt 6 i bilaga II.

—Varje utbildningsdeltagare skall genomföra de praktiska delarna av utbildningen och visa sin förmåga och sitt bete- ende på allmän väg.

—De motorcyklar som används för utbildningen skall omfattas av den körkortskategori som deltagarnas ansök- ningar avser.

4.Körprovets längd och innehåll

Provets längd och den tillryggalagda sträckan måste vara tillräckligt för bedömning av förmåga och beteende enligt punkt 3 i denna bilaga.

203

					Prop. 2011/12:25
					Bilaga 1
30.12.2006			Europeiska unionens officiella tidning			L 403/57
30.12.2006		SV	Europeiska unionens officiella tidning			L 403/57

			BILAGA VII
			Del A
		UPPHÄVT DIREKTIV OCH ÄNDRINGAR AV DET I KRONOLOGISK ORDNING
			(enligt artikel 17)

	Rådets direktiv 91/439/EEG (1)			(EGT L 237, 24.8.1991, s. 1)
	Rådets direktiv 94/72/EG			(EGT L 337, 24.12.1994, s. 86)
	Rådets direktiv 96/47/EG			(EGT L 235, 17.9.1996, s. 1)
	Rådets direktiv 97/26/EG			(EGT L 150, 7.6.1997, s. 41)
	Kommissionens direktiv 2000/56/EG			(EGT L 237, 21.9.2000, s. 45)
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG, endast artikel			(EUT L 226, 10.9.2003, s. 4)
	10.2
	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003,			(EUT L 284, 31.10.2004, s. 1)
	endast bilaga II, punkt 24

(1) Direktiv 91/439/EEG ändrades även genom följande rättsakt som inte har upphävts: 1994 års anslutningsakt.

Del B

TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE MED NATIONELL LAGSTIFTNING OCH TILLÄMPNING

(enligt artikel 17)

Direktiv	Tidsfrist för införlivande	Datum för tillämpning

Direktiv 91/439/EEG	1 juli 1994	1 juli 1996
Direktiv 94/72/EG	-	1 januari 1995
Beslut 96/427/EG	-	16 juli 1996
Direktiv 96/47/EG	1 juli 1996	1 juli 1996
Direktiv 97/26/EG	1 januari 1998	1 januari 1998
Direktiv 2000/56/EG	30 september 2003	30 september 2003, 30 september 2008 (bilaga II, punkt
		6.2.5) och 30 september 2013 (bilaga II, punkt 5.2)
Direktiv 2003/59/EG	10 september 2006	10 september 2008 (passagerartransport) och 10 september
		2009 (godstransport)

204

								Prop. 2011/12:25
								Bilaga 1
L 403/58				Europeiska unionens officiella tidning				30.12.2006
L 403/58		SV		Europeiska unionens officiella tidning				30.12.2006

						BILAGA VIII
					JÄMFÖRELSETABELL

			Direktiv 91/439/EG				Föreliggande direktiv

	Artikel 1.1, första meningen						Artikel 1.1 första meningen
	Artikel 1.1, andra meningen						-
	-						Artikel 1.2
	Artikel 1.2						Artikel 2.1
	—						Artikel 2.2
	Artikel 1.3						-
	Artikel 2.1						Artikel 1.1 andra meningen
	Artikel 2.2						Artikel 3.1
							Artikel 3.2
							Artikel 3.3
	Artikel 2.3						-
	Artikel 2.4						-
	Artikel 3.1 första stycket inledningsfrasen						Artikel 4.1 första meningen
	-						Artikel 4.2 första strecksatsen
	-						Artikel 4.2 tredje strecksatsen
	Artikel 3.1 första stycket första strecksatsen						Artikel 4.3 första strecksatsen
	Artikel 3.1 första stycket andra strecksatsen						Artikel 4.4 b första stycket
	Artikel 3.1 första stycket tredje strecksatsen						Artikel 4.4 b andra stycket
	Artikel 3.1 första stycket fjärde strecksatsen						Artikel 4.4 c
	Artikel 3.1 första stycket femte strecksatsen						Artikel 4.4 f
	Artikel 3.1 första stycket sjätte strecksatsen						Artikel 4.4 g
	Artikel 3.1 första stycket sjunde strecksatsen						Artikel 4.4 j
	Artikel 3.1 första stycket åttonde strecksatsen						Artikel 4.4 k
	Artikel 3.2 första stycket inledningsfrasen						-
	Artikel 3.2 första stycket första strecksatsen						Artikel 4.3 a
	Artikel 3.2 första stycket andra strecksatsen						Artikel 4.4 a
	Artikel 3.2 första stycket tredje strecksatsen						Artikel 4.4 d
	Artikel 3.2 första stycket fjärde strecksatsen						Artikel 4.4 e
	Artikel 3.2 första stycket femte strecksatsen						Artikel 4.4 h
	Artikel 3.2 första stycket sjätte strecksatsen,				inledningsfr-		Artikel 4.4 i
	asen
	Artikel 3.2 första stycket sjätte strecksatsen				första	under-	–
	strecksatsen
	Artikel 3.2 första stycket sjätte strecksatsen				andra	under-	–
	strecksatsen

205

						Prop. 2011/12:25
						Bilaga 1
30.12.2006				Europeiska unionens officiella tidning			L 403/59
30.12.2006		SV		Europeiska unionens officiella tidning			L 403/59


			Direktiv 91/439/EG		Föreliggande direktiv

	Artikel 3.3, inledningsfrasen				–
	Artikel 3.3 första strecksatsen				Artikel 4.1 tredje meningen
	Artikel 3.3 andra strecksatsen första stycket				Artikel 4.3 andra strecksatsen
	Artikel 3.3 andra strecksatsen andra stycket				-
	Artikel 3.3 tredje strecksatsen				Artikel 4.3 första strecksatsen
	Artikel 3.3 fjärde strecksatsen				Artikel 4.4 första strecksatsen
	Artikel 3.3 femte strecksatsen				Artikel 4.4 andra strecksatsen
	-				Artikel 4.3
	Artikel 3.4				-
	Artikel 3.5				-
	Artikel 3.6				Artikel 4.5 första meningen
	—				Artikel 4.5 andra meningen
	Artikel 4				Artikel 5
	Artikel 5.1				Artikel 6.1
	Artikel 5.1 a				Artikel 6.1 a
	Artikel 5.1 b				Artikel 6.1 b
	Artikel 5.2, inledningsfrasen				Artikel 6.2, inledningsfrasen
	Artikel 5.2 a				Artikel 6.2 a
	Artikel 5.2 b				Artikel 6.2 b
	–				Artikel 6.2 c
	–				Artikel 6.2 d
	–				Artikel 6.2 e
	–				Artikel 6.2 f
	Artikel 5.3				–
	Artikel 5.4				Artikel 6.4
	Artikel 6.1, inledningsfrasen				Artikel 4.1, andra meningen
	Artikel 6.1 a första strecksatsen				Artikel 4.3 a tredje strecksatsen
	Artikel 6.1 a andra strecksatsen				Artikel 4.4 a andra strecksatsen
	Artikel 6.1 b första strecksatsen				Artikel 4.3 b andra strecksatsen
					Artikel 4.3 c andra strecksatsen
	Artikel 6.1 b andra strecksatsen, alternativ 1				Artikel 4.4 b femte stycket
	Artikel 6.1 b andra strecksatsen, alternativ 2				Artikel 4.4 c andra strecksatsen
	Artikel 6.1 b tredje strecksatsen, alternativ 1 och 2				Artikel 4.4 g andra strecksatsen
	Artikel 6.1 b tredje strecksatsen, alternativ 3 och 4				Artikel 4.4 e tredje strecksatsen
	Artikel 6.1 c första strecksatsen, alternativ 1 och 2				Artikel 4.4 k andra strecksatsen
	Artikel 6.1 c första strecksatsen, alternativ 3 och 4				Artikel 4.4 i andra strecksatsen
	Artikel 6.2				Artikel 4.6 första stycket
	-				Artikel 4.6 andra stycket
	Artikel 6.3				Artikel 4.6 tredje och fjärde stycket

206

						Prop. 2011/12:25
						Bilaga 1
L 403/60				Europeiska unionens officiella tidning		30.12.2006
L 403/60		SV		Europeiska unionens officiella tidning		30.12.2006


			Direktiv 91/439/EG		Föreliggande direktiv

	Artikel 7.1, inledningsfrasen				Artikel 7.1, inledningsfrasen
	Artikel 7.1 a				Artikel 7.1 a
	-				Artikel 7.1 b
	-				Artikel 7.1 c
	-				Artikel 7.1 d
	Artikel 7.1 b				Artikel 7.1 e
	Artikel 7.2				-
	Artikel 7.3				-
	-				Artikel 7.2
	-				Artikel 7.3
	Artikel 7.4				Artikel 7.4
	Artikel 7.5				Artikel 7.5 a
	-				Artikel 7.5 b
	-				Artikel 7.5 c
	-				Artikel 7.5 d
	Artikel 7a.1				-
	Artikel 7a.2				Artikel 8
	Artikel 7b				Artikel 9
	-				Artikel 10
	Artikel 8				Artikel 11
	Artikel 9				Artikel 12
	Artikel 10				Artikel 13.1
	–				Artikel 13.2
	Artikel 11				Artikel 14
	Artikel 12.1				-
	Artikel 12.2				-
	Artikel 12.3				Artikel 15
	-				Artikel 16
	Artikel 13				Artikel 17 första stycket
	-				Artikel 17 andra stycket
	-				Artikel 18
	Artikel 14				Artikel 19
	Bilaga I				-
	Bilaga Ia				Bilaga I
	Bilaga II				Bilaga II
	Bilaga III				Bilaga III
	-				Bilaga IV
	-				Bilaga V
	-				Bilaga VI

207

Sammanfattning av betänkandet SOU 2008:130

Förslagen i korthet

Våra förslag i detta betänkande innebär i korthet följande.

•Det tredje körkortsdirektivet 2006/126/EG genomförs i svensk rätt genom att direktivets bestämmelser huvudsakligen införs i körkortslagen.

•Rätten att köra ett fordon (behörigheten) skiljs från den handling, körkortet eller förarbeviset, som utvisar behörigheten.

•Möjligheten att få ett förhandsbesked om körkortstillstånd tas bort.

•Beslut om körkortsbehörighet eller förarbehörighet ska fattas genom att en registrering sker i vägtrafikregistret.

•Traktorkortet avskaffas och ersätts med krav på körkortsbehörighet.

•Bevis om att körkort har utfärdats tas bort.

•Mikroprocessor ska införas på de svenska körkorten när förutsätt- ningar härför är fastställda.

•Den elev som avser att övningsköra privat för kategori B ska bara behöva gå introduktionsutbildning tillsammans med en av sina handledare om flera ska godkännas. Samtliga handledare ska dock även fortsättningsvis genomgå utbildningen.

•Återkallelse av körkortsbehörighet på grund av allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt enligt nuvarande körkortslag, 5 kap. 6 § 6 KKL tas bort.

•En möjlighet till återkallelse av beslut om behörighet, om hinder mot beslut om behörighet förelåg vid tiden för beslutet och hindret fort- farande består, ska införas.

•Bestämmelsen om läkares anmälningsplikt ändras så att rekvisitet ”uppenbart olämplig” ersätts med ”olämplig”. En läkare ska även ha möjlighet att anmäla den som sannolikt är olämplig att ha körkorts- behörighet och som motsätter sig fortsatt utredning. En anmälan och ett s.k. muntligt körförbud ska journalföras.

•Det ska vara möjligt för personer med alkoholproblem att få körkortsinnehavet villkorat av alkolås även om de inte har gjort sig skyldiga till rattfylleribrott.

•Under förutsättning att utbildning för bussförare och taxiförare införs i gymnasieskolan är det möjligt att sänka lägsta ålder för att

Prop. 2011/12:25

Bilaga 2

208

framföra buss förvärvsmässigt respektive erhålla taxiförarlegitima-	Prop. 2011/12:25
tion till 18 år.	Bilaga 2
• Reglerna om trafikskolor förenklas och förtydligas.
Uppdraget
Utredningsuppdraget går enligt direktiven ut på att göra en översyn av
körkortsförfattningarna och att göra regelverket tydligt och lättöver-
skådligt samt att förenkla, förtydliga och samordna bestämmelser på
området. I uppdraget ingår att analysera hur det tredje körkortsdirektivet
ska genomföras i svensk rätt. Genom direktivet ska nya körkortskate-
gorier införas i Sverige – AM, A2, C1, C1E, D1, D1E samt en rättighet
att med körkortsbehörighet B köra en fordonskombination bestående av
personbil eller lätt lastbil och tillkopplad släpvagn om fordonskombina-
tionen överstiger 3 500 kg men inte 4 250 kg. Utredningen ska vidare se
över reglerna om utbyte och förnyelse av körkort och analysera förslag
till förändringar av reglerna för nyblivna förare under prövotiden.
Systemet med läkares anmälningsplikt ska ses över. Utredningen ska
även se över lagen om trafikskolor. Mot bakgrund av yrkesförardirektivet
2003/59/EG, som ger möjlighet att bl.a. tillåta en lägre åldersgräns än
21 år för bussförare som kör i yrkestrafik, ska utredningen ta ställning till
om åldersgränserna för att framföra fordon avsedda för persontransporter
i körkortskategori D bör sänkas. Vidare ska utredningen lämna förslag på
om åldern för taxiförare ska sänkas. Analyserna ska göras med beaktande
av de trafiksäkerhetsskäl som finns. Utredningen ska vidare ta hänsyn till
de förslag som 2008 års alkolåsutredning lämnat i sitt betänkande (SOU
2008:84) och samordna dessa förslag med de egna förslagen. Frågan om
hur personer med alkoholproblem skulle kunna få alkolåsvillkor för
körkort utan att de kört onyktra i stället för att få sitt körkort återkallat
ska också analyseras.
Arbetsmetoder
Vi har bl.a. genom kontakter med berörda myndigheter och organisa-
tioner fått en inblick i hur dagens regelverk fungerar. Vi har samlat in
material för att få ett underlag och för att kunna bedöma om ändringar är
nödvändiga. Vägverket har bl.a. överlämnat rapporter till utredningen
avseende läkares anmälningsplikt, förändrad prövotid, lagen om trafik-
skolor och förordningen om trafikskolor samt om alkolås som villkor för
körkortsinnehav. Vägtrafikinspektionen har överlämnat förstudier om
pricksystem samt om förarutbildningssystem. Länsstyrelsernas Arbets-
grupp för Körkort och Yrkestrafikfrågor, LAKY, har överlämnat en
promemoria om ändring av forumreglerna. Kammarrätten i Sundsvall har
lämnat förslag om en ändring av reglerna om spärrtid vid korta åter-
kallelser av körkort. Utbildningscentret för kollektivtrafik AB har över-
lämnat en promemoria om bussförarbrist i Stockholm. Utredningen har
träffat representanter för Bussarbetsgivarnas och Svenska Buss-
branschens Riksförbund, Sveriges Trafikskolors Riksförbund, Svenska	209
	209

Taxiförbundet Service AB och Svenska Kommunalarbetarförbundet. Prop. 2011/12:25 Vidare har utredningen träffat Lars Englund, chefsöverläkare vid Bilaga 2 Vägverket, Kurt Johansson, överläkare vid Trafikmedicinskt centrum,

Karolinska Universitetssjukhuset och Anders Färdeman, undervisnings- råd vid Skolverket. Utredningen har varit remissinstans och yttrat sig över betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27).

Principerna bakom författningsförslag

Vi har i enlighet med vårt uppdrag strävat efter att förenkla, förtydliga och samordna bestämmelser. Detta gäller i första hand körkortslagen (1998:488), KKL, och körkortsförordningen (1998:980), KKF, vilka sedan de trädde i kraft ändrats vid flera tillfällen. Även i lagen (1998:493) om trafikskolor och förordningen (1998:978) om trafikskolor föreslår vi förenklingar och avregleringar.

Våra förslag i sak

Införandet av reglerna i tredje körkortsdirektivet 2006/126/EG

Nya körkortskategorier införs; AM, A2, C1, C1E, D1 och D1E i enlighet med tredje körkortsdirektivets artikel 4. En ny rättighet införs som inne- bär att den som har körkortsbehörighet kategori B och med godkänt resultat genomgått ett särskilt körprov har rätt att köra en fordons- kombination som består av en personbil eller en lätt lastbil och en tillkopplad släpvagn med en totalvikt över 750 kg, om fordonskombina- tionens totalvikt överstiger 3 500 kg men inte 4 250 kg. Begreppet administrativ giltighetstid införs i KKL. För körkortskategorierna AM, A1, A2, A, B, och BE ska den administrativa giltighetstiden vara 10 år och för körkortskategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E ska den administrativa giltighetstiden vara 5 år. Principen om stegvis tillträde när det gäller tvåhjuliga fordon och fordon avsedda för person- eller godtransport stärks. Den nya gemensamma körkortsmodellen ska när det är tillåtet och tekniskt möjligt förses med en mikroprocessor för att förbättra förfalskningsskyddet. För kategorierna C och CE ska ålders- kravet höjas till 21 år och ålderskravet för de nya kategorierna D1 och D1 E ska också vara 21 år.

Behörigheten skiljs från den handling som utvisar behörigheten

Själva behörigheten att köra ett fordon ska skiljas från den handling – körkortet eller förarbeviset – som utvisar behörigheten. Kritik har fram- förts mot det nuvarande systemet. Vid den praktiska hanteringen av körkort kan det uppstå situationer då det är oklart när rättigheten att få köra inträder respektive upphör. Begreppet utfärdande av körkort upplevs som föråldrat och syftar både på tillverkningen av körkortet och på beslutet om att en person uppfyller kraven för att få körkort. Enligt vårt

förslag ska behörigheten inträda genom att ansvarig myndighet fattar

210

beslut om behörighet, vilket sker genom en registrering i vägtrafik-	Prop. 2011/12:25
registret. Behörighet betyder då rättighet att köra. Körkortet eller förar-	Bilaga 2
beviset ska vara ett bevis på att en rättighet innehas. Körkortet ska även i
fortsättningen vara en ID-handling.
Möjligheten att få ett förhandsbesked om körkortstillstånd tas bort
Den som vill veta om personliga förhållanden utgör hinder för att få ett
körkortstillstånd kan i dag få den frågan prövad genom att ansöka om
förhandsbesked. Behovet av förhandsbesked framstår som mycket
begränsat och systemet fungerar dåligt i praktiken bl.a. eftersom
prövningen av förhandsbeskedet och körkortstillståndsprövningen inte är
sammanlänkade. I enlighet med vad bl.a. lagrådet tidigare ansett bör
därför möjligheten till att få ett förhandsbesked om körkortstillstånd tas
bort.
Beslut om körkortsbehörighet och förarbehörighet fattas genom att en
registrering sker i vägtrafikregistret
Tidpunkten när en behörighet inträder tydliggörs. Behörigheten inträder
när myndigheten registrerar beslutet om behörighet i vägtrafikregistret.
Därefter ska behörighetsbeviset – körkortet eller förarbeviset – färdig-
ställas.
Traktorkortet avskaffas
Traktorkortet är otidsenligt och tas bort. Körande med traktor ska i stället
omfattas av reglerna om körkortsbehörighet. Om traktorkortet utmönstras
erhålls dessutom en mer enhetlig reglering för de nationella behörig-
heterna i form av ett system för körkorten och ett system för förar-
bevisen.
Bevis om att körkort har utfärdats tas bort
Av 2 kap. 14 § KKL framgår att ett bevis att körkort utfärdats gäller till
dess körkort lämnats ut eller rätten att få ut körkortet förfaller, dvs. efter
ett år. Det innebär att den som godkänts i förarprov kan börja köra direkt
utan att ha erhållit körkort. Kritik har framförts mot nuvarande regel
särskilt från polisen. Ett bevis om körkort är förhållandevis lätt att
förfalska och dess giltighetstid tämligen lång. Numera tar det endast ett
fåtal dagar att färdigställa ett körkort. Det praktiska behovet av beviset
om körkort är därför begränsat. Mot bakgrund härav och för att ytter-
ligare förstärka skyddet mot oriktiga körkortshandlingar bör bevis-
dokumentet tas bort.
Mikroprocessor införs på körkorten
Genom det tredje körkortsdirektivet införs en möjlighet att förse
körkortet med en mikroprocessor för att ytterligare förbättra förfalsk-	211
	211

ningsskyddet. Mikroprocessorns tekniska specifikationer ska fastställas	Prop. 2011/12:25
av kommissionen med bistånd av körkortskommittén. Enligt andra	Bilaga 2
körkortsdirektivet är mikroprocessor uttryckligen förbjudet på körkort.
Förutsättningarna för införandet enligt tredje körkortsdirektivet är att
ISO-standarden för mikroprocessorn är fastställd. När det är tekniskt
möjligt och tillåtet bör mikroprocessor införas på samtliga svenska
körkort.
Introduktionsutbildning
I dag måste en elev som ska övningsköra privat för kategori B genomgå
introduktionsutbildning tillsammans med varje person som ska vara
handledare för honom eller henne. För att underlätta för eleven ska denne
bara behöva gå introduktionsutbildning tillsammans med en av sina
handledare om flera ska godkännas. Varje handledare måste dock även
fortsättningsvis genomgå utbildningen.
Återkallelse på grund av allmän brottslighet och av personliga
förhållanden i övrigt enligt nuvarande 5 kap. 6 § 6 KKL tas bort
Det är oklart i vilken mån trafiksäkerheten gynnas av att den som har
begått ett grovt brott och därmed måste avtjäna ett fängelsestraff, ofta på
mer än ett år, blir fråntagen rätten att köra under motsvarande tid. När
straffet är avtjänat kan nytt körkort utfärdas. Samband mellan brottet och
fordonskörning krävs inte. Praxis visar att förövarens personliga
förhållanden och omständigheterna vid brottet har bedömts utifrån om
detta ger stöd för antagandet att körkortshavaren skulle brista i respekt
för trafikreglerna eller inte. Enligt utredningen kan det ifrågasättas om
grunden för återkallelse i punkten 6 behövs från trafiksäkerhetssynpunkt.
Presumtionen att den som begår ett grovt brott är farligare i trafiken än
andra är inte övertygande. Utredningen anser att det inte skulle innebära
någon fara eller någon ökad trafiksäkerhetsrisk om denna grund för åter-
kallelse togs bort. Återkallelsegrunden allmän brottslighet och personliga
förhållanden i övrigt föreslås därför utgå.
En behörighet ska kunna återkallas om hinder mot beslut om behörighet
förelåg vid tiden för beslutet och hindret fortfarande består
I de fall då den enskilde har vilselett myndigheten och där myndigheten
till följd av detta meddelat ett oriktigt beslut ska körkortsmyndigheten
kunna återkalla en körkortsbehörighet eller en förarbehörighet i de fall då
hinder mot beslut om behörighet förelåg redan vid tiden för beslutet och
hindret fortfarande består. Vid en sådan återkallelse ska inte någon
spärrtid bestämmas.
Läkares anmälningsplikt
Vägverket har i en rapport utvärderat systemet med läkares anmälnings-
plikt. Läkare anmäler inte i särskilt stor utsträckning patienter som ur	212
	212

medicinsk synvinkel är olämpliga som körkortshavare. Bestämmelsen i	Prop. 2011/12:25
10 kap. 2 § KKL är utformad så att körkortshavaren ska vara uppenbart	Bilaga 2
olämplig att ha körkort för att en anmälningsskyldighet för läkaren ska
inträda. Rekvisitet ”uppenbart olämplig”, som är ett mycket starkt
rekvisit bör bytas ut. Det ska vara tillräckligt att en körkortshavare av
medicinska skäl är olämplig att ha körkort för att kunna anmälas till
länsstyrelsen. Den situationen kan uppstå att en läkare finner det
sannolikt att en patient av medicinska skäl är olämplig att ha körkorts-
behörighet, men patienten vägrar att låta sig utredas. Läkaren ska även då
ha en möjlighet att anmäla detta förhållande till länsstyrelsen.
Möjligheten för en läkare att inte anmäla en patient om det finns
anledning att anta att denne kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå
från att köra körkortspliktigt fordon ska finnas kvar. Krav bör dock
införas på att såväl en anmälan som en sådan muntlig överenskommelse
måste journalföras.
Alkolås
Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det av stor vikt att begränsa antalet
personer som kör onyktra i trafiken. Det ska därför vara möjligt att
besluta om alkolåsvillkor för innehav av körkort även för den som
missbrukar eller är beroende av alkohol eller är opålitlig i nykterhets-
hänseende och inte har begått något rattfylleribrott. Detta ska dock endast
gälla personer som redan har körkortsbehörighet, inte de som ännu inte
fått körkortsbehörighet. Möjligheten att besluta om alkolåsvillkor för
innehav av körkort kan också komma att ge positiva effekter såvitt avser
läkares benägenhet att anmäla medicinskt olämpliga patienter. Sannolikt
kommer antalet anmälningar att öka om det finns ett alternativ till åter-
kallelse av körkortet.
Körkortsinnehav villkorat av alkolås ska medges den som annars skulle
fått sitt körkort återkallat på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende
eller på grund av sjukdom i form av alkoholberoende. Ett sådant beslut
ska meddelas efter ansökan som ska ges in inom viss tid. Ansökan ska
bifallas om sökanden inte anses olämplig för sådant körkortsinnehav på
grund av personliga eller medicinska förhållanden. Beslutet ska meddelas
istället för återkallelse. Körkortsinnehav villkorat av alkolås ska gälla
inom Sverige. Villkorstidens längd ska bestämmas till två år.
Om utbildning för bussförare införs i gymnasieskolan är det möjligt att
sänka lägsta åldern för att framföra buss förvärvsmässigt till 18 år
Yrkesförardirektivet (2003/59/EG) ger en möjlighet att tillåta 18-åringar
som förvärvat yrkeskompetensbevis att med vissa begränsningar
förvärvsmässigt köra buss inom landet.
Det finns argument såväl för som emot en sänkning av lägsta åldern.
Mot en sänkning av ålderskravet talar bl.a. yrkets karaktär och ansvar
och en 18-årings bristande trafikerfarenhet. För en sänkning talar såväl
arbetsmarknadsskäl som det faktum att ingen statistik påvisar att en
ålderssänkning skulle utgöra någon ökad trafiksäkerhetsrisk. En ålders-
sänkning kräver en yrkesmässig utbildning inom gymnasieskolan, vilken	213
	213

i kombination med utbildning enligt lagen om yrkesförarkompetens och	Prop. 2011/12:25
prov garanterar trafiksäkerheten.	Bilaga 2
Under förutsättning att utbildning för persontransporter med inriktning
buss införs i gymnasieskolan kan lägsta ålder för rätten att få köra buss
förvärvsmässigt sänkas till 18 år.
Om utbildning för taxi införs i gymnasieskolan är det möjligt att sänka
åldern för att erhålla taxiförarlegitimation till 18 år
Enligt yrkestrafiklagen (1998:490) får taxiförarlegitimation tas av den
som fyllt 21 år och sedan minst två har körkort med behörigheten B eller
har körkort med behörigheten D. Det krävs vidare att sökanden uppfyller
nödvändiga medicinska krav, att han eller hon bedöms vara lämplig i
fråga om yrkeskunnande och laglydnad att tjänstgöra som förare i taxi-
trafik samt har avlagt godkänt prov för taxiförarlegitimation. Även för
taxi talar yrkets karaktär och ansvar och en 18 årings bristande trafik-
erfarenhet mot en sänkning av åldern. Om en utbildning för person-
transporter med inriktning taxi införs i gymnasieskolan med särskilt
fokus på trafiksäkerhetsfrågor och körträning, kan lägsta ålder för att
kunna erhålla taxiförarlegitimation sänkas till 18 år.
Trafikskolor
Definitionen i lagen om trafikskolor (1998:493) av trafikskola preciseras.
Regleringen av ansvarig ändras med yrkestrafiklagen som förebild. Vissa
regelförenklingar genomförs. Befattningshavarna trafikskolechef och
utbildningsledare tas bort och lagen reglerar endast trafikskolansvarig
och trafiklärare. Sammantaget innebär detta att reglerna anpassas till den
faktiska trafikskoleverksamheten utan att det grundläggande kravet på
kvalitet i utbildningen eftersätts.
Konsekvenser av förslagen
Statsfinansiella konsekvenser
Vad gäller de regler som införs till följd av det tredje körkortsdirektivet
innebär dessa i huvudsak inga ytterligare kostnader för staten. Det förut-
sätts att den ytterligare administration som behövs till följd av att körkort
och körkortsbehörighet kategori C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE
ska förnyas vart femte år i huvudsak finansieras genom avgifter.
Förarbevis ska enligt vårt förslag ersättas vart tionde år. Även den
administration som detta föranleder bör i huvudsak finansieras genom
avgifter.
Genom att förhandsbesked om körkortstillstånd tas bort kommer detta
att föranleda minskade kostnader för staten.
Bevis om att körkort utfärdats kommer enligt vårt förslag att tas bort.
Detta innebär en minskad kostnad för staten.
Enligt vårt förslag är en sänkning av åldern för yrkesmässig körning av
buss och av taxi möjlig om en fordonsutbildning i gymnasieskolan med
	214

inriktning på persontransport införs. Om så sker kan det innebära en ökad	Prop. 2011/12:25
kostnad för staten.	Bilaga 2
Frågan om kostnader för alkolås har behandlats av alkolåsutredningen i
SOU 2008:84. Vi ansluter oss till deras bedömning av kostnader för
staten.
Trafiksäkerheten
De samlade förslagen i tredje körkortsdirektivet syftar till att förbättra
trafiksäkerheten.
Förarbevis kommer att kunna omhändertas och återkallas.
Utredningen föreslår att rekvisitet ”uppenbart” byts ut då det gäller
läkares anmälningsplikt av olämpliga förare. En läkare ska vidare även
kunna anmäla den som sannolikt är olämplig som körkortshavare och
som motsätter sig fortsatt utredning. Genom införandet av möjligheten
till körkortsbehörighet med villkor alkolås även för den som har alkohol-
problem men som inte gjort sig skyldig till rattfylleri förväntas trafik-
säkerheten öka genom en minskning av antalet rattfylleribrott, se
alkolåsutredningens förslag 2008:84 s. 111.
Sammantaget kommer dessa förslag sannolikt innebära att fler
olämpliga förare anmäls till körkortsmyndigheten.
Utredningen föreslår att åldersgränserna för att köra buss förvärvs-
mässigt och taxi kan sänkas. Genom en sänkning av åldergränsen kan en
risk föreligga att detta inverkar negativt på trafiksäkerheten. Utredningen
anser dock att sänkningen av åldersgränsen väl kompenseras av den
utbildning i gymnasieskolan som måste föregå en ålderssänkning. Därför
förväntas inte någon försämring av trafiksäkerheten att ske.
Konsekvenser för företag
En konsekvens av våra förslag är att trafikskolarnas verksamhet
påverkas. Genom att färre obligatoriska befattningshavare ska finnas vid
en trafikskola kommer detta att underlätta för trafikskolorna, särskilt
trafikskolor med få anställda.
Konsekvenser för den enskilde
Genom att körkort kategori C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE ska
ersättas vart femte år och främst finansieras genom avgifter kommer en
merkostnad att uppkomma för den enskilde. Detta gäller även för förar-
bevis som ska ersättas vart tionde år.
I övrigt gynnas den enskilde ekonomiskt genom möjligheten till
sänkning av åldern för att yrkesmässigt köra buss och taxi genom att
utbildning kan komma att ske inom gymnasieskolan.
Möjligheten för den enskilde att erhålla ett alkolås innebär en kostnad
för den enskilde. Alkolåset möjliggör dock för den enskilde att kunna
fortsätta köra, vilket kan innebära att han eller hon kan behålla ett arbete
som kräver körkort.
	215

Ikraftträdande m.m.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 19 januari 2013, vilket är det datum då medlemsländerna enligt artikel 16.2 i tredje körkorts- direktivet ska börja tillämpa direktivets bestämmelser.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 2

216

Sammanfattning av promemorian Kontroll av alkolås och tillsyn, 2011-01-20

Inledning

I propositionen Alkolås efter rattfylleri, prop. 2010/11:26, har regeringen lämnat förslag som behandlar ett permanent system med alkolås. I propositionen föreslås att som alternativ till att återkalla körkort vid rattfylleri i stället medge ett fortsatt körkortsinnehav med alkolås som villkor. I denna promemoria behandlas frågor som kompletterar systemet med alkolås. I promemorian lämnas förslag som behandlar tillsyn av verksamheten med alkolås samt polisens möjlighet att kontrollera fordon som har utrustats med ett alkolås.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 3

Tillsyn över verksamheten med alkolås efter rattfylleri

Förslag: Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över efterlevnaden av de föreskrifter om godkännande av alkolås som har meddelats i anslutning till denna lag.

Den som fått ett alkolås godkänt ska på begäran av Transport- styrelsen lämna tillträde till lokaler samt ge upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

Transportstyrelsen får i stället för att återkalla ett godkännande av alkolås meddela varning om det kan antas att felet eller bristen rättas till.

Skälen för förslaget: Några särskilda bestämmelser som reglerar tillsynen över alkolås som har godkänts av Transportstyrelsen finns inte. Möjligheten att bedriva tillsyn över verksamheten med alkolås efter rattfylleri som är inriktad på att körkortslagen och föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen följs bör stärkas. Det bör införas bestämmelser i körkortslagen som behandlar tillsynen av alkolåsen och över dem vars alkolås har godkänts för användning i alkolåsverksam- heten.

Transportstyrelsen bör ansvara för tillsynen. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), som har att godkänna de provorgan som får genomföra den tekniska prövningen av en typ av alkolås, utövar emellertid tillsyn över de provorgan som har blivit ackrediterade.

Den nuvarande regleringen medger inte att en varning meddelas leverantören i stället för att ett godkännande återkallas vid en konstaterad brist i efterlevnaden av de krav som ställs för att en typ av alkolås ska vara godkänd. Det bör vara möjligt att kunna varna en leverantör om det kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Varning bör kunna bli aktuellt i de fall en leverantör visar vilja och förmåga att rätta till de missförhållanden som finns och därför kan antas komma att rätta till felet eller bristen. Ett beslut om att meddela en varning bör kunna överklagas.

217

Polisen ska ha rätt att kontrollera alkolås		Prop. 2011/12:25
		Bilaga 3
	Förslag: Polisen ska ha rätt till tillträde till ett körkortspliktigt fordon
	som framförs av en körkortshavare vars körkort är förenat med
	villkor om alkolås för att kontrollera alkolåset. Sådan kontroll ska
	utföras så att den inte orsakar större olägenhet än vad som är
	nödvändigt med hänsyn till dess ändamål.
	Polisens rätt till tillträde för att kontrollera alkolås ska även omfatta
	fordon som framförs av körkortshavare vars körkort är villkorligt
	återkallat enligt lagen (1998:489) om försöksverksamhet med
	villkorlig körkortsåterkallelse.
Skälen för förslaget: För att kunna fastställa att en förare uppfyller ett
villkor om alkolås måste polisen ha möjlighet att kontrollera att fordonet
är utrustat med ett godkänt och fungerande alkolås. En bestämmelse som
ger polisen rätt till tillträde till ett fordon för att kontrollera alkolåset bör
införas. Av 10 § första stycket 5 polislagen (1984:387) följer att så om
nödvändigt får ske genom tvång. En sådan kontroll bör som regel kunna
innefatta en undersökning av att låset är av godkänd typ och uppfyller
föreskrivna krav för montering, funktion och användning. Polisens
kontroll ska utföras så att den inte orsakar större olägenhet än vad som är
nödvändigt.
	Lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkorts-
återkallelse ska upphöra att gälla den 1 januari 2012. Bestämmelserna
ska dock fortsätta att tillämpas för de körkortshavare som dessförinnan
har fått en ansökan om villkorlig körkortsåterkallelse beviljad och för
vilka villkorstiden inte löpt ut den 1 januari 2012. En rätt för polisen att
kontrollera alkolås motsvarande den som nu föreslås bli införd i
körkortslagen bör därför också införas i lagen om försöksverksamhet
med villkorlig körkortsåterkallelse.
Ikraftträdande

	Förslag: De nya bestämmelserna i körkortslagen (1998:488) ska
	träda i kraft den 1 januari 2012. Genom en hänvisning i ikraft-
	trädande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1998:489) om
	försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse tillämpas
	bestämmelsen om polisens kontrollbefogenheter i 5 kap. 25 a §
	körkortslagen på motsvarande sätt i försöksverksamheten från samma
	tidpunkt.

218

Konsekvensanalys	Prop. 2011/12:25
Tillsyn över godkända alkolås	Bilaga 3
Tillsyn över godkända alkolås
Ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter och samhället
Transportstyrelsens tillsyn ska avgiftsfinansieras och innebär därför
ingen statsfinansiell nettokostnad. Kostnadsökningen bedöms	bli
marginell och tas inom ram.

Ekonomiska konsekvenser för dem som tillhandahåller alkolås

Den som har fått ett alkolås godkänt för användande efter rattfylleri får vissa kostnader för tillsynen. Transportstyrelsens mandat att återkalla godkännande av alkolås innebär dock redan i sig att en reaktiv tillsyns- kostnad måste tas ut om brister rapporteras. Tillsynssystemet förväntas dock garantera en seriös hantering av alkolåsen, vilket torde innebära en marknadsmässig fördel för leverantörerna av de alkolås som uppfyller kraven och är godkända.

Polisens kontroll av alkolås

Regeringen bedömer att möjligheten till mer effektiv kontroll av alkolås inte medför ökade kostnader för polisen.

219

Sammanfattning av promemorian Förslag till ändring i yrkestrafiklagen (1998:490) – TSV 2010-4733

Förslag: Transportstyrelsen föreslår att rekvisitet ”uppenbart olämplig” i bestämmelsen om läkares anmälningsplikt avseende inne- havare av taxiförarlegitimation i 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490) ersätts med rekvisitet ”olämplig”. Styrelsen föreslår vidare att det införs en möjlighet för läkare att anmäla den som läkaren vid undersökning finner sannolikt av medicinska skäl är olämplig att inneha taxiförarlegitimation och som motsätter sig fortsatt undersök- ning eller utredning. Förslagen är en anpassning till den ändring av 10 kap. 2 § körkortslagen (1998:488) som föreslagits av regeringen i prop. 2009/10:198 Några körkorts- och fordonsfrågor.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 4

Redogörelse för gällande bestämmelser avseende läkares anmälningsplikt

I nu gällande lydelse av 10 kap. 2 § körkortslagen (1998:488) anges följande: Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är uppenbart olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Bestämmelserna i första stycket gäller även den som har körkortstill- stånd eller traktorkort.

I regeringens proposition 2009/10:198 Några körkorts- och fordons- frågor föreslås att 10 kap. 2 § körkortslagen från och med den 1 september 2010 ska ha följande lydelse:

Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Om en läkare vid undersökning finner det sannolikt att körkorts- havaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och körkorts- havaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning, får läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även den som har körkortstillstånd eller traktorkort.

Som skäl för detta förslag anförs b1.a. (sid. 13–16) att det är få personer som anmäls i förhållande till antalet diagnoser på sjukdoms- tillstånd som normalt sett påverkar körförmågan negativt. Rekvisitet ”uppenbart olämplig” bedöms som mycket starkt och kan vara en bidragande orsak till att så få körkortshavare anmäls till Transport- styrelsen. Det föreslås därför att detta rekvisit ändras till ”olämplig”.

220

Vidare föreslås att en läkare ska kunna anmäla en körkortshavare som	Prop. 2011/12:25
vägrar medverka vid fortsatt utredning eller undersökning om läkaren	Bilaga 4
finner det sannolikt att innehavaren är medicinskt olämplig.

Skälen för förslaget

Transportstyrelsen anser det från trafiksäkerhetssynpunkt av stor
betydelse att de förare som är medicinskt olämpliga att inneha aktuell
behörighet anmäls till myndigheten. Den ändring som regeringen nu
föreslagit avseende 10 kap. 2 § körkortslagen om olämplighet som
tillräcklig grund för anmälningsplikten, innebär enligt styrelsens mening
en tydlig signal för intygsskrivande läkare om vikten av att anmälnings-
plikten följs. I samma proposition föreslås en möjlighet för läkare att
också anmäla den som inte medverkar till fortsatt undersökning eller
utredning men som bedöms sannolikt olämplig att ha körkort. Styrelsen
anser att även detta förslag kan ha stor betydelse från trafiksäkerhets-
synpunkt. Motsvarande ändring avseende yrkestrafiklagen har dock inte
föreslagits.
Det är i vetenskapliga sammanhang vedertaget att yrkesförares
exponering i trafiken innebär en högre risk i trafiken och detta synsätt har
också präglat de nya bestämmelserna i EG:s direktiv om körkort. Den
högre risk som gäller för innehavare av behörighet C, CE, D och DE
(behörigheter som i regel används yrkesmässigt) jämfört med innehav av
lägre behörighet gäller enligt Transportstyrelsens uppfattning även för
innehavare av taxiförarlegitimation.
Som framgår ovan skiljer sig de medicinska kraven för innehav av
behörighet B och taxiförarlegitimation åt i flera avseenden och
skillnaderna är i vissa fall stora. Det är inte ovanligt att den som
uppfyller de medicinska kraven för innehav av behörighet B inte
uppfyller de medicinska kraven för innehav av taxiförarlegitimation.
Detta gäller främst sjukdomar som diabetes och epilepsi.
Om körkortslagens bestämmelse om läkares anmälningsplikt ändras
utan motsvarande ändring i yrkestrafiklagen bedöms följande kunna
inträffa.
Den som har behörighet B och taxiförarlegitimation och som uppfyller
de medicinska kraven för behörighet B men inte kraven för innehav
taxiförarlegitimation, kommer i vissa fall inte att bli anmäld för att
behandlande läkare känner en tveksamhet i frågan om anmälningsplikten
på grund av yrkestrafiklagens formulering.
Vidare kommer det att inträffa att den som har behörighet D anmäls till
Transportstyrelsen som medicinskt olämplig för sådant innehav, medan
den som endast har körkort med behörighet B och taxiförarlegitimation
inte kommer att bli anmäld, trots att samma medicinska förhållanden
föreligger och trots att samma medicinska krav gäller för behörighet D
som för taxiförarlegitimation.
Med hänsyn till den känsliga relationen mellan läkare och patient vid
en anmälan och med hänsyn till gällande sekretessregler anser Transport-
styrelsen således att en bibehållen lydelse av 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen
troligen kommer att innebära att anmälan sker i färre fall än om före-
slagen ändring införs.	221

Det är också angeläget att innehavare av taxiförarlegitimation som inte	Prop. 2011/12:25
medverkar till fortsatt undersökning eller utredning kan anmälas till	Bilaga 4
Transportstyrelsen för ytterligare utredning, så att lämpligheten att
inneha taxiförarlegitimation kan bedömas av myndigheten efter krav på
ingivande av läkarintyg om detta bedöms befogat.
När det gäller bestämmelsen i 3 kap. 12 § körkortslagen om krav på
regelbunden läkarundersökning avseende behörigheterna C, CE, D och
DE bör också noteras att någon motsvarighet inte gäller för innehavare
av taxiförarlegitimation (jämför prop. 1997/98:63 En reformerad yrkes-
trafiklagstiftning (avsnitt 10. l) och såvitt framgår inte heller planeras (se
prop. 2009/10:209 Ålderskrav vid buss- och taxitransporter avsnitt
5.2.3). Olämplighet att inneha taxiförarlegitimation kommer därför inte
att uppmärksammas genom sådan läkarundersökning.
Sammanfattningsvis anser Transportstyrelsen att 3 kap. 5 § yrkes-
trafiklagen bör ändras på motsvarande sätt som har föreslagits av rege-
ringen avseende 10 kap. 2 § körkortslagen.

Konsekvensutredning

Syftet med ändringen är att fler personer som är medicinskt olämpliga att ha taxiförarlegitimation, eller vars lämplighet i vart fall bör utredas, ska anmälas till Transportstyrelsen. Syftet är således att uppnå en ökad trafiksäkerhet.

De som berörs av regleringen är innehavare av taxiförarlegitimation, läkare, Transportstyrelsen och arbetsgivare.

Enligt Transportstyrelsens bedömning innebär förslaget att fler personer som har taxiförarlegitimation kommer att förlora sin behörighet eller få denna behörighet förenad med villkor om läkarintyg. I förlängningen bedöms förslaget innebära en ökad trafiksäkerhet. Några kostnadsmässiga konsekvenser i övrigt bedöms inte uppkomma.

EG-rätten innehåller inte några bestämmelser om läkares anmälnings- plikt för taxiförare. Behörighet att köra taxi är i övrigt inte harmoniserat inom EU. Förslaget bedöms därför inte strida mot EG-rätten men går utöver de skyldigheter som gäller enligt EG-rätten. Några övriga inter- nationella regler av betydelse i denna fråga föreligger inte.

222

Lagförslaget i betänkandet SOU 2008:130 (i aktuella delar)

Förslag till ny körkortslag

1 kap. Innehåll och begrepp

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om

–körkortsbehörighet och förarbehörighet (2, 3 och 4 kap.),

–behörighetsbevis varmed avses körkort, förarbevis eller särskilt förarbevis (3 och 4 kap.),

–körkortstillstånd (3 kap.),

–övningskörning (5 kap.),

–behörighetsingripande (6 kap.),

–utländska körkort (7 kap.),

–tillstånd och tillsyn (8 kap.),

–överklagande (9 kap.),

–ansvar (10 kap.) och

–bemyndiganden (11 kap.).

2 § Bestämmelser om behörighet att köra vissa fordon i yrkesmässig trafik finns i yrkestrafiklagen (1998:490).

Bestämmelser om grundläggande kompetens och fortbildning av förare som utför transporter med vissa motorfordon m.m. finns i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens.

3 § Fordons- och viktbegreppen i denna lag har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

4 § Med permanent bosättning avses i denna lag bosättning under minst 185 dagar varje kalenderår

1.till följd av personlig och yrkesmässig anknytning, eller

2.om yrkesmässig anknytning saknas, till följd av personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och den plats där personen bor.

En person som har yrkesmässig anknytning till en annan plats än den till vilken han eller hon har personlig anknytning och som därför omväxlande bor på olika platser i två eller flera stater ska dock anses vara permanent bosatt i den stat till vilken han eller hon har personlig anknytning under förutsättning att personen regelbundet återvänder dit. Detta villkor behöver dock inte uppfyllas om personen bor i en stat för att genomföra en tidsbegränsad uppgift.

Studier vid universitet eller annan utbildningsanstalt medför inte att den permanenta bosättningen ändras.

5 § Med EES-körkort avses i denna lag körkort utfärdat i en annan stat inom EES än Sverige.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

223

2 kap. Behörigheter

1 § Personbil, lastbil, buss, moped klass I, motorcykel, terrängvagn, traktor med gummihjul, motorredskap klass I och motorredskap klass II får köras endast av den som har behörighet att köra fordonet. Har släpfordon kopplats till en bil ska föraren ha behörighet även för släpfordonet.

Körkortsbehörighet anges enligt följande.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

Kategori	Ger behörighet att köra					Ger även
Kategori	Ger behörighet att köra					behörighet
						enligt
AM	a) Moped klass I
	b) Moped klass II
	c) Traktor
	d) Motorredskap klass II.
A1	a) Motorcykel på två hjul vars
	motor har en cylindervolym av
	högst 125 kubikcentimeter, med
	en nettoeffekt av högst 11 kW
	och ett		effekt/viktförhållande
	som inte överstiger 0,1 kW/kg.
	b)	Motordriven		trehjuling	med
	en nettoeffekt av högst 15 kW.
A2	Motorcykel på två hjul med en					a) AM
	nettoeffekt av högst 35 kW och					b) A1
	ett	effekt/viktförhållande			som
	inte överstiger 0,2 kW/kg och
	som,		om	fordonets
	originalutförande			har ändrats,
	har sitt ursprung i ett fordon
	med högst den dubbla effekten.
A	a) Motorcykel på två hjul					a) AM
	b)	Motordriven		trehjuling	med	b) A1
	en nettoeffekt högre än 15 kW,					c) A2
	om innehavaren har fyllt 21 år.
B	a) Personbil med en totalvikt av					AM
	högst 3 500 kg och lätt lastbil.
	Till ett sådant fordon får
	kopplas en släpvagn

1.med en totalvikt som inte överstiger 750 kg, eller

2.med en totalvikt som över- stiger 750 kg, om fordons- kombinationens totalvikt inte överstiger 3 500 kg.

b) Terrängvagn

c) Motorredskap klass I

d) Fyrhjuling	224

	e)	Motordriven	trehjuling, om
	innehavaren har fyllt 21 år.
BE	Fordonskombination som består				AM
	av ett dragfordon som omfattas
	av kategori B och en släp- eller
	påhängsvagn med en totalvikt
	av högst 3 500 kg.
C1	Lastbil som är konstruerad och				AM
	tillverkad för högst åtta passa-
	gerare utöver		föraren	och
	personbil med en totalvikt över
	3 500 kg men inte över 7 500
	kg. Till ett sådant fordon får
	kopplas en släpvagn med en
	totalvikt av högst 750 kg.
C1E	a)	Fordonskombination		som	a) AM
	består av ett dragfordon som				b) BE
	omfattas av kategori C1 och en				c) D1E, om
	släp- eller påhängsvagn med en				D1 innehas
	totalvikt över 750 kg, om
	fordonskombinationens			total-
	vikt inte överstiger 12 000 kg.
	b)	Fordonskombination		som
	består av ett dragfordon som
	omfattas av kategori B och en
	släp- eller påhängsvagn med en
	totalvikt över 3 500 kg, om
	fordonskombinationens totalvikt
	inte överstiger 12 000 kg.

CTung lastbil och personbil som AM inte omfattas av kategori B. Till

ett sådant fordon får kopplas en släpvagn med en totalvikt av högst 750 kg.

CE	Fordonskombination som består			a) AM
	av ett dragfordon som omfattas			b) BE
	av kategori C och en släp- eller			c) D1E, om
	påhängsvagn	med en totalvikt		D1 innehas
	över 750 kg.			d) DE, om
				D innehas
D1	Buss som är	konstruerad och		AM
	tillverkad för högst 16 passa-
	gerare utöver föraren och med
	en längd som		inte överstiger
	8 meter. Till	ett	sådant fordon
	får kopplas en släpvagn med en
	totalvikt av högst 750 kg.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

225

D1E	Fordonskombination som består	a) AM
	av ett dragfordon som omfattas	b) BE
	av kategori D1 och en släpvagn
	med en totalvikt över 750 kg.
D	Buss. Till ett sådant fordon får	AM
	kopplas en släpvagn med en
	totalvikt av högst 750 kg.
DE	Fordonskombination som består	a) AM
	av ett dragfordon som omfattas	b) BE
	av kategori D och en släpvagn
	med en totalvikt över 750 kg.

2 § Den som har körkortsbehörighet kategori B och med godkänt resultat har genomgått ett särskilt körprov har rätt att köra en fordonskombina- tion som består av en personbil eller lätt lastbil och en tillkopplad släp- vagn med en totalvikt över 750 kg, om fordonskombinationens totalvikt överstiger 3 500 kg men inte 4 250 kg.

3 § Moped klass II, snöskoter och terränghjuling får köras endast av den som har behörighet att köra fordonet.

Förarbehörighet anges enligt följande.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

Förarbevis	Ger behörighet att köra
Förarbevis för moped klass II	Moped klass II
Förarbevis för snöskoter	Snöskoter
Förarbevis för terränghjuling	Terränghjuling

Undantag

4 § Kravet på körkortsbehörighet eller förarbehörighet enligt 1–3 §§ gäller inte vid färd med fordon inom ett inhägnat järnvägs-, fabriks- eller tävlingsområde eller annat liknande inhägnat område.

5 § Kravet på körkortsbehörighet enligt 1 § för att köra traktor med gummihjul och motorredskap klass II gäller endast vid färd på väg.

6 § Inom garage-, verkstads- eller bensinstationsområde får den som har körkortsbehörighet kategori B köra alla fordon som kräver körkorts- behörighet eller förarbehörighet.

7 § En polis som har körkortsbehörighet kategori B får i tjänsteutövning köra en kortare sträcka med alla fordon som kräver körkortsbehörighet eller förarbehörighet.

Särskilt förarbevis

8 § Vid höjd beredskap eller när regeringen har beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt får den som har

226

körkortsbehörighet kategori B och har ett särskilt förarbevis köra det slag	Prop. 2011/12:25
av fordon som anges i det särskilda förarbeviset.	Bilaga 5
I övrigt ska bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar gälla det
särskilda förarbeviset.

3 kap. Körkortsbehörighet

Allmänt

1 § Körkortsbehörighet får beslutas för den som

1.har körkortstillstånd,

2.är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex månader,

3.uppfyller ålderskravet för körkortsbehörigheten enligt 8 § och

4.har avlagt godkänt förarprov.

Har en körkortsbehörighet blivit ogiltig enligt 23 § första stycket 3 eller andra stycket får ett nytt beslut om körkortsbehörighet fattas utan att förarprov avlagts.

För beslut om körkortsbehörighet efter återkallelse eller vid ersättning av utländska körkort gäller bestämmelserna i 6 och 7 kap.

2 § Körkortsbehörighet får inte beslutas för den som har ett giltigt EES- körkort eller för den vars behörighet är föremål för åtgärd som är att likställa med återkallelse eller omhändertagande enligt 6 kap.

Körkortstillstånd

3 § Körkortstillstånd får beslutas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av ett fordon som kräver körkortsbehörighet. Ett körkortstillstånd gäller endast under en viss tid.

Lämplighet med hänsyn till de personliga förhållandena förutsätter att sökanden inte är opålitlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.

Lämplighet med hänsyn till de medicinska förhållandena förutsätter att sökanden har tillfredsställande syn för att köra fordon av det slag som ansökan avser och i övrigt uppfyller de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten.

4 § Den som har eller ansöker om körkortstillstånd eller körkorts- behörighet är skyldig att genomgå sådan läkarundersökning, blod- provstagning eller annan liknande undersökning som behövs för den prövning som avses i 3 § andra och tredje styckena eller annars i denna lag.

5 § Ett körkortstillstånd ska förklaras ogiltigt om innehavaren begär det. Beslutet får begränsas till att avse viss eller vissa kategorier av körkorts- behörighet.

227

Villkor

6 § Ett körkortstillstånd eller en körkortsbehörighet får förenas med de villkor som är nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt.

Spärrtid

7 § Om det vid prövningen av en ansökan om körkortstillstånd finns hinder mot att meddela körkortstillstånd på grund av sökandens person- liga förhållanden, ska en tid bestämmas före vars utgång körkorts- behörighet inte får beslutas (spärrtid). Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år.

Ålderskrav

8 § För körkortsbehörighet ska sökanden ha fyllt

a)15 år för kategori AM,

b)16 år för kategori A1,

c)18 år för kategori A2, B, BE, C1 och C1E,

d)20 år för kategori A om sökanden har haft kategori A2 i minst två

år,

e)21 år för kategori C, CE, D1 och D1E,

f)24 år för kategori A i annat fall än d), samt för kategori D och DE.

I stället för vad som sägs i första stycket för kategori C, CE, D, D1, D1E och DE gäller de lägre ålderskrav som framgår av lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens om sökanden har ett sådant yrkes- kompetensbevis eller en sådan hävdvunnen rättighet som framgår av den lagen.

Särskilda behörighetskrav

9 § Körkortsbehörighet för kategori C1, C, D1 och D får endast beslutas för den som har körkortsbehörighet kategori B.

Förarprov

10 § Ett förarprov består av ett kunskapsprov och ett körprov, om inte annat sägs i 12 eller 13 §§.

Förarprov får avläggas av den som

1.har körkortstillstånd,

2.är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex månader,

3.uppfyller ålderskravet för körkortsbehörighet enligt 8 §,

4.uppfyller kravet på riskutbildning enligt 15 §, och

5.för körkortsbehörighet kategori AM genomgått utbildning enligt lagen (0000:00) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar.

Ett förarprov får inte avläggas om spärrtid löper eller av den som har ett giltigt EES-körkort.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

228

11 § Körkortstillstånd krävs inte vid ett körprov, om sökanden redan har	Prop. 2011/12:25
körkortsbehörighet som utan något medicinskt skäl har villkorats till att	Bilaga 5
avse fordon utan kopplingspedal och körprovet ska ske för att upphäva
villkoret för körkortsbehörigheten eller om körprovet utgör en del av den
medicinska bedömningen för beslut om körkortstillstånd.

12 § Ett förarprov består endast av ett körprov om prövningen avser

1.körkortsbehörighet för kategori A2 för den som har kategori A1 sedan minst två år, eller

2.körkortsbehörighet för kategori A för den som har kategori A1 eller A2 sedan minst två år.

13 § Förarprov för körkortsbehörighet kategori AM består endast av ett kunskapsprov.

14 § Sökanden ska godkännas i förarprovet om det visar att han eller hon har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt och miljösynpunkt bör krävas för behörigheten i fråga.

Sökande för körkortsbehörighet kategori AM ska godkännas i förar- provet, om det visar att han eller hon har de kunskaper som från trafik- säkerhetssynpunkt och miljösynpunkt bör krävas för behörigheten i fråga.

Riskutbildning

15 § För körkortsbehörighet kategori A1, A2, A och B ska sökanden ha genomgått en utbildning om sådan körning som är förenad med risker (riskutbildning). En genomförd riskutbildning får tillgodoräknas under viss tid, dock längst till dess att beslut om den körkortsbehörighet utbild- ningen avsett har fattats.

Riskutbildning krävs dock inte

1.om innehavaren av körkortsbehörighet har förelagts att komma in med bevis om godkänt förarprov enligt 11 kap. 2 §, eller

2.vid körprov för att upphäva villkor med begränsning till fordon utan kopplingspedal.

Körkort

16 § När ett beslut om körkortsbehörighet har fattats ska ett körkort utfärdas som behörighetsbevis.

Ett körkort ska förses med en mikroprocessor som innehåller de uppgifter som anges på körkortet.

Den administrativa giltighetstiden

17 § Ett körkort ska ha en administrativ giltighetstid och ska ersättas med ett nytt körkort innan den tiden löpt ut.

229

För körkortsbehörighet kategori AM, A1, A2, A, B och BE ska	Prop. 2011/12:25
körkortet ersättas inom 10 år från beslutet om behörighet. Körkortet ska	Bilaga 5
därefter ersättas vart tionde år.
För körkortsbehörighet kategori C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE
ska körkortet ersättas inom 5 år från beslutet om behörighet. Körkortet
ska därefter ersättas vart femte år.
Ett körkort ska också ersättas med ett nytt körkort om någon uppgift i
det har ändrats. I sådant fall får meddelas föreläggande om att ersätta
körkortet.
18 § Ett körkort får ersättas med ett motsvarande körkort, duplikat, om
det har förstörts eller kommit bort.
19 § Ersättning av körkort som har förstörts eller kommit bort får ske om
sökanden är permanent bosatt i Sverige. Ersättning av körkort i andra fall
får ske om sökanden är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i
minst sex månader.
Trots vad som sägs i första stycket får ersättning av körkort ske om
sökanden har svensk körkortsbehörighet och är bosatt i en stat utanför
EES.
För ersättning enligt 17 § tredje stycket krävs att sökanden visar att
föreskrivna krav på medicinsk lämplighet är uppfyllda.
20 § Ett körkort är ogiltigt om
1. körkortsbehörigheten är ogiltig,
2. det har ersatts med ett annat körkort,
3. den administrativa giltighetstiden har löpt ut, eller
4. det inte har ersatts efter föreläggande.
Skyldighet att medföra körkort
21 § Den som kör ett fordon som kräver körkortsbehörighet enligt denna
lag ska ha med sig ett giltigt körkort.
På begäran av polis eller bilinspektör ska körkortet lämnas över för
kontroll.
Prövotid
22 § För en körkortsbehörighet som beslutats efter godkänt förarprov
gäller en prövotid av två år från dagen för beslut om körkortsbehörighet.
För den som redan har en giltig körkortsbehörighet med prövotid ska
prövotiden endast omfatta vad som kan återstå av prövotiden för den
först beslutade körkortsbehörigheten.
Första stycket gäller inte för körkortsbehörighet kategori AM.
Giltighet av körkortsbehörighet
23 § En körkortsbehörighet är ogiltig
1. om den har återkallats,
2. om körkortet har omhändertagits,	230

3. för kategori C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE om körkortet inte	Prop. 2011/12:25
har ersatts inom den administrativa giltighetstiden,	Bilaga 5

4.om körkortet har ersatts med ett EES-körkort, eller

5.om innehavaren har ett eller flera giltiga EES-körkort och inte efter uppmaning anger vilket av körkorten som ska behållas eller anger att ett annat än det svenska körkortet ska behållas.

En körkortsbehörighet ska förklaras ogiltig om innehavaren begär det. Beslutet får begränsas till att avse viss eller vissa kategorier av körkorts- behörighet.

4 kap. Förarbehörighet

Allmänt

1 § Förarbehörighet får beslutas för den som

1.uppfyller ålderskravet för förarbehörigheten enligt 3 §,

2.har avlagt godkänt kunskapsprov, och

3.har genomgått utbildning enligt lagen (0000:00) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar, om förarbehörig- heten avser sådant fordon.

Har en förarbehörighet blivit ogiltig på innehavarens egen begäran får ett nytt beslut om förarbehörighet fattas utan att utbildning enligt lagen (0000:00) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar genomgåtts och kunskapsprov avlagts.

För beslut om förarbehörighet efter återkallelse gäller bestämmelserna

i6 kap.

2 § Ett förarbehörighet får förenas med de villkor som är nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt.

Ålderskrav

3 § För förarbehörighet ska sökanden ha fyllt

a)15 år för förarbehörighet för moped klass II och

b)16 år för förarbehörighet för snöskoter och terränghjuling.

Förarprov

4 § Ett förarprov består av ett kunskapsprov.

Förarprov får avläggas av den som uppfyller ålderskravet för förar- behörigheten.

Ett förarprov får inte avläggas för en förarbehörighet för vilken spärrtid löper.

5 § Sökanden ska godkännas i förarprovet om det visar att han eller hon har de kunskaper som från trafiksäkerhetssynpunkt och miljösynpunkt bör krävas för behörigheten i fråga.

231

Förarbevis

6 § När ett beslut om förarbehörighet har fattats ska ett förarbevis utfärdas som behörighetsbevis.

Den administrativa giltighetstiden

7 § Ett förarbevis ska ha en administrativ giltighetstid och ska ersättas med ett nytt förarbevis innan den tiden löpt ut.

8 § För förarbehörighet ska förarbeviset ersättas inom 10 år från beslutet om behörighet. Förarbeviset ska därefter ersätts vart tionde år.

9 § Ett förarbevis får ersättas med ett motsvarande förarbevis, duplikat, om det har förstörts eller kommit bort. Ett förarbevis ska också ersättas med ett nytt förarbevis om någon uppgift i det har ändrats. I sådant fall får meddelas föreläggande om att ersätta förarbeviset.

10 § Ett förarbevis är ogiltigt om

1.förarbehörigheten är ogiltig,

2.det har ersatts av ett annat förarbevis som gäller samma förar- behörighet,

3.den administrativa giltighetstiden har löpt ut, eller

4.det inte har ersatts efter föreläggande.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

Skyldighet att medföra förarbevis

11 § Den som kör ett fordon som kräver förarbehörighet enligt denna lag ska ha med sig ett giltigt förarbevis eller körkort.

På begäran av polis eller bilinspektör ska förarbeviset lämnas över för kontroll.

Giltighet av behörighet

12 § En förarbehörighet är ogiltig om

1.den har återkallats, eller

2.förarbeviset har omhändertagits.

En förarbehörighet ska också förklaras ogiltig om innehavaren begär det.

5 kap. Övningskörning Allmänt

1 § Med övningskörning avses övning i att köra fordon enligt de förut- sättningar som anges i 2–10 §§ för att förvärva körkortsbehörighet, förarbehörighet eller rättighet som avses i 2 kap. 2 §. Övningskörning för att förvärva körkortsbehörighet får ske privat, i trafikskola, inom Försvarsmakten, polisväsendet eller på en nationellt fastställd kurs i

232

gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbild- ning i fristående skola.

Övningskörning för körkortsbehörighet

Krav på den som övar

2 § Den som övningskör ska ha körkortstillstånd om övningen avser bil, motorcykel eller moped klass I.

Vid privat övningskörning för kategori B ska den som övar ha genom- gått introduktionsutbildning tillsammans med sin eller en av sina hand- ledare.

Körkortstillstånd krävs inte för den som redan har en körkortsbehörig- het, som utan något medicinskt skäl har villkorats till att avse fordon utan kopplingspedal, och övningskörningen ska ske med ett fordon med kopplingspedal för att upphäva villkoret för körkortsbehörigheten.

3 § För att få övningsköra ska den som övar ha fyllt

a)14 år och nio månader för kategori AM,

b)16 år för kategori A1 och B,

c)17 år och 6 månader för kategori A2,

d)20 år för kategori A om han eller hon haft kategori A2 i minst två år,

e)23 år och 6 månader för kategori A i annat fall än under d),

f)18 år för kategori BE, C1 och C1E samt för sådan rättighet som anges i 2 kap. 2 §,

g)20 år för kategori C, CE, D1 och D1E,

h)23 år för kategori D och DE.

Andra ålderskrav kan gälla för den som övningskör under utbildning enligt lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens.

4 § För att få övningsköra för körkortsbehörighet för kategori BE, C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE samt för att förvärva sådan rättighet som anges i 2 kap. 2 § ska den som övar ha kategori B eller ha haft körkortsbehörighet för det slags fordon som övningskörningen avser.

Uppsikt under övningskörning

5 § Övningskörning ska ske under uppsikt av någon som är lämplig och har erfarenhet att köra fordon av det slag som övningskörningen avser. Den som har uppsikt under övningskörningen är att anse som förare av fordonet.

6 § Privat övningskörning ska ske under uppsikt av den som är godkänd handledare för den som övningskör. Sådant godkännande får meddelas för den som

1.har körkortsbehörighet för fordon av det slag körningen avser eller såvitt avser sådan rättighet som anges i 2 kap. 2 § har förvärvat rättig- heten,

2.under sammanlagt minst fem av de senaste tio åren haft körkorts- behörighet eller sådan rättighet som anges i 2 kap. 2 § och

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

233

3. har genomgått introduktionsutbildning, om det är fråga om övnings-	Prop. 2011/12:25
körning för körkortsbehörigheten kategori B.	Bilaga 5
Den vars körkortsbehörighet har varit återkallad med spärrtid enligt
6 kap. 8 §, får godkännas som handledare endast om

1.ingen spärrtid har löpt under de senaste tre åren före ansökan,

eller

2.återkallelse har meddelats enligt 6 kap. 4 § 2–4 och den spärrtid som löpt under de senaste tre åren före ansökan inte överstiger tre månader.

Med återkallelse enligt andra stycket avses även återkallelse tills vidare enligt 6 kap. 7 § och med spärrtid även sådan giltighetstid som beslutats enligt 6 kap. 7 §.

7 § Ett godkännande som handledare enligt 6 § är ogiltigt, om hand- ledarens körkortsbehörighet har återkallats enligt 6 kap. 4 §, återkallats tills vidare enligt 6 kap. 7 § eller återkallats villkorligt enligt 6 kap. 14 §.

Ett godkännande ska också förklaras ogiltigt om handledaren eller den som övningskör begär det.

Övningskörning för förarbehörighet

Krav på den som övar

8 § Övningskörning för förarbehörighet för moped klass II, snöskoter och terränghjuling får endast ske inom ramen för sådan utbildning som anges i lagen (0000:00) om utbildning av förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar.

9 § För att få övningsköra ska den som övar ha fyllt

a)14 år och nio månader för moped klass II och

b)15 år och nio månader för snöskoter eller terränghjuling.

Uppsikt under övningskörning

10 § Den som har uppsikt under övningskörningen är att anse som förare av fordonet.

6 kap. Behörighetsingripande Inledning

1 § Ett behörighetsingripande kan ske genom återkallelse av behörighet eller genom att en varning meddelas behörighetshavaren.

2 § Ett ingripande med anledning av brottslig gärning ska när det gäller frågan om brott föreligger grunda sig på en lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt föreläggande om ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan författning.

234

Med svensk dom jämställs vid tillämpningen av denna lag brottmåls-	Prop. 2011/12:25
dom eller annat likvärdigt avgörande som har meddelats av en utländsk	Bilaga 5
domstol eller någon annan utländsk myndighet.
3 § Vad som i detta kapitel sägs om körkortsbehörighet gäller även för
körkortstillstånd.
Återkallelse
4 § En körkortsbehörighet ska återkallas om
1. innehavaren har gjort sig skyldig till

a)grov vårdslöshet i trafik enligt 1 § andra stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

b)rattfylleri enligt 4 § ovannämnda lag,

c)grovt rattfylleri enligt 4 a § samma lag eller

d)brott mot 30 § första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg eller 10 kap. 2 § första, andra eller tredje stycket järnvägslagen (2004:519),

2. innehavaren har gjort sig skyldig till smitning enligt 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,

3. innehavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller

itrafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,

4. innehavaren i annat fall gjort sig skyldig till brott mot 3 § lagen om straff för vissa trafikbrott eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt eller vid förande av ett motor- drivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångs- ställe, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa,

5. innehavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkortsbehörighet,

6. innehavarens förutsättningar för att köra ett fordon som kräver körkortsbehörighet är så väsentligt begränsade på grund av sjukdom, skada eller dylikt att han eller hon från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha behörigheten,

7. innehavaren inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg eller intyg om godkänt förarprov eller del av sådant prov, eller

8. hinder mot beslut om behörighet förelåg vid tiden för beslutet och hindret fortfarande består.

5 § En förarbehörighet för moped klass II snöskoter och terränghjuling ska återkallas om

1. innehavaren har gjort sig skyldig till

a)grov vårdslöshet i trafik enligt 1 § andra stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

b)rattfylleri enligt 4 § ovannämnda lag,

c)grovt rattfylleri enligt 4 a § samma lag eller

235

d) brott mot 30 § första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg eller 10 kap. 2 § första, andra eller tredje stycket järnvägslagen (2004:519),

2.innehavaren har gjort sig skyldig till smitning enligt 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,

3.innehavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller

itrafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,

4.innehavaren i annat fall gjort sig skyldig till brott mot 3 § lagen om straff för vissa trafikbrott eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt eller vid förande av ett motor- drivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångs- ställe, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa, eller

5.hinder mot beslut om behörighet förelåg vid tiden för beslutet och hindret fortfarande består.

6 § Återkallelse enligt 4–5 §§ får begränsas till att avse viss eller vissa körkortsbehörigheter eller förarbehörigheter.

7 § En behörighet ska återkallas tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att behörigheten kommer att återkallas villkorligt enligt 14 § på grund av 4 § 1 b) eller c) eller slutligt på någon av de grunder som avses i 4 § 1–6 och 5 §.

Spärrtid

8 § Vid återkallelse enligt 4 § 1–5 och 5 § ska det bestämmas en tid inom vilken en ny behörighet inte får beslutas (spärrtid). Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år. Vid grov vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri ska spärrtiden bestämmas till lägst ett år.

Vid trafiknykterhetsbrott på grund av alkoholförtäring gäller särskilda bestämmelser i lagen (0000:00) om alkolås.

Omhändertagande av behörighetsbevis

9 § Ett behörighetsbevis ska omhändertas

1.om innehavaren vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn har visat tydliga tecken på påverkan av alkohol eller annat ämne,

2.om det på sannolika skäl kan antas att behörigheten kommer att återkallas enligt 4 § 1, 4 och 8 eller 5 § 1, 4–5,

3.om behörighetshavaren till följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar förutsättningar att köra fordon som kräver körkortsbehörighet på ett trafiksäkert sätt,

4.om behörighetsbeviset är ogiltigt enligt 3 kap. 20 § eller 4 kap. 9 §

eller

5.om ett utländskt körkort är ogiltigt på grund av att förutsättningarna i

7 kap. 3–5 §§ inte är uppfyllda.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

236

Om ett behörighetsbevis ska omhändertas på grund av brott som avses i 4 § 4 eller 5 § 4 får innehavaren medges rätt att under 48 timmar närmast efter omhändertagandet köra det slag av fordon som behörig- hetsbeviset avser, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten.

10 § Om ett fordon körs i strid mot denna lag eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen, ska polisen hindra fortsatt färd, om den kan vara en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller ställa till svåra problem på annat sätt.

Varning

11 § I stället för att behörigheten återkallas ska innehavaren varnas i sådana fall som avses i 4 § 2–5 och 5 § 2–4, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Detsamma gäller om innehavaren brutit mot 4 § första stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 30 § första stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg eller 10 kap. 2 § första stycket järnvägslagen (2004:519) och alkoholkoncentrationen under eller efter färden inte uppgått till 0,5 promille i blodet eller 0,25 milligram per liter i utandningsluften.

Särskilda bestämmelser vid behörighetsingripande

12 § Om ett behörighetsbevis har varit omhändertaget eller återkallat tills vidare under minst så lång tid som skulle ha bestämts som spärrtid, får det när återkallelsen slutligt avgörs beslutas att ytterligare ingripande inte ska ske.

13 § Har någon ny omständighet inträffat eller blivit känd sedan ett beslut om återkallelse, varning eller spärrtid har vunnit laga kraft, får återkallelsen eller varningen hävas eller spärrtiden kortas eller ersättas med varning, om det finns synnerliga skäl.

14 § En återkallelse enligt 4 § 1 av körkortsbehörighet får ske villkorligt om behörighetshavaren efter alkoholförtäring har brutit mot 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Närmare bestämmelser om förutsättningar för att meddela villkorlig återkallelse finns i lagen (0000:00) om alkolås.

15 § Föreligger synnerliga skäl får med avvikelse från denna lag åter- kallelse underlåtas eller spärrtid sättas ned, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Om återkallelse underlåts får varning meddelas i stället.

Läkares anmälningsplikt

16 § Om en läkare vid undersökning av en innehavare av körkorts- behörighet finner att han eller hon av medicinska skäl är olämplig att ha sådan behörighet, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

237

inte göras, om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer	Prop. 2011/12:25
att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon	Bilaga 5
eller om det är uteslutet att körkortshavaren fortsättningsvis kommer att
kunna köra sådant fordon.
Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner det sanno-
likt att han eller hon av medicinska skäl är olämplig att ha sådan
behörighet och körkortshavaren motsätter sig fortsatt utredning, får
läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen.
Ny behörighet efter återkallelse
17 § Efter återkallelse får beslut om körkortsbehörighet inte fattas förrän
giltighetstid för återkallelse eller spärrtid har löpt ut.

18 § Efter återkallelse får en ny körkortsbehörighet beslutas endast efter prövning enligt 3 kap. om

1.en spärrtid eller giltighetstid för återkallelse har bestämts till mer än ett år, eller

2.återkallelsen har grundats på 4 § 1–5 och prövotid enligt 3 kap. 22 § löpte för sökanden vid tidpunkten för den händelse som medförde att behörigheten återkallades.

19 § Om kravet i 18 § inte gäller får en ny körkortsbehörighet beslutas

1.om sökanden har körkortstillstånd och återkallelsen har grundats på 4 § 1, 5, 6 eller 7,

2.utan ytterligare prövning om återkallelsen har grundats på 4 § 2–4. Efter ett beslut om återkallelse enligt 4 § 2–4 får Transportstyrelsen

dock besluta att en ansökan om körkortstillstånd ska ges in. Ett sådant beslut får Transportstyrelsen meddela om det före beslut om ny körkorts- behörighet har framkommit omständigheter som ger anledning att då pröva lämpligheten av att meddela körkortstillstånd.

20 § Om beslutet om återkallelse innefattar krav som ska uppfyllas innan nytt beslut om behörighet kan meddelas, gäller dessa krav i stället för vad som sägs i 18 och 19 §§.

Detsamma gäller beslut som fattas efter beslut om återkallelse men innan giltighetstiden för återkallelse tills vidare eller spärrtiden löpt ut.

21 § Efter återkallelse får ansökan om förarbehörighet inte prövas förrän giltighetstid för återkallelse eller spärrtid har löpt ut.

Trots vad som anges i första stycket får ansökan om förarbehörighet prövas innan

1.spärrtid löpt ut enligt 3 kap. 7 §, eller

2.spärrtid eller giltighetstid för återkallelse tills vidare löpt ut om åter- kallelse skett enligt 4 § 5.

22 § Efter återkallelse av förarbehörighet för moped klass II, snöskoter eller terränghjuling får, om spärrtid eller tid för behörighetens ogiltighet bestämts till mer än ett år, ny förarbehörighet beslutas endast om

sökanden har avlagt förarprov.

238

7 kap. Utländska körkort	Prop. 2011/12:25
Allmänt	Bilaga 5
Allmänt
1 § Den som har fyllt 15 år och är bosatt utomlands men tillfälligt vistas
här får, även om bestämmelserna i 2 kap. 1 och 3 §§ inte är uppfyllda,
köra en moped klass II som han eller hon har fört in i landet, om fordonet
uppfyller de villkor som gäller för sådana fordon i hemlandet och han
eller hon har rätt att köra fordonet där utan körkort eller därmed jämförlig
handling.
För den som är bosatt i en stat utanför EES gäller vad som sägs i första
stycket även för moped klass I.
2 § Den som har fyllt 16 år och är bosatt utomlands men tillfälligt vistas
här får även om bestämmelserna i 2 kap. 3 § inte är uppfyllda köra en
snöskoter eller en terränghjuling som han eller hon har fört in i landet,
om fordonet uppfyller de villkor som gäller för sådana fordon i
hemlandet och han eller hon har rätt att köra fordonet där utan körkort
eller därmed jämförlig handling.
Giltighet i Sverige av EES-körkort
3 § Ett EES-körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll om
a) innehavaren uppfyller de ålderskrav som anges i 3 kap. 8 §,
b) EES-körkortet är giltigt i den utfärdande staten och
c) EES-körkortet inte har bytts ut mot ett svenskt körkort.
Ett EES-körkort gäller inte i Sverige om innehavaren haft ett svenskt
körkort som fortfarande är omhändertaget, körkortsbehörigheten fort-
farande är återkallad eller körkortshavaren i fall som avses i 3 kap. 23 §
första stycket 5 har förklarat att han eller hon vill behålla det svenska
körkortet.
Om innehavaren av ett sådant körkort är permanent bosatt i Sverige,
gäller även bestämmelserna om villkor i 3 kap. 6 §.
Giltighet i Sverige av körkort utfärdade av tredje land
4 § Ett körkort som är utfärdat av tredje land gäller i Sverige enligt sitt
innehåll om innehavaren uppfyller de ålderskrav som anges i 3 kap. 8 §
och körkortet är giltigt i den utfärdande staten samt körkortet

1.är utformat i överensstämmelse med någon av förebilderna för nationella körkort i de konventioner om vägtrafik som har undertecknats

iParis den 24 april 1926, Genève den 19 september 1949 eller Wien den 8 november 1968,

2.är utfärdat på engelska, tyska eller franska, eller i annat fall åtföljs av en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till svenska, danska eller norska samt är försett med fotografi av körkortshavaren alternativt åtföljs av en identitetshandling försedd med fotografi, eller

3.åtföljs av ett internationellt körkort utfärdat enligt någon av de omnämnda konventionerna om vägtrafik av en stat i vilken körkorts- havaren vid tiden för utfärdandet var permanent bosatt.

239

5 § Ett körkort som är utfärdat av tredje land gäller i Sverige i ett år från det att innehavaren är folkbokförd i Sverige.

Ett körkort utfärdat i Schweiz eller Japan är giltigt även under den tid en ansökan om ersättning enligt 12 § prövas.

6 § Ett körkort utfärdat av tredje land ger inte rätt att köra en svensk- registrerad lastbil eller buss i förvärvsverksamhet för transport av personer eller gods.

Ingripande mot utländska körkort

7 § Om det finns grund för ett sådant behörighetsingripande som avses i 6 kap., ska ett utländskt körkorts giltighet i Sverige prövas.

Vid prövningen tillämpas de bestämmelser som gäller vid ingripande mot körkortsbehörighet i Sverige.

Ersättning av EES-körkort

8 § Om innehavaren av ett EES-körkort är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här sedan minst sex månader får EES-körkortet ersättas med ett likvärdigt svenskt körkort.

Om ett EES-körkort i utfärdandelandet är föremål för förfarande som är att likställa med omhändertagande eller återkallelse av körkortet, får det inte ersättas.

9 § Om innehavaren av ett EES-körkort är permanent bosatt i Sverige, får körkortet vid den prövning som avses i 7 § ersättas med ett likvärdigt svenskt körkort. Behörighetsingripandet ska därefter gälla den svenska behörigheten.

10 § Om innehavaren av ett EES-körkort är permanent bosatt i Sverige ska ett EES-körkort som förstörts eller kommit bort ersättas med ett likvärdigt svenskt körkort.

Ersättning av vissa andra körkort

11 § Om innehavaren av ett körkort som är utfärdat i Schweiz eller Japan är permanent bosatt i Sverige, får det körkortet ersättas med ett likvärdigt svenskt körkort, om innehavaren också uppfyller de personliga och medicinska krav som anges i 3 kap. 3 §.

8 kap. Tillstånd och tillsyn

1 § Transportstyrelsen är körkortsmyndighet och prövar frågor enligt denna lag.

Introduktionsutbildning och riskutbildning

2 § Sådan introduktionsutbildning som anges i 5 kap. 6 § första stycket 4 och sådan riskutbildning som anges i 3 kap. 15 § får bedrivas efter tillstånd av Transportstyrelsen.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

240

Tillstånd får meddelas fysisk eller juridisk person som med hänsyn till	Prop. 2011/12:25
personliga och ekonomiska förhållanden och gott anseende bedöms vara	Bilaga 5
lämplig att bedriva en god utbildning.
3 § Transportstyrelsen får återkalla ett tillstånd att bedriva introduktions-
utbildning eller riskutbildning om förutsättningarna enligt 2 § andra
stycket inte längre finns eller om föreskrifter om introduktionsutbildning
eller riskutbildning som meddelats med stöd av 11 kap. 1 § inte
iakttagits. Ett tillstånd får även återkallas på tillståndshavarens begäran.
4 § Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över sådan introduktions-
utbildning och riskutbildning som anges i 2 § första stycket.
Tillsynen ska omfatta att förutsättningarna är uppfyllda och att före-
skrifter om introduktionsutbildning och riskutbildning iakttas.
Den som bedriver introduktionsutbildning eller riskutbildning ska på
begäran av Transportstyrelsen lämna tillträde till lokaler samt ge
upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för
tillsynen.
Förarprov
5 § Förarprov för körkortsbehörighet får anordnas av Vägverket,
Försvarsmakten, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning eller
fristående skola med motsvarande utbildning samt efter tillstånd av
Transportstyrelsen.
6 § Tillstånd att anordna förarprov får meddelas fysisk eller juridisk
person som med hänsyn till personliga och ekonomiska förhållanden och
gott anseende bedöms vara lämplig att bedriva förarprovsverksamhet.
Transportstyrelsen bestämmer vilka förarprov som omfattas av ett sådant
tillstånd.
7 § Förarprov ska avläggas inför den som Transportstyrelsen har
förordnat att förrätta förarprov.
Förordnande som förarprövare får meddelas den som bedöms vara
lämplig och är anställd i Vägverket eller inom Försvarsmakten, är lärare
vid gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning eller fristående skola
med motsvarande utbildning samt den som är verksam hos någon som
har tillstånd att anordna förarprov.
Förordnande enligt andra stycket får inte meddelas eller innehas av
någon som är yrkesverksam som utbildare vid en trafikskola.
Förarprov får avläggas som delprov. Kraven i 3 kap. 1 § första stycket
2 och 3 samt 3 § ska då avse det slutliga godkännandet.
8 § Transportstyrelsen får återkalla ett tillstånd att anordna förarprov om
förutsättningarna enligt 6 § inte längre finns eller om föreskrifter om
anordnande av förarprov som meddelats med stöd av 11 kap. 1 § inte har
iakttagits. Ett tillstånd får också återkallas på tillståndshavarens begäran.
Transportstyrelsen får återkalla ett förordnande att förrätta förarprov
om den som har förordnats inte längre kan anses vara lämplig som förar-	241
	241

prövare eller om föreskrifter om förrättande av förarprov som meddelats	Prop. 2011/12:25
med stöd av 11 kap. 1 § inte har iakttagits. Ett förordnande får också	Bilaga 5
återkallas på den förordnades begäran.
9 § Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över enskilda förarprövare och
över förarprovverksamheten. Tillsynen ska omfatta att förutsättningarna
enligt 5–8 §§ är uppfyllda och att föreskrifter som meddelats med stöd av
11 kap. 1 § iakttas. Den som anordnar förarprov ska på begäran av
Transportstyrelsen lämna tillträde till lokaler samt ge upplysningar och
lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.
Omhändertagande av behörighetsbevis
10 § Polismyndighet eller åklagare får fatta beslut om omhändertagande
av behörighetsbevis enligt 6 kap. 9 §. Även Tullverket eller Kustbevak-
ningen får fatta beslut om omhändertagande enligt 6 kap. 9 § första
stycket 1 och, när det gäller brott som avses i 4 eller 4 a § lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott, enligt första stycket 2 samma
paragraf.
11 § Om ett behörighetsbevis har blivit omhändertaget enligt 6 kap. 9 §
första stycket 1–3 ska Transportstyrelsen utan dröjsmål pröva frågan om
behörigheten ska återkallas tills vidare eller om behörighetsbeviset ska
lämnas tillbaka.
Preliminärt behörighetsingripande
12 § Transportstyrelsen får besluta om ett preliminärt behörighets-
ingripande för godkännande inom viss tid, om det med hänsyn till
omständigheterna och uppgifterna i ärendet finns grundad anledning att
anta att innehavaren av behörigheten är beredd att godta ett beslut om
behörighetsingripande.
Har ett preliminärt beslut fattats, får ärendet inte tas upp på nytt förrän
tiden för godkännande har gått ut. Godkännande som sker efter det att
ärendet har avgjorts är ogiltigt.
Ett godkänt preliminärt beslut gäller som beslut som har vunnit laga
kraft.
Verkställighet av beslut m.m.
13 § Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat anges i
beslutet.
14 § Ett beslut om behörighetsingripande ska delges den som beslutet
rör.
Giltighetstid för återkallelse tills vidare och spärrtid med anledning av
återkallelse räknas från den dag då beslutet delgavs behörighetshavaren
eller från den tidigare dag när behörighetshavaren överlämnat behörig-
hetsbeviset till Transportstyrelsen. Har beslutet föregåtts av ett beslut om
omhändertagande av behörighetsbeviset eller av ett beslut om återkallelse	242

tills vidare av behörigheten, räknas spärrtiden från det först delgivna beslutet. Har giltigheten av beslut om återkallelse av behörighet tills vidare löpt ut när slutligt beslut om behörighetsingripande fattas, ska den tid under vilken behörighetsbeviset varit ogiltigt räknas av från spärr- tiden.

Spärrtiden löper i andra fall från den dag som anges i beslutet.

15 § Ett ogiltigt behörighetsbevis ska överlämnas till Transportstyrelsen.

9 kap. Överklagande

1 § Transportstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får, om inte annat följer av 2 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Transportstyrelsen får föra talan även till förmån för den enskilda parten.

Ett beslut som rör en fysisk person, utom i frågor enligt 8 kap. 2–9 §§, överklagas till den länsrätt inom vars domkrets klaganden är folkbokförd eller, om denne inte är folkbokförd i Sverige, till den länsrätt inom vars domkrets han eller hon vistas. Beslut i frågor enligt 8 kap. 2–9 §§ samt i övriga fall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets beslutet fattades.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 § Ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov får överklagas endast tillsammans med det beslut genom vilket ärendet avgörs.

Andra beslut än som avses i 3 kap. 1 § första stycket 2 i fråga om beslut om behörighet eller om ersättning av behörighet får inte över- klagas.

En uppmaning enligt 3 kap. 23 § första stycket 5 får inte överklagas. Detsamma gäller beslut om omhändertagande av körkortstillstånd och behörighetsbevis enligt 6 kap. 9 § och beslut i fråga om villkor enligt 8 kap. 3 § andra stycket samt beslut i fråga om godkännande vid förar- prov.

10 kap. Ansvar

1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 21 § döms till penningböter, om gärningen inte är belagd med straff i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Till samma straff döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 kap. 11 § eller 8 kap. 15 §.

Föraren ska inte dömas till straff,

1.om behörighetsbeviset för behörigheterna ska ersättas och föraren före färden har återlämnat behörighetsbeviset eller gjort anmälan om att det förstörts eller kommit bort, eller

2.om återkallelse av körkortsbehörighet eller förarbehörighet har begränsats på det sätt som anges i 6 kap. 6 § och färden äger rum inom två månader från det att frågan om återkallelse slutligt har avgjorts.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

243

Prop. 2011/12:25 2 § Bestämmelser om ansvar för den som i annat fall än som avses i 1 § Bilaga 5

kör fordon i strid mot denna lag eller tillåter sådan körning finns i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

11 kap. Bemyndiganden m.m.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.lagens tillämpning på andra i utlandet utfärdade behörighets- handlingar som ger rätt att köra motordrivna fordon,

2.uppgifter på behörighetsbevis och behörighetsbevis utseende,

3.körkortstillstånd och giltighet av behörighet,

4.utredning och villkor för behörighet,

5.förarprov,

6.ansökan om beslut och ersättning av behörighet,

7.ersättning av körkort och förarbevis,

8.förelägganden,

9.övningskörning,

10.körträning,

11.beslut om behörighetsingripanden,

12.omhändertagande av körkort eller förarbevis,

13.ingripanden mot utländska körkort,

14.ersättning av utländska körkort,

15.internationella körkort,

16.registrering som behövs för tillämpningen av lagen,

17.introduktionsutbildning,

18.riskutbildning,

19.andra ålderskrav för körkortsbehörighet och övningskörning,

20.alkolås,

21.avgifter,

22.undantag från körkortslagen.

2 § I ärenden enligt denna lag får den enskilde föreläggas att ge in läkar- intyg eller bevis om godkänt förarprov.

Denna lag träder i kraft den 19 januari 2013 då körkortslagen (1998:488) upphör att gälla.

244

Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen och som har

1. två hjul samt

a. om det drivs av en motor som bygger på inre förbränning, denna har en slagvolym av högst 50 kubik- centimeter, eller

b. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt,

2. tre hjul samt

a. om det drivs av en förbrännings- motor med tändsystem, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcenti- meter,

b. om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre för-

Förslag till lag om ändring i lagen om vägtrafikdefinitioner (2001:559)

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner (2001:559) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2§

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – –– – – –

Beteckning	Betydelse
Lätt motorcykel	1. En motorcykel som drivs av för-
	bränningsmotor med en slagvolym om
	högst 125 kubikcentimeter och en
	nettoeffekt av högst 11 kilowatt.
	2. En motorcykel med annan motor än
	förbränningsmotor som har en netto-
	effekt av högst 11 kilowatt.
Lätt släpfordon	1. Ett släpfordon med en totalvikt av
	högst 750 kilogram.
	2. Ett släpfordon med en totalvikt över
	750 kilogram under förutsättning att
	denna inte	överstiger dragfordonets
	tjänstevikt och att dragfordonets och
	släpfordonets	sammanlagda	totalvikt
	inte överstiger 3,5 ton.
Lätt terrängvagn	En terrängvagn vars tjänstevikt är högst
Maximilast för ett motorfordon,	2 ton.
	Skillnaden mellan fordonets		totalvikt
en traktor, ett motorfordon, en	och tjänstevikt.
traktor, ett motorredskap, ett

terrängmotorfordon, ett släp- fordon eller en sidvagn

Moped

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

245

	bränning, denna har en nettoeffekt på
	högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk motor,
	denna har en kontinuerlig märkeffekt
	av högst 4 kilowatt, eller
	3. fyra hjul och en massa utan last på
	högst 350 kilogram samt
	a. om det drivs av en förbrännings-
	motor med tändsystem, denna har en
	slagvolym av högst 50 kubikcenti-
	meter,
	b. om det drivs av någon annan typ
	av motor som bygger på inre för-
	bränning, denna har en nettoeffekt på
	högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk motor,
	denna har en kontinuerlig märkeffekt
	av högst 4 kilowatt.
	Vid beräkningen av en fyrhjulig
	mopeds massa ska i fråga om ett
	eldrivet fordon batterierna inte räknas
	in.
	Mopeder delas in i klass I och klass
	II.
Moped klass I	En moped som inte hör till klass II.
Moped klass II	En moped som är konstruerad för en
	hastighet av högst 25 kilometer i
	timmen och som har en motor vars
	nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt.
Motorcykel	1. Ett motorfordon på två hjul eller tre
	symmetriskt placerade hjul som är
	konstruerat för en hastighet som över-
	stiger 45 kilometer i timmen eller, om
	det drivs av en förbränningsmotor,
	denna har en slagvolym som överstiger
	50 kubikcentimeter.
	2. Ett motorfordon på fyra hjul och
	med en massa utan last som är högst
	400 kilogram eller 550 kilogram om
	fordonet är inrättat för godsbefordran,
	och vars maximala nettomotoreffekt
	inte överstiger 15 kilowatt, dock inte
	moped.
	Vid beräkningen av en motorcykels
	massa ska i fråga om ett eldrivet fordon
	batterierna inte räknas in.
	Motorcyklar delas in i lätta och tunga
	motorcyklar.
Motordrivet fordon	Ett fordon som för framdrivande är
	försett med motor, dock inte en sådan
	eldriven rullstol eller sådant eldrivet

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

246

	fordon med en tramp- eller vevanord-			Prop. 2011/12:25
	ning som är att anse som cykel.			Bilaga 5
	Motordrivna fordon delas in i motor-
	fordon,	traktorer, motorredskap	och
	terrängmotorfordon.
Motorfordon	Ett motordrivet fordon som är avsett att
	användas	huvudsakligen på	väg,
	oavsett om det är färdigbyggt eller inte,
	och som är inrättat

1.huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller gods- befordran, eller

2.för något annat ändamål än som avses under 1, om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett motor- redskap.

Motorfordon delas in i bilar, motor- cyklar och mopeder.

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – –– – – –

Föreslagen lydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – –– – – –

Beteckning	Betydelse
Lätt motorcykel	1. En motorcykel som drivs av för-
	bränningsmotor med en slagvolym om
	högst 125 kubikcentimeter och en
	nettoeffekt av högst 11 kilowatt.
	2. En motorcykel med annan motor än
	förbränningsmotor som har en netto-
	effekt av högst 11 kilowatt.
Lätt släpfordon	1. Ett släpfordon med en totalvikt av
	högst 750 kilogram.
	2. Ett släpfordon med en totalvikt över
	750 kilogram där dragfordonets och
	släpfordonets sammanlagda	totalvikt
	inte överstiger 3,5 ton.
Lätt terrängvagn	En terrängvagn vars tjänstevikt är högst
Maximilast för ett motorfordon,	2 ton.
Maximilast för ett motorfordon,	Skillnaden mellan fordonets	totalvikt
en traktor, ett motorfordon, en	och tjänstevikt.
traktor, ett motorredskap, ett
terrängmotorfordon, ett släp-
fordon eller en sidvagn
Moped	Ett motorfordon som är konstruerat för
	en hastighet av högst 45 kilometer i
	timmen och som har
	1. två hjul samt
	a. om det drivs av en motor som
	bygger på inre förbränning, denna har		247

en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller

b. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt,

	2. tre hjul samt
	a. om det drivs av en förbrännings-
	motor med tändsystem, denna har en
	slagvolym	av	högst	50 kubikcenti-
	meter,
	b. om det drivs av någon annan typ
	av motor som bygger på inre för-
	bränning, denna har en nettoeffekt på
	högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk motor,
	denna har en kontinuerlig märkeffekt
	av högst 4 kilowatt, eller
	3. fyra hjul och en massa utan last på
	högst 350 kilogram, lätt fyrhjuling,
	samt
	a. om det drivs av en förbrännings-
	motor med tändsystem, denna har en
	slagvolym	av	högst	50 kubikcenti-
	meter,
	b. om det drivs av någon annan typ
	av motor som bygger på inre för-
	bränning, denna har en nettoeffekt på
	högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk motor,
	denna har en kontinuerlig märkeffekt
	av högst 4 kilowatt.
	Vid beräkningen av en fyrhjulig
	mopeds massa ska i fråga om ett
	eldrivet fordon batterierna inte räknas
	in.
	Mopeder delas in i klass I och klass
	II.
Moped klass I	En moped som inte hör till klass II.
Moped klass II	En moped som är konstruerad för en
	hastighet av högst 25 kilometer i
	timmen och som har en motor vars
	nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt.
Motorcykel	1. Ett motorfordon på två hjul eller tre
	symmetriskt placerade hjul som är
	konstruerat för en hastighet som över-
	stiger 45 kilometer i timmen eller, om

det drivs av en förbränningsmotor, denna har en slagvolym som överstiger 50 kubikcentimeter.

2. Ett motorfordon på fyra hjul och med en massa utan last som är högst

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

248

	400 kilogram eller 550 kilogram om	Prop. 2011/12:25
	fordonet är inrättat för godsbefordran,	Bilaga 5
	och vars maximala nettomotoreffekt
	inte överstiger 15 kilowatt, dock inte
	moped, fyrhjuling.
	Vid beräkningen av en motorcykels
	massa ska i fråga om ett eldrivet fordon
	batterierna inte räknas in.
	Motorcyklar delas in i lätta och tunga
	motorcyklar.
Motordrivet fordon	Ett fordon som för framdrivande är
	försett med motor, dock inte en sådan
	eldriven rullstol eller sådant eldrivet
	fordon med en tramp- eller vevanord-
	ning som är att anse som cykel.
	Motordrivna fordon delas in i motor-
	fordon, traktorer, motorredskap och
	terrängmotorfordon.
Motordriven trehjuling	Ett motorfordon på tre symmetriskt
	placerade hjul som är konstruerat för
	en hastighet som överstiger 45 kilo-
	meter i timmen.
Motorfordon	Ett motordrivet fordon som är avsett att
	användas huvudsakligen på väg, oav-
	sett om det är färdigbyggt eller inte,
	och som är inrättat

1.huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbe- fordran, eller

2.för något annat ändamål än som avses under 1, om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett motor- redskap.

Motorfordon delas in i bilar, motor- cyklar och mopeder.

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – –– – – –

Denna lag träder i kraft den 19 januari 2013.

249

Grundläggande bestämmelser om behörighet att framföra motor- fordon finns i körkortslagen (1998:488). Ytterligare bestäm- melser om behörighet att framföra fordon i yrkesmässig trafik finns i yrkestrafiklagen (1998:490).

I denna lag avses med godstransporter: körningar på

väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheten C eller CE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) och som sker med gods,

persontransporter: körningar på väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheterna D eller DE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen och som sker med passagerare,

väg: sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motor- fordon.

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1157) om yrkesförar- kompetens

dels att 2 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2 och 4 §§, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1–7 §§, 4 kap. 3 §, 5 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1 § och 13 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tre nya bestämmelser, 3 kap. 2 a, och 5 a §§, 4 kap. 5 § och 13 kap. 2 § samt närmast före 4 kap. 5 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

2 §

Grundläggande bestämmelser om behörighet att framföra motor- fordon finns i körkortslagen (0000:000). Ytterligare bestäm- melser om behörighet att framföra fordon i yrkesmässig trafik finns i yrkestrafiklagen (1998:490).

4 §

I denna lag avses med godstransporter: körningar på

väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörighet kategori C1, C1E, C eller CE enligt 2 kap. 1 § körkortslagen (0000:000) och som sker med gods,

persontransporter: körningar på väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörighet kategori D1, D1E, D eller DE enligt 2 kap. 1 § körkortslagen och som sker med passagerare,

väg: sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motor- fordon.

Med gods- eller persontransporter enligt första stycket avses också körningar som sker utan gods eller passagerare om körningen utgör ett led i sådana transporter.

2kap.

1 §

Denna lag ska tillämpas på	Denna lag ska tillämpas på
förare som är medborgare i en	förare som är medborgare i en

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

250

Förare som innehar eller har innehaft ett svenskt körkort med förarbehörigheterna D eller DE utfärdat första gången före den 10 september 2008 är undantagna från kravet att ha ett yrkes- kompetensbevis om grund- läggande kompetens för person- transporter.

Förare som innehar eller har innehaft ett svenskt körkort med förarbehörigheterna C eller CE utfärdat första gången före den 10 september 2009 är undantagna från kravet att ha ett yrkeskom- petensbevis om grundläggande kompetens för godstransporter.

EES-stat och som utför gods- eller	EES-stat och som utför gods- eller
persontransporter på väg i Sverige	persontransporter på väg i Sverige
med fordon som kräver förar-	med fordon som kräver körkorts-
behörigheterna C, CE, D eller DE	behörighet kategori C1, C1E, C,
enligt 2 kap. 5 § körkorts-	CE, D1, D1E, D eller DE enligt
lagen(1998:488).	2 kap.	1	§	körkortslagen
	(0000:000).

Lagen ska också tillämpas på andra medborgare som utför sådana transporter som avses i första stycket, om de är anställda eller anlitade av ett företag som är etablerat inom EES.

3kap.

2 §

Förare som innehar eller har innehaft ett svenskt körkort med körkortsbehörighet kategori D eller DE utfärdat första gången före den 10 september 2008 är undantagna från kravet att ha ett yrkeskompetensbevis om grund- läggande kompetens för person- transporter.

Förare som innehar eller har innehaft ett svenskt körkort med körkortsbehörighet kategori C eller CE utfärdat första gången före den 10 september 2009 är undantagna från kravet att ha ett yrkeskompetensbevis om grund- läggande kompetens för gods- transporter.

Med svenskt körkort jämställs körkort som utfärdats i en annan stat inom EES. Ett sådant körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll.

2 a §

Förare som innehar eller har innehaft ett EES körkort med kör- kortsbehörighet kategori D1 eller D1E utfärdat första gången före den 10 september 2008 är undan- tagna från kravet att ha ett yrkes- kompetensbevis om grund- läggande kompetens för person- transporter.

Förare som innehar eller har innehaft ett EES körkort med kör- kortsbehörighet kategori C1 eller C1E utfärdat första gången före den 10 september 2009 är undan- tagna från kravet att ha ett yrkes- kompetensbevis om grund-

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

251

läggande kompetens för gods- transporter.

3 §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 § för fordon som kräver körkorts- behörighet kategori C1, C1E, C, eller CE får från och med 18 års ålder utföra godstransporter med sådana fordon.

4 §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom en förkortad grundutbildning enligt 4 kap. 2 § för fordon som kräver körkortsbehörighet kategori C1, C1E, C eller CE får från och med 21 års ålder utföra godstransporter med sådana fordon.

5 §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 § för fordon som kräver körkorts- behörighet kategori D eller DE får från och med 20 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon. Om fordonet körs utan passagerare får transporten utföras av föraren från och med 18 års ålder.

5 a §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 § för fordon som kräver körkorts- behörighet kategori D1 eller D1E får från och med 18 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon.

Om föraren förvärvat ett yrkes- kompetensbevis för grundläggande

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

252

Vid körträning med någon som inte har körkortsbehörighet för fordonet gäller bestämmelserna om övningskörning i 5 kap. kör- kortslagen (0000:00).

kompetens genom en förkortad grundutbildning enligt 4 kap. 2 § får persontransporter utföras med sådana fordon från och med 21 års ålder.

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom en förkortad grundutbildning enligt 4 kap. 2 § för fordon som kräver förarbehörigheten D eller DE får från och med 21 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon när fordonet används för transporter i linjetrafik, om linjens längd inte överstiger 50 kilometer.

6 §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning enligt 4 kap. 1 § för fordon som kräver körkorts- behörighet kategori D eller DE får från och med 18 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon när fordonet används för transporter i linjetrafik, om linjens längd inte överstiger 50 kilometer.

Om föraren förvärvat ett yrkes- kompetensbevis för grundläggande kompetens genom en förkortad grundutbildning enligt 4 kap. 2 § får persontransporter utföras med sådana fordon från och med 21 års ålder.

7 §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom en förkortad grundutbildning enligt 4 kap. 2 § för fordon som kräver körkortsbehörighet kategori D eller DE får från och med 23 års ålder utföra persontransporter med sådana fordon.

4kap.

3 §

Vid körträning med någon som inte har förarbehörighet för fordonet gäller bestämmelserna om övningskörning i 4 kap. kör- kortslagen (1998:488).

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

253

Undantag

5 §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens och som får utföra godstransporter med fordon som kräver körkortsbehörighet med någon av de kategorier som anges i 3 kap. 3 och 4 §§ behöver inte på nytt förvärva ett sådant yrkeskompetensbevis för att få utföra godstransporter med ett fordon som kräver körkorts- behörighet med någon av de andra kategorierna.

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens och som får utföra persontransporter med fordon som kräver körkorts- behörighet med någon av de kate- gorier som anges i 3 kap. 5–7 §§ behöver inte på nytt förvärva ett sådant yrkeskompetensbevis för att få utföra persontransporter med ett fordon som kräver körkorts- behörighet med någon av de andra kategorierna.

5 kap.

En förare som har förvärvat sin grundläggande kompetens enligt 4 kap. 1, 2 eller 4 § och en förare med hävdvunnen rätt enligt 3 kap. 2 § ska genomgå fortbildning hos någon som får bedriva utbild- ningsverksamhet för yrkesförar- kompetens enligt 8 kap.

Efter genomgången fortbildning 6 kap. 1 § utfärdas.

En förare som har en hävd- vunnen rätt enligt 3 kap. 2 § ska genomgå sin första fortbildning inom sju år från den dag denna lag börjar att tillämpas på föraren.

1 §

En förare som har förvärvat sin grundläggande kompetens enligt 4 kap. 1, 2 eller 4 § och en förare med hävdvunnen rätt enligt 3 kap. 2 eller 2 a § ska genomgå fort- bildning hos någon som får bedriva utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens enligt 8 kap.

ska ett yrkeskompetensbevis enligt

2 §

En förare som har en hävd- vunnen rätt enligt 3 kap. 2 eller 2 a § ska genomgå sin första fort- bildning inom sju år från den dag denna lag börjar att tillämpas på föraren.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 5

254

6 kap.		Prop. 2011/12:25
	1 §	Bilaga 5
Den myndighet som regeringen bestämmer ska utfärda ett yrkeskom-
petensbevis till en förare som genomgått den utbildning som föreskrivs i
denna lag. I beviset ska en gemenskapskod anges.
Myndigheten ska utfärda ett nytt yrkeskompetensbevis när föraren
genomgått en fortbildning.
Ett yrkeskompetensbevis får	Ett yrkeskompetensbevis får
endast utfärdas till föraren om han	endast utfärdas till föraren om han
eller hon innehar ett giltigt körkort	eller hon innehar ett giltigt körkort
med den förarbehörighet som	med den körkortsbehörighet som
beviset avser.	beviset avser.

Ett yrkeskompetensbevis är giltigt i fem år från den dag det utfärdades.

13 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.förarkrav enligt 3 kap.

–när den grundläggande kompetensen förvärvas genom en grundutbildning inom ramen för gymnasieskolan eller på annat sätt,

1.	grundläggande kompetens		2.	grundläggande kompetens
som rör			som rör
– innehållet i grundutbildningen			– innehållet i grundutbildningen
enligt 4 kap. 1, 2 och 4 §§,			enligt 4 kap. 1, 2 och 4 §§,
– körträning enligt 4 kap. 3 §,			– körträning enligt 4 kap. 3 §,
– utbildningens längd enligt 4 kap.			– utbildningens längd enligt 4 kap.
4 §,			4 §,
– anordnande av prov enligt 4 kap.			– anordnande av prov enligt 4 kap.
1, 2 och 4 §§,			1, 2 och 4 §§,
– provs omfattning och utform-			– provs omfattning och utform-
ning,			ning,
2. innehållet i fortbildningen och			3. innehållet i fortbildningen och
utbildningens längd enligt 5 kap.			utbildningens längd enligt 5 kap.
1 §,			1 §,
3.	yrkeskompetensbevis	och	4.	yrkeskompetensbevis	och
gemenskapskod enligt 6 kap. 1 §,			gemenskapskod enligt 6 kap. 1 §,
4. godkännande av andra bevis			5. godkännande av andra bevis
om yrkeskompetens än de som			om yrkeskompetens än de som
anges i 6 kap. 1 och 2 §§ och som			anges i 6 kap. 1 och 2 §§ och som
innehas av förare som inte är med-			innehas av förare som inte är med-
borgare i en stat inom EES men			borgare i en stat inom EES men
som är anställd eller anlitad av ett			som är anställd eller anlitad av ett
företag som är etablerat inom EES,			företag som är etablerat inom EES,
5. ansökan om och förutsätt-			6. ansökan om och förutsätt-
ningar för tillstånd att bedriva			ningar för tillstånd att bedriva
utbildningsverksamhet		enligt	utbildningsverksamhet		enligt
8 kap. 2 §,			8 kap. 2 §,		255

6.förändringar i utbildnings- verksamheten som ska anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 3 §, och

7.tillsyn.

7. förändringar i utbildnings-	Prop. 2011/12:25
verksamheten som ska anmälas till	Bilaga 5
tillsynsmyndigheten enligt 9 kap.
3 §, och
8. tillsyn.

Denna lag träder i kraft den 19 januari 2013.

256

Lagförslaget i utkastet till lagrådsremiss

Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)

dels att 2 kap. 14 §, 3 kap. 8 § och 12–14 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 12 § ska utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 5 a § ska betecknas 2 kap. 7 b §, dels att den nya 2 kap. 7 b § ska ha följande lydelse,

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 5–7 och 8 §§, 3 kap. 1, 4–4 a, 5–7 a, 9–15, 17 och 21 §§, 4 kap. 1–5 och 7–11 §§, 5 kap. 2 a–3 och 9 §§, 6 kap. 1 och 7 §§, 7 kap. 2 §, 8 kap. 1–3 §§, 9 kap. 2 § och 10 kap. 1–2 §§ samt rubriken närmast före 2 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas nya paragrafer, 2 kap. 7 a §, 3 kap. 2 b och 14 a §§, 6 kap. 7 a § samt närmast före 4 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om

1.behörighet att köra motorfordon, terrängmotorfordon, traktor och motorredskap,

2.handlingar som ger sådan behörighet, nämligen körkort, traktorkort och förarbevis,

3.körkortstillstånd, varmed avses ett beslut om att sökanden uppfyller medicinska och personliga krav för att körkort eller traktorkort ska få utfärdas,

4.körkortshavare, varmed avses den som har körkortstillstånd eller körkort,

5.innehavare av förarbevis, varmed avses den som har förarbevis för moped klass II, snöskoter eller terränghjuling.

Bestämmelser om behörighet att	Bestämmelser om behörighet att
köra vissa fordon i yrkesmässig	köra vissa fordon i yrkesmässig
trafik finns i yrkestrafiklagen	trafik finns i yrkestrafiklagen
(1998:490).	(1998:490) och lagen (2007:1157)
	om yrkesförarkompetens.

2 kap.

Körkortsbehörighet för särskilda fordonstyper

5 §

Nuvarande lydelse

Förarbehörighet enligt 1 § anges i körkort med beteckningarna

A för motorcykel

A1 för lätt motorcykel

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

257

AM för moped klass I B för

1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar,

2. terrängvagn, och

3. motorredskap klass I

C för tung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar

D för buss och enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till buss E för släpfordon, oavsett vikt och antal.

Föreslagen lydelse

Körkortsbehörighet enligt 1 § anges i körkort med beteckningarna

AM	moped klass I
A1	1. tvåhjulig motorcykel
	a) som drivs av förbränningsmotor med en slagvolym
	om högst 125 kubikcentimeter och en nettoeffekt av
	högst 11 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt
	och tjänstevikt som inte överstiger 0,1 kilo-
	watt/kilogram, eller
	b) med annan motor än förbränningsmotor som har en
	nettoeffekt av högst 11 kilowatt och ett
	effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kilo-
	watt/kilogram
	2. trehjulig motorcykel med en nettoeffekt av högst
	15 kilowatt
A2	1. tvåhjulig motorcykel som har en nettoeffekt av högst
	35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och
	tjänstevikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kilogram
	och som, om fordonets originalutförande har ändrats,
	har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla
	effekten
	2. trehjulig motorcykel med en nettoeffekt av högst
	15 kilowatt
A	två- och trehjulig motorcykel oavsett slagvolym, effekt
	och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt
B	1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt last-
	bil samt enbart ett släpfordon som är kopplat till
	sådana bilar om
	a) släpfordonets totalvikt inte överstiger 750 kilogram,
	eller
	b) bilens och släpfordonets sammanlagda totalvikt inte
	överstiger 4 250 kilogram.
	2. terrängvagn,
	3. motorredskap klass I,
	4. trehjulig motorcykel, och
	5. fyrhjulig motorcykel
BE	bil som omfattas av kategori B och ett eller flera släp-
	fordon som är kopplade till sådan bil om släpfordonens
	sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

258

C1	tung lastbil med en totalvikt av högst 7,5 ton och
	personbil med totalvikt över 3,5 men inte 7,5 ton samt
	enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana
	bilar
C1E	bil som omfattas av kategori C1 eller B och ett eller
	flera släpfordon som är kopplade till sådan bil om
	bilens och släpfordonens sammanlagda totalvikt inte
	överstiger 12 ton
C	tung lastbil och personbil över 3,5 ton samt enbart ett
	lätt släpfordon som är kopplat till sådan bilar
CE	bil som omfattas av kategori C samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan bil
D1	buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver
	förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter
	samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan
	buss
D1E	buss som omfattas av kategori D1 samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan
	buss
D	buss oavsett antal sittplatser och längd samt enbart ett
	lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss
DE	buss som omfattas av kategori D samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan
	buss
	6 §

Behörigheten B ger rätt att köra tre- och fyrhjuliga motorcyklar.

Behörigheten A ger rätt att köra tvåhjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 35 kilowatt endast om körkortshavaren har haft kör- kort med behörigheten A2 under minst två år eller fyllt 24 år. Det- samma gäller om motorcykeln har ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som överstiger 0,2 kilowatt/kilogram.

Behörigheten A ger rätt att köra trehjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 15 kilowatt endast om körkortshavaren har fyllt 21 år.

7 §

Behörigheten B ger rätt att köra trehjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 15 kilowatt endast om körkortshavaren har fyllt 21 år.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

259

7 a §

Behörigheten B ger rätt att framföra ett släpfordon vars total- vikt överstiger 750 kg och i kombination med dragfordonets totalvikt överstiger 3,5 ton (utökad behörighet B) endast om körkorts- havaren har godkänts i ett särskilt körprov.

Förarbehörigheterna A, A1 och	7 b §
Förarbehörigheterna A, A1 och	Alla körkortsbehörigheter	ger
B ger även rätt att köra moped	även behörigheten AM.
klass I.
Körkort med behörigheten CE	8 §
Körkort med behörigheten CE	Körkort med behörigheten	CE,
eller DE ger även behörigheten	D1E eller DE ger även behörig-
BE.	heten BE. Körkort med behörig-
	heten CE ger även behörigheten
	C1E.

3 kap.

1 §

Körkort får utfärdas för den som

1.har körkortstillstånd,

2.är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex månader,

3.har fyllt

a)15 år för behörigheten AM,

b)16 år för behörigheten A1,

c)18 år för behörigheterna A, B, C och E,

4.har avlagt godkänt förarprov.

Körkort får dock inte utfärdas för den som har ett körkort som är utfärdat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet (EES).

Har ett körkort blivit ogiltigt av en anledning som avses i 12 § eller 13 § första stycket 1 eller sista stycket får ett nytt körkort

c)18 år för behörigheterna A2, B, BE, C1 och C1E,

d)20 år för behörigheten A

e)21 år för behörigheterna C, CE, D1 och D1E,

f)24 år för D och DE, samt

För behörigheterna C och CE gäller i stället för ålderskraven i första stycket e) det lägre ålders- krav som framgår av 3 kap. 3 § lagen (2007:1157) om yrkes- förarkompetens om sökanden har förvärvat grundläggande kom- petens genom sådan grundutbild- ning som anges där. För behörig-

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

260

utfärdas utan att förarprov avlagts, om den sökande efter det att körkortet blivit ogiltigt har meddelats körkortstillstånd för de behörigheter som upphört att gälla. För utfärdande av körkort efter återkallelse gäller bestäm- melserna i 5 kap.

Lydelse enligt prop. 2010/11:26

heterna D1	och	D1E gäller i		Prop. 2011/12:25
stället för ålderskraven i första				Bilaga 6
stycket e) det lägre ålderskrav som
framgår av 3 kap. 7 § andra
stycket samma lag om sökanden
har förvärvat		grundläggande
kompetens genom sådan grund-
utbildning som anges där. För
behörigheterna D och DE gäller i
stället för ålderskraven i första
stycket f) de lägre ålderskrav som
framgår av 3 kap. 5–6 §§ samma
lag om sökanden har förvärvat
grundläggande kompetens genom
sådan grundutbildning som anges
där.
Körkort får inte utfärdas för den
som har ett körkort som är
utfärdat i en annan stat inom
Europeiska	ekonomiska		sam-
arbetsområdet (EES) eller			vars
körkort i en sådan stat är föremål
för en åtgärd som är att likställa
med återkallelse eller omhänder-
tagande.
Har ett körkort blivit ogiltigt av
en anledning som avses i 12 §
eller 13 § första stycket 1 eller 7
eller sista stycket får ett nytt kör-
kort utfärdas utan att förarprov
avlagts, om den sökande efter det
att körkortet blivit ogiltigt har
meddelats körkortstillstånd för de
behörigheter	som	upphört	att

gälla. För utfärdande av körkort efter återkallelse gäller bestäm- melserna i 5 kap.

2 b §

Krav på innehav av körkortstill- stånd gäller inte för utfärdande av körkort med sådan utökad behörighet B som anges i 2 kap. 7 § för den som redan innehar körkortsbehörighet B.

Föreslagen lydelse

4 §
Förarprovet består för behörigheten AM av ett kunskapsprov och för
övriga behörigheter av ett kunskapsprov och ett körprov.	261

Förarprov får inte avläggas om	Förarprov får inte avläggas om
spärrtid eller villkorstid löper.	spärrtid, giltighetstid för åter-
	kallelse tills vidare eller villkorstid
	löper.

Kunskapsprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första stycket 1 och 3. För behörigheten AM krävs dessutom att sökanden uppfyller kravet i 1 § första stycket 2 och har gått igenom utbildning för moped klass I enligt lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar.

Kunskapsprov behöver dock inte	Kunskapsprov behöver dock inte
avläggas för behörigheten A av	avläggas för behörigheten A eller
den som redan har ett körkort med	A2 av den som redan har ett kör-
behörigheten A1.	kort med behörigheten A1 eller,
	för behörigheten A, av den som
	redan har behörigheten A2.
	Kunskapsprov behöver inte
	heller avläggas för den utökade
	behörigheten B av den som redan
	har ett körkort med behörigheten
	B.

Körprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första

stycket 1–3.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 a §

Förarprov för att få förar- behörigheten A, A1 eller B får avläggas endast om sökanden har genomgått en utbildning om sådan körning som är förenad med risker (riskutbildning).

En genomförd riskutbildning får tillgodoräknas under viss tid, dock längst till dess att körkort med den förarbehörighet som utbildningen avsett har utfärdats.

Förarprov för att få körkorts- behörigheten A, A2, A1 eller B får avläggas endast om sökanden har genomgått en utbildning om sådan körning som är förenad med risker (riskutbildning).

En genomförd riskutbildning får tillgodoräknas under viss tid, dock längst till dess att körkort med den körkortsbehörighet som utbild- ningen avsett har utfärdats.

5 §

Sökanden ska godkännas i förarprovet, om det visar att han eller hon

1.	för förarbehörigheten AM,		1. för körkortsbehörigheten AM,
har de kunskaper som från trafik-			har de kunskaper som från trafik-
säkerhetssynpunkt bör krävas		för	säkerhetssynpunkt	bör krävas	för
denna behörighet, och			denna behörighet, och
2.	för övriga förarbehörigheter,		2. för övriga körkortsbehörig-
har de kunskaper och den förmåga			heter, har de kunskaper och den
samt uppvisar det beteende som			förmåga samt	uppvisar	det
från	trafiksäkerhetssynpunkt	bör	beteende som från trafiksäkerhets-
krävas för behörigheten i fråga.			synpunkt bör krävas för behörig-
			heten i fråga.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

262

6 §

Körkort med behörigheten C, C1, D eller D1 får utfärdas endast för den som har körkort med behörigheten B. Om sökanden har haft körkort med behörigheten C, C1, D, D1, CD, C1D, CD1 eller C1D1 får dock körkort med mot- svarande behörighet utfärdas sam- tidigt.

7 §

Körkort med behörigheten BE, CE, C1E, DE eller D1E får utfärdas endast för den som har behörighet för dragfordonet. Om sökanden har haft körkort med behörighet för dragfordon och släpfordon av det slag som ansökan avser får dock körkort med motsvarande behörighet utfärdas samtidigt.

7 a §

Krav på innehav av körkortstill- stånd gäller inte vid ett körprov, om sökanden redan har ett körkort med behörighet som utan något medicinskt skäl har villkorats till att avse automatväxlat fordon och körprovet skall ske med ett manuellt växlat fordon för vilket samma behörighet krävs.

I övrigt skall 4 och 5 §§ gälla i tillämpliga delar.

Krav på innehav av körkortstill- stånd gäller inte heller vid ett körprov för utfärdande av körkort med sådan utökad behörighet som anges i 2 kap. 7 § för den som redan innehar körkortsbehörighet B.

I övrigt ska 4 och 5 §§ gälla i tillämpliga delar.

9 §

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

263

utfärdas (spärrtid). Spärrtiden skall vara lägst en månad och högst tre år.

När ett körkortstillstånd med- delas eller ett körkort utfärdas, får de särskilda villkor för körkorts- innehavet som är nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt före- skrivas. Sådana villkor får också föreskrivas efter det att kör- kortstillståndet har meddelats eller körkortet utfärdats.

ska vara lägst en månad och högst	Prop. 2011/12:25
tre år.	Bilaga 6

10 §

När ett körkortstillstånd med- delas eller ett körkort utfärdas, får de särskilda villkor för innehavet av körkortstillståndet eller kör- kortet som är nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt beslutas. Sådana villkor får också före- skrivas efter det att körkortstill- ståndet har meddelats eller kör- kortet utfärdats.

Ett körkort gäller från och med den dag då det utfärdas.

11 §

Ett körkort gäller från och med den dag då det utfärdas, med den begränsning som följer av 12 §.

12 §

Behörigheten C, CE, D eller DE gäller tills det att körkortshavaren fyller 45 år och därefter för perioder om högst 10 år, om kör- kortshavaren har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är uppfyllda.

Lydelse enligt prop. 2010/11:26

Behörigheten C, CE, C1, C1E,

D, DE, D1 eller D1E fortsätter efter förnyelse av körkortet att gälla endast om körkortshavaren har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är uppfyllda.

Föreslagen lydelse

13 §

Ett körkort gäller inte om

1.det inte har förnyats efter föreläggande,

2.det är återkallat eller omhändertaget enligt 5 kap.,

3.det har ersatts med annat körkort,

4.det har bytts ut mot ett utländskt körkort,

5. innehavaren dessutom har ett			5. innehavaren dessutom har ett
eller flera andra giltiga körkort			eller flera andra giltiga körkort
utfärdade i andra stater inom EES			utfärdade i andra stater inom EES
och inte efter uppmaning anger			och inte efter uppmaning anger
vilket av körkorten som ska			vilket av körkorten som ska
behållas eller anger att ett annat än			behållas eller anger att ett annat än
det svenska körkortet ska behållas,			det svenska körkortet ska behållas,
eller			6.	körkortsinnehavet	varit
6.	körkortsinnehavet	varit	förenat med villkor om alkolås och
förenat med villkor om alkolås och			villkorstiden löpt ut, eller
villkorstiden löpt ut.			7. det inte lämnas ut inom ett år
			från den dag då det utfärdas.

264

Ett körkort ska också förklaras ogiltigt om körkortshavaren begär det. Prop. 2011/12:25

Ogiltigheten får begränsas till att avse viss behörighet.		Bilaga 6
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	14 §

Ett körkort med behörigheten AM, A1, A2, A, B eller BE ska förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats.

Ett körkort med behörigheten C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 eller D1E ska förnyas inom fem år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats.

Körkortet ska också förnyas om det har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i det har ändrats.

14 a §

Vid förnyelse enligt 14 § första stycket får ett körkort förnyas om körkortshavaren

a)är permanent bosatt i Sverige,

b)har studerat här i minst sex månader, eller

c)varken är permanent bosatt eller studerar sedan minst sex månader i Sverige eller någon annan stat inom EES.

Vid förnyelse enligt 14 § andra stycket får ett körkort förnyas om körkortshavaren antingen är permanent bosatt i Sverige eller annars inte är permanent bosatt i någon annan stat inom EES.

Den som kör ett fordon som	15 §
Den som kör ett fordon som	Den som kör ett fordon som
avses i 2 kap. 1 § skall ha med sig	avses i 2 kap. 1 § ska ha med sig
1. körkortet, eller	körkortet.
2. ett bevis att körkort utfärdats	På begäran av bilinspektör eller
och handling som styrker förarens	polis ska handlingarna överlämnas
identitet.	för kontroll.
På begäran av bilinspektör eller
polis skall handlingarna över-
lämnas för kontroll.

265

	17 §	Prop. 2011/12:25
Bestämmelserna i 2–3 och	Bestämmelserna i 2–3 och	Bilaga 6
8–11 §§, 13 § första stycket 2 och	9–11 §§, 13 § första stycket 2 och
3 och andra stycket gäller även	3 och andra stycket gäller även
traktorkort.	traktorkort.
	21 §
För förarbevis ska i tillämpliga delar följande bestämmelser gälla:
1. 1 § sista stycket om	1. 1 § sista stycket om
utfärdande av handling i vissa fall	utfärdande av körkort i vissa fall
utan avläggande av nytt förarprov,	utan avläggande av nytt förarprov,

2.5 § 1 om godkännande i förarprov,

3.11 § om första giltighetsdag,

4. 13 § första stycket 1–3 och	4.	13 § första stycket 1–3 och 7
andra stycket om ogiltighet, samt	samt andra stycket om ogiltighet,
5. 14 och 15 §§ om förnyelse	5.	14 § första stycket första
och skyldighet att medföra förar-	meningen och andra stycket om
beviset.	förnyelse, samt
	6.	15 § om skyldighet att
	medföra körkort.

4kap.

1 §

Den som

1.innehar körkortstillstånd och för att få körkort vill öva sig i att med eller utan släpfordon köra bil, motorcykel eller moped klass I, eller

2.utbildar sig till förare av moped klass II, snöskoter eller terräng- hjuling, får övningsköra under de förutsättningar som anges i 2–5 §§.

Kravet på innehav av körkortstillstånd enligt första stycket 1 gäller dock inte den som redan har ett körkort med behörighet som utan något medicinskt skäl har villkorats till att avse automatväxlat fordon och övningskörningen ska ske med ett manuellt växlat fordon för vilket samma behörighet krävs.

Kravet på innehav av kör- kortstillstånd enligt första stycket 1 gäller inte heller den som redan har ett körkort med behörighet B och övningskörningen ska ske med fordon för vilka det krävs sådan utökad behörighet B som anges i 2 kap. 7 §.

Den som övningskör ska, om	2 §
Den som övningskör ska, om	Den som övningskör ska ha
annat inte följer av 3 eller 4 §, ha	uppnått en ålder av
uppnått en ålder av
1. 14 år och nio månader för körning med moped,
2. 15 år och nio månader för	2. 15 år och nio månader för
körning med snöskoter eller	körning med	snöskoter	eller
terränghjuling,	terränghjuling	eller med	fordon
	som kräver körkortsbehörighet A1,			266

3. 16 år för körning med person-	3. 16 år för körning med person-			Prop. 2011/12:25
bil utan släpfordon eller med	bil utan släpfordon,			Bilaga 6
fordon som kräver förarbehörighet
A1,
4. 17 år och 6 månader för kör-	4. 17 år och sex månader för
ning med	körning med
a) fordon som kräver förar-	a) fordon som kräver körkorts-
behörighet A, dock inte sådan	behörighet A2,
motorcykel som avses i 2 kap. 6 §,	b) andra fordon som kräver kör-
b) andra fordon som kräver	kortsbehörighet B än sådana som
förarbehörighet B än sådana som	avses i 3 eller 7,
avses i 3,	c) fordon som kräver utökad
5. 18 år för körning med fordon	behörighet B
som kräver förarbehörighet BE, C	5. 18 år för körning med fordon
eller CE, och	som kräver körkortsbehörighet
6. 20 år för körning med sådan	BE, C1 eller C1E,
motorcykel som avses i 2 kap. 6 §	6. 19 år och sex månader för
och med fordon som kräver	körning med	sådan	tvåhjulig
behörighet D eller DE.	motorcykel som kräver körkorts-
Den som övningskör för förar-	behörighet A, under förutsättning
behörighet B ska vid sådan	att körkortshavaren har haft kör-
övningskörning som avses i 5 § 4	kort med behörigheten A2 under
under de senaste fem åren ha	minst ett år och sex månader,
genomgått en introduktionsutbild-	7. 20 år för körning med fordon
ning.	som kräver körkortsbehörighet C,
	CE, D1 eller D1E eller med tre-
	hjulig motorcykel med en högre
	nettoeffekt än 15 kilowatt,
	8. 23 år för körning med fordon
	som kräver körkortsbehörighet D
	eller DE eller med sådan tvåhjulig
	motorcykel som kräver körkorts-
	behörighet A, om körkortshavaren
	inte har haft körkort med behörig-
	heten A2 under minst ett år och
	sex månader.
	Den som övningskör för kör-
	kortsbehörighet B ska vid sådan
	övningskörning som avses i 5 § 4
	inom de senaste fem åren ha
	genomgått en introduktionsutbild-
	ning.
	3 §
Den som har uppnått en ålder	I stället för vad som anges i 2 §
av 17 år och 6 månader får	första stycket 7 gäller att den som
övningsköra i trafikskola med	körtränar inom ramen för sådan
sådan motorcykel som avses i	grundutbildning	som	anges i
2 kap. 6 § under förutsättning att	3 kap. 3 § lagen (2007:1157) om
den som har uppsikt över kör-	yrkesförarkompetens ska ha upp-
ningen följer med på motorcykeln	nått en ålder av 18 år.			267

eller i en sidvagn.	I stället för vad som anges i 2 §	Prop. 2011/12:25
	första stycket 8 gäller att den som	Bilaga 6
	körtränar inom ramen för sådan
	grundutbildning som anges i
	3 kap. 5 § första stycket eller 6 §
	lagen (2007:1157) om yrkesförar-
	kompetens ska ha uppnått en ålder
	av 20 år.
	4 §

Övningskörning med sådant fordon som kräver behörigheten C, C1, D, D1 eller E får ske endast om den som övningskör har ett körkort med behörigheten B eller har haft körkort för det slag av fordon med vilket körningen sker.

5 §

Övningskörning ska ske under uppsikt av någon som har vana och skicklighet att köra fordon av det slag som övningskörningen avser samt

1. är utbildningsledare eller	1. är utbildningsledare eller
trafiklärare, om övningskörningen	trafiklärare, om övningskörningen
sker i trafikskola för förarbehörig-	sker i trafikskola för annan kör-
heten A, A1, B, C, D eller E,	kortsbehörighet än AM,

2.är behörig utbildare enligt lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar, om övningskörningen sker med något av dessa fordonsslag,

3.uppfyller kraven i 6 §, om övningskörningen sker inom polis- väsendet eller Försvarsmakten, eller

4. har godkänts som handledare enligt 7 §, om övningskörningen sker i andra fall än som avses i 1 och 3 för förarbehörigheten A, A1, B, C, D eller E.

Lydelse enligt prop. 2010/11:26

4. har godkänts som handledare enligt 7 §, om övningskörningen sker i andra fall än som avses i 1 och 3 för körkortsbehörigheten A,

A2, A1, B, C, C1, D, D1 eller E.

Föreslagen lydelse

Uppsikt under övningskörning som avses i 5 § 4 får utövas endast av den som har godkänts som handledare för den som övnings- kör. Sådant godkännande får meddelas den som

7 §

Godkännande som handledare enligt 5 § 4 får endast meddelas den som

1.har fyllt 24 år,

2.har behörighet för fordon av det slag körningen avser,

1.fyllt 24 år,

2.har körkort för fordon av det slag körningen avser,

3.under sammanlagt minst fem av de senaste tio åren haft ett sådant

körkort, och

268

4. under de senaste fem åren har		4. under de senaste fem åren har
genomgått	introduktionsutbild-	genomgått	introduktionsutbild-
ning, om det är fråga om övnings-		ning, om det är fråga om övnings-
körning för förarbehörighet B.		körning för körkortsbehörighet B.

Ett godkännande som handledare får dock inte meddelas den vars kör- kort under de senaste tre åren har varit återkallat enligt 6 § andra och fjärde styckena. Ett godkännande som handledare får inte heller med- delas den vars körkortsinnehav är eller under de tre senaste åren har varit förenat med villkor om alkolås.

8 §

Ett godkännande som hand- ledare enligt 7 § upphör att gälla, om handledarens körkort åter- kallas enligt 5 kap. 3 § eller åter- kallas tills vidare enligt 5 kap. 5 §. Detsamma gäller om hand- ledarens körkortsinnehav förenas med villkor om alkolås.

Transportstyrelsen ska på begäran av handledaren eller den som övningskör upphäva ett godkännande som handledare.

Ett godkännande som hand- ledare enligt 7 § gäller i fem år.

Ett godkännande som hand- ledare upphör att gälla, om hand- ledarens körkort återkallas enligt 5 kap. 3 § eller återkallas tills vidare enligt 5 kap. 5 §. Detsamma gäller om handledarens kör- kortsinnehav förenas med villkor om alkolås.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Introduktionsutbildning och riskutbildning

9 §

Introduktionsutbildning som anges i 2 § andra stycket och 7 § första stycket 4 får bedrivas endast efter tillstånd av Transport- styrelsen.

Introduktionsutbildning som anges i 2 § andra stycket och 7 § första stycket 4 får bedrivas endast efter tillstånd från Transport- styrelsen. Detsamma gäller riskut- bildning som anges i 3 kap. 4 a §.

Transportstyrelsen får återkalla	10 §
Transportstyrelsen får återkalla	Transportstyrelsen får återkalla
ett tillstånd om förutsättningarna	ett tillstånd om förutsättningarna
enligt 9 § andra stycket inte längre	enligt 9 § andra stycket inte längre
finns eller om föreskrifter om	finns eller om föreskrifter om
introduktionsutbildning som med-	introduktionsutbildning respektive

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

269

delats med stöd av 10 kap. 1 § inte	riskutbildning som meddelats med
iakttagits. Ett tillstånd får även	stöd av 10 kap. 1 § inte iakttagits.
återkallas på tillståndshavarens	Ett tillstånd får även återkallas på
begäran.	tillståndshavarens begäran.
	11 §

Transportstyrelsen skall utöva tillsyn över sådan introduktions- utbildning som anges i 9 § första stycket.

Tillsynen skall omfatta att förut- sättningarna enligt 9 § andra stycket är uppfyllda och att före- skrifter om introduktionsutbild- ning som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § iakttas.

Den som bedriver utbildning skall på begäran av Transport- styrelsen lämna tillträde till lokaler samt ge upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över introduktionsutbild- ningen och riskutbildningen.

Tillsynen ska omfatta att förut- sättningarna enligt 9 § andra stycket är uppfyllda och att före- skrifter om introduktionsutbild- ning respektive riskutbildning som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § iakttas.

Den som bedriver introduktions- eller riskutbildning ska på begäran av Transportstyrelsen lämna till- träde till lokaler samt ge upp- lysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

5 kap.

2 a §

För förarbevis för moped klass II, snöskoter och terränghjuling gäller inte

1.vad som sägs om återkallelse i 3 § 5–8 och om omhändertagande i 7 § första stycket 3, och

2.vad som anges i 14 § och 15 § sista stycket om innehav av och ansökan om körkortstillstånd som villkor för utfärdande av nytt förar- bevis.

Trots vad som anges i 13 § får ansökan om utfärdande av förarbevis prövas innan

1.spärrtid löpt ut enligt 3 kap. 9 §, eller

2. spärrtid eller giltighetstid för återkallelse tills vidare löpt ut om återkallelse skett enligt 3 § 5–7.

2. spärrtid löpt ut om åter- kallelse skett enligt 3 § 5–6 eller giltighetstid för återkallelse tills vidare löpt ut om sådan åter- kallelse skett på grund av brott enligt 3 § 6.

3 §

Ett körkort skall återkallas

Ett körkort ska återkallas

1. om körkortshavaren har gjort sig skyldig till

a) grov vårdslöshet i trafik enligt 1 § andra stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

270

tunnelbana och spårväg eller 10 kap. 2 § första, andra eller tredje stycket järnvägslagen (2004:519),

Prop. 2011/12:25 b) rattfylleri enligt 4 § samma Bilaga 6

lag,

c) grovt rattfylleri enligt 4 a § samma lag,

d)brott mot 30 § första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, eller

e)brott mot 10 kap. 2 § första, andra eller tredje stycket järn- vägslagen (2004:519),

2.om körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,

3.om körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller

itrafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,

4.om körkortshavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhets- synpunkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa,

5.om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort,

6.om det med hänsyn till annat brott som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antas att han inte kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon,

7.om körkortshavarens förutsättningar för rätt att köra ett körkorts- pliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort,

8.om körkortshavaren inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov.

9.om hinder mot att utfärda körkort förelåg vid tiden för utfärdandet och hindret fort- farande består.

I stället för att körkortet åter- kallas skall körkortshavaren varnas i sådana fall som avses i 3 § 2–6, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Detsamma gäller om körkorts- havaren brutit mot 4 § första stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 30 § första

9 §
I stället för att körkortet åter-
kallas ska körkortshavaren varnas i
sådana fall som avses i 3 § 2–6,
om varningen av särskilda skäl
kan anses vara en tillräcklig
åtgärd.
Detsamma gäller om körkorts-
havaren har gjort sig skyldig till
rattfylleri enligt 4 § första stycket
lagen (1951:649) om straff för	271

24 april 1926.

Ett körkort som inte är försett med ett fotografi av körkorts- havaren gäller endast tillsammans med en identitetshandling med fotografi.

stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spår- väg eller 10 kap. 2 § första stycket järnvägslagen (2004:519) och alkoholkoncentrationen under eller

efter färden	inte	uppgått	till
0,5 promille	i	blodet	eller

0,25 milligram per liter i utand- ningsluften.


vissa	trafikbrott		eller brott	mot	Prop. 2011/12:25
30 §	första		stycket	lagen	Bilaga 6
(1990:1157)		om	säkerhet	vid
tunnelbana		och	spårväg	eller
10 kap. 2 § första stycket järn-
vägslagen (2004:519) och alkohol-
koncentrationen under eller				efter

färden inte uppgått till 0,5 promille i blodet eller 0,25 milligram per liter i utandningsluften.

6kap.

1 §

	7 §
Ett körkort som är utfärdat i en	Ett utländskt körkort som är
stat inom EES, Schweiz eller	utfärdat i en stat inom EES,
Japan och som gäller i Sverige får	Schweiz eller Japan och som
bytas ut mot ett likvärdigt svenskt	gäller i Sverige ska efter ansökan	272

körkort, om innehavaren är	bytas ut mot ett likvärdigt svenskt
permanent bosatt i Sverige.	körkort,	om	innehavaren	är
Ett körkort som är utfärdat i	permanent bosatt i Sverige. Om ett
Schweiz eller Japan får bytas ut	sådant körkort har förstörts eller
endast om körkortshavaren upp-	kommit bort får det ersättas under
fyller de personliga och medi-	samma förutsättningar.
cinska krav som anges i 3 kap. 2 §.	Om ansökan enligt första stycket
	gäller ett körkort som är utfärdat i
	en stat inom EES och avser utbyte
	vid utgången av den giltighetstid
	som är angiven på körkortet, får
	utbyte även ske om körkorts-
	havaren har studerat här i minst
	sex månader.
	Om ansökan enligt första stycket
	gäller ett körkort som är utfärdat i
	en stat inom EES och som
	omfattar någon av behörigheterna
	C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller
	DE, får utbyteskörkortet endast ge
	sådan behörighet om körkorts-
	havaren har visat att de medi-
	cinska kraven för att ha sådan
	behörighet är uppfyllda.
	Ett körkort som är utfärdat i
	Schweiz eller Japan får bytas ut
	endast om körkortshavaren upp-
	fyller de personliga och medi-
	cinska krav som anges i 3 kap. 2 §.
	7 a §
	Ett körkort får inte bytas ut eller
	ersättas enligt 7 § om körkortet är
	föremål för en åtgärd som är att
	likställa	med	återkallelse	eller
	omhändertagande i en annan stat
	inom EES.
Lydelse enligt prop. 2010/11:26	Föreslagen lydelse

7kap.

2 §

Transportstyrelsen prövar ärenden om

1. medgivande enligt 2 kap. 11 § andra stycket,

2. förlängd giltighet enligt	2. fortsatt giltighet enligt 3 kap.
3 kap. 12 §,	12 §,
3. godkännande av handledare,
4. förhandsbesked,	4. förnyelse av körkort

5.villkor för innehav av körkortstillstånd och körkort,

6.körkortstillstånd,

7.körkortsingripande,

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

273

8.giltighet eller utbyte av ett utländskt körkort, och

9.godkännande av alkolås och återkallelse av godkännandet enligt 5 kap. 27 §.

Transportstyrelsen prövar också ärenden enligt

1.3 kap. 3 §,

2.3 kap. 13 § första stycket 1 och 5 samt andra stycket, och

3.3 kap. 16 § 1.

Transportstyrelsen prövar frågor om utfärdande av körkort.

8kap.

1 §

Följande beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

1.beslut enligt 7 kap. 2 § första och andra styckena, om inte annat följer av 2 §,

2.beslut att inte utfärda körkort med stöd av 3 kap. 1 § första stycket 2,

3. beslut att inte bevilja tillstånd		3. beslut att inte förnya körkort
enligt 4 kap. 9 § att bedriva		med stöd av 3 kap. 14 a §,
introduktionsutbildning	eller till-	4. beslut att inte bevilja tillstånd
stånd enligt 4 kap. 12 § att bedriva		enligt 4 kap. 9 § att bedriva
riskutbildning, och		introduktionsutbildning	eller till-
4. beslut enligt 4 kap. 10 § att		stånd enligt 4 kap. 12 § att bedriva
återkalla tillstånd att	bedriva	riskutbildning, och
introduktionsutbildning	eller	5. beslut enligt 4 kap. 10 § att
beslut enligt 4 kap. 13 § att åter-		återkalla tillstånd att	bedriva
kalla tillstånd att bedriva risk-		introduktionsutbildning	eller
utbildning.		beslut enligt 4 kap. 13 § att åter-
		kalla tillstånd att bedriva risk-
		utbildning.

Ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förar- prov får överklagas endast tillsammans med det beslut varigenom ärendet avgörs.

2 § Följande beslut får inte överklagas:

1.beslut i ärende om utfärdande av traktorkort eller förarbevis,

2.beslut i ärende om utfärdande av körkort i annat fall än som avses i 1 § första stycket 2,

3. beslut i ärende om förnyelse	3. beslut i ärende om förnyelse
av körkort eller förarbevis,	av förarbevis och om förnyelse av
	körkort i annat fall än som avses i
	1 § första stycket 3,

4.uppmaning enligt 3 kap. 13 § första stycket 5,

5.beslut enligt 5 kap. 7 § om omhändertagande av körkortstillstånd, körkort, traktorkort eller förarbevis, och

6.beslut i fråga om godkännande vid förarprov.

Beslut som avses i 1 § första	3 §
Beslut som avses i 1 § första	Beslut som avses i 1 § första
stycket 1 och 2 och andra stycket	stycket 1–3 och andra stycket samt
samt beslut enligt föreskrifter som	beslut enligt föreskrifter som har
har meddelats med stöd av denna	meddelats med stöd av denna lag

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

274

1. om körkortet efter utfärdande inte har lämnats ut och färden äger rum inom två månader från och med den dag då det utfärdas,

2. om körkortet eller förar- beviset ska förnyas och föraren före färden har återlämnat hand- lingen eller gjort anmälan om att den förstörts eller kommit bort, eller

3. om återkallelse av körkort eller förarbevis begränsats på det sätt som anges i 5 kap. 4 § och färden äger rum inom två månader från det att frågan om återkallelse slutligt har avgjorts, eller

4. om förarens identitet genast har kunnat fastställas.

lag eller tillämplig förordning och			eller tillämplig förordning och som
som inte rör introduktionsutbild-			inte	rör	introduktionsutbildning
ning eller riskutbildning över-			eller riskutbildning överklagas hos
klagas	hos den	förvaltningsrätt	den	förvaltningsrätt			inom	vars
inom vars domkrets klaganden är			domkrets klaganden är folkbok-
folkbokförd eller, om denne inte är			förd eller, om denne inte är folk-
folkbokförd i Sverige, hos den			bokförd i Sverige, hos den förvalt-
förvaltningsrätt inom vars dom-			ningsrätt		inom	vars	domkrets
krets	klaganden	vistas. Övriga	klaganden		vistas.	Övriga		beslut
beslut överklagas hos den förvalt-			överklagas hos den förvaltnings-
ningsrätt inom		vars domkrets	rätt inom vars domkrets beslutet
beslutet meddelades.			meddelades.

Transportstyrelsen får föra talan även till förmån för den enskilda parten.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

9kap.

2 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 15 § döms till penningböter.

Föraren ska inte dömas till straff,

1. om körkortet eller förar- beviset ska förnyas och föraren före färden har återlämnat hand- lingen eller gjort anmälan om att den förstörts eller kommit bort, eller

2. om återkallelse av körkort eller förarbevis begränsats på det sätt som anges i 5 kap. 4 § och färden äger rum inom två månader från det att frågan om återkallelse slutligt har avgjorts, eller

3. om förarens identitet genast har kunnat fastställas.

10 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag samt meddela föreskrifter om

1. lagens tillämpning på andra i utlandet utfärdade behörighetshand- lingar som ger rätt att köra motordrivna fordon,

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

275

2. Transportstyrelsens prövning av andra körkortsärenden än som	Prop. 2011/12:25
anges i 7 kap.,	Bilaga 6

3.registrering som behövs för tillämpningen av lagen,

4.att priset för deltagandet i introduktionsutbildning som anges i 4 kap. 7 § första stycket 4 inte får överstiga en viss nivå, och

5.avgifter för tillsyn enligt denna lag och enligt 8 kap. 12 § körkorts- förordningen (1998:980) samt ärendehandläggning enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagen.

Regeringen får låta post- befordringsföretag lämna ut kör- kort.

Regeringen får låta den som är tillståndshavare enligt postlagen (2010:1045) lämna ut körkort.

2 §

Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att kör- kortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren under- rätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anled- ning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Om en läkare vid undersökning			Om en läkare vid undersökning
finner det sannolikt att körkorts-			finner det sannolikt att körkorts-
havaren av medicinska skäl är			havaren av medicinska skäl är
olämplig att ha körkort och kör-			olämplig att ha körkort och kör-
kortshavaren motsätter sig fortsatt			kortshavaren motsätter sig fortsatt
undersökning eller	utredning,	får	undersökning eller	utredning,	ska
läkaren anmäla förhållandet		till	läkaren anmäla förhållandet		till
Transportstyrelsen.			Transportstyrelsen.
Bestämmelserna	i första	och	Bestämmelserna	i första	och
andra styckena gäller även den			andra styckena gäller även den
som har körkortstillstånd eller			som har traktorkort.
traktorkort.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 i fråga om 4 kap. 8 § och 10 kap. 2 § och i övrigt den 19 januari 2013.

2.För en förarbehörighet som förvärvats före den 19 januari 2013 ska äldre föreskrifter gälla. För körkort som utfärdats före detta datum ska dock 3 kap. 12, 14 och 14 a §§ och 8 kap. 1–3 §§ tillämpas i sina nya lydelser från och med det första förnyelsetillfället som inträffar efter den 19 januari 2013.

3.Utan hinder av ålderskraven i 3 kap. 1 § får körkort med behörig- heten A, C, CE, D eller DE utfärdas till den som tidigare innehaft ett körkort med motsvarande behörighet, om körkortet utfärdats före den 19 januari 2013. Därvid ska 2 kap. 6 § tillämpas i sin äldre lydelse.

4.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för godkännande som hand- ledare vilket meddelats före den 1 januari 2012.

276

Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap.

5 §

Om en läkare vid undersökning av en innehavare av taxiförar- legitimation finner att denne av medicinska skäl är olämplig att inneha sådan legitimation, ska läkaren anmäla det till Transport- styrelsen. Innan någon anmälan görs ska läkaren underrätta inne- havaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att innehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att föra ett fordon i sådan trafik som avses i 1 §.

Om en läkare vid undersökning finner det sannolikt att körkorts- havaren av medicinska skäl är olämplig att ha taxiförarlegitima- tion och körkortshavaren mot- sätter sig fortsatt undersökning eller utredning, ska läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

277

I denna lag avses med godstransporter: körningar på

väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheten C eller CE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) och som sker med gods,

persontransporter: körningar på väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheterna D eller DE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen och som sker med passagerare,

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1157) om yrkesförar- kompetens

dels att 2 kap. 3 § ska upphöra att gälla.

dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 1 § och 3 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas nya paragrafer, 3 kap. 1 a, 4 a och 7 §§

av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

4 §

I denna lag avses med godstransporter: körningar på

väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheten C, CE, C1 eller C1E enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) och som sker med gods,

persontransporter: körningar på väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheterna D, DE, D1 eller D1E enligt 2 kap. 5 § körkortslagen och som sker med passagerare,

väg: sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon.

Med gods- eller persontransporter enligt första stycket avses också körningar som sker utan gods eller passagerare om körningen utgör ett led i sådana transporter.

2kap.

1 §

Denna lag ska tillämpas på	Denna lag ska tillämpas på
förare som är medborgare i en	förare som är medborgare i en
EES-stat och som utför gods- eller	EES-stat och som utför gods- eller
persontransporter på väg i Sverige	persontransporter på väg i Sverige
med fordon som kräver förar-	med fordon som kräver körkorts-
behörigheterna C, CE, D eller DE	behörigheterna C, CE, C1, C1E,
enligt 2 kap. 5 § körkortslagen	D, DE, D1 eller D1E enligt 2 kap.
(1998:488).	5 § körkortslagen (1998:488).

Lagen ska också tillämpas på andra medborgare som utför sådana transporter som avses i första stycket, om de är anställda eller anlitade av ett företag som är etablerat inom EES.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

278

3 kap.

1 a §

En förare som utför gods- transporter och som innehar ett giltigt yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens för fordon som kräver någon av behörigheterna C, CE, C1 eller C1E behöver inte förvärva ett nytt yrkeskompetensbevis för fordon som kräver någon av de andra behörigheterna.

Motsvarande gäller för en förare som utför person- transporter och som innehar ett giltigt yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens för fordon som kräver någon av behörigheterna D, DE, D1 eller D1E.

2 §

Förare som innehar eller har innehaft ett svenskt körkort med förarbehörigheterna D eller DE utfärdat första gången före den 10 september 2008 är undantagna från kravet att ha ett yrkes- kompetensbevis om grund- läggande kompetens för person- transporter.

Förare som innehar eller har innehaft ett svenskt körkort med förarbehörigheterna C eller CE utfärdat första gången före den 10 september 2009 är undantagna från kravet att ha ett yrkeskompe- tensbevis om grundläggande kompetens för godstransporter.

Med svenskt körkort jämställs körkort som utfärdats i en annan stat inom EES. Ett sådant körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll.

Förare som innehar eller har innehaft ett körkort med förar- behörigheterna D, DE, D1 eller D1E utfärdat i en stat inom EES före den 10 september 2008 är undantagna från kravet att ha ett yrkeskompetensbevis om grund- läggande kompetens för person- transporter.

Förare som innehar eller har innehaft ett körkort med förar- behörigheterna C, CE, C1 eller C1E utfärdat i en stat inom EES före den 10 september 2009 är undantagna från kravet att ha ett yrkeskompetensbevis om grund- läggande kompetens för gods- transporter.

4 a §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten C1 eller C1E får från och med 18 års ålder

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

279

utföra godstransporter med sådana fordon.

7 §

En förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grund- läggande kompetens genom grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten D1 eller D1E får från och med 21 års ålder utföra godstransporter med sådana fordon.

Denna lag träder i kraft den 19 januari 2013.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 6

280

Lagförslaget i promemorian Kontroll av alkolås och tillsyn

Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488) dels att 5 kap. 27 § och 7 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas nya paragrafer, 5 kap. 25 a och 28 §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

25 a §

Polisen har rätt till tillträde till ett körkortspliktigt fordon som framförs av en körkortshavare vars körkort är förenat med villkor om alkolås, för att kontrollera att fordonet har ett alkolås av god- känd typ, som uppfyller före- skrivna krav i fråga om montering, funktion och användning. Kontrollen ska utföras så att den inte orsakar större olägenheter än vad som är nödvändigt med hänsyn till dess ändamål.

27 §

Den typ av alkolås som används ska vara godkänd. Ett god- kännande får återkallas om före- skrifter om godkännande av alkolås som meddelats i anslutning till denna lag inte iakttagits.

Den typ av alkolås som används ska vara godkänd.

Ett godkännande får återkallas om föreskrifter om godkännande av alkolås som meddelats i anslut- ning till denna lag inte iakttagits.

Om det kan antas att felet eller bristen rättas till får i stället var- ning meddelas.

28 §

Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över efterlevnaden av de föreskrifter om godkännande av alkolås som har meddelats i anslutning till denna lag.

Den som fått ett alkolås godkänt ska på begäran av Transport- styrelsen lämna tillträde till lokaler samt ge upplysningar och lämna ut handlingar i den

Prop. 2011/12:25

Bilaga 7

281

utsträckning som behövs för till-	Prop. 2011/12:25
synen.	Bilaga 7
7 kap.
2 §

Transportstyrelsen prövar ären- den om

1.medgivande enligt 2 kap. 11 § andra stycket,

2.förlängd giltighet enligt 3 kap. 12 §,

3.godkännande av handledare,

4.förhandsbesked,

5.villkor för innehav av kör- kortstillstånd och körkort,

6.körkortstillstånd,

7.körkortsingripande,

8.giltighet eller utbyte av ett utländskt körkort, och

9.godkännande av alkolås och återkallelse av godkännandet enligt 5 kap. 27 §.

Transportstyrelsen prövar också ärenden enligt

1.3 kap. 3 §,

2.3 kap. 13 § första stycket 1 och 5 samt andra stycket, och

3.3 kap. 16 § 1. Transportstyrelsen prövar frågor

om utfärdande av körkort.

Transportstyrelsen prövar ären- den om

1.medgivande enligt 2 kap. 11 § andra stycket,

2.förlängd giltighet enligt 3 kap. 12 §,

3.godkännande av handledare,

4.förhandsbesked,

5.villkor för innehav av kör- kortstillstånd och körkort,

6.körkortstillstånd,

7.körkortsingripande,

8.giltighet eller utbyte av ett utländskt körkort, och

9.godkännande av alkolås samt återkallelse av godkännandet och varning enligt 5 kap. 27 §.

Transportstyrelsen prövar också ärenden enligt

1.3 kap. 3 §,

2.3 kap. 13 § första stycket 1 och 5 samt andra stycket, och

3.3 kap. 16 § 1. Transportstyrelsen prövar frågor

om utfärdande av körkort.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

282

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåter- kallelse ska ha följande lydelse.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 7

Nuvarande lydelse
Denna lag träder i	kraft	den
1 februari 1999 och	upphör	att

gälla den 1 januari 2012. För den

som	fått	ansökan beviljad enligt
6 §	och	då villkorstiden inte löpt

ut innan lagen upphör att gälla, ska dock bestämmelserna fortsätta att tillämpas.

Föreslagen lydelse
Denna lag träder i	kraft	den
1 februari 1999 och	upphör	att

gälla den 1 januari 2012. För den som fått ansökan beviljad enligt 6 § och för vilken villkorstiden inte löpt ut innan lagen upphör att gälla, ska dock dels bestämmel- serna i lagen fortsätta att tillämpas, dels 5 kap. 25 a § körkortslagen (1998:488) äga motsvarande tillämpning.

283

Lagförslaget i promemorian Förslag till ändring i yrkestrafiklagen (1998:490) – TSV 2010-4733

Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap.

5 §

Prop. 2011/12:25

Bilaga 8

284

Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet SOU 2008:130

Prop. 2011/12:25

Bilaga 9

Följande remissinstanser har besvarat remissen: Hovrätten för Västra Sverige, Örebro tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Västerbottens län, Åklagarmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholm, Rikspolisstyrelsen, Skolverket, Socialstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statens institut för kommunikations- analys (SIKA), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Transport- styrelsen (TS), Vägverket, Cykel- och Sporthandlarnas Riksförbund (CSR), Föreningen Sveriges trafikövningsplatser, Lantbrukarnas Riks- förbund (LRF), Mobilitetscenter Göteborg, Moped- och Motorcykel- branschens Riksförbund (McRF), Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF), Motormännens riksförbund (M), Nationalföreningen för Trafik- säkerhetens Främjande (NTF), Neurologiskt Handikappades riksförbund (NHR), Taxiägarnas Riksförbund, Svensk Trafikmedicinsk förening, Svenska Bussbranschens riksförbund (BR), Svenska Läkaresällskapet (SLS), Svenska taxiförbundet, Svenska Transportarbetarförbundet (Transport), Sveriges Läkarförbunds Etik- och Ansvarsråd (EAR), Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR), Sveriges Åkeriföretag (SÅ), Trafikmedicinskt Centrum Huddinge (TRMC), Trafikutbildarnas Riksorganisation, Transportgruppen, Försvarsmakten, Bussarbetsgivarna, Örebro universitet och Svenska försäkringsförbundet.

Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig om förslagen i betänkandet: Justitieombudsmannen (JO) och Riksrevisionen.

Följande remissinstanser har inte besvarat remissen: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Regelrådet, Bil Sweden, Kvinnliga bilåkare, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Motorförarnas helnykter- hetsförbund Ungdom (MHF-Ungdom), Näringslivets Regelnämnd, Små taxiägares intresseförening, SEKO, Snöfordonleverantörernas förening (SNÖFO), Svenska föreningen för allmänmedicin (SFAM), Svenska Distriktsläkarföreningen (DLF), Svenska Motorcykel- och snöskoter- förbundet (SVEMO), Svenskt Näringsliv, Sveriges Motorcykelhandlares Riksförbund (SMR), Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Trafikförsäkringsföreningen, Trafikpolisernas samarbets- organisation, Umeå Universitetssjukhus, Moped- och Motorcykel- importörerna, Motorbranschens riksförbund (MRF) och Länsstyrelsen i Västernorrland.

285

Förteckning över remissinstanser avseende utkastet till lagrådsremiss

Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Sundsvall, Örebro tingsrätt, Förvaltningsrätten i Umeå, Åklagarmyndigheten, Rikspolis- styrelsen, Konkurrensverket, Regelrådet, Skolverket, Socialstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Transportstyrelsen (TS), Trafikverket, Cykel- och Sporthandlar- nas Riksförbund (CSR), Lantbrukarnas Riksförbund, Mobilitetscenter Göteborg, Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund (McRF), Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF), Motormännens riksförbund (M), Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF), Neurologiskt Handikappades riksförbund (NHR), Taxiägarnas Riks- förbund, Trafikpolisernas samarbetsorganisation, Svensk Trafik- medicinsk förening, Svenska Bussbranschens riksförbund (BR), Svenska Läkaresällskapet (SLS), Svenska taxiförbundet, Svenska Transport- arbetarförbundet (Transport), Sveriges Läkarförbunds Etik- och Ansvarsråd (EAR), Sveriges MotorCyklister (SMC), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR), Sveriges Åkeriföretag (SÅ), Trafikmedicinskt Centrum Huddinge (TRMC), Trafikutbildarnas Riksorganisation, Transportgruppen, Försvarsmakten, Bussarbetsgivarna, Örebro universitet, Svenska försäkringsförbundet.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 10

286

Förteckning över remissinstanser avseende promemorian Kontroll av alkolås och tillsyn

Prop. 2011/12:25

Bilaga 11

Justitieombudsmannen (JO), Hovrätten för Nedre Norrland, Skellefteå tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Örebro, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Regelrådet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Swedac, Transportstyrelsen, Trafik- verket, Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF), Motormännens riksförbund (M), Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF), SEKO, Svenska Bussbranschens riksförbund (BR), Svenska Taxiförbundet, Sveriges Åkeriföretag, Sveriges Trafikskolors Riks- förbund (STR), Trafikpolischefernas samarbetsorganisation, Motor- branschens Riksförbund, Dräger Safety Sverige AB och Alkolås i Skandinavien AB.

287

Förteckning över remissinstanser avseende promemorian Förslag till ändring i yrkestrafiklagen (1998:490) – TSV 2010-4733

Justitieombudsmannen (JO), Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Västerbottens län, Socialstyrelsen, Statens väg- och transportforsknings- institut (VTI), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Trafikverket, Karolinska Universitetssjukhuset, Trafikmedicinskt Centrum Huddinge (TRMC), Umeå Universitetssjukhus, Körkortsenheten psyk. klin. (NUS), Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF), Svenska Distriktsläkarföreningen (DLF), Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Sveriges Läkarförbunds Etik- och Ansvarsråd (EAR), Svensk Trafikmedicinsk förening, Motormännens riksförbund (M), Motor- förarnas helnykterhetsförbund (MHF), Svenska Taxiförbundet, Taxi- ägarnas Riksförbund, Svenska Transportarbetarförbundet (Transport) och Transportgruppen.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 12

288

Lagrådsremissens lagförslag

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

Härigenom1 föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)2

dels att 2 kap. 14 §, 3 kap. 8 § och 4 kap. 12–14 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 4 kap. 12 § ska utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 5 a § ska betecknas 2 kap. 7 b §,

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 5–7, nya 7 b och 8 §§, 3 kap. 1, 4, 4 a, 5–7 a, 9–15, 17 och 21 §§, 4 kap. 1–5, 7 och 9–11 §§, 5 kap. 2 a, 3, 9, 14 och 27 §§, 6 kap. 1 och 7 §§, 7 kap. 2 §, 8 kap. 1 och 2 §§, 9 kap. 2 § och 10 kap. 2 § samt rubriken närmast före 2 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas åtta nya paragrafer, 2 kap. 7 a §, 3 kap. 1 a och 14 a §§, 4 kap. 2 a §, 5 kap. 25 a och 28 §§, 6 kap. 7 a och

7 b §§ samt närmast före 4 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §3 Denna lag innehåller bestämmelser om

1.behörighet att köra motorfordon, terrängmotorfordon, traktor och motorredskap,

2.handlingar som ger sådan behörighet, nämligen körkort, traktorkort och förarbevis,

3.körkortstillstånd, varmed avses ett beslut om att sökanden uppfyller medicinska och personliga krav för att körkort eller traktorkort ska få utfärdas,

4.körkortshavare, varmed avses den som har körkortstillstånd eller körkort,

5.innehavare av förarbevis, varmed avses den som har förarbevis för moped klass II, snöskoter eller terränghjuling.

s. 31, Celex 32009L0113).

2Senaste lydelse av

2 kap. 14 § 2009:189

4 kap. 12 § 2008:1369

4 kap. 13 § 2008:1369

4 kap. 14 § 2008:1369

rubriken närmast före 4 kap. 12 § 2008:550. 3 Senaste lydelse 2009:189.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

289

Bestämmelser om behörighet att köra vissa fordon i yrkesmässig trafik finns i yrkestrafiklagen (1998:490).

Bestämmelser om behörighet att					Prop. 2011/12:25
köra	vissa fordon		i yrkesmässig		Bilaga 13
trafik	finns	i yrkestrafiklagen
(1998:490)		och	i	lagen
(2007:1157)		om	yrkesförar-
kompetens.

	2 kap.
Förarbehörighet för särskilda	Körkortsbehörighet för särskilda
fordonstyper	fordonstyper

Nuvarande lydelse

5 §4

Förarbehörighet enligt 1 § anges i körkort med beteckningarna A för motorcykel

A1 för lätt motorcykel AM för moped klass I B för

1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar,

2. terrängvagn, och

3. motorredskap klass I

C för tung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar

D för buss och enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till buss E för släpfordon, oavsett vikt och antal.

Föreslagen lydelse

5 §

Körkortsbehörighet enligt 1 § anges i körkort med följande beteck- ningar.

Beteckning	Körkortsbehörighet
AM	moped klass I
A1	1. tvåhjulig motorcykel
	a) som drivs av förbränningsmotor med en slagvolym
	om högst 125 kubikcentimeter och en nettoeffekt av
	högst 11 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt
	och tjänstevikt som inte överstiger 0,1 kilo-
	watt/kilogram, eller

4 Senaste lydelse 2009:189.

290

	b) med annan motor än förbränningsmotor som har en	Prop. 2011/12:25
	nettoeffekt av högst 11 kilowatt och ett förhållande	Bilaga 13
	mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger
	0,1 kilowatt/kilogram.
	2. trehjulig motorcykel med en nettoeffekt av högst
	15 kilowatt.
A2	1. tvåhjulig motorcykel som har en nettoeffekt av högst
	35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och
	tjänstevikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kilogram
	och som, om fordonets originalutförande har ändrats,
	har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla
	effekten.
	2. trehjulig motorcykel som omfattas av behörighet A1.
A	två- och trehjulig motorcykel oavsett slagvolym, effekt
	och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt.
B	1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt last-
	bil samt enbart ett släpfordon som är kopplat till sådan
	bil om
	a) släpfordonets totalvikt inte överstiger 750 kilogram,
	eller
	b) bilens och släpfordonets sammanlagda totalvikt inte
	överstiger 3,5 ton.
	2. terrängvagn
	3. motorredskap klass I
	4. trehjulig motorcykel
	5. fyrhjulig motorcykel
BE	bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera
	släpfordon som är kopplade till sådan bil, om släp-
	fordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger
	3,5 ton.
C1	tung lastbil med en totalvikt av högst 7,5 ton och
	personbil med totalvikt över 3,5 men inte 7,5 ton samt
	enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.
C1E	bil som omfattas av behörighet C1 eller B och ett eller
	flera släpfordon som är kopplade till sådan bil om
	bilens och släpfordonens sammanlagda totalvikt inte
	överstiger 12 ton.
C	tung lastbil och personbil över 3,5 ton samt enbart ett
	lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.
CE	bil som omfattas av behörighet C samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan bil.
		291

D1	buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver
	förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter
	samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan
	buss.
D1E	buss som omfattas av behörighet D1 samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan
	buss.

Dbuss oavsett antal sittplatser och längd samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss.

DE	buss som omfattas av behörighet D samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan
	buss.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		6 §

Behörigheten A ger rätt att köra tvåhjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 35 kilowatt endast om körkortshavaren har haft kör- kort med behörigheten A2 under minst två år eller har fyllt 24 år. Detsamma gäller om motorcykeln har ett förhållande mellan netto- effekt och tjänstevikt som över- stiger 0,2 kilowatt/kilogram.

Behörigheten A ger rätt att köra trehjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 15 kilowatt endast om körkortshavaren har fyllt 21 år.

	7 §5
Behörigheten B ger rätt att köra	Behörigheten B ger rätt att köra
tre- och fyrhjuliga motorcyklar.	trehjulig motorcykel med en högre
	nettoeffekt än 15 kilowatt endast
	om körkortshavaren har fyllt
	21 år.
	7 a §
	Om körkortshavaren har god-
	känts i ett särskilt körprov ger
	behörigheten B även rätt att
	framföra ett släpfordon vars total-
	vikt överstiger 750 kilogram och i

5 Senaste lydelse 2003:216.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

292

5 a §

Förarbehörigheterna A, A1 och B ger även rätt att köra moped klass I.

Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE.

kombination med dragfordonets totalvikt överstiger 3,5 men inte 4,25 ton (utökad behörighet B).

7 b §6

Samtliga körkortsbehörigheter ger även behörigheten AM.

8 §

Körkort med behörigheten CE, D1E eller DE ger även behörig- heten BE. Körkort med behörig- heten CE ger även behörigheten C1E.

3 kap.

1 §7

Körkort får utfärdas för den som

1.har körkortstillstånd,

2.är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex månader,

3.har fyllt

a)15 år för behörigheten AM,

b)16 år för behörigheten A1,

c)18 år för behörigheterna A, B, C och E,

4. har avlagt godkänt förarprov. Körkort får dock inte utfärdas för den som har ett körkort som är utfärdat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska sam-

arbetsområdet (EES).

Har ett körkort blivit ogiltigt av en anledning som avses i 12 § eller

13 § första stycket 1 eller sista stycket får ett nytt körkort utfärdas utan att förarprov avlagts, om den sökande efter det att körkortet

6Senaste lydelse av tidigare 5 a § 2009:189.

7Senaste lydelse 2010:485.

c)18 år för behörigheterna A2, B, BE, C1 och C1E,

d)20 år för behörigheten A

e)21 år för behörigheterna C, CE, D1 och D1E,

f)24 år för behörigheterna D och DE, och

Körkort får inte utfärdas för den som har ett körkort som är utfärdat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller vars körkort i en sådan stat är föremål för en åtgärd som är att likställa med återkallelse eller omhändertagande enligt denna lag.

Har ett körkort blivit ogiltigt av en anledning som avses i 12 § eller

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

293

blivit ogiltigt har meddelats kör- kortstillstånd för de behörigheter som upphört att gälla. För ut- färdande av körkort efter åter- kallelse gäller bestämmelserna i 5 kap.

13 § första stycket 1 eller 7 eller sista stycket, får ett nytt körkort utfärdas utan att förarprov avlagts, om den sökande efter det att kör- kortet blivit ogiltigt har meddelats körkortstillstånd för de behörig- heter som upphört att gälla. För utfärdande av körkort efter åter- kallelse gäller bestämmelserna i 5 kap.

1 a §

Trots ålderskravet 24 år i 1 § första stycket 3 f får körkort ut- färdas för behörigheterna D och DE för en sökande som har fyllt

1.20 år om sökanden har för- värvat grundläggande kompetens genom sådan grundutbildning som avses i 3 kap. 5 § andra stycket lagen om yrkesförarkompetens,

2.21 år om sökanden har för- värvat grundläggande kompetens genom sådan grundutbildning som avses i 3 kap. 5 § första stycket samma lag,

3.23 år om sökanden har för- värvat grundläggande kompetens genom sådan grundutbildning som avses i 3 kap. 6 § samma lag.

linjens längd inte	överstiger
50 kilometer. Trots	ålderskravet

23 år i andra stycket 3 får körkort utfärdas för en sökande som har

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

294

Förarprov för att få behörig- heten A1, A2, A eller B får av- läggas endast om sökanden har genomgått en utbildning om sådan

	fyllt 21 år, om körkortet villkoras	Prop. 2011/12:25
	till att avse fordon som används i	Bilaga 13
	linjetrafik, där linjens längd inte
	överstiger 50 kilometer.
Lydelse enligt SFS 2010:1914	Föreslagen lydelse

Kunskapsprov behöver dock inte avläggas för behörigheten A av den som redan har ett körkort med behörigheten A1.

Körprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första stycket 1–3.

4 §8

Kunskapsprov behöver dock inte avläggas

1.för behörigheten A eller A2 av den som redan har ett körkort med behörigheten A1 eller,

2.för behörigheten A, av den som redan har behörigheten A2.

Körprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första stycket 1–3 eller, i fråga om ålderskravet, 1 a §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 a §9 Förarprov för att få förar-

behörigheten A, A1 eller B får avläggas endast om sökanden har genomgått en utbildning om sådan

8Senaste lydelse 2009:189.

9Senaste lydelse 2008:550.

295

körning som är förenad med risker (riskutbildning).

En genomförd riskutbildning får tillgodoräknas under viss tid, dock längst till dess att körkort med den förarbehörighet som utbildningen avsett har utfärdats.

körning som är förenad med risker (riskutbildning).

En genomförd riskutbildning får tillgodoräknas under viss tid, dock längst till dess att körkort med den behörighet som utbildningen av- sett har utfärdats.

5 §10

Sökanden ska godkännas i förarprovet, om det visar att han eller hon

1.för förarbehörigheten AM, har de kunskaper som från trafik- säkerhetssynpunkt bör krävas för denna behörighet, och

2.för övriga förarbehörigheter, har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt bör krävas för behörigheten i fråga.

Sökanden ska godkännas i förarprovet, om provet visar att han eller hon

1.för behörigheten AM, har de kunskaper som från trafiksäker- hetssynpunkt bör krävas för denna behörighet, och

2.för övriga behörigheter, har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt bör krävas för behörigheten i fråga.

6 §11

7 §12

10Senaste lydelse 2009:189.

11Senaste lydelse 2003:216.

12Senaste lydelse 2003:216.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

296

Krav på innehav av körkortstill- stånd gäller inte heller vid ett sådant särskilt körprov som avses i 2 kap. 7 a § för den som redan innehar behörighet B.

Vid sådant körprov som avses i denna paragraf tillämpas bestäm- melserna om körprov i 4 och 5 §§.

7 a §13 Krav på innehav av körkortstill-

I övrigt skall 4 och 5 §§ gälla i tillämpliga delar.

9 §

10 §14 När ett körkortstillstånd med-

Ett körkort gäller från och med	11 §
Ett körkort gäller från och med	Ett körkort gäller från och med
den dag då det utfärdas.	den dag då det utfärdas, med den
	begränsning som följer av 12 §.

13Senaste lydelse 2003:216.

14Senaste lydelse 2003:216.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

297

12 §

Lydelse enligt SFS 2010:1914

Behörigheten C1, C1E, C, CE,

D1, D1E, D eller DE fortsätter att gälla efter förnyelse av körkortet enligt 14 § första stycket endast om körkortshavaren har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är uppfyllda.

Föreslagen lydelse

13 §

Ett körkort gäller inte om

1.det inte har förnyats efter föreläggande,

2.det är återkallat eller omhändertaget enligt 5 kap.,

3.det har ersatts med annat körkort,

4.det har bytts ut mot ett utländskt körkort,

5. innehavaren dessutom har ett			5. innehavaren dessutom har ett
eller flera andra giltiga körkort			eller flera andra giltiga körkort
utfärdade i andra stater inom EES			utfärdade i andra stater inom EES
och inte efter uppmaning anger			och inte efter uppmaning anger
vilket av körkorten som ska			vilket av körkorten som ska
behållas eller anger att ett annat än			behållas eller anger att ett annat än
det svenska körkortet ska behållas,			det svenska körkortet ska behållas,
eller			6.	körkortsinnehavet	varit
6.	körkortsinnehavet	varit	förenat med villkor om alkolås och
förenat med villkor om alkolås och			villkorstiden löpt ut, eller
villkorstiden löpt ut.			7. det inte lämnas ut inom ett år
			från den dag då det utfärdas.

Ett körkort ska också förklaras ogiltigt om körkortshavaren begär det. Ogiltigheten får begränsas till att avse viss behörighet.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	14 §

Ett körkort med behörigheten AM, A1, A2, A, B eller BE ska förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats.

Ett körkort med behörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE ska förnyas vart femte år från det att det har utfärdats.

Körkortet ska också förnyas om det har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i det har ändrats.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

298

Den som kör ett fordon som avses i 2 kap. 1 § ska ha med sig körkortet.

Ett körkort ska överlämnas för kontroll om en bilinspektör eller polis begär det.

14 a §
Ett körkort får	förnyas enligt
14 § första stycket	om körkorts-
havaren

1. är permanent bosatt i Sverige,

2. har studerat här i minst sex månader, eller

3. varken är permanent bosatt eller sedan minst sex månader studerar i någon annan stat inom

EES.
Ett körkort får	förnyas enligt
14 § andra stycket	om körkorts-

havaren

1. är permanent bosatt i Sverige, eller

2. inte är permanent bosatt i någon annan stat inom EES.

15 §15 Den som kör ett fordon som

avses i 2 kap. 1 § skall ha med sig

1. körkortet, eller

2. ett bevis att körkort utfärdats och handling som styrker förarens identitet.

På begäran av bilinspektör eller polis skall handlingarna över- lämnas för kontroll.

17 §16

Bestämmelserna i 2–3 och	Bestämmelserna i 2–3 och
8–11 §§, 13 § första stycket 2 och	9–11 §§, 13 § första stycket 2 och
3 och andra stycket gäller även	3 och andra stycket gäller även
traktorkort.	traktorkort.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

21 §17

För förarbevis ska i tillämpliga delar följande bestämmelser gälla:

1. 1 § sista stycket om	1. 1 § sista stycket, om
utfärdande av handling i vissa fall	utfärdande av körkort i vissa fall
utan avläggande av nytt förarprov,	utan avläggande av nytt förarprov,

2.5 § 1 om godkännande i förarprov,

3.11 § om första giltighetsdag,

4. 13 § första stycket 1–3 och	4. 13 § första stycket 1–3 och 7
andra stycket om ogiltighet, samt	samt andra stycket, om ogiltighet,

15Senaste lydelse 2003:216.

16Senaste lydelse 2009:189.

17Senaste lydelse 2009:189.

299

5. 14 och 15 §§ om förnyelse och skyldighet att medföra förar- beviset.

5. 14 § första stycket första	Prop. 2011/12:25
meningen och andra stycket, om	Bilaga 13
förnyelse, och
6. 15 §, om skyldighet att med-
föra körkort.

4 kap.

1 §18

Den som

1.innehar körkortstillstånd och för att få körkort vill öva sig i att med eller utan släpfordon köra bil, motorcykel eller moped klass I, eller

2.utbildar sig till förare av moped klass II, snöskoter eller terränghjuling, får övningsköra under de förutsättningar som anges i 2–5 §§.

Kravet på innehav av kör- kortstillstånd enligt första stycket 1 gäller dock inte den som redan har ett körkort med behörighet som utan något medicinskt skäl har villkorats till att avse automat- växlat fordon och övnings- körningen ska ske med ett manuellt växlat fordon för vilket samma behörighet krävs.

Den som övningskör ska, om annat inte följer av 3 eller 4 §, ha uppnått en ålder av

1.14 år och nio månader för körning med moped,

2.15 år och nio månader för körning med snöskoter eller terränghjuling,

3.16 år för körning med person- bil utan släpfordon eller med

Under de förutsättningar som anges i 2–5 §§ får den övnings- köra som

1.innehar körkortstillstånd och för att få körkort vill öva sig i att med eller utan släpfordon köra bil, motorcykel eller moped klass I, eller

2.utbildar sig till förare av moped klass II, snöskoter eller terränghjuling.

Kravet på innehav av kör- kortstillstånd enligt första stycket 1 gäller dock inte den som redan har ett körkort med

1.behörighet som utan något medicinskt skäl har villkorats till att avse automatväxlat fordon, och övningskörningen ska ske med ett manuellt växlat fordon för vilket samma behörighet krävs, eller

2.behörighet B, och övnings- körningen ska ske med fordon för vilka det krävs sådan utökad behörighet B som avses i 2 kap. 7 a §.

2 §19

Den som övningskör ska, om annat inte följer av 3 §, ha uppnått en ålder av

1.14 år och 9 månader för kör- ning med moped,

2.15 år och 9 månader för kör- ning med snöskoter eller terränghjuling eller med fordon som kräver behörighet A1,

3.16 år för körning med person- bil utan släpfordon,

18Senaste lydelse 2009:189.

19Senaste lydelse 2010:799.

300

fordon som kräver förarbehörighet							Prop. 2011/12:25
A1,							Bilaga 13
4. 17 år och 6 månader för kör-			4. 17 år och 6 månader för kör-
ning med			ning med
a) fordon som kräver förarbe-			a) fordon som kräver behörighet
hörighet A, dock inte sådan			A2,
motorcykel som avses i 2 kap. 6 §,			b) andra fordon som kräver
b) andra fordon som kräver			behörighet B än sådana som avses
förarbehörighet B än sådana som			i 3 eller 7 b, eller
avses i 3,			c) fordon som kräver utökad
5. 18 år för körning med fordon			behörighet B,
som kräver förarbehörighet BE, C			5. 18 år för körning med fordon
eller CE, och			som kräver behörighet BE, C1
6. 20 år för körning med sådan			eller C1E,
motorcykel som avses i 2 kap. 6 §			6. 19 år och 6 månader för kör-
och med fordon som kräver			ning med sådan tvåhjulig motor-
behörighet D eller DE.			cykel som kräver behörighet A,
			under förutsättning att körkorts-
			havaren har haft körkort med
			behörigheten A2 under minst ett år
			och sex månader,
			7. 20 år för körning med
			a) fordon som kräver behörighet
			C, CE, D1 eller D1E, eller
			b) trehjulig motorcykel med en
			högre nettoeffekt än 15 kilowatt,
			och
			8. 23 år för körning
			a) med fordon som kräver
			behörighet D eller DE,
			b)	sådan	tvåhjulig	motorcykel
			som kräver behörighet A, om kör-
			kortshavaren inte har haft körkort
			med behörigheten A2 under minst
Den som övningskör för förar-			ett år och sex månader.
Den som övningskör för förar-			Den som övningskör				för
behörighet B ska vid sådan			behörighet B ska vid sådan
övningskörning som avses i 5 § 4			övningskörning som avses i 5 § 4
under de senaste fem åren ha			någon gång under de senaste fem
genomgått	en	introduktions-	åren ha genomgått en introduk-
utbildning.			tionsutbildning.
			2 a §
			Trots ålderskravet 20 år i 2 §
			första stycket 7 får den som har
			fyllt 18 år körträna inom ramen
			för	sådan	grundutbildning		som
			avses i 3 kap. 3 § lagen
			(2007:1157)		om	yrkesförar-
			kompetens.				301
							301

Trots ålderskravet 23 år i			2 §	Prop. 2011/12:25
första stycket 8 får den som			har	Bilaga 13
fyllt 20 år körträna inom ramen
för	sådan	grundutbildning	som
avses i 3 kap. 5 § första stycket
eller	6 §	lagen (2007:1157)	om

yrkesförarkompetens.

3 §

Den som har uppnått en ålder av 17 år och 6 månader får övnings- köra i trafikskola med sådan motorcykel som avses i 2 kap. 6 § under förutsättning att den som har uppsikt över körningen följer med på motorcykeln eller i en sidvagn.

4 §

Övningskörning med sådant fordon som kräver behörigheten

C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller

DE får ske endast om den som övningskör har ett körkort med behörigheten B eller har haft kör- kort för det slag av fordon med vilket körningen sker.

5 §20

Övningskörning ska ske under uppsikt av någon som har vana och skicklighet att köra fordon av det slag som övningskörningen avser samt

1. är utbildningsledare eller	1. är utbildningsledare eller
trafiklärare, om övningskörningen	trafiklärare, om övningskörningen
sker i trafikskola för förarbehörig-	sker i trafikskola för annan kör-
heten A, A1, B, C, D eller E,	kortsbehörighet än AM,

2.är behörig utbildare enligt lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar, om övningskörningen sker med något av dessa fordonsslag,

3.uppfyller kraven i 6 §, om övningskörningen sker inom polisväsen- det eller Försvarsmakten, eller

4. har godkänts som handledare enligt 7 §, om övningskörningen sker i andra fall än som avses i 1 och 3 för förarbehörigheten A, A1, B, C, D eller E.

4. har godkänts som handledare enligt 7 §, om övningskörningen sker i andra fall än som avses i 1 och 3 för annan körkortsbehörig- het än AM.

20 Senaste lydelse 2009:189.

302

Uppsikt under övningskörning som avses i 5 § 4 får utövas endast av den som har godkänts som handledare för den som övnings- kör. Sådant godkännande får meddelas den som

1. fyllt 24 år,

2. har körkort för fordon av det slag körningen avser,

3. under sammanlagt minst fem av de senaste tio åren haft ett sådant körkort, och

4. under de senaste fem åren har genomgått introduktionsutbild- ning, om det är fråga om övnings- körning för förarbehörighet B.

Lydelse enligt SFS 2010:1914	Föreslagen lydelse	Prop. 2011/12:25
	7 §21	Bilaga 13
	7 §21

Godkännande som handledare enligt 5 § 4 får endast meddelas den som

1. har fyllt 24 år,

2. har behörighet för fordon av det slag körningen avser,

3. under sammanlagt minst fem av de senaste tio åren har haft sådan behörighet, och

4. någon gång under de senaste fem åren har genomgått introduk- tionsutbildning, om det är fråga om övningskörning för behörighet B.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Introduktionsutbildning	och
	riskutbildning

Introduktionsutbildning som anges i 2 § andra stycket och 7 § första stycket 4 får bedrivas endast efter tillstånd av Transport- styrelsen.

9 §22

Introduktionsutbildning som avses i 2 § andra stycket och 7 § första stycket 4 får bedrivas endast efter tillstånd från Transport- styrelsen. Detsamma gäller riskut- bildning som avses i 3 kap. 4 a §.

21Senaste lydelse 2010:799.

22Senaste lydelse 2010:799.

303

Tillsynen ska omfatta att förut- sättningarna enligt 9 § andra stycket är uppfyllda och att före- skrifter om introduktions- utbildning eller riskutbildning som har meddelats med stöd av 10 kap. 1 § följs.

Transportstyrelsen utövar tillsyn över introduktionsutbildningen och riskutbildningen.

Transportstyrelsen får återkalla ett tillstånd om förutsättningarna enligt 9 § andra stycket inte längre finns eller om föreskrifter om introduktionsutbildning eller riskutbildning som har meddelats med stöd av 10 kap. 1 § inte följs. Ett tillstånd får även återkallas om tillståndshavaren begär det.

10 §23 Transportstyrelsen får återkalla

ett tillstånd om förutsättningarna enligt 9 § andra stycket inte längre finns eller om föreskrifter om introduktionsutbildning som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § inte iakttagits. Ett tillstånd får även återkallas på tillstånds- havarens begäran.

11 §24 Transportstyrelsen skall utöva

tillsyn över sådan introduktions- utbildning som anges i 9 § första stycket.

Tillsynen skall omfatta att förut- sättningarna enligt 9 § andra stycket är uppfyllda och att före- skrifter om introduktions- utbildning som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § iakttas.

Den som bedriver utbildning skall på begäran av Transport- styrelsen lämna tillträde till lokaler samt ge upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

5 kap.

2 a §25

För förarbevis för moped klass II, snöskoter och terränghjuling gäller inte

1.vad som sägs om återkallelse i 3 § 5–8 och om omhändertagande i 7 § första stycket 3, och

2.vad som anges i 14 § och 15 § sista stycket om innehav av och ansökan om körkortstillstånd som villkor för utfärdande av nytt förar- bevis.

Trots vad som anges i 13 § får	Trots 13 § får en ansökan om
ansökan om utfärdande av förar-	utfärdande av förarbevis prövas
bevis prövas innan	innan
1. spärrtid löpt ut enligt 3 kap.	1. spärrtid löpt ut enligt 3 kap.
9 §, eller	9 §, eller

23Senaste lydelse 2008:1369.

24Senaste lydelse 2008:1369.

25Senaste lydelse 2009:189.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

304

2. spärrtid eller giltighetstid för återkallelse tills vidare löpt ut om återkallelse skett enligt 3 § 5–7.

Ett körkort skall återkallas

2.om körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,

2.	spärrtid	löpt	ut	om åter-	Prop. 2011/12:25
kallelse skett		enligt	3	§ 5 eller 6	Bilaga 13
eller	giltighetstid för			återkallelse

tills vidare löpt ut, om sådan åter- kallelse skett på grund av brott enligt 3 § 6.

3 §26

Ett körkort ska återkallas, om

1. körkortshavaren har gjort sig skyldig till

a)grov vårdslöshet i trafik enligt 1 § andra stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

b)rattfylleri enligt 4 § samma

lag,

c)grovt rattfylleri enligt 4 a § samma lag,

d)brott mot 30 § första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, eller

e)brott mot 10 kap. 2 § första, andra eller tredje stycket järn-

vägslagen (2004:519),

2.körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,

26 Senaste lydelse 2004:524.

305

överträdelsen inte kan anses som	överträdelsen inte kan anses som	Prop. 2011/12:25
ringa,	ringa,	Bilaga 13
5. om körkortshavaren på grund	5. körkortshavaren på grund av
av opålitlighet i nykterhets-	opålitlighet i nykterhetshänseende
hänseende inte bör ha körkort,	inte bör ha körkort,
6. om det med hänsyn till annat	6. det med hänsyn till annat brott
brott som körkortshavaren har	som körkortshavaren har gjort sig
gjort sig skyldig till kan antas att	skyldig till kan antas att han inte
han inte kommer att respektera	kommer att respektera trafik-
trafikreglerna och visa hänsyn,	reglerna och visa hänsyn, omdöme
omdöme och ansvar i trafiken eller	och ansvar i trafiken eller om han
om han på grund av sina person-	på grund av sina personliga för-
liga förhållanden i övrigt inte kan	hållanden i övrigt inte kan anses
anses lämplig som förare av kör-	lämplig som förare av körkorts-
kortspliktigt fordon,	pliktigt fordon,
7. om körkortshavarens förut-	7. körkortshavarens förutsätt-
sättningar för rätt att köra ett kör-	ningar för rätt att köra ett kör-
kortspliktigt fordon är så väsentligt	kortspliktigt fordon är så väsentligt
begränsade genom sjukdom, skada	begränsade genom sjukdom, skada
eller dylikt att han från trafik-	eller dylikt att han från trafik-
säkerhetssynpunkt inte längre bör	säkerhetssynpunkt inte längre bör
ha körkort,	ha körkort,
8. om körkortshavaren inte följer	8. körkortshavaren inte följer ett
ett föreläggande att ge in läkar-	föreläggande att ge in läkarintyg
intyg eller bevis om godkänt	eller bevis om godkänt förarprov,
förarprov.	eller
	9. det fanns hinder mot att
	utfärda körkort vid tiden för
	utfärdandet och hindret fort-
	farande består.

I stället för att körkortet åter- kallas skall körkortshavaren varnas i sådana fall som avses i 3 § 2–6, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

9 §27

I stället för att körkortet åter- kallas ska körkortshavaren varnas i sådana fall som avses i 3 § 2–6, om varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Detsamma gäller om körkorts- havaren har gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § första stycket lagen (1951:649) om straff för


vissa	trafikbrott		eller brott	mot
30 §	första		stycket	lagen
(1990:1157)		om	säkerhet	vid
tunnelbana		och	spårväg	eller

10 kap. 2 § första stycket järn- vägslagen (2004:519) och

27 Senaste lydelse 2004:524.

306

0,5 promille

blodet

eller

alkoholkoncentrationen under eller

Prop. 2011/12:25

0,25 milligram per liter i utand-

efter

färden

inte

uppgått

till

Bilaga 13

ningsluften.

0,5 promille

blodet

eller

0,25 milligram per liter i utand-

ningsluften.

Lydelse enligt SFS 2010:1914

Föreslagen lydelse

14 §28

Efter återkallelse får nytt körkort utfärdas endast om sökanden har

körkortstillstånd, har avlagt godkänt förarprov och även i övrigt uppfyller

kraven i 3 kap. 1 § om inte annat sägs i andra stycket, 15 eller 15 a §.

Har tiden för körkortets ogiltig-

Avser

ansökan

körkort

som

het efter återkallelse med stöd av

endast omfattar behörigheten AM,

3 § 2–4 bestämts till högst ett år

A1, A2, A, B eller BE och har

får nytt körkort utan ytterligare

tiden för körkortets ogiltighet efter

prövning

utfärdas

efter ansökan.

återkallelse med stöd av 3 § 2–4

Har tiden för körkortets ogiltighet

bestämts till högst ett år får nytt

efter återkallelse med stöd av 3 §

körkort utan

ytterligare prövning

1, 5–6 bestämts till högst ett år,

utfärdas

efter

ansökan.

Avser

eller om körkortet återkallats med

ansökan i ett sådant fall körkort

stöd av 3 § 7–8, får nytt körkort

som

även

omfattar

behörigheten

utfärdas

efter

ansökan

C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller

sökanden har körkortstillstånd.

DE ska sökanden visa att de

medicinska kraven för att ha

sådan behörighet är uppfyllda.

Har tiden för körkortets ogiltig-

het efter återkallelse med stöd av

3 § 1, 5–6 bestämts till högst ett

år, eller om körkortet återkallats

med stöd av 3 § 7–8, får nytt

körkort utfärdas efter ansökan om

sökanden har körkortstillstånd.

25 a §

Polisen har rätt till tillträde till

ett

körkortspliktigt

fordon

som

framförs

körkortshavare

vars

körkortsinnehav är

förenat

med

villkor

alkolås,

för

att

kontrollera att fordonet har ett alkolås av godkänd typ som upp- fyller föreskrivna krav i fråga om montering, funktion och använd- ning. Kontrollen ska utföras så att den inte orsakar större olägen- heter än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet.

28 Senaste lydelse 2003:216.

307

1) en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till

Den typ av alkolås som används ska vara godkänd. Ett god- kännande får återkallas om före- skrifter om godkännande av alkolås som meddelats i anslut- ning till denna lag inte iakttagits.

Nuvarande lydelse

27 §		Prop. 2011/12:25
Den typ av alkolås som används		Bilaga 13
ska vara godkänd.
Ett godkännande	får återkallas
om föreskrifter om	godkännande

av alkolås som har meddelats i anslutning till denna lag inte följs. Om det kan antas att felet eller bristen rättas får i stället varning meddelas.

28 §

Transportstyrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av de före- skrifter om godkännande av alkolås som meddelats i anslut- ning till denna lag.

Den som har fått ett alkolås godkänt ska på begäran av Transportstyrelsen lämna tillträde till lokaler samt ge upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för till- synen.

Föreslagen lydelse

6 kap.

1 §29

29 Senaste lydelse 2004:1087.

308

norska. Ett körkort som inte är försett med ett fotografi av kör- kortshavaren gäller endast till- sammans med en identitets- handling med fotografi.

Ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES, Schweiz eller Japan och som gäller i Sverige får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om innehavaren är permanent bosatt i Sverige.

svenska, danska eller norska, eller 2) ett internationellt körkort som är utformat i överensstämmelse med någon av förebilderna i ovannämnda konventioner eller i den konvention om vägtrafik som har undertecknats i Paris den

24april 1926.

Ett körkort som inte är försett med ett fotografi av körkortshava- ren gäller endast tillsammans med en identitetshandling med foto- grafi.

7 §

Ett utländskt körkort som är utfärdat i en stat inom EES, Schweiz eller Japan och som gäller i Sverige ska efter ansökan bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om innehavaren är permanent bosatt i Sverige. Om ett sådant körkort har förstörts eller kommit bort får det efter ansökan ersättas om innehavaren är permanent bosatt i Sverige.

Om ansökan avser utbyte vid utgången av den giltighetstid som är angiven på körkortet av ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES, får utbyte även ske om körkortshavaren har studerat här i minst sex månader.

Om ansökan avser utbyte vid utgången av den giltighetstid som är angiven på körkortet av ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES och som omfattar någon av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE, får utbyteskörkortet endast ge sådan behörighet om körkortshavaren har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är uppfyllda.

Ett körkort som är utfärdat i Schweiz eller Japan får bytas ut endast om körkortshavaren uppfyller de personliga och medicinska krav som anges i 3 kap. 2 §.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

309

	7 a §						Prop. 2011/12:25
	Ett körkort får inte bytas ut eller						Bilaga 13
	ersättas enligt 7 § om körkortet, i
	en annan stat inom EES, är före-
	mål för en åtgärd som är att lik-
	ställa	med	återkallelse			eller
	omhändertagande			enligt	denna
	lag.
	7 b §
	Trots 3 kap. 14 § första stycket
	ska ett körkort som har lämnats i
	utbyte mot eller ersatt ett körkort
	som har utfärdats i en stat inom
	EES och som omfattar någon av
	behörigheterna C1, C1E, C, CE,
	D1, D1E, D eller DE förnyas
	första gången vid utgången av den
	giltighetstid		som	angavs		på
	ursprungskörkortet,			om	utbytet
	eller	ersättningen		skedde		före
	utgången av denna giltighetstid.
Lydelse enligt SFS 2010:1914	Föreslagen lydelse
7 kap.
	2 §30
Transportstyrelsen prövar ären-	Transportstyrelsen prövar frågor
den om	om

1.medgivande enligt 2 kap. 11 § andra stycket,

2.förlängd giltighet enligt 3 kap. 12 §,

3.godkännande av handledare,

4. förhandsbesked,

4. förnyelse av körkort,

5.villkor för innehav av körkortstillstånd och körkort,

6.körkortstillstånd,

7.körkortsingripande,

8.giltighet eller utbyte av ett utländskt körkort, och

9.	godkännande av alkolås och			9.	godkännande av alkolås och
återkallelse		av	godkännandet	återkallelse av godkännandet samt
enligt 5 kap. 27 §.				varning enligt 5 kap. 27 §.
Transportstyrelsen prövar också				Transportstyrelsen prövar också
ärenden enligt				frågor om
1.	3 kap. 3 §,			1.	medicinsk	undersökning
2.	3 kap. 13 § första stycket 1			enligt 3 kap. 3 §,
och 5 samt andra stycket, och				2.	ogiltighet av	körkort enligt
3.	3 kap. 16 § 1.			3 kap. 13 § första stycket 1 och 5
				samt andra stycket, och

30 Senaste lydelse 2009:1352.

310

	3. undantag från ålderskrav i	Prop. 2011/12:25
	fråga om traktorkort enligt	Bilaga 13
	3 kap. 16 § 1.
Transportstyrelsen prövar frågor om utfärdande av körkort.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

8 kap.

1 §31

Följande beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

1.beslut enligt 7 kap. 2 § första och andra styckena, om inte annat följer av 2 §,

2.beslut att inte utfärda körkort med stöd av 3 kap. 1 § första stycket 2,

3. beslut att inte bevilja tillstånd				3. beslut att inte bevilja tillstånd
enligt 4 kap. 9 § att bedriva				enligt 4 kap. 9 § att bedriva
introduktionsutbildning		eller	till-	introduktionsutbildning	eller
stånd enligt 4 kap. 12 § att bedriva				riskutbildning, och
riskutbildning, och
4. beslut enligt 4 kap. 10 § att				4. beslut enligt 4 kap. 10 § att
återkalla tillstånd	att	bedriva		återkalla tillstånd att	bedriva
introduktionsutbildning			eller	introduktionsutbildning	eller
beslut enligt 4 kap. 13 § att åter-				riskutbildning.
kalla tillstånd att	bedriva		risk-

utbildning.

Ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förar- prov får överklagas endast tillsammans med det beslut varigenom ärendet avgörs.

	2 §32
Följande beslut får inte överklagas:
1. beslut i ärende om utfärdande	1. beslut om utfärdande av
av traktorkort eller förarbevis,	traktorkort eller förarbevis,
2. beslut i ärende om utfärdande	2. beslut om utfärdande av kör-
av körkort i annat fall än som	kort i annat fall än som avses i 1 §
avses i 1 § första stycket 2,	första stycket 2,
3. beslut i ärende om förnyelse	3. beslut om
av körkort eller förarbevis,	a) förnyelse av förarbevis, och
	b) förnyelse av körkort i andra
	fall än då beslut att inte förnya

körkortet fattas med stöd av 3 kap. 14 a §,

4.uppmaning enligt 3 kap. 13 § första stycket 5,

5.beslut enligt 5 kap. 7 § om omhändertagande av körkortstillstånd, körkort, traktorkort eller förarbevis, och

6. beslut i fråga om god- kännande vid förarprov.

6. beslut om godkännande vid förarprov.

31Senaste lydelse 2009:1352.

32Senaste lydelse 2009:1352.

311

9 kap.	Prop. 2011/12:25
2 §33	Bilaga 13
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 15 § döms
till penningböter.
Föraren ska inte dömas till straff,

1.om körkortet eller förar- beviset ska förnyas och föraren före färden har återlämnat hand- lingen eller gjort anmälan om att den förstörts eller kommit bort, eller

2.om återkallelse av körkort eller förarbevis begränsats på det sätt som anges i 5 kap. 4 § och färden äger rum inom två månader från det att frågan om återkallelse slutligt har avgjorts, eller

3.om förarens identitet genast har kunnat fastställas.

1.om körkortet eller förar- beviset efter utfärdande inte har lämnats ut och färden äger rum inom två månader från och med den dag då det utfärdas,

2.om körkortet eller förar- beviset ska förnyas och föraren före färden har återlämnat hand- lingen eller gjort anmälan om att den förstörts eller kommit bort, eller

3.om återkallelse av körkort eller förarbevis begränsats på det sätt som anges i 5 kap. 4 § och färden äger rum inom två månader från det att frågan om återkallelse slutligt har avgjorts, eller

4.om förarens identitet genast har kunnat fastställas.

10 kap.

2 §34

Om en läkare vid undersökning			Om en läkare vid undersökning
finner det sannolikt att körkorts-			eller genomgång av journalhand-
havaren av medicinska skäl är			lingar finner det sannolikt att
olämplig att ha körkort och kör-			körkortshavaren	av medicinska
kortshavaren motsätter sig fortsatt			skäl är olämplig att ha körkort och
undersökning eller	utredning,	får	körkortshavaren	motsätter sig
läkaren anmäla förhållandet		till	fortsatt undersökning eller utred-
Transportstyrelsen.			ning, ska läkaren anmäla för-
Bestämmelserna	i första	och	hållandet till Transportstyrelsen.
andra styckena gäller även den			Första och andra styckena gäller
som har körkortstillstånd eller			även den som har traktorkort.
traktorkort.

33Senaste lydelse 2009:189.

34Senaste lydelse 2010:799.

312

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 i fråga om 5 kap. 25 a, 27 och 28 §§ samt 10 kap. 2 § och i övrigt den 19 januari 2013.

2.Bestämmelsen i 7 kap. 2 § första stycket 9 i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 2012.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för en förarbehörighet som har förvärvats före den 19 januari 2013. För ett körkort som utfärdats före detta datum ska dock 3 kap. 12, 14 och 14 a §§, 7 kap. 2 § första stycket 4 och 8 kap. 1 och 2 §§ tillämpas i sina nya lydelser från och med den 19 januari 2013. Ett körkort med behörighet C, CE, D eller DE ska därvid förnyas första gången enligt 3 kap. 14 § första stycket vid det ordinarie förnyelsetillfälle som enligt äldre föreskrifter skulle ha infallit närmast efter den 19 januari 2013, dock senast den 19 januari 2023.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

313

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmel- serna till lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Denna	lag träder	i kraft	den
1 februari	1999 och	upphör	att

gälla den 1 januari 2012. För den

som	fått	ansökan beviljad enligt
6 §	och	då villkorstiden inte löpt

ut innan lagen upphör att gälla, ska dock bestämmelserna fortsätta att tillämpas.

Föreslagen lydelse

1.Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999 och upphör att gälla den 1 januari 2012.

2.För körkortshavare som fått ansökan beviljad enligt 6 § och för vilken villkorstiden inte löpt ut innan lagen upphör att gälla, ska dock dels bestämmelserna i lagen fortsätta att tillämpas, dels 5 kap. 25 a § körkortslagen (1998:488) tillämpas.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

1 Senaste lydelse av lagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelse 2010:1915.

314

Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

1 Senaste lydelse 2009:1356.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

315

I denna lag avses med godstransporter: körningar på

väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheten C eller CE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) och som sker med gods,

persontransporter: körningar på väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheterna D eller DE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen och som sker med passagerare,

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1157) om yrkesförar- kompetens

dels att 2 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 1 § och 3 kap. 1–6 §§, 4 kap. 3 § och 6 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Utbildning för yrkesförarkom- petens”,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 1 a, 4 a och 7 §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

4 §

I denna lag avses med godstransporter: körningar på

väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörigheten C1, C1E, C eller CE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) och som sker med gods,

persontransporter: körningar på väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörigheten D1, D1E, D eller DE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen och som sker med passagerare,

väg: sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon.

Med gods- eller persontransporter enligt första stycket avses också körningar som sker utan gods eller passagerare om körningen utgör ett led i sådana transporter.

2kap.

1 §

Denna lag ska tillämpas på	Denna lag ska tillämpas på
förare som är medborgare i en	förare som är medborgare i en
EES-stat och som utför gods- eller	EES-stat och som utför gods- eller
persontransporter på väg i Sverige	persontransporter på väg i Sverige
med fordon som kräver förar-	med fordon som kräver körkorts-
behörigheterna C, CE, D eller DE	behörigheten C1, C1E, C, CE, D1,
enligt 2 kap. 5 § körkortslagen	D1E, D eller DE enligt 2 kap. 5 §
(1998:488).	körkortslagen (1998:488).

Lagen ska också tillämpas på andra medborgare som utför sådana transporter som avses i första stycket, om de är anställda eller anlitade av ett företag som är etablerat inom EES.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

316

3 kap.

1 §1

1 a §

2 §2

1Senaste lydelse 2010:487.

2Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

317

kompetens för godstransporter.

Med svenskt körkort jämställs körkort som utfärdats i en annan stat inom EES. Ett sådant körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll.

kompetensbevis om grund- läggande kompetens för gods- transporter.

3 §

4 §

4 a §

5 §3

3 Senaste lydelse 2010:487.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

318

–körs utan passagerare, eller

–används för persontransporter i linjetrafik, där linjens längd inte överstiger 50 kilometer.

6 §4

7 §5

4Senaste lydelse 2010:487.

5Tidigare 7 § upphävd genom 2010:487.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

319

Vid körträning med någon som inte har körkortsbehörighet för fordonet gäller bestämmelserna om övningskörning i 4 kap. kör- kortslagen (1998:488).

4 kap.

3 §

Vid körträning med någon som inte har förarbehörighet för fordonet gäller bestämmelserna om övningskörning i 4 kap. kör- kortslagen (1998:488).

6 kap.

1 §

Den myndighet som regeringen bestämmer ska utfärda ett yrkes- kompetensbevis till en förare som genomgått den utbildning som före- skrivs i denna lag. I beviset ska en gemenskapskod anges.

Myndigheten ska utfärda ett nytt yrkeskompetensbevis när föraren

genomgått en fortbildning.
Ett	yrkeskompetensbevis	får	Ett yrkeskompetensbevis	får
endast utfärdas till föraren om han			endast utfärdas till föraren om han
eller hon innehar ett giltigt körkort			eller hon innehar ett giltigt körkort
med	den förarbehörighet	som	med den körkortsbehörighet	som
beviset avser.			beviset avser.

Ett yrkeskompetensbevis är giltigt i fem år från den dag det utfärdades.

Denna lag träder i kraft den 19 januari 2013.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

320

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1914) om ändring i körkortslagen (1998:488)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)

dels att 4 kap. 8 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:1914) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (2010:1914) om ändring i nämnda lag ska införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 13

Lydelse enligt SFS 2010:1914

Föreslagen lydelse

4 kap.

Transportstyrelsen ska på begäran av handledaren eller den som övningskör upphäva ett god- kännande som handledare.

8 §1

Ett godkännande som hand- ledare enligt 7 § gäller i fem år.

3. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för godkännande som handledare som har meddelats före den 1 januari 2012.

1 Senaste lydelse 2009:1352.

321

	Lagrådets yttrande	Prop. 2011/12:25
	Lagrådets yttrande	Bilaga 14
		Bilaga 14
	Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-19
	Närvarande: Justitieråden Dag Victor, Lennart Hamberg och Per
	Virdesten.
	Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet
	Enligt en lagrådsremiss den 22 juni 2011 (Näringsdepartementet) har
	regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i körkortslagen (1998:488),

2.lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse,

3.lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490),

4.lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens,

5.lag om ändring i lagen (2010:1914) om ändring i körkortslagen (1998:488).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Paul Sjögren.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i körkortslagen

2 kap. 5 §

I paragrafen föreskrivs hur förarbehörigheten för olika fordonsslag ska anges i körkort. Använda beteckningar ska enligt 1 kap. 2 § motsvara de fordonsbegrepp som återfinns i lagen (2001:559) om vägtrafikdefini- tioner. I den föreslagna lydelsen anges emellertid för förarbehörigheten A1 inte längre fordonsslag med hänvisning till begreppet lätt motorcykel i lagen om vägtrafikdefinitioner, utan i stället direkt genom i körkorts- lagen intagna bestämningar grundade på tredje körkortsdirektivet. Vid föredragningen av lagrådsremissen har upplysts att begreppet lätt motor- cykel, förutom i körkortslagen, används i 4 kap. 15 § trafikförordningen (1998:1276) men inte i andra lagar eller förordningar. Mot denna bakgrund finns det skäl att överväga om det går att anpassa definitionen av lätt motorcykel i lagen om vägtrafikdefinitioner så att det fortsatt är möjligt att i körkortslagen hänvisa dit.

2 kap. 6 §

I 6 § första stycket anges att behörigheten A ger rätt att köra tvåhjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 35 kilowatt endast om körkorts- havaren har haft körkort med behörigheten A2 under minst två år eller har fyllt 24 år samt att detsamma gäller om motorcykeln har ett för- hållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som överstiger 0,2 kilowatt/kilogram. Bestämmelsen genomför direktivets artikel 4.3 c i.

322

Den aktuella artikeln synes emellertid reglera vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett körkort med behörighet A över huvud taget ska kunna utfärdas och alltså inte enbart under vilka förutsättningar som en innehavare av ett sådant körkort ska få köra en motorcykel av angivet slag. Bestämmelsen bör därför flyttas till 3 kap. som reglerar bl.a. förut- sättningarna för att utfärda körkort. Detta kan ske genom att punkt 3 d i 3 kap. 1 § första stycket formuleras på följande sätt:

d) 20 år och har haft körkort med behörigheten A2 under minst två år, eller har fyllt 24 år, för behörigheten A.

Därmed kan andra stycket i paragrafen samordnas med 7 § i förslaget enligt följande:

6 § Behörigheterna A och B ger rätt att köra trehjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 15 kilowatt endast om körkortshavaren har fyllt 21 år.

7 § i förslaget kan därmed utgå.

3 kap. 1 §

Angående första stycket se ovan under 2 kap. 6 §.

Enligt andra stycket i förslaget ska hinder mot utfärdande av körkort inte enbart gälla i de fall den sökande har ett (giltigt) körkort som är utfärdat i en annan EES-stat, utan också i de fall då ett körkort i en sådan stat är föremål för en åtgärd som är att likställa med en återkallelse eller ett omhändertagande enligt körkortslagen. I författningskommentaren anges att bestämmelsen är tillämplig även i de fall åtgärden företas i en annan EES-stat men avser ett svenskt körkort eller ett körkort som är utfärdat i tredje land. Enligt Lagrådets mening kommer detta tydligare till uttryck om bestämmelsen formuleras enligt följande:

Körkort får inte … (EES) eller som har ett körkort som i en sådan stat är föremål för en åtgärd som är att likställa med återkallelse eller omhändertagande enligt denna lag.

Bestämmelsen grundas på artikel 11.4 första stycket i tredje körkorts- direktivet, där det anges att medlemsstaterna ska vägra utfärda körkort till en sökande vars körkort har begränsats, omhändertagits eller åter- kallats av en annan medlemsstat. Bestämmelsen synes avse situationer som motsvarar vissa körkortsingripanden som i Sverige regleras i 5 kap. körkortslagen, närmast sådant omhändertagande av körkort som sker enligt 7 § eller fall då återkallelse skett och spärrtid bestämts enligt 6 §. Hinder mot att utfärda körkort i den senare situationen får antas vara avsett att gälla under den tid då ingripanden med motsvarande effekt som spärrtid beslutats i det EES-land där återkallelse skett. Formerna för ingripanden av detta slag regleras emellertid inte i körkortsdirektivet, och det framgår inte närmare hur lagregleringen ser ut i andra EES-länder. Det beredningsunderlag som finns i denna del möjliggör inte något

Prop. 2011/12:25

Bilaga 14

323

ställningstagande från Lagrådets sida till om bestämmelsen kan preciseras ytterligare.

I vad mån ingripanden i andra stater inom EES av nu nämnt slag även ska påverka giltigheten i Sverige av ett svenskt körkort framgår inte uttryckligen av förslaget. Vid föredragningen har upplysts att någon sådan direkt påverkan inte är förutsedd, utan körkortsingripandet får betydelse först när fråga uppkommer om att utfärda ett nytt svenskt körkort, t.ex. om behörigheten ska ändras. En utländsk brottmålsdom m.m. kan dock som sådan föranleda körkortsingripande här, se 5 kap. 1 § tredje stycket. Frågan om vilken betydelse ett körkortsingripande i andra länder har när det gäller ett svenskt körkorts giltighet bör enligt Lagrådets mening utvecklas i propositionen.

3 kap. 1 a §

Tredje stycket i paragrafen bör för att göra paragrafen mer lättläst delas upp i två stycken på så sätt att paragrafens båda meningar bildar var sitt stycke.

3 kap. 4 §

Den föreslagna nya lydelsen av paragrafens tredje stycke bör bli mer lättillgänglig om den utformas enligt följande:

Kunskapsprov behöver dock inte avläggas

1.för behörigheten A av den som redan har ett körkort med behörig- heten A2 eller A1, eller

2.för behörigheten A2 av den som redan har ett körkort med behörig- heten A1.

3 kap. 11 §

Den nuvarande bestämmelsen reglerar endast från vilken tidpunkt som ett körkort gäller. I det föreslagna tillägget sägs att denna bestämmelse skulle begränsas av 12 §. Bestämmelsen i 12 § handlar emellertid inte om från vilken tidpunkt som ett körkort gäller. Det föreslagna tillägget är alltså missvisande och bör utgå.

3 kap. 12 §

I 12 § anges att behörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE fortsätter att gälla efter förnyelse av körkortet endast om körkortshavaren har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är uppfyllda. Paragrafen kan läsas så att sedan ett körkort förnyats fortsätter behörigheten om körkortshavaren även först efter förnyelsen visar att de medicinska kraven är uppfyllda. Det har upplysts att detta inte är avsikten. Att de medicinska kraven är uppfyllda ska ha visats redan i samband med ansökan om förnyelse av körkortet. Paragrafen bör förtydligas så att detta klart framgår.

Paragrafen har ett nära samband med reglerna om förnyelse av körkort (se artikel 7.3 a). Bestämmelsen bör därför lämpligen placeras under

Prop. 2011/12:25

Bilaga 14

324

rubriken ”Förnyelse av körkort”, t.ex. genom att arbetas in i 14 § (se	Prop. 2011/12:25
vidare under den paragrafen). Därmed kan 12 § i förslaget utgå.	Bilaga 14
3 kap. 13 §
En av nyheterna i det tredje körkortsdirektivet är att det införs en
administrativ giltighetstid för körkort (art. 7.2 och 7.3). Denna ordning
återspeglas emellertid inte i förslaget till reglering av körkorts ogiltighet i
denna paragraf. I stället bibehålls den nuvarande regleringen enligt vilken
giltigheten av ett körkort i sådana fall då förnyelse krävs inom viss tid
(jfr 14 §) inte upphör när tiden gått ut utan först sedan innehavaren inte
följt ett föreläggande om förnyelse. Enligt vad som upplysts vid före-
dragningen utfärdas sådana förelägganden när tidpunkten för förnyelse
gått ut. Det kan sättas i fråga i vad mån en sådan ordning är förenlig med
direktivet. Lagrådet saknar emellertid underlag för att förorda en annor-
lunda utformad reglering. Lagrådet vill emellertid framhålla att det rent
lagtekniskt inte är förenat med några svårigheter att införa en ordning
som bygger på den principen att ett körkort inte längre gäller när den
administrativa giltighetstiden löpt ut.
3 kap. 14 §
Första styckets båda meningar bör lämpligen bilda varsitt stycke.
Dessutom kan, i enlighet med vad som sagts i anslutning till 12 §, förut-
sättningen för att ett körkort efter förnyelse ska omfatta behörigheten C1,
C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE anges i det nya andra stycket.
Paragrafen skulle därmed få följande lydelse:
Ett körkort med behörigheten AM, A1, A2, A, B eller BE ska förnyas
inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats.
Ett körkort med behörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE
ska förnyas vart femte år från det att det har utfärdats. En förutsättning
för att ett sådant körkort efter förnyelse ska omfatta sådan behörighet är
att körkortshavaren i samband med ansökan om förnyelse har visat att de
medicinska kraven för att ha behörigheten är uppfyllda.
Körkortet ska också förnyas om det har förstörts eller kommit bort eller
om någon uppgift i det har ändrats.
Förslaget medför följdändringar i 3 kap. 21 § och 6 kap. 7 b §.
3 kap. 14 a §
I paragrafen regleras de krav på bosättning som gäller för beslut om
förnyelse av ett körkort som är utfärdat i Sverige. Första stycket är avsett
att genomföra artikel 7.3 b i direktivet, som anger att förnyelse av
körkort vid den administrativa giltighetstidens utgång förutsätter
permanent bosättning i den medlemsstat som ska utfärda körkortet eller
att den sökande sedan minst sex månader har studerat där. Andra stycket
avser den situation som regleras i artikel 11.5 i direktivet där det anges	325

att vid utbyte på grund av förlust m.m. det endast är den medlemsstat där	Prop. 2011/12:25
sökanden har sin permanenta bosättningsort som är behörig. I lagråds-	Bilaga 14
remissen har emellertid bestämmelserna utformats med utgångspunkt i
att direktivet inte hindrar att förnyelse av ett svenskt körkort sker oavsett
bosättnings- eller studieort så länge det inte finns en anknytning till
någon annan stat i EES. Mot denna bakgrund bör 14 a § kunna utformas
på ett enklare sätt, enligt följande:
Ett körkort får inte förnyas om körkortshavaren är permanent bosatt i
någon annan stat inom EES eller, när det gäller förnyelse enligt 14 §
första och andra styckena, sedan minst sex månader studerar i en sådan
stat.
3 kap. 15 §
Förslaget har motiverats med att bevis om att körkort utfärdats avskaffas.
Någon skyldighet att medföra en sådan handling kan därför inte längre
föreskrivas. Att sådana bevis avskaffas utgör emellertid inte skäl för att
också avskaffa skyldigheten att medföra identitetshandling för den som
ännu inte fått något körkort utlämnat till sig. Vad som synes böra över-
vägas är snarare om denna skyldighet bör utvidgas till även andra fall där
det finns hinder för någon att medföra körkortet. Paragrafen skulle kunna
ges följande lydelse:
Den som kör ett fordon som avses i 2 kap. 1 § ska ha med sig
körkortet, eller om det finns hinder mot detta, en handling som styrker
förarens identitet.
Körkortet eller identitetshandlingen ska överlämnas för kontroll om en
bilinspektör eller polis begär det.
Lagrådet återkommer under 9 kap. 2 § till frågan om utformningen av
straffansvar för överträdelse av de i denna paragraf föreskrivna skyldig-
heterna.
5 kap. 2 a §
Förslaget till ändringen i andra stycket 2 innebär dels att hänvisningen
till 3 § 7 tagits bort och dels att särskilda paragrafhänvisningar gjorts för
å ena sidan spärrtid och å andra sidan giltighetstid för återkallelse tills
vidare. Mot det förra förslaget finns inte något att invända. Det senare
förslaget synes emellertid inte fylla någon saklig funktion utan gör endast
bestämmelsen mer svårtillgänglig utan att därför underlätta tillämp-
ningen. Lagrådet förordar att någon annan ändring i stycket inte görs än
att hänvisningen i slutet av stycket begränsas till ”3 § 5–6”.

326

5 kap. 3 §

I en ny punkt 9 föreslås att återkallelse av ett körkort ska ske om det vid tiden för utfärdandet fanns hinder mot att utfärda körkortet och hindret fortfarande består. Bestämmelsen har en motsvarighet i artikel 7.5 sista stycket i direktivet, där det anges att medlemsstaterna ska tillämpa sina nationella bestämmelser om upphävande eller återkallelse om det kan fastställas att ett körkort har utfärdats utan att vissa angivna krav för utfärdande av körkortet var uppfyllda. Vid föredragningen har upplysts att exempel på ett fall som kan omfattas av bestämmelsen är när ett svenskt körkort kommit att utfärdas för någon som vid beslutstillfället inte uppfyllde kravet i 3 kap. 1 § på anknytning till Sverige. Om förhållandena därefter ändras så att körkortsinnehavaren får den nödvändiga anknytningen hit före det att en eventuell återkallelse hunnit prövas förfaller frågan.

Utfärdande av körkort utgör vad som brukar benämnas ett gynnande förvaltningsbeslut. I praxis har utbildats vissa huvudprinciper för när sådana beslut kan ändras till nackdel för en enskild. Så har ansetts kunna ske bl.a. när lagstiftningen och/eller det gynnande beslutet innehåller ett särskilt förbehåll om att beslutet under vissa förutsättningar kan ändras, eller när myndigheten vilseletts vid beslutstillfället (se SOU 2010:29 s. 564 ff.). Som anges i lagrådsremissen kan direktivbestämmelsen antas kräva att återkallelse av ett felaktigt utfärdat körkort ska kunna ske även om felaktigheten inte kan hänföras till vilseledande från sökanden. En särskild återkallelsebestämmelse fordras då. Den föreslagna bestämmel- sen är vid och täcker alla de fall då ett körkort utfärdats i strid mot bestämmelserna i 3 kap., och oavsett skälet till att ett felaktigt beslut fattats. Direktivets krav på återkallelsemöjligheter är möjligen något snävare när det hänvisar till de regler om utfärdande som anges i artikel 7.1. Oavsett detta kan ifrågasättas om inte en helt ovillkorad åter- kallelsemöjlighet av det slag som föreslås möter vissa betänkligheter ur rättsäkerhetssynpunkt. Mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att närmare precisera förutsättningarna för återkallelse i dessa fall vill Lagrådet dock inte motsätta sig förslaget. Det får förutsättas att bestämmelsen i praxis kan tillämpas på ett adekvat sätt.

5 kap. 28 §

Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång. Av 2 kap. 12 § första stycket framgår att begränsning av det skyddet förut- sätter lagstöd och av andra stycket i samma paragraf att särskilda krav gäller beträffande ändamålet med sådana begränsningar.

Den i andra stycket i förslaget föreskrivna skyldigheten att på begäran lämna tillträde till lokaler utgör en sådan begränsning som nu sagts. Av remissen framgår emellertid inte vilket ändamål som Transportstyrelsens rätt att få tillgång till lokaler som tillhör den som fått ett alkolås godkänt är avsett att fylla. Några närmare upplysningar om detta har inte heller framkommit under föredragningen. Lagrådet finner sig under dessa omständigheter inte i denna del kunna tillstyrka den föreslagna ändringen.

Prop. 2011/12:25

Bilaga 14

327

	Prop. 2011/12:25
6 kap. 7 §	Bilaga 14
I första stycket regleras utbyte eller motsvarande av utländska körkort. I
de fall det utländska körkortet förstörts eller kommit bort anges att
körkortet får ersättas, vilket ordval enligt författningskommentaren valts
för att indikera att skyldigheten att medge att det förlorade körkortet
ersätts endast gäller om det är möjligt att rekonstruera innehållet.
Direktivbestämmelsen, artikel 11.5, får anses innebära att körkortet ska
ersättas om så begärs, men att beslut i frågan ska ske på grundval av de
uppgifter myndigheterna har tillgängliga eller som kan grundas på intyg
från behöriga myndigheter i den medlemsstat som utfärdat det förlorade
körkortet. Lagrådet förordar att första stycket andra meningen utformas i
närmare anslutning till direktivet enligt följande:
Om körkortet förstörts eller kommit bort ska beslut i fråga om att
ersätta körkortet grundas på tillgängliga uppgifter.
I andra stycket föreskrivs att utbyte av körkort under vissa förutsätt-
ningar får ske om körkortshavaren har studerat här i minst sex månader.
Stycket bör förtydligas så att det klart framgår att studierna ska pågå vid
ansökningstidpunkten och att de ska ha pågått sedan minst sex månader.
Stycket kan förslagsvis formuleras på följande sätt:
Om ansökan … får utbyte ske även om körkortshavaren sedan minst
sex månader studerar här.
Motsvarande ändring bör även genomföras i 3 kap. 1 §. Med den
utformning av 3 kap. 14 a § som Lagrådet förordar behöver justeringen
inte utföras där.
7 kap. 2 §
I 6 kap. 7 § görs en åtskillnad mellan att ett utländskt körkort byts ut och
att det ersätts. Det har upplysts att avsikten är att Transportstyrelsen ska
pröva även frågor om ersättande av utländska körkort. 7 kap. 2 § första
stycket 8 bör därför kompletteras så att det klart framgår att Transport-
styrelsen har denna uppgift. Punkten kan förslagsvis formuleras på
följande sätt:
8. giltighet, utbyte eller ersättande av ett utländskt körkort, och
8 kap. 2 §
Förslaget innebär bl.a. att orden ”i ärende” stryks i de tre första
punkterna. Förslaget ligger i den delen i linje med förslaget att i
inledningen av 7 kap. 2 § ersätta ordet ”ärenden” med ”frågor”. När ordet
”i ärende” stryks i denna paragraf utan att ersättas med något annat
uttryck uppkommer lätt intrycket att det avgörande för paragrafens
tillämplighet inte är i vilket sammanhang som beslutet fattas utan vilket
materiellt innehåll som detta har. Lagrådet förordar mot den bakgrunden	328

att ”i ärende” på de aktuella ställena ersätts med ”i fråga”. Dessa ord	Prop. 2011/12:25
förekommer redan i den gällande lydelsen av punkten 6 och bör där	Bilaga 14
bibehållas.
9 kap. 2 §
Regleringen i paragrafen har en från allmänna synpunkter något säregen
utformning när det gäller de i andra stycket upptagna ansvarsfrihets-
grunderna. I förslaget föreslås att dessa kompletteras med ytterligare en
ansvarsfrihetsgrund för fall inom en viss tid då körkortet inte lämnats ut
efter utfärdandet. Som framgår av vad Lagrådet anfört under 3 kap. 15 §
förordar Lagrådet att skyldigheten att medföra en identitetshandling i
sådana fall bibehålls. Om det förslaget följs bör någon ny ansvarsfrihets-
grund inte införas.
Lagrådet har under 3 kap. 15 § uttalat att det bör övervägas att utvidga
skyldigheten att medföra identitetshandling till även sådana fall som
enligt paragrafens nuvarande lydelse är undantagna från ansvar genom
bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i andra stycket. Om sådan ändring
görs synes det inte finnas några bärande sakliga skäl för att i
straffansvarshänseende behandla dessa fall annorlunda än de där ett
körkort ännu inte lämnats ut efter utfärdandet. Även dessa ansvars-
frihetsgrunder skulle då kunna utgå.
Däremot bör bestämmelsen om att föraren inte ska dömas till något
straff i de fall då förarens identitet genast har kunnat fastställas bibe-
hållas. Bestämmelsen innebär bl.a. att en körkortsinnehavare som inte
medför sitt körkort i praktiken aldrig kommer att straffas om han i stället
medför en legitimationshandling.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet
med villkorlig körkortsåterkallelse
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna föreslås bli kompletterade
med en hänvisning till den föreslagna 5 kap. 25 a § i körkortslagen. Den
aktuella bestämmelsen i körkortslagen är avsedd att träda i kraft samma
dag, dvs. den 1 januari 2012. Att endast föreskriva att 5 kap. 25 a § i
körkortslagen ska tillämpas torde därmed inte fylla någon funktion.
Det framgår emellertid av författningskommentaren och har även
upplysts vid föredragningen att syftet med regleringen är att 5 kap. 25 a §
i körkortslagen ska äga motsvarande tillämpning. Körkortslagens
bestämmelse förutsätter att själva körkortsinnehavet är förenat med
villkor om alkolås medan försökslagens bestämmelser utgår från ett
system med villkorlig körkortsåterkallelse. Eftersom 5 kap. 25 a § i
körkortslagen alltså inte kan tillämpas direkt inom ramen för försöks-
verksamheten kan andra punkten i ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelserna ha följande lydelse:
2. För körkortshavare som fått ansökan beviljad enligt 6 § och för
vilken villkorstiden inte löpt ut innan lagen upphör att gälla, ska dock
dels bestämmelserna i lagen fortsätta att tillämpas, dels 5 kap. 25 a §
körkortslagen (1998:488) ha motsvarande tillämpning.	329
	329

Övriga lagförslag	Prop. 2011/12:25
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.	Bilaga 14
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

330

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011.

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Bildt, Ask, Larsson, Hägglund, Carlsson, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf.

Föredragande: statsrådet Norman.

Regeringen beslutar proposition 2011/12:25 Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet.

Prop. 2011/12:25

331

Rättsdatablad			Prop. 2011/12:25

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EU-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Lag om ändring i		32006L0126
körkortslagen
(1998:488)

332

Beställningar:

Riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm Tel: 08-786 58 10, Fax: 08-786 61 76

E-post: ordermottagningen@riksdagen.se