2012 års redogörelse för företag med statligt ägande

Ledningsgrupp

Statens ägarandel 100%

Skr. 2011/12:140

Bilaga

De statligt ägda bolagen i korthet

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE TOTALT

Mdkr	2011	2010	Förändring, %
Nettoomsättning	336,8	368,1	–9
Nettoomsättning, inkl. intressebolag	408,9	442,4	–8
Resultat före värdeförändringar	61,9	67,1	–8
Värdeförändringar	0,5	4,4	–89
Rörelseresultat	62,4	71,5	–13
Resultat före skatt	50,9	61,6	–17
Resultat efter skatt	40,8	55,8	–27
Bruttoinvesteringar	54,3	69,0	–21
Kassaflöde från den löpande verksamheten (exkl. SBAB & SEK)	62,0	68,4	–9
Summa eget kapital	354,7	349,7	1
Balansomslutning	1 549,4	1 557,2	0
Medelantal anställda (tusental)	97,8	100,6	–3
Medelantal anställda, inkl. intressebolag (tusental)	182,6	188,8	–3
Utdelning	27,8	37,6	–26
Uppskattat värde	580	600	–3
Avkastning på eget kapital (%)	12,0	16,4
Soliditet (%)	20,0	19,4

NETTOOMSÄTTNING				RESULTAT FÖRE SKATT
Mdkr				Mdkr
400				80
300				60
200				40
100				20
0	2009	2010	2011	0	2009	2010	2011
	2009	2010	2011		2009	2010	2011

BRUTTOINVESTERINGAR

Mdkr

160

120
80
40
0	2009	2010	2011
	2009	2010	2011

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

15
10
5
0	2009	2010	2011
	2009	2010	2011

ANTAL ANSTÄLLDA	VÄRDEUTVECKLING
Tusental	Mdkr
120	800

90				600
60				400
30				200
0	2009	2010	2011	0	2009	2010	2011
	2009	2010	2011		2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

BOLAGSEXEMPEL – LKAB

LKAB

Gruvorochsamhällenis ymbios

LKAB ökar produktionskapaciteten för att stärka sin position som en av världens ledande tillverkare av järn- malmpellets. Tillväxten förutsätter dock en ökad gruv- verksamhet i Malmfälten vilket innebär att bostäder i Kiruna, Malmberget och Svappavaara behöver ﬂyttas eller ersättas. Samhällen som vuxit upp till följd av gruvverksamheten påverkas och omvandlas nu när LKAB växer.

HET INDUSTRIREGION

Under 2000-talet har LKAB ökat sin produktionskapacitet från 19 till 28 miljoner ton järnmalmsprodukter. Samtidigt har bolaget gjort omfat- tande investeringar och satsat 30 miljarder kronor i Kirunaregionen i bland annat nya pelletsverk samt ett effektivt logistiksystem för malm- transporter. I och med investeringarna finns förutsättningarna att öka produktionskapaciteten ytterligare. Hittills har den dock begränsats av möjligheten att bryta mer råmalm.

Malmen finns i malmkropparna under Kiruna och Malmberget där LKAB brutit järnmalm under mer än hundra år. Malmen har visat sig bli renare, rikare och större med ökande djup. Undersökningsborrningar har gått ned till nära 2 000 meters djup, och ännu ser man inte slutet på fyndigheterna.

Eftersom malmkropparna går in under bebyggelsen innebär en ökad gruvdrift, om den sker utan åtgärder, en risk för samhällena. När gruvorna en gång öppnades som dagbrott var det naturligt att bygga bostäder nära arbetsplatserna. Ingen visste då att LKAB skulle bryta malm mer än en kilometer under jord.

UTÖKAD GRUVDRIFT

LKAB:s beslut under 2010 att öka produktionskapaciteten av järn- malmsprodukter ytterligare, till 37 miljoner ton år 2015, förutsätter inte bara en omfattande expansion av gruvdriften utan även en större omvandling av samhällena vid gruvorna. Malmbergets bebyggelse har redan förändrats genom gruvbrytningen eftersom flera malmkroppar går in under samhället. Även Kirunas järnmalmskropp har visat sig luta in under stadens centrum. Kirunagruvans nya huvudnivå som byggs 1 365 meter under jord innebär att bostäder i Kirunas samhälle måste flyttas och ersättas. Också i Svappavaara påverkas boende när LKAB gör en omfattande satsning på nya gruvor i och med dagbrottsgruvorna Gruv- berget, Mertainen och Leveniemi.

SAMHÄLLSOMVANDLINGEN

Enligt LKAB:s beräkningar kommer cirka 3 000 lägenheter och 200 villor i Kiruna att beröras av gruvbrytningen de närmaste 20 åren. I Malmberget berörs cirka 1 200 personer kommande 15 år. Samhälls-

EN NÖDVÄNDIG UTMANING”

Lars-Eric Aaro, VD och koncernchef för LKAB, ser att koncernens expansions- planer skapar tålighet mot marknads- svängningar och lågkonjunktur. Det innebär i sin tur att LKAB ges större möjlighet att fortsätta vara en stark lokal arbetsgivare och tillväxtmotor som skapar välstånd.

– De senaste tio åren har den globala järnmalmsmarknaden ökat med 250 procent. LKAB svarar endast för ett par procent av världsmarknaden, men bland pelletstillverkare är vi en av värl- dens största och internationellt ledande inom forskning och utveckling.

Ur ett affärs- och konkurrensperspektiv är det nödvändigt för LKAB att växa med kunderna när efterfrågan ökar. Den järn- malmsleverantör som har störst andel i produktmixen har störst chans att få behålla sina leveranser. Det är denna logik som ligger bakom att LKAB beslutat öka produktionskapaciteten med 40 procent till 2015, jämfört med dagens kapacitet.

Flaskhalsen har varit gruvdriften. När vi går djupare i gruvorna kommer också mer mark tas i anspråk och samhällena omvand- las. Men samhällsomvandlingens stora utmaning för LKAB är inte att ﬂytta städer, det är istället att med respekt möta varje enskild individs frågor. Attraktiva samhällen är en förutsättning för att LKAB ska bedriva sin verksamhet på orterna.

flytten sker successivt vilket ger utrymme för en långsiktig planering. Att skapa de nya samhällena är en gemensam utmaning för alla inblandade: de boende, kommunerna, markägare, myndigheter, LKAB med flera.

Beslutet 2011 om samhällsflytten togs efter många års dialog mellan LKAB och kommunen. Redan 1967 informerades staden om att gruv- brytningen inom 50–60 år skulle kunna påverka samhället. Sedan situationen i början av 2000-talet blev mer påtaglig har LKAB både flyttat hus och byggt nytt. I Malmberget skedde de första husflytt- ningarna 2005 då två hus flyttades från Elevhemsområdet till Mellan- området.

KOSTNADERNA

Den exakta kostnaden för samhällsomvandlingen är osäker eftersom den beror på hur länge den fortgår, men i både Kiruna och Malmberget rör det sig om flera miljarder kronor. Av 2011 års vinst avsatte LKAB 1,2 miljarder kronor till samhällsomvandlingarna. Totalt har bolaget hittills avsatt 6 miljarder kronor för att ersätta kostnader för gruvornas påverkan på samhällena.


	8	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011
	8	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

så förvaltas DE statlIGt ÄGDa BOlaGEN

Ett aktivt ägande

staten är en betydande bolagsägare i sverige. I den statliga bolagsportfölj som förvaltas av regeringskansliet finns 58 bolag, som tillsammans är värda 580 miljarder kronor och sysselsätter nära 100 000 personer. staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.

för att bedriva ett aktivt ägande med tydliga mål och riktlinjer för de statligt ägda bolagen har regeringskansliet en specialiserad förvaltningsorganisation inom finansdepartementet. Bolagsförvaltningen sker i enlighet med statens ägarpolicy.

RegeRingens uppdRag

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar. Regeringskansliet med alla departementen bistår regeringen i dess arbete och sköter förvaltningen.

Inom Regeringskansliet förvaltas i dag 58 bolag1), 43 helägda och 15 delägda. Det uppskattade sammanlagda värdet på denna bolagsportfölj var i maj 2012 cirka 580 miljarder kronor. De hel- ägda bolagen sysselsätter tillsammans nära 100 000 personer, och om intressebolagen inräknas i förhållande till statens kapi- talandel sysselsätter den statliga bolagsportföljen drygt 180 000 personer. Bolagen är såväl stora som små och verksamma inom en rad olika branscher där många av bolagen också har en stark marknadsposition.

En del i att vara en värdeskapande och aktiv ägare är att löpande utvärdera bolagen och pröva skälen till ett fortsatt stat- ligt ägande. Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar på fullt konkurrensutsatta marknader där staten som ägare driver värdeskapande åtgärder, exempelvis olika strukturåtgärder. Som princip anser regeringen att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens, såvida inte företaget har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är

svårt att utföra med annat ägande. Regeringens ambition är såle- des att minska det statliga ägandet.

Så länge bolagen ägs av staten anser dock regeringen att de ska förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt, med värdeska- pande som övergripande mål. Det innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt, ges förmåga att utvecklas samt skapa värde genom ett hållbart företagande.

Bemyndiganden

Regeringen har för närvarande riksdagens bemyndigande att minska eller avveckla ägandet i Nordea Bank, SAS, SEK (Svensk Exportkredit) och SweRoad. Dessutom har riksdagen bemyndi- gat regeringen att förändra ägandet i Bilprovningen.

FöRvaltningsoRganisation

Inom Finansdepartementet finns en specialiserad förvaltnings- organisation fördelad på två enheter, enheten för statlig bolags- förvaltning och enheten för bolagsanalys och ägarstyrning.

Enheterna ansvarar för utveckling och samordning av ägarstyr- ningen för samtliga bolag som förvaltas av Regeringskansliet och för bolagsstyrningen av 36 av de totalt 58 statligt ägda bolagen.

Bemyndiganden att FöRändRa det statliga ägandet

	Nuvarande	Bemyndigande att
företag	ägarandel, %	förändra ägandet till, %	Beslut
Bilprovningen	52	0–100	prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162
Nordea Bank	13,4	0	prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217,
			prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:8,
			prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 1991/92:352
sas	21,4	0	prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:fiU35, rskr. 2009/10:220
sEK	100	34–100	prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302,
			prop. 2002/03:142, bet. 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244
sweroad	100	0	prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:tU1, rskr. 2010/11:138

1) skeppshypotekskassan är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning, men räknas här in bland de statligt ägda bolagen.

vErKsamhEtsBErÄttElsE för förEtaG mED statlIGt ÄGaNDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS DE STATLIGT ÄGDA BOLAGEN

BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING

	Finansdepartementet	Justitiedepartementet
	Akademiska Hus	Miljömärkning Sverige
	Apoteket
	Apoteksgruppen	Kulturdepartementet
	Bilprovningen	Dramaten
	Bostadsgaranti	Operan
	Ersättningsmark	Voksenåsen
	Fouriertransform
	Green Cargo	Miljödepartementet
	Göta kanalbolag	Miljöstyrningsrådet
	Infranord
	Jernhusen	Näringsdepartementet
	Lernia	Almi
	LKAB	Arlandabanan Infastructure
	Metria	Botniabanan1)
	Nordea Bank	Inlandsinnovation
	PostNord	Innovationsbron
	Preaktio	Norrland Center
	RISE	Svedab
	Samhall	SweRoad
	SAS	VisitSweden
	SBAB Bank
	SEK (Svensk Exportkredit)	Socialdepartementet
	SJ	APL (Apotek Produktion &
	SOS Alarm	Laboratorier)
	Specialfastigheter	Apotekens Service
	SSC (Svenska rymdaktie-	Statens Bostadsomvandling
	bolaget)	Swedsurvey
	Sveaskog	Systembolaget
	Svenska
	Skeppshypotekskassan	Utbildningsdepartementet
	Svenska Spel	ESS (European Spallation
	Svevia	Source)
	Swedavia
	TeliaSonera	Utrikesdepartementet
	Teracom	Dom Shvetsii
	Vasallen	Swedfund
	Vattenfall	1) Förvaltas av Traﬁkverket
	Vectura Consulting	1) Förvaltas av Traﬁkverket
	Vectura Consulting	fr o m den 1 januari 2012.
		fr o m den 1 januari 2012.

Förvaltningsarbetet bedrivs i huvudsak i bolagsgrupper för varje innehav, sammansatta av kompetenser från de två enhe- terna. Bolagsgrupperna ansvarar löpande för ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen. Enheten för statlig bolagsförvaltning har förvaltare som arbetar i bolagsstyrelserna och hanterar den löpande dialogen med bolagen. Förvaltarna har även det övergri- pande ansvaret för att leda arbetet i bolagsgrupperna. Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning har experter inom områdena bolagsanalys, hållbart företagande, bolagsjuridik och styrelse-

ORGANISATION

Riksdagen

Regeringen

Regeringskansliet

Finansdepartementet		Övriga departement med
		ansvar för bolagsförvaltning
Enheten för statlig
Enheten för statlig
bolagsförvaltning
Enheten för bolagsanalys
och ägarstyrning

rekrytering. Enheten svarar för övergripande ägarstyrningsdo- kument, såsom statens ägarpolicy liksom för formuleringen och uppföljningen av ekonomiska mål och enheten samordnar nomineringsarbetet för de statliga bolagsstyrelserna.

Regeringen ser kontinuerligt över hur bolagsstyrningen och förvaltningsmodellen kan utvecklas. Den 15 mars 2012 presente- rade Ägarutredningen (Fi 2011:06) sitt betänkande Ekonomiskt värde och samhällsnytta – förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14). Utredningens uppdrag var att föreslå hur för- valtningen av företag med statligt ägande bör bedrivas och organiseras för att säkerställa en så eﬀektiv och ändamålsenlig förvaltning som möjligt. Utredningens betänkande remiss- behandlas för närvarande.

För en mindre del av de statligt ägda bolagen ligger förvalt- ningsansvaret på andra departement: Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Utbildnings- departementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet och Kulturdepartementet.

Kostnaden för förvaltningen av bolag med statligt ägande uppgick under 2011 till 46,5 (64,9) miljoner kronor vilket mot- svarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Av detta avsåg 17,8 (33,4) miljoner kronor externt köpta tjänster och utredningar såsom arvoden för ﬁnansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsberättelsen och Regeringskansli- ets delårsrapporter för bolag med statligt ägande. Kostnaderna för Finansdepartementets förvaltningsorganisation utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

STYRELSENOMINERINGAR

				ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2011
STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN				ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2011
STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN						Övriga			Andel totala
					Revisions-	konsult-		Andel	revisions-
Beredning inom		Regeringskanslibeslut			intäkter,	tjänster,	Totalt,	revision,	arvoden,
Beredning inom		Regeringskanslibeslut		Företag	mnkr	mnkr	mnkr	%	%
Regeringskansliet		(nomineringsbeslut, instruktion,		Företag	mnkr	mnkr	mnkr	%	%
Regeringskansliet		(nomineringsbeslut, instruktion,		BDO	0,7	0,6	1,3	57	0
		förordnande, fullmakt)		BDO	0,7	0,6	1,3	57	0
		förordnande, fullmakt)		Deloitte	36,1	6,1	42,2	86	16
				Deloitte	36,1	6,1	42,2	86	16
				Ernst & Young	95,8	31,6	127,4	75	43
				KPMG	6,3	14,8	21,1	30	3
Sökprocess				Grant Thornton	2,4	0,2	2,6	93	1
Sökprocess	ÅRSSTÄMMA			PwC	80,8	21,1	101,9	79	36
	ÅRSSTÄMMA	Årsstämma		PwC	80,8	21,1	101,9	79	36
	2012	Årsstämma		Övriga	0,8	0,2	1,0	83	0
	2012

			Summa exkl.
Kompetensanalys			Riksrevisionen		222,9	74,6	297,5	75	100
Kompetensanalys			Riksrevisionen		1,9	0	1,9	100
			Riksrevisionen		1,9	0	1,9	100
Styrelsens utvärdering		Ägarens utvärdering

I de börsnoterade bolagen Nordea Bank, SAS och TeliaSonera, där staten tillhör de största ägarna, har Finansdepartementet under året haft representanter i valberedningarna.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Styrelsens arbete utvärderas årligen, och det är styrelseordföran- dens uppgift att se till att utvärderingen genomförs. I de statligt helägda bolagen informerar ordförande ansvarigt departement

om utvärderingens resultat. I de delägda bolagen informeras val- beredningen.

Därtill gör Regeringskansliet löpande en egen utvärdering av de statligt ägda bolagens styrelser, som en del av bolagsstyr- ningen och styrelsenomineringsprocessen.

Ägaren väljer årligen revisorer vars uppdrag är att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvalt- ning samt bolagets årsredovisning och bokföring.

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för bolagets orga- nisation och förvaltningen av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets över- gripande strategi samt fattar viktigare strategiska beslut.

Vidare utser styrelsen VD och utfärdar instruktion för den- nes förvaltning av bolaget. Styrelsen beslutar om vem som företräder bolaget (ﬁrmateckning) och kallar aktieägarna till bolagsstämma.

Styrelsen fastställer årligen huvudinriktningen för styrel- sens arbete för det kommande verksamhetsåret. Arbetsord- ningen reglerar bland annat antalet styrelsemöten, vilka

ärenden som ska behandlas på möten, arbetsfördelningen inom styrelsen, styrelseordförandens särskilda åligganden samt hur eventuella utskotts arbete ska bedrivas. Styrelsen ska även årligen pröva VD:s rapporteringsinstruktion.

Styrelsen ansvarar bland annat för att skatter och avgifter betalas in i tid och att årsredovisningar upprättas och lämnas in till Bolagsverket. Styrelsens ansvar är omfattande och leda- möterna kan bli skadeståndsansvariga både mot bolaget och tredje man och även i vissa fall bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

STyRELSEnOMInERIngAR

Fler kvinnor i styrelserna än på börsen

Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 1 maj 2012 i genomsnitt andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 49 procent, att jämföra med börsens 241) procent kvinnor. I 34 av de statligt ägda bolagen (37 föregående år) uppnåddes målsättningen om balans avseende könsfördel- ning, det vill säga att andelen av vardera könet var minst 40 pro- cent. I 23 bolag uppnåddes inte målsättningen, i 17 av dessa bolag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvinnor. I 6 av dessa bolag var det fler kvinnor. Se figur ”Antal styrelser med balanserad könsfördel- ning” här intill.

Andelen kvinnor som styrelseordförande i den statliga bolagsportföljen har ökat från 33 procent 2008 till 39 procent 2012, att jämföra med 4,8 procent bland börsbolagen. I de hel- ägda statliga bolagen är andelen kvinnliga styrelseordförande 43 procent.

1) Enligt SIS Ägarservice.

styrelsens arvoDen

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Till tjänstemän inom Regerings- kansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget.

antal styrelser meD balanseraD könsFörDelninG

Antal styrelser1)		2008		2009		2010		2011 K = Kvinnor % M = Män %
50

40
30
20
10
0	0–19 K	20–39 K	40–60 K	61–80 K	81–100 K
	0–19 K	20–39 K	40–60 K	61–80 K	81–100 K
	100–81 M	80–61 M	60–40 M	39–20 M	19–0 M
Diagrammet visar antal företag och könsfördelningen i styrelserna. I 34 av 57 företag
är könsfördelningen 40–60 procent kvinnor respektive män.

1)Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Preaktio.

könsFörDelninG – vD oCH leDninGsGrUpp1)

		2011-12-31		2011-12-31		2010-12-31		2009-12-31
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
VD 2)	15	37	52	29	71	21	79	11	87
Ledningsgrupp 3)	139	226	365	38	62	39	62	35	65

I 12 av företagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.

1)Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent och exkluderar avvecklingsföretag.

2)Per 2012-05-01 var antalet kvinnor som var VD:ar 14 och andelen 26 procent, baserat på samtliga statligt ägda företag exklusive avvecklingsföretagen.

3)Exklusive VD.

könsFörDelninG – leDamöter UtseDDa av bolaGsstämman

		2012-05-01		2012-05-01		2011-05-31		2010-05-31		2009-05-31		2008-06-05
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda företag
Ordförande	22	35	57	39	61	39	61	33	67	33	67	33	67
Ledamöter	159	174	333	48	52	46	54	49	51	49	51	48	52
Summa ordförande och ledamöter
utsedda av bolagsstämman	181	209	390	46	54	46	54	46	54	46	54	46	54

Helägda företag
Ordförande	18	24	42	43	57	40	60	35	65	35	65	33	67
Ledamöter	126	128	254	50	50	49	51	49	51	49	51	49	51
Summa ordförande och ledamöter
utsedda av bolagsstämman	144	152	296	49	51	49	51	49	51	48	52	48	52

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 1 maj 2012 var andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordförande som var kvinnor uppgick till 39 procent. Redovis- ningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Preaktio.

18	VERKSAMhETSBERÄTTELSE föR föRETAg MED STATLIgT ÄgAnDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Ökade ambitioner kring hållbarhetsfrågor

De statligt ägda bolagen ska vara föredömen inom håll- bart företagande. En hög standard på bolagens håll- barhetsredovisningar har påskyndat arbetet genom att öka transparensen. Nu integreras hållbarhet i bolags- styrningen för att säkra ett långsiktigt värdeskapande.

ETT LÅNGSIKTIGT VÄRDESKAPANDE

För staten som ägare är det centralt att bolagen bedriver sin verksamhet så att ett långsiktigt värdeskapande uppnås. En för- utsättning för detta är att företagandet bedrivs hållbart, deﬁnie- rat som ett ansvarsfullt utnyttjande av resurser samt hantering av mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, aﬀärs- etik, jämställdhet och mångfald.

Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del av aﬀärsstrategin för att tillvarata nya aﬀärsmöjlig- heter på marknader där anställda, aﬀärspartners, kunder och leverantörer ställer allt högre krav. De statligt ägda bolagen ska vara föredömen för andra bolag och leda denna utveckling.

STYRELSENS ANSVAR ENLIGT ÄGARPOLICYN

Regeringen förväntar sig att alla statligt ägda bolag stödjer och följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag, de tio prin- ciperna i FN:s Global Compact samt FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter (se ruta s. 22). För staten som ägare kommer hållbarhetsfrågorna och uppföljning av hållbarhetsar- betet att integreras i den löpande bolagsstyrningen. Hållbarhetsfrågorna är ytterst styrelsens ansvar. Ägarpolicyn (se s. 120) slår fast att statligt ägda bolag ska vara föredömen inom området Hållbart företagande. Det är respektive bolags- styrelses ansvar att deﬁniera och fastställa relevanta hållbarhets- mål, övergripande strategier för att nå dessa mål, och att löpande granska och följa upp hållbarhetsarbetet. Ägaren och styrelsens ordförande ska årligen, eller oftare, träﬀas för att diskutera arbe- tet med utgångspunkt i hållbarhetsmålen.

Varje enskilt bolag har sina speciﬁka risker och aﬀärsmöjlig- heter kopplade till hållbarhet. Målen ska sättas utifrån varje bolags särskilda förutsättningar. Bolagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsentliga, bland annat utifrån de branscher och länder som de är verksamma i.

Arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett ständigt pågående arbete, utifrån varje bolags förutsättningar och utmaningar. Kraven på rapportering är ett verktyg för att driva utvecklingen framåt. För att uppnå ett långsiktigt värdeskapande måste bola- gen aktivt positionera sig för nya krav och utmaningar också inom hållbart företagande.

DIALOG MED INTRESSENTER

Även om bolagen själva har stor kunskap om sina viktiga håll- barhetsfrågor så är dialogen med bolagets intressenter avgörande för ett långsiktigt framgångsrikt hållbarhetsarbete. Genom att bolagen identiﬁerar sina viktigaste intressenter och förtroende- frågor skapas en agenda och prioriteringar för förändring. Att redovisa resultaten från intressentdialogerna i hållbarhetsredo- visningen är ett sätt att ytterligare öka transparensen.

Intressentdialogerna bidrar till att fånga upp farhågor, risker och kritiska synpunkter men även förväntningar och idéer kring nya aﬀärsmöjligheter kopplade till hållbart företagande. Staten är en viktig intressent i rollen som ägare, och i ägarpolicyn fram- förs regeringens syn och förväntningar på de statligt ägda bola- gen när det gäller hållbarhetsfrågor.

I dialogen med andra viktiga intressenter, som kunder, leve- rantörer, medarbetare, samarbetspartners och intresseorganisa- tioner kan bolaget ytterligare förbättra arbetet med ett hållbart företagande samt stärka sitt förtroende generellt i omvärlden.

RISKHANTERING OCH MÖJLIGHET

Ett hållbart företagande handlar även om att bolag hanterar frå- gor, som annars kan komma att bli kritiska längre fram i tiden, genom att redan idag vara lyhörda för omvärldens förväntningar. Detta förebyggande arbete kan undvika konsumentbojkotter, olika kampanjer eller nya riktlinjer inom ett visst område, som skadar bolagets varumärke och förtroendekapital eller ger en all- mänt negativ uppmärksamhet som missgynnar bolagets aﬀärs- mässiga utveckling.

EXEMPEL PÅ INTRESSENTANALYS

Politiker	Lokalsamhälle
	Myndigheter
Ägare	Investerare

	FÖRETAGET
Leverantörer	FÖRETAGET	Kunder
Leverantörer		Kunder

Medarbetare

Media

En viktig del av hållbarhetsarbetet är att ha en aktiv dialog med bolagets intressenter. En intresseanalys identiﬁerar intressenterna och vilka för- väntningar dessa har på bolaget samt ger information om viktiga förtroende- frågor och stöd i att skapa en agenda för förändring.

20	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Det bolag som driver ett aktivt och medvetet hållbarhets- arbete har goda förutsättningar att kvalitetsstämplas av omvärlden vilket stärker konkurrenskraften och varumärket både bland kunder och medarbetare.

Även en eﬀektiv hushållning med naturresurser, såsom ener- gibesparingar och minskad materialförbrukning, ger inte bara hållbarhetsvinster, utan också direkta ekonomiska fördelar, vil- ket ökar konkurrenskraften och attraherar kompetenta och drivna personer att söka sig till företaget. Långsiktigt kan en ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågorna hjälpa bolag att iden- tiﬁera hållbara aﬀärsmöjligheter och nya behov och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.

TRANSPARENS OCH FÖRTROENDE GENOM RAPPORTERING

En öppen och tydlig kommunikation kring hållbarhetsarbetet skapar förtroende för bolagen. Transparens tydliggör risker och möjligheter, ger intressenterna insyn i det pågående arbetet, och gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar bolagen möter.

De statligt ägda bolagens hållbarhetsredovisningar ska vara kvalitetssäkrade genom oberoende granskning och publiceras inför årsstämman samtidigt som årsredovisningen, eftersom de tillsammans med den ﬁnansiella rapporteringen utgör grunden för utvärdering av bolagen.

I regeringens riktlinjer för extern rapportering åläggs bolagen att samtidigt med årsredovisningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt GRI, vilket är den mest etablerade internationella standarden för

VIKTIGA NORMSÄNDARE

Riktlinjerna för de statligt ägda bolagens hållbarhetsrapportering har- monierar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan efter en mer hållbar utveckling.

Några viktiga internationella normsändare är:

•OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ (1976) för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av sin verksamhet. OECD-län- derna har åtagit sig att främja riktlinjerna genom att inrätta natio- nella kontaktpunkter. I Sverige är Utrikesdepartementet, genom sekretariatet Globalt Ansvar, ordförande i den nationella kontakt- punkten. Riktlinjerna inkluderar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, konkurrens, korruption, skatt och produktansvar. Riktlinjerna är frivilliga men regeringen förväntar sig att svenska företag följer dem. Nya, uppdaterade riktlinjer antogs i maj 2011.

•Global Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio princi- per inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som anslu- ter sig till Global Compact arbetar för att integrera principerna i sina egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar

Skr. 2011/12:140

Bilaga

hållbarhetsredovisningar. En förbättrad redovisning driver utvecklingen och arbetet med hållbarhetsfrågorna framåt. Genom att använda GRI som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser mellan företag inom branscher och sektorer både nationellt och internationellt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att varje bolag är speciellt och måste bedömas utifrån sina unika förutsättningar.

Regeringens riktlinjer bygger på principen ”följa eller för- klara”, som innebär att ett bolag kan göra avvikelser från riktlin- jerna om en tydlig förklaring anges. För 2012 publicerade i prin- cip samtliga statligt ägda företag, 96 procent (53 av 551)), en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Detta kan jämföras med börsens Large Cap lista, där 67 procent av företagen hållbarhets- redovisar enligt GRI. Se tabellen på s. 25 för en genomgång av bolagens rapportering.

NÄTVERK FÖR HÅLLBART FÖRETAGANDE

Staten som ägare initierar och uppmuntrar kontakter och nät- verksbyggande mellan de statliga bolagen med fokus på hållbart företagande. För att strukturera och utveckla samarbetet har staten startat ett nätverk för de statliga bolagen där de kan dela med sig av sina erfarenheter och diskutera komplicerade fråge- ställningar. Syftet är att öka kunskapen samt stärka och eﬀekti- visera arbetet mot ett hållbart företagande.

Nätverket drivs och koordineras av bolagsförvaltningsorgani- sationen inom Finansdepartementet, utifrån bolagens behov och önskemål.

1) 55, då tre av de 58 statligt ägda bolagen har en begränsad eller ingen verksamhet.

stadigt ökat och uppgår till cirka 10 000 företag från 135 länder. Bland de statligt ägda företagen ﬁnns Akademiska Hus, Apoteket, Bilprovningen, Nordea, PostNord, SBAB Bank, SAS,

SEK, Sveaskog, SweRoad, Vattenfall och VisitSweden anslutna till Global Compact.

•FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter ”Skydda, res- pektera, åtgärda” har tagits fram för att klargöra staters respektive företags ansvar i förhållande till skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna. Företag kan inte tillskrivas samma ansvar som stater i skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna, dock har företag ett ansvar att respektera dessa i sitt företagande och att verka för att de inte medverkar till att de mänskliga rättig- heterna kränks. Företagens verktyg för att kunna ta sitt ansvar är att uföra ”due diligence”.

•Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbarhetsarbete, som inkluderar socialt, miljömässigt och ekono- miskt perspektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och organisationer att rapportera sitt arbete utifrån Global Com- pact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och öka jäm- förbarheten.

22	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Hög nivå på hållbarhetsredovisningen

De statligt ägda bolagen har fortsatt en mycket hög nivå på sina hållbarhetsredovisningar. Av totalt 551) bolag redovisade 53 (förra året 49 av 53) en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s rikt- linjer, vilket motsvarade 96 (92) procent. Av dessa var alla utom fyra kvalitetssäkrade genom oberoende granskning. Som en jämförelse kan nämnas att 38 av 57 bolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista rapporterade enligt GRI i sina redovisningar för 2012 och av dessa var 37 procent granskade.

De bolag som inte gjorde någon hållbarhetsredovisning 2011 var Botniabanan, som från den 1 januari 2012 förvaltas av Väg- verket, och Inlandsinnovation, som bildades i december 2010.

Flera bolag presenterade sin första hållbarhetsredovisning: APL som blev fristående bolag från Apoteket AB i juli 2010, Apoteksgruppen, också nybildat bolag 2010, Metria, som blev bolag i maj 2011 efter att tidigare ha varit en division inom Lant- mäteriet, samt Arlandabanan Infrastructure.

SEK höjde sin redovisningsnivå från C-nivå föregående år till B-nivå i år. Vattenfall, som tidigare redovisat på A-nivå, redovi- sade på B-nivå, i syfte att uppnå en större ﬂexibilitet inför den integrerade rapport som planeras för 2012. Totalt rapporterade 1

(2) bolag på A-nivå, 12 (10) på B-nivå och 40 (37) på C-nivå. De senaste fem åren, 2007–2011, har andelen statligt ägda

bolag som tillämpar GRI ökat från 26 procent till 96 procent. Motsvarande siﬀra för Large Cap är en ökning från 25 till 67 pro- cent. Bolag som låter oberoende part granska redovisningen har ökat från 10 till 92 procent för de statliga bolagen och från 12 till 37 procent för bolagen på Large Cap.

En genomgång av redovisningarna för 20102) visar att en majo- ritet av de statliga bolagen har någon form av hållbarhetsrelate- rade mål, och många är också kvantiﬁerbara och tidssatta.

Många redovisar miljömål, färre redovisar sociala mål. Exempel på bolag med bra redovisning av hållbarhetsmål är Green Cargo, LKAB, Sveaskog och Systembolaget. Det är vanligt att bolag arbetar med klimatfrågan och det ﬁnns många exempel på detta, bland annat Akademiska hus, Green Cargo (som lanserat en global version av den webbaserade miljökalkylatorn EcoTransit, där kan man enkelt beräkna en transports miljöbe- lastning), LKAB, PostNord och Sveaskog (som redovisar en avancerad risk- och känslighetsanalys med fokus på klimatet). Korruption är ett område som knappt 50 procent av bolagen tar upp, några bra exempel är Bilprovningen, Nordea, SEK och Sys- tembolaget. När det gäller intressentdialog och väsentlighets- analys är det stor skillnad mellan bolagen. Inte minst gäller det hur många intressenter som tillfrågas, det varierar mellan ett tiotal personer till ﬂera hundra tusen. LKAB kommunicerar med ett stort antal intressenter inom samtliga deﬁnierade intressentgrupper, också i digitala kanaler och chatt på webb- platsen. Två bolag utgår från AA1000 Stakeholder Engagement Standard, en internationell standard för intressentdialoger.

1)55, då tre av de 58 statligt ägda bolagen har en begränsad eller ingen verksamhet.

2)Enligt en undersökning av konsultföretaget Hallvarsson & Halvarsson.

OLIKA TILLÄMPNINGSNIVÅER FÖR GRI-RAPPORTERING

TILLÄMPNINGSNIVÅ	C	B	A

GRI:s redovisningskrav	C+ = Med bestyrkanderapport	B+ = Med bestyrkanderapport	A+ = Med bestyrkanderapport
Beskrivningar av	Redovisa kriterierna 1.1, 2.1–2.10,	Redovisa alla kriterier	Redovisa alla kriterier
organisationens profil	3.1–3.8, 3.10–3.12, 4.1–4.4,
	4.14–4.15
Beskrivningar av angreppssätt för	Krävs ej	Krävs för varje indikatorkategori	Krävs för varje indikatorkategori
varje indikatorkategori

Redovisning av kärnindikatorer	Redovisa minst 10 indikatorer,
	varav minst en från varje kategori;
	samhälle, ekonomi, och miljö

Redovisa minst 20 indikatorer, varav minst en från varje kategori; samhälle, ekonomi, och miljö

Med hänsyn till varje indikators betydelse, redovisa samtliga kärnindikatorer eller förklara varför vissa ej redovisas

GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning möjliggör tre olika redovisningsnivåer (”GRI Application Levels”) nämligen C, B, A beroende på redovisningens innehåll och omfattning. Nivå C är den lägsta nivån och lämpar sig för de företag som inte tidigare har gjort någon hållbarhetsredovisning. När redovisningen har genomgått extern granskning får företaget lägga till ett ”+” till den redovisningsnivå som egendeklareras, exempelvis B+.

24	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FöRETAGANDE

redovisning av hållbarhetsrapportering 20111)

Företag	Hållbarhetsredovisning	GRI 2010	Nivå	Bestyrkt	Publicering
Akademiska Hus	Ja (i ÅR)2)	Ja	B	Ja	April
Almi	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	April
APL (Apotek Produktion & Laboratorier)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	April
Apotekens Service	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Apoteket	Ja	Ja	B	Ja	April
Apoteksgruppen	Ja	Ja	C	Nej	April
Arlandabanan Infrastructure	Ja	Ja	C	Ja	Maj
Bilprovningen	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Februari
Bostadsgaranti	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Botniabanan	Nej	–	–	–	–
Dramaten	Ja	Ja	C	Ja	Mars
ESS (European Spallation Source)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Fouriertransform	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Green Cargo	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Mars
Göta kanalbolag	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	April
Infranord	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Inlandsinnovation 3)	Nej	–	–	–	–
Innovationsbron	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Jernhusen	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Lernia	Ja	Ja	C	Ja	Mars
LKAB	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Metria	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Miljömärkning Sverige	Ja	Ja	C	Ja	April
Miljöstyrningsrådet	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Nordea Bank	Ja	Ja	C	Nej	April
Operan	Ja	Ja	B	Ja	Februari
PostNord	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
RISE	Ja	Ja	C	Ja	April
Samhall	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Februari
SAS	Ja	Ja	A	Ja	Mars
SBAB Bank	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
SEK (Svensk Exportkredit)	Ja	Ja	B	Ja	Mars
SJ	Ja	Ja	B	Ja	Mars
SOS Alarm	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Specialfastigheter	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
SSC (Svenska rymdaktiebolaget)	Ja	Ja	C	Ja	April
Statens Bostadsomvandling, Sbo	Ja	Ja	C	Nej	Mars
Sveaskog	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Februari
Svedab	Ja	Ja	C	Ja	April
Svenska Skeppshypotekskassan	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Svenska Spel	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Svevia	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Swedavia	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Swedesurvey	Ja	Ja	C	Ja	April
Swedfund	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
SweRoad	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Systembolaget	Ja (där ÅR inkluderas)	Ja	B	Ja	Mars
TeliaSonera	Ja	Ja	B	Nej	Mars
Teracom	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Vasallen	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Vattenfall	Ja	Ja	B	Ja	Mars
Vectura Consulting	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	April
VisitSweden	Ja	Ja	C	Ja	Maj
Voksenåsen	Ja	Ja	C	Ja	Mars

1)Dom Shvetsii, Preaktio och Ersättningsmark ingår ej i sammanställningen.

2)(i ÅR) betyder att hållbarhetsredovisningen publicerades i årsredovisningen.

3)På grund av att bolaget är nystartat har ingen hållbarhetsrapport upprättats för 2011.

VERKSAMHETSBERäTTELSE FöR FöRETAG MED STATLIGT äGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Bland de statligt ägda bolagen ﬁnns många goda exempel på kreativt och långsiktigt hållbarhetsarbete. Dessa exempel i Green Cargo och SEK visar hur bolagen integrerat hållbarhetsarbetet i affärsverksamheten.

GREEN CARGO

Punktlighet viktigaste miljösatsningen

För Green Cargo har hållbar utveckling varit kärnvärdet sedan bolaget bildades. Man är i världsklass på miljövänliga trans- porter, men hållbara transporter kräver också punktlighet och lönsamhet, områden som prioriterats hårt under flera år. Punktligheten måste ligga över 90 procent för att klara tuffa kundkrav och lönsamhet krävs för tunga investeringar i IT- system och energieffektiva tåg.

Gods på järnväg har ökat med över 20 procent sedan Green Cargo bilda- des. Cirka 30 procent av allt gods som ska fraktas längre än 10 mil går på järnväg och Sverige ligger långt fram i en internationell jämförelse. I flera länder i Europa är andelen mindre än 10 procent.

Sverige har bra förutsättningar för miljövänliga tågtransporter. Vi har mycket vattenkraft och därmed en stor andel förnybar el, som möjliggör låga utsläpp av koldioxid, CO2. Green Cargo använder bara förnybar el till sina eltåg, som svarar för 92 procent av transportarbetet.

– Vi kör helst eltåg, säger Mats Hollander, Green Cargos kommunika- tionsdirektör. Det är det bästa alternativet. Dieseltåg är näst bäst och det använder vi för effektiviteten och när sista sträckan ut till industrier och hamnar saknar el.

BARA MILJÖ ÄR INTE HÅLLBART

För Green Cargo är det självklart att se till alla aspekter för hållbart företagande: verksamheten ska vara ekonomiskt, socialt och miljömäs- sigt hållbar. Bolaget har mycket bra miljöprestanda, men länge var man försiktig med att lyfta fram det argumentet.

–Av respekt för våra kunder var vi tvungna att få upp punktligheten först, berättar Mats Hollander. Den låg på 70–80 procent när Green Cargo bildades. Det räcker inte för att våra kunder ska vara konkurrens- kraftiga. Att få upp punktligheten var därför vår viktigaste hållbarhets- satsning. Nu är den sedan flera år uppe i över 90 procents utlovad punktlighet ut till kund och vi ser hur det driver affärer.

Punktligheten hänger ihop med säkerheten. Green Cargo har kontinu- erligt satsat på säkerhetsutbildningar och lyckats halvera kostnaderna för tillbud och olyckor. Det har också varit viktigt att stärka lönsamheten. Nya lok, med bättre prestanda, inte minst miljömässigt, kostar mycket pengar.

–Vi investerar ett par miljarder på modernisering av loken. Vi renove- rar de lok vi har och har också köpt nya. Punktligheten gav oss möjlighet att tjäna pengar som möjliggör investeringarna som ger näringslivet trygga transporter även framöver. Hållbarhet handlar om helhet.

KLIMATINTYG TILL SMARTA KUNDER

Green Cargo arbetar nära sina kunder och vill dela med sig av sin goda miljöimage. Länge har man delat ut intyg till kunder som väljer hållbara tågtransporter, och hela transportverksamheten är godkänd som Bra miljöval – Godstransporter av Naturskyddsföreningen, det är Green Cargo

Green Cargo använder bara förnybar el till sina eltåg. Foto: Green Cargo

ensamma om i Sverige. Utsläppen av CO2 ligger på 0,1 gram per netto- tonkilometer för eltågen, att jämföras med lastbilstransporter, som i snitt ligger på 57 gram för samma transportarbete.

– Varje år delar vi ut Klimatintyg till kunder som valt hållbara lösningar med låg klimatpåverkan. Vi delar också ut Årets klimatkomet, till företag som utifrån sina förutsättningar gjort en stor minskning av sina transpor- ters klimatpåverkan. 2011 var det Dagab som blev klimatkometen.

Kunder och presumtiva kunder kan själva gå in på Green Cargos webb- plats, ange volym och destination och sedan få miljöprestanda för olika transportslösningar. Kalkylunderlaget är framtaget och godkänt av hela transportbranschen och omfattar bilar, båtar, flyg och tåg.

PARTNER FÖR MINSKAD MILJÖBELASTNING

Green Cargos starka miljöprofil märks ju redan i namnet på bolaget. Nu, när miljö- och klimatfrågor på kort tid blivit en av näringslivets viktigaste frågor, ligger bolaget helt rätt.

–Förut fokuserade kunderna enbart på transportkostnaden. Men sedan 5–6 år kan första frågan säljarna får vara: Visa hur ni kan sänka våra

CO2-utsläpp.

Av tradition har skog, papper och stål transporterats på järnväg och dessa industrier står fortfarande för ungefär hälften av Green Cargos transporter. Men nu ökar transporter som tidigare gått med lastbil, som möbler, dagligvaror, livsmedel och drycker. För att ta hand om en ökad volym krävs både infrastruktursatsningar och bra underhåll. Verksamheten är känslig för störningar och två hårda vintrar har påverkat lönsamheten. Också konjunkturförändringar slår hårt mot transportnäringen. 2011 gick Green Cargo med vinst igen, för första gången på tre år. Och nu har man sålt tredjepartslogistiken till PostNord.

–Försäljningen är en del av vår nya strategi där vi utvecklar vårt järn- vägserbjudande. Med stärkt soliditet kan vi gå vidare och investera i nya lok och i innovativa system som förenklar både för oss och för kunden. Så kan vi fortsätta vara det hållbara transportalternativet för det svenska näringslivet, avslutar Mats Hollander.


26	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FÖRETAGANDE

SEK

Hållbaraexportaffärerlönarsig

SEK, Svensk Exportkredit, har i uppdrag att på kommersiella grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. Det handlar om stora belopp, en nyutlåning 2011 på drygt 50 miljarder kronor gör SEK till en av Nordens ledande aktörer. De senaste åren har SEK:s och andra finansiärers krav på företagen ökat när det gäller hållbarhetsaspekter. Samtidigt har det internationella regelverket börjat sätta sig.

SEK finansierar exportaffärer. Syftet är bland annat att möjliggöra export till länder med en högre risk, och fungera som ett komplement till banker och andra finansieringsinstitut. Det handlar i många fall om investeringar som har en direkt positiv påverkan på samhällsutveckling och på miljön, till exempel infrastruktursatsningar och komponenter till miljöteknikprojekt, där svenska företag ser stora möjligheter.

Miljöhänsyn har sedan länge vävts in i bedömningen. Nu är det fokus på mänskliga rättigheter och kraven från finansiärerna, inte minst den grupp SEK tillhör, har blivit mycket tydligare. Johan Henningsson, chef för CSR på SEK, är försiktigt optimistisk:

– Vi är verksamma på en internationell arena och för oss har hållbar- hetsfrågor varit aktuella länge. Det vi nu ser hända, med en revidering av bland annat OECD:s riktlinjer för multinationella företag, är ett tydligare fokus på de sociala dimensionerna.

SEK har en viktig roll som finansiär, inte minst när det gäller stora infrastrukturprojekt som påverkar hela samhällen. Vid finansiering av större projekt graderas sociala och miljömässiga risker utifrån skalan A, B och C. Ett A-projekt bedöms ha störst risker på miljö och samhällen och därför ställer SEK tillsammans med andra finansiärer tuffare krav på analys och uppföljning vid sådana projekt. Sociala och miljömässiga krav i lånedokumentationen har också blivit mer omfattande de senaste

De sociala dimensionerna har blivit allt viktigare i SEK:s hållbarhetsarbete. Ökad kunskap och kontroll när det gäller risker för brott mot mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i olika länder och branscher, är ett av SEK:s mål.

åren. För att få bättre kunskap och kontroll har SEK, tillsammans med Exportkreditnämnden, investerat i ett analysverktyg som klassificerar risker för brott mot mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i olika länder och branscher.

– Det är ett första steg mot att kunna ha en bättre dialog med våra motparter om hur vi tillsammans kan hantera sådana här risker, säger Johan Henningsson.

DIALOG OCH SAMVERKAN ÄR NYCKELN

Ramverket, Common Approaches, innehåller gemensamma krav på företagens ansvar inom OECD och påverkar vilken information SEK efterfrågar. Men det är ett komplext ämne, det är många gånger svårt att säga hur en affär eller en verksamhet kommer att påverka till exempel mänskliga rättigheter.

–Företagen är ofta väldigt duktiga, men det är svåra frågor att han- tera, säger Johan Henningsson. För vår del är dialogen med de stora svenska exportföretagen oerhört betydelsefull.

SEK är beroende av en nära dialog med företag och organisationer som finns på plats ute i världen. SEK ingår också i nordiska och internatio- nella nätverk, och samarbetar med bland andra Exportkreditnämnden, Exportrådet och Swedfund för att skapa tydlighet och flytta fram positio- nerna kring gemensamma frågor.

Kraven på förändring kommer från alla håll: från företagens medarbe- tare och kunder, från politiker och frivilligorganisationer.

–För företagen gäller att de måste kunna visa att de arbetar på ett ansvarsfullt sätt. Det här är en stor förändring vad gäller krav på transpa- rens, en megatrend, säger Johan Henningsson.

FRÅN RISK TILL MÖJLIGHET

Traditionellt har hållbarhetsfrågor i internationella affärer främst setts som en risk. Detta synsätt håller nu på att förändras. Det är fortfarande en del av risk management, men här öppnas också nya affärsmöjlighe- ter. Export av svensk miljöteknik är ett av SEK:s fokusområden och här ser man en stor potential.

– Den här sektorn växer och vi ser en ökad internationell efterfrågan på energieffektivisering, förnybar energi, och vattenrening. Förra året gick 11 procent av vår nyutlåning till miljöteknikexport och vi tror att den andelen kommer att öka på sikt.

EN NATURLIG DEL I AFFÄRSDIALOGEN

SEK har sedan länge egna hållbarhetsanalytiker, som är specialiserade på hållbarhetsbedömningar. Men hållbarhetsfrågorna genomsyrar hela organisationen och blir alltmer en naturlig del av affären. Och Johan Henningsson poängterar att de måste upp på bordet tidigt i processen:

– Vi vill att hållbarhetsfrågorna ska bli en naturlig del i affärsdialogen. Det här är inte något man löser på slutet, det är något man måste sparka igång direkt. Det gäller att vi och andra finansiella aktörer ställer tydliga krav kring detta.


VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011	27

stÖrre sPridning bland Övriga ledande befattningshavare

Ersättningarna till övriga ledande befattningshavare ligger också i genomsnitt runt marknadens median, men spridningen är större. Variationen är dock mycket stor både mellan bolag och mellan olika år. Även inom bolagen finns stora variationer då det inom ledningsgrupper typiskt sett finns olika ersättningsnivåer, exempelvis har CFO/finanschef högre totalersättning jämfört med andra befattningar i samma ledningsgrupp. Denna löne- spridning inom det enskilda företaget är relativt stor både i mindre och stora bolag. De minsta bolagen håller sig inom den övre och undre kvartilen men sprids mer allteftersom storleken ökar. Se figur nedan.

För 2011 fanns inget utfall för rörlig lön till VD eller övriga ledande befattningshavare.

Pensionens andel av total ersättning MinsKar

Sedan 2003 har andelen pension minskat något som andel av totalersättningen bland de statligt ägda bolagen. Den största för- ändringen kunde noteras 2004 och 2005 då andelen pension ökade i samband med att möjligheten till rörlig lön begränsades. För 2011 utgör pensionsförmåner cirka 21 procent av totalersätt- ningen i genomsnitt för de statligt ägda bolagen och för markna- den i övrigt utgör motsvarande cirka 25 procent.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

ErsäTTningar och andra ansTällningsvillkor

Andelen ledande befattningshavare som har förmånsbestämd pension minskar. År 2011 hade en fjärdedel av alla VD:ar och strax under hälften av övriga ledande befattningshavare för- månsbestämd pension. För ledande befattningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämpliga kollektivavtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.

Enligt regeringens riktlinjer ska, vid uppsägning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- vederlag ska inte utgå längre än i 18 månader. Den sammanlagda tiden för uppsägning och avgångsvederlag ska således inte över- stiga 24 månader. Med undantag av två individer (av sammanlagt 404 personer i sammanställningen) har samtliga ledande befatt- ningshavare 24 månader eller kortare sammanlagd uppsägnings- tid och avgångsvederlag.

Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i de statligt ägda företagen inte understiga 62 år och bör lägst vara 65 år. Två VD:ar och elva övriga ledande befattningshavare har en pen- sionsålder som är lägre än 62 år.

total ersättning till vd	total ersättning till ledande befattningshavare
Mnkr	Mnkr
14	35
12	30
10	25
8	20
6	15
4	10

2							5
0 0							0
0 0	0,1	0,2	0,3	0,4	0,5	0,6	0	0,1	0,2	0,3	0,4	0,5	0,6
						Storlek							Storlek

övre kvartilen för statligt ägda företag i en viss storlek		övre kvartilen för jämförelseföretagen
median för statligt ägda företag i en viss storlek		median för jämförelseföretagen
median för statligt ägda företag i en viss storlek		median för jämförelseföretagen
undre kvartilen för statligt ägda företag i en viss storlek		undre kvartilen för jämförelseföretagen

För de statligt ägda företagen och jämförelseföretagen har en storleksbedömning mellan 0–1 gjorts baserad på företagens omsättning (viktning 40%), resultat, utlåning (för företag inom finansindustri), samt andra storleksfaktorer som antal anställda (viktning 25%), geografisk spridning, marknadssituation, marknadsandelar och strukturell påverkan.

Total ersättning avser alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. För jämförelseföretag med rörlig lön har den räknats om till ”fast lön” med hjälp av fastlöneekvivalenten.

vErksamhETsbEräTTElsE För FörETag mEd sTaTligT ägandE 2011

sammanvägda kostnaden av eget och lånat kapital. En sådan analys görs också i detta steg, men den kompletteras också med analyser av jämförbara bolag och även med en analys av bolagets rörelserisk. Denna analys är särskilt viktig eftersom en lämplig kapitalstruktur också måste bedömas som robust och ﬁnansiellt motståndskraftig, samtidigt som ambitionen är att hålla bolagen så eﬀektivt kapitaliserade som möjligt. Målet uttrycks oftast som ett soliditetsmått, företrädesvis som ett intervall.

Deﬁ niera ett ambitiöst lönsamhetsmål

Lönsamhetsmålet ska ge uttryck för en ambitiös men samtidigt uppnåelig målbild för bolaget. Det är i sammanhanget viktigt att betona att ägarens mål ska ses som just ett mål som ska upp- nås över en konjunkturcykel och inte som ett krav som måste vara uppfyllt vid varje tidpunkt. Vid fastställandet av lönsam- hetsmålet är därför analyser av bolagets aﬀärsplan liksom bedömningar och jämförelser med utgångspunkt i bolagets bransch viktiga komponenter.

Kostnaden för eget kapital, som lagts fast med utgångspunkt i ägarens risk i innehavet, utgör som nämnts ett golv för lönsam- hetsmålet. I normalfallet används avkastning på eget kapital som lönsamhetsmål, men även andra mål, som exempelvis mar- ginalmål, kan vara mer lämpliga i vissa fall.

Ta fram en utdelningspolicy

För att lägga fast en långsiktigt hållbar utdelningspolicy analyse- ras bolagets aﬀärsplan, särskilt med avseende på kapitalbehov för framtida investeringar. Bolag som i dialogen med ägaren kan trovärdiggöra en plan för värdeskapande tillväxt bör, allt annat lika, kunna behålla en större andel av vinstmedlen och därmed ha en mer återhållen utdelningspolicy. Det mått som i huvudsak används i utdelningspolicyn är en målsatt andel av nettovinsten, företrädesvis som ett intervall.

PROCESSEN FÖR EKONOMISKA MÅL

Fastställandet och uppföljningen av ekonomiska mål är en cen- tral del i dialogen mellan ägaren och bolagen. Genom att sätta mål i dialog med bolagen, snarare än att ensidigt formulera krav skapas en mer nyanserad ändamålsenlig styrning, samtidigt som kvaliteten och realismen i de uppställda målen förbättras. Gene- rellt gäller att målen ska vara långsiktiga och utvärderas över en konjunkturcykel (5–7 år).

Minst en gång per år träﬀar representanter från Regerings- kansliets förvaltningsorganisation bolagets styrelseordförande för att diskutera de ekonomiska målen, deras utfall och relevans liksom bolagets arbete för att nå målen.

Vid dessa möten kan såväl ägaren som bolaget väcka frågan om det är nödvändigt att revidera målen. Det kan exempelvis

Skr. 2011/12:140

Bilaga

MÅL OCH UPPFÖLJNING

KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL FÖR BOLAG X

(se exempel s. 32)

		3%
	4,5%
2,5%

Riskfria	Placerares	Branschrisk
räntan	förväntade	(betavärde)
	riskpremium
	för aktier

föranledas av väsentliga förändringar i bolagets strategi, struk- turellt förändrade marknadsförutsättningar, liksom av större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga förändringar i makroförutsättningarna som den riskfria räntan och risk- premien för marknadsportföljen kan också vara en grund att omarbeta målen.

När målen revideras ger bolagets styrelse VD i uppdrag att analysera och bereda eventuella förändringar i målen. Detta arbete bedrivs sedan i nära samverkan mellan bolaget och Reger- ingskansliets förvaltningsorganisation i form av ett projekt som lämnar ett gemensamt förslag till bolagets styrelse, ett förslag som sedan bereds parallellt i Regeringskansliet. Efter beslut i styrelsen fattar ägaren beslut om de ekonomiska målen på en ordinarie eller extra bolagsstämma.

Målen följs sedan upp såväl i bolagets löpande styrelsearbete, som i statens egen analys av bolaget. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras de också externt av båda parter. Staten kommunicerar via denna publika- tion ”Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande” och bolagen kommunicerar via sina årsredovisningar.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

mål OCH uppFÖlJning

Ekonomiska mål – mål och utfall 2011

	AvkAstningsmål					mArginAlmål				kApitAlstruktur			utdelningsmål
							ränte-				kapital-	primär-
	Avkastning		Avkastning		rörelse-		täcknings-				täcknings-	kapital-
	eget kapital		operativt kapital		marginal		grad (ggr)		soliditet		grad	relation	utdelning
%	mål	utfall	mål	utfall	mål	utfall	mål	utfall	mål	utfall	mål utfall	mål utfall	mål1)	utfall
Akademiska Hus	6,3	9,2							30–40	43			50	52
Apl	12–14	4,3							ca 50	53,6			33	26
Apoteket	>20	7,6							25–30	32,1			>50	51
Apoteksgruppen	> 4	14,1							ca 80	74,6			40	195
Bilprovningen	152)	15,9			103)	7,7			35	52			40–60	60
Bostadsgaranti	5,54)	10,3											33	36
green Cargo	10	1							30	24			50	0
infranord	16	neg							33	30,6			50–75	0
Jernhusen	12	4,4					2	3,4	35–45	35				6675)
lernia					5	1,2			40–50	52			30–50	0
lkAB	10	30,9							>50	70,5			30–50	46
nordea Bank													>40	40
postnord	10	10							>35	47			>40	30
samhall	7	8,7							30	47			0	0
sAs					>76)	0,2			>357)	26			30–40	0
sBAB	8	7,1											33	0
sek8)	7	11											30	30
sJ	10	0,8							30	49,6			33	33
sOs Alarm	8	6							30	30			59)	0
specialfastigheter	4,8	13,5							25–35	32			50	4510)
ssC (svenska rymdaktiebolaget)	10	neg											30–50	0
sveaskog	7	4,7	511)	4,4					35–40	54			>60	49812)
svenska spel8)													100	100
svevia	13	neg							>30	34			50–75	0
swedavia	9	9,4							35	32,9			30–50	0
swedesurvey					5	neg							0	0
swedfund	2,19	2,5613)											0	0
sweroad					>0	neg			60–80	62			50	0
systembolaget	6,9	7,6							35	35,3			>50	100
teliasonera													>50	59
teracom	17	10							30	32			40–60	65
vasallen	6,514)	neg					>2	1,7	>50	60			30–50	0
vattenfall	15	8,6					3,5–4,5	3,0					40–60	43
vectura Consulting	>15	7,9							<50	63			50–70	69

1)procent av årets resultat som delas ut till ägaren.

2)Avkastning på sysselsatt kapital.

3)vinstmarginal.

4)ska motsvara riskfri ränta plus 3 procent.

5)Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.

6)eBt-marginal före engångsposter.

7)Justerad soliditet: eget kapital dividerat med totalt kapital plus 7 gånger årliga operationella leasingkostnader.

8)nya ekonomiska mål antogs vid årsstämman 2012, se vidare på respektive företags sida.

9)utdelningsmålet uppgår till 5 procent av eget kapital.

10)utdelning 17 samt återbetalning till aktieägaren 295, totalt 312 mnkr, vilket sammantaget följer policy.

11)målet avser direkt avkastning.

12)utdelning enligt utdelningsmålet om 473 mnkr (53 procent) samt en utdelning utöver utdelningsmålet om 4 000 mnkr.

13)Bolaget ska eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på eget kapital före skatt överstiger den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.

14)ska motsvara riskfri ränta plus 4 procent.

För närmare information om företagens mål, se respektive företags sida, s. 39–93. Företag utan formulerade ekonomiska mål (i enlighet med ovan tabell) ingår inte i sammanställningen. vidare ingår inte de under 2011 nybildade företagen, vilande företag samt företag under avveckling. utelämnade företag kan ha andra mål.

verksAmHetsBerättelse FÖr FÖretAg med stAtligt ägAnde 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

Den statliga BOlagspORtföljen

Ett år med lägre sammanlagda intäkter

2011 minskade den sammanlagda omsättningen i de statligt ägda bolagen med 9 procent, främst till följd av att Vattenfall avyttrat verksamheter. De totala utdel- ningarna under 2012 minskade till 27,8 miljarder kronor jämfört med 37,6 miljarder kronor föregående år då staten fick ett antal engångsutdelningar.

Omsättning

Omsättningen för bolag med statligt ägande minskade med 9 procent från 368,1 till 336,8 miljarder kronor under 2011.

Vattenfall svarar för 53,7 procent av omsättningen och 44,3 pro cent av total omsättning (inklusive intressebolag). Vattenfalls omsättning minskade med 15 procent från 213,6 till 181,0 miljar der kronor vilket delvis förklaras av att vissa verksamheter avyttrats. Omsättningen i LKAB, Lernia, Swedavia och SAS ökade, medan omsättningen i Apoteksgruppen, Apoteket, PostNord och TeliaSonera minskade. Svenska Skeppshypoteks kassan, Lernia, Swedavia, Almi och Statens Bostadsomvandling stod för stora procentuella omsättningsökningar jämfört med samma period föregående år. Det nybildade bolaget Metria har påverkat omsättningen positivt med 305 miljoner kronor.

Resultat

Resultatet efter skatt uppgick till 40,8 (55,8) miljarder kronor under året. Vattenfalls resultat efter skatt minskade med 21 pro cent från 13,2 till 10,4 miljarder kronor. LKAB redovisade 1,9 mil jarder kronor bättre resultat efter skatt jämfört med samma period föregående år, vilket är en ökning från 9,1 till 11,0 miljar der kronor. Green Cargo och Almi har stora resultatförbätt ringar i absoluta och procentuella tal, medan Apoteksgruppen, Apoteket och SEK bidragit till stora resultatförsämringar i abso luta och procentuella tal.

inVesteRingaR

Bruttoinvesteringarna minskade med 21 procent 2011 jämfört med året innan, från 69,0 till 54,3 miljarder kronor. Vattenfalls investeringar minskade med 6 miljarder kronor från 41,8 till 35,8 miljarder kronor. Vattenfall bidrog med 66 procent av de totala investeringarna. Utöver Vattenfall redovisade även Teracom och Swedavia lägre investeringar än samma period föregående år, medan Akademiska Hus, Apotekens Service, InfraNord och RISE genomförde högre investeringar.

kassaflöDe

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive bolagen inom den finansiella sektorn (SBAB och SEK) minskade med 9 procent till 62,0 (68,4) miljarder kronor. Apoteksgruppen, Apotekens Service, APL, SSC (Svenska rymdaktiebolaget), Svevia, Vectura Consulting, Swedesurvey, Göta kanalbolag och

Svenska Miljöstyrningsrådet redovisade försämrade kassaflöden jämfört med föregående år. Lernia, Vasallen, Apoteket, Samhall och Botniabanan redovisade förbättrade kassaflöden.

VäRDeföRänDRingaR

Värdeförändringarna uppgick till 0,5 (4,4) miljarder kronor under året. Akademiska Hus, Green Cargo, SEK, Specialfastig heter och Sveaskog redovisade positiva värdeförändringar, medan SBAB, Jernhusen, Swedfund och Vasallen redovisade negativa värdeförändringar.

utDelningaR

För verksamhetsåret 2011 uppgick utdelningarna från de statligt ägda bolagen till 27,8 (37,6) miljarder kronor. Detta är 26 procent lägre utdelningar jämfört med föregående år då staten fick en engångsutdelning från SEK (1,9 miljarder kronor), deltog i Telia Soneras återköpsprogram (3,7 miljarder kronor) och Apoteket

Omsättning
Mnkr		Halvår		Rullande 12 månader		Mnkr 12 månader
Mnkr						Mnkr 12 månader
250 000						500 000
200 000						400 000
150 000						300 000
100 000						200 000
50 000						100 000
0	H1	H2	H1	H2	H1	0
	H1	H2	H1	H2	H1	H2
		2009		2010		2011

Resultat föRe skatt

Mnkr		Halvår		Rullande 12 månader		Mnkr 12 månader
Mnkr						Mnkr 12 månader
40 000							80 000
30 000							60 000
20 000							40 000
10 000							20 000
0	H1	H2	H1	H2	H1	H2	0
	H1	H2	H1	H2	H1	H2
		2009		2010		2011

34	VeRksaMHetsBeRättelse föR föRetag MeD statligt äganDe 2011

BRUTTOINVESTERINGAR1)

Mnkr	2011	2010	2009
Vattenfall	35 750	41 794 102 989
TeliaSonera	17 915	16 669	16 849
LKAB	5 126	3 973	3 543
PostNord	2 309	1 277
Svenska Spel	2 294	1 052	437
Akademiska Hus	2 266	1 725	1 395
SAS	2 041	2 493	4 661
Jernhusen	1 161	1 401	2 132
Swedavia	1 130	11 495	0
Svevia	989	529	2 127
Specialfastigheter	888	855	2 544
SJ	869	858	596
Systembolaget	573	417	845
Green Cargo	540	437	928
Teracom	344	1 528	488
Apoteket	343	287	360
Vasallen	291	213	427
Sveaskog	229	299	458
Almi	159	107	58
Fouriertransform	150	272	44
InfraNord	123	43	0
SSC (Svenska rymdaktiebolaget)	121	92	393
Apoteksgruppen	113	190	0
Innovationsbron	103	92	70
Svedab	101	92	92
Övriga bolag	642	1 327	2 355

1)Sammanställningen visar bolag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr 2011. Intressebolagens investeringar uppgår till 100 procent trots att statens ägande är lägre.

gjorde en större utdelning (4,5 miljarder kronor). Bland de bolag som minskat sin utdelning ﬁnns Vattenfall, PostNord och Vasallen, och bland bolag som ökat sin utdelning ﬁnns Sveaskog och Akademiska Hus.

VÄRDERING PORTFÖLJ MED STATLIGT ÄGDA BOLAG

Kvartal

Mdkr
1 000
750
500
250
0	juni 20092)		juni 20113)
juni 20081)	juni 20092)	juni 2010	juni 20113)	maj 2012

1)Vin & Sprit och OMX ingår ej.

2)Vasakronan ingår ej.

3)Minskat ägande i Nordea Bank.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

INTÄKTER FRÅN FÖRSÄLJNING AV STATLIGA BOLAG

Under åren 2007 till 2011 genomförde regeringen försäljningar av statligt ägda bolag till ett totalt värde av 138 miljarder kronor, inklusive i huvudsak nettoskulder. Försäljningarna omfattade aktier i TeliaSonera och Nordea Bank samt statens alla aktier i OMX, Vin & Sprit och Vasakronan. Försäljningsintäkterna från dessa försäljningar uppgick till 118 miljarder kronor, exklusive i huvudsak nettoskulder. Under 2011 har staten sålt 255 miljoner aktier i Nordea Bank för totalt 19 miljarder kronor. Dessutom har statens aktier i Arbetslivsresurs avyttrats för 145 miljoner kronor.

Försäljningsintäkterna har använts till att amortera på stats- skulden för att därigenom minska statens skuldsättning och räntekostnader.

ANSLAGSFINANSIERING

Bland de statligt ägda företagen ﬁnns ett antal bolag som erhål- ler anslag från staten för att utföra vissa uppdrag eller sköta viss verksamhet. Exempelvis erhåller Samhall anslag för att genom- föra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnuppdrag att utveckla anställda med funktionsnedsättning och RISE för att investera i strategisk kompetens- och strategiutveckling. Göta kanalbolag erhåller anslag för att ﬁnansiera upprustning och drift av kana- len, Almi för ﬁnansiering av verksamheten i de regionala dotter- bolagen samt Operan och Dramaten som nationalscener för opera och balett respektive talteater. Se tabellen på s. 36 över bolag med viss anslagsﬁnansiering.

VÄRDERING AV PORTFÖLJEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG

Årligen görs en värdering av portföljen med de statligt ägda bolagen som presenteras i verksamhetsberättelsen för bolag med statligt ägande. Värdet per maj 2012 uppgår till 580 miljarder kronor. I värderingen ingår de 30 största bolagen, inklusive de tre börsbolagen. Värderingen har gjorts med utgångspunkt i värderingsmetoder som är vedertagna på marknaden, vilket bland annat inkluderar kassaﬂödesvärdering. Börsbolagen värderas till marknadspris.

OMSÄTTNINGSFÖRDELNINGEN FÖR DE STÖRSTA BOLAGEN 2011, MOTSVARANDE STATENS ÄGARANDEL

Vattenfall 44,2%

TeliaSonera 9,5%

LKAB 7,6%

Systembolaget 6,0%

PostNord 5,8%

Apoteket 5,6%

SAS 2,2% Övriga 19,2%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

den statliga BOlagspOrtföljen

ANSLAG/omSÄTTNING FÖR 2011

			andel anslags-
Mnkr	anslag 2011	Omsättning 2011	finansiering, %
almi	127	992	13
apotekens service	52	207	25
dramaten	217	260	84
göta kanalbolag	20	75	27
innovationsbron	110	159	69
Operan	432	507	84
Miljömärkning sverige	4	49	8
Miljöstyrningsrådet	12	18	67
rise	4681)	1 563	191)
samhall	4 405	6 957	63
teracom	2	4 059	0
Visitsweden	140	282	50
Voksenåsen	10	62	23
Summa	5 999	15 190

Omsättningssiffrorna inkluderar nettoomsättning samt eventuella andra rörelseintäkter.

Swedfunds verksamhet med avskrivningslån, Swedpartnership, finansieras med anslag om årligen maximalt 34 mnkr (inklusive administration). Under 2011 tecknades låneavtal med små och medelstora företag om totalt 20 mnkr.

1) Anslaget avser hela RISE-gruppen. Andelen är cirka 19 procent för hela gruppen.

FÖRESLAGEN UTDELNING FÖR 2011 (STATENS ANDEL)

Mnkr	Ägarandel, %	2011	2010
akademiska Hus	100	1 245	1 207
apl	100	2	2
apoteket	100	200	4 500
apoteksgruppen	100	160	203
Bilprovningen	52	34	134
Bostadsgaranti	50	5	6
jernhusen	100	100	100
lernia	100	–	25
lKaB	100	5 000	5 000
nordea Bank	13,4	1 265	1 411
postnord	60	221	600
seK 1)	100	420	2 191
sj	100	12	90
sOs alarm sverige	50	–	4
specialfastigheter	100	312	340
ssC (svenska rymdaktiebolaget)	100	–	10
sveaskog 2)	100	4 473	765
svenska spel	100	5 006	4 766
svevia	100	–	108
swedavia	100	–	9
systembolaget	100	159	302
teliasonera 3)	37,3	4 603	8 313
teracom	100	110	110
Vasallen	100	–	750
Vattenfall	100	4 433	6 698
Vectura	100	23	–
Summa		27 783	37 635

1)seK gjorde för räkenskapsåret 2010 en engångsutdelning om 1 890 mnkr som härrör från bolagets försäljning av swedbank-aktier.

2)det samlade värdet av sveaskogs utdelning för räkenskapsåret 2010 var en kontantutdelning om 756 mnkr, samt 983 mnkr motsvarande det koncernmäs- siga värdet av dotterbolaget ersättningsmark i sverige aB innehållande 100 000 ha skogsmark.

3)teliasonera delade för räkenskapsåret 2010 ut motsvarande 4 606 mnkr. dess- utom deltog staten i teliasoneras återköpsprogram vilket gav 3 707 mnkr.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

RESULTATRÄKNING

Mnkr	2011	2010
nettoomsättning	336801	368092
övriga intäkter	13051	7914
Kostnader	–296 195	–318390
resultat från andelar i intresseföretag	8282	9494
Värdeförändringar	494	4388
Rörelseresultat	62433	71498
finansiella intäkter	6403	5 031
finansiella kostnader	–17975	–14962
Resultat före skatt	50861	61 567
skatt	–10140	–15265
resultat från avvecklad verksamhet	134	9 453
Årets resultat	40856	55755
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	41445	55 521
Hänförbart till minoritetsintressen	–643	190
Summa	40811	55 711
BALANSRÄKNING
Mnkr	2011	2010
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar	475823	474348
immateriella tillgångar	50 501	54175
finansiella tillgångar	706489	729271
Omsättningstillgångar	316630	299389
Summa tillgångar	1549442	1557184
Eget kapital, avsättningar och skulder
eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	347076	342024
eget kapital hänförbart till
minoritetsintressen	7625	7680
Summa eget kapital	354701	349703
långfristiga skulder (inkl. avsättningar)	983338	974931
Kortfristiga skulder (inkl. avsättningar)	211403	232 548
Totala skulder och eget kapital	1549442	1557183
KASSAFLÖDE
Mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	85 836	86 061
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–31357	–41 995
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–47 049	–41 896
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Mnkr	2011	2010
Bruttoinvesteringar	54255	68996
av- och nedskrivningar	37903	37359
Omsättning som avser anslag från staten	6 003	5803
Medelantal anställda	97829	100565
Medelantal anställda, inkl. intresseföretag	182606	188833
soliditet, %	20,0	19,4
avkastning på eget kapital, %	12,0	16,4

såvida inte angivits är intressebolagen exkluderade i denna konsolidering.

36	VerKsaMHetsBerÄttelse för företag Med statligt Ägande 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

STATeNS ägANde i BörSNoTerAde BoLAg

Det börsnoterade aktieinnehavet

Marknadsvärdet på statens innehav i TeliaSonera, SAS samt Nordea Bank uppgick till 105,1 miljarder kronor vid utgången av 2011.

Utvecklingen motsvarar en värdeminskning med 17 procent eller 21,9 miljarder kronor jämfört med marknadsvärdet vid års- skiftet 2010/2011, beräknat på statens nuvarande aktieinnehav. Nasdaq OMX Stockholm index minskade under samma period med 17 procent.

Minskat ägande i nordea Bank

I februari 2011 sålde staten 255 miljoner aktier för 74,5 kronor per aktie. Försäljningen av aktier i Nordea Bank följer regeringens uttalade avsikt att minska statens ägande i de bolag som verkar på kommersiella marknader med effektiv konkurrens. Ägaran- delen minskade från 19,8 procent till 13,5 procent. Den totala försäljningslikviden uppgick till cirka 19 miljarder kronor och används för att amortera på statsskulden. Regeringens avsikt är att statens ägande ska fortsätta att minska under mandatperio- den.

teliasoneras återköpsprograM

Svenska staten deltog våren 2011 i TeliaSoneras återköpsprogram med sin pro-rata-andel, och erhöll därmed 3,7 miljarder kronor. Detta innebar att svenska staten bibehöll sin ägarandel om 37,3 procent.

Börsvärde statens noterade aktieinnehav, Mnkr

totalavkastning statens Börsnoterade innehav Januari 2008–feBruari 2012

150	OMX Stockholm Benchmark GI		Telia Sonera	SAS	Nordea
150
125
100
75
50
25
0
08-01-01	09-01-01	10-01-01	11-01-01		12-03-01

grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för statens börsnoterade innehav sedan i januari 2008.

nordea – kursutveckling

OMX Stockholm Benchmark GI	Nordea
150
125
100
75
50

08-01-01 09-01-01 10-01-01 11-01-01 12-03-01

sas – kursutveckling

OMX Stockholm Benchmark GI	SAS
150
125
100
75
50

08-01-01 09-01-01 10-01-01 11-01-01 12-03-01

teliasonera – kursutveckling

150		OMX Stockholm Benchmark GI		Telia Sonera
150
125
100
75
50
25
0
08-01-01	09-01-01	10-01-01	11-01-01	12-03-01

Bolag	ägarandel	Antal aktier	2010-12-31	2011-06-30	Förändring 1)	2011-12-31	Förändring 1)	2012-03-01	Förändring 1)
TeliaSonera 2)	37,3%	1 614 513 748	85 582	74 913	–12%	75 511	–12%	78 385	–8%
SAS	21,4%	70 500 000	1 586	1 199	–24%	564	–24%	539	–66%
Nordea Bank 3)	13,4%	544 181 711	39 807	37 004	–7%	28 978	–27%	35 127	–12%
Totalt			126 975	113 116	–11%	105 052	–17%	114 051	–10%

1)Förändring sedan 2010-12-31.

2)i och med statens del i TeliaSoneras återköpsprogram februari 2011 minskade antal aktier från 1 674 310 553 till 1 614 513 748. Historiskt börsvärde är beräknat på statens nuvarande aktieinnehav.

3)Statens ägarandel i Nordea Bank minskade i februari 2011 från 19,8% till 13,4%, motsvarande 255 miljoner aktier. Historiskt börsvärde är beräknat på statens nuvarande aktieinnehav.

Källa: Bloomberg

VerKSAMHeTSBeräTTeLSe För FöreTAg Med STATLigT ägANde 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

företagsöversikt

39	akademiska hus
40	almi
41	aPl
42	apotekens service
43	apoteket
44	apoteksgruppen
45	arlandabanan infrastructure
46	bilprovningen
47	bostadsgaranti
48	botniabanan
49	dom shvetsii
50	dramaten
51	ess
52	fouriertransform
53	green Cargo
54	göta kanalbolag
55	infranord
56	inlandsinnovation
57	innovationsbron
58	Jernhusen
59	lernia
60	lkab
61	metria
62	miljömärkning sverige
63	miljöstyrningsrådet
64	nordea bank
65	Operan
66	Postnord
67	rise
68	samhall
69	sas
70	sbab
71	sek
72	sJ
73	sOs alarm
74	specialfastigheter
75	ssC (svenska rymdaktiebolaget)
76	statens bostadsomvandling
77	sveaskog
78	svedab
79	svenska skeppshypotekskassan
80	svenska spel
81	svevia
82	swedavia
83	swedesurvey
84	swedfund
85	sweroad
86	systembolaget
87	teliasonera
88	teracom
89	Vasallen
90	Vattenfall
91	Vectura Consulting
92	Visitsweden
93	Voksenåsen

Visitsweden har i uppdrag att marknadsföra varumärket sverige internationellt.

Foto: Cecilia Larsson/imagebank.sweden.se

38	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.akademiskahus.se • org nr 556459-9156 • AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG

Akademiska Hus AB bildades 1993 i samband med ombildningen av Byggnadsstyrelsen. Företagets huvud- uppgift är att erbjuda landets universi- tet och högskolor ändamålsenliga och sunda lokaler för utbildning och forsk- ning. Företaget har också ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekono- miska och kulturella värden som finns i fastigheterna. Företaget verkar på marknadsmässiga villkor och i öppen konkurrens.

VERKSAMHET

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verksamhet består i att äga, förvalta, projek- tera, bygga och utveckla fastigheterna så att kunderna ska kunna fokusera på sin uppgift, dvs. utbildning och forskning. Känneteck- nande för Akademiska Hus verksamhet är långa kontrakt med stabila kunder. Omfat- tande investeringar görs årligen i ny- och ombyggnationer. Företaget har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Akademiska Hus ska skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och en långsiktig fastighetsutveckling.

EKONOMI

Akademiska Hus hyresintäkter ökade till 5 116 (4 983) mnkr. Färdigställda ny-, om- och tillbyggnationer under året har ökat hyresintäk- terna. Driftsöverskottet uppgick till 3 389

(3134) mnkr och direktavkastningen ökade till 6,9 (6,7) procent. Årets resultat efter skatt blev 2 394 (2 124) mnkr. Förbättringen förkla- ras av ökade intäkter i fastighetsförvaltningen och en god kostnadskontroll. Värdeförändringar i fastigheter uppgick till 361 (87) mnkr medan finansnettot försämrades till –452 (–263) mnkr. Bruttoinvesteringarna ökade till 2 266 (1 725) mnkr. Vakanserna uppgick till 2,6 (3,5) procent. De minskade vakanserna beror på såväl försäljningar som uthyrningar.

MÅL

Akademiska Hus arbetar med mål inom ett antal olika områden. Lönsamhetsmålet inne- bär att avkastningen på eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 4 procentenheter över en konjunkturcy- kel. Soliditeten ska uppgå till mellan 30 och 40 procent. Miljömålen ställs upp dels för

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013		RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
		Hyresintäkter	5 116	4 983
		Övriga intäkter	262	193
		Kostnader	–1 989	–2 042
		Värdeförändringar fastigheter	361	87
		Rörelseresultat	3 704	3 184
		Finansiella intäkter	301	233
		Finansiella kostnader	–753	–496
Ordf: Eva-Britt Gustafsson VD: Kerstin		Central administration	–45	–37
Lindberg Göransson		Resultat före skatt	3 252	2 921
Ordf: Eva-Britt Gustafsson Led: Olof Ehrlén, Per Granath,		Skatt	–858	–797
Ordf: Eva-Britt Gustafsson Led: Olof Ehrlén, Per Granath,		Nettoresultat	2 394	2 124
Leif Ljungqvist, Pia Sandvik Wiklund, Gunnar Svedberg,		Nettoresultat	2 394	2 124
Leif Ljungqvist, Pia Sandvik Wiklund, Gunnar Svedberg,		Hänförbart till:
Maj-Charlotte Wallin, Ingemar Ziegler (Leif Ljungqvist		Hänförbart till:
Maj-Charlotte Wallin, Ingemar Ziegler (Leif Ljungqvist		Aktieägare i moderbolaget	2 394	2 124
valdes vid årsstämman 2012 då Marianne Förander av-		Aktieägare i moderbolaget	2 394	2 124
gick) Arb rep: Tomas Jennlinger, Anders Larsson		Minoritetsintressen	0	0
Revisor: Hans Warén, Deloitte		BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
		BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 200 (200)		Tillgångar
tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 100		Ej räntebärande anläggningstillgångar	52 094	49 516
(100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an-		Räntebärande anläggningstillgångar	3 285	2 573
ställd i Regeringskansliet.		Ej räntebärande omsättningstillgångar	825	556
		Räntebärande omsättningstillgångar	4 869	881
		Räntebärande omsättningstillgångar	4 869	881
		Totala tillgångar	61 073	53 526
		Eget kapital, avsättningar och skulder
det kommande året, dels långsiktigt. Huvud-		Eget kapital hänförbart	26 521	25 406
målet är att mängden köpt energi, angivet i		till aktieägare i moderbolaget	26 521	25 406
målet är att mängden köpt energi, angivet i		Minoritetens andel av eget kapital	0	0
kWh/kvm, ska minska med 40 procent till år		Minoritetens andel av eget kapital	0	0
kWh/kvm, ska minska med 40 procent till år		Summa eget kapital	26 521	25 406
2025 jämfört med år 2000. Medarbetarnas		Summa eget kapital	26 521	25 406
2025 jämfört med år 2000. Medarbetarnas
trivsel mäts genom Nöjd-Medarbetar-Index		Derivat	379	216
(NMI).		Ej räntebärande avsättningar	7 554	7 067
		Räntebärande långfristiga skulder	19 622	14 286
UTDELNINGSPOLICY		Ej räntebärande långfristiga skulder	49	22
Målet är att utdelningen ska uppgå till 50		Kortfristiga skulder	6 948	6 529
procent av resultatet efter finansiella poster,		Totala skulder och eget kapital	61 073	53 526
exklusive orealiserade värdeförändringar, med		KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel-		KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel-		Kassaflöde från löpande verksamhet	2 017	2 444
ning ska hänsyn tas till koncernens kapital-		Kassaflöde från löpande verksamhet	2 017	2 444
ning ska hänsyn tas till koncernens kapital-		Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1 898	–1 459
struktur och kapitalbehov.		Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1 898	–1 459
struktur och kapitalbehov.		Kassaflöde från finansieringsverksamhet	3 779	–1 175
		Kassaflöde från finansieringsverksamhet	3 779	–1 175
UPPFÖLJNING		NYCKELTAL	2011	2010
NMI förbättrades till 70 (67). Soliditeten		NYCKELTAL	2011	2010
NMI förbättrades till 70 (67). Soliditeten		Re (genomsnitt), %	9,2	8,6
uppgick vid utgången av 2011 till 43,4		Re (genomsnitt), %	9,2	8,6
uppgick vid utgången av 2011 till 43,4		Rt (genomsnitt), %	6,5	6,5
(47,5) procent vilket överstiger målintervallet.		Rt (genomsnitt), %	6,5	6,5
(47,5) procent vilket överstiger målintervallet.		Soliditet, %	43,4	47,5
Avkastningen på eget kapital efter schablon-		Soliditet, %	43,4	47,5
Avkastningen på eget kapital efter schablon-		Lokalarea, tkvm	3 212	3 195
skatt uppgick till 9,2 (8,6) procent, vilket är		Lokalarea, tkvm	3 212	3 195
skatt uppgick till 9,2 (8,6) procent, vilket är		Marknadsvärde fastigheter, mnkr	52 071	49 497
högre än målet, som för 2011 uppgick till 6,3		Marknadsvärde fastigheter, mnkr	52 071	49 497
högre än målet, som för 2011 uppgick till 6,3
procent. Målet är dock satt över en konjunk-		ÖVRIGT	2011	2010
turcykel och under den senaste femårsperio-		Utdelning, mnkr	1 245	1 207
den har avkastning på eget kapital i snitt		Bruttoinvesteringar, mnkr	2 266	1 725
uppgått till knappt 6 procent, vilket därmed	Av- och nedskrivningar, mnkr		7,6	8,8
understigit målet något. En utdelning om	Antal anställda i medeltal		396	401
1 245 (1 207) mnkr föreslogs för 2011,	Sjukfrånvaro, %		3,7	3,3
vilket är enligt policy. Mängden köpt energi
steg för 2011 med 0,2 procent, medan års-	Etikpolicy			Ja
målet var en minskning med 2,0 procent.	Jämställdhetspolicy			Ja
Utfallet är dock långsiktigt i enlighet med	Miljöpolicy			Ja
plan.	Miljöledningssystem		ISO 14001
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011			Ja

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor			AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		25		Mål
Statens ägarandel 100%					20		Mål
Statens ägarandel 100%					20		Utfall
22					15
	50	50	62	38	15
78	50	50	62	38	10
78					10
					5
					0	2010	2011
					2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

ALMI FÖRETAGSPARTNER AB • org nr 556481-6204 • www.almi.se

Almi Företagspartner AB:s uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrens- kraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Almi ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 16 regio- nala dotterbolag. Moderbolaget äger 51 procent av dotterbolagen, övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseor- gan och kommunala samverkansorgan.

VERKSAMHET

Almis verksamhet omfattar lån, riskkapital och rådgivning i företagandets alla faser – från idéer till framgångsrika företag. Almi erbjuder före- tagslån, exportlån, mikrolån samt särskilda finansieringsformer för innovatörer. Kredit- givning sker i samverkan med andra kredit- givare. Banker är en viktig samarbetspartner. Almi Invest, som finansieras av bland annat EU-medel och regional medfinansiering, inves- terar i företag som står inför en tillväxtfas och ofta företag i tidiga utvecklingsskeden. Investe- ringar sker alltid tillsammans med en partner. Almi Invest består av sju regionalt baserade riskkapitalfonder som totalt förvaltar över en miljard kronor. Rådgivning utförs av Almis rådgivare eller av externa underkonsulter. Utifrån regionala förutsättningar och efterfrågan varierar erbjudandena inom rådgivning från region till region.

EKONOMI

2011 uppgick Almis anslag från staten till

127 (137) mnkr. De regionala dotterbolagen får anslag från moderbolaget och de regionala ägarna. Koncernens resultat före minoritetsin- tressen uppgick till 45 (–79) mnkr. Moderbo- lagets resultat uppgick till –10 (–70) mnkr.

Avkastningen på utlånade medel uppgick efter kreditförluster till 1,8 (0,7) procent. Kreditförlusterna i förhållande till utlånings- volymen var 6,0 (5,9) procent.

MÅL

Almis mål är att fler innovativa idéer kommer- sialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. Almis utlåning till kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företags- stocken och nyföretagandet bland dessa grupper. Låneverksamheten ska långsiktigt bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Elisabeth Gauffin

VD: Göran Lundwall

Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Ola Asplund, Jan Berg, Anna-Lena Cederström, Maria Masoomi, Inga Thoresson-Hallgren, Bertil Törsäter (Gunilla von Platen avgick i januari 2012) Arb rep: Per-Arne Norbäck, Ann-Louise Wester Arb suppl: Peter Kraff, Carina Ramneskär Revisor: Jan Palmqvist, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 60 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte utdelningskrav från ägaren.

UPPFÖLJNING

Under 2011 har intresset för att starta före- tag varit stort, så även efterfrågan på Almis affärsrådgivning. 15 483 (14 472) kunder tog del av Almis rådgivning och därutöver deltog 25 501 (21 854) personer i semina- rier under 2011. Nyutlåningen uppgick till totalt 2 023 (2 112) mnkr. Antalet krediter blev 3 331 (3 836). Antalet krediter till kvinnor respektive personer med utländsk bakgrund minskade något 2011. Den totala andelen kvinnor bland låntagarna var 33 (33) procent och motsvarande för personer med utländsk bakgrund var 22 (21) procent. Almis utlåning har medverkat till att banker och andra finansiärer lånat ut 5 922 mnkr till företagen under 2011, vilket innebär att för varje utlånad krona från Almi så har företagen fått låna ytterligare 2,90 kronor från banker eller andra finansiärer. Almi Invest har under 2011 tillsammans med kommersiella investe- ringspartners genomfört 44 investeringar i små företag i expansionsfas, varav Almi Invests investeringar uppgick till 187,8 mnkr. Totalt startades 4 949 nya företag som har fått rådgivning eller finansiering från Almi och 572 innovationer kommersialiserades.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	993	869
Kostnader	–919	–932
Rörelseresultat	74	–63
Finansiella kostnader	–28	–16
Resultat före skatt	45	–79
Nettoresultat	18	–75
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	18	–75
Minoritetsintressen	–27	–4

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	377	290
Räntebärande anläggningstillgångar	4 204	4 449
Ej räntebärande omsättningstillgångar	82	105
Räntebärande omsättningstillgångar	2 538	2 326
Totala tillgångar	7 201	7 169
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	6 114	6 096
Minoritetens andel av eget kapital	182	155
Summa eget kapital	6 297	6 251
Ej räntebärande avsättningar	2	57
Långfristiga skulder	729	678
Ej räntebärande kortfristiga skulder	173	184
Totala skulder och eget kapital	7 201	7 169

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	252	487
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–89	–119
Kassaflöde från
finansieringssverksamhet	52	53

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	0,4	neg
Rt (genomsnitt), %	0,6	neg
Rsyss (genomsnitt), %	0,6	neg
Soliditet, %	87,4	87,2

ÖVRIGT	2011	2010
Anslag från staten, mnkr	127	137
Bruttoinvesteringar, mnkr	159	107
Av- och nedskrivningar, mnkr	30,2	33
Antal anställda i medeltal	440	455
Sjukfrånvaro, %	2,48	2,54

Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor		NYUTLÅNING, mnkr
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse		3 500
							3 000
					43		2 500
49	51	56	44		43	57	2 000
49	51	56	44			57	1 500
							1 500
							1 000
							500
							0	2004	2006		2008		2010
								2005		2007		2009		2011

40	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.apl.se • org nr 556758-1805 • APOTEK PRODUKTION & LABORATORIER AB

APL, Apotek Produktion Laboratorier AB, har till huvudsaklig uppgift att tillverka och tillhandahålla extemporeläkemedel och lagerberedningar, det vill säga läke- medel som är anpassade till en enskild patient, klinik, djur eller djurbesättning eller tillverkas i små serier. Bolaget var tidigare ett dotterbolag till Apoteket AB, men ägs från den 30 juni 2010 direkt av staten.

VERKSAMHET

APL levererar idag extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer som etablerat sig på öppenvårdsmarknaden och även till slutenvår- den. Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är extemporemarknaden konkur- rensutsatt.

Företaget har ett särskilt ansvar fram till den 1 juli 2015 för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek. APL erbju- der även utvecklings- och tillverkningstjänster åt Life science-branschen.

EKONOMI

Under 2011 uppgick nettoomsättningen till 486,1 (500,1) mnkr medan rörelseresultatet blev 20,1 (26,7 ) mnkr. Resultatet efter skatt uppgick till 8,9 (18,5) mnkr. Bruttovinsten minskade med 10,5 procent till 93,7 mnkr, vilket huvudsakligen förklaras av lägre försälj- ning av lagerberedda extemporeläkemedel medan försäljningen till Life science ökade med cirka 12 procent. Finansnettot uppgick till –5,6 (–1,9) mnkr. Räntebärande nettoskuld uppgick till 100 mnkr, och motsvarar lån till förvärv av fastigheterna där APL bedriver sin verksamhet.

MÅL

Soliditeten, beräknad som eget kapital i pro- cent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 50 procent. Räntabiliteten, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till mellan 12 och 14 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Johan Assarsson

VD: Eva Sjökvist Saers

Ordf: Johan Assarsson Led: Britt Hansson, Gunilla Högbom, Wenche Rolfsen, Eugen Steiner

(Britt Hansson valdes vid årsstämman 2012)

Arb rep: Johan Hammargren Arb suppl: Astrid Holdt, Ulrika Tagesdotter Revisor: Åsa Lundvall, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelning bör, under förutsättning att aktie- bolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel av årets resultat med beaktande av soliditetsmålet.

UPPFÖLJNING

Soliditeten var 53,6 procent 2011, vilket var något högre än 2010 men i enlighet med målet om en soliditet på omkring 50 procent. Räntabiliteten uppgick till 4,3 procent, men hänsyn bör tas till kostnader för bland annat IT-utveckling med anledning av omregle- ringen av extemporemarknaden, där APL fick ett uppdrag att utveckla och driftsätta ett varuregister med registertjänst. Utdelningen uppgår till 2,3 mnkr vilket är i enlighet med utdelningspolicyn.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	486	500
Övriga rörelseintäkter	0	1
Rörelsens kostnader	–466	–474
Rörelseresultat	20	27
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	0	0
Räntekostnader och liknande
resultatposter	–6	–2
Resultat före skatt	14	25
Skatt	–5	–6
Nettoresultat	9	19
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	9	19
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	212	217
Räntebärande anläggningstillgångar	0	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	155	136
Räntebärande omsättningstillgångar	14	25
Totala tillgångar	381	378
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	205	198
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	205	198
Långfristiga skulder	108	107
Kortfristiga skulder	68	73
Totala skulder och eget kapital	381	378

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	5	59
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–14	–196
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–2	162

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	4,3	9,4
Rt (genomsnitt), %	2,4	6,6
Rsyss (genomsnitt), %	2,9	8,9
Soliditet, %	53,6	52,7

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	2,3	2,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	14	196
Av- och nedskrivningar, mnkr	–18,8	–18,8
Antal anställda i medeltal	448	438
Sjukfrånvaro, %	3,9	4,7

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

APOTEKENS SERVICE AB • org nr 556763-4778 • www.apotekensservice.se

Apotekens Service AB bildades 2008 och har till huvudsaklig uppgift att an- svara för den infrastruktur i form av register och databaser som alla apo- teks-, vård- och omsorgsaktörer behö- ver ha tillgång till. Sedan den 26 mars 2010 ägs bolaget direkt av staten.

VERKSAMHET

Apotekens Service ansvarar bland annat för de databaser och register som regleras genom lagen om receptregister, däribland högkost- nadsdatabasen, läkemedelsförteckningen och olika stödregister till dessa. Företaget har också till uppgift att framställa och redovisa nationell läkemedelsstatistik samt att inrätta och ansvara för ett elektroniskt expertstöd. Bolaget ska genom sin verksamhet skapa förutsättningar för en väl fungerande konkur- rens på apoteksmarknaden genom att ge öppenvårdsapoteken tillgång till databaser, register och annan samhällsnyttig infrastruk- tur på likvärdiga och icke-diskriminerande villkor.

Apotekens Service lagrar och förmedlar de elektroniska recepten i Sverige. De första e-recepten skickades på 1980-talet på ett lokalt initiativ i Jönköping. E-recept började införas brett i Sverige år 2000, och utgjorde då 6 procent av alla recept (cirka 100 000 per månad). År 2005 ändrades lagstiftningen och gjorde det möjligt att spara recept elek- troniskt för flera uttag. Ökningen har skett successivt och nu är över 80 procent av alla recept e-recept. 6,5 miljoner personer har valt att spara sina recept elektroniskt. Drygt 100 000 e-recept per dag expedieras, eller cirka 2,5 miljoner e-recept per månad. Bola- get hanterar även 1,3 miljoner fullmakter och samtycken för e-recept.

EKONOMI

Apotekens Service verksamhet finansieras huvudsakligen genom att en avgift, som fastställs av Tandvårds- och läkemedelsför- månsverket (TLV), tas ut av apoteksaktörerna. Rörelsens intäkter uppgick under 2011 till 258 (256) mnkr. Rörelseresultatet uppgick till –3 423 (–1) tkr och resultatet efter skatt uppgick till –2 177 (1 525) tkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Olof Englund

VD: Ylva Hambraeus Björling

Ordf: Olof Englund Led: Eva Andersson, Angelica Frithiof, Mats Larson, Anitha Thornlund, Johan Wallér, Tony Malmborg (Tony Malmborg valdes vid årsstämman 2012) Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young samt Therése Kjellberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till

130 (130) tkr.

MÅL

Apotekens Service verksamhet syftar till att göra samhällsnyttig infrastruktur tillgänglig för apoteks-, vård- och omsorgsaktörer, samt till att främja en patientsäker och kostnads- effektiv distribution av läkemedel. Syftet med företagets verksamhet är inte att generera vinst åt aktieägaren.

UTDELNINGSPOLICY

Apotekens Service vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja före- tagets ändamål. Någon vinstutdelning från bolaget ska därför inte ske.

UPPFÖLJNING

Det negativa resultatet för 2011 medför en minskning av det fria egna kapitalet om 2,1 mnkr. Företaget har under 2011 fullgjort sitt uppdrag att tillhandahålla infrastruktur till apoteksaktörerna samt att främja en patientsäker och kostnadseffektiv distribution av läkemedel på ett tillfredsställande sätt.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	207	187
Övriga intäkter	52	69
Rörelsens kostnader	–262	–256
Rörelseresultat	–3	0
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	1	0
Räntekostnader och liknande
resultatposter	0	0
Bokslutsdispositioner	0	2
Resultat före skatt	–2	2
Skatt	0	0
Nettoresultat	–2	2
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–2	2
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	66	16
Räntebärande anläggningstillgångar	0	48
Ej räntebärande omsättningstillgångar	53	41
Räntebärande omsättningstillgångar	83	104
Totala tillgångar	202	209
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	99	101
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	99	101
Obeskattade reserver	6	6
Kortfristiga skulder	97	102
Totala skulder och eget kapital	202	209

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–2	–69
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–20	–5
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	5

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	0,5
Rt (genomsnitt), %	neg	0,4
Rsyss (genomsnitt), %	neg	1,0
Soliditet, %	66,5	71,0

ÖVRIGT	2011	2010
Anslag från staten, mnkr	52	69
Bruttoinvesteringar, mnkr	20	5
Av- och nedskrivningar, mnkr	17	8
Antal anställda i medeltal	85	65
Sjukfrånvaro, %	1,4	1,0

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse
	Statens ägarandel 100%	39	30	57	43
	Statens ägarandel 100%


		61	70
		61	70

42	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.apoteket.se • org nr 556138-6532 • APOTEKET AB

2009 upphörde Apoteket AB:s mono- pol på apoteksmarknaden och cirka två tredjedelar av bolagets butiksnät såldes. Idag agerar bolaget på en fullt konkurrensutsatt marknad. Apoteket AB ägs av svenska staten och finns i hela Sverige.

VERKSAMHET

Apoteket har som främsta uppgift att sälja läkemedel till den svenska allmänheten. På marknaden för öppenvårdsapotek tillhanda- håller bolaget genom drygt 360 apotek i hela landet receptbelagda och receptfria läkeme- del, handelsvaror samt information och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshandel som består av dels internethandel, dels av distans- försäljning som sker genom bolagets apoteks- ombud. Apoteket AB har ett dotterbolag, Apoteket Farmaci AB, som erbjuder försörj- nings- och farmacitjänster såsom läkemedels- försörjning, drift av sjukhusapotek, läkeme- delsgenomgångar och andra rådgivningstjäns- ter till landsting, kommuner och privata vårdföretag. 2011 utsågs Apoteket till Sve- riges mest ansedda företag i en oberoende konsumentundersökning. Även studenter har i mätningar rankat Apoteket högt som en attraktiv arbetsgivare.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 22 960

(26 275) mnkr och rörelseresultatet uppgick till 189 (–233) mnkr. Rörelseresultatförbätt- ringen förklaras framför allt av kostnadsposter av engångskaraktär i 2010 års resultat. Resultatet efter skatt uppgick till 391

(4 520) mnkr. I 2010 års resultat efter skatt ingick realisationsvinst om 4 427 mnkr från avyttrade enheter.

MÅL

Apoteket ska kvarstå som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden. Verksamhe- ten ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. Apoteket ska ges förutsättningar att agera på samma villkor som de nya aktörerna. Rege- ringens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande och konkurrens-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Christian W Jansson VD: Ann Carlsson

Ordf: Christian W Jansson Led: Maria Curman, Gert Karnberger, Leif Ljungqvist, Kristina Schauman, Elisabet Wenzlaff (Maria Curman och Leif Ljungqvist valdes vid årsstämman 2012 då Lars Johan Jarnheimer avgick) Arb rep: Carina Jansson, Carin Sällström Nilsson Arb suppl: Malin Jonsson, Gunilla Larsson Revisor: Åsa Lundvall, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

kraftig aktör på den nya marknaden. Solidite- ten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till mellan 25 och 30 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst 20 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör, under förutsättning att aktiebolagslagens regler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst 50 procent av vinsten efter skatt med beaktande av soliditetsmålet.

UPPFÖLJNING

Apotekets räntabilitet på eget kapital uppgick till 7,6 procent under 2011, vilket är under ägarens mål på >20 procent. Koncernens soliditet 2011 låg i linje med målet om en soliditet på mellan 25 och 30 procent och årets utdelning uppgår till 200 mnkr. Utöver de finansiella målen bedöms Apoteket på ett tillfredsställande sätt fullgöra sitt uppdrag. Företaget bedöms ha uppfyllt målsättningen att vara en väl fungerande och konkurrens- kraftig aktör på den nya marknaden.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	22 960	26 275
Övriga intäkter	81	16
Kostnader	–22 852 –26 524
Resultat från andelar i intresseföretag	0	0
Rörelseresultat	189	–233
Realisationsvinst vid försäljning av
dotterbolag	0	4 430
Finansiella intäkter	35	39
Finansiella kostnader	–21	–8
Andelar av intresseföretags resultat	–3
Avkastning förvaltningstillgångar
pensionsåtagande	675	645
Räntekostnad pensionsåtagande	–289	–349
Resultat före skatt	586	4 524
Skatt	–195	–4
Nettoresultat	391	4 520
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	391	4 520

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Anläggningstillgångar	2 955	2 416
Ej räntebärande omsättningstillgångar	5 071	5 009
Räntebärande omsättningstillgångar	223	6 112
Totala tillgångar	8 249	13 537
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till moderbolaget	2 656	7 665
Summa eget kapital	2 656	7 665
Långfristiga skulder	795	725
Räntebärande kortfristiga skulder	1 999	2 000
Ej räntebärande kortfristiga skulder	2 799	3 147
Totala skulder och eget kapital	8 249	13 537

KASSAFLÖDE, mnkr	2011		2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–127		–11
Kassaflöde från investeringsverksamhet	5	580	–424
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–5	419	–142

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	7,6	77,3
Rsyss (genomsnitt), %	13,0	46,8
Soliditet, %	32,1	56,6

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	200	5 400
Bruttoinvesteringar, mnkr	343	287
Av- och nedskrivningar, mnkr	132	330
Antal anställda i medeltal	4 633	5 655
Sjukfrånvaro, %	3,6	3,6

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

APOTEKSGRUPPEN I SVERIGE HOLDING AB • org nr 556481-5966 • www.apoteksgruppen.se

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB är holdingbolag i Apoteksgruppen- koncernen, från vilket småföretagare ges möjlighet att förvärva apotek. Merparten av apoteken ägs numera av småföretagare, där 116 av initialt 150 apotek är sålda. Apoteksgruppen- koncernen har en central serviceorgani- sation till stöd för småföretagarna.

VERKSAMHET

Under omregleringsperioden var bolaget moderbolag till Apoteket AB under namnet Apoteket Omstrukturering AB (OAB). Våren 2010 slutfördes under ledning av OAB avytt- ringen av 465 apotek från Apoteket AB till fyra köpare. Bolaget ansvarar nu för försälj- ningen av kvarvarande apotek till småföreta- gare. Bolaget svarar också för att skapa en serviceorganisation som stöd för småföreta- garnas drift av apoteken genom samverkan kring exempelvis inköp, sortiment, IT, eko- nomi och kvalitet. Vid slutet av 2011 hade 116 av de 150 apoteken sålts till småföreta- gare. Denna process har fortsatt under början av 2012. I koncernen ingår dotterbolagen Apoteksgruppen i Sverige AB och Apoteks- gruppen i Sverige Förvaltning AB. Bolaget ska även slutföra pågående uppdrag med anknyt- ning till omregleringen av apoteksmarknaden.

EKONOMI

Rörelseintäkterna i koncernen uppgick till 163 (30) mnkr och består i huvudsak av serviceintäkter från apoteksföretagare. I takt med att apotek sålts till småföretagare har koncernens intäkter ökat. För apotek anslutna till Apoteksgruppen uppgick totala omsätt- ningen under 2011 till 3 493 mnkr (3 701) mnkr. Omsättningen för apoteken minskade med 5,6 procent. Omsättningstappet förkla- ras av ökad konkurrens efter omregleringen, där antalet apotek ökat med över 30 procent. Koncernens resultat före skatt och realisa- tionsvinster från apoteksförsäljningar uppgick till –48 (–228) mnkr. Resultatet efter skatt uppgick till 82 (4 806) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Birgitta Böhlin

VD: Eva-Britt Gustafsson

Ordf: Birgitta Böhlin Led: Gunvor Engström, Jan Forsberg, Lars Erik Fredriksson, Peder Larsson, Ann- Christin Nykvist (Lars Erik Fredriksson valdes vid års- stämman 2012) Revisor: Lena Möllerström Nording, Grant Thornton fr o m 2012 (Erik Åström, Ernst & Young och lekmannarevisor riksdagsledamot Cecilia Widegren t o m 2011)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.

MÅL

Soliditeten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 80 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst 4 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör, under förutsättning att aktiebolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande 40 procent av årets resultat i koncernen med beaktande av soliditetsmålet.

UPPFÖLJNING

Soliditeten 2011 var 74,6 (73,0) procent, vilket är lägre än målet på omkring 80 procent. Ränta- biliteten uppgick till 14,1 (744) procent och översteg därmed målet. Utdelningen uppgick till 160 (203) mnkr. Avvikelserna från målen beror på de utdelningar och försäljningar av verksam- heter som skett under 2011.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	97	23
Övriga rörelseintäkter	66	7
Rörelsens kostnader	–236	–263
Rörelseresultat	–73	–233
Ränteintäkter och liknande poster	26	7
Räntekostnader och liknande poster	–1	–2
Resultat före skatt	–48	–228
Skatt	–4	5
Resultat från kvarvarande verksamhet	–52	–223
Resultat från avvecklad verksamhet	134	5 029
Nettoresultat	82	4 806

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Immateriella tillgångar	29	19
Materiella anläggningstillgångar	2	1
Finansiella anläggningstillgångar	238	174
Omsättningstillgångar	255	337
Tillgångar som innehas för försäljning	179	353
Totala tillgångar	702	884
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	525	645
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	525	646
Långfristiga skulder	29	21
Kortfristiga skulder	106	52
Skulder hänförliga till tillgångar
som ska säljas	42	165
Totala skulder och eget kapital	702	884

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	22		462
Kassaflöde från investeringsverksamhet	86	5	910
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–203	–6	997

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	14,1	12,7
Rsyss (genomsnitt), %	18,3	1 493
Soliditet, %	74,6	73,0

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	160	203
Bruttoinvesteringar, mnkr	114	198
Av- och nedskrivningar, mnkr	6	1
Antal anställda i medeltal	325	2 687
Sjukfrånvaro, %	2,1	4,3

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor		ANTAL APOTEK ANSLUTNA TILL APOTEKSGRUPPEN
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor		ANTAL APOTEK ANSLUTNA TILL APOTEKSGRUPPEN
			Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse
			Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse		200
	Statens ägarandel 100%	12							160
	Statens ägarandel 100%

		88		44	56	50		50	120
									80
									40
									0
									2009		2010	2011

44 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.abanan.se • org nr 556481-2385 • ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AKTIEBOLAG

I syfte att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mellan staten och det privata närings- livet samfinansierat infrastrukturprojekt

– Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure AB bildades för statens räkning för att genomföra projektet.

VERKSAMHET

Arlandabanan Infrastructure AB äger Arlanda- banan. Bolaget förvaltar Arlandabaneavtalen och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter efterlevs. Arlandabanan omfattar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flyg- plats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggningar på spår 1 och 2 på Stockholm Central. År 1995 fick A-Train AB, efter en anbudstävlan, uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan samt bedriva en snabb- tågspendeltrafik mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats. Bolaget A-Train AB får under avtalstiden utnyttja Arlandabanan Infrastructure AB:s trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet för sin snabbtågspen- del. Arlandabanan Infrastructure AB överva- kar driften av järnvägsanläggningen, snabb- tågspendeln och annan järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i projektet ska enligt Arlandabanan Project Agreement (Projektavtalet) godkännas av Arlandabanan Infrastructure AB. Detta kräver bland annat god insyn och kontroll av verk- samheten. I syfte att integrera tågtrafiken från landets olika delar med den nationella och internationella flygtrafiken verkar Arlan- dabanan Infrastructure AB i samförstånd med Swedavia AB och järnvägsföretagen för en utökad järnvägstrafik på Arlandabanan.

EKONOMI

Företagets verksamhet finansieras via intäkter genom en särskild kontroll- och övervaknings- ersättning från A-Train AB, markhyror från A-Train AB och via uppdragsersättning från Trafikverket.

MÅL

Arlandabanan Infrastructure AB äger Arlanda- banan och har det övergripande ansvaret för att Arlandabanan och snabbtågspendeln drivs i enlighet med de utgångspunkter och riktlinjer

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Karin Starrin

VD: Ulf Lundin

Ordf: Karin Starrin Led: Elisabeth Annell Åhlund, Hans Brändström, Kerstin Hessius (Kerstin Hessius valdes vid årsstämman 2012 då Gunnar Björk avgick) Revisorer: Ernst & Young AB, huvudansvarig revisor Magnus Fagerstedt

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 107 (107) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 64 (64) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

som fastställts för projektet. Arlandabanan Infrastructure AB verkar även för en utvecklad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och till Arlanda flygplats, bland annat genom utökad pendeltågstrafik i SL:s regi.

UTDELNINGSPOLICY

Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren och bolagets verksamhet syftar inte till vinst. Staten har i stället rätt till vinstdelning (royalty) från A-Train AB med anledning av det villkors- lån som finns utställt av Riksgäldskontoret till A-Train AB.

UPPFÖLJNING

Miljömässigt är tåget det bästa alternativet för transport till och från flygplatsen. Snabb- tågspendeln är en mycket uppskattad service med hög punktlighet och hög andel nöjda resenärer. För att öka marknadsandelen tågresenärer till Arlanda flygplats krävs ett kompletterande utbud av trafik som täcker andra marknadssegment än vad snabbtågs- pendeln gör.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	66	63
Kostnader	–66	–63
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettoresultat	0	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	0	0
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 618	1 688
Ej räntebärande omsättningstillgångar	24	19
Räntebärande omsättningstillgångar	13	11
Totala tillgångar	1 655	1 718
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	10	10
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	10	10
Långfristiga skulder	1 561	1 631
Kortfristiga skulder	84	77
Totala skulder och eget kapital	1 655	1 718

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	2	–1
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	56	56
Antal anställda i medeltal	1	2

Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Nej
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor		ANTAL RESENÄRER TILL ARLANDA FLYGPLATS, miljoner
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor		ANTAL RESENÄRER TILL ARLANDA FLYGPLATS, miljoner
			Styrelse				5
	Statens ägarandel 100%	25				4
	Statens ägarandel 100%

						3
		75				3
		75				2
						2
						1
						0
						2009		2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING • org nr 556089-5814 • www.bilprovningen.se

Enligt beslut av riksdagen konkurrens- utsattes fordonsbesiktningsmarknaden från och med den 1 juli 2010 innebä- rande att nya aktörer kan ansöka om ackreditering för att besikta fordon. Under 2011 påbörjades förberedelser för en försäljning av delar av Aktiebolaget Svensk Bilprovnings stationsnät till nya aktörer.

VERKSAMHET

Bilprovningen ska möta kundens behov av tjänster kring fordonets trafiksäkerhet, miljö- påverkan och driftsekonomi i samband med rådgivning och kontroll av fordon. Vidare ska Bilprovningen finnas nära kunden och erbjuda sina tjänster på det sätt som passar kunden. Genom ständig utveckling av det personliga mötet, tjänsteutbudet och medar- betarna förädlar Bilprovningen den positiva kundupplevelsen. Verksamheten under 2011 bestod till cirka 97 procent av obligatoriska kontroll- och registreringsbesiktningar i enlighet med EU-direktiv samt nationella lagar och föreskrifter.

Trots att marknaden för fordonsbesiktning avreglerades redan vid halvårsskiftet 2010, utgjorde Bilprovningens konkurrenters verk- samhet en fortfarande liten andel av markna- den vid utgången av 2011. Den långsamma etableringen av nya aktörer på den svenska marknaden utgjorde grunden för en överens- kommelse under 2011 mellan Bilprovningens ägare om att pröva möjligheterna till en försäljning av delar av bolagets stationsnät.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1 642 (1 523) mnkr. Huvuddelen av uppgången berodde på högre volym, medan prisjuste-

ringar utgjorde resterande del. Rörelseresulta- tet minskade till 120 (147) mnkr. Exklusive omställningskostnader inför delförsäljningen av stationsnätet och omvärdering av pen- sionsskulden uppgick rörelseresultatet till 171 mnkr. Nettoresultatet ökade till 108 (96) mnkr, vilket förklarades av ett mer positivt finansnetto samt lägre skatt.

MÅL

Bolagets soliditet ska uppgå till 35 procent, avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 15 procent och vinstmarginalen ska uppgå till 10 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Kerstin Lindberg	VD: Magnus Ehrenstråhle
Göransson

Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Vice ordf: Per Johansson Led: Tom Bjerver, Ulf Blomgren, Anna Nilsson Ehle, Leif Ljungqvist, Jacob Röjdmark (Tom Bjerver och Leif Ljungqvist valdes vid årsstämman 2012 då Richard Reinius avgick. Christer Zetterberg avled 2012). Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund Arb suppl: Dan Gerdes, Sonny Johansson Revisorer: Lena Möllerström Nording och Sten Olofsson, Grant Thornton samt Staffan Nyström, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr och till vice ordf 80 (80) tkr. Arvode till stämmo- vald ledamot uppgår till 65 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget ska över en konjunkturcykel ha som mål att dela ut 40–60 procent av nettovin- sten.

UPPFÖLJNING

Rörelsemarginalen avvek negativt från de fastställda målen. Efter justering för engångs- kostnader förknippade med delförsäljningen samt omvärdering av pensionsskulden över- träffades dock målen. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 52 procent, och nettokassan överstiger räntebärande skulder och bolagets positiva rörelsekapital. Utdelningen för 2011 uppgick till 65 mnkr, motsvarande 60 pro- cent av nettoresultatet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	1 642	1 523
Övriga intäkter	5	6
Kostnader	–1 527	–1 383
Rörelseresultat	120	147
Finansiella intäkter	12	6
Finansiella kostnader	–4	–4
Resultat före skatt	127	148
Skatt	–19	–52
Nettoresultat	108	96

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	128	716
Räntebärande anläggningstillgångar	0	19
Ej räntebärande omsättningstillgångar	133	77
Räntebärande omsättningstillgångar	496	661
Tillgångar som innehas för försäljning	601	30
Totala tillgångar	1 358	1 503
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	706	897
Summa eget kapital	706	897
Räntebärande avsättningar	1	186
Ej räntebärande avsättningar	0	0
Räntebärande långfristiga skulder	13	23
Ej räntebärande långfristiga skulder	83	76
Räntebärande kortfristiga skulder	10	10
Ej räntebärande kortfristiga skulder	545	312
Totala skulder och eget kapital	1 358	1 503

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	153	141
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–70	–18
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–268	–16

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	13,5	11,7
Rsyss (genomsnitt), %	15,9	14,7
Soliditet, %	52,0	59,7
Rörelsemarginal, %	7,7	9,7

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	65	5
Bruttoinvesteringar, mnkr	99	33
Av- och nedskrivningar, mnkr	146	96
Antal anställda i medeltal	1 651	1 658
Sjukfrånvaro, %	4,3	4,5

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

Statens ägarandel 52%	Anställda	Ledningsgrupp
	10
Bilförsäkringsföretagen 12%		25

Motorbranschens Riksförbund 12%
	90	75
Kungliga Automobil Klubben 5%

Motorförarnas Helnykterhets-

förbund 5%

Motormännens Riksförbund 5%

Övriga 9%

Styrelse	60		Mål
			Mål
29	40		Utfall
	40

71	20
	20
	0	2010	2011
	2009	2010	2011

46	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.bostadsgaranti.se • org nr 556071-9048 • AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI

Aktiebolaget Bostadsgaranti bildades

1962 av dåvarande Svenska

Byggnadsentreprenörföreningen och har sedan starten arbetat med konsu- mentskydd vid bostadsbyggande.

Under 1976 introducerades en tio- årsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Garantin gjordes 1984 till vill- kor för statliga lån (senare räntesub- ventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna i företa- get. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av företagets starka ställning var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verk- samheten. Kopplingen mellan subven- tionssystemet och garantiverksamheten har upphört.

VERKSAMHET

Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Bostadsgaranti och dess helägda dotterbolag, Försäkringsak- tiebolaget Bostadsgaranti, erbjuder garantier, säkerheter samt försäkringsprodukter med fokus på bygg- och bostadssektor. Hos För- säkrings AB Bostadsgaranti har kunderna sedan år 2000 kunnat teckna byggsäkerhets- (fullgörande) och byggfelsförsäkringar medan moderbolaget har erbjudit insats- och för- skottsgarantier för bostadsrättsprojekt fram till årsstämman 2012. På årsstämman beslu- tades att avskaffa nytecknandet av förskotts- och insatsgarantierna. Detta var en följd av de mycket stora utestående garantisummor som detta innebar vilka inte stod i proportion till bolagets storlek. Moderbolaget kommer att fortsätta erbjuda intygsgivning samt kursverksamhet inom bostadsrättsområdet. Försäkringarna lämnas för såväl flerbostads- hus som småhus. Volymmässigt är byggfels- försäkringen den största produkten. Byggfels- försäkringen är enligt lag obligatorisk att teckna vid byggande av bostäder för perma- nent bruk och ger ett skydd för konsumen- terna mot byggfel och skador under tio år. Fullgörandeförsäkring är ett alternativ till bankgaranti när säkerhet ska ställas från byggentreprenören till beställaren.

EKONOMI

Bostadsgaranti-koncernens nettoomsättning uppgick till 24 (24) mnkr. Premieintäkterna från dotterbolagets försäkringsverksamhet

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 50%

Sveriges Byggindustrier 50%

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Pether Fredholm, Kerstin Grönwall, Leif Ljungqvist, Jan Persson, Kristina Westerståhl Revisor: Gunilla Wernelind, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 74 (74) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 37 (37) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

Regeringskansliet.

uppgick brutto till 121 (128) mnkr. En försvagning av bostadsbyggandet gällande främst småhus har kunnat noteras under

2011.

Avkastningen från placeringsportföljen var under 2011 betydligt svagare relativt 2010. En fortsatt stark marknadsposition vad gäller försäkringsprodukterna ger dock en grund för bolagets intjäningsförmåga. Koncernens resultat före skatt uppgick till 39 (90) mnkr, där kapitalavkastningen är den avgörande skillnaden mellan åren. Marknadsvärdet på koncernens placeringstillgångar uppgick vid årsskiftet till 904 mnkr.

MÅL

Avkastningsmålet uttrycks som att avkast- ningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 3 procentenheter, över en konjunktur- cykel.

UTDELNINGSPOLICY

Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska delas ut.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på eget kapital uppgick för 2011 till 10,3 procent och därmed överträf- fades målet. För 2011 föreslås en utdelning på 10 mnkr, varav hälften tillfaller staten som ägare, vilket är i enlighet med policy.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	24	24
Övriga intäkter	1	1
Kostnader	–12	–9
Värdeförändringar	–26	8
Rörelseresultat	14	16
Finansiella intäkter	52	48
Finansiella kostnader	–30	–16
Försäkringsföretagets tekniska resultat	28	33
Resultat före skatt	39	90
Skatt	–10	–24
Nettoresultat	28	66

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	396	416
Räntebärande omsättningstillgångar	934	885
Totala tillgångar	1 331	1 302
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	282	265
Summa eget kapital	282	265
Ej räntebärande avsättningar	179	214
Ej räntebärande kortfristiga skulder	870	823
Totala skulder och eget kapital	1 331	1 302

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	74	57
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–59	–11
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–12	–24

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	10,3	26,9
Soliditet, %	21,0	20,4
ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	10	12
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	22	21

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse	35		Mål
				30		Mål
				30		Utfall
36			29	25		Utfall
				25
	60	40		20
64			71	20
				15
				15
				10
				5
				0	2010	2011
				2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

BOTNIABANAN AB (PUBL) • org nr 556558-1971 • www.botniabanan.se

Staten, kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, landstinget i Västernorrland samt Västerbottens läns landsting slöt 1997 ett avtal om byggande av Botniabanan. Projektet omfattar en 19 mil ny, enkel- spårig järnväg från Nyland, nordväst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. För att genomföra projektet bil- dades Botniabanan AB den 1 juli 1998 med säte i Örnsköldsvik.

VERKSAMHET

Botniabanan möjliggör en effektivare trans- port, ger stora miljöfördelar och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling för samhället. Den samhällsnytta som eftersträvas är att skapa en järnväg av nationell betydelse och hög standard. I ett internationellt perspektiv blir Botniabanan en integrerad del av det europeiska järnvägsnätet. I ett regionalt perspektiv skapar Botniabanan bättre förut- sättningar för näringslivet i Norrland och bidrar till regional utveckling. Miljömässigt blir vinsterna betydande genom avlastningen av vägtrafiken.

Bolaget har tecknat ett hyresavtal med Trafikverket fram till 2050, som träder i kraft när en etapp överlämnats till myndigheten. Den 15 augusti 2010 överlämnades den tredje och sista etappen, sträckan Husum till Umeå C och Botniabanan invigdes officiellt den 28 augusti 2010. Vid halvårsskiftet 2011 avvecklades projektverksamheten och bolagets förvaltningsverksamhet tog vid.

EKONOMI

Den slutgiltiga investeringskostnaden för Botniabanan, inkluderande kvarvarande/ upplupna investeringskostnader, blev 16 826 mnkr, varav räntor 1 809 mnkr. I förhållande till den kostnadsram som tilldelats blev produktionskostnaden 622 mnkr lägre. Vid utgången av år 2011 uppgick anläggningsvär- det till 15 938 (16 358) mnkr. Investeringen finansieras med lån hos Riksgälden och med EU-bidrag. Vid årsskiftet 2011/12 uppgick låneskulden till 16 237 (16 665) mnkr.

2011 års hyresintäkter var 853 (680) mnkr, vilket var enligt plan. För år 2012 bedöms hyresintäkterna uppgå till 852 mnkr.

MÅL

Efter att den 19 mil långa enkelspårsjärnvä- gen mellan Nyland och Umeå ”Botniabane- projektet” nu är avslutat och infrastrukturför- valtningen den 15 augusti 2010 överlämnats till Trafikverket, är bolagets övergripande mål

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Charlotta LIndmark VD: Bo Vikström

Ordf: Charlotta Lindmark (valdes i mars 2012, då Anna Grönlund Krantz avgick) Suppl: Johan Barkelius (Johan Barkelius valdes i mars 2012) Led: – (Ulla-Maj Andersson, Elisabeth Annell Åhlund, Hans Brändström, Lennart Holmlund, Christer Nilsson, Peter Nygårds, Elvy Söderström och Björn Östlund avgick i mars 2012) Revisor: Per Wardhammar, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (85) tkr. Arvode till styrelsens suppleant 0 (21) tkr. Arvode ut- går inte till ledamot som är anställd i Trafikverket eller i Regeringskansliet.

att förvalta järnvägsinvesteringen på ett professionellt sätt. De lån som finansierat Botniabanan ska vara återbetalda senast år 2050.

UTDELNINGSPOLICY

Med hänsyn till bolagets speciella uppdrag har ägarna beslutat att inte ålägga företaget några ekonomiska avkastnings- eller utdel- ningskrav.

UPPFÖLJNING

Botniabanan är färdigbyggd och överlämnad till Trafikverket. Bolaget har därmed gått från en projektverksamhet till en förvaltningsverk- samhet vilket förändrar förutsättningarna vad gäller kommunernas engagemang och bola- gets förvaltning. Riksdagen har i december 2011 bemyndigat regeringen att överlämna förvaltningen av statens aktier till Trafikver- ket, att förvärva de aktier i bolaget som ägs av kommunerna, 9 procent, samt att avveckla bolaget. Den 1 januari 2012 överlämnades förvaltningen av statens aktier i bolaget till Trafikverket och verket förvärvade kommuner- nas aktier den 27 mars 2012.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Rörelsens intäkter	853	1 239
Rörelsens kostnader	–427	–803
Rörelseresultat	426	436
Finansiella intäkter	8	2
Finansiella kostnader	–434	–438
Nettoresultat	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	15 938	16 358
Räntebärande anläggningstillgångar	299	307
Ej räntebärande omsättningstillgångar	10	102
Räntebärande omsättningstillgångar	208	215
Totala tillgångar	16 455	16 982
Eget kapital	1	1
Summa eget kapital	1	1
Långfristiga skulder	16 237	16 665
Kortfristiga skulder	217	316
Totala skulder och eget kapital	16 455	16 982

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	422	208
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	–559
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–429	562

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	0	0
Rsyss (genomsnitt), %	0	0
Soliditet, %	0	0

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Nettoinvesteringar, mnkr	0	559
Antal anställda i medeltal	25	58

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Nej

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor
			Anställda	Styrelse
	Statens ägarandel 91%
	Statens ägarandel 91%
	Kommunerna Kramfors,	36		50	50
	Kommunerna Kramfors,
	Örnsköldsvik, Nordmaling
		64

och Umeå 9%

48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

reg nr P 4401.16.4 • OAO DOM SHVETSII

OAO Dom Shvetsii

Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och S:t Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, OAO Dom Shvetsii, (Dom Shvetsii). Syftet var att företaget skulle förvalta fastig- heter i S:t Petersburg för etablering av ett Sverigehus med officiella, kulturella och kommersiella funktioner.

VERKSAMHET

Etableringen av ett Sverigehus i S:t Peters- burg skulle ses som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveckla förbindelserna med S:t Petersburg- området. Det ansågs angeläget att svenska myndigheter och svenskt näringsliv gavs en naturlig bas för sin verksamhet i S:t Peters- burg. Projektet skulle genomföras på kom- mersiella villkor och med en långsiktig egen finansiell bärkraft. Företaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, staden S:t Petersburg och Skanska.

Dom Shvetsii förvaltar en fastighet och är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastighe- ter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden S:t Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har dispositionsrätten till Sverigehuset och till marken under 49 år, cirka 4 500 kvm uthyrningsbar yta. Största hyresgäst är Utrikesdepartementet som för Sveriges generalkonsulat hyr lokaler för kansli och residens och även lägenheter för utsända. Andra stora hyresgäster är Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Stockholms Handels- högskola i Ryssland, Royal Bank of Scotland, Exportrådet och Nordiska ministerrådet.

Skanska sålde sina 49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008.

UPPFÖLJNING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende av hur stor efterfrågan på lokaler i S:t Peters- burg är. Idag är beläggningen i Sverigehuset 99 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Jan Borekull	Ett managementbolag
	sköter VD:s åtagande

Ordf: Jan Borekull Led: Leif Appelblom, Johan Damne, Lars Grundberg, Kozelsky Vladislav Vilorgovich (Leif Appelblom och Lars Grundberg valdes hösten 2011 då Håkan Erixon och Hanna Lagercrantz avgick) Revisor: Dimitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov Consulting Bureau

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 000

(4 000) USD. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	29	24
Rörelsekostnader	–18	–15
Rörelseresultat	11	9
Finansnetto	–1	–2
Resultat före skatt	10	7
Skatt	–2	–2
Nettoresultat	8	5

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Anläggningstillgångar	19	21
Omsättningstillgångar	12	8
Totala tillgångar	31	29
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	–16	–27
Summa eget kapital	–16	–27
Räntebärande långfristiga skulder	35	54
Ej räntebärande kortfristiga skulder	12	2
Totala skulder och eget kapital	31	29
ÖVRIGT
Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Nej
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Nej

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor	VAKANSGRAD, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor	VAKANSGRAD, %

	Statens ägarandel 36%		Styrelse			25
	Statens ägarandel 36%					20
	CA Fastigheter 49%					20
	CA Fastigheter 49%	100				15
	Staden S:t Petersburg 15%	100				15
						10
						10
						5
						0
						2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG • org nr 556190-4201 • www.dramaten.se

Kungliga Dramatiska Teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för teater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutio- nen inom teaterns område och som nationalscen vara ett föredöme för an- dra institutioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Dramaten ska kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och vidare vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom teaterns område.

VERKSAMHET

Dramatens varierade repertoar består av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater för barn och unga. Sammanlagt framförde Dramaten 914 föreställningar som sågs av 221 998 personer. Genom ett turnésamar- bete med Riksteatern gavs 42 föreställningar som sågs av cirka 14 000 personer. Unga Dramaten, som är teaterns särskilda satsning riktad mot barn och ungdomar, fortsatte att locka en stor publik.

Dramaten arbetar för att hitta nya former för samverkan och kommunikation, inte minst genom sociala medier, för att på så sätt nå ut till bredare målgrupper. Även livesändningar via Folkets Hus och Parker ger ökad tillgäng- lighet till föreställningarna. Ett stort antal internationella samarbeten har genomförts under året vilket bidrar till ökad mångfald och ett konstnärligt erfarenhetsutbyte.

EKONOMI

Anslaget från staten uppgick under 2011 till 217,3 mnkr. Därutöver var de egna intäkterna 42,4 mnkr, varav biljettintäkter 33,5 mnkr.

Verksamheten gav under 2011 ett negativt resultat på –5 mnkr.

MÅL

Som nationalscen ska Dramaten vara den ledande institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik.

Dramaten ska nå en så bred och stor publik som möjligt och kontinuerligt utveckla publik- arbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet bland annat genom gästspel och samarbete med radio och tv. Hantverksskick- ligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Daniel Sachs

VD: Marie-Louise Ekman

Ordf: Daniel Sachs Led: Carina Brorman, Karl-Olof Hammarkvist, Gunvor Kronman, Alice Kuhnke, Lotta Lotass, Chris Marschall (Chris Marschall valdes vid års- stämman 2012 då Jonas Andersson avgick) Arb rep: Elin Klinga, Kjäll Åkerblom Arb suppl: Thérèse Brunnander, Dick Sandin Revisor: Lars Egenäs, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr.

Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (30) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UPPFÖLJNING

Dramaten uppfyller sitt uppdrag väl genom att framföra en varierad repertoar och bedriva ett systematiskt arbete för att nå en större och bredare publik. Insatserna för att öka tillgängligheten för personer med funktions- nedsättning har ökat under 2011. Genom turnéer och utsända föreställningar i samver- kan med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten ut i hela landet med sin repertoar.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	260	267
Kostnader	–265	–272
Rörelseresultat	–5	–5
Finansiella intäkter	2	4
Finansiella kostnader	–3	–2
Resultat före skatt	–5	–3
Nettoresultat	–5	–3

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	9	11
Ej räntebärande omsättningstillgångar	15	16
Räntebärande omsättningstillgångar	46	45
Totala tillgångar	70	72
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	12	17
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	12	17
Obeskattade reserver	3	3
Ej räntebärande avsättningar	4	4
Ej räntebärande kortfristiga skulder	52	48
Totala skulder och eget kapital	70	72

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	2	–5
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–2	–4
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	19	27

ÖVRIGT				2011	2010
Anslag från staten, mnkr				217	216
Bruttoinvesteringar, mnkr				2	4
Av- och nedskrivningar, mnkr				4	4
Antal anställda i medeltal				322	330
Sjukfrånvaro, %				2,3	2,7

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Ja
Redovisar enligt IFRS					Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011					Ja
PRODUKTIONER, antal
40
30
20
10
0
2008	2009	2010	2011

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	BELÄGGNING, %
Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse	100
		40		29	75
52	48	40		29
52	48	60		71	50
		60
					25
					0	2009	2010	2011
					2008	2009	2010	2011

50	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.ess-scandinavia.eu • org nr 556792-4096 • EUROPEAN SPALLATION SOURCE ESS AB

European Spallation Source ESS AB bildades 2010 och har till uppgift att projektera, konstruera, bygga, äga och driva forskningsanläggningen European Spallation Source i Lund. ESS ägs ge- mensamt av svenska och danska sta- ten. Svenska staten äger 74 procent och danska staten äger 26 procent av aktierna.

VERKSAMHET

ESS förbereder konstruktionen av forsknings- anläggningen European Spallation Source, som ska byggas i Lund med beräknad bygg- start 2013. När anläggningen står klar kom- mer den att vara världens främsta material- forskningsanläggning som använder neutroner för att undersöka material på atom- och molekylnivå. Bolaget samarbetar med de 17 partnerländer som idag deltar i projektet. I projekteringsfasen som sträcker sig fram till 2013 ingår att uppdatera den tekniska desig- nen och kostnadsberäkningen av anlägg- ningen.

Uppbyggnaden av organisationen har fortsatt under bolagets andra år. Vid en jämförelse med föregående år har antalet anställda nästan fördubblats. En övervägande del av dessa rekryteringar har gjorts till de tekniska och vetenskapliga delarna av organi- sationen.

EKONOMI

Omsättningen för verksamheten i ESS för 2011 uppgick till 0 kronor. Kostnaderna under året uppgick till 179,5 mnkr vilket medför att rörelseresultatet blev –179,5 mnkr. Resultatet efter skatt uppgick till –178,2 mnkr.

MÅL

ESS AB har som övergripande mål att bygga världens främsta neutronkälla för material- forskning. Målsättningen är att anläggningen ska vara världens första koldioxidneutrala forskningsanläggning i sitt slag.

UTDELNINGSPOLICY

Inga utdelningar görs.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Sven Landelius

VD: Colin Carlile

Ordf: Sven Landelius Led: Katarina Bjelke, Lars Börjesson, Per Eriksson, Lars Goldsmith, Lena Gustafsson, Lars Kolte, Inge Maerkedal Revisor: Kent Lindén, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 70 (70) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller vid danska Ministeriet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Rörelsens kostnader	–179	–48
Rörelseresultat	–179	–48
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	1	0
Räntekostnader och liknande
resultatposter	0	0
Resultat före skatt	–178	–48
Skatt	0	0
Nettoresultat	–178	–48
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–178	–48
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	2	1
Räntebärande anläggningstillgångar	0	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	5	3
Räntebärande omsättningstillgångar	109	95
Totala tillgångar	116	99
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	51	79
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	51	79
Långfristiga skulder	0	0
Kortfristiga skulder	65	20
Totala skulder och eget kapital	116	99

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–134	–31
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–2	–1
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	150	127

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	44	80

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	2	1
Av- och nedskrivningar, mnkr	466	34
Antal anställda i medeltal	68	44

Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor

			Anställda		Ledningsgrupp	Styrelse
	Statens ägarandel 74%
	Statens ägarandel 74%
	Danska staten 26%			40	100	38
	Danska staten 26%

		60				62
		60				62

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

FOURIERTRANSFORM AKTIEBOLAG • org nr 556771-5700 • www.fouriertransform.se

Fouriertransform AB ska investera i kommersialiserbara investerings- och forskning- och utvecklingsprojekt inom fordonsklustret, med syfte att stärka svensk fordonsindustris internationella konkurrenskraft.

Bakgrunden till bolagets bildande anges i regeringens proposition ”Staten som huvudman för bolag med verksam- het avseende forskning och utveckling och annan verksamhet inom fordons- klustret m m”1). Bolaget bildades i december 2008 med ett eget kapital på cirka 3 mdkr.

VERKSAMHET

Fouriertransform är ett statligt ägt venture capitalbolag. Bolagets uppdrag är att bidra till att stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkurrenskraft. Detta görs genom att på kommersiella grunder tillhanda- hålla kapital i olika former. Fouriertransform investerar i verksamheter som bedöms kunna bidra till att svensk fordonsrelaterad industri kan upprätthålla sin världsledande ställning, särskilt inom områdena miljö och säkerhet.

I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje projekt, genom att bidra med kvalificerade styrelserepresentanter, såväl egna medarbe- tare som personer i bolagets nätverk, i alla delägda bolag.

Fouriertransform har till och med februari 2012 investerat i fjorton bolag: PowerCell, Norstel, NovaCast, FlexProp, EffPower, Alelion, El-Forest, Max Truck, Applied Nano Surfaces, Vicura, Jobro Plåtkomponenter, EELCEE AB och LeanNova Engineering AB. NovaCast försattes i konkurs i mars 2011.

EKONOMI

Periodens resultat efter skatt 2011 uppgick till –76,7 (4,5) mnkr. Resultatet hänför sig främst till nedskrivning i portföljbolag på 80,0 (12,8) mnkr. Kostnaderna avser främst personal-, etablerings-, projekt- och konsult-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Lars-Olof Gustavsson VD: Per Nordberg

Ordf: Lars-Olof Gustavsson Led: Lars Erik Fredriksson, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Hasse Johansson, Karin Kronstam, Lars Göran Moberg, Cecilia Schelin Seidegård Revisor: Hans Andersson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

tjänster. Det totala kassaflödet inklusive investeringar uppgick till –137 (–196) mnkr. Bolagets likvida medel och kortfristiga place- ringar, aktie- och räntefonder, uppgick till

2 604 (2 729) mnkr vid årets slut. Den 31 december 2011 uppgick Fouriertransforms eget kapital till 2 936,2 (3 012,9) mnkr, varav årets resultat utgjorde –76,7 mnkr.

MÅL

Fouriertransforms styrelse har fastslagit att bolaget ska vara en långsiktig industriell partner som investerar på kommersiella grunder med ett avkastningsmål på 10–15 procent per år.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget saknar utdelningspolicy.

UPPFÖLJNING

Bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas och investeringarna sker långsiktigt. Resultatet beror därför i huvudsak på finansnetto och kostnader för förvaltningsorganisationen.

1)Prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Rörelsens intäkter	–77	–13
Rörelsens kostnader	–50	–42
Rörelseresultat	–127	–54
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	92	112
Räntekostnader och liknande
resultatposter	–29	–48
Resultat före skatt	–65	10
Skatt	–12	–6
Nettoresultat	–77	5
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–77	5
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	3	2
Räntebärande anläggningstillgångar	370	301
Ej räntebärande omsättningstillgångar	8	19
Räntebärande omsättningstillgångar	2 612	2 748
Totala tillgångar	2 985	3 052
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	2 936	3 013
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	2 936	3 013
Räntebärande långfristiga skulder	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	49	39
Totala skulder och eget kapital	2 985	3 052

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–20	81
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–117	–278
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	0,1
Rt (genomsnitt), %	neg	2,3
Rsyss (genomsnitt), %	neg	2,3
Soliditet, %	98,4	98,7

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	117	272
Av- och nedskrivningar, mnkr	–1	0
Antal anställda i medeltal	10	6
Sjukfrånvaro, %	0,5	1,1

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	INVESTERINGSPORTFÖLJ/ANTAL INVESTERINGAR
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	INVESTERINGSPORTFÖLJ/ANTAL INVESTERINGAR

	Statens ägarandel 100%		Anställda	Styrelse			400		(9)	(13)		Bokfört värde
	Statens ägarandel 100%	20					300		(9)			investerings-
												investerings-
				43								portfölj
												portfölj
							200				( ) Antal
		80		57			200
				57
							100					investeringar
								(1)				investeringar


							0
								2009	2010	2011

52 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

0 neg neg

2009 2010 2011

Räntebärande kortfristiga skulder Ej räntebärande kortfristiga skulder

Skulder hänförliga till tillgångar för försäljning

Totala skulder och eget kapital

KASSAFLÖDE, mnkr

Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet

NYCKELTAL

Re (genomsnitt), %

Rsyss (genomsnitt), % Soliditet, %

Volymer, miljarder bruttotonkm

ÖVRIGT

Utdelning, mnkr Bruttoinvesteringar, mnkr Av- och nedskrivningar, mnkr Antal anställda i medeltal Sjukfrånvaro, %

Etikpolicy Jämställdhetspolicy Miljöpolicy Miljöledningssystem Redovisar enligt IFRS

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.greencargo.com • org nr 556119-6436 • GREEN CARGO AB

Green Cargo AB, som är helägt av svenska staten, bildades 2001 vid bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Målet är att Green Cargo ska vara ett lönsamt och framgångsrikt logistikföretag.

VERKSAMHET

Green Cargo erbjuder effektiv och hållbar järnvägslogistik för det svenska näringslivet. Järnvägslogistik utgör basen i verksamheten. Genom en nätverksbaserad produktion kan kunderna erbjudas pålitliga godstransporter främst på järnväg.

Företagets största kunder finns inom indu- strierna stål, kemi, bil, verkstad och skog samt handel. Marknaden för godstransporter på järnväg blir alltmer internationell vilket är en viktig förutsättning är den fortgående avregleringen. De etablerade järnvägsföreta- gen möter en ökad konkurrens med krav på förmåga att leverera med hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Kunderna efterfrågar effektiva internationella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och integrerat Europa och därmed haft svårt att konkurrera med andra transportslag om internationella flöden.

Green Cargo har tagit beslut att fokusera på den svenska godsjärnvägen och ökad kvalitet under lönsamhet. Under 2011 har Green Cargo levererat ett positivt underlig- gande rörelseresultat. De samlade godsvoly- merna har fortfarande inte återhämtat sig efter finanskris och lågkonjunktur.

EKONOMI

Green Cargo-koncernens rörelseintäkter ökade jämfört med föregående år och uppgick till 6 451 (6 196) mnkr. Rörelseresultatet för- bättrades också från föregående år och blev 101 (–141) mnkr, främst tack vare högre omsättning samtidigt som driftskostnaderna ökat i lägre takt. Föregående års resultat belastades dock av kostnader av engångska- raktär avseende ny organisation i moderbola- get, integration av verksamheten i TGOJ samt avyttring av aktier i CargoNet AS.

MÅL

Den långsiktiga finansiella målsättning för Green Cargo är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital på 10 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013			RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
			Nettoomsättning	6 428	6 181
			Övriga intäkter	23	15
			Kostnader	–6 346	–6 203
			Resultat från andelar i intresseföretag	–4	–134
			Rörelseresultat	101	–141
			Finansiella intäkter	28	85
			Finansiella kostnader	–103	–76
Ordf: Lennart Pihl	VD: Mikael Stöhr		Resultat före skatt	26	–132
Ordf: Lennart Pihl (valdes vid årsstämman 2012 då			Skatt	–16	–7
Ordf: Lennart Pihl (valdes vid årsstämman 2012 då			Nettoresultat	10	–139
Håkan Buskhe avgick) Led: Margareta Alestig Johnson,			Nettoresultat	10	–139
Håkan Buskhe avgick) Led: Margareta Alestig Johnson,			Hänförbart till:
Lars Erik Fredriksson, Ann-Christine Hvittfeldt, Lotta			Hänförbart till:
Lars Erik Fredriksson, Ann-Christine Hvittfeldt, Lotta			Aktieägare i moderbolaget	–9	–140
Stalin, Tryggve Sthen (Lotta Stalin valdes vid årsstäm-			Aktieägare i moderbolaget	–9	–140
Stalin, Tryggve Sthen (Lotta Stalin valdes vid årsstäm-			Minoritetsintressen	1	1
man 2012 då Anne Gynnerstedt avgick) Arb rep: Stefan			Minoritetsintressen	1	1
man 2012 då Anne Gynnerstedt avgick) Arb rep: Stefan
Bieder, Peter Lundmark Arb suppl: Anders Gustavsson,			BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Björn T Johansson Revisor: Hans Åkervall, KPMG			BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
			Tillgångar
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (260)			Ej räntebärande anläggningstillgångar	3 247	2 968
tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150			Räntebärande anläggningstillgångar	505	345
(122) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är			Ej räntebärande omsättningstillgångar	830	795
anställd i Regeringskansliet.			Räntebärande omsättningstillgångar	563	832
			Totala tillgångar	5 145	4 940
			Totala tillgångar	5 145	4 940
			Eget kapital, avsättningar och skulder
			Eget kapital hänförbart till
UTDELNINGSPOLICY			aktieägare i moderbolaget	1 211	1 245
UTDELNINGSPOLICY			Minoritetens andel av eget kapital	9	8
Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av			Minoritetens andel av eget kapital	9	8
Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av			Summa eget kapital	1220	1 253
årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har			Summa eget kapital	1220	1 253
årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har		Räntebärande avsättningar		0	4
uppnåtts.		Räntebärande avsättningar		0	4
		Räntebärande långfristiga skulder		2 672	2 392

UPPFÖLJNING

Green Cargo nådde år 2011 inte ägarens finansiella mål. För 2011 lämnade bolaget ingen utdelning (0 mnkr). Som ett led i strategin att fokusera på kärnerbjudandet träffade Green Cargo i mars 2012 en överens- kommelse om att sälja tredjepartslogistiken till PostNord AB. Under hösten 2011 mins- kade transportvolymerna främst inom stål och auto/verkstadsindustri. Green Cargos verk- samhet är exponerad för ett flertal risker, bland annat att produktionen till sin karaktär är kapitalintensiv, att verksamheten är starkt konjunkturberoende, att volymutvecklingen för järnvägsbundna godstransporter i Europa är stagnerande, att konkurrensen på markna- den blir starkare och att den internationella affären är beroende av fungerande samarbete med andra logistikföretag.

86	112
1 167	1 086
0	93
5 145	4 940
2011	2010
225	318
–828	–323
288	50
2011	2010
1	neg
3	neg
24	25
25,3	22,6
2011	2010
0	0
540	437
274	256
2 806	2 907
3,9	3,6

ISO 14001

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		10	Mål
	Statens ägarandel 100%	10		25			8	Utfall
				25	50	50	6
							6
							4
		90		75			4

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

KÖNSFÖRDELNING, %

Anställda

UPPFÖLJNING

Efter att ett stort renoveringsbehov av kajer tidigare identifierats pågår nu ett omfattande reparationsarbete av dessa. Reparationerna kommer att pågå kontinuerligt över tid. Bola- gets verksamhet har fortsatt bidra till att öka kanalens värde som kulturhistoriskt bygg- nadsverk och attraktivt turistmål. Bolaget har fortsatt att möta utvecklingen av den växande båt- och landturismen längs med kanalen genom ökad tillgänglighet och utökad service. Samarbets- och marknadsföringsprojekt med andra intressenter har bidragit till att öka upplevelsen på och utmed kanalen. Bolaget har en sund ekonomisk utveckling och bedri- ver ett aktivt jämställdhets- och miljöarbete.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas.

kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Med hänsyn till bolagets uppdrag och med hänsyn till att staten ger ett årligt bidrag är det inte beslutat om några specifika ekonomiska mål eller krav. Generellt ska bolaget genom egna medel och genom bidrag verka för en stabil finansiell ställning och en positiv ekonomisk utveckling av verksamheten.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 59 (59)

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 40 (40) Räntebärande anläggningstillgångar tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

Regeringskansliet.

Ordf: Elisabeth Nilsson Led: Christer Berggren, Susanna Bervå, Ulf Larsson, Mikael Lundström, Renée Mohlkert Arb rep: Håkan Hultkrantz, Henric Stöök Arb suppl: Anders Hoff Revisor: Clas Tegidius, Ernst & Young

Ordf: Elisabeth Nilsson VD: Anders Donlau

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

ÖVRIGT

Anslag från staten, mnkr Bruttoinvesteringar, mnkr Av- och nedskrivningar, mnkr Antal anställda i medeltal Sjukfrånvaro, %

Etikpolicy Jämställdhetspolicy Miljöpolicy Miljöledningssystem Redovisar enligt IFRS

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Minoritetens andel av eget kapital

Summa eget kapital

Räntebärande kortfristiga skulder Ej räntebärande kortfristiga skulder

Totala skulder och eget kapital

KASSAFLÖDE, mnkr

Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet

Totala tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbolaget

Räntebärande omsättningstillgångar

Ej räntebärande omsättningstillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

Soliditet, %

NYCKELTAL

Re (genomsnitt), %

BALANSRÄKNING, mnkr

Tillgångar

Hänförbart till: Aktieägare i moderbolaget Minoritetsintressen

RESULTATRÄKNING, mnkr Nettoomsättning

Övriga rörelseintäkter Kostnader

Rörelseresultat

Finansiella intäkter Finansiella kostnader

Resultat före skatt Nettoresultat

AB GÖTA KANALBOLAG • org nr 556197-7587 • www.gotakanal.se

AB Göta kanalbolag bildades 1810 i samband med att byggandet av kana- len påbörjades. Bygget stod klart och invigdes 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genom- förts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen var att skapa en transportled för såväl varor som passagerare. Staten övertog ägan- det av bolaget 1978. Bolaget ansvarar för att kanalen rustas upp, underhålls och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och att- raktivt turistmål vidmakthålls.

VERKSAMHET

Bolaget bedriver kanal- och fastighetsrörelse. Kanalrörelsen omfattar fritids- och passagerar- båtstrafik samt slussning, båtuppläggning, brounderhåll och museiverksamhet. I fastig- hetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplade till kanalen. Bolaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och fastigheterna för att bevara och förbättra dess skick. Verksamheten sker i nära samarbete med kommuner och landsting, länsstyrelser och näringslivet längs kanalen, där hela kanal- verksamheten är en viktig motor för besöks- näringen.

EKONOMI

Under 2011 omsatte bolaget cirka 75 (55) mnkr och redovisade ett resultat på 39 (108) tkr. Totalt uppgick intäkterna från kanal- och entreprenadrörelsen till 21,3 mnkr, oföränd- rat i förhållande till föregående år. Intäkterna från skogs- och fastighetsrörelsen uppgick till 16,0 (14,7) mnkr. Bolagets soliditet uppgick till 64 (74) procent. Statens anslag uppgick under året till 19,9 mnkr för upprustning av det kulturhistoriska byggnadsverket. Bidrag om 1,5 mnkr erhölls från kommuner och övriga samarbetspartner.

MÅL

Riksdagen beslutade 1992 att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal rustas upp och drivs så att kanalens värde som

Skr. 2011/12:140

Bilaga

2011	2010
36	35
39	20
–76	–55
0	0
0	0
0	0
0	0
0	0
0	0
0	0
2011	2010

39 38

12 5

65 56

42 42

0 0

42 42

0 0

23 14

65 56

2011 2010

–7 5

15 –4

–1 –1

2011 2010

0,1 0,2

64,1 74,4

2011 2010

20 20

2 2

42 43

0,9 1,9

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

Män	Kvinnor		INTÄKTER BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, tkr (exkl moms)
Ledningsgrupp	Styrelse		10 000		Passagerar-
					Passagerar-
			8 000		båtar
40	50	50	6 000		Fritidsbåtar
60	50	50	4 000
60			4 000
			2 000
			0	2010	2011
			2009	2010	2011

54	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.infranord.se • org nr 556793-3089 • INFRANORD AB

Sedan början av 2000-talet har den svenska järnvägsmarknaden avreglerats successivt och är idag en av Europas mest konkurrensutsatta. Den 19 no- vember 2009 beslöt riksdagen i enlig- het med regeringens förslag att en- heten Banverket Produktion vid dåvarande Banverket skulle bolagise- ras. Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB.

VERKSAMHET

Infranord är Nordens ledande järnvägsentre- prenör. Företaget erbjuder drift och underhåll samt om- och nybyggnad av järnvägar i Sve- rige, Norge och Danmark. Sverige är företa- gets bas med cirka 3 000 medarbetare, varav drygt 2 000 är tekniker med kompetens inom ban-, el-, signal- och teleteknik. Sedan 2010 är bolaget också etablerat i Danmark och Norge. Verksamheten är indelad i fem affärs- områden; Region Syd, Väst. Öst och Norr samt Entreprenad. Framtidsutsikterna på den nordiska järnvägsmarknaden är fortsatt goda. Det finns ett generellt politiskt samförstånd om en fortsatt utbyggnad och modernisering av järnvägen för att kunna föra över transpor- ter från väg till järnväg.

EKONOMI

Nettoomsättningen för 2011 uppgick till 4 495 (4 507) mnkr och rörelseresultatet

uppgick till –71 (30) mnkr. Huvudskälet till det försämrade resultatet är en förändring av omsättningsmixen mellan åren, med en förskjutning mot projekt med större andel material och ett lägre behov av egna resurser i form av personal och maskiner. Även det hårda vintervädret i början av året försvårade vissa inplanerade arbeten, vilket ledde till ett lågt resursutnyttjande av personal och maski- ner. Infranord har under året även gjort resul- tatnedskrivningar i pågående projekt.

Orderingången uppgick under året till

3 981 (4 992) mnkr och vid årets slut upp- gick orderstocken till 4 615 (5 129) mnkr. Under 2011 vann Infranord de första kontrak- ten i Danmark och Norge. Dessa båda mark- nader utgör en viktig framtidspotential för företaget. Speciellt kan verksamheten i Norge lyftas fram, där Infranord trots verksamhetens etableringskostnader redan under första verksamhetsåret går med vinst. I Danmark har Infranord under året byggt spår mellan Köpen- hamn och Öresundsbron, och i Norge har

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Eva Färnstrand

VD: Niklas F Reinikainen

Ordf: Eva Färnstrand (valdes vid årsstämman 2012 då Jan Sundling avgick) Led: Johan Hallberg, Agneta Kores, Sven Landelius, Johan Skoglund, Gunilla Spongh, Ingemar Ziegler (Johan Hallberg och Johan Skoglund valdes vid årsstämman 2012 då Ann-Christine Svärd och Michael Thorén avgick) Arb rep: Håkan Englund, Jörgen Lundström Revisor: Tommy Mårtensson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 380 (380) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 190 (190) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

kontaktledningsarbeten i Minnesund utförts. Exempel på andra viktiga kontrakt är under- håll av Kust till kust-banan i södra Sverige och anläggning av spår i Kiruna. Kiruna kommun flyttar en hel stad och Infranord har fått uppdraget att flytta järnvägen. I Kiruna har Infranord även fått förtroendet att bygga järnväg i gruvans nya huvudnivå, 1 365 meter under jord. För 2012 förväntas ett något förbättrat marknadsläge, men också en allt hårdare konkurrens.

MÅL

16 procent av nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt bokfört eget kapital. Soliditeten ska uppgå till minst 33 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska uppgå till 50–75 procent av resultatet efter skatt. Utdelning är endast aktuell om soliditetsmålet uppnåtts.

UPPFÖLJNING

För 2011 redovisas en vikande lönsamhet och negativt rörelseresultat vilket påverkat måluppfyllelsen negativt. Det gångna året har inneburit att stora förbättringsprojekt nu har börjat implementeras. Åtgärder för en förbätt- rad resursoptimering och ökad flexibilitet har genomförts och under 2012 kommer dess- utom åtgärder för en bättre projektstyrning och ökad maskinkvalitet att genomföras.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	4 495	4 507
Övriga rörelseintäkter	30	2
Rörelsens kostnader	–4 596	–4 479
Rörelseresultat	–71	30
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	2	1
Räntekostnader och liknande
resultatposter	–15	–5
Resultat före skatt	–84	26
Skatt	22	–7
Nettoresultat	–62	19
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–62	19
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	676	658
Räntebärande anläggningstillgångar	16	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 349	1 272
Räntebärande omsättningstillgångar	18	1
Totala tillgångar	2 059	1 932
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	631	693
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	631	693
Avsättningar	44	44
Räntebärande långfristiga skulder	273	250
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 111	945
Totala skulder och eget kapital	2 059	1 932

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–133	–105
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–123	–913
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	273	1 019

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	3,8
Rt (genomsnitt), %	neg	1,7
Rsyss (genomsnitt), %	neg	3
Soliditet, %	30,6	35,9

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	123	43
Av- och nedskrivningar, mnkr	101	102
Antal anställda i medeltal	2 877	3 058
Sjukfrånvaro, %	3,1	3,0

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor		SOLIDITET, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor		SOLIDITET, %
	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse			60		Mål
	Statens ägarandel 100%	10		29	57	43	40			Utfall
		90		29	57	43	40
		90		71			20
							0
							2010		2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

INLANDSINNOVATION AB • org nr 556819-2263 • www.inlandsinnovation.se

Inlandsinnovation är ett av staten hel- ägt finansieringsbolag, med en kapital- bas på 2 miljarder kronor, som bilda- des i december 2010. Bakgrunden till inrättandet av Inlandsinnovation är att tillgången till riskvilligt kapital i regio- nen bör öka för att ta tillvara tillväxt- potentialen och stärka den internatio- nella konkurrenskraften hos företag i norra Sveriges inland.

VERKSAMHET

Bolagets verksamhet är att på marknadsmäs- siga villkor direkt och/eller indirekt investera i eller finansiera företag och innovationsprojekt i syfte att utifrån de möjligheter och förutsätt- ningar som gäller i regionen främja företa- gande och utveckling i norra Sveriges inland, stödområde A, samt att bedriva därmed förenlig verksamhet.

Tillgången till kapital för företag i norra Sveriges inland försvåras bland annat av att fastigheter, som många gånger används som säkerhet för företags finansiering, ofta har ett relativt lågt marknadsvärde. Med tillgång till riskvilligt kapital kan nya lösningar och inno- vationer stimuleras, som i sin tur stärker entreprenörskapet och det privata närings- livets förutsättningar.

Bolaget som bildades i december 2010 leddes fram till september 2011 av en styrelse bestående av tjänstemän inom Regeringskansliet. Efter det att en ny styrelse tillsattes har bolaget rekryterat VD och är verksamt i Östersund, där bolaget har sitt säte. Den 10 oktober 2011 tillträdde Gunnar Olofsson som företagets verkställande direk- tör. Närmast kommer han från det statligt ägda bolaget Sveaskog där han arbetade i tio år som VD och koncernchef sedan 2004. Det inledande arbetet har bland annat handlat om att utveckla bolagets strategier, policyer, riktlinjer, affärssystem samt att etablera kontakter med kunder och intressenter. I mars 2012 presenterade bolaget sina första tre investeringar.

EKONOMI

Periodens (räkenskapsåret 17 september 2010–31 december 2011) resultat efter skatt uppgick till 15 mnkr. Resultatet hänförs i huvudsak till ränteintäkter på 35 mnkr. Kostnaderna avser främst projekt-, konsult- tjänster och personalkostnader. Den 31 december 2011 uppgick eget kapital i bola- get till 2 015 mnkr, varav årets vinst utgjorde 15 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Leif Zetterberg

VD: Gunnar Olofsson

Ordf: Leif Zetterberg Led: Åse Angland Lindvall, Wilhelm Geijer, Maria Hallman, Yvonne Lif-Lövbrand, Bengt Erik Lindgren, Mattias Moberg, Elisabeth Norman och Robert Taflin (Samtliga ledamöter ovan valdes vid extra bolagsstämma i september 2011 då Fredrik Ahlén, Thomas Bengtsson och Christina Nyström avgick, utom Bengt Erik Lindgren som valdes vid årsstämman 2012 då Håkan Buskhe avgick) Revisor: Jens Edlund, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 tkr. Under de första tolv månaderna uppbär ordföranden dubbelt arvode. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 50 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

Att skapa förnyelse, utvecklingskraft och internationell konkurrenskraft i norra Sveriges inland.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte utdelningskrav från ägaren.

UPPFÖLJNING

Under 2011 har verksamheten etablerats.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011
Rörelseintäkter	0
Rörelsens kostnader	–7
Rörelseresultat	–7
Ränteintäkter och liknande	35
resultatposter
Räntekostnader och liknande	0
resultatposter
Resultat efter finansiella poster	28
Bokslutsdispositioner	–7
Resultat före skatt	21
Skatt	–6
Nettoresultat	15
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	15
Minoritetsintressen	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	0
Räntebärande anläggningstillgångar	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 749
Räntebärande omsättningstillgångar	283
Totala tillgångar	2 032
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	2 015
Minoritetens andel av eget kapital	0
Summa eget kapital	2 015
Avsättningar	7
Räntebärande långfristiga skulder	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	10
Totala skulder och eget kapital	2 032

KASSAFLÖDE, mnkr	2011
Kassaflöde från löpande verksamhet	31
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	2 000

NYCKELTAL	2011
Re (genomsnitt), %	2,0
Rsyss (genomsnitt), %	2,8
Soliditet, %	99,4

ÖVRIGT	2011
Utdelning, mnkr	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	1
Av- och nedskrivningar, mnkr	46
Antal anställda i medeltal	1

Etikpolicy	Nej
Jämställdhetspolicy	Nej
Miljöpolicy	Nej
Miljöledningssystem	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011	Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Styrelse

Statens ägarandel 100%

56 44

56	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.innovationsbron.se • org nr 556667-8412 • INNOVATIONSBRON AB

Innovationsbron AB:s insatser syftar till att öka samhällets avkastning på forsk- ningsinvesteringar genom att stötta affärsbyggande utifrån kunskapsrelate- rade idéer med marknadspotential. Bolaget bildades 2005 utifrån de sju regionala Teknikbrostiftelserna. Staten är genom Näringsdepartementet majoritetsägare med 83,7 procent av aktierna. Industrifonden äger resterande 16,3 procent.

VERKSAMHET

Innovationsbron arbetar i hela Sverige med att göra affärer av forskning och innovationer från universitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut och offentlig sektor. Bola- get erbjuder nationellt strukturkapital i form av metoder, kompetens och kapital för att skapa internationellt konkurrenskraftiga företag och affärer ur tjänste- och produkt- baserad forskning och innovation. Bolagets verksamhet ligger i en marknadskomplette- rande tidig fas där den höga risken negativt påverkar tillgången på kommersiella aktörer och investerare. Innovationsbrons viktigaste verktyg är såddverksamhet och affärsutveck- ling främst via insatser för att utveckla inku- batorer.

EKONOMI

Innovationsbrons verksamhet finansieras med medel från den egna kapitalförvaltningen, årliga kapitaltillskott med anslag kopplade till specifika uppdrag. Som beskrivs i budgetpro- positionen för 2012 undersöker regeringen förutsättningarna för en gemensam organisa- tion omfattande verksamheterna inom Almi och Innovationsbron vilket kan förändra de ekonomiska förutsättningarna för bolaget.

MÅL

Innovationsbrons uppdrag är att medverka till ett uthålligt innovationssystem för kommer- sialisering av kunskapsintensiva affärsidéer med målet att stärka den svenska konkurrens- kraften och skapa förutsättningar för jobb i fler och växande företag. Innovationsbron arbetar utifrån visionen att Sverige ska vara internationellt ledande när det gäller kom- mersialisering av kunskapsrelaterade affärs- idéer och utveckling av hållbara tillväxtföretag.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Akbar Seddigh

VD: Peter Strömbäck

Ordf: Akbar Seddigh Led: Per Engström, Eva Lindqvist, Claes de Neergaard, Jenni Nordborg, Ann-Christin Paul, Bengt Wallentin (Per Engström och Jenni Nordborg valdes vid extra bolagsstämma den 20 okto- ber 2011 då Sofia Medin avgick. Jonas Ehinger avgick vid årsstämman 2012) Revisorer: Stefan Hultstrand, Ernst & Young och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 105 (105) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 56 (56) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UPPFÖLJNING

Innovationsbron har under 2011 bland annat genomfört 87 ägarkapitalinvesteringar i direkt ägda bolag till ett värde av 101,6 mnkr. 46 projekt beviljades totalt 11,5 mnkr i insats mot royalty. 119 projekt beviljades knappt 12 mnkr i verifieringsmedel. Innovationsbron-koncernen hade vid årets slut direkta innehav i 160 port- följbolag. Vid årets slut hade koncernen även indirekta innehav genom delägande i 15 före- tag/fonder som i sin tur äger andelar i drygt 50 företag/projekt. Under året genomförde Innova- tionsbron-koncernen vidare investeringar i företag/fonder till ett värde av 7,6 mnkr. Insat- sen för att utveckla inkubatorer har fortgått inom ramen för Innovationsbrons Inkubatorpro- gram. Innovationsbron har under 2011 sjösatt Business Incubation and Growth Sweden, Innovationsbrons nya satsning på inkubatorer och inkubatorutveckling.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	159	90
Kostnader	–209	–240
Rörelseresultat	–50	–150
Resultat från andelar i intresseföretag	–2	–5
Resultat från finansiella investeringar	–56	3
Resultat efter finansiella poster	–108	–152
Skatt	0	0
Årets resultat	–108	–152
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–108	–152
Minoritetsintressen	0	1

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	187	158
Räntebärande anläggningstillgångar	24	53
Ej räntebärande omsättningstillgångar	13	35
Räntebärande omsättningstillgångar	390	444
Totala tillgångar	614	690
Eget kapital, avsättningar och skulder
Summa eget kapital	492	540
Minoritetsintressen	0	1
Räntebärande långfristiga skulder	95	105
Ej räntebärande kortfristiga skulder	27	44
Totala skulder och eget kapital	614	690

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–40	–104
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–20	46
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	50	82

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	80,0	78,3
ÖVRIGT	2011	2010
Anslag från staten, mnkr	110	85
Investeringar, mnkr	101	88
Antal anställda i medeltal	71	78

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor	ÄGARKAPITALINVESTERINGAR, mnkr
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor	ÄGARKAPITALINVESTERINGAR, mnkr

			Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse	120
	Statens ägarandel 83,7%							100
	Industrifonden 16,3%			41	29	43		80
		59		41	71	57		60
								40
								20
								20
								0
								2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

JERNHUSEN AB • org nr 556584-2027 • www.jernhusen.se

Jernhusen AB äger, förvaltar och ut- vecklar stations- och verkstadsområden samt godsterminaler. Målsättningen är att Jernhusen ska vara en stark och värdeskapande aktör som på konkur- rensneutrala villkor kan tillgodose rese- närers, trafikoperatörers och andra an- vändares behov av fastigheter inom stations- och verkstadsområden.

VERKSAMHET

Jernhusen äger stationsområden, underhålls- depåer och godsterminaler på tillväxtorter och viktiga transportnoder. Utveckling sker av befintliga och nya stationsområden, under- hållsdepåer och godsterminaler. Bolaget utvecklar och levererar även tjänsteerbjudan- den i anslutning till dessa fastigheter. Under exploatering äger bolaget även andra fastighe- ter inom dessa områden. Fastigheter avyttras med byggrätter eller efter genomförda inves- teringar med beaktande av risk och avkast- ningskrav.

EKONOMI

Under 2011 steg intäkterna med 8 procent till 1 094 mnkr. Rörelseresultatet ökade under samma period till 495 (442) mnkr, vilket förklarades av tillkommande intäkter från fastigheter som färdigställdes under 2010. En något sämre marginal förklarades av satsningar på nya tjänster, affärer och investeringar. Resultatet efter skatt uppgick till 175 (490) mnkr. Vinstfallet orsakades av orealiserade värdeförändringar i fastigheter.

MÅL

Jernhusen ska ge en konkurrenskraftig avkastning i jämförelse med motsvarande verksamhet. Soliditeten ska ligga i spannet 35–45 procent och räntetäckningsgraden uppgå till minst 2,0 gånger. Målet för avkast- ningen på eget kapital är 12 procent över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Rolf Lydahl

VD: Kerstin Gillsbro

Ordf: Rolf Lydahl Led: Kjell Hasslert, Kia Orback Pettersson, Ingegerd Simonsson, Bo Wallin, Christel Wiman. (Kjell Hasslert och Ingegerd Simonsson valdes vid årsstämman 2012 då Björn Ekström och Rolf Torwald avgick) Arb rep: Thomas Franzon Revisorer: Magnus Fredmer och Ingemar Rindstig, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 182 (182) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 95 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier. Utdelningen för 2011 uppgick till 100 mnkr, vilket var oförändrat från föregående år.

UPPFÖLJNING

Jernhusens avkastningsmål bygger på att en del av värdeskapandet ska ske genom föräd- ling av bolagets tillgångar. Under 2011 uppgick avkastningen på eget kapital till 4,4 (12,9) procent, att jämföra med det långsik- tiga målet om minst 12 procent. Huvudskälet till försämringen var orealiserade förluster i finansiella instrument på grund av nedgången i de långa marknadsräntorna. Soliditeten minskade till den lägre gränsen av målinter- vallet 35–45 procent, medan räntetäcknings- graden, det kompletterande måttet för finan- siell risk, trots en minskning överträffade miniminivån med god marginal.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Hyresintäkter	1 094	1 014
Fastighetskostnader	–545	–516
Summa driftsöverskott	549	498
Övriga kostnader	–54	–56
Rörelseresultat	495	442
Finansnetto	–163	–99
Resultat efter finansiella poster	332	344
Summa värdeförändringar	–103	297
Resultat före skatt	229	641
Skatt	–54	–151
Nettoresultat	175	490

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	10 981	9 732
Räntebärande anläggningstillgångar	364	449
Ej räntebärande omsättningstillgångar	207	204
Räntebärande omsättningstillgångar	31	20
Totala tillgångar	11 583	10 405
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart
till aktieägare i moderbolaget	4 080	4 003
Minoritetens andel av eget kapital	8	8
Summa eget kapital	4 088	4 011
Ej räntebärande långfristiga skulder	512	459
Räntebärande långfristiga skulder	6 388	5 346
Räntebärande kortfristiga skulder	8	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	587	589
Totala skulder och eget kapital	11 583	10 405

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	343	347
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1 194	–421
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	855	69

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt rullande 12 mån), %	4,4	12,9
Räntetäckningsgrad, ggr	3,4	5,1
Soliditet, %	35	39

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	100	100
Antal anställda i medeltal	208	158
Sjukfrånvaro, %	1,4	1,3

Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor			SOLIDITET, %

60		Mål
		Mål
45		Utfall
30
15
0	2010	2011
2009	2010	2011

58	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.lernia.se • org nr 556465-9414 • LERNIA AB

Lernia AB bildades 1993 genom en bolagisering av AMU-gruppen. Då pro- ducerade och sålde bolaget i huvudsak arbetsmarknadsutbildningar. Lernia är idag ett ledande bolag inom kompe- tensförsörjning och erbjuder tjänster inom bemanning, utbildning, jobb- coachning och organisationsutveckling på över 80 orter i hela Sverige.

VERKSAMHET

Lernia arbetar med att utveckla och matcha människors kompetens mot företagens behov. Med ett brett tjänsteutbud kan Lernia tillgo- dose kompetensbehov över hela arbetsmark- naden. Bolagets tjänster inom bemanning, jobbcoachning, organisationsutveckling och företagsutbildning stärker företags och orga- nisationers konkurrenskraft genom rätt kom- petens. Bolagets tjänster inom offentlig utbildning och jobbcoachning stärker indivi- dens möjligheter på arbetsmarknaden. Verk- samheten är organiserad i dotterbolagen Lernia Utbildning, Lernia Bemanning och Lernia College. Dotterbolaget Lernia Företags- partner är under avveckling. Lernia finns representerat över hela Sverige och är aukto- riserat som bemannings-, utbildnings- och omställningsföretag av respektive bransch- organisation.

EKONOMI

Under 2011 har Lernia fortsatt sitt föränd- ringsarbete för att möta de allt lägre margina- lerna inom båda huvudsegmenten, beman- ning och utbildning. Lernias nettoomsättning ökade under 2011 med 25 procent till 2 663 mnkr genom att Lernia Bemanning ökade sin omsättning med 56 procent jämfört med 2010. Koncernens rörelseresultat, efter nedskrivning av goodwill, för helåret mins- kade till –17 (131). Resultat efter finansiella poster och skatt uppgick till –14 (131) mnkr. Resultatförsämringen beror i huvudsak på nedskrivning av goodwill med 50 mnkr, lägre marginaler inom främst Lernia Utbildning och Lernia College men också Lernia Bemanning samt omstruktureringskostnader.

Dotterbolagens utveckling under 2011: Lernia Bemanning omsatte 1 397 (894) mnkr, Lernia Utbildning omsatte 1 057 (1 055) mnkr och Lernia College omsatte 147 (78) mnkr. Företagspartner omsatte

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Birgitta Böhlin

VD: Helena Skåntorp

Ordf: Birgitta Böhlin Led: Sven-Runo Bergqvist, Per-Arne Blomquist, Kristina Ekengren, Peter Hägglund, Anna Klingspor, Karin Strömberg

Arb rep: Erling Björkman, Inge Lindroth, Ewa Wiklund Revisor: Ann-Christine Hägglund, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 175 (175) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 88 (88) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

58 (98) mnkr. Dotterbolaget Företagspartner är under avveckling. Affärsområdet Jobb & Karriär bedrivs sedan 30 december 2011 i ett eget bolag som en del av Lernia Beman- ning. Affärsområdet Tech är sedan den 30 december 2011 integrerat i Lernia Utbild- ning.

MÅL

Målet är att Lernia ska ha en rörelsemarginal om 5 procent över en rullande femårsperiod. Rörelsemarginal definieras som rörelseresul- tat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Bolaget ska ha en kapitalstruktur som stödjer bolagets strategi. Målet är att bolagets kapitalstruktur långsiktigt ska ha en solidi- tetsnivå på 35–50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Bolagets utdelningspolicy är att bolaget långsiktigt delar ut minst 30–50 procent av nettovinsten till ägaren.

UPPFÖLJNING

Lernia når inte upp till marginalmålet för de senaste fem åren, för 2009 och 2011 var marginalen negativ. Bolagets soliditet upp- gick vid utgången av året till 52 (60) procent. Föreslagen utdelning för 2011 är 0 (25) mnkr.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	2 653	2 117
Övriga intäkter	10	11
Kostnader	–2 680	–1 997
Rörelseresultat	–17	131
Finansiella intäkter	3	1
Finansiella kostnader	0	–1
Resultat före skatt	–14	131
Skatt	–14	–35
Nettoresultat	–28	96
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–28	96

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	172	186
Räntebärande anläggningstillgångar	0	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	615	560
Räntebärande omsättningstillgångar	164	176
Totala tillgångar	951	922
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	498	551
Summa eget kapital	498	551
Ej räntebärande avsättningar	45	13
Räntebärande långfristiga skulder	6	2
Räntebärande kortfristiga skulder	4	5
Ej räntebärande kortfristiga skulder	398	351
Totala skulder och eget kapital	951	922

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	66	14
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–53	–32
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–25	0

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	19,0
Rt (genomsnitt), %	neg	16,0
Rsyss (genomsnitt), %	neg	25,6
Soliditet, %	52	60

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	25
Bruttoinvesteringar, mnkr	60	34
Av- och nedskrivningar, mnkr	64	15
Antal anställda i medeltal	4 100	2 880
Sjukfrånvaro, %	2,6	3,2

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	RÖRELSEMARGINAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	RÖRELSEMARGINAL, %
	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		10						Mål
			Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		10						Mål
		32		43	43		8							Utfall
		32		43	43		6
		68		57	57		4
							2			neg			neg
							0			neg			neg
							0		2009		2010	2011
									2009		2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG • org nr 556001-5835 • www.lkab.com

LKAB är en internationell högteknolo- gisk mineralkoncern och en världs- ledande producent av förädlade järn- malmsprodukter för ståltillverkning. Företaget har, sedan det bildades 1890, varit med om att forma den svenska industrihistorien. Staten blev delägare i LKAB 1907 och sedan 1957 är företaget helägt av staten.

VERKSAMHET

LKAB tillverkar och levererar förädlade järn- malmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kunder på världsmarknaden. Andra närbesläktade produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären ingår i verksamheten.

EKONOMI

Året präglades av höga leveransvolymer. För 2011 redovisar LKAB ett resultat före skatt på 14 801 (12 381) mnkr. Nettoomsätt- ningen ökade med 9 procent och blev

31 122 (28 533) mnkr. Rörelseresultatet uppgick till 14 705 (12 312) mnkr. Resulta- tet från finansiella poster blev 96 (69) mnkr. De skador på omgivande samhällen som gruvverksamheten förorsakade under 2011 har medfört att resultatet har belastats med 1 234 mnkr. LKAB lämnar en utdelning till ägaren på 5 000 (5 000) mnkr.

MÅL

Det övergripande ekonomiska målet är uthållig lönsamhet. Det långsiktiga genomsnittliga avkastningskravet, mätt över en konjunkturcy- kel, är 10 procent på eget kapital efter skatt. Målet är satt mot bakgrund av att branschen är kapitalkrävande och konjunkturberoende. Soliditeten ska uppgå till minst 50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt utgöra 30–50 procent av resultatet efter skatt och anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel.

UPPFÖLJNING

Under 2011 uppnåddes ägarens mål för avkastning och soliditet. Avkastningen på eget kapital blev 30,9 procent och soliditeten uppgick till 71 procent. Det ekonomiska resultatet har möjliggjorts av höga järnmalms-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Marcus Wallenberg

VD: Lars-Eric Aaro

Ordf: Marcus Wallenberg (valdes vid en extra bolags- stämma hösten 2011 då Lars-Åke Helgesson avgick som ordf) Led: Hans Biörk, Maija-Liisa Friman, Lars- Åke Helgesson, Sten Jakobsson, Hanna Lagercrantz, Maud Olofsson (Hans Biörk, Sten Jakobsson och Maud Olofsson valdes vid årsstämman 2012 då Stina Blombäck, Anna-Greta Sjöberg och Egil M. Ullebø av- gick. Per-Ola Eriksson avgick vid årsskiftet 2011/2012) Arb rep: Seija Forsmo, Tomas Strömberg, Jan Thelin Arb suppl: Stefan Fagerkull, Bertil Larsson, Pentti Rahkonen Revisor: Peter Gustafsson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 570 (570) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 250 (250) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

priser och höga leveransvolymer. För LKAB:s del är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadseffektivitet kritiska faktorer för att klara konkurrensen. Påverkan på samhällena i Malmfälten har belastat och kommer att belasta LKAB:s resultat och likviditet med avsevärda belopp under de kommande åren. LKAB levererade 26 miljoner ton järnmalm under 2011.

Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 5 126 (3 973) mnkr och avser främst nya huvud-

nivåer i Kiruna och Malmbergets underjords- gruvor.

LKAB:s hållbarhetsredovisning har liksom de föregående åren en tyngdpunkt i den nordiska verksamheten, järnmalmsverksam- heten i Sverige och Norge, som utgör drygt 90 procent av omsättningen. Under 2011 har LKAB arbetat för att koncernens interna- tionella mineralverksamhet inom Minelco- gruppen i större grad ska vara integrerad i rapporten.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	31 122	28 533
Övriga intäkter	366	322
Kostnader	–16 783	–16 543
Rörelseresultat	14 705	12 312
Finansiella intäkter	503	418
Finansiella kostnader	–407	–349
Resultat före skatt	14 801	12 381
Skatt	–3 841	–3 275
Nettoresultat	10 960	9 106
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	10 960	9 106
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	26 641	23 425
Räntebärande anläggningstillgångar	1 038	1 658
Ej räntebärande omsättningstillgångar	7 850	6 984
Räntebärande omsättningstillgångar	18 201	14 562
Totala tillgångar	53 730	46 629
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	37 893	32 951
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	37 893	32 951
Räntebärande avsättningar	2 775	2 528
Ej räntebärande avsättningar	8830	7102
Räntebärande långfristiga skulder	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	4232	4 048
Totala skulder och eget kapital	53 730	46 629

KASSAFLÖDE, mnkr	2011		2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	13	748	12	767
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–8 099		–6	852
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–5	000	–500

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	30,9	31,5
Rt (genomsnitt), %	30,3	31,0
Rsyss (genomsnitt), %	39,3	40,6
Soliditet, %	70,5	70,7
Järnmalmsproduktion, miljoner ton	26,1	25,3

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	5 000	5 000
Bruttoinvesteringar, mnkr	5 126	3 973
Av- och nedskrivningar, mnkr	1 898	2 144
Antal anställda i medeltal	4 191	4 030
Sjukfrånvaro, %	2,9	2,6

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse			40				Mål
		17	33	57		43	30					Utfall
		17					30					Utfall

		83	67				20
			67
							10
							10
							0
							0
									2009	2010	2011

60 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.metria.se • org nr 556799-2242 • METRIA AB

Metria AB bildades den 1 maj 2011 i samband med bolagiseringen av en division inom Lantmäteriet. Företaget bedriver konsultverksamhet inom bran- schen för geografisk information. Riksdagens skäl till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, ge goda förut- sättningar att skapa ett effektivt företag samt öka produktiviteten på markna- den.

VERKSAMHET

Metria är ett konsultföretag inom geografisk information, fastighetsinformation och geo- grafisk informationsteknik som hjälper kunder att samla in, förädla och använda geodata så effektivt som möjligt i kundernas verksamhe- ter. Metria levererar allt från stora infrastruk- turprojekt – till exempel att mäta in Botniaba- nan – till att bygga tekniska system för geo- grafisk IT som till exempel Naturvårdsverkets handläggningssystem. Metria erbjuder även små standardiserade projekt. Kunderna återfinns inom områdena bank och försäkring, infrastruktur, skog, krishantering och försvar samt kommuner och övrig offentlig sektor. Metria har cirka 300 medarbetare och finns representerade på cirka 35 orter över hela Sverige. Huvudkontoret ligger i Gävle.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick maj–december 2011 till 305 mnkr och periodens rörelsere- sultat uppgick till –6 mnkr, vilket motsvarar en marginal om –2 procent. Bolagiserings- kostnader uppgick till 5 mnkr. 2011 var Metrias första verksamhetsår och detta präg- lades av bolagiseringen och strategiarbete inför framtiden. Resultat efter skatt uppgick till –5 mnkr. Soliditeten uppgick vid slutet av året till 41 procent. Investeringar gjordes för totalt 4 mnkr i framför allt mätutrustning och bilar.

MÅL

Metrias övergripande mål är att vara en ledande konsult inom geografisk information i Sverige. Ägaren kommer att tillsammans med bolaget fastställa långsiktiga finansiella mål då en översyn av affärsplan och strategi är genomförd.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Christina Rogestam VD: Karin Annerwall Parö

Ordf: Christina Rogestam Led: Gunvor Engström, Ingrid Engström, Johan Hallberg, Lotta Jarleryd, Peter Ljung, Anders Ågren (Ingrid Ekström och Lotta Jarleryd valdes vid årsstämman 2012 då Marinette Radebo avgick) Arb rep: Erik Nilsson, Lars Olsson Arb suppl: Lars-Erik Johansson, Mats Rosengren Revisor: Lena Möllerström Nordling, Grant Thornton

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 85 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Metria bolagiserades under 2011 och har ännu inte fastställt en utdelningspolicy. I samband med fastställandet av finansiella mål kommer även en utdelningspolicy att tas fram.

UPPFÖLJNING

Metria har under perioden fortsatt att vara en ledande aktör inom branschen för geografisk information. Metria uppvisar ett negativt resultat om –5 mnkr för maj–dec 2011 och 0 mnkr med avdrag för bolagiseringskostna- der – vilket understiger branschgenomsnittet. Bolaget har utvecklats enligt plan avseende bolagisering, rapportering, organisation, mm. En prioritering för bolaget är nu att öka lönsamheten. Bolaget är i processen att utveckla en hållbarhetsredovisning med tillhörande mål. Ingen utdelning har föresla- gits mot bakgrund av innevarande periods underskott.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011
Nettoomsättning	300
Övriga rörelseintäkter	5
Rörelsens kostnader	–311
Rörelseresultat	–6
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	0
Räntekostnader och liknande
resultatposter	0
Resultat före skatt	–6
Skatt	1
Nettoresultat	–5
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–5
Minoritetsintressen	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	96
Räntebärande anläggningstillgångar	2
Ej räntebärande omsättningstillgångar	141
Räntebärande omsättningstillgångar	4
Totala tillgångar	243
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	99
Minoritetens andel av eget kapital	0
Summa eget kapital	99
Avsättningar	1
Räntebärande långfristiga skulder	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	143
Totala skulder och eget kapital	243

KASSAFLÖDE, mnkr	2011
Kassaflöde från löpande verksamhet	20
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–16
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0

NYCKELTAL	2011
Re (genomsnitt), %	neg
Rt (genomsnitt), %	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg
Soliditet, %	41

ÖVRIGT	2011
Utdelning, mnkr	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	4,4
Av- och nedskrivningar, mnkr	10
Antal anställda i medeltal	294

Etikpolicy	Nej
Jämställdhetspolicy	Nej
Miljöpolicy	Ja
Miljöledningssystem	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011	Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAG • org nr 556549-4191 • www.svanen.se

Miljömärkning Sverige

Miljömärkning Sverige Aktiebolag för- valtar på regeringens uppdrag den nordiska miljömärkningen Svanen och EU:s miljömärkningssystem EU Ecolabel (Blomman). Syftet med såväl Svanen som EU Ecolabel är att ge kon- sumenter en möjlighet att välja de bäs- ta produkterna på marknaden från mil- jösynpunkt och att stimulera en produktutveckling som tar hänsyn till miljön. Miljömärkning Sverige bildades 1998 och ägs av staten (10 procent) och Sveriges standardiseringsförbund, SSF (90 procent).

VERKSAMHET

Verksamheten grundas på kriterieutveckling, information och marknadsföring av miljö- märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel samt produktkontroll med licensiering. Syftet med verksamheten är att underlätta för konsumenter att göra miljöanpassade val och att hjälpa producenter att miljöanpassa sina varor och tjänster. Under 2011 beslutades om reviderade kriterier för nio produktgrupper inom Svanen och tre inom EU Ecolabel och utveckling pågår av en rad nya och reviderade kriterier inom de båda systemen. Svanen startade sitt första kriteriearbete inom livs- medelssektorn, bröd och bagerier. Svanen fick också sitt genombrott på byggmarknaden genom att flera av Sveriges största aktörer valde att Svanenmärka sina nybyggda flerfa- miljshus. Bolaget har arrangerat en lång rad aktiviteter i syfte att öka kännedomen, kun- skapen och engagemanget för de båda märk- ningarna. Vid årets slut fanns 1428 aktiva Svanenlicenser i Sverige inom de 63 produkt- grupperna och 26 licenser för EU Ecolabel.

EKONOMI

Verksamheten finansieras huvudsakligen genom avgifter från företag som har miljö- märkningslicenser samt genom statligt anslag som 2011 motsvarade 9 procent av intäk- terna. Det statliga anslaget ska användas så att utvecklingen av miljömärkningen främjas och sker i enlighet med Sveriges internatio- nella åtaganden, vilket görs genom att delfi- nansiera kriteriearbetet inom de båda miljö- märkningssystemen och att göra EU:s system mer spritt och känt på den svenska markna- den. Företaget omsatte drygt 45 mnkr 2011 (exklusive anslag).

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Christina Lindbäck

VD: Ragnar Unge

Ordf: Christina Lindbäck Led: Marita Axelsson, Svante L. Axelsson, Yvonne Ingman, Gunilla Jarlbro, Leif Löf (Marita Axelsson valdes vid årsstämman 2012 då Peter Knutsson avgick) Arb rep: Ingela Hellström, Ulla Sahlberg Revisor: Bengt Doyle, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 126 (92) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (20) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

Miljömärkning Sverige bidrar betydande genom sitt arbete till målet för konsumentpoli- tiken, som lyder ”Konsumenterna har makt och möjlighet att göra aktiva val”. Genom att ge förutsättningar för och stimulera utveckling och användning av produkter som från miljö- synpunkt är mindre belastande bidrar bolaget till en mer hållbar konsumtion och därmed även till arbetet för ett hållbart samhälle. Ökat fokus har under senare år lagts på produktom- råden med stor bäring på klimatfrågan.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att ge ägarna vinst, därför sker ingen utdelning av eventuell vinst till aktieägarna.

UPPFÖLJNING

Bolaget har till uppgift att förvalta miljömärk- ningssystemen Svanen och EU Ecolabel och att bidra till att uppfylla konsument- och miljöpolitiska mål. Under 2011 har arbetet med att vidareutveckla den nordiska och europeiska miljömärkningen fortsatt. Nya kriterier för märkning har utvecklats och marknadsinsatserna har varit omfattande. Bolagets VD har varit ordförande i EU:s miljömärkningsnämnd. Svanen är ett av Sveriges starkaste varumärken med en kän- nedom hos allmänheten på 98 procent. Att visa att miljömärkningen är en del av lös- ningen på klimatfrågan har varit en viktig uppgift.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	45	43
Övriga rörelseintäkter	4	4
Kostnader	–51	–46
Rörelseresultat	–1	1
Finansnetto	1	1
Resultat före skatt	0	2
Nettoresultat	0	2

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1	1
Räntebärande anläggningstillgångar	18	17
Ej räntebärande omsättningstillgångar	5	4
Räntebärande omsättningstillgångar	6	4
Totala tillgångar	30	26
Eget kapital, avsättningar och skulder
Summa eget kapital	21	21
Kortfristiga skulder	8	5
Totala skulder och eget kapital	30	26

NYCKELTAL	2011	2010
Soliditet, %	72	82
ÖVRIGT	2011	2010
Anslag från staten mnkr	4	4
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	49	46
Sjukfrånvaro, %	2,7	2,4

Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN OCH EU ECOLABEL

	Anställda	Ledningsgrupp
Statens ägarandel 10%		17
Statens ägarandel 10%
Sveriges Standardiserings-	35
Sveriges Standardiserings-
förbund 90%

65	83

Styrelse		Svanen				EU Ecolabel		30
		1 800						30
33		1 500						25
33	67	1 200						20
	67	1 200						20
		900						15
		600						10
		300						5
		0	2007	2008	2009	2010	2011	0

62	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Aktiebolaget Svenska Miljöstyrnings- rådet bildades 1995 för att vara svenskt registreringsorgan enligt EU:s miljöstyrnings- och revisionsförordning (Emas). Verksamheten har sedan ut- vecklats och omfattar idag även att an- svara för det internationella systemet för miljövarudeklarationer (EPD) samt för att förvalta och utveckla system för hållbar offentlig och annan professio- nell upphandling (Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier).

VERKSAMHET

Miljöstyrningsrådet förvaltar och vidareut- vecklar tre frivilliga system på miljöområdet. Emas beskriver hur man stegvis bedriver ett förebyggande miljöledningsarbete i vilket ingår att planera, genomföra, följa upp och ständigt förbättra en organisations miljö- prestanda. EPD är ett system för miljövaru- deklarationer som innebär ett sätt att fakta- baserat beskriva produkters och tjänsters miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv

– från råvaruutvinning till slutlig avfallshante- ring. Det tredje systemet är Miljöstyrnings- rådets upphandlingskriterier som ger stöd och vägledning för upphandlare att ställa miljö- och andra hållbarhetskrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Arbetet med att utarbeta och förvalta miljökriterier för vanligt förekommande produktgrupper utgör bolagets kärnverksamhet.

EKONOMI

Bolaget erhöll under 2011 ett statligt bidrag på 0,5 mnkr för informationsinsatser med mera för att stimulera organisationer till nya och förnyade registreringar enligt Emas- förordningen samt 11,5 mnkr för arbetet med miljökrav vid offentlig upphandling. Emas- verksamheten finansieras även via registre- rings- och årsavgifter från de organisationer som ansluter sig till Emas. Arbetet med EPD täcks av intäkter från registrerings- och årsavgifter. Därutöver får bolaget vissa intäk- ter från uppdragsverksamhet inom verksam- hetsområdena. Omsättningen 2011 uppgick till 18 (18) mnkr.

MÅL

Miljöstyrningsrådet ska bidra till en minskad miljöpåverkan i samhället genom att tillhan- dahålla stöd i arbetet med hållbar utveckling

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.msr.se • org nr 556514-0749 • AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Lars Parkbring

VD: Sven-Olof Ryding

Ordf: Lars Parkbring Led: Annika Christensson, Ted Ekman, Lars Jonsson, Marie Larsson, Inger Strömdahl, Peter Wenster, Ida Åhrén (Ida Åhrén valdes vid års- stämman 2012 då Kerstin Grönman avgick. Annaa Mattson avled 2012) Revisorer: Magnus Fagerstedt och Mikael Sjölander, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 45 (45) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 10 (10) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

med basen i verktygen Emas, EPD och upp- handlingskriterier. Verksamheten ska utgöra ett stöd för hållbar upphandling på flera olika nivåer till professionella upphandlare. Bolaget ska bidra till att Emas blir allmänt känt som det mest kompletta miljöledningssystemet och verka för att det internationella EPD- systemet ska vara det mest kända och använda verktyg i världen för utveckling av PCR (produktspecifika regler) och miljö- och klimatdeklarationer.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att vara vinstdri- vande.

UPPFÖLJNING

Arbetet med upphandlingsverksamheten har bland annat inneburit ett omfattande kriterie- utvecklingsarbete samt att ge information och vägledning till upphandlare. Bolaget fortsatte att, som huvudman och registreringsorgan i Sverige, informera om Emas på hemsidan, www.emas.se. Där finns information om Emas-förordningen, regler för att ansluta sig till systemet samt Emas-registrerade organisa- tioner. Arbetet med det internationella EPD- systemet innebar en ytterligare breddning av verksamheten till nya sektorer, produktgrupper och tjänsteslag. Miljöstyrningsrådet har bland annat fortsatt att marknadsföra systemet på en internationell marknad.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	2	2
Övriga intäkter	16	16
Kostnader	–18	–18
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettoresultat	0	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	0	0
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Anläggningstillgångar	2	2
Ej räntebärande omsättningstillgångar	2	2
Räntebärande omsättningstillgångar	6	6
Totala tillgångar	10	10
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	3	3
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	3	3
Avsättningar	2	1
Ej räntebärande kortfristiga skulder	4	5
Totala skulder och eget kapital	10	10

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	0	–3
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2011	2010
Soliditet, %	36,5	38,2
ÖVRIGT	2011	2010
Anslag från staten, mnkr	12	12
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	16	14
Sjukfrånvaro, %	0,4	0,7

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

EPD-REGISTRERINGAR, antal

200
150
100
50
0	2007	2008	2009	2010	2011

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

EMAS-REGISTRERINGAR, antal

	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse
Statens ägarandel 85%		25
Statens ägarandel 85%
Sveriges kommuner	31
Sveriges kommuner
och landsting 10%			50	50
och landsting 10%	69	75	50	50
Svenskt Näringsliv 5%	69	75

120
90
60
30
0	2007	2008	2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

NORDEA BANK AB • org nr 576406-0120 • www.nordea.com

I samband med 1992 års finansiella re- konstruktion av dåvarande Nordbanken förvärvade staten samtliga utestående aktier i banken. Åternotering genomför- des 1995 genom försäljning av 34,5 procent av statens innehav. Därefter har flera samgåenden skett under åren 1997–2001 (Merita, Unibank och Christiania Bank og Kreditkasse). I februari 2011 avyttrade staten 255 miljoner aktier, och har därefter en ägarandel som motsvarar 13,4 procent av bankens aktiekapital.

Regeringens avsikt är att fortsätta re- ducera det statliga ägandet i Nordea Bank AB.

VERKSAMHET

Nordea Bank är norra Europas största finans- koncern och erbjuder ett brett urval av pro- dukter, tjänster och lösningar inom bank, kapitalförvaltning och försäkring. Under 2011 har verksamheten organiserats kring de tre huvudsakliga affärsområdena Retail Banking, Wholesale Banking och Wealth Management och därutöver har ett affärsområde med namnet Group Operations & Other Lines of Business skapats. Varje affärsområde ansva- rar för finansiellt resultat, kundrelationer, distribution, produkt- och affärsutveckling och stöd. Group Corporate Centre och Group Risk Management kvarstår.

Nordea Bank har cirka 11 miljoner kunder och cirka 1400 kontor. Aktien är noterad på börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpen- hamn.

EKONOMI

De totala intäkterna för 2011 ökade med 2 procent till 9 501 (9 334) mneur varav räntenettot utgjorde 5 456 (5 159) mneur. Utlåningen ökade med 7 procent och inlå- ningen med 8 procent. Ränteskillnaderna på såväl utlåning som inlåning var högre än 2010. Avgifts- och provisionsnettot fortsatte att öka starkt och steg med 11 procent jäm- fört med 2010. Nettoresultatet av poster till verkligt värde ökade med 17 procent jämfört med i fjol. Kostnaderna ökade med 8 procent till 5 219 (4 816) mneur. Personalkostna- derna ökade med 12 procent. I lokala valutor och exklusive omstruktureringskostnader

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Björn Wahlroos

VD: Christian Clausen

Ordf: Björn Wahlroos Vice ordf: Marie Ehrling Led: Stine Bosse, Peter F Braunwalder, Svein Jacobsen, Tom Knutzen, Lars G Nordström, Sarah Russell, Kari Stadigh (Peter F Braunwalder valdes vid årsstämman 2012) Arb rep och suppl: Kari Ahola, Ole Lund Jensen, Steinar Nickelsen, Lars Oddestad Revisor: Caj Lindgren, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 252 (252) tusen euro och till vice ordförande 97,65 (97,65) tusen euro. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 75,6 (75,6) tusen euro.

ökade kostnaderna med 3 procent och perso- nalkostnaderna med 5 procent. Jämfört med 2010 minskade kreditförlusterna med 16 procent till 735 (879) mneur, vilket motsva- rar en kreditförlust-relation på 23 (31) punk- ter. Årets resultat minskade med 1 procent från förra året till 2 634 (2 663) mneur. Det riskjusterade resultatet ökade med 4 procent till 2 714 (2 622) mneur.

MÅL

De tidigare finansiella målen har ersatts med ett enda: att nå en avkastning på eget kapital på 15 procent i en normaliserad ekonomi med en kärnprimärkapitalrelation på 11 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska överstiga 40 procent av årets resultat.

UPPFÖLJNING

Avkastning på eget kapital för 2011 uppgick till 10,6 (11,5) procent och understiger därmed 15 procent. Det går dock inte att beskriva makroförutsättningarna under året som normaliserade. Utdelningen på 0,26 (0,29) euro per aktie, sammanlagt 1 048 (1 168) mneur vilket motsvarar 40 (44) procent av årets resultat.

RESULTATRÄKNING, miljoner euro	2011	2010
Räntenetto	5 456	5 159
Avgifts- och provisionsnetto	2 395	2 156
Nettoresultat av finansiella poster	1 517	1 837
Andelar i intresseföretagens resultat	42	66
Övriga rörelseintäkter	91	116
Summa rörelseintäkter	9 501	9 334
Personalkostnader	–3 113	–2 784
Övriga kostnader	–1 914	–1 862
Av-och nedskrivningar av materiella och
immateriella tillgångar	–192	–170
Summa rörelsekostnader	–5 219	–4 816
Kreditförluster	–735	–879
Rörelseresultat	3 547	3 639
Skatt	–913	–976
Periodens resultat	2 634	2 663

BALANSRÄKNING, miljoner euro	2011	2010
Tillgångar
Summa tillgångar	716 204	580 839
Totala tillgångar	716 204	580 839
Eget kapital, avsättningar och skulder
Summa eget kapital	26 120	24 538
Summa skulder	690 084	556 301
Totala skulder och eget kapital	716 204	580 839

KASSAFLÖDE, miljoner euro	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	3 730	–2	198
Kassaflöde från investeringsverksamhet	7 565	1	667
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–2 509	–732

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	10,6	11,5
Utlåning till allmänheten, miljarder euro	337,2	314,2
Kostnad/Intäktsrelation, %	55	52
Primärkapitalrelation, %	10,1	9,8
Kapitaltäckningsgrad, %	11,1	11,5

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, EUR/aktie	0,26	0,29
Antal anställda i medeltal	33 068	33 809

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor	KURSUTVECKLING JANUARI 2011–MARS 2012
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor	KURSUTVECKLING JANUARI 2011–MARS 2012

	Statens ägarandel 13,5%	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		150			OMX Stockholm Benchmark GI			Nordea
		Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse					OMX Stockholm Benchmark GI			Nordea

			13			125
	Sampo plc 21,4%	41	13	33		100
	Sampo plc 21,4%					100
	Nordeafonden 3,9%					75
	Nordeafonden 3,9%	59	87	67		75
	Swedbank Robur fonder 3,3%		87			50
	Övriga ägare 57,9%					25
	Övriga ägare 57,9%					0
						08-01-01	09-01-01	10-01-01		11-01-01	12-03-01

64 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.operan.se • org nr 556190-3294 • KUNGLIGA OPERAN AKTIEBOLAG

Kungliga Operan AB är Sveriges national- scen för opera och balett. Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som national- scen vara ett föredöme för andra institu- tioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. I Operans uppdrag ligger också att vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens område samt att genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och det in- ternationella samarbetet.

VERKSAMHET

Under 2011 fortsatte Kungliga Operan AB att med en bred och varierad repertoar inom opera och balett attrahera en stor publik. Tack vare flera publikframgångar sågs Operans föreställningar av 225 000 personer. Nya former prövas för att nå fler besökare och under Stockholms stads Kulturfestival slogs rekord vad gäller antal besökare. Sammanlagt framförde Operan åtta operapremiärer under året varav en urpremiär i form av ett samver- kansprojekt med elever i årskurs 6 i Tensta. Unga på Operan fokuserar på den unga publiken och är en integrerad enhet inom Operan som erbjuder tillfälliga prova på- verksamheter och visningar men även längre samarbeten i samarbete med elever och lärare.

Operan gästade Oslos nya operahus med tio föreställningar och på GöteborgsOperan gästspelade Kungliga Baletten med fyra utsålda föreställningar av Svansjön. Operan har utvecklat breda samverkansytor och för att öka synergierna och därmed stärka utveck- lingen inom opera och dans, har initiativ tagits till ökad samverkan med landets musik- och dansinstitutioner liksom med de nordiska operahusen. Genom utsändningar i Sveriges Television och Sveriges Radio får Operan möjligheter att nå en än större publik i hela landet. Operan Läderlappen tv-sändes och sågs av 160 000 personer.

EKONOMI

Det statliga anslaget uppgick 2011 till 432 mnkr. Därutöver uppgick de egna intäkterna till 79 mnkr varav biljettintäkterna utgjorde 50 mnkr. Verksamheten gav under 2011 ett positivt resultat på 7 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Kristina Rennerstedt VD: Birgitta Svendén

Ordf: Kristina Rennerstedt Led: Katarina Bonde, Anna-Karin Celsing, Michael Christiansen, Dag Hallberg, Mira Helenius Martinsson, Leif Jakobsson, Lennart Låftman (Anna-Karin Celsing valdes vid års- stämman 2012 då Karin Forseke avgick) Arb rep: Gunilla Markström, Thomas Nylander, Jan-Erik Wikström Arb suppl: Anna Norrby, Martin Säfström Revisor: Kerstin Sundberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (30) tkr.

MÅL

Som nationalscen ska Operan ha en varierad repertoar av opera och balett med god balans mellan klassiska och moderna verk. Operan ska vidare sträva efter höga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet. Hantverksskickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande och det finns därmed ingen utdelningspolicy.

UPPFÖLJNING

Operan genomförde ett spelår som präglades av höjda publiksiffror och en genomsnittlig publikbeläggning som ökade för tredje året i rad. Genom ett varierat publikarbete bland annat genom sociala medier och med nya samverkansformer genomförs insatser för att bredda publikunderlaget. Antalet barn och ungdomar som har besökt eller deltagit i Operans verksamheter har ökat jämfört med

2010.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	79	75
Statligt bidrag	427	416
Kostnader	–501	–483
Rörelseresultat	5	8
Finansiella intäkter	2	1
Nettoresultat	7	9

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	16	11
Ej räntebärande omsättningstillgångar	33	37
Räntebärande omsättningstillgångar	106	75
Totala tillgångar	155	123
Eget kapital, avsättningar och skulder
Summa eget kapital	19	12
Ej räntebärande kortfristiga skulder	136	111
Totala skulder och eget kapital	155	123

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	41	38
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–9	–8
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	18,8	11,8
Soliditet, %	12	10
ÖVRIGT	2011	2010
Anslag från staten, mnkr	432	426
Bruttoinvesteringar, mnkr	9	8
Av- och nedskrivningar, mnkr	5	8
Antal anställda i medeltal	543	544
Sjukfrånvaro, %	3	3

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

FÖRESTÄLLNINGAR, antal

400
300
200
100
0	2009	2010	2011
2008	2009	2010	2011

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
		Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
	Statens ägarandel 100%	53	47	44	56	50		50

BELÄGGNING, %
100			Opera
			Opera
75			Balett
50
25
0	2009	2010	2011
2008	2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

POSTNORD AB • org nr 556771-2640 • www.postnord.se

PostNord AB bildades genom samgåen- det mellan Post Danmark A/S och Posten AB 2009. Koncernen erbjuder kommunikations- och logistiklösningar till, från och inom Norden och har en nettoomsättning på cirka 40 mdkr och över 40 000 medarbetare. Moder- bolaget PostNord AB, som är ägare till de juridiska enheterna Post Danmark A/S och Posten AB, är ett svenskt pu- blikt bolag som ägs till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten. Rösterna förde- las 50/50 mellan ägarna.

VERKSAMHET

Genom sammanslagningen av Posten AB och Post Danmark A/S 2009 blev PostNord AB Nordens största företag inom kommunika- tions- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från flöden av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjäns- ter. PostNord tillhandahåller via de båda dotterbolagen Posten AB och Post Danmark A/S rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Varje dag hanterar PostNord cirka 27 miljoner försändelser med en världsledande ställning vad gäller leveranskvalitet. Företagskunderna står för mer än 90 procent av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbets- partners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen.

EKONOMI

Nettoomsättningen minskade med 5 procent till knappt 40 mdkr. Minskningen var främst hänförlig till konkurrensen från digitala alter- nativ samt till en svag dansk ekonomi. Rörel- seresultatet för koncernen förbättrades till

1 571 mnkr (1 375). Det förbättrade resulta- tet trots intäktsfallet förklarades i första hand av kostnadsanpassningar till lägre volymer för brev. Detta innefattade i huvudsak lägre personalkostnader genom en minskning av antalet anställda med 5 procent.

Periodens nettoresultat uppgick till 1 225 mnkr (1 031).

MÅL

Koncernen ska ha en avkastning på eget kapital på 10 procent över en konjunkturcy- kel och en soliditet på minst 35 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Lars Idermark

Ordf: Fritz H. Schur Led: Mats Abrahamsson, Ingrid Bonde, Gunnel Duveblad, Bjarne Hansen, Jonas Iversen, Torben Janholt, Anne Birgitte Lundholt (Jonas Iversen valdes vid årsstämman 2012) Arb rep: Lars Chemnitz, Alf Mellström, Kjell Strömbäck Arb suppl: Peder Madsen, Isa Merethe Rogild, Anne-Marie Ross Revisor: Lars Träff, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 600 (600) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 250 (250) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

PostNord ska lämna en utdelning på minst 40 procent av nettoresultatet med hänsyn till företagets finansiella ställning och kapitalbe- hov. Utdelningen för år 2011 föreslås uppgå till 368 mnkr, motsvarande 30 procent av nettoresultatet. Förslaget understiger policy och motiveras av ett stort förväntat kapitalbe- hov i bolaget i form av investeringar under kommande år för att säkerställa en god lång- siktig intjäning.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på eget kapital om 10 (8) procent låg i nivå med det långsiktiga målet för koncernen. Utfallet speglade bolagets framgång med att parera volymfallet inom brevverksamheterna genom kostnadsanpass- ningar. Soliditeten uppgick till 47 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	39 466	41 669
Övriga intäkter	274	289
Kostnader	–38 167	–40 589
Andelar i intresseföretag	–2	6
Rörelseresultat	1 571	1 375
Finansiella intäkter	367	174
Finansiella kostnader	–267	–201
Andelar i intresseföretag samt joint
venture	0	0
Resultat före skatt	1 671	1 348
Skatt	–446	–317
Nettoresultat	1 225	1 031
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	1 223	1 030
Minoritetsintressen	2	1

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	16 460	15 394
Räntebärande anläggningstillgångar	182	155
Ej räntebärande omsättningstillgångar	6 661	6 594
Räntebärande omsättningstillgångar	2 107	3 640
Totala tillgångar	25 410	25 783
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	11 927	11 744
Minoritetens andel av eget kapital	3	9
Summa eget kapital	11 930	11 753
Räntebärande avsättningar	1 587	1 458
Ej räntebärande avsättningar	1 754	2 218
Räntebärande långfristiga skulder	985	1 047
Ej räntebärande långfristiga skulder	1 213	865
Räntebärande kortfristiga skulder	113	407
Ej räntebärande kortfristiga skulder	7 828	8 035
Totala skulder och eget kapital	25 410	25 783

KASSAFLÖDE, mnkr	2011		2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	1	634	1	824
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1 813		–1 199
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–1	353	–1	782

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	10	8,2
Soliditet, %	47,0	46,0
ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	368	1 000
Bruttoinvesteringar, mnkr	1 957	1 277
Av- och nedskrivningar, mnkr	1 666	1 917
Antal anställda i medeltal	41 714	44 060
Sjukfrånvaro, %	5,0	5,1

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 60,7%	Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse				20			Mål
	Danska staten 39,3%		36	8				38	15				Utfall
				8					15				Utfall

		64		92	62				10
		64		92	62				10
									5
									0
									2009		2010	2011

66 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.ri.se • org nr 556179-8520 • RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN HOLDING AB

Riksdagen beslutade hösten 1997 att bilda holdingföretaget IRECO i syfte att bland annat förvalta statens aktie- andelar i bolagiserade industriforsk- ningsinstitut1). Sedan den 1 januari 2007 är företaget helägt av staten2). Den 1 januari 2009 ändrade företaget namn till RISE Research Institutes of Sweden Holding AB.

VERKSAMHET

RISE äger och förvaltar aktier och andelar i företag som bedriver industrinära forskning. Företaget främjar industriforskningsinstitut- ens långsiktiga utveckling, teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv samt samverkan mellan institut, universitet, högskolor och svenskt näringsliv och en ändamålsenlig struktur för industri- forskningsinstituten. I RISE-koncernen ingår industriforskningskoncernerna Swerea AB, Swedish ICT Research AB, Innventia AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. De tre förstnämnda ägs gemensamt med näringslivet medan SP är helägt av RISE.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1 554

(1 456) mnkr. Resultatet blev en vinst på 38 (58) mnkr. Företaget har under året beslutat om fördelning av medel till strategisk kompe- tensutveckling, SK-medel, för 2011 med 468 (468) mnkr. Nettoomsättningen i hela RISE- gruppen uppgick till 2 491 (2 353) mnkr.

Resultatet blev en vinst på 53 (75) mnkr. SK-medlen uppgick för 2011 till cirka 19 (20) procent av gruppens omsättning.

Näringslivsintäkterna har ökat under året och uppgår nu till 58 (56) procent.

MÅL

Efter nytt uppdrag och ombildning till RISE ska företaget samordna och utveckla statens ägarintressen i instituten. RISE ska vara ett förstärkt holdingbolag för att samla de svenska instituten i en konkurrenskraftig struktur med möjlighet att förse näringsliv och samhälle med teknisk forskning, utveck- ling och innovation och bidra till en hållbar samhällsutveckling. RISE är varken vinstdri- vande eller vinstutdelande. Instituten är vinstdrivande men inte vinstutdelande.

1)Prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284

2)Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2007/06: 62

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Yngve Stade

VD: Peter Holmstedt

Ordf: Yngve Stade Led: Lars Erik Fredriksson, Anna Hultin Stigenberg, Thomas Johannesson, Pia Sandvik Wiklund, Marie Westrin Revisor: Olof Enerbäck, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 95 (95) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 50 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas på grund av karaktä- ren på företagets verksamhet.

UPPFÖLJNING

RISE har på ett effektivt sätt medverkat till att samtliga industriforskningsinstitut i grup- pen ombildats till aktiebolag. Företaget har på ett bra sätt utövat aktiv ägarstyrning.

Företaget har genomfört en omstrukturering mot färre, större och mer internationellt slagkraftiga institut vilket resulterat i fyra industriforskningskoncerner. RISE är delägare i tre av dessa och helägare i ett. RISE har på ett aktivt sätt deltagit i processen att inte- grera SP i koncernen. Bolagets viktigaste uppgifter under 2011 har varit att aktivt arbeta med bolagsstyrningsfrågor, utveckla ekonomiska mål, effektuppföljning samt utveckla riktlinjer för SK-medlen.

RISE har på ett medvetet och aktivt sätt arbetat med de strategiskt viktiga framtidsfrå- gorna bolagsstyrning, fördelning och uppfölj- ning av beviljade SK-medel samt ökad kund- nytta genom att möta och leva upp till indu- strins behov av industrirelevant forskning. Genom att främja industrirelevant forskning och utveckling har företaget bidragit till ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	1 554	1 456
Övriga intäkter	9	9
Kostnader	–1 529	–1 399
Resultat från andelar i intresseföretag	8	11
Rörelseresultat	42	77
Finansiella intäkter	14	3
Finansiella kostnader	–2	–4
Resultat före skatt	54	76
Skatt	–16	–18
Nettoresultat	38	58
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	40	57
Minoritetsintressen	–2	1

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	446	404
Räntebärande anläggningstillgångar	1	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	481	433
Räntebärande omsättningstillgångar	442	449
Totala tillgångar	1 370	1 287
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	740	699
Minoritetens andel av eget kapital	42	44
Summa eget kapital	782	743
Ej räntebärande avsättningar	34	34
Ej räntebärande kortfristiga skulder	554	510
Totala skulder och eget kapital	1 370	1 287

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	82	116
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–89	–48
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	4,9	8,1
Rsyss (genomsnitt), %	6,9	10,6
Soliditet, %	57	57,7

ÖVRIGT	2011	2010
Anslag från staten, mnkr	468	468
Investeringar, mnkr	0	0,1
Av- och nedskrivningar, mnkr	54	53
Antal anställda i medeltal	1 379	1 285
Sjukfrånvaro, %	1,9	1,7

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

RISE-GRUPPENS OMSÄTTNING 2011, %

Anställda

Styrelse

Statens ägarandel 100%

Näringsliv 58%

Kompetens- och struktur-

utvecklingsmedel 18%

Forskningsanslag tagna i konkurrens 24%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

SAMHALL AKTIEBOLAG • org nr 556448-1397 • www.samhall.se

Riksdagen beslutade 1992 att den då- varande stiftelsen Samhall skulle om- bildas till aktiebolag. Samhalls upp- drag är att, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera varor och tjänster och genom detta ska- pa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsned- sättning som medför nedsatt arbetsför- måga. Med ett starkt individperspektiv som förenas med en lönsam affärs- struktur ska Samhall erbjuda ett varie- rat utbud av arbetsuppgifter. På så sätt kan företaget bryta utanförskap och bidra till ett hållbart samhälle.

VERKSAMHET

Samhall är idag ledande i Sverige när det gäller utveckling genom arbete för personer med funktionsnedsättning. Företaget har cirka 20 000 anställda på cirka 250 orter i Sverige. Samhall levererar varor och tjänster till kunder inom ett flertal industri- och tjänstebranscher såsom industriproduktion inom bland annat trä, elektronik, kablage och förpackning samt servicetjänster inom bland annat städ- och fastighetsservice. Produktionen sker i egen regi eller hos kund.

EKONOMI

Omsättningen inklusive merkostnadsersätt- ning var 6 957 (6 869) mnkr, varav netto- omsättningen uppgick till 2 456 (2 390) mnkr och merkostnadsersättningen uppgick till 4 405 (4 405) mnkr. Avkastningen på eget kapital var 9 (12) procent och solidite- ten 47 (46) procent. Rörelseresultatet upp- gick till 60 (129) mnkr, försämringen med 69 mnkr beror främst på ett ökat antal anställda och därmed högre lönekostnader.

MÅL

Målen för Samhall för år 2011 var:

–Minst 24,4 miljoner timmar av meningsfullt och utvecklande arbete ska erbjudas perso- ner med funktionsnedsättning.

–Minst 40 procent av de personer som rekryteras ska komma från prioriterade grupper (personer med psykiskt funktions- hinder, personer med utvecklingsstörning eller neurologiskt funktionshinder och personer med mer än ett funktionshinder).

–Minst 6 procent av de anställda med funk- tionsnedsättning ska lämna företaget för arbete hos annan arbetsgivare.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Erik Strand

VD: Monica Lingegård

Ordf: Erik Strand Led: Bertil Carlsén, Helen Fasth Gillstedt, Kenneth Johansson, Hans Kilsved, Maria Nilsson, Michael Thorén, Gunnel Tolfes (Helen Fasth Gillstedt och Hans Kilsved valdes vid årsstämman 2012 då Eva-Lotta Kraft och Anna Rolén avgick) Arb rep: Hans Abrahamsson, Ann-Christin Andersson Arb suppl: Björn-Ove Jönsson, Yvonne Kvarnström, Pia Litbo, Kerstin Mjönes Revisorer: Peter Ekberg, Deloitte och Anders Herjevik, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 125 (125) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy finns ej. Aktierna medför inte rätt till utdelning. Uppkommer vinst ska vinstmedlen balanseras i ny räkning för främjande av företagets fortsatta verksamhet.

UPPFÖLJNING

För 2011 infriade Samhall samtliga ägarmål utom det höjda målet för övergångarna. Antalet arbetstimmar var 24,6 (24,4) miljoner. Rekryte- ringen från prioriterade grupper var 40 (41) procent. Av de anställda med funktionsnedsätt- ning lämnade 5,7 (5,4) procent företaget för annat arbete. Under senare år har Samhall alltmer lyft fram rekryteringen som en integre- rad del i affärsutvecklingen. Det innebär att Samhall inte bara kan erbjuda sina kunder olika servicelösningar utan även en möjlighet att rekrytera kompetent personal. Det operativa miljömålet som prioriterats är att minska koldi- oxidutsläpp från bilarna som används inom Samhall. Det är den del av Samhalls vagnpark där minskningen är tydligt styrbar genom att öka andelen miljöklassade bilar med miljövän- ligt bränsle. Under 2011 minskade koldioxidut- släppen från produktionsbilar med 2 procent men målet på en minskning med 5 procent nåddes inte eftersom många valde att tanka med bensin. Åtgärdsprogram är på plats för att förbättra måluppfyllelsen under 2012.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	6 957	6 869
Övriga intäkter	95	73
Kostnader	–6 897	–6 740
Rörelseresultat	60	129
Finansiella intäkter	89	38
Finansiella kostnader	–6	–11
Resultat före skatt	143	156
Bokslutsdispositioner	–17	0
Skatt	0	0
Nettoresultat	126	156
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	126	156
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	110	107
Ej räntebärande omsättningstillgångar	650	635
Räntebärande omsättningstillgångar	2 489	2 275
Totala tillgångar	3 249	3 017
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	1 513	1 387
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 513	1 387
Obeskattade reserver	17	0
Ej räntebärande avsättningar	18	13
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 701	1 617
Totala skulder och eget kapital	3 249	3 017

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	238	15
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–24	–22
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	8,7	11,9
Soliditet, %	47,0	46,0
Rekrytering från prioriterade grupper, %	40,0	41,0
Antal anställda med arbetshandikapp	18 641	18 414
Övergångar, antal	1 039	982
Övergångar, %	5,7	5,4
Arbetstimmar, tusental	24 561	24 410

ÖVRIGT	2011	2010
Anslag från staten, mnkr	4 405	4 405
Bruttoinvesteringar, mnkr	40	25
Av- och nedskrivningar, mnkr	28	29
Totalt antal anställda	19 997	19 787
Sjukfrånvaro, %	12,0	11,1

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	ANDEL ÖVERGÅNGAR, %
	Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse	6			Mål
Statens ägarandel 100%									Mål
Statens ägarandel 100%									Utfall
			33		38	4			Utfall
			33		38	4
	55	45	67		63
					63	2


						0	2009	2010	2011
						2008	2009	2010	2011

68	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

SAS AB bildades 1946 då de natio- nella flygbolagen i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verk- samhet i form av ett konsortium. Detta blev grunden för det skandinaviska luftfartspolitiska samarbetet. För att SAS skulle kunna verka under samma förutsättningar som övriga flygbolag på den internationella marknaden föränd- rades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella företagen byttes ut mot aktier i ett nytt och samlat moderbolag,

SAS. Svenska staten är efter detta ägare till 21,4 procent av aktierna i SAS.

VERKSAMHET

SAS är Nordens största flygbolag och har som verksamhetsmål att erbjuda flygtransporter och därtill relaterade tjänster till den nordiska hemmamarknaden. SAS-koncernen omfattar tre flygbolag Scandinavian Airlines, Widerøe, Blue1 samt SAS Cargo. Företaget har en stark marknadsposition om 40–60 procent i de skandinaviska länderna. SAS är börsnoterat i

Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Flygmarkna- den präglades under 2011 av eskalerande hård konkurrens och samtidigt en allt svagare konjunkturutveckling och fortsatt höga bränsle- priser. Överkapacitet och lägre kabinfaktorer för många flygbolag i Europa under året tillsam- mans med svagare konjunktur medförde att yieldpressen ökade mot slutet av året. Trots ökad marknadskapacitet lyckades SAS behålla sina marknadsandelar på viktiga marknader, ha en god tillväxt, en rekordbeläggning i kabinen under sommaren samt den högsta kundnöjdhe- ten på elva år. För tredje året i rad utsågs

Scandinavian Airlines till Europas punktligaste flygbolag 2011.

EKONOMI

Omsättningen ökade med 0,8 procent till 41 412 (41 070) mnkr, framför allt till följd av kapacitetsökningar om 6,8 procent. Rörel-

seresultatet (EBITDAR) före engångskostnader blev 4 089 (3 858) mnkr. Årets resultat före skatt och engångskostnader blev 94 (–444) mnkr och årets resultat blev –1 687 (–2 218) mnkr. Resultatet per aktie blev –5,13 (–7,79) kronor. Spanairs styrelsebeslut om att ansöka om konkurs den 27 januari 2012 medförde att SAS gjorde en nedskrivning om 1,7 mdkr som därmed påverkade 2011 års resultat negativt.

MÅL

SAS-koncernens lönsamhetsmål är en EBT- marginal före engångsposter på 7 procent.

Den finansiella beredskapen ska överstiga 20

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Fritz H. Schur VD: Rickard Gustafson

Ordf: Fritz H. Schur Led: Monica Caneman, Jens Erik Christensen, Dag Mejdell, Gry Mølleskog, Timo Peltola, Jacob Wallenberg Arb rep: Elisabeth Goffeng, Ulla Gröntvedt, Anna-Lena Gustafsson Revisor: Jan Palmqvist, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 585 (585) tkr, till förste vice ordförande 390 (390) tkr och till andre vice ordförande 345 (345) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 295 (295) tkr.

procent av omsättningen, den justerade soliditeten ska överstiga 35 procent och den justerade skuldsättningen vara lägre än 1,0.

SAS totala utsläpp ska minska med 20 pro- cent fram till 2015 jämfört med 2005.

UTDELNINGSPOLICY

SAS-koncernens årliga utdelning fastställs med beaktande av koncernens resultat, finansiella ställning, kapitalbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdel- ningen ska över en konjunkturcykel ligga i nivån 30–40 procent av koncernens resultat efter schablonskatt. Vid negativa resultat ges som regel ingen utdelning för att säkerställa koncernens finansiella position.

UPPFÖLJNING

SAS-koncernens EBT-marginal före engångs- poster var 0,2 procent och föreslagen utdel- ning 0 kronor. Den finansiella beredskapen uppgick till 21 procent vilket var bättre än målsättningen medan den justerade solidite- ten och justerade skuldsättningen uppgick till 26 procent respektive 1,33 ggr vilket var sämre än målsättningen.

SAS har planenligt genomfört det kost- nadsprogram som presenterades i februari

2009 i samband med strategin Core SAS. I september 2011 lanserade SAS sin nya strategi 4Excellence med målsättningen att under 2015 uppnå excellens inom 4 kärnom- råden – Commercial, Sales, Operational och People Excellence och sänka enhetskostna- den med 3–5 procent per år. För att möta det tuffa marknadsläget har genomförandet av strategin accelererats och totalt kommer 5 mdkr i intäkts- och kostnadsåtgärder att genomföras under 2012–2013.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.sasgroup.net • org nr 556606-8499 • SAS AB

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011		2010
Intäkter	41	412	41	070
Personalkostnader	–13 092		–13 894
Övriga rörelsekostnader	–23 741		–25 115
Leasingkostnader flygplan	–1 560		–1 815
Av- och nedskrivningar	–2 413		–1 885
Resultat från andelar i intresseföretag		28		12
Resultat vid försäljning av akier i dotter-
och intresseföretag		0		–73
Resultat vid försäljning av flygplan och
byggnader		12	–239
Rörelseresultat		646	–1 939
Finansiella intäkter		224		174
Finansiella kostnader	–1 030		–1 041
Resultat från andra värdepappersinnehav	–1 469		–263
Resultat före skatt	–1 629		–3 069
Skatt		–58		851
Nettoresultat	–1 687		–2 218

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Summa anläggningstillgångar	29 883	30 591
Summa omsättningstillgångar	9 302	11 234
Totala tillgångar	39 185	41 825
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	12 433	14 438
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	12 433	14 438
Långfristiga skulder	13 889	13 932
Kortfristiga skulder	12 863	13 455
Totala skulder och eget kapital	39 185	41 825

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–482	–155
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1 524	–1	796
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	763	2	819

NYCKELTAL	2011	2010
CFROI, %	17	6,1
Soliditet, % (justerad)	26	28
Justerad skuldsättningsgrad	1,33	0,89
Yield, kr	1,12	1,16
Enhetskostnad, SEK	0,86	0,95
Kabinfaktor, %	74,9	75,6

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	2 041	2 493
Av- och nedskrivningar, mnkr	2 413	1 885
Antal anställda i medeltal	15 142	15 559

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor	KURSUTVECKLING JANUARI 2011–MARS 2012
			Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse			150	OMX Stockholm Benchmark GI	SAS
											OMX Stockholm Benchmark GI	SAS

	Statens ägarandel 21,4%				11				125


	Danska staten 14,3%	62		38		29			100
	Danska staten 14,3%			38		29			75
	Norska staten 14,3%				89	71			50
	Knut och Alice Wallenbergs				89	71			50
	Knut och Alice Wallenbergs								25
	Stiftelse 7,6%								25
	Stiftelse 7,6%								0

Övriga ägare 42,4%

08-01-01

09-01-01

10-01-01

11-01-01

12-03-01

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

SBAB BANK AB (PUBL) • org nr 556253-7513 • www.sbab.se

Efter att i slutet av 2010 ha erhållit till- stånd att bedriva bankrörelse omvandla- des SBAB i mars 2011 till bank och bytte i samband med det namn till SBAB Bank AB (publ). Bolaget tog därmed ett viktigt steg i sin utveckling från renodlat bolåne- institut till bank.

VERKSAMHET

SBAB Banks affärsmodell bygger på distribu- tion av bolån via Internet och telefon samt kreditgivning till företag och bostadsrättsför- eningar samt att ta emot inlåning från konsu- menter, företag och bostadsrättsföreningar. SBAB Banks marknadsandel på den totala bolånemarknaden för 2011 minskade till 9,1 (9,6) procent. Efter att i slutet av 2010 ha erhållit tillstånd att bedriva bankrörelse omvandlades SBAB i mars 2011 till bank och bytte i samband med det namn till SBAB Bank AB (publ). Bolaget tog därmed ett viktigt steg i sin utveckling från renodlat bolåneinstitut till bank. SBAB Bank kommer genom denna utveckling att kunna erbjuda sina kunder ett bredare utbud av bankproduk- ter och tjänster i stället för att enbart förknip- pas med boendefinansiering.

EKONOMI

SBAB Banks rörelseresultat minskade under 2011 jämfört med föregående år och uppgick till 464 (785) mnkr. Minskningen förklaras främst av att nettoresultat av finansiella poster har utvecklats negativt och av ökade omkostnader. Ett lägre räntenetto påverkade även i negativ riktning. Kreditförlusterna var fortsatt låga. Omkostnaderna uppgick till 707 (604) mnkr. Kostnadsökningen är hänförlig till ökade personalkostnader samt kostnader som har att göra med SBAB Banks arbete med att bredda verksamheten. SBAB Banks totala utlåning låg på 248 (249) mdkr. SBAB Banks inlåningsvolym ökade och uppgick till 8,8 (6,1) mdkr. Kapitaltäckningsgraden, beräknad med tillämpning av övergångsregler, var 10,7 (10,2) procent och primärkapitalre- lationen, beräknad med tillämpning av över- gångsregler, var 8,9 (8,7) procent. Avkastning på eget kapital för innevarande år uppgick till 4,2 (7,5) procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Arne Liljedahl

VD: Carl-Viggo Östlund

Ordf: Arne Liljedahl Led: Per-Anders Fasth, Jakob Grinbaum, Hanna Lagercrantz, Helena Levander, Ebba Lindsö, Karin Moberg, Christer Åberg (Ebba Lindsö och Christer Åberg valdes vid årsstämman 2012. Lena Smeby-Udesen avgick i okt 2011)Arb rep: Anna Christenson, Anders Heder Revisor: Catarina Ericsson, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 350 (261) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 175 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

MÅL

SBAB Banks ekonomiska mål är att avkast- ningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 5 procentenheter, över en konjunktur- cykel.

UTDELNINGSPOLICY

Den av ägaren fastställda principen om utdelning är att en tredjedel av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägaren.

UPPFÖLJNING

SBAB Banks avkastning uttryckt som ett genomsnitt under femårsperioden 2007– 2011 uppgick till 7,1 procent. För motsva- rande period uppgick ägarens avkastningsmål till 8,0 procent.

SBAB Bank har integrerat Corporate Responsibility (CR) i företagets affärsplan. En CR-strategi är fastställd i företagsledningen och en CR-policy är beslutad i styrelsen. SBAB Banks fortsatta arbete med CR kommer att fokusera på kommunikation och utbild- ning i CR-frågor inom organisationen samt kunddialogen.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Räntenetto	1 618	1 762
Övriga rörelseintäkter	–439	–333
Summa rörelseintäkter	1 179	1 429
Summa kostnader före kreditförluster	–707	–604
Kreditförluster, netto	–8	–40
Rörelseresultat	464	785
Skatt	–123	–208
Nettoresultat	341	577

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Utlåningsportfölj	248 150	249 103
Övriga tillgångar	91 600	67 822
Totala tillgångar	339 750	316 925
Eget kapital och skulder
Emitterade värdepapper m m	276 678	261 962
Övriga skulder	48 455	41 441
Efterställda skulder	6 233	5 508
Eget kapital inkl minoritetsintressen	8 384	8 014
Totala skulder och eget kapital	339 750	316 925

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	9 513	2 125
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–34	–28
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	501	2 000

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	4,2	7,5
Utlåning, mnkr	248 100	249 103
Primärkapitalrelation, %	8,9	8,7
Kapitaltäckningsgrad, %	10,7	10,2
Soliditet, %	2,5	2,5

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	34	28
Av- och nedskrivningar, mnkr	27	26
Antal anställda i medeltal	419	431
Sjukfrånvaro, %	2,5	2,5

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
			Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse
	Statens ägarandel 100%	43		64	36	50		50
	Statens ägarandel 100%


		57

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
10		Mål
8		Mål
8		Utfall
6
4
2
0	2010	2011
2009	2010	2011

70	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.sek.se • org nr 556084-0315 • AKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT

Aktiebolaget Svensk Exportkredit, SEK, bildades av staten och affärsbankerna 1962 i syfte att ge den svenska indu- strin bättre tillgång till långfristig fi- nansiering och öka dess konkurrens- kraft. Sedan 2003 är staten ensam ägare till SEK. SEK:s huvuduppgift är att på kommersiella grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. SEK fungerar som ett oberoende kreditmarknadsbolag.

VERKSAMHET

SEK är en oberoende och marknadskomplet- terande nischaktör som samarbetar med finansiella aktörer världen över för att säker- ställa att de svenska exportföretagen får den allra bästa finansiella uppbackningen för sina internationella affärer. SEK är en av Nordens största upplånare på de internationella kapi- talmarknaderna och de svenska exportföreta- gen erbjuds finansiering för sina internatio- nella affärer via direktfinansiering eller slut- kundsfinansiering. På uppdrag av svenska staten administrerar SEK även det svenska systemet för statsstödda exportkrediter till fast ränta (CIRR-krediter i S-systemet).

EKONOMI

Räntenettot uppgick till 1 870,8 (1 898,5) mnkr, en minskning med 1,5 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 1 889,1 (3 939,7) mnkr, en minskning med 52 procent som huvudsakligen förklaras av den realiserade vinsten på 2 565 mnkr vid försäljningen av aktier i Swedbank som genomfördes under 2010. Årets resultat uppgick till 1 399,5 (2 891,7) mnkr. SEK:s rating för långfristiga skulder är AA+ från Standard & Poor’s och Aa1 från Moody’s.

MÅL

Nya ekonomiska mål beslutades vid årsstäm- man 2012. Avkastning på eget kapital ska långsiktigt motsvara riskfri ränta plus 5 procentenheter. Den riskfria räntan ska beräk- nas som genomsnittet av den tioåriga stats- obligationsräntan under de senaste 10 åren. Kärnprimärkapitalrelationen ska uppgå till 16 procent, dock lägst 12 procent.

SEK:s övergripande målsättning för att bidra till en hållbar utveckling är att på kommersiell grund säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring och samtidigt vara en drivande kraft för hållbart företagande genom dialog, samver- kan och krav.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Lars Linder-Aronsson VD: Peter Yngwe

Ordf: Lars Linder-Aronsson Led: Cecilia Ardström, Jan Belfrage, Lotta Mellström, Ulla Nilsson, Jan Roxendal, Åke Svensson, Eva Walder (Ulla Nilsson och Åke Svensson valdes vid extra bolagsstämma i juli 2011) Revisor: Jan Birgersson, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 120 (120) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till 30 procent av årets resultat. Inom ramen för policyn ska

–vid förslag till utdelning i det aktuella fallet

–hänsyn tas till mål för kapitalstrukturen, bolagets framtida kapitalbehov och eventuella investerings- och förvärvsplaner.

UPPFÖLJNING

Avkastning på eget kapital uppgick till 11,3 procent och kärnprimärkapitalrelationen till 19,6 procent. Utdelning om 420 mnkr läm- nas för 2011 vilket är enligt utdelningspolicy. SEK:s totala volym av utestående samt avta- lade, ej utbetalda krediter uppgick till 220,7 (217,9) mdkr. Av detta var 43,3 (40,6) mdkr relaterat till S-systemet, varav 34,2 (24,0) mdkr bestod av utestående lån. Ökningen av utestående lån i S-systemet beror på att SEK:s kunder har funnit CIRR-lånen kommer- siellt attraktivare när övriga upplåningsmöjlig- heter inte varit lika tillgängliga som innan den finansiella krisen. Under 2011 har SEK haft en likviditetsreserv i form av en låneram om 100 mdkr samt möjlighet att köpa stats- garantier för upplåningen upp till 250 mdkr som riksdagen och regeringen beslutade om i slutet av 2008. Denna reserv finns även kvar under 2012.

Genom att ställa krav på hållbart företa- gande vid kreditgivningen kan SEK påverka projekt och verksamheter till ökat socialt och miljömässigt hänsynstagande. Under slutet på 2011 har SEK tillsammans med Export- kreditnämnden börjat använda ett analysverk- tyg för att förbättra och förenkla klassifice- ringen av framför allt sociala risker i samband med krediter och garantier.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Räntenetto	1 871	1 898
Provisionsintäkter	12	20
Provisionskostnader	–15	–20
Nettoresultat finansiella transaktioner	523	2 498
Övriga rörelseintäkter	109	0
Summa rörelseintäkter	2 500	4 396
Personalkostnader	–283	–259
Övriga kostnader	–203	–192
Av- och nedskrivningar av materiella och
imateriella tillgångar	–14	–13
Summa rörelsekostnader	–500	–464
Kreditförluster	–111	8
Rörelseresultat	1 889	3 940
Skatt	–490	–1 048
Nettoresultat	1 399	2 892

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Summa tillgångar	319 702	339 688
Totala tillgångar	319 702	339 688
Skulder, avsättningar och eget kapital
Summa skulder och avsättningar	305 734	327 118
Summa eget kapital	13 968	12 570
Summa skulder, avsättningar och
eget kapital	319 702	339 688

KASSAFLÖDE, mnkr	2011		2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	14	310	15	522
Kassaflöde från investeringsverksamhet		139		–42
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–19	499	–24	311

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	11,0	9,9
Primärkapitalrelation, %	23,3	22,4
Kärnprimärkapitalrelation, %	19,6	18,7
Kapitaltäckningsgrad, %	23,3	22,4

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	420	2 191
Bruttoinvesteringar, mnkr	–139	42
Av- och nedskrivningar, mnkr	58	92
Antal anställda i medeltal	232	228
Sjukfrånvaro, %	2,4	2,6

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
			Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 100%				33
	Statens ägarandel 100%

		54		46	67	50		50

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
30		Mål
20		Utfall
		Utfall

10
0	neg
0	2009	2010	2011
	2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

SJ AB • org nr 556196-1599 • www.sj.se

SJ AB, som är helägt av svenska sta- ten, bildades 2001 i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog

SJ affärsverkets persontrafik på järn- väg. SJ ska vara ett modernt resetrans- portföretag, med punktlighet som fokus vad gäller leverans till kunderna.

VERKSAMHET

SJ är den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. Tågtrafiken i koncernen bedrivs främst inom moderbolaget SJ samt i dotterbolaget Stockholmståg och Norrlands- tåg. Övriga dotterbolag och intresseföretag bedriver verksamhet med nära anknytning till kärnverksamheten.

Bolaget är huvudsakligen verksamt på marknaden för interregionala och långväga resor. Företaget verkar inom två typer av trafik, kommersiell trafik och avtalstrafik (som upphandlas i konkurrens av Trafikverket eller regionala trafikhuvudmän). SJ driver båda typer av trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer, samt bil, flyg och buss.

SJ står för cirka 55 procent av den totala tågtrafiken i Sverige. SJ:s enskilt viktigaste arbete är att förbättra punktligheten.

EKONOMI

Rörelsens intäkter uppgick till 8 038 (8 627) mnkr. Nedgången i intäkter förklarades fram- för allt av att Västtrafik, Östgötatrafiken samt Upplands Lokaltrafik gick över till nya aktö- rer. Inställda och försenade tåg på grund av den stränga vintern hade också en negativ påverkan, liksom ett kraftigt ökat utbud av inrikes lågprisflyg.

Koncernens rörelseresultat uppgick till 60

(439) mnkr. Vinterproblem under det första kvartalet medförde ökade kostnader för res- tidsgaranti, ersättningstrafik, kundservice samt underhållskostnader. Under det tredje kvartalet tillkom dessutom en engångskost- nad på 150 mnkr efter förlikning i en tvist med Tåg i Bergslagen. Den underliggande intjäningen förbättrades dock under året, och rörelseresultatet under det fjärde kvartalet var ett av det bästa i SJ:s historia.

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för SJ är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital uppgående till 10 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Jan Sundling VD: Jan Olson

Ordf: Jan Sundling (valdes vid extra stämma 2011 då Jonas Iversen avgick) Led: Eivor Andersson, Lars-Olof Gustavsson, Lena Olving, Siv Svensson, Michael Thorén, Gunilla Wikman (Siv Svensson och Michael Thorén valdes 2012 då Richard Reinius avgick, Caroline Sundewall avgick 2011) Arb rep: Per Hammarqvist, Erik Johannesson, Thomas Winäs Revisorer: Lars Träff, Ernst & Young och Per Redemo, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (260) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (122) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till en tredjedel av årets vinst, då soliditetsmålet har uppnåtts. Därutöver ska extra utdelning ske om detta erfordras för att uppnå en effektiv kapitalstruk- tur.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på det egna kapitalet sjönk till

0,8 (6,7) procent. Soliditeten uppgick per den 31 december till 49,6 (48,4) procent.

Punktligheten visade en positiv utveckling, särskilt under den senare delen av året. Som helhet ökade punktligheten för fjärrtåg med 3 procentenheter till 88 procent under 2011.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	8 038	8 627
Övriga intäkter	59	90
Kostnader	–8 034	–8 270
Resultat från andelar i intresseföretag	–3	–8
Rörelseresultat	60	439
Finansiella intäkter	57	75
Finansiella kostnader	–79	–108
Resultat före skatt	38	406
Skatt	–2	–112
Nettoresultat	36	294
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	36	294

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	6 774	6 594
Räntebärande anläggningstillgångar	454	412
Ej räntebärande omsättningstillgångar	716	1 179
Räntebärande omsättningstillgångar	969	1 091
Totala tillgångar	8 913	9 276
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	4 419	4 486
Summa eget kapital	4 419	4 486
Räntebärande långfristiga skulder	1 298	2 365
Ej räntebärande långfristiga skulder	431	423
Räntebärande kortfristiga skulder	1 067	140
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 698	1 862
Totala skulder och eget kapital	8 913	9 276

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	778	787
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–504	447
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–272	–1 672

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	0,8	6,7
Rsyss (genomsnitt), %	1,7	6,2
Soliditet, %	49,6	48,4
Resande, personkilometer, miljoner	6 431	6 774
Beläggningsgrad, %	53	54
Antal resor, miljoner	31,1	37,8

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	12	90
Bruttoinvesteringar, mnkr	869	858
Av- och nedskrivningar, mnkr	616	667
Antal anställda i medeltal	4 041	4 262
Sjukfrånvaro, %	4,2	5,2

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
		Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse			12				Mål
	Statens ägarandel 100%			18				10					Utfall
		60	40		43		57	8
			40	82	43			6
				82				6
								4
								2
								0
								0
										2009	2010	2011

72 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.sosalarm.se • org nr 556159-5819 • SOS ALARM SVERIGE AB

SOS Alarm Sverige AB bildades 1972 i syfte att samordna samhällets alarme- ringsfunktioner och möjliggöra snabba och effektiva hjälpinsatser. Bolaget ägs till 50 procent av svenska staten och till 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting genom dotterbolaget SKL Företag AB.

SOS Alarms huvuduppgift är att på uppdrag av staten ansvara för SOS- tjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112.

VERKSAMHET

SOS Alarms affärsidé är att utveckla, erbjuda och utföra tjänster för ett tryggare samhälle. Genom bolagets centrala roll i samband med nödsituationer utgör SOS Alarm en viktig länk i samhällets krisberedskap. Bolaget ansvarar för nödnumret 112 inom Sverige och verk- samheten regleras i ett avtal med staten. Genom de 18 SOS-centralerna i Sverige sköter bolaget larmmottagning och åtgärds- styrning i samarbete med ambulanssjukvård, kommunal räddningstjänst, polis, sjö-, flyg-, och fjällräddning med flera. Under 2011 tog SOS Alarm emot cirka 20 miljoner anrop varav 3,5 miljoner nödsamtal.

SOS Alarm ansvarar dessutom för priorite- ring och dirigering av flertalet av landets akutambulanser samt i vissa fall för samord- ning av liggande sjuktransporter. Utöver detta erbjuder SOS Alarm även andra typer av kundanpassade säkerhets- och jourtjänster som går att kombinera med SOS-tjänsten, t.ex. trygghetsjour, mottagning och handlägg- ning av automatlarm, personlarm och jourte- leförmedling. Nödnumret 112, krisberedskap samt räddnings- och vårdtjänster står för cirka 60 procent av omsättningen och säker- hets- och larmtjänster för resterande del.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade med 1,9 procent till 838 (822) mnkr. Den relativt låga ökningen mot föregående år är hänförlig till en allmänt låg prisuppräkning samt att ersättningen för 112-tjänsten är oförändrad. Rörelseresultatet uppgick till 9,8 (4,4) mnkr. Avskrivningstiden för teknikplattformen Zenit och Rakelinveste- ringen har anpassats till varandra vilket har bidragit till att avskrivningskostnaden har minskat med cirka 5 mnkr. Finansnettot uppgick till 4,3 (1,2) mnkr och resultatet efter skatt uppgick till 9,6 (1,9) mnkr.

MÅL

SOS Alarm ska enligt avtal med staten ha en genomsnittlig svarstid på 112-anrop på 8

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Johnny Magnusson

VD: Johan Hedensiö

Ordf: Johnny Magnusson Led: Bo Anderson, Tommy Bernevång Forsberg, Lars Erik Fredriksson, Göran Gunnarsson, Maria Khorsand, Ingrid Lennerwald, Ewa Ställdal, Håkan Sörman (Lars Erik Fredriksson valdes vid årsstämman 2012 då Lotta Mellström avgick) Arb rep: Liselotte Bäckström, Rasmus Rasmussen Arb suppl: Margareta Lundén, Johan Magnusson Revisor: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 60 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

sekunder och årligen avge en rapport till Försvarsdepartementet om kvaliteten i 112-tjänsten. Avkastningen på eget kapital ska långsiktigt uppgå till 8 procent och soliditeten till 30 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska motsvara 5 procent av eget kapital. Dock ska hänsyn alltid tas till omvärlds- förändringar, bolagets verksamhetsförutsätt- ningar samt ekonomiska ställning.

UPPFÖLJNING

Den genomsnittliga svarstiden 2011 var 8,3 sekunder, vilket innebar att målet på 8 sek- under inte nåddes. Under 2011 har svarsti- derna påverkats av större personalomsättning än normalt. SOS Alarm bedriver ständigt kvalitetsarbete i syfte att förutom svarstiden förkorta den totala alarmeringstiden, samt att säkerställa att den nödställde alltid får rätt hjälp så effektivt som möjligt. Under 2012 förväntas svarstiderna understiga 8 sekunder. För andra aspekter på hur avtalet om 112-tjänsten har uppfyllts hänvisas till sepa- rat rapport.

Soliditeten uppgick till 30 procent och avkastningen på eget kapital till 6 procent. De åtgärder som vidtagits och kommer att vidtas till följd av det strategiska förändrings- arbetet förväntas leda till en varaktigt lägre kostnadsnivå och långsiktigt stärkt konkur- renskraft. På längre sikt förväntas en återgång till en resultatnivå i linje med de av ägarna uppsatta målen. För att stärka finansieringen av företagets framtida utveckling föreslås att ingen utdelning sker.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	838	822
Övriga intäkter	1	1
Kostnader	–828	–819
Rörelseresultat	10	4
Finansiella intäkter	4	2
Finansiella kostnader	0	0
Resultat före skatt	14	6
Skatt	–4	–2
Nettoresultat	10	4
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	9	2
Minoritetsintressen	1	2

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Räntebärande anläggningstillgångar	30	1
Ej räntebärande anläggningstillgångar	250	261
Ej räntebärande omsättningstillgångar	233	235
Räntebärande omsättningstillgångar	28	46
Totala tillgångar	542	543
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	164	162
Minoritetens andel av eget kapital	6	7
Summa eget kapital	170	169
Ej räntebärande avsättningar	35	33
Räntebärande långfristiga skulder	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	337	341
Totala skulder och eget kapital	542	543

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	50	89
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–79	–79
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	10	–8

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	6	1
Rsyss (genomsnitt), %	8	3
Soliditet, %	30	31
Genomsnittlig svarstid, sekunder	8,4	6,7

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	8
Bruttoinvesteringar, mnkr	49	80
Av- och nedskrivningar, mnkr	58	53
Antal anställda i medeltal	827	867
Sjukfrånvaro, %	4,5	3,6

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 50%

Sveriges Kommuner och Landsting, via SKL Företag AB 50%


KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse		8				Mål
41			42	33			6				Utfall
				33			4
	59	58		67			4
							2
							0
							0
							2009		2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AB • org nr 556537-5945 • www.specialfastigheter.se

Specialfastigheter Sverige AB bildades 1997. Bakgrunden till bildandet av Specialfastigheter var att skilja den statliga fastighetsförvaltningen från brukandet av lokaler och mark. Dessutom skulle en rättvisande bild ges av mark- och lokalkostnaderna i statsbudgeten, både när det gäller fastighetsförvaltningens resultat- och balansräkningar och de brukande myn- digheternas eller uppdragsgivarnas kostnader. Fastighetsförvaltningen skulle vidare bedrivas med ett mark- nadsmässigt avkastningskrav.

VERKSAMHET

Specialfastigheter äger fastigheter byggda för speciella ändamål, till exempel kriminalvårds-, domstols- och polisfastigheter samt ungdoms- vårdshem. Fastigheterna är anpassade till hyresgästen och ska långsiktigt stötta hyres- gästernas verksamhet. Verksamheten bedrivs över hela Sverige. De tre största hyresgästerna är Kriminalvården, Rikspolisstyrelsen och Statens Institutionsstyrelse. Inför kommande år ökar bolaget sitt fokus på fastigheter med höga säkerhetskrav. Ett av de största pågående projekten är säkerhetspolisens nya huvudkon- tor i Solna.

EKONOMI

Specialfastigheters nettoomsättning ökade till 1 704 (1 686) mnkr, varav hyresintäkterna utgjorde 1 592 (1 553) mnkr. Driftsöverskot- tet minskade något till 1 300 (1 309) mnkr. Försämringen är huvudsakligen hänförlig till ökade kostnader i fastighetsdrift. Detta beror på omförhandlade kontrakt där Specialfastig- heter har övertagit kostnader och ansvar för drift, vilket initialt medför lägre driftöverskott. Årets resultat minskade till 686 (804) mnkr, främst beroende på negativ värdeförändring av derivatinstrument –108 (88) mnkr. Mark- nadsvärdet för förvaltningsfastigheter uppgick vid årets slut till 17 230 (16 171) mnkr. Den orealiserade värdeförändringen blev 192 (77) mnkr. Bruttoinvesteringar inklusive fastig- hetsförvärv uppgick till 901 (852) mnkr.

MÅL

Målet är att Specialfastigheter ska generera en avkastning på genomsnittligt eget kapital som över en konjunkturcykel ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 2,5 procentenheter, det vill säga 4,8 procent för 2011. Bolagets soliditet bör uppgå till mellan 25–35 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Sven Landelius

VD: Peter Karlström

Ordf: Sven Landelius Led: Christel Armstrong-Darvik, Jan Berg, Kristina Ekengren, Nina Linander, Per Håkan Westin, Birgitta Böhlin (Kristina Ekengren valdes vid årsstämman 2012, Marianne Förander avgick tidigare under 2012) Arb rep: Lena Nibell, Björn Sundström, Roger Törngren Revisor: Under upphandling

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 95 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Koncernens utdelning bör vara 50 procent av årets resultat efter skatt, efter återläggning av årets värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. Vid beslut om utdelning tas hänsyn till koncernens ekonomiska ställning.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på eget kapital var 13,5 (17,4) procent, vilket överstiger målet på 4,8 pro- cent. För 2011 föreslås utdelningen uppgå till 17 (263) mnkr samt en återbetalning till aktieägaren på 295 (77) mnkr, vilket sam- mantaget följer policy. Soliditeten uppgick till 31,8 (31,2) procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Hyres- och förvaltningsintäkter	1 592	1 553
Övriga intäkter	112	133
Driftskostnader	–404	–377
Summa driftsöverskott	1 300	1 309
Övriga rörelsekostnader	–51	–52
Fastighetsförsäljningar	–2	11
Värdeförändringar	192	77
Rörelseresultat	1 439	1 345
Finansnetto	–503	–243
Resultat före skatt	936	1 102
Skatt	–250	–298
Nettoresultat	686	804

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	17 368	16 477
Ej räntebärande omsättningstillgångar	141	119
Räntebärande omsättningstillgångar	154	295
Totala tillgångar	17 663	16 891
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	5 612	5 266
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	5 612	5 266
Räntebärande långfristiga skulder	5 556	5 755
Ej räntebärande långfristiga skulder	1 950	1 848
Räntebärande kortfristiga skulder	3 717	3 266
Ej räntebärande kortfristiga skulder	828	756
Totala skulder och eget kapital	17 663	16 891

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	869	1 153
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–857	–844
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–145	–236

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	13,5	17,4
Rt (genomsnitt), %	8,8	9,2
Soliditet, %	31,8	31,2
Lokalarea, tkvm	1 120	1 120
Marknadsvärde fastigheter, mnkr	17 230	16 171

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	312	340
Bruttoinvesteringar, mnkr	901	852
Av- och nedskrivningar, mnkr	2	1
Antal anställda i medeltal	111	106
Sjukfrånvaro, %	2,1	1,7

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor			AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		20		Mål
Statens ägarandel 100%						Mål
Statens ägarandel 100%	14			15		Utfall
21	14			15		Utfall
21
79	86	43	57	10
79	86			5
				5
				0	2010	2011
				2009	2010	2011

74	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.ssc.se • org nr 556166-5836 • SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET

Svenska rymdaktiebolaget, SSC, bedri- ver rymdverksamhet med kommersiell inriktning, svarar för driften av Esrange Space Center samt utövar annan med detta förenlig verksamhet. Företaget arbetar med utveckling, tester, upp- sändning och drift av rymd- och flyg- system. Bolaget bildades 1972.

VERKSAMHET

SSC utvecklar, sänder upp och handhar driften av rymdsystem. Bolagets verksamhet bedrivs genom fyra operativa divisioner: Satellite Management Systems (SaMS), Science Services, Aerospace Services och Airborne Systems. Divisionen Space Systems såldes den 30 juni 2011 till det tyska rymd- företaget OHB Systems. SSC äger också 100 procent i Universal Space Network Inc. (USN), LSE Space Engineering & Operations AG (LSE), ECAPS AB, SSC Chile SA och NanoSpace AB. USN tillhandahåller marksta- tionstjänster för satelliter på framför allt den amerikanska marknaden. LSE tillhandahåller konsulttjänster inom områdena satellitkontroll och satellitmarkstationer. ECAPS AB utveck- lar och tillverkar miljövänliga framdrivnings- system i första hand avsedda för rymdtillämp- ningar. SSC Chile SA driver en satellitstation norr om Santiago. NanoSpace AB bedriver utveckling inom området mikroelektromeka- niska system för rymdtillämpningar. ECAPS AB samt NanoSpace AB har under året leve- rerat sina första kommersiella affärer.

EKONOMI

SSC:s nettoomsättning uppgick till 856 (934) mnkr, en minskning med 8 procent från föregående år. Förändringen beror främst på avyttring av divisionen Space Systems samt oregelbundenhet i koncernens projekt- verksamhet. Koncernens resultat före skatt uppgick till –112 (34) mnkr. Årets resultat efter skatt uppgick till –122 (62) mnkr. Resultatet har belastats med nedskrivnings- behov i utländska dotterbolag i USA och Chile om totalt 92 mnkr. Resultatet har påverkats positivt av upplösning av omstruk- tureringsreserv på 29 mnkr. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till –24,2 (11,2) pro- cent. Soliditeten uppgick till 45 (48) procent. Styrelsen föreslår en utdelning på 0 kronor per aktie för år 2011.

MÅL

SSC ska över en konjunkturcykel avkasta 10 procent på eget kapital.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Hans Karlander

VD: Stefan Gardefjord

Ordf: Hans Karlander Led: Fredrik Brunell, Åsa Hedin, Hanna Lagercrantz, Lars Leijonborg, Per-Erik Mohlin, Fredrik Wilhelmsson (Fredrik Brunell och Åsa Hedin valdes vid årsstämman 2012 då Carl-Johan Blomberg och Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist avgick) Arb rep: Maria Hjerpe, Britt-Marie Åslund Arb suppl: Anders Andersson, Aurélie Domargård Revisor: Stefan Holmström, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 180 (160) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 90 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt av bolagsstämman beslutad utdelnings- policy ska SSC långsiktigt dela ut 30–50 procent av nettovinsten.

UPPFÖLJNING

SSC har 2011 inte uppnått sitt avkastnings- mål och ger ingen utdelning. Projektförse- ningar och nedskrivningar i utländska dot- terbolag har påverkat i negativ riktning. Bolaget har de senaste åren investerat i nya affärsområden men kassaflödet från dessa motsvarar ännu inte overhead och avskriv- ningar. En misslyckad satellituppskjutning och försening på vissa missioner har påver- kat divisionen SaMS negativt. NanoSpace AB och ECAPS AB är två utvecklingsprojekt som båda har stor potential men ECAPS går fortfarande med förlust. SSC har till stor del fått ny ledning. En ny styrelseordförande valdes 2011 och ny VD och CFO kom under våren 2012. Den ekonomiska rapporteringen har förbättrats avsevärt det senaste halvåret och bolaget har initierat ett stort besparings- program. Trots detta väntas 2012 bli fortsatt utmanande, dock tror bolaget på svarta siffror.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	856	934
Övriga intäkter	26	31
Kostnader	–994	–1 144
Rörelseresultat	–112	–179
Resultat från andelar i intresseföretag	0	1
Finansiella intäkter	4	231
Finansiella kostnader	–5	–19
Resultat före skatt	–112	34
Skatt	–10	28
Nettoresultat	–123	62
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–123	62
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	499	629
Räntebärande anläggningstillgångar	0	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	245	259
Räntebärande omsättningstillgångar	221	322
Totala tillgångar	965	1 210
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	436	575
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	436	575
Ej räntebärande långfristiga skulder	45	141
Räntebärande långfristiga skulder	128	135
Räntebärande kortfristiga skulder	41	24
Ej räntebärande kortfristiga skulder	315	335
Totala skulder och eget kapital	965	1 210

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	14	–1
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–117	209
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–2	–107

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	11,3
Rt (genomsnitt), %	neg	4,4
Rsyss (genomsnitt), %	neg	6,8
Soliditet, %	45,2	47,5

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	10
Nettoinvesteringar, mnkr	117	–210
Av- och nedskrivningar, mnkr	156	119
Antal anställda i medeltal	622	656
Sjukfrånvaro, %	2,1	0,9

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
			Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		30							Mål
		24		18	29			20							Utfall
		24		18	29			20
		76		82	71			10
								0			neg			neg
								0		2009		2010	2011
										2009		2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO • org nr 556329-2977 • www.sbo.se

Statens Bostadsomvandling AB, Sbo, har ett samhällsuppdrag att stödja kommuner med övertalighet i bostads- beståndet att uppnå bättre balans på bostadsmarknaden i orter där befolk- ningen och efterfrågan på bostäder i allmänhet minskar (och förändras i sin struktur). Syftet med bolagets verksam- het är att ta hand om vakanta bostäder i det kommunala fastighetsbeståndet och på kommersiella villkor omvandla dem för annan användning.

VERKSAMHET

Bolaget ska praktiskt medverka till att bostadsmarknaden kommer i balans på orter med vikande befolkning. Verksamheten innebär att bolaget av kommunen eller det kommunala bostadsbolaget köper bostäder som står tomma för att sedan omvandla dem till annan verksamhet. De övertaliga lägenhe- terna ska i första hand omvandlas för att tillgodose ett långsiktigt och efterfrågat behov på orten. När bostadsmarknaden är i balans ska fastigheterna säljas till kommunen eller annan lämplig ägare. I sista hand ska bostä- derna avvecklas genom miljömässig rivning.

Bolagets verksamhetsutveckling har under 2011 till stor del inriktats på att tillsammans med den aktiva kommunen tillgodose efterfrå- gan på tillgänglighetsanpassade bostäder.

Idag äger bolaget fastigheter på 20 orter i 16 kommuner. Bolagets fastighetsbestånd kan delas upp i tre kategorier, färdigställda fastig- heter i förvaltning (cirka 466 lägenheter), pågående ombyggnationer (cirka 165 lägen- heter) och projekt under planering (cirka 75 lägenheter).

EKONOMI

Bolaget har ökat hyresintäkterna till 21,8

(17,1) mnkr samtidigt som uthyrningsgraden har ökat till 93 (89) procent. Årets resultat uppgår till 3,9 (–2,7) mnkr, resultatet påver- kades av nedskrivningar med –9,5 (–15,1) mnkr. Kassaflödet har förändrats från 8,6 mnkr till –3,4 mnkr samtidigt som fastig- hetsinvesteringarna är i paritet med föregå- ende år, 63,5 (63,6) mnkr.

MÅL

Regeringens bostadspolitiska mål är bland annat långsiktigt väl fungerande bostadsmark- nader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Rolf Åbjörnsson

VD: Ann Eriksson

Ordf: Rolf Åbjörnsson Led: Sophie Ahlstrand, Cathrine Holgersson, Brita Saxton, Björn Sundström (Sophie Ahlstrand valdes vid årsstämman 2012 då Andreas Giaever avgick) Revisor: Lars Magnusson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 68 (68) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 34 (34) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag att stödja kommuner med övertalighet i bostads- beståndet och medverkar därmed till att bostadsmarknaden kommer i balans i kommu- ner med vikande befolkning. Det ekonomiska målet för hela koncernen är att minst 37 procent av de samlade projektkostnaderna ska ha återvunnits då projekten avslutas. Detta mål bryts ner till styrning för alla fastighetsin- vesteringar och mäts varje kvartal. Målet för samhällsuppdraget mäts genom antalet lägen- heter som genom bolaget får ny användning, men också konsekvenserna av detta i form av de flyttkedjor som uppstår när lägenheter omvandlas. Kundnöjdhet är en annan aspekt av samhällsnyttan och följs upp genom årliga enkäter till kommuner och hyresgäster. Bola- gets miljömål är att halvera energikostnaderna för de förvärvade fastigheterna.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy finns inte då företaget saknar utdelningskrav.

UPPFÖLJNING

Det ekonomiska målet tillgodoses, balansräk- ningen för 2011 överstiger ursprungligt kapital som tillförts bolaget. Sedan Statens Bostads- omvandling bildades 2004 har cirka 630 tomma lägenheter undgått rivning. Uppfölj- ningar som gjorts visar att cirka hälften av de som flyttar in i bostäder som anpassats för äldre flyttar från egnahem och det bidrar därmed till att fler småhus kommit ut på marknaden.

Kommunerna minskar samtidigt kostnaderna för bostadsanpassningar och kostnaderna för den sociala servicen kan hållas nere genom minskat resande.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	22	17
Övriga intäkter	0	1
Kostnader	–34	–38
Rörelseresultat	–12	–20
Finansiella intäkter	21	21
Finansiella kostnader	0	0
Resultat före skatt	9	1
Skatt	–5	–4
Nettoresultat	4	–3
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	4	–3
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	177	140
Ej räntebärande omsättningstillgångar	10	11
Räntebärande omsättningstillgångar	388	434
Totala tillgångar	575	585
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	556	552
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	556	552
Ej räntebärande kortfristiga skulder	19	33
Totala skulder och eget kapital	575	585

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	17	13
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–21	–4
NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	0,7	neg
Rt (genomsnitt), %	1,5	0,2
Rsyss (genomsnitt), %	1,6	0,3
Soliditet, %	96,7	94,3
ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	64	64
Av- och nedskrivningar, mnkr	12	17
Antal anställda i medeltal	9	8

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

FLYTTKEDJOR – uppföljning av inﬂyttning till ett trygghetsboende, %

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

Bostadsrätt 17 (7)%

Hyresrätt 35 (42)%

Egnahem 36 (33)%

Annan kommun 6 (8)%

Ingen uppgift 6 (10)%

76 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.sveaskog.se • org nr 556558-0031 • SVEASKOG AB

Sveaskog AB har sitt ursprung i Domänverket som bolagiserades 1992. Sveaskog är idag Sveriges största skogs- ägare och förvaltar totalt 4,3 miljoner hektar mark. Bolagets förtydligade upp- drag pekar på att Sveaskog ska vara en oberoende aktör på virkesmarknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk. Verksamheten ska drivas på affärsmässig grund och generera en marknadsmässig avkastning.

VERKSAMHET

Sveaskog förvaltar 3,3 miljoner hektar pro- duktiv skogsmark, vilket utgör 15 procent av Sveriges skogsmark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngd- punkt i norra Sverige. Skogen är viktig som råvara för skogsindustrin och skapar syssel- sättning och rekreationsmöjligheter. Bolaget säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle till sina kunder. Bolaget bedriver ett långsiktigt hållbart skogsbruk där man bland annat avsätter 20 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal och etablerar totalt 36 ekoparker. Det pågår också ett markförsäljningsprogram där bola- get säljer skogsmark till enskilda för att bidra till tillköps- och omarronderingsmöjligheter, särskilt i glesbygd. Riksdagen beslutade vidare att Sveaskogs uppdrag att tillhanda- hålla ersättningsmark till staten skulle upp- höra men att en överföring av högst 100 000 hektar produktiv skogsmark skulle ske till staten för att användas som ersättningsmark.

EKONOMI

Nettoomsättning för 2011 uppgick till 6 724 (6 951) mnkr. Bolagets omsättning minskade med 3 procent som en följd av lägre leverans- volymer. Det operativa rörelseresultatet mins- kade till 1 085 (1 280) mnkr, främst till följd av lägre leveranser och högre produktions- kostnader på grund av ändrad sortimentsmix. Resultatandelen från Setra Group AB uppgick till –22 (27) mnkr. Rörelseresultatet efter reavinster och värdeförändringar i skogsinne- havet ökade till 1 459 (3 031) mnkr, där reavinster från markförsäljningen uppgick till 219 (262) mnkr och värdeförändring av skogskapitalet, enligt IAS 41, till 177

(1 462) mnkr.

MÅL

Bolagets direktavkastningsmål uppgår till minst 5 procent och avkastningen på eget kapital till minst 7 procent. Soliditeten är

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Göran Persson

VD: Per Olof Wedin

Ordf: Göran Persson Led: Eva Färnstrand, Thomas Hahn, Johan Hallberg, Carina Håkansson, Birgitta Johansson-Hedberg, Anna-Stina Nordmark-Nilsson, Mats Ringesten (Johan Hallberg valdes vid årsstäm- man 2012 då Marianne Förander och Elisabeth Nilsson avgick) Arb rep: Eva-Lisa Lindvall, Sture Persson Arb suppl: Per Eriksson, Kurt Larsson Revisor: Martin Johansson, PwC

Arvode till styrelsens ordförande utgår med 400 (400) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (145) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

målsatt till 35–40 procent. Sveaskogs mark- försäljningsprogram har målet att på sikt avyttra 10 procent av den egna skogsmarken (beräknat på innehavet 2002).

Bolagets ekonomiska mål har reviderats under 2011.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 60 procent av resultatet efter skatt, exklusive ej kassaflödespåverkande värdeför- ändringar enligt IFRS. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekono- miska ställning i övrigt.

UPPFÖLJNING

Under 2011 uppgick direktavkastningen till 4,4 procent och avkastningen på eget kapital till 4,7 procent, vilket understiger de satta långsiktiga målen. Utfallet har bland annat påverkats av konjunkturen inom den trämeka- niska industrin och den svenska massa- och pappersindustrin – vilka utgör Sveaskogs kunder.

För verksamhetsåret 2011 har styrelsen, enligt de ekonomiska målen, föreslagit en ordinarie kontantutdelning på 473 mnkr, samt en extraordinär utdelning om 4 000 mnkr för att anpassa balansräkningen efter målsatt soliditet. Totalt föreslås således utdelningar om 4 473 mnkr till staten. Bola- get gjorde 84 affärer under 2011 inom mark- försäljningsprogrammet omfattande 18 639 hektar mark. Sveaskog har nu totalt sålt 6,94 procent av sitt skogsinnehav enligt markför- säljningsprogrammet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	6 724	6 951
Övriga intäkter	87	29
Kostnader	–5 726	–5 700
Reavinster i fastighetsförsäljning	219	262
Värdeförändring skog	177	1 462
Resultat från andelar i intresseföretag	–22	27
Rörelseresultat	1 459	3 031
Finansnetto	–230	–257
Resultat före skatt	1 229	2 774
Skatt	–330	–719
Resultat från avvecklad verksamhet	0	0
Nettoresultat	899	2 055
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	899	2 055

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	31 082	31 022
Ej räntebärande omsättningstillgångar	2 539	4 088
Räntebärande omsättningstillgångar	746	526
Totala tillgångar	34 367	35 636
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart
till aktieägare i moderbolaget	18 674	19 516
Summa eget kapital	18 674	19 516
Räntebärande avsättningar	696	756
Ej räntebärande avsättningar	8 458	8 353
Räntebärande långfristiga skulder	2 626	2 078
Ej räntebärande långfristiga skulder	6	6
Räntebärande kortfristiga skulder	2 567	2 911
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 340	2 016
Totala skulder och eget kapital	34 367	35 636

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	670	744
Kassaflöde från investeringsverksamhet	204	509
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–654	–1 233

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	4,7	11,0
Rop (genomsnitt), %	6,1	12,5
Räntetäckningsgrad, ggr	4,4	5,5
Skuldsättningsgrad, ggr	0,28	0,27
Soliditet, %	54	55
Verkligt värde skog, mnkr	30 009	29 985

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	4 473	916
Bruttoinvesteringar, mnkr	229	299
Av- och nedskrivningar, mnkr	97	89
Antal anställda i medeltal	1 008	964
Sjukfrånvaro, %	2,0	2,4

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
RedovisarenligtIFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor
			Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse
	Statens ägarandel 100%	20		30
	Statens ägarandel 100%

					50	50
		80		70	50	50
		80		70

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
12		Mål
10		Mål
10		Utfall
8		Utfall
8
6
4
2
0	2010	2011
2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AKTIEBOLAG • org nr 556432-9083 • www.svedab.se

Svedabs uppgift är dels att genom sitt delägarskap i Öresundsbrokonsortiet, äga och förvalta den svenska 50-pro- centiga ägarandelen av Öresundsbron, dels att äga och förvalta de svenska landanslutningarna till bron. Konsortiet äger den 16 km långa avgiftsfinansie- rade kust-till-kustförbindelsen.

Broförbindelsen omfattar både väg- och järnvägstrafik. Konsortiet ansvarar för finansiering, prissättning, drift och underhåll, kundservice och marknads- föring av anläggningen.

VERKSAMHET

Svedabs verksamhet är i allt väsentligt inrik- tad på ekonomisk koncern- och bolagsförvalt- ning. Svedab ska genom sitt delägarskap i konsortiet aktivt verka för en affärsmässig och sund utveckling av Öresundsbron. Svedab ska se till att driften och underhållet av de svenska landanslutningarna är kostnadseffek- tiv och sker med samma miljö- och säkerhets- krav som gäller för Sveriges infrastruktur i övrigt.

EKONOMI

Kostnaderna för byggnation och drift av Öresundsförbindelsen täcks av avgifter från vägtrafikanterna respektive järnvägen. Avgif- terna från järnvägen regleras i ett indexerat fastprisavtal enligt en överenskommelse mellan den svenska och den danska reger- ingen. Konsortiet finansierar sin verksamhet genom lån på den öppna marknaden och Svedab genom lån i Riksgälden. Omsätt- ningen minskade med 4 procent under 2011, vilket främst förklaras av den stärkta svenska kronan. Rörelsemarginalen stärktes från 54 till 57 procent. Konsortiets nettoskuld fort- satte att minska.

MÅL

Riksdagens mål för Svedab är att lånen ska vara återbetalda senast år 2040. Driften av den fasta väg- och järnvägsförbindelsen

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Karin Starrin

VD: Ulf Lundin

Ordf: Karin Starrin Led: Elisabeth Annell Åhlund, Hans Brändström, Kerstin Hessius (Kerstin Hessius valdes vid årsstämman 2012 då Gunnar Björk avgick)

Revisor: Mats Åkerlund, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 128 (128) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 64 (64) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

mellan Malmö och Köpenhamn ska ge såväl privatresenärer som näringsliv en säker och miljövänlig transport.

UTDELNINGSPOLICY

Ägaren har inte fastställt några krav på utdel- ning.

UPPFÖLJNING

Öresundsbron fortsätter att bidra till att stärka Öresundsregionen genom att under- lätta för arbetskraft, fritidsresande och gods att röra sig över gränsen. Trafikutvecklingen har de senaste åren stagnerat, främst på grund av att den ekonomiska utvecklingen lett till ett minskat antal pendlare över bron. Lastbilstrafiken och fritidsresandet uppvisar dock positiva siffror. Prognoserna visar att konsortiets lån beräknas vara återbetalda före 2035 och Svedabs lån före 2040.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	940	980
Kostnader	–407	–453
Rörelseresultat	533	527
Finansiella intäkter	58	57
Finansiella kostnader	–576	–598
Värdeförändringar	–813	–165
Resultat före skatt	–798	–179
Skatt	210	48
Nettoresultat	–588	–131
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–588	–131
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	13 596	13 529
Räntebärande anläggningstillgångar	1 924	1 924
Ej räntebärande omsättningstillgångar	166	206
Räntebärande omsättningstillgångar	1 356	2 882
Totala tillgångar	17 042	18 541
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	–1 840	–1 261
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	–1 840	–1 261
Ej räntebärande avsättningar	0	0
Räntebärande långfristiga skulder	16 198	15 350
Räntebärande kortfristiga skulder	2 286	4 011
Ej räntebärande kortfristiga skulder	398	441
Totala skulder och eget kapital	17 042	18 541

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	747	783
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–49	–49
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–2 330	16

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	3,3	3,1
Rsyss (genomsnitt), %	4,2	3,9
Soliditet, %	neg	neg

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	101	92
Av- och nedskrivningar, mnkr	207	245
Antal anställda i medeltal	96	92

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	PERSONRESOR ÖRESUNDSBRON, miljoner
	Anställda		Styrelse			20			Bil
Statens ägarandel 100%									Bil
Statens ägarandel 100%						15			Tåg
			25			15			Tåg
			25
	48	52	75			10
			75
						5
						0	2009	2010	2011
						2008	2009	2010	2011

78	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.skeppshypotek.se • org nr 262000-1046 • SVENSKA SKEPPSHYPOTEKSKASSAN

Svenska Skeppshypotekskassan bilda- des 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handels- flottans föryngring. För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen (1980:1097) om Svenska Skeppshypotekskassan.

Svenska Skeppshypotekskassan är inte ett aktiebolag utan en egen asso- ciationsform med offentligrättslig ställ- ning. Regeringen utser styrelse och revisorer samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet.

VERKSAMHET

Svenska Skeppshypotekskassans (Kassan) uppgift är att medverka till föryngringen och moderniseringen av den svenska handels- flottan. Kassan finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. Verksamheten bedrivs affärsmässigt och i konkurrens med andra kreditinstitut. På uppdrag av regeringen administrerar Kassan också Rederinämndens angelägenheter.

EKONOMI

Kassans rörelse har lämnat en vinst på 57 (62) mnkr. Resultatförsämringen beror på att 27 mnkr reserverats för osäker lånefordran. Räntenettot har ökat med cirka 22 mnkr jämfört med föregående år, förändringen beror främst på ett högre svenskt ränteläge. Avkastningen på genomsnittlig balansomslut- ning uppgick till 0,8 (0,8) procent och avkastningen på eget kapital blev 3,7 (4,2) procent. Kassans soliditet uppgick till 22,6 (22,0) procent. Enligt regelverket, Basel II, uppgår Kassans kapitalkrav till 501 (512) mnkr och kapitaltäckningskvoten till 3,15 (2,97).

Kassan har per den 31 december 2011 bedömt att ett låneengagemang behöver nedskrivas då osäkerhet råder om låntagarens möjligheter att fullgöra sina åtaganden enligt avtal. Låneengagemanget har nedskrivits med 27 mnkr vilket belastat resultatet. Utestående amorteringsanstånd per den 31 december

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Erling Gustafsson

VD: Lars Johanson

Ordf: Erling Gustafsson Vice ordf: Tomas Abrahamsson Led: Kristina Ekengren, Lars Höglund, Elizabeth Kihlbom, Anders Källsson, Fredrik Lantz Suppl: Karin Barth, Håkan Larsson, Jan-Olof Selén Revisorer: Harald Jagner, Deloitte (och lekmannarevisor Ewa Widgren från Finansdepartementet)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 120 (120) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 48 (48) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

2011 uppgår till cirka 50 mnkr i balansda- gens kurser. Marknadsvärdena på fartyg har de senaste åren generellt sjunkit, så gäller även för Kassans belånade fartyg. Det har medfört att ett antal lån har en belåningsgrad som är högre än vad Kassan normalt tillämpar.

MÅL

Syftet med Kassans verksamhet är att under- lätta finansieringen för rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse. Ägaren har inte ställt upp några ekonomiska mål för Kassan. Lagen stipulerar dock att Kassans behållna årsvinst ska avsättas till en reservfond (eget kapital). Reservfonden ska användas till att täcka eventuella förluster i rörelsen.

UTDELNINGSPOLICY

Kassans vinst behålls i sin helhet i verksam- heten i enlighet med lagen (1980:1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Utdelnings- policy saknas och Kassan lämnar därför ingen utdelning.

UPPFÖLJNING

Det finns inga av ägaren fastställda mål att utvärdera.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Ränteintäkter	154	128
Kostnader	–57	–53
Rörelseresultat	97	75
Övriga kostnader	–13	–13
Kreditförluster, reservationer	–27	0
Nettoresultat	57	62

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Räntebärande anläggningstillgångar	6 643	6 231
Ej räntebärande omsättningstillgångar	30	16
Räntebärande omsättningstillgångar	311	680
Totala tillgångar	6 984	6 927
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	1 578	1 521
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 578	1 521
Ej räntebärande avsättningar	8	9
Räntebärande långfristiga skulder	5 386	5 382
Ej räntebärande kortfristiga skulder	12	15
Totala skulder och eget kapital	6 984	6 927

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	66	70
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–436	158

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	3,7	4,2
Rt (genomsnitt), %	0,8	0,8
Kapitalbas, mnkr	1 578	1 521
Soliditet, %	22,6	22

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	8	8

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

UTLÅNING TILL REDERIER, mnkr

Anställda		Styrelse	8 000
Statens ägarandel 100%			8 000
Statens ägarandel 100%			6 000
		25	6 000
		25
50	50	75	4 000
			4 000

			2 000
			0	2009	2010	2011
			2008	2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

AB SVENSKA SPEL • org nr 556450-1812 • www.svenskaspel.se

AB Svenska Spel bildades 1997 efter en sammanslagning av AB Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB.

Svenska Spels tillstånd att anordna lotterier, nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeauto- mater, kasinospel och pokerspel över Internet lämnas av regeringen. Nu- varande tillstånd för verksamheten löper ut den 31 december 2013.

VERKSAMHET

Svenska Spels uppdrag från staten är att, efter tillstånd av regeringen, anordna spel och lotterier på ett socialt ansvarsfullt sätt. Bolaget bedriver verksamheten inom tre resultatområ- den; Sportspel & Lotterier, Vegas och Casino Cosmopol.

EKONOMI

Nettoomsättningen från spelverksamhet med mera uppgick till 7 919 (7 885) mnkr. Rörel- seresultatet uppgick till 4 940 (4 795) mnkr. Resultatet efter finansiella poster och skatt uppgick till 5 007 (4 766) mnkr. Resultatför- bättringen jämfört med 2010 kan i huvudsak härledas till något ökade intäkter samt mins- kade kostnader för framför allt marknadsföring och avskrivningar.

MÅL

Regeringens ambition är att bedriva en ansvarsfull spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Sociala skyddshänsyn ska stå i förgrunden för svensk spelpolitik. Svenska Spel ska i sin marknads- föring av verksamheten ha en socialt ansvars- tagande inriktning i syfte att inte uppfattas som alltför påträngande.

Svenska Spel ska vara ett trovärdigt, men samtidigt attraktivt, alternativ till i första hand okontrollerad spelverksamhet.

En väl utbyggd service i såväl storstad som glesbygd ska eftersträvas. I uppdraget ligger också att sociala skyddshänsyn ska prioriteras när spelformer utvecklas och i övrig verksam- het. Risken för bedrägerier och olagligt spel ska också beaktas.

Svenska Spel ska tillgodose konsumenternas efterfrågan på attraktiv spelverksamhet och inom ramen för socialt ansvarstagande tillhan- dahålla spelformer som bedöms medföra risker, men där bolaget genom dessa spel anses kunna motverka illegalt spel.

Vid årsstämman 2012 fastställdes följande ekonomiska mål: Rörelsemarginalen för AB Svenska Spel bör över en konjunkturcykel uppgå till minst 22 procent. Rörelsemargina-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Anitra Steen

VD: Lennart Käll

Ordf: Anitra Steen Led: Hans Bergenheim, Catarina Fritz, Eva-Britt Gustafsson, Cecilia Marlow, Michael Thorén, Christer Åberg, Frank Åkerman (Cecilia Marlow och Frank Åkerman valdes vid årsstämman 2012 då Björn Fries och Lena Jönsson avgick) Arb rep: Anders Andersson, Jenny Bengtsson, Martina Ravn Arb suppl: Peter Cernvall, Loi Diep, Patrik Lindell Revisor: Lars Egenäs, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 120 (93) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.

len beräknas som rörelseresultat i förhållande till alla intäkter, dvs. bruttospelintäkter och övriga rörelseintäkter.

UTDELNINGSPOLICY

I vinstdispositionen föreslås 5 006 mnkr fördelas till staten och 502 tkr till kultur- ändamål.

UPPFÖLJNING

Svenska Spel har av European Lotteries (EL) och World Lottery Associations (WLA) bedömts uppfylla kraven för spelansvar.

Svenska Spel har sedan 2010 åldersgräns på samtliga spelformer och genomför kontinu- erligt provköp för att säkerställa att åldersgrän- serna hålls.

Svenska Spels forskningsråd med syfte att öka kunskapen om problemspelande har under året beviljat medel för utbildning och forsk- ningsprojekt om ungas spelvanor, stödåtgärder riktade till anhöriga till problemspelare samt genetik.

Nya ekonomiska mål beslöts vid årsstämman 2012 och uppföljning sker nästkommande år.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning från spelverksamheten	7 919	7 885
Aktiverat arbete för egen räkning	28	3
Personalkostnader	–1 011	–989
Övriga externa kostnader	–1 710	–1 758
Av- och nedskrivningar	–286	–346
Rörelseresultat	4 940	4 795
Finansiella poster	67	–27
Skatt	0	–2
Nettoresultat	5 007	4 766
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	5 007	4 766
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 132	1 224
Räntebärande anläggningstillgångar	1 493	1 525
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 882	1 810
Räntebärande omsättningstillgångar	3 601	2 927
Totala tillgångar	8 107	7 486
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	5 007	4 766
Summa eget kapital	5 007	4 766
Ej räntebärande avsättningar	11	12
Ej räntebärande långfristiga skulder	1 444	1 321
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 645	1 387
Totala skulder och eget kapital	3 100	7 486

KASSAFLÖDE, mnkr	2011		2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	5	600	4	836
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–842		–735
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–4	766	–4	877

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	102,4	97,8
Soliditet, %	61,8	63,7
Rörelsemarginal, %	219	218

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	5 006	4 766
Bruttoinvesteringar, mnkr	197	298
Av- och nedskrivningar, mnkr	286	346
Antal anställda i medeltal	1 774	1 764
Sjukfrånvaro, %	4,1	3,8

Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

NETTOSPELINTÄKTER PER AFFÄRSOMRÅDE 2011, %

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

Spel och lotterier 66%

50 50

Vegas 22%

Casino Cosmopol 12%

80	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.svevia.se • org nr 556768-9848 • SVEVIA AB (PUBL)

Svevia AB är sedan den 1 januari 2009 ett helägt statligt bolag som bedriver entreprenad-, service- och uthyrnings- verksamhet inom trafik-, mark-, bygg- och anläggningsområdet. Svevias af- färsidé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur.

VERKSAMHET

Svevia AB bedriver entreprenad-, service- och uthyrningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg- och anläggningsområdet. Verksamheten har bedrivits i bolagsform sedan januari 2009. Dessförinnan var Svevia en resultaten- het inom Vägverket och har varit konkurrens- utsatt sedan 2001.

Ett ökat bostadsbyggande ledde till att den svenska byggmarknaden växte under 2011. Under samma period var anläggningsmarkna- den stabil. I regeringens nationella plan för infrastrukturåtgärder 2010–2021 planeras satsningar för 416 mdkr i 2009 års priser. Satsningen innebär en ökning med 35 mdkr jämfört med tidigare plan. Trafikverket är en stor beställare av underhåll med en årlig budget på knappt 7 mdkr. Kommunernas sammanlagda budget är jämförbar med Trafikverkets. Deras totala kostnader för väghållning uppgår enligt Sveriges Kommuner och Landsting till cirka 6 mdkr. Utöver vägar och offentliga platser utgör kommunernas underhåll och drift av VA- och fjärrvärmenät en stor marknad.

EKONOMI

Under 2011 sjönk Svevias nettoomsättning med 6,5 procent till 7 564 (8 093) mnkr. Samtidigt sjönk rörelseresultatet till –170 (228) mnkr. Det minskade rörelseresultatet beror i huvudsak på projektnedskrivningar inom anläggningsaffären under framför allt tredje och fjärde kvartalet. Driftsverksamhe- ten visar en stabil utveckling under året.

Orderingången ökade med 14 procent och uppgick till 8 574 (7 544 mnkr och order- stocken ökade till 6 963 (5 953) mnkr.

MÅL

Regeringens vision och målsättning är att bolaget ska vara ett lönsamt och framgångs- rikt anläggnings- och driftsföretag. Verksam- heten ska bygga på hållbar utveckling och i alla avseenden agera affärsmässigt och kom- mersiellt. I samband med bolagsstämman i april 2010 fastställde ägaren följande lång- siktiga mål för Svevia: Avkastning på eget kapital om 13 procent samt att soliditeten ska uppgå till minst 30 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Christina Rogestam VD: Torbjörn Torell

Ordf: Christina Rogestam Led: Christer Bådholm,

Pia Gideon, Patrik Jönsson, Ola Salmén, Johan Trouvé, Ann-Catrine Zetterdahl (Ann-Catrine Zetterdahl valdes vid årsstämman 2012, Johanna Hagelberg avgick i november 2011) Arb rep: Martin Harr, Moody Israelsson Arb suppl: Christer Dahlberg, Jan Salkert Revisor: Tommy Mårtensson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (400) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 200 (200) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet. Arvode utgår heller inte till arbetstagarrepresentanter.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska motsvara 50–75 procent av årets resultat efter skatt. Vid förslag till utdelning ska hänsyn tas till bola- gets framtida kapitalbehov och eventuella investerings- och förvärvsplaner. Utdelning är endast aktuell om soliditetsmålet är uppnått.

UPPFÖLJNING

Till följd av det försämrade resultatet för 2011 blev avkastningen på eget kapital negativt. Samtidigt sjönk soliditeten till 33,7 (38,5) procent vid årsskiftet. Då bolaget uppvisade förlust för verksamhetsåret 2011 har styrelsen, i enlighet med policy, föreslagit att ingen utdelning ska ges. Bolaget har genomfört en fördjupad granskning av samt- liga projekt under året. Bland annat framkom att riskerna i några anläggningsprojekt har varit större än vad man tidigare bedömt. Vidare har några projekt avslutats där tvister förekommer, varför kostnader för avsättningar för dessa också har belastat resultatet. Svevia genomför nu lönsamhetshöjande åtgärder och förbättringsprogram för höjd effektivitet och minskade kostnader.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	7 564	8 093
Kostnader för produktion	–7 322	–7 446
Kostnader för försäljning och
administration	–439	–419
Resultat från försäljning av
anläggningstillgångar	27	0
Rörelseresultat	–170	228
Finansnetto	33	21
Resultat före skatt	–137	249
Skatt	36	–56
Nettoresultat	–101	193
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–101	193
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 062	998
Räntebärande anläggningstillgångar	456	502
Ej räntebärande omsättningstillgångar	2 009	2 185
Räntebärande omsättningstillgångar	138	80
Totala tillgångar	3 665	3 765
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	1 236	1 449
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 236	1 449
Ej räntebärande avsättningar	309	299
Ej räntebärande kortfristiga skulder	2 120	2 017
Räntebärande kortfristiga skulder	0	0
Totala skulder och eget kapital	3 665	3 765

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	275	–30
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–58	239
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–108	–370

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg.	12,3
Soliditet, %	33,7	38,5
ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	108
Bruttoinvesteringar, mnkr	199	108
Av- och nedskrivningar, mnkr	128	118
Antal anställda i medeltal	2 793	2 818
Sjukfrånvaro, %	2,4	2,2

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

	Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse	15		Mål
Statens ägarandel 100%	10				12		Mål
Statens ägarandel 100%	10				12		Utfall
		38	62	43	9
	90	38		57	6
	90			57	6
					3		neg
					0		neg
					0	2010	2011
					2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

SWEDAVIA AB • org nr 556797-0818 • www.swedavia.se

Swedavia AB är ett helägt statligt bolag som äger, driver och utvecklar 13 flyg- platser i Sverige. Verksamheten bedrivs med bästa möjliga långsiktiga värdeut- veckling som övergripande mål.

Dessutom har Swedavia ett uppdrag att inom denna ram, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.

VERKSAMHET

Swedavia skapades våren 2010, genom att Luftfartsverkets flygplatser överläts till ett statligt ägt aktiebolag med ett rent kommersi- ellt uppdrag. Bolaget är en viktig del i den nationella och internationella kollektivtrafiken med en nyckelroll för att skapa den tillgäng- lighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten. Swedavias upp- drag innebär också att bolaget inte utan regeringens godkännande får lägga ned eller överlåta någon av de flygplatser som ingår i det, av regeringen vid var tid genom beslut fastställda, nationella basutbudet av flygplat- ser.

Sedan mars 2009 består det nationella basutbudet av flygplatserna: Göteborg/Land- vetter, Kiruna, Luleå, Malmö, Ronneby, Stockholm/Arlanda, Stockholm/Bromma, Umeå, Visby och Åre/Östersund. Uppdraget säkerställer ett effektivt och långsiktigt håll- bart flygtransportsystem som garanterar en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. Ungefär hälften av intäkterna kommer direkt eller indirekt från flygtrafiken via avgifter från flygbolagen. Den andra hälften kommer från övrig kommersiell verk- samhet såsom uthyrning av lokaler för handel och kontor, arrenden, parkeringsverksamhet samt reklamplatser.

Totalt hade bolagets flygplatser 31,5 miljoner passagerare 2011, en ökning med 13 procent från föregående år.

EKONOMI

Omsättningen uppgick till 4 693 mnkr, en ökning med 9 procent. Trots en stor andel

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Ingemar Skogö

VD: Torborg Chetkovich

Ordf: Ingemar Skogö Led: Karin Apelman, Lars Backemar, Anders Ehrling, Anna Elgh, Adine Grate Axén, Hans Jeppsson, Lottie Svedenstedt (Christopher Onajin avgick i februari 2012) Arb rep: Lars Andersson, Robert Olsson Arb suppl: Mats Abrahamsson, Agne Lindbom Revisor: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 440 (440) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 220 (220) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.

fasta kostnader medförde intäktsökningen en dramatisk förbättring av rörelseresultatet, som nästan fördubblades till 737 (400) mnkr. Även investeringarna ökade under året till 1 057 mnkr. Den enskilt största investe- ringen, 370 mnkr för perioden, är den pågå- ende byggnationen av ett nytt hotell på Arlanda. Totalt uppgår investeringen till 803 mnkr, med färdigställande under 2012.

MÅL

Från 2011 gäller ett avkastningskrav på 9,0 procent på eget kapital (inklusive värdeför- ändringar och därtill hörande uppskjuten skatt) över en konjunkturcykel. Mål för bola- gets soliditet är 35 procent.

UTDELNINGSPOLICY

När soliditetsmålet uppnåtts ska årlig utdel- ning ske med 30–50 procent av årsresultatet efter återläggning av årets värdeförändringar och skatt som hör till dessa.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på eget kapital uppgick till 9,4 procent, och soliditeten till 33 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	20101)
Rörelsens intäkter	4 693	4 312
Rörelsens kostnader	–3 956	–3 911
Rörelseresultat	737	400
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	22	21
Räntekostnader och liknande
resultatposter	–277	–286
Resultat före skatt	482	135
Skatt	–52	–6
Uppskjuten skatt	–47	–165
Nettoresultat	383	–36
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	375	–45
Minoritetsintressen	9	9
BALANSRÄKNING, mnkr	2011	20101)
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	10 914	10 683
Räntebärande anläggningstillgångar	215	182
Ej räntebärande omsättningstillgångar	863	745
Räntebärande omsättningstillgångar	151	302
Totala tillgångar	12 143	11 912
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	3 992	3 618
Minoritetens andel av eget kapital	9	9
Summa eget kapital	4 001	3 627
Avsättningar	1 285	1 239
Räntebärande långfristiga skulder	3 554	4 029
Räntebärande kortfristiga skulder	2 298	2 128
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 005	889
Totala skulder och eget kapital	12 143	11 912
KASSAFLÖDE, mnkr	2011	20102)
Kassaflöde från löpande verksamhet	1 270	746
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1 112	–591
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–313	140
NYCKELTAL	2011	20101)
Re (genomsnitt), %	9,4	–1,2
Rsyss (genomsnitt), %	6,9	3,8
Soliditet, %	32,9	30,4
ÖVRIGT	2011	20101)
Utdelning, mnkr	0	9
Bruttoinvesteringar, mnkr	1 057	608
Av- och nedskrivningar, mnkr	862	874
Antal anställda i medeltal	2 516	2 506

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

1)Siffror för 2010 pro forma.

2)Avser perioden april–december 2010.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse			10		Mål
	Statens ägarandel 100%	33		36			8			Utfall
		33		36			6
		67		64	50	50	6
		67		64	50	50	4
							4
							2
							0
							0
							2010		2011

82 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.swedesurvey.se • org nr 556469-2530 • SWEDESURVEY AKTIEBOLAG

Swedesurvey Aktiebolag tillhandahåller svenskt kunnande och erfarenhet inom lantmäteriområdet på en internationell marknad, med fokus på juridiska och tekniska frågor angående fastighets- system, geografisk information och fastighetsinformation. Denna kompe- tens hämtas främst från Lantmäteriet. Verksamheten sker ofta i form av insti- tutionellt samarbete och den tjänste- export som bedrivs inom Swedesurvey är en del av bidraget till den svenska politiken för global utveckling.

VERKSAMHET

Bolagets uppgift är att globalt tillhandahålla kunnande och erfarenhet inom lantmäteriom- rådet, som ett verktyg att främja hållbar utveckling, minskad fattigdom och ekonomisk tillväxt. Verksamheten omfattar frågor som rör grundläggande politiska och juridiska förhål- landen, utveckling av system etc. för fastig- hetsbildning, fastighetsregistrering och inskrivning, värdering och geodetisk mätning, aktiviteter för att skapa en infrastruktur för samhällets informationsförsörjning av fastig- hets- och geografisk information samt olika former av samhällsplanering. Tjänster tillhan- dahålls på affärsmässiga villkor med finansie- ring direkt från kund alternativt genom bilate- rala/multilaterala organisationer.

EKONOMI

Rörelsens intäkter under 2011 uppgick till 37 (42) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till –3,8 (–5) mnkr, och rörelsemarginalen blev –10,9 (–8,5) mnkr. Ur ekonomisk synpunkt var 2011 ett svagt år för bolaget. Rörelseintäkterna blev lägre än budgeterat vilket hade en negativ påverkan på det ekonomiska resultatet. Ett par av projekten drabbades av förseningar eller tillfälliga stopp, viket negativt påverkade resultatet.

MÅL

Den långsiktiga visionen för bolaget är att utveckla bolagets marknadsledande position som en välkänd och välrenommerad leverantör av tjänster och produkter inom fastighetssys- tem och geografisk information, samt att under lönsamhet utveckla och öka svensk tjänsteexport inom verksamhetsområdet. Verksamhetens mål koncentreras även till insatser som medverkar till att bekämpa fattigdom och ge ekonomisk, ekologisk och social utveckling samt till att bidra till kvinnors

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Anders Ågren

VD: Jan Zakariasson

Ordf: Anders Ågren Led: Kevian Ash-hami, Helen Fasth Gillstedt, Lars Jansson, Monica Lagerqvist Nilsson (Siv Hellén avgick vid årsstämman 2012) Revisor: Per Månsson, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 35 (35) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

rättigheter och deras ekonomiska makt bland annat genom att medverka till kvinnors rätt till mark. Bolagets målsättning för 2011 var att rörelsemarginalen, det vill säga rörelseresulta- tet efter avskrivningar i procent av omsätt- ningen skulle uppgå till minst 5 procent. Målet är även att verksamheten ska bedrivas ekonomiskt effektivt och att kontinuerligt sträva efter förbättrad produktivitet.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte någon fastställd utdelnings- policy då överskottet återinvesterats i bolaget i syfte att stärka kapitalbildningen och verk- samhetens långsiktiga utveckling.

UPPFÖLJNING

Ur ekonomisk synpunkt var 2011 ett svagt år för Swedesurvey. En ny affärsplan för 2011 har dock bidragit till att orderstocken idag är på en hög nivå jämfört med de senaste åren. Marknaden för internationell konsultverksam- het inom fastighets-, mätnings- och kartlägg- ningsområdet är stor och växande. Landfrågor- nas betydelse för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling har fortsatt varit i fokus.

Verksamhetsinriktningen går alltmer mot en marknad där projekten finansieras av kunderna själva eller av multilaterala utvecklingsorgan. Nationella reformprogram för att skapa hållbar ekonomisk utveckling, där landfrågorna är en viktig komponent, genomförs i många länder. Den effektivisering av lantmäteriverksamheten i utvecklingsländerna som Swedesurvey med- verkar till bidrar i hög grad till en rättvis och global utveckling, fattigdomsbekämpning, att främja kvinnors rättigheter, ökad säkerhet samt till en bättre miljö.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	41	42
Kostnader	–45	–46
Rörelseresultat	–4	–4
Finansnetto	0	–1
Resultat före skatt	–4	–5
Skatt	0	0
Nettoresultat	–4	–5
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–4	–5
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	19	14
Räntebärande omsättningstillgångar	10	21
Totala tillgångar	30	36
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	21	25
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	21	25
Obeskattade reserver	0	0
Räntebärande avsättningar	4	4
Ej räntebärande avsättningar	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	5	7
Totala skulder och eget kapital	30	36

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–11	6
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	69,6	69,6

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	12	13
Sjukfrånvaro, %	0,5	0,5

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	OMSÄTTNING, mnkr
Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse	125		Mål
					100		Mål
		25			100		Utfall
50	50	25		40	75
50	50	75		60	50
				60

					25
					0	2010	2011
					2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

SWEDFUND INTERNATIONAL AB • org nr 556436-2084 • www.swedfund.se

Swedfund International AB är ett av staten helägt bolag som bidrar med riskkapital, etableringsstöd och kun- nande för investeringar i Afrika, Asien, Latinamerika och vissa länder i Östeuropa.

Investeringarna ska vara ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara och bidra till att nå målen för Sveriges poli- tik för global utveckling (PGU) och det svenska utvecklingssamarbetet.

VERKSAMHET

Swedfund ska tillsammans med strategiska partners etablera bärkraftiga och affärsmäs- sigt drivna företag genom riskkapitalsats- ningar i form av aktier, lån och/eller garantier, primärt i samband med direktinvesteringar. Investeringar ska ske i länder som enligt

OECD/DAC:s definition kvalificerar sig för utvecklingsfinansiering. Fokus vad gäller utvecklingsländerna ska vara de fattigaste länderna och postkonfliktländer. Engage- mangen ska vara sådana att de inte bedöms kunna realiseras med enbart kommersiell finansiering.

Vid utgången av 2011 var Swedfund verksam i 36 (43) länder och hade 90 (93) kontrakte- rade engagemang. Nästan 50 procent av port- följen avser investeringar i Afrika och 55 procent finns i något av de fattigaste län- derna. Cirka 44 procent av portföljen är direkta aktieinvesteringar, 34 procent är lån och 22 procent är fondinvesteringar. Cirka 36 procent av investeringarna avser den industri- ella sektorn och 22 procent avser infrastruktur. Sedan 2009 ansvarar Swedfund för etable- ringsstöd genom Swedpartnership (avskriv- ningslån, före detta Startprogrammen). Verk- samheten finansieras genom ett årligt anslag om maximalt 34 mnkr, varav 4 mnkr för admi- nistration. Under 2011 beviljades stöd för totalt 20 mnkr till små och medelstora företag.

EKONOMI

Swedfunds eget kapital uppgick 2011 till 2 965 (2 710) mnkr med en soliditet på 82,5 (79,6) procent. Under året tillfördes bolaget ett anslag på 300 mnkr inklusive anslag till NORSAD. Det svenska engage- manget i NORSAD övergick vidare i Swed-

funds regi. Resultat efter finansnetto uppgick till –60,8 (–108,2) mnkr och resultat efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till –45,2 (–64,3) mnkr. Bolaget befinner sig i en expansionsfas. Nyinvesteringar i aktier förvän- tas ge avkastning först om cirka 6–10 år. Vinsten i bolag som bedriver riskkapitalverk- samhet varierar också kraftigt över åren

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Claes Ekström

Tf VD: Anders Craft

Ordf: Claes Ekström (valdes till ordf vid årsstämman 2012 då Lars Gårdö avgick) Led: Renée Andersson, Pernilla Bard, Björn Börjesson, Anna Centerstig, Bengt Kvarnbäck, Anna Ryott, Per Östensson (Renée Andersson, Pernilla Bard, Björn Börjesson, Anna Centerstig, Bengt Kvarnbäck och Anna Ryott valdes vid årsstämman 2012 då Mia Horn af Rantzien, Stina Mossberg, Maria Norrfalk och Elisabeth Westberg av- gick) Revisor: Peter Nilsson, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (108) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 90 (55) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

beroende på uppnådda resultat vid avyttringar och i vilken investeringsfas som bolaget befinner sig.

MÅL

Swedfund ska bidra till målet för Sveriges politik för global utveckling. Målen för bolagets verksamhet är målet för internationellt utveck- lingssamarbete respektive målet för reformsam- arbetet i Östeuropa. Swedfund ska eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på det egna kapitalet före skatt överstiger den genom- snittliga statsskuldsräntan med ett års löptid över rullande sjuårsperioder.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte några utdelningskrav från ägaren.

UPPFÖLJNING

Swedfund utvecklar löpande sitt arbete med att följa upp sina investeringar. De förväntade utvecklingseffekterna av en investering granskas inför styrelsens beslut och en uppföljning av effekterna görs löpande och i samband med avyttringar. I hållbarhetsredovisningen redogörs för investeringarnas övergripande resultat, bland annat vad gäller finansiellt utfall, bidrag till ekonomisk tillväxt, ansvarsfullt företagande och privatsektorutveckling. Under 2011 har vidare tre särskilda miljö- och sociala granskningar gjorts vad gäller existerande investeringar.

Bolaget har den senaste sjuårsperioden uppfyllt avkastningsmålet med en genom- snittlig avkastning på ingående eget kapital om 2,56 procent (genomsnittlig statsskulds- ränta: 2,19 procent).

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	185	103
Övriga intäkter	13	13
Kostnader	–138	–122
Värdeförändringar	–164	–118
Rörelseresultat	–104	–124
Finansiella intäkter	44	17
Finansiella kostnader	–1	–1
Bokslutsdispositioner	0	18
Resultat före skatt	–61	–90
Skatt	16	26
Nettoresultat	–45	–64
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–45	–64
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	43	28
Ej räntebärande omsättningstillgångar	85	72
Räntebärande omsättningstillgångar	3 464	3 305
Totala tillgångar	3 592	3 405
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	2 965	2 710
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	2 965	2 710
Obeskattade reserver	0	0
Räntebärande avsättningar	1	1
Räntebärande långfristiga skulder	410	444
Räntebärande kortfristiga skulder	124	173
Ej räntebärande kortfristiga skulder	93	77
Totala skulder och eget kapital	3 592	3 405

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–89	–385
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–22	–75
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	229	161

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	2,9	2,7
Soliditet, %	82,5	79,6
ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	164	128
Antal anställda i medeltal	36	37,5
Sjukfrånvaro, %	0,8	0,6

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor			AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL FÖRE SKATT, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor			AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL FÖRE SKATT, %

	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse			15				Mål
			Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse			15				Mål
		47		50	50	50			50	10				Utfall
										10

		53
										5
										0
										0
										2009		2010	2011

84 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.sweroad.se • org nr 556224-1652 • SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AKTIEBOLAG

SweRoad är, i enlighet med riksdags- beslut fattat 1982, ett av staten helägt bolag som förvaltas av Trafikverket. Verksamheten genomförs i nära intressegemenskap med Trafikverket. Resursbasen är främst den kunskap och erfarenhet som finns inom verket och andra myndigheter inom transport- området. Trafikverkets exportverksam- het bedrivs normalt i form av samar- bete i projektform med motsvarande myndigheter i utlandet. SweRoad verk- ställer och administrerar internationella samarbetsprojekt och bedriver upp- handlad, kommersiell verksamhet.

VERKSAMHET

SweRoad utför konsulttjänster utanför Sverige, främst till myndigheter och inom områdena väg och transport, trafiksäkerhet och institu- tionsuppbyggnad. Tjänsterna tillhandahålls på kommersiella villkor med finansiering direkt från kund eller genom nationellt och multilate- ralt bistånd. Verksamhet har under året, för- utom Sverige, bedrivits i 24 länder fördelade på Europa (Albanien, Bosnien-Hercegovina, Cypern, Danmark, Moldavien, Montenegro, Ryssland och Serbien), Afrika (Botswana, Kenya, Lesotho, Marocko, Namibia och Sierra Leone), Mellanöstern (Irak, Iran, Förenade Ara- bemiraten och Jemen), Asien (Azerbajdzjan, Georgien, Indien, Kambodja och Laos) samt Sydamerika (Chile).

EKONOMI

Faktureringen uppgick under 2011 till 32,6 (25,9) mnkr. Kostnaderna uppgick till 35,4 (35,3) mnkr och rörelseresultatet blev –2,7 (–9,4) mnkr. Nettoresultatet, efter boksluts- dispositioner och skatt, uppgick till –4,3 (–8,0) mnkr. Rörelsemarginalen uppgick till –8 (–36) procent.

MÅL

SweRoad har en nära anknytning till Trafik- verket, vars strategiska avsikt för exportverk- samheten är att möjliggöra verkets vision ”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt”. Detta görs genom att svenskt väg- och trafik- kunnande görs tillgängligt för omvärlden. Den internationella kompetensen i Trafikverket ska systematiskt utvecklas och underhållas så att de transportpolitiska målen nås på ett effek- tivt sätt och Sveriges, verkets och övriga

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Katarina Norén

VD: Gunnar Tunkrans

Ordf: Katarina Norén (valdes till ordförande vid års- stämman 2012 då Ingemar Skogö avgick) Led: Sture Eriksson, Hans Ring, Torbjörn Suneson (Torbjörn Suneson valdes vid årsstämman 2012) Arb rep: Klas-Ove Kindlund Arb suppl: Fredrik Gustafsson Revisor: Ove Olsson, BDO Stockholm

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (64) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 44 (43) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Trafikverket.

svenska aktörers intressen kan tillvaratas. De policydokument som Trafikverket fastställt och som i tillämpliga delar gäller för SweRoad utgör rättesnöre för verksamheten.

SweRoad har en affärsetisk policy och har som målsättning att inga kränkningar av mänskliga rättigheter sker inom det område bolaget har inflytande över. Trafikverket fastställer årligen resultatkrav för bolaget. För 2011 var målet att rörelsemarginalen skulle vara bättre än 0 procent och målet för den långsiktiga rörelsemarginalen är 3 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Under 2009 fastställde ägaren staten genom Trafikverket en utdelningspolicy för SweRoad som innebär att när soliditeten ligger i inter- vallet 60–80 procent ska 50 procent av årets resultat, efter bokslutsdispositioner och skatt, delas ut.

UPPFÖLJNING

2011 har bolaget inte nått de uppställda målen för verksamheten. Det beror framför allt på att omsättningen fortfarande är låg. De satsningar som gjorts på ackvisition har ännu inte fallit fullt ut. Bolagets styrelse har därför beslutat att en kraftig minskning av bolagets fasta administrationskostnader ska genom- föras under 2012. Bolaget stärker samarbetet med Trafikverket och ser över balansen i uppdragsportföljen för att minska affärsris- kerna.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	33	26
Kostnader	–35	–35
Rörelseresultat	–3	–9
Finansiella intäkter	0	0
Finansiella kostnader	0	–1
Resultat före skatt	–3	–10
Bokslutsdispositioner	0	0
Skatt	–2	2
Nettoresultat	–4	–8
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–4	–8
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1	2
Ej räntebärande omsättningstillgångar	22	17
Räntebärande omsättningstillgångar	6	14
Totala tillgångar	29	33
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	18	23
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	18	23
Obeskattade reserver	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	11	10
Totala skulder och eget kapital	29	33

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–10	–4
Kassaflöde från investeringsverksamhet	2	–2
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	63	68

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	2
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	20	18
Sjukfrånvaro, %	1,9	0,8

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
			Anställda	Styrelse
	Statens ägarandel 100%		Anställda	Styrelse			12					Utfall
	Statens ägarandel 100%	30		25			10
		30		25			8
		70		75			6
							4
							2		neg	neg	neg
							0		neg	neg	neg
							0		2009	2010	2011
									2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG • org nr 556059-9473 • www.systembolaget.se

Systembolaget Aktiebolag är det sär- skilda bolag, ägt av staten, som enligt alkohollagen (2010:1622) ensamt ska svara för detaljhandeln med spritdryck- er, vin och starköl. Systembolagets verksamhet regleras i alkohollagen, i ett avtal mellan bolaget och staten samt i en ägaranvisning. 1997 slog dåvarande EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandelsmonopol för alko- holdrycker utformat och anpassat så- som det svenska Systembolaget inte strider mot EG-rätten.

VERKSAMHET

Huvuduppgiften för Systembolaget är att med ensamrätt sälja alkoholdrycker till allmänhe- ten, vilket har ett socialpolitiskt syfte som begränsar tillgängligheten till alkohol. Begränsningen sker genom att ha kontroll över butiksetableringar och öppettider, se till att alkoholdrycker inte lämnas ut till personer som är under 20 år, är märkbart påverkade eller då det finns särskild anledning anta att personen har för avsikt att langa vidare. Systembolaget ska vara ett modernt, effektivt detaljhandelsföretag som med ansvar säljer alkoholdrycker och förmedlar en god dryckes- kultur. Under 2011 såldes 458 (454) miljo- ner liter alkoholdrycker, en ökning med 0,9 procent. Försäljningsvolymen av alkoholfria drycker ökade med drygt 25 procent, vin ökade med 1,7 procent, starköl med 0,6 procent medan spritdrycker minskade med 3,2 procent.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade till 24 416

(24 111) mnkr främst till följd av ökad försälj- ningsvolym och högre inköpspriser. Resultatet minskade till 222 (396) mnkr.

MÅL

Bolaget ska utveckla och tydliggöra det sociala ansvaret att bidra till att alkoholens negativa effekter minskas i en verksamhet som utmärks av god service och ekonomisk effektivitet. För att mäta hur väl bolaget axlar det sociala ansvaret så finns det bland annat mål för genomförd ålderskontroll. Kundernas nöjdhet mäts i ett Nöjd-Kund-Index (NKI) där kun- derna sätter betyg på bolaget, dess butiker och medarbetare. Allmänhetens förtroende för

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Cecilia Schelin	VD: Magdalena Gerger
Seidegård

Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Led: Thord Andersson, Sven Andréasson, Crister Fritzson, Johan Gernandt, Carl B Hamilton, Mona Sahlin, Kerstin Wigzell (Mona Sahlin och Crister Fritzon valdes vid årsstämman 2012 då Gert Karnberger och Annika Nilsson avgick) Arb rep: Maj-Britt Eriksson, Anna Holgersson Arb suppl: Berit Morén, Maria Åström Revisorer: Åsa Lundvall, Ernst & Young och Carin Rytoft Drangel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 210 (210) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 100 (87) tkr.

bolaget och dess detaljhandelsmonopol mäts i ett särskilt opinionsindex (OPI). De finansiella målen består av soliditetsmål, räntabilitetsmål samt mål för handelsmarginal och effektivitet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör uppgå till ett belopp motsva- rande minst hälften av vinsten efter skatt, med beaktande av soliditetsmålet på cirka 35 procent. Om vinsten varaktigt överstiger räntabilitetsmålet bör detta på sikt komma kunderna till godo genom anpassning av handelsmarginalen.

UPPFÖLJNING

Målet för ålderskontrollen 2011 uppfylldes. Det högsta årsvärdet hittills för NKI på 79 procent motsvarade målsättningen på 79 procent. Andelen av befolkningen som har förtroende för och vill behålla detaljhandels- monopolet översteg målet på 66 procent genom en nivå på 68 procent, vilket är en väsentlig ökning jämfört med 49 procent då mätningarna inleddes 2001. Bolaget nådde 2011 samtliga finansiella mål. Soliditeten uppgick till 35,3 (36,9) procent, räntabilite- ten på eget kapital till 7,6 (13,8) procent, handelsmarginalen till 21,7 (21,8) procent och aktieutdelning fastställdes till 100 pro- cent av årets resultat.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	24 416	24 111
Övriga intäkter	23	303
Kostnader	–24 271 –24 083
Rörelseresultat	168	331
Finansiella intäkter	119	143
Finansiella kostnader	–65	–78
Resultat före skatt	222	396
Skatt	–63	–94
Nettoresultat	159	302
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	159	302
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 191	1 274
Räntebärande anläggningstillgångar	1 215	1 349
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 124	1 076
Räntebärande omsättningstillgångar	2 206	2 176
Totala tillgångar	5 736	5 875
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	2 027	2 170
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	2 027	2 170
Ej räntebärande avsättningar	179	185
Ej räntebärande kortfristiga skulder	3 530	3 520
Totala skulder och eget kapital	5 736	5 875

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	408	506
Kassaflöde från investeringsverksamhet	43	–173
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–302	–345

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	7,6	13,8
Rsyss (genomsnitt), %	13,7	21,6
Soliditet, %	35,3	36,9

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	159	302
Bruttoinvesteringar, mnkr	573	417
Av- och nedskrivningar, mnkr	310	266
Antal anställda i medeltal	3 196	3 255
Sjukfrånvaro, %	4,6	4,9

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
			Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse
	Statens ägarandel 100%	35		44	56		38
	Statens ägarandel 100%

		65					62

GENOMFÖRDA ÅLDERSKONTROLLER, BUTIK, %
100			Mål
80			Mål
80			Utfall
60
40
20
0	2009	2010	2011
2008	2009	2010	2011

86	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.teliasonera.se • org nr 556103-4249 • TELIASONERA AKTIEBOLAG

Telia bildades 1993 genom bolagise- ringen av Televerket. 2000 börsintrodu- cerades Telia, varvid statens ägande minskade till drygt 70 procent. Efter ett riksdagsbeslut, som tillåter reger- ingen att utan begränsningar förändra i ägandet, slogs Telia samman med finska Sonera varvid TeliaSonera Aktiebolag bildades. Under våren 2007 sålde svenska staten cirka 8 procent- enheter av sitt innehav och ägandet uppgår därefter till 37,3 procent.

VERKSAMHET

TeliaSonera är ett ledande telekommunika- tionsföretag i Norden och Baltikum med starka positioner inom mobil kommunikation i Eurasien. TeliaSonera-koncernen finns i 17 länder, och innehar intresseföretag i ytterli- gare tre länder. Verksamheten omfattar fast och mobil telefoni samt internet- och data- kommunikation. Vid årsskiftet hade koncer- nen 170 miljoner abonnemang inkluderande både konsoliderade verksamheter och intres- sebolag. TeliaSonera är organiserat enligt en produkt- och regionbaserad affärsstruktur: Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och Eurasien.

EKONOMI

Nettoomsättningen i lokala valutor och exklu- sive förvärv ökade med 2,6 procent. I rappor- terad valuta sjönk dock nettoomsättningen med 2,5 procent till 104 354 (106 979) mnkr, främst till följd av valutakursföränd- ringar. Affärsområdena Eurasien och Mobili- tetstjänster bidrog positivt till tillväxten. EBITDA före engångsposter ökade i lokal valuta, men förblev oförändrad i rapporterad valuta 36 914 (36 897) mnkr och margina- len var 35,4 (34,5) procent. Nettoresultat hänförligt till moderbolagets ägare sjönk med 13,7 procent till 18 341 (21 257) mnkr. CAPEX (investering i anläggningstillgångar) exklusive kostnader för licenser och frekven- ser ökade i absoluta tal till 17 243 (14 934) mnkr och i relation till nettoomsättningen till 16,5 (14,0) procent. Det fria kassaflödet försämrades till 9 629 (12 901) mnkr, huvudsakligen till följd av högre betald CAPEX och lägre utdelning från intressebolag.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Anders Narvinger

VD: Lars Nyberg

Ordf: Anders Narvinger Led: Maija-Liisa Friman, Ingrid Jonasson Blank, Olli-Pekka Kallasvuo, Timo Peltola, Lars Renström, Jon Risfelt, Per-Arne Sandström (Olli-Pekka Kallasvuo valdes vid årsstämman 2012 då Conny Karlsson avgick) Arb rep: Agneta Ahlström, Magnus Brattström, Stefan Carlsson Revisor: Göran Tidström, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 1 100 (1 100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot 450 (450) tkr.

MÅL

TeliaSonera har uttryckt sina finansiella mål för 2012 i form av framtidsutsikter: Omsätt- ningstillväxten i lokala valutor och exklusive förvärv förväntas bli i spannet 1–2 procent. Valutakursförändringar kan komma att ha en betydande påverkan på redovisade belopp i svenska kronor. EBITDA-marginalen före engångsposter 2012 förväntas bli på samma nivå jämfört med 2011. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen förväntas bli cirka 13–14 procent 2012, exklusive kostnader för licenser och frekvenser.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy för 2012 innebär att ordina- rie utdelning ska vara minst 50 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Bolagets kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A– till BBB+).

UPPFÖLJNING

Marknadens förväntningar på omsättningstill- växten under 2011 var 4 procent i lokala valutor, medan utfallet var 2,6 procent. Samti- digt var förväntningarna på tillväxten av den påverkbara kostnadsmassan i lokala valutor och exklusive förvärv för 2011 lägre än omsätt- ningstillväxten. Utfallet i kostnadstillväxten var en ökning om 0,6 procent. EBITDA-marginalen förväntades förbättras 2011 i jämförelse med 2010, utfallet var 35,4 (34,5) procent. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen förväntades motsvara 13–14 procent, utfallet var 16,5 procent. Värdet av innehavet på börsen mins- kade med 12,3 procent under 2011.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	104 354	106 979
Övriga intäkter	2 443	2 072
Kostnader	–82 947	–84 869
Resultat från andelar i intresseföretag	5 717	7 821
Rörelseresultat	29 567	32 003
Finansiella intäkter	822	610
Finansiella kostnader	–3 615	–2 677
Resultat före skatt	26 774	29 936
Skatt	–5702	–6 374
Nettoresultat	21 072	23 562
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	18 341	21 257
Minoritetsintressen	2 731	2 305

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	210 231	206 811
Räntebärande anläggningstillgångar	7 007	4 531
Ej räntebärande omsättningstillgångar	22 510	21 388
Räntebärande omsättningstillgångar	14 133	17 821
Totala tillgångar	253 881	250 551
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	116 680	125 907
Minoritetens andel av eget kapital	7 353	6 758
Summa eget kapital	124 033	132 665
Räntebärande avsättningar	1 030	757
Ej räntebärande avsättningar	23 133	22 473
Räntebärande långfristiga skulder	68 108	60 563
Ej räntebärande långfristiga skulder	1 409	1 593
Räntebärande kortfristiga skulder	11 734	4 873
Ej räntebärande kortfristiga skulder	24 434	27 627
Totala skulder och eget kapital	253 881	250 551

KASSAFLÖDE, mnkr	2011		2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	27	023	27	434
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–17 306		–16 476
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–12	035	–17	736

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnittligt JEK), %	16,8	17,8
Rsyss (genomsnitt), %	16,4	16,9
Soliditet, %	44	48,0

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	12 341	12 349
Bruttoinvesteringar, mnkr	17 915	16 669
Av- och nedskrivningar, mnkr	13 023	13 479
Antal anställda i medeltal	26 999	27 697

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor	KURSUTVECKLING JANUARI 2011–MARS 2012
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor	KURSUTVECKLING JANUARI 2011–MARS 2012

		Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		150			OMX Stockholm Benchmark GI		Telia Sonera
										OMX Stockholm Benchmark GI		Telia Sonera

	Statens ägarandel 37,3%						125
	Statens ägarandel 37,3%						125
	Finska staten 13,7%	43	27	25			100
	Finska staten 13,7%		27	25			100
	Swedbank Robur-fonder 3,1%						75
	Alecta 2,4%	57	73	75			50
	Övriga ägare 43,5%						25
	Övriga ägare 43,5%						0
							08-01-01	09-01-01	10-01-01		11-01-01	12-03-01

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

TERACOM GROUP AB • org nr 55684232-4856 • www.teracom.se

Teracom Group AB äger och utvecklar	STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013
digitala marknät i Sverige, Danmark och
Finland med varumärkena Boxer, PlusTV
och Teracom. Teracom Group arbetar
med hela värdekedjan – från sändar-
stationer fram till tv-tittarna och deras
betal-tv-abonnemang. Genom integratio-	Ordf: Åsa Sundberg	VD: Crister Fritzson
nen av nät och betaltjänster riktade mot	Ordf: Åsa Sundberg	VD: Crister Fritzson
slutkunder skapas förutsättningar för	Ordf: Åsa Sundberg Led: Kristina Axberg Bohman,
investeringar som stärker koncernen på	Maria Curman, Ingrid Engström, Lars Grönberg, Johan
investeringar som stärker koncernen på	Hallberg, Urban Lindskog, Nils Petter Tetlie Arb rep:
mycket konkurrensutsatta marknader.	Hallberg, Urban Lindskog, Nils Petter Tetlie Arb rep:
mycket konkurrensutsatta marknader.	Magnus Axhner, John-Olof Blomkvist, Claes-Göran
Koncernen investerar i sändningskapaci-	Persson Arb suppl: Stig-Arne Celin, Niklas Hansson
tet, mottagare och kundanskaffning och	Revisor: Sten Håkansson, PwC
skapar därmed förutsättningar för en	Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190)
mångfald av tv-kanaler. Den samlade	tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 95 (95)
kundbasen överstiger en miljon kunder.	tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i
kundbasen överstiger en miljon kunder.	Regeringskansliet.
	Regeringskansliet.
VERKSAMHET
VERKSAMHET
Teracom Group AB:s fem marknadsbolag
distribuerar och säljer radio och tv till hushåll i
Sverige, Danmark och Finland. Kunderna	den externa långfristiga upplåningen med
består i huvudsak av konsumenter, men även	335 mnkr under 2011. Balansomslutningen
företag som programbolag inom tv och radio,	minskade med 145 mnkr under år 2011 och
telebolag för inplacering av utrustning i kon-	uppgick till 5 553 (5 698) mnkr.
cernens nät samt olika förbindelsetjänser.
Koncernen består av nätbolagen Teracom	MÅL
Sverige och Teracom Danmark samt betal-tv-	Målet för koncernens soliditet är 30 procent.
bolagen Boxer Sverige, Boxer Danmark och	Avkastningen på eget kapital, beräknad som
PlusTV i Finland. Verksamheterna arbetar nära	resultat efter schablonskatt i förhållande till
samman för att maximera konkurrenskraften i	genomsnittligt justerat eget kapital, ska
erbjudandena. Antalet betal-tv-abonnenter	långsiktigt uppgå till 17 procent på eget
uppgick till 1 035 000 (955 000) vid slutet	kapital. Dessa mål speglar den tillväxtplan
av 2011. Den nya koncernstrukturen bildades	som bolaget antagit samt bolagets specifika
under våren 2011, efter beslut av riksdagen	förutsättningar. Prioriterade hållbarhetsområ-
(prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1, rskr.	den är nöjdare kunder och medarbetare,
2010/11:132).	förbättrad driftssäkerhet, skydd mot korrup-
	tion och årliga minskade utsläpp av växthus-
EKONOMI	gaser.
Koncernens omsättning ökade under året
med 5 (13) procent till 4 059 (3 852) mnkr,	UTDELNINGSPOLICY
ökningen beror primärt på tillväxt i Boxer	Utdelningsandelen ska uppgå till 40–60 procent
Danmark. Rörelsemarginalen uppgick till 9	av nettoresultatet.
(8) procent och avkastningen på eget kapital
uppgick till 10 (12) procent. Segmentet	UPPFÖLJNING
Betal-tv stod för 65 procent av verksamhe-	Soliditeten uppgick till 32 (31) procent och
tens externa intäkter. Rörelseresultatet upp-	avkastningen på eget kapital uppgick till 10
gick till 376 (293) mnkr och årets resultat	(12) procent. Styrelsen föreslår en utdelning
efter skatt var 168 (201) mnkr. Teracom	på 110 (110) mnkr. Bolagets avkastning på
gjorde under 2011 investeringar i anlägg-	eget kapital har över en period överstigit
ningstillgångar för 332 (284) mnkr. Kassa-	uppsatta mål. Årets avkastning understeg
flöde från den löpande verksamheten uppgick	dock långsiktigt mål bland annat på grund av
till 645 (789) mnkr. Koncernen minskade	investeringen i betal-tv i Danmark.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	4 046	3 848
Övriga intäkter	38	13
Kostnader	–3 708	–3 568
Rörelseresultat	376	293
Finansiella intäkter	27	37
Finansiella kostnader	–78	–49
Resultat före skatt	325	281
Skatt	–157	–80
Årets resultat från avvecklad verksamhet	0	0
Nettoresultat	168	201
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	168	201
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	4 528	4 718
Ej räntebärande omsättningstillgångar	805	586
Räntebärande omsättningstillgångar	220	394
Totala tillgångar	5 553	5 698
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	1 773	1 743
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 773	1 743
Räntebärande avsättningar	1	1
Ej räntebärande avsättningar	330	362
Räntebärande långfristiga skulder	1 799	2 134
Ej räntebärande långfristiga skulder	79	70
Räntebärande kortfristiga skulder	85	76
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 486	1 312
Totala skulder och eget kapital	5 553	5 698

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	645		789
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–344	–1	528
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–458	1	040

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnittligt JEK), %	10	12
Rsyss (genomsnitt), %	10	10
Soliditet, %	32	31

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	110	110
Bruttoinvesteringar, mnkr	332	284
Av- och nedskrivningar, mnkr	423	349
Antal anställda i medeltal	707	707
Sjukfrånvaro, %	2	1,7

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor			AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		20		Mål
Statens ägarandel 100%						Mål
Statens ägarandel 100%				15		Utfall
25	27			15		Utfall
25	27			10
75	73	50	50	10
75	73
				5
				0	2010	2011
				2009	2010	2011

88	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.vasallen.se • org nr 556475-4793 • VASALLEN AB

Vasallen AB bildades 1997 för att i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla nedlagda regementen och andra försvarsfastighe- ter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter, för att sedan av- yttra dessa. Under 2009 utvecklades uppdraget till att också omfatta andra typer av fastigheter i syfte att öka Vasallens attraktivitet på marknaden inför framtida försäljningar.

VERKSAMHET

Vasallen är ett fastighetsutvecklingsbolag som arbetar med utvecklingsprojekt på följande orter: Falun, Kristinehamn, Sollefteå, Sträng- näs och Vaxholm. Utöver detta äger Vasallen dessutom en kontorsfastighet i Hannover, Tyskland. Huvudkontoret ligger i Örebro och totalt har bolaget 34 anställda (31 december 2011).

Bolaget har totalt förvärvat 24 fastighets- bestånd över hela Sverige. Av dessa är 18 idag utvecklade och sålda. I september 2011 såldes kvarvarande fastighetsinnehav i Öster- sund till ett dotterbolag till Norrlandspoj- karna. I slutet av 2011 har bolaget tecknat avtal med Peab Fastighetsutveckling AB om försäljning av fastighetsinnehav i Borås, Karlskrona, Södertälje samt Visby. Köparen tillträder den 1 juli 2012. Vasallens investe- ringar i fastigheterna har hittills uppgått till cirka 4 600 mnkr. Intäkterna från försäljning- arna uppgår till 4 400 mnkr och 3 150 mnkr har delats ut till ägaren.

I maj 2009 beslutade riksdagen om utvid- gat uppdrag för Vasallen (prop. 2008/09:172, bet. 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263) som i korthet innebar att bolaget har möjlighet att genomföra kompletterande förvärv av andra utvecklingsfastigheter än försvarsrelaterade.

EKONOMI

Nettoomsättningen minskade under 2011 till 131 (231) mnkr varav hyresintäkterna utgjorde 127 (220) mnkr. Driftöverskottet från fastigheterna minskade till 42 (97) mnkr. Orsaken till minskningen av såväl omsättning som driftnetto beror främst på de mycket stora försäljningar av fastigheter som gjordes under andra halvåret 2011. Resulta- tet efter skatt minskade till –88 (472) mnkr. Den kraftiga skillnaden i nettoresultat beror på värdeförändringar i fastighetsbeståndet på totalt –150 (407) mnkr. Totalt investerades 291 (213) mnkr i anläggningarna under 2011 medan försäljningen av tillgångar medförde ett inflöde på 333 (1 432) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Charlotte Axelsson

VD: Leif Rytter

Ordf: Charlotte Axelsson Led: Peter Almström, Biljana Bozic, Agneta Kores, Leif Ljungqvist, Liia Nõu, Tomas Werngren Arb rep: Mats Sundqvist Revisor: Ingemar Rindstig, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgick till 135 (135) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 67 (67) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

MÅL

Vasallens övergripande verksamhetsmål är att förädla fastighetsbeståndet så att fastighe- terna blir intressanta förvärvsobjekt på mark- naden. Avkastning på eget kapital över en femårsperiod ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 4 procent. Solidi- teten ska vara minst 50 procent och ränte- täckningsgraden överstiga 2 ggr. Varje dotter- bolag ska uppnå ett positivt driftsnetto efter tre års verksamhet. Vasallen mäter också Nöjd-Kund-Index (NKI) där målet är lägst index 80. Vasallen har dessutom en rad olika specifika miljö- och hållbarhetsmål.

UTDELNINGSPOLICY

Vasallen ska ge en marknadsmässig utdelning till ägaren. Målet är att utdelningen ska uppgå till 30–50 procent av resultatet efter skatt.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på eget kapital var negativ under 2011 beroende på negativa värdeförändringar i fastighetsbeståndet. Över en femårsperiod har dock avkastningsmålet överträffats.

Soliditeten minskade under året, från 73 till 60 procent, främst som följd av utdelningar, investeringar samt det negativa resultatet 2011. Räntetäckningsgraden var 1,7 (3,0) ggr för 2011 och understeg därmed målet. NKI uppgick till 87 (87) av maximalt 100.

Som en följd av det negativa resultatet under 2011 föreslås att ingen utdelning sker till ägaren. Under 2010 delade bolaget ut 750 mnkr till ägaren. De flesta miljömål uppnåddes under 2011, till exempel målet att utsläppen av CO2 årligen ska minska med 5 procent. En minskad energiförbrukning är den mest prioriterade frågan i Vasallens hållbarhetsarbete.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Hyresintäkter	127	220
Övriga intäkter	4	11
Driftnetto fastigheter	42	97
Orealiserade värdeförändringar	–150	407
Resultat projektuveckling	14	9
Utvecklings- och
administrationskostnader	–35	–34
Rörelseresultat	152	303
Finansnetto (inkl. orealiserade
värdeförändringar)	–1 588	388
Resultat före skatt	–137	460
Skatt	49	12
Nettoresultat	–88	472
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–88	472
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 222	1 420
Ej räntebärande omsättningstillgångar	44	72
Räntebärande omsättningstillgångar	120	815
Totala tillgångar	1 386	2 307
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	835	1 673
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	835	1 673
Ej räntebärande avsättningar	79	129
Räntebärande kortfristiga skulder	400	400
Ej räntebärande kortfristiga skulder	72	105
Totala skulder och eget kapital	1 386	2 307

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	22	9
Kassaflöde från investeringsverksamhet	35	1 215
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–750	–413

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	–7	33
Direktavkastning, %	3	5
Soliditet, %	60	73
Lokalarea, tkvm	379	441
Marknadsvärde, förvaltningsfastigheter,
mnkr	1 221	1 402
Uthyrningsgrad, %	49	42

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	0	750
Bruttoinvesteringar, mnkr	291	213
Antal anställda i medeltal	42	55
Sjukfrånvaro, %	0,8	2,1

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse			40						Mål
		Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse			40						Mål
		57	43	27	43			57	30						Utfall
				27
				73					20
				73
									10
									0		neg			neg
									0
										2009		2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

VATTENFALL AKTIEBOLAG • org nr 556036-2138 • www.vattenfall.se

Vattenfall AB bildades 1992 och produ- cerar, distribuerar och säljer el, värme och gas i norra Europa, framför allt på huvudmarknaderna Sverige, Tyskland och Nederländerna. Riksdagen har be- slutat att Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet, så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot miljömässigt hållbar energiproduktion.

VERKSAMHET

Vattenfall är en av Europas största elprodu- center och Västeuropas största värmeprodu- cent. Under 2011 genererade Vattenfall totalt 167 TWh el, 54 TWh gas och 42 TWh värme. Vattenfall finns inom alla delar av värdeked- jan, det vill säga produktion, distribution och försäljning.

Vattenfall presenterade hösten 2010 en ny strategisk inriktning med huvudsakligt fokus på ökad lönsamhet, fokus på tre kärnmarkna- der – Sverige, Tyskland och Nederländerna, samt tre huvudprodukter – el, värme och gas. Till detta en minskad koldioxidexponering. Under verksamhetsåret 2011 har flera åtgär- der vidtagits för att fullfölja den strategiska inriktningen.

EKONOMI

Nettoomsättningen för 2011 minskade med 15,2 procent till 181 (214) mdkr. Rörelse- resultatet minskade med 22,3 procent till 23,2 (29,9) mdkr. Resultatet belastades med 10,5 mdkr på grund av det tyska beslutet att avveckla kärnkraften. Vidare påverkades omsättning och resultat negativt av genom- snittligt lägre erhållna elpriser och lägre produktionsvolymer (6 mdkr) samt valuta- kurseffekter till följd av den starkare svenska kronan (8 mdkr). Vattenfalls totala elproduk- tion minskade med 3,3 procent till 166,7 (172,4) TWh. Nettoskuldsättningen sjönk under året till 141 (144) mdkr. Investering- arna sjönk under året till 36 (42) mdkr. Därutöver förvärvades ytterligare 15 procent av aktierna i N.V. Nuon Energy. Vattenfall äger därmed 64 procent av aktierna i N.V. Nuon Energy men har sedan 1 juli 2009 haft kontroll över bolaget.

MÅL

Avkastning på eget kapital ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Kassaflödesrän- tetäckningsgraden efter ersättningsinveste- ringar ska uppgå till 3,5–4,5 ggr. Rating ska vara inom single A-kategorin, från såväl Moody’s som Standard & Poor’s.

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Lars G Nordström

VD: Øystein Løseth

Ordf: Lars G Nordström Led: Eli Arnstad, Gunilla Berg, Håkan Buskhe, Håkan Erixon, Jan-Åke Jonsson, Patrik Jönsson, Cecilia Vieweg (Gunilla Berg, Håkan Buskhe, Jan-Åke Jonsson valdes vid årsstämman 2012 då Christer Bådholm och Lone Fønss Schrøder avgick, Ingrid Bonde avgick i december 2011) Arb rep: Carl-Gustaf Angelin, Lennart Bengtsson, Johnny Bernhardsson, Ronny Ekwall, Jeanette Regin

Arb suppl: Lars-Göran Johansson Revisor: Hamish Mabon, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 580 (580) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 280 (280) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet. Arvode utgår inte heller till arbetstagarrepresentanter.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt uppgå till 40–60 procent av resultatet efter skatt. De årliga besluten om utdelning ska dock beakta genomförandet av bolagets strategi, bolagets finansiella ställning samt övriga ekonomiska mål.

UPPFÖLJNING

Vattenfall har inte uppnått ägarens finansiella mål med avseende på avkastning på eget kapital sedan 2007. För 2011 uppgick avkastningen till 8,6 (10,0) procent. Bolaget har fortsatt single A-rating (A-) och arbetet med att förstärka den finansiella ställningen fortgår. Den strategiska inriktningen har fokus på att förbättra bolagets avkastning och stärka balansräkningen. Kostnadsreducerings- programmet genomförs i en högre takt än tidigare kommunicerad plan och de årliga kostnaderna har reducerats med 4 mdkr jämfört med 2010. Försäljningar av tillgångar som inte längre tillhör kärnverksamheten har skett till ett belopp av 23 mdkr, varav 16 mdkr erhölls under 2011. Vidare har Vatten- falls eldistributions- och värmeverksamhet i Finland avyttrats för 14 mdkr, vilket kommer att bokföras under 2012. Vattenfalls totala investeringsprogram fortsätter att minska, från 165 mdkr 2011–2015 till 147 mdkr för perioden 2012–2016. Styrelsen föreslår en utdelning om 40 procent av nettovinsten, vilket är i enlighet med utdelningspolicy.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	181 040	213 572
Övriga intäkter	7 169	2 169
Kostnader	–165 032	–186 512
Resultat från andelar i intresseföretag	32	624
Rörelseresultat	23 209	29 853
Finansiella intäkter	3 843	2 514
Finansiella kostnader	–12 754	–10 944
Resultat före skatt	14 298	21 423
Skatt	–3 882	–8 238
Nettoresultat	10 416	13 185
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	11 083	12 997
Minoritetsintressen	–667	188

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	334 434	343 569
Räntebärande anläggningstillgångar	44 009	44 694
Ej räntebärande omsättningstillgångar	117 430	109 296
Räntebärande omsättningstillgångar	28 685	43 873
Totala tillgångar	524 558	541 432
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	131 988	126 704
Minoritetens andel av eget kapital	6 943	6 917
Summa eget kapital	138 931	133 621
Räntebärande avsättningar	84 482	80 631
Ej räntebärande avsättningar	35 406	36 125
Räntebärande långfristiga skulder	158 485	153 528
Ej räntebärande långfristiga skulder	8 238	8 409
Räntebärande kortfristiga skulder	19 102	41 940
Ej räntebärande kortfristiga skulder	79 914	87 178
Totala skulder och eget kapital	524 558	541 432

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	33 468	41 231
Kassaflöde från
investeringsverksamhet	–20 802	–34 783
Kassaflöde från
finansieringsverksamhet	–13 842	–5 147

NYCKELTAL	2011	2010
Re, exkl säkringsreserv (genomsnitt), %	8,6	10,0
Soliditet, %	26,5	24,7
Kassaflödesräntetäckningsgrad, ggr	3,0	4,6
Avkastning på nettotillgångar, %	7,1	9,1

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	4 433	6 500
Bruttoinvesteringar, mnkr	35 750	41 794
Av- och nedskrivningar, mnkr	31 329	30 853
Antal anställda i medeltal	37 679	38 459
Sjukfrånvaro, %	2,2	1,3

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ SYNLIGT EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		20		Mål
						Mål
24	27			15		Utfall
24	27		38	10
		62	38
76	73


				5
				0	2010	2011
				2009	2010	2011

90	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.vectura.se • org nr 556767-9849 • VECTURA CONSULTING AB

Vectura Consulting AB bildades 2009 i samband med bolagiseringen och sam- manslagningen av affärsenheterna inom Vägverket och Banverket Vägverket Konsult och Banverket Projektering. Företaget bedriver konsultverksamhet huvudsakligen inom transportinfrastruk- tur. Riksdagens skäl till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, eliminera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produktiviteten på marknaden.

VERKSAMHET

Vectura är konsult avseende transportslags- övergripande infrastrukturlösningar. Verksam- heten är indelad i tjänsteområden som täcker behov inom transportinfrastruktur från tidiga skeden med transportslagsövergripande utred- ningar och analyser till projektering, projekt- och byggledning samt drift och underhåll. Med cirka 1 200 konsulter finns företaget på 37 orter i Sverige samt i Norge och Danmark. Till väsentliga kundgrupper räknas trafikverk, trafikhuvudmän, systemleverantörer, kommu- ner, kombiterminaler, basindustrin och energi- företag.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1 249

(1 156) mnkr och debiteringsgraden till 74 (71) procent. Rörelseresultatet uppgick till 48 (10) mnkr vilket motsvarar en marginal på 3,9 (0,8) procent. 2011 var Vecturas tredje verksamhetsår och sedan starten 1 januari 2009 har verksamhetens omfattning stadigt vuxit samtidigt som det omfattande bolagise- rings- och fusionsarbetet genomförts. Under 2010 påverkades resultatet av bolagiserings- kostnader, vilket inte redovisats under 2011. Den högre omsättningen kombinerat med fortsatt effektivisering av system och rutiner samt minskade avskrivningar har bidragit till ett ökat rörelseresultat som dock har påver- kats negativt av fortsatt prispress.

MÅL

Vecturas övergripande mål är att uppnå god och uthållig lönsamhet minst i nivå med de börsnoterade bolagen i branschen och huvud- sakligen inom trafik- och transportområdet samt att i alla avseenden agera affärsmässigt. Långsiktigt ska avkastning på eget kapital uppgå till minst 15 procent och soliditeten till högst 50 procent.

Vectura ska vara den mest framstående leverantören av hållbara transportlösningar och erbjuda en attraktiv arbetsplats. Vectura

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Kajsa Lindståhl

VD: Jan Colliander

Ordf: Kajsa Lindståhl Led: Charlotte Bergman, Anders Bäck, Bert-Ove Johansson, Birgitta Johansson Hedberg, Lotta Mellström, Jan Sundling (Charlotte Bergman och Jan Sundling valdes vid årsstämman 2012 då Bengt Göransson avgick. Lise Langseth avgick 3 oktober 2011) Arb rep: Jan Bielak, Niclas Jaråker Arb suppl: Karin Danielsson, Lars Andersson Revisor: Björn Ohlsson, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tsk Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

ska under perioden 2012 till 2015 öka kundernas nöjdhet (NKI) från 6,2 till 7,0 på en 10-gradig skala.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till 50–70 procent av årets resultat. Vid varje utdelnings- tillfälle ska hänsyn tas till bolagets framtida kapitalbehov och eventuella investerings- och förvärvsplaner.

UPPFÖLJNING

Vectura har under 2011 fortsatt expansionen på den nordiska marknaden och haft ett starkt fokus på affärsverksamheten men året har även präglats av fortsatt uppbyggnad av organisationen och styrningen. Lönsamheten har förbättrats men det återstår fortfarande en del till den lönsamhetsnivå som bolaget siktar på i ett längre perspektiv. Den genom- snittliga lönsamheten i branschen var 8,7 procent under 2011 att jämföra med Vectu- ras 3,9 procent, i underkant men en klar förbättring mot föregående år. Målet för avkastning på eget kapital och soliditet uppnåddes inte då avkastningen på eget kapital uppgick till 7,9 procent och solidite- ten till 63 procent. Utdelning om 22,9 mnkr lämnas för 2011 vilket är enligt policy.

Kundnöjdheten uppgick till 6,2 procent vilket inte motsvarar målet medan NKU- värdet (Nöjd-Kund-Uppdrag) om 4,3 procent överträffade målet på 4,0. NMI (Nöjd-Medar- betar-Index) blev 6,6 vilket inte nådde målet om 7 för 2011.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Rörelseintäkter	1 251	1 157
Kostnader	–1 203	–1 149
Rörelseresultat	48	10
Finansiella intäkter	2	1
Finansiella kostnader	–2	–3
Resultat före skatt	48	8
Skatt	–15	–2
Nettoresultat	33	6

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	258	246
Räntebärande anläggningstillgångar	3	2
Ej räntebärande omsättningstillgångar	320	309
Räntebärande omsättningstillgångar	96	58
Totala tillgångar	677	615
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	425	392
Summa eget kapital	425	392
Ej räntebärande avsättningar	23	13
Ej räntebärande långfristiga skulder	16	14
Ej räntebärande kortfristiga skulder	213	196
Totala skulder och eget kapital	677	615

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	68	–9
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–30	–30
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	7,9	1,5
Rörelsemarginal, %	3,9	0,8
Debiteringsgrad, %	74	71
Soliditet, %	63	64

ÖVRIGT	2011	2010
Utdelning, mnkr	23	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	35	31
Av- och nedskrivningar, mnkr	23	42
Antal anställda i medeltal	1 111	1 061
Sjukfrånvaro, %	2,1	2,7

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse			20				Mål
			Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse			20				Mål
		28		33	43		57	15				Utfall
		28		33				10
		72		67				10
								5
								0	neg
								0
									2009	2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

V.S. VISITSWEDEN AB • org nr 556500-7621 • www.visitsweden.com

V.S. VisitSweden AB är ett kommunika- tionsbolag med ansvar för marknads- föringen av Sverige som turistland ut- omlands samt för varumärket Sverige och Sverigebilden. Turistnäringen har en samhällsekonomisk och tillväxtpoli- tisk betydelse och är föremål för stat- ligt engagemang i de flesta länder.

VisitSweden ägs till lika delar av staten och av turistnäringen genom Svensk Turism AB.

VERKSAMHET

VisitSweden har som huvudsaklig uppgift att utomlands svara för den övergripande mark- nadsföringen av Sverige som turistland, både genom imagemarknadsföring av varumärket Sverige och genom marknadsföring av svenska upplevelser och destinationer.

Staten finansierar bolagets basverksamhet och den övergripande marknadsföringen av Sverige som varumärke, det vill säga Nation Branding, medan näringen finansierar riktade aktiviteter och produktmarknadsföring i anslutning till bolagets verksamhet. Huvud- kontoret är placerat i Stockholm. Bolaget arbetar med målgruppsinriktad marknadsfö- ring på följande marknader: Danmark, Fin- land, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. En viktig del av marknads- föringen är, förutom de mer traditionella kanalerna, webbplatsen www.visitsweden.com

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 281,9 (264,1) mnkr. Statens anslag uppgick 2011 till 140 mnkr (grundanslag 90 mnkr/år samt en treårig tillfällig satsning på 50 mnkr/år, 2010–2012). Bolaget erhöll också särskilda medel för regeringens satsning på ”Sverige

– Det nya matlandet” om 10 (6,9) mnkr.

MÅL

Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och ha en långsiktigt konkurrens- kraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. VisitSweden ska medverka till att turismen ökar genom övergripande marknads-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Josephine Rydberg- VD: Thomas Brühl

Dumont

Ordf: Josephine Rydberg-Dumont (valdes vid årsstäm- man 2012 då Elizabeth Nyström avgick) Led: Peter Clason, Jan Kårström, Karin Mattsson Weijber, Gunilla Mitchell, Magnus Nilsson, Inga Thoresson-Hallgren, Eva Östling-Ollén (Eva Östling-Ollén valdes vid års- stämman 2012 då Elisabeth Haglund avgick. Inga Thoresson-Hallgren valdes vid extra stämma 2011 då Marcus Hellqvist avgick) Suppl: Hans Gerremo, Patric Sjöberg Revisor: Therese Kjellberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 50 (50) tkr och till stämmovald suppleant 24 (24) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.

föring utomlands av Sverige som turistland och genom riktade aktiviteter i form av pro- dukt- och destinationsmarknadsföring. Bola- get har även ett ansvar för varumärket Sverige och Sverigebilden.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då bolaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UPPFÖLJNING

VisitSweden har bedrivit verksamheten enligt den inriktning som ägarna fastställt. Verksam- hetsåret 2011 var för åttonde året ett positivt år för svensk turistnäring. Antalet utländska gästnätter ökade med 0,6 procent jämfört med 2010. Värdet av svensk turismexport växer och exportvärdet, det vill säga utländ- ska privat- och affärsresenärers konsumtion i Sverige, hade under 2010 ett värde av 87,1 mdkr (+114,3 procent sedan 2000) och 12,8 mdkr i momsintäkter från den utländska konsumtionen i Sverige (+132,7 procent sedan 2000).

RESULTATRÄKNING, mnkr	2011	2010
Nettoomsättning	282	264
Kostnader	–290	–246
Rörelseresultat	–8	18
Resultat före skatt	–8	18
Nettoresultat	–8	18
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–8	18
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	4	4
Ej räntebärande omsättningstillgångar	52	43
Räntebärande omsättningstillgångar	38	52
Totala tillgångar	94	99
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	32	40
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	32	40
Ej räntebärande kortfristiga skulder	62	59
Totala skulder och eget kapital	94	99

KASSAFLÖDE, mnkr	2011	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–12	21
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–2	–2
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2011	2010
Re (genomsnitt), %	0	0
Rt (genomsnitt), %	–7,8	21,7
Soliditet, %	34,2	40,7

ÖVRIGT	2011	2010
Anslag från staten, mnkr	140	150
Bruttoinvesteringar, mnkr	2	2
Av- och nedskrivningar, mnkr	2	2
Antal anställda i medeltal	81	71
Sjukfrånvaro, %	1	0,9

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor	ANTAL UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER, miljoner
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor	ANTAL UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER, miljoner
		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse			15
	Statens ägarandel 50%							12
	Svensk Turism AB 50%	35	45	55	38			9
		35						9

		65			62			6
		65			62			6
								3
								0
								2009		2010	2011

92 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Voksenåsen A/S är Norges nationalgåva till Sverige. Verksamheten har till syfte att stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

VERKSAMHET

Voksenåsen är en hotell- och konferensverk- samhet och en mötesplats för kultur- och samhällsliv i Norge och Sverige. Programverk- samheten innehåller en stor variation på teman inom områden som språk och kultur, ländernas gemensamma historia, dagsaktu- ella politiska och ekonomiska frågor, närings- liv, turism och regionalt samarbete samt Sverige och Norges internationella engage- mang. Aktiviteterna på Voksenåsen upptar även den mer långsiktiga utvecklingen i de svensk-norska relationerna. Ett flertal projekt riktar sig till ungdomar och studenter som till exempel SommerAkademiet i samarbete med högskolor i Oslo och Stockholm, Språk- og kulturkursene för lärar- och journaliststuden- ter samt Kulturkurser för utomnordiska yngre författare och andra konstnärer.

EKONOMI

Det statliga anslaget uppgick under 2011 till 9,9 mnkr. Från och med 2009 får Voksen- åsen även anslag från norska staten med 1,5 miljoner norska kronor per år. Verksamhetens totala omsättning uppgick till 51,1 miljoner norska kronor. Verksamheten gav under 2011 ett positivt resultat med 1 075 289 norska kronor.

MÅL

Målet är att Voksenåsen ska vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i Norge och Sverige. Programverksamheten ska främja samhörigheten mellan svenskar och norrmän,

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.voksenaasen.no • org nr 934792785 • VOKSENÅSEN A/S

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Eva Eriksson

VD: Karl Einar Ellingsen

Ordf: Eva Eriksson Led: Jan Andréasson, Azka Baig, Thomas Fürth, Sverre Jervell, Ingegerd Lusensky, Inge Lönning, Christina Mattson och Ellen Marie Saethre- McGuirk. (Thomas Fürth valdes vid årsstämman 2012 då Ingrid Lomfors avgick) Revisor: Eystein O. Hjelme, Kjelstrup & Wiggen, Oslo

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 33,9 (33,9) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 8,2 (8,2) tkr.

värna om yttrandefriheten och arbeta för respekt och tolerans i ett mångkulturellt samhälle. Målet är vidare att erbjuda gästerna en boendemiljö som hävdar sig väl i konkur- rens med liknande anläggningar i Oslo- området samt att uppnå god lönsamhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grund- läggande syfte.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UPPFÖLJNING

Voksenåsen har en programverksamhet som innehåller en stor variation av teman rele- vanta för båda länderna. Voksenåsen strävar efter att bygga upp ett omfattande kontaktnät med myndigheter och organisationer i de båda länderna och är en vital mötesplats för det svensk-norska. Hotellverksamheten har utvecklats positivt med ökad beläggning.

RESULTATRÄKNING, miljoner NOK	2011	2010
Nettoomsättning	39	36
Övriga intäkter	12	12
Kostnader	50	–48
Rörelseresultat	2	0
Resultat före skatt	2	0
Nettoresultat	1	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	1	0
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, miljoner NOK	2011	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	11	11
Räntebärande anläggningstillgångar	0	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	5	4
Räntebärande omsättningstillgångar	3	2
Totala tillgångar	19	17
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	8	8
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	8	8
Räntebärande långfristiga skulder	4	4
Ej räntebärande kortfristiga skulder	7	5
Totala skulder och eget kapital	19	17

NYCKELTAL	2011	2010
Soliditet, %	45,0	42,1
ÖVRIGT	2011	2010
Anslag från staten, miljoner NOK	9	8
Bruttoinvesteringar, miljoner NOK	2	0
Av- och nedskrivningar, miljoner NOK	0	0
Antal anställda i medeltal	46	47
Sjukfrånvaro, %	4,9	5,5

Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor	ANTAL SÅLDA RUM, tusental
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor	ANTAL SÅLDA RUM, tusental
	Statens ägarandel 100%	Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse			15
	Statens ägarandel 100%			17				12
		57	43	17	44		56	9
								9
				83				6
				83				6
								3
								0
								2009		2010	2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

Viktiga händelser och historik

förvaltningen av de statligt ägda bolagen har sedan 1969 i princip varit samlad inom regeringskansliet. det övergripande ansvaret har växlat mellan olika departement och ligger numera på finansdepartemen- tet. här följer en kort sammanfattning över viktigare händelser i det statliga ägandet sedan 1969.

1969 Industridepartementet 1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia

1969 bildas dit flertalet av de statliga omstruktureras genom försäljning och köp av företag. företagen förs.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP)och Olje

1970 Statsföretag bildas för konsumenternas förbund (OK)går ihop och bildar OK Petro att samordna de stora aktie leum med statliga finska Neste som delägare. Första delprivati bolagen inom gruv, stål, seringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en skogs och petrokemiska tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner. branschernamed flera.

Apoteksbolagetbildas. 1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission.Statenövertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1974 PKbanken bildas genom att Postbanken och Sveriges

Kreditbank går ihop. 1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ)för tågtrafiken.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar

SalénInvests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Udde 1988 vallavarvet och Öresundsvarvet. En omfattande omstruktu

rering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.
			1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor
1980	1980 SSAB och Statsföretag		går samman och bildar den nya Procordiakoncernen med Volvo
	svarar tillsammans för 20		och staten som största ägare med vardera 42,5 procent av rösterna.
	procent	av landets industri	SSABaktierna noteras på Stockholms Fondbörs Alista.
	investeringar.
			1990 PKbanken köper Nordbanken. Förvaltningsaktiebolaget
	1981 Staten överlåter sin hälf		Fortia bildas.
	tenandel i ASEAATOM till
	ASEA. Industrigruppen JAS		1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35
	bildas där staten är delägare		företag	och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Affärs
	genom Förenade Fabriksverken		verket FFV ombildas till aktiebolag.
	(FFV).
			1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk
1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvar			blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och
ven fortsätter.			utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärsverket Svenska
			Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbju
1984 Nokia köper 70 procent av tvtillverkaren Luxor.			dande i form av köprätter i kombination med en statsobligation.
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011				97

101

Skr. 2011/12:140

Bilaga

definitiOner OCh förkOrtningar

Definitioner och förkortningar

Antal anställda i medeltal – Omräknat till års- anställda.

Avkastning på eget kapital (Re) – resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moder- bolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbola- get. i vissa fall sker beräkningen med utgångs- punkt i justerat eget kapital (Jek) vilket i före- kommande fall anges.

Avkastning på nettotillgångar – (Vattenfall)

– rörelseresultat plus diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar i förhållande till ett vägt medelvärde av årets nettotillgångar. nettotillgångar definieras som balansomslut- ning minus ej räntebärande skulder, avsätt- ningar, räntebärande fordringar, medel i kärn- avfallsfonden, kassa, bank och liknande till- gångar samt kortfristiga placeringar.

Avkastning på operativa tillgångar (Rop)

– rörelseresultat i relation till genomsnittliga operativa tillgångar där operativa tillgångar av- ser tillgångar som inte är finansiella och på- verkar finansnettot.

Avkastning på sysselsatt kapital (Rsyss)

– rörelseresultat plus finansiella intäkter i för- hållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastning på totalt kapital (Rt) – rörelsere- sultat plus finansiella intäkter i förhållande till totalt kapital.

Internt tillförda medel – (Vattenfall) – resultat efter skatt med återläggning av av- och ned- skrivningar, realisationsvinster/förluster, oreali- serade kursvinster/förluster inklusive värdeför- ändringar relaterade till derivat, förändringar av verkligt värde på varulager, förändringar i räntefordringar/skulder, förändringar i kärnav- fallsfonden, förändringar i avsättningar samt intäktsförd negativ goodwill.

Justerat eget kapital (JEK) – eget kapital plus eventuella övervärden i till exempel fastigheter och dotterbolag.

Kassaflödesräntetäckningsgrad – (Vattenfall) – internt tillförda medel plus finansiella kostna- der exklusive diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar och avkastning från kärnav- fallsfonden i förhållande till finansiella kostna- der exklusive diskonteringseffekter hänförbara till avsättning och avkastning från kärnavfalls- fonden.

Operativt kapital – balansomslutningen exklu- sive räntebärande tillgångar, skattefordringar och tillgångar som innehas för försäljning mi- nus ej räntebärande skulder och uppskjutna skatteskulder,

Räntetäckningsgrad – (sveaskog) – rörelse- resultat före värdeförändring i skogsinnehavet exklusive reavinster fastighetsförsäljning plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. rörelseresultat före värdeförändring skog exklusive reavinster plus finansiella in- täkter i förhållande till finansiella kostnader.

Sjukfrånvaro – total sjukfrånvaro bland samt- liga anställda under året i relation till samtliga anställdas ordinarie arbetstid. Uppgift om sjukfrånvaro lämnas inte om gruppen, som uppgiften avser, understiger 10 personer eller om sjukfrånvaron kan hänföras till en enskild individ.

Skuldsättningsgrad – räntebärande nettoskuld dividerad med justerat eget kapital (Jek).

Soliditet – eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansomslutningen. i vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (Jek) vilket i förekom- mande fall anges.

Sysselsatt kapital – balansomslutningen minus icke räntebärande skulder.

Totalt kapital – balansomslutningen.

Utdelning – Uppgifter om utdelning för 2011 avser beslutad utdelning vid årsstämman som hölls 2012.

BRANSCHSPECIFIKA NYCKELTAL

Finansbolag

Kapitaltäckningsgrad – kapitalbas i relation med riskvägt belopp, enligt övergångsreglerna.

Kostnads/Intäktsrelation – totala rörelsekost- nader i relation med totala rörelseintäkter.

Primärkapitalrelation – Primärkapital i relation med riskvägt belopp, enligt övergångsreglerna.

Flygbolag

CFROI, Cash Flow Return On Investments

– avkastningen mäts som rörelseresultat före avskrivningar och leasingkostnader dividerat med bolagets justerade sysselsatta kapital.

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

EBITDAR, Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, Amortization and Rent – rörelseresultat före finansnetto, skatt, avskriv- ningar, resultatandelar i intressebolag, resultat från försäljning av anläggningstillgångar och leasingkostnader för flygplan.

Enhetskostnad – flygverksamhetens totala rörelsekostnader inklusive kapacitetskostnad för flygplan minskat med ej trafikrelaterade in- täkter per antal tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som flygs.

Enhetsintäkt (yield) – genomsnittlig trafikin- täkt per antal betalande passagerare multipli- cerat med den sträcka som flygs.

Kabinfaktor – beläggningsgrad. mäts som antal betalande passagerare i förhållande till antal tillgängliga passagerarsäten.

Spelbolag

Vinnarnas andel – andel spelintäkter som åter- betalas till vinnarna.

FöRKoRTNINgAR e.t. – ej tillämpligt.

u.s. – Uppgift saknas.

EMAS – eU:s miljöstyrnings- och revisions- ordning (eco management and audit scheme).

EPD – internationellt system för miljövaru- deklarationer.

FSC – miljö- och rättvisemärkning av skogs- bruket (forest stewardship Council).

GRI – global reporting initiative, internatio- nella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

IFRS – international financial reporting standards.

ISO 14001 – ett miljöledningssystem enligt den internationella miljöstandarden isO 14001 ger en välkänd kvalitetsstämpel på miljöarbetet.

TWh – terawattimme, energienhet.

ÅRKL – lagen om årsredovisning i kreditinsti- tut och värdepapperbolag.

(XX) – siffror inom parenteser som följer en annan siffra anger notering föregående år.

101

105

Skr. 2011/12:140

Bilaga

bolag med statligt ägande i siffror

Bolag medstatligtägandei siffror

Sammanfattande tabell för bolag med Statligt ägande1)

	intäkter,		rörelseresultat,		resultat efter skatt,		avkastning eget		Utdelning,		antal
		mnkr	mnkr		mnkr		kapital, %		mnkr		anställda
Helägda, 100% ägande	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
akademiska hus	5 378	5 176	3 704	3 184	2 394	2 124	9,2	8,6	1 245	1 207	396	401
almi	993	869	74	–63	18	–75	0,4	neg	0	0	440	455
aPl	486	501	20	27	9	19	4,3	9,4	2,3	2,3	448	438
apotekens service	259	256	–3	0	–2	2	neg	0,5	0	0	85	65
apoteket ab	23 041	26 291	189	–233	391	4 520	7,6	77,3	200	5 400	4 633	5 655
apoteksgruppen2)	163	30	–73	–233	–52	–223	14,1	12,7	160	203	325	2 687
arlandabanan infrastructure	6	6	30	0	0	0	–	–	0	0	1	2
dom shvetsii	2	29	114	9	8	5	–	–	0	0	–	–
dramaten	260	267	–5	–5	–5	–3	neg	neg	0	0	322	330
fouriertransform	0	0	–127	–54	–77	5	neg	0,1	0	0	10	6
green Cargo	6 551	6 196	101	–141	10	–139	1	neg	0	0	2 806	2 907
göta kanalbolag	75	55	0	0	0	0	0,1	0,2	0	0	42	43
infranord	4 525	4 509	–71	30	–62	19	neg	3,8	0	0	2 877	3 058
inlandsinnovation	0	–	–	7	15–	–	2	–	0	–	1	–
Jernhusen	1 094	1 014	495	442	175	490	4,4	12,9	100	100	208	158
lernia	2 663	2 128	–17	131	–28	96	neg	19	0	25	4 100	2 880
lkab	31 488	28 855	14 705	12 312	10 960	9 106	30,9	31,5	5 000	5 000	4 191	4 030
metria	305	–	–6	–	–5	–	neg	–	0	–	294	–
operan	507	491	5	8	7	9	18,8	11,8	0	0	543	544
rise	1 563	1 465	42	77	38	58	4,9	8,1	0	0	1 379	1 285
samhall	7 052	6 942	60	129	126	156	8,7	11,9	0	0	19 997	19 787
sbab	1 618	1 762	464	785	341	577	4,2	7,5	0	0	419	431
sek	1 883	1 918	1 889	3 940	1 399	2 892	11	9,9	420	2 191	232	228
sJ	8 097	8 717	60	439	36	294	0,8	6,7	12	90	4 041	4 262
specialfastigheter	1 704	1 686	1 439	1 345	686	804	13,5	17,4	312	340	111	106
ssC (svenska rymdaktiebolaget)	882	965	–112	–179	–123	62	neg	11,3	0	10	622	656
statens bostadsomvandling	22	18	–12	–20	4	–3	neg	neg	0	0	9	8
sveaskog	6 811	6 980	1 459	3 031	899	2 055	4,7	11	4 473	916	1 008	964
svedab	940	980	533	527	–588	–131	neg	neg	0	0	96	92
svenska skeppshypotekskassan	154	128	97	75	57	62	3,7	4,2	0	0	8	8
svenska spel	7 919	7 885	4 940	4 795	5 007	4 766	102,4	97,8	5 006	4 766	1 774	1 764
svevia	7 564	8 093	–170	228	–101	193	neg	12,3	0	108	2 793	2 818
swedavia	4 693	4 312	737	400	383	–36	9,4	1,2	0	9	2 516	2 506
swedesurvey	41	42	–4	–4	–4	–5	neg	neg	0	0	12	13
swedfund	198	116	–104	–124	–45	–64	2,9	2,7	0	0	36	37,5
sweroad	33	26	–3	–9	–4	–8	neg	neg	0	0	20	18
systembolaget	24 439	24 414	168	331	159	302	7,6	13,8	159	302	3 196	3 255
teracom	4 084	3 861	376	293	168	201	10	12	110	110	707	707
Vasallen	131	231	152	303	–88	472	neg	33	0	750	42	55
Vattenfall	188 209	215 741	23 209	29 853	10 416	13 185	8,6	10	4 433	6 500	37 679	38 459
Vectura Consulting	1 251	1 157	48	10	33	6	7,9	1,5	23	0	1 111	1 061
Voksenåsen	6	52	92	0	1	0	–	–	0	0	46	47

1)dom shvetsii, ersättningsmark och Preaktio ingår ej i sammanställningen. för nybildade bolag saknas jämförelsesiffror för 2010.

2)resultat från kvarvarande verksamhet.

102	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

106

Skr. 2011/12:140

Bilaga

bolag med statligt ägande i siffror

Sammanfattande tabell för bolag med Statligt ägande1)

	intäkter,		rörelseresultat,		resultat efter skatt,		avkastning eget		Utdelning,		antal
		mnkr		mnkr		mnkr	kapital, %			mnkr	anställda
delägda bolag (ägarandel i %)	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
bilprovningen (52)	1 647	1 529	120	147	108	96	13,5	11,7	65	5	1 651	1 658
bostadsgaranti (50)	25	25	14	16	28	66	10,3	26,9	10	12	22	21
botniabanan (91)	853	1 239	426	436	0	0	0	0	0	0	25	58
ess (74)	0	0	–179	–48	–178	–48	neg	neg	0	0	68	44
innovationsbron (84)	159	90	–50	–150	–108	–152	neg	neg	0	0	71	78
miljömärkning sverige (10)	49	47	–1	1	0	2	0	10,9	0	0	49	46
miljöstyrningsrådet (85)	1	18	80	0	0	0	0	, 0	8 0	0	16	14
nordea (13,4)	48 558	45 915	31 568	32 387	23 443	23 701	10,6	11,5	9 440	10 530	33 068	33 809
Postnord (60,7)	39 740	41 958	1 571	1 375	1 225	1 031	10	8,2	368	1 000	41 714	44 060
sas (21,4)	41 412	41 070	646	–1 939	–1 687	–2 218	neg	neg	0	0	15 142	15 559
sos alarm (50)	838	823	10	4	10	4	6	1	0	8	827	867
teliasonera (37,3)	106 797	109 051	29 567	32 003	21 072	23 562	16,8	17,8	12 341	12 349	26 999	27 697
Visitsweden (50)	282	264	–8	18	–8	18	–24	45	0	0	81	71

1) norrland Center ingår ej i sammanställningen.

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

103

107

Skr. 2011/12:140

Bilaga

propositionsförteckningar

Propositionsförteckningar

	Företag / ProPosition	Företag / ProPosition

	Akademiska Hus	Inlandsinnovation
	(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:fiU8, rskr. 1991/92:107)	(prop. 2010/11:2, bet. 2010/11:fiU11, rskr. 2010/11;75)
	(prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:fiU8, rskr. 1992/93:123)	(skr. 2010/11:74, bet. 2010/11:nU16, rskr. 2010/11:252)
	(prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:fiU25, rskr. 1997/98:252)	Innovationsbron
	(prop. 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:fiU2, rskr. 2010/11:139, 140)
		(prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:nU1, rskr 2004/05:117)
	Almi
		(prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/2009:160)
	(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:nU11, rskr. 1993/94:80)	Jernhusen
	(prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:fiU17, rskr. 2008/09:47)
		(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:tU11, rskr. 1999/2000:238)
	(prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:nU25, rskr. 2009/10:361)
		Lernia
	APL, Apotekens Service, Apoteket, Apoteksgruppen
		(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:aU6, rskr. 1992/93:175)
	(prop. 1970:74, bet. 1970:2lU, rskr. 1970:234)
		(prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341)
	(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:soU29, rskr. 1984/85:357)
		(prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224)
	(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:nU26, rskr. 1995/96:302)
		(prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:aU6, rskr. 1996/97:108)
	(prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:soU5, rskr. 1996/97:58)
		(skr. 1996/97:95, bet. 1996/97:aU10, rskr. 1996/97:188)
	(prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:soU10, rskr. 2001/02:194)
		LKAB
	(prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:soU13, rskr. 2004/05:217)
		(prop. 1883:18)
	(prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:soU15, rskr. 2005/06:198)
		(prop. 1882:14)
	(prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:soU12, 2006/07:153)
		(prop. 1907:107)
	(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:soU 17, 2007/08:182)
		(prop. 1927:241)
	(prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:soU20, 2007/08:255)
		(prop. 1934:270)
	(prop. 2008/09:145, bet. 2008/09: soU21, rskr.2008/09:226)
		(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:nU50, rskr. 1977/78:225)
	(prop. 2008/09:190, bet. 2008/09: soU25, rskr.2008/09:288)
		(prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:nU30, rskr. 1978/79:240)
	(prop. 2009/10:96, bet. 2009/10: soU10, rskr.2009/10:222)
		(prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:nU72, rskr. 1979/80:380)
	(prop. 2009/10:138, bet. 2009/10: soU23, rskr. 2009/10:288)
		(prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:tU7, rskr. 1981/82:116)
	Arlandabanan Infrastructure
		(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:nU13, rskr. 1981/82:82)
	(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:tU6, rskr. 1993/94:74)
		(prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:nU48, rskr. 1980/81:301)
	(prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:tU36, rskr. 1993/94:436)
		(prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:nU38, rskr. 1982/83:306)
	(prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:tU1, rskr. 2005/06:81)
		(prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:nU10, rskr. 1991/92:92)
	(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:tU1, rskr. 2006/07:35)
		Metria
	(prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:tU1, rskr. 2010/11:138)
		(prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:cU10, rskr. 2010/11:188)
	Bilprovningen
		Miljömärkning Sverige
	(prop. 1963:91, sU 1963:83, bet. 3lU 1963:22, rskr. 1963:198)
		(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:nU1, rskr. 1997/98:131)
	(prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:nU10, rskr. 1991/92:92)
		(prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:lU33, rskr. 2005/06:377)
	(prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:tU35, rskr. 1993/94:433)
		(prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:fiU21)
	(prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:tU8, rskr. 1994/95:137)
		Miljöstyrningsrådet
	(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:tU1, rskr. 1996/97:115)
	(prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:tU8, rskr. 2009/10:161)	(prop. 1994/95:101, bet. 1994/95:JoU9, rskr. 1994/95:86)
	(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:nU10, rskr. 2009/10:162)	(prop. 2003/04:1 utgiftsområde 20, bet. 2003/04:mJU1, rskr. 2003/04:103)
	Bostadsgaranti	Nordea Bank
	(prop. 1983/84:41, bet. 1983/84:boU8, rskr. 1983/84:64)	(prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:nU4, rskr. 1991/92:8)
	Botniabanan	(prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:nU36, rskr. 1991/92:352)
		(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:nU16, rskr. 2006/07:217)
	(prop. 1997/98:62, bet1997/98:tU10, rskr. 1997/98:266)
		Norrland Center
	(prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:fiU20, rskr. 1998/99:256)
	(prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:tU1, rskr. 2001/02:125)	(prop. 1989/90:76, bet 1989/90:aU13, rskr. 1989/90:346)
	(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:tU1, rskr. 2006/07:35)	(prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:nU10, rskr. 1991/92:92)
	(prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:tU1, rskr. 2011/12:87)	Operan
	Dom Shvetsii	(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:krU20, rskr. 1992/93:315)
	(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:fiU4, rskr. 1994/95:75)	(prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:krU1, rskr. 1996/97:129)
	Dramaten	(prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:krU5, rskr. 2009/10:145)
		PostNord
	(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:krU20, rskr. 1992/93:315)
	(prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:krU1, rskr. 1996/97:129)	(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:tU11, rskr. 1992/93:152)
	(prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:krU5, rskr. 2009/10:145)	(prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:tU9, rskr. 1993/94:119)
	Ersättningsmark	(prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:tU6, rskr. 1996/97:34)
		(prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:tU13, rskr. 1997/98:304)
	(prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:nU22, rskr. 2009/10:384)
		(prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:tU11, rskr. 1998/99:237)
	(prop. 2011/12:1 utgiftsområde 24, bet. 2011/12:nU1, rskr. 2011/12:102)
		(prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:nU13, rskr. 2007/08:253)
	ESS
		(prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:tU19, rskr. 2009/10:378)
	(prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160)
		(mot. 2010/11:n1, bet. 2010/11:nU7, rskr. 2010/11:190)
	(prop. 2009/10:1 utgiftsområde 16, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126)
		RISE
	Fouriertransform
		(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:fiU20, rskr. 1996/97:284)
	(prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:fiU 19, rskr. 2008/09:144)
		(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:nU1, rskr. 2006/07:62)
	Green Cargo
		(prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160)
	(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:tU11, rskr. 1999/00:238)	Samhall
	(prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:nU15, rskr. 2003/04:286 )
		(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:aU16, rskr 1977/78:74)
	Göta kanalbolag	(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:aU17, rskr. 1978/79:118)
	(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:tU22, rskr. 1977/78:291)	(prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:aU29, rskr. 1978/79:293)
	(prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:nU33, rskr. 1991/92:351)	(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:aU25, rskr. 1982/83:153)
	(prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:nU15, rskr. 1992/93:97)	(prop. 1991/92:91, bet. 1991/91:aU16, rskr. 1991/92:249)
	(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:nU16, rskr. 1993/94:224)
	Infranord
	(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:tU5, rskr. 2009/10:59)
104		Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

108

Skr. 2011/12:140

Bilaga

propositionsförteckningar

Företag / ProPosition

SAS

(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:tU9, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:tU17), rskr. 2000/01:253) (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:fiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10: fiU35, rskr. 2009/10:220)

SBAB

(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:boU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:boU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:boU20, rskr. 1994/95:417)

(prop. 2001/02:1 bilaga 6, utg.omr.2, bet. 2001/02:fiU2, rskr. 2001/02:129) (prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:fiU2, rskr. 2005/06:126–128)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:nU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:fiU39, rskr. 2008/09:217) (mot. 2010/11:n1, bet. 2010/11:nU7, rskr. 2010/11:190)

SEK

(prop. 1962:125, bet. 1962:sU110, bet. 1962:baU22, rskr.1962:272 & 275) (prop. 1981/82:181, bet. 1981/82:nU52, rskr. 1981/82:427)

(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:nU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:nU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:fiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:nU12, rskr. 2008/09:125)

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:tU11, rskr. 1999/2000:238) (prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:nU13, rskr. 2002/03:343)

(prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:tU5, rskr. 2005/06:308) (skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:tU14, rskr. 2001/02:281) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:tU18, rskr. 2008/09:293)

Svenska Skeppshypotekskassan

(prop. 1980/81:58, bet. 1980/81:nU21, rskr. 1980/81:110) (prop. 1987/88:25, bet. 1987/88:nU12, rskr. 1987/88:112)

SOS Alarm

(prop. 1972:129, bet. 1972:tU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:tU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:tU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:tU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:tU38, rskr. 1993/94:432)

Specialfastigheter

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:fiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:fiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:fiU25, rskr. 1997/98:252)

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

(prop. 1972:48, bet. 1972:nU37, rskr. 1972:216)

(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:nU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:nU21, rskr. 1985/86:305)

Statens Bostadsomvandling

(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:boU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:fiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:nU4, rskr. 2001/02:118)

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:boU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:fiU21, rskr. 2001/02:326) (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:fiU11, rskr. 2003/04:49)

Sveaskog

(prop. 1998/99:1 utgiftsområde 24, bet. 1998/99:nU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 24, bet. 1999/2000:nU1, rskr. 1999/2000:111)

(prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:nU7, rskr. 2001/02:108) (prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:nU4, rskr. 2002/03:107)

(prop. 2004/05:1 utgiftsområde 24, bet. 2004/05:nUi, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:nU22, rskr. 2009/10:384)

Svedab

(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:tU31, rskr. 1990/91:379 ) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:tU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:tU6, rskr. 1997/98:32)

(prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:tU10, rskr. 1999/2000:237) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:tU2, rskr. 2001/02:126)

(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:tU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:tU1, rskr. 2009/10:117) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:tU1, rskr. 2010/11:138)

Företag / ProPosition

Svenska Spel

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:fiU14, rskr. 1995/96:248) (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:krU8, rskr. 2008/09:243)

Svevia

(prop. 2008/09:23, bet.2008/09:tU4, rskr. 2008/09:76)

Swedavia

(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:tU7, rskr. 2009/10:114)

Swedesurvey

(prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:boU14, rskr. 1992/93:217)

Swedfund

(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)

(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)

SweRoad

(prop. 1981/82:137, bet.1981/82:tU29, rskr. 1981/82:259) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:tU1, rskr. 2010/11:138)

Systembolaget

(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: skU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:soU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:soU9, rskr. 1994/95:106)

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:soU4, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:soU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:soU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:soU6, rskr. 2004/05:38) (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:soU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:soU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:soU4 rskr. 2010/11:36)

TeliaSonera

(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:tU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98:nU14, rskr. 1997/98:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:nU14, rskr. 1998/99:260)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:nU16, rskr. 2006/07:217)

(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:nU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:nU11, rskr. 2000/01:272)

(mot. 2010/11:n1, bet. 2010/11:nU7, rskr. 2010/11:190)

Teracom

(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:krU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:kU17, rskr. 1996/97:178)

(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:krU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:krU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:krU7, rskr. 2001/02:149)

(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:tU6, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:krU7, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:kU33, rskr. 2002/03:196)

(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:kU24, rskr. 2003/04:231)

(prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:nU1, rskr. 2005/06:121) (prop. 2010/11:1 utg.omr. 24, bet. 2010/11:nU1, rskr. 2010/11:132)

Vasallen

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:föU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:fiU20, rskr. 1996/97:284)

(prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:föU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:fiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:fiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:föU4, föU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet 2008/09:fiU41, rskr. 2008/09:263)

VisitSweden

(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:krU28, rskr. 1994/95:395)

(prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:nU13, rskr. 2004/05:295)

Vattenfall

(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:nU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:nU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:nU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:nU23, rsk. 2009/10:325)

Vectura Consulting

(prop. 2008/09:23, bet.2008/09:tU4, rskr. 2008/09:76)

Voksenåsen

(prop. 1960:88, bet. 1960:sU78, rskr 1960:205)

(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: krU27, rskr. 1976/77:72) (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: krU1, rskr. 1997/98:97)

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

105

109

Skr. 2011/12:140

Bilaga

förändringar i bolagsledningar och styrelser

Förändringar i bolagsledningar och styrelser

Verkställande direktörer

	företag	tillträdande	avgående
	akademiska hus	kerstin göransson-lindberg	anette henriksson
	bilprovningen	benny örnefors (från sommaren 2012)	magnus ehrenstråhle
	botniabanan	bo Vikström	lennart Westberg
	lernia	helena skåntorp	mattias kjellberg
	sbab	carl-Viggo östlund	eva cederbalk
	sJ	Jan olson	Jan forsberg
	ssc (svenska rymdaktiebolaget)	stefan gardefjord	lars Persson
	sveaskog	Per-olof Wedin	gunnar olofsson
	svenska spel	lennart käll	anders hägg
	svevia	torbjörn torell	Per-olof Wedin
	swedfund	tf anders craft	björn blomberg
	Vasallen	leif rytter	håkan steinbüchel
	styrelseordförande
	företag	tillträdande	avgående
	aPl	Johan assarsson	stefan carlsson
		(valdes vid extrastämma januari 2012)
	botniabanan	charlotta lindmark	anna grönlund-krantz
	green cargo	lennart Pihl	håkan buskhe
	infranord	eva färnstrand	Jan sundling
	inlandsinnovation	leif Zetterberg
	lernia	birgitta böhlin	bertil Villard
		(valdes vid extrastämma hösten 2011)
	lkab	marcus Wallenberg	lars-Åke helgesson
		(valdes vid extrastämma hösten 2011)
	sJ	Jan sundling	Jonas iversen
	swedfund	claes ekström	lars gårdö
	sweroad	katarina norén	ingemar skogö
	Vattenfall	lars g nordström	björn savén
	Visitsweden	Josephine rydberg-dumont	elizabeth nyström
	styrelseledamöter
	företag	tillträdande	avgående
	almi		gunilla von Platen
	akademiska hus	leif ljungqvist	marianne förander
	aPl	britt hansson	Johan assarsson
	apotekens service	tony malmborg
	apoteket	maria curman	lars-Johan Jarnheimer
	apoteket	leif ljungqvist
	apoteksgruppen	lars erik fredriksson
	arlandabanan infrastructure	kerstin hessius	gunnar björk
	bilprovningen	leif ljungqvist	richard reinius
	bilprovningen	tom bjerver	christer Zetterberg (avliden)
	botniabanan	Johan barkelius (suppl)	Ulla-maj andersson
	botniabanan		elisabeth annell Åhlund
	botniabanan		hans brändström
	botniabanan		lennart holmlund
	botniabanan		christer nilsson
	botniabanan		Peter nygårds
	botniabanan		elvy söderström
	botniabanan		björn östlund
	dom shvetsii	lars grundberg	håkan erixon
	dom shvetsii	leif appelblom	hanna lagercrantz
	dramaten	chris marschall	Jonas andersson
106		Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

110

Skr. 2011/12:140

Bilaga

förändringar i företagsledningar och styrelser

StyrelSeledamöter

företag	tillträdande	avgående
ersättningsmark	Peder Zetterberg	Per matses
green cargo	lotta stalin	anne gynnerstedt
green cargo		håkan buskhe
infranord	Johan hallberg	michael thorén
infranord	Johan skoglund	ann-christine svärd
inlandsinnovation	håkan buskhe	håkan buskhe
inlandsinnovation	Åse angland lindvall	thomas bengtsson (avgick september 2011)
inlandsinnovation	bengt-erik lindgren	fredrik ahlén (avgick september 2011)
inlandsinnovation	Wilhelm geijer	christina nyström (avgick september 2011)
inlandsinnovation	maria hallman
inlandsinnovation	yvonne lif lövbrand
inlandsinnovation	mattias moberg
inlandsinnovation	elisabeth norman
inlandsinnovation	robert taflin
innovationsbron	Per engström	sofia medin (avgick vid extrastämma oktober
	(valdes vid extrastämma oktober 2011)	2011)
innovationsbron	Jenni nordborg	Jonas ehinger
	(valdes vid extrastämma oktober 2011)
Jernhusen	kjell hasslert	rolf torwald
Jernhusen	ingegerd simonsson	björn ekström
lernia	Per-arne blomquist
lkab	maud olofsson	stina blombäck
lkab	sten Jakobsson	anna-greta sjöberg
lkab	hans biörck	egil m Ullebo
lkab		Per-ola eriksson
metria	ingrid engström	marinette radebo
metria	lotta Jarleryd
miljömärkning sverige	marita axelsson	Peter knutsson
miljöstyrningsrådet	ida Åhrén	kerstin grönman
nordea	Peter braunwalder	björn savén
operan	anna-karin celsing	karin forseke
Postnord	Jonas iversen	richard reinius
samhall	helen fasth gillstedt	eva-lotta kraft
samhall	hans kilsved	anna rolén
sbab	ebba lindsö	lena smeby-Udensen (avgick oktober 2011)
sbab	christer Åberg
sek	Ulla nilsson
	(valdes vid extrastämma juli 2011)
sek	Åke svensson
	(valdes vid extrastämma oktober 2011)
sJ	siv svensson	caroline sundewall (avgick november 2011)
	(valdes vid extrastämma mars 2012)
sJ	michael thorén	richard reinius
sos alarm	lars erik fredriksson	lotta mellström
specialfastigheter	kristina ekengren	marianne förander
specialfastigheter		carina Wång
ssc (svenska rymdaktiebolaget)	Åsa hedin	Ulla-britt fräjdin-hellqvist
ssc (svenska rymdaktiebolaget)	fredrik brunell	carl-Johan blomberg
statens bostadsomvandling	sophie ahlstrand	andreas giaever
sveaskog		elisabeth nilsson
sveaskog	Johan hallberg	marianne förander
svenska spel	cecilia marlow	lena Jönsson
svenska spel	frank Åkerman	björn fries
svevia	ann-catrine Zetterdahl	Johanna hagelberg (avgick oktober 2011)
svedab	kerstin hessius	gunnar björk
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011		107

111

Skr. 2011/12:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

Bolagsstämmovalda styrelseledamöter

EftErnamn		förnamn	född	titEl	StYrElSE

	abrahamsson	mats	1960	Professor logistik linköpings Universitet	Postnord (2009)
abrahamsson		tomas	1952	Vice förbundsordförande seko	svenska skeppshypotekskassan (2002)
ahlstrand		sophie	1977	kansliråd socialdepartementet	statens bostadsomvandling (2012)
alestig Johnson		margareta	1961	Cfo JCe group	green Cargo (2010)
almström		Peter	1958	direktör Carnegie investment bank	Vasallen (2010)
anderson		bo	1951	senior adviser	sos alarm (2006)
andersson		eva	1965	generalsekreterare	apotekens service (2008)
				sveriges Privattandläkarförening
andersson		Ulla-maj	1946	diverse styrelseuppdrag	botniabanan (2010, avgick 2012)
andersson		Jonas	1950	Vd stiftelsen framtidens kultur	dramaten (2006, avgick 2012)
andersson		eivor	1961	Vd Coop marknad ab	sJ (2005)
andersson		renée	1947	etik- och miljöansvarig indiska magasinet ab	swedfund (2012)
andersson		thord	1961	enhetschef i regionförbundet örebro	systembolaget (2011)
andreasson		Jan	1958	generalkonsul kungliga norsk generalkonsulat	Voksenåsen (2010)
andréasson		sven	1952	överläkare beroendecentrum stockholm och	systembolaget (2007)
				avdelningschef statens folkhälsoinstitut
angland lindvall		Åse	1970	egen konsultverksamhet	inlandsinnovation (2011)
annell Åhlund		elisabeth	1945	diverse styrelseuppdrag	svedab (2007), arlandabanan infrastructure (2009),
					botniabanan (2009, avgick 2012)
antoni		bo	1948	Vd sveriges byggindustrier	bostadsgaranti (2008)
apelman		karin	1961	generaldirektör exportkreditnämnden	swedavia (2010)
appelblom		leif	1949	ämnesråd Utrikesdepartementet	dom shvetsii (2012)
ardström		Cecilia	1965	finansdirektör, chef för kapitalförvaltningen	sek (2011)
				länsförsäkringar ab
armstrong-darvik		Christel	1953	Vd stena fastigheter ab	specialfastigheter (2005)
arnstad		eli	1962	diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2008)
ash-hami		kevian	1955	Vd Civitas nova	swedesurvey (2011)
aspholm		solveig	1957	Chefsjurist sveaskog	ersättningsmark i sverige (2011)
asplund		ola	1953	svenska metallindustriarbetareförbundet	almi (2004)
assarsson		Johan	1962	regiondirektör Västra götaland	aPl (2010) ordf (2012)
axberg bohman		kristina	1959	Cfo manpower	teracom (2007)
axelsson		marita	1962	departementssekreterare Justitiedepartementet	miljömärkning sverige (2012)
axelsson		svante l.	1947	Vd sa trading ab	miljömärkning sverige (2007)
axelsson		Charlotte	1948	Vd hsb stockholm	Vasallen (2010) ordf
backemar		lars	1950	konsult backemar Consulting ab	swedavia (2010)
bah kuhnke		alice	1972	miljö- och Csr chef Åf	dramaten (2006)
baig		azka	1972	Journalist nrk	Voksenåsen (2011)
bard		Pernilla	1967	Verksamhetschef social initiative	swedfund (2012)
barkelius		Johan	1959	expeditionschef och ställföreträdande chefsjurist	botniabanan (2012) suppl
				trafikverket
barth		karin	1951	Vice klubbordförande seko	svenska skeppshypotekskassan (2007) suppl
belfrage		Jan	1944	diverse styrelseuppdrag	sek (2010)
berg		Jan	1953	konsult Jan berg affärsutveckling ab	almi (2009), specialfastigheter (2009)
berg		gunilla	1960	Cfo teracom	Vattenfall (2012)
bergenheim		hans	1960	Vd lateus ab	svenska spel (2010)
berggren		Christer	1944	fd kansliråd finansdepartementet	göta kanalbolag (2011)
bergman		Charlotte	1963	Vd sträng betong	Vectura (2012)
bergqvist		sven-runo	1943	Vd i stiftelsen statshälsan	lernia (2002)
bernevång forsberg		tommy	1959	kommunpolitisk sekreterare kristdemokraterna	sos alarm (2007)
bervå		susanna	1959	fd Vd ark travel	göta kanalbolag (2009)
biörck		hans	1951	diverse styrelseuppdrag	lkab (2012)
bjelke		katarina	1965	departementsråd Utbildningsdepartementet	ess (2010)
bjerver		tom	1951	Vd mhf testlab	bilprovningen (2012)
björk		gunnar	1944	diverse styrelseuppdrag	arlandabanan infrastructure (2007, avgick 2012),
					svedab (2009, avgick 2012)
blomberg		Carl-Johan	1952	Cfo micronic laser systems	ssC (2007, avgick 2012)
112				Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

116

Skr. 2011/12:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn	förnamn	född	titEl	StYrElSE

blombäck	stina	1951	hållbarhets- och energidirektör billerud ab	lkab (2002, avgick 2012)
blomgren	Ulf	1948	diverse styrelseuppdrag	bilprovningen (1996)
blomquist	Per-arne	1962	Cfo teliasonera	lernia (2011)
bonde	katarina	1958	direktör	operan (2005)
bonde	ingrid	1959	Vd amf Pension	Postnord (2009), Vattenfall (2011, avgick 2011)
borekull	Jan	1950	Ca fastigheter ab	dom shvetsii (2008) ordf
bosse	stine	1960	Vd trygVesta a/s	nordea (2008)
braunwalder	Peter	1950	diverse styrelseuppdrag	nordea (2012)
brorman	Carina	1958	direktör	dramaten (2008)
brunell	fredrik	1959	sVP head of Corporate finance ab Volvo	ssC (2012)
brändström	hans	1958	departementsråd näringsdepartementet	arlandabanan infrastructure (2007), svedab (2007),
				botniabanan (2011, avgick 2012)
buskhe	håkan	1963	Vd saab ab	green Cargo (2007) ordf (2009, avgick 2012), inlandsinnovation
				(2011, avgick 2012), Vattenfall (2012)
bådholm	Christer	1943	arbetande ordförande bombardier	Vattenfall (2002, avgick 2012), svevia (2008)
bäck	anders	1958	Vice Vd och ekonomidirektör Jernhusen	Vectura (2008)
böhlin	birgitta	1948	fd Vd samhall	apoteksgruppen (2008) ordf, specialfastigheter (2011),
				lernia (2011) ordf
börjesson	lars	1957	Professor i kondenserade materiens fysik	ess (2010)
börjesson	björn	1951	bankman	swedfund (2012)
Caneman	monica	1954	diverse styrelseuppdrag	sas (2010)
Carlsén	bertil	1960	Cfo billerud ab	samhall (2010)
Carlsson	stefan	1954	konsult solving efeso	aPl (2008, avgick 2012) ordf
Cederström	anna-lena	1963	regiondirektör region blekinge	almi (2011)
Celsing	anna-karin	1962	konsult akC ab	operan (2012)
Centerstig	anna	1975	kansliråd Utrikesdepartementet	swedfund (2012)
Christensen	Jens erik	1950	diverse styrelseuppdrag	sas (2006)
Christensson	annika	1967	miljöstrateg landstinget blekinge	miljöstyrningsrådet (2009)
Christiansen	mikael	1945	direktör	operan (2009)
Clason	Peter	1963	Vd american express norden	Visitsweden (2007)
Curman	maria	1950	Vd bonnier books	teracom (2007), apoteket (2012)
damne	Johan	1963	Ca fastigheter ab	dom shvetsii (2008)
duveblad	gunnel	1955	diverse styrelseuppdrag	Postnord (2009)
ehrlén	olof	1949	fd Vd och koncernchef nCC	akademiska hus ( 2011)
ehrling	marie	1955	diverse styrelseuppdrag	nordea (2007)
ehrling	anders	1959	Vd och koncernchef scandic hotels	swedavia (2010)
ekengren	kristina	1969	kansliråd finansdepartementet	lernia (2010), svenska skeppshypotekskassan (2010),
				specialfastigheter (2012)
ekman	ted	1981	expert almega	miljöstyrningsrådet (2010)
ekström	björn	1944	teknisk direktör locum	Jernhusen (2007, avgick 2012)
ekström	Claes	1958	Partner altor equity Partner	swedfund (2008) ordf (2012)
elgh	anna	1963	Varuflödesdirektör lantmännen	swedavia (2010)
englund	olof	1954	diverse styrelseuppdrag	apotekens service (2008) ordf
engström	gunvor	1950	landshövding blekinge län	apoteksgruppen (2008), metria (2011)
engström	ingrid	1958	Vice Vd hr direktör seb	teracom (2003), metria (2012)
engström	Per	1973	kansliråd näringsdepartementet	innovationsbron (2011)
ericsson	sture	1955	Vd stiftelsen teknikdalen	sweroad (2007)
eriksson	Per	1949	rektor lunds universitet	ess (2010)
eriksson	Per-ola	1946	landshövding norrbottens län	lkab (2004, avgick 2012)
eriksson	eva	1947	landshövding Värmlands län	Voksenåsen (2008) ordf
erixon	håkan	1961	diverse styrelseuppdrag h. erixon & Co ab	dom shvetsii (2010, avgick 2012), Vattenfall (2011)
fasth	Per-anders	1960	diverse styrelseuppdrag	sbab (2011)
fasth gillstedt	helen	1962	diverse styrelseuppdrag	swedesurvey (2011), samhall (2012)
foenss schröder	lone	1960	egen företagare	Vattenfall (2003, avgick 2012)
forsberg	Jan	1951	diverse styrelseuppdrag	apoteksgruppen (2008)
forseke	karin	1955	direktör	operan (2006, avgick 2012)
fredholm	Pether	1957	Vd John svensson byggnadsfirma	bostadsgaranti (2010)
fredriksson	lars erik	1964	departementssekreterare finansdepartementet	fouriertransform (2009), rise (2010), green Cargo (2011),
				apoteksgruppen (2012), sos alarm (2012)
fries	björn	1951	senior adviser intellecta Corporate	svenska spel (2007, avgick 2012)
friman	maija-liisa	1953	diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2007), lkab (2008)
frithiof	angelica	1961	konsult och författare af Patient-	apotekens service (2011)
			kommunikation kb
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011				113

117

Skr. 2011/12:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn		förnamn	född	titEl	StYrElSE

	fritz	Catarina	1963	Cfo frösunda ab	svenska spel (2011)
	fritzon	Crister	1961	koncernchef och Vd teracom group	systembolaget (2012)
fräjdin-hellqvist		Ulla-britt	1954	diverse styrelseuppdrag	ssC (2007, avgick 2012),
					fouriertransform (2009)
fürth		thomas	1947	forskningsledare kairos future	Voksenåsen (2012)
färnstrand		eva	1951	diverse styrelseuppdrag	sveaskog (2008), infranord (2012) ordf
förander		marianne	1967	fd ämnesråd finansdepartementet	akademiska hus (2003, avgick 2012), specialfastigheter (2006,
					avgick 2012), sveaskog (2012, avgick 2012)
gauffin		elisabeth	1959	Vice förbundsordförande lrf	almi (2008) ordf
geijer		Wilhelm	19XX	diverse styrelseuppdrag	inlandsinnovation (2011)
gernandt		Johan	1943	advokat	systembolaget (2007)
gerremo		hans	1949	Vd slao svenska liftanläggningars organisation	Visitsweden (2011) suppl
giaever		andreas	1974	departementssekreterare socialdepartementet	statens bostadsomvandling (2009, avgick 2012)
gideon		Pia	1955	Partner Wikman gideon & Partners	svevia (2008)
goldschmidt		lars	1955	direktör dansk industri	ess (2010)
granath		Per	1954	Vd humana	akademiska hus (2005)
grate-axén		adine	1961	diverse styrelseuppdrag	swedavia (2010)
grinbaum		Jakob	1949	diverse styrelseuppdrag	sbab (2010)
grundberg		lars	1944	ambassadör	dom shvetsii (2012)
grönberg		lars	1949	diverse styrelseuppdrag	teracom (2005)
grönlund- krantz		anna	1971	konsult Jkl information ab	botniabanan (2007, avgick 2012) ordf
grönman		kerstin	1960	kansliråd miljödepartementet	miljöstyrningsrådet (2010, avgick 2012)
grönwall		kerstin	1948	miljöchef kPa Pension	bostadsgaranti (2009)
gunnarson		göran	1950	Vd sl	sos alarm (2007)
gustafsson		lena	1949	rektor Umeå universitet	ess (2010)
gustafsson		erling	1958	fd Vd sjätte aP-fonden	svenska skeppshypotekskassan (2007) ordf
gustafsson		eva-britt	1950	Vd apoteksgruppen	akademiska hus (2007) ordf, svenska spel (2008)
gustavsson		lars-olof	1943	ordförande four seasons Venture Capital ab	sJ (2005), fouriertransform (2009) ordf
gynnerstedt		anne	1957	Chefsjurist Vattenfall	green Cargo (2007, avgick 2012)
gårdö		lars	1941	diverse styrelseuppdrag	swedfund (2001, avgick 2012) ordf
göransson		bengt	1938	egen konsultverksamhet	Vectura (2008, avgick 2012)
hagelberg		Johanna	1972	inköpschef, Vattenfall	svevia (2011, avgick 2012)
haglund		elisabeth	1957	Vd tylösands havsbad hotel tylösand	Visitsweden (2004, avgick 2012)
hahn		thomas	1964	forskare stockholms Universitet	sveaskog (2007)
hallberg		Johan	1974	kansliråd finansdepartementet	metria (2011), teracom (2011), infranord (2012),
					sveaskog (2012)
hallberg		dag	1942	fd teaterchef	operan (2007)
hallman		maria	1967	departementsråd finansdepartementet	inlandsinnovation (2011)
hamilton		Carl b	1946	riksdagsledamot folkpartiet	systembolaget (2007)
hammarkvist		karl-olof	1945	Professor handelshögskolan i stockholm	dramaten (2006)
hansen		bjarne	1940	direktör rosenborg Partners aps.	Postnord (2009)
hansson		britt		Projektdirektör ok ekonomiska förening	aPl (2012)
hasslert		kjell	1953	Vd brainpeople	Jernhusen (2012)
hedin		Åsa	1962	Vd elekta instruments	ssC (2012)
helenius martinsson		mira	1971	danschef	operan (2011)
helgesson		lars-Åke	1941	fd Vd stora	lkab (2000) ordf (2011–2011)
hellén		siv	1949	direktör nordiska investeringsbanken	swedesurvey (2006, avgick 2012)
hellqvist		marcus	1974	departementssekreterare näringsdepartementet	Visitsweden (2010, avgick 2011)
hessius		kerstin	1958	Vd tredje aP-fonden	arlandabanan infrastructure (2012), svedab (2012)
holgersson		Cathrine	1969	Vd gävle fastigheter	statens bostadsomvandling (2010)
holmlund		lennart	1946	Umeå kommun	botniabanan (1998, avgick 2012)
horn af rantzien		mia	1953	Vd sns	swedfund (2010, avgick 2012)
hultin stigenberg		anna	1963	Produktlinjechef banddivisionen sandvik	rise (2007)
hvittfeldt		ann-Christine	1966	Product operation director haléns ab	green Cargo (2011)
håkansson		Carina	1961	Vd dala kraft	sveaskog (2010)
hägglund		Peter	1966	Vd sse ifl executive education	lernia (2011)
högbom		gunilla	1958	fd Vd locum	aPl (2010)
höglund		lars	1958	skeppsredare furetank rederi ab	svenska skeppshypotekskassan (2007)
ingman		yvonne	1953	Vice Vd och näringspolitisk chef svensk handel	miljömärkning sverige (2006)
iversen		Jonas	1965	departementsråd finansdepartementet	Postnord (2012)
Jacobsen		svein s	1951	diverse styrelseuppdrag	nordea (2008)
Jakobsson		sten	1949	diverse styrelseuppdrag	lkab (2012)
114				Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

118

Skr. 2011/12:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn	förnamn	född	titEl	StYrElSE

Jakobsson	leif	1953	Vd Pro artibus	operan (2008)
Janholt	torben	1948	administrerande direktör J lauritzen a/s	Postnord (2009)
Jansson	Christian W	1949	styrelseordförande kappahl	apoteket (2009) ordf
Jansson	lars	1947	Planeringsdirektör och ställföreträdande gd	swedesurvey (2009)
			lantmäteriet
Jarlbro	gunilla	1953	Professor i medie- och kommunikationsvetenskap	miljömärkning sverige (2011)
			lunds universitet
Jarleryd	lotta		Cfo digital route ab	metria (2012)
Jarnheimer	lars Johan	1960	diverse styrelseuppdrag	apoteket (2009, avgick 2012)
Jeppsson	hans	1956	konsult	swedavia (2010)
Jervell	sverre	1943	diplomat	Voksenåsen (2008)
Johannesson	thomas	1943	fd Vd innventia	rise (2007)
Johansson	Per	1954	Vd mrf, motorbranschens riksförbund	bilprovningen (2003)
Johansson	hasse	1949	fd foU-chef scania	fouriertransform (2009)
Johansson	kenneth	1956	riksdagsledamot	samhall (2004)
Johansson	bert-ove	1962	Vd investment och newsec Corporate finance	Vectura (2009)
Johansson-hedberg	birgitta	1947	diverse styrelseuppdrag	sveaskog (2001), Vectura (2008)
Jonasson blank	ingrid	1962	diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2010)
Jonsson	lars	1962	Vd yttra konsumentkommunikation	miljöstyrningsrådet (2010)
Jonsson	Jan-Åke	1951	diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2012)
Jönsson	lena	1958	gd fortifikationsverket	svenska spel (2007, avgick 2012)
Jönsson	Patrik	1971	kansliråd finansdepartementet	svevia (2008), Vattenfall (2010)
kallasvuo	olli-Pekka	1953	diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2012)
karlander	hans	1953	delägare karnell	ssC (2011) ordf
karlsson	Conny	1955	diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2007, avgick 2012)
karnberger	gert	1943	fd Vd Clas ohlson	apoteket (2009), systembolaget (2009, avgick 2012)
khorsand	maria	1957	Vd sP sveriges tekniska forskningsinstitut	sos alarm (2009)
kihlbom	elizabeth	1954	konsult omeo Consulting ab	svenska skeppshypotekskassan (2011)
kilsved	hans	1955	konsult	samhall (2012)
klingspor	anna	1959	sr advisor differ ab	lernia (2009)
knutsson	Peter	1965	departementsråd Justitiedepartementet	miljömärkning sverige (2010, avgick 2012)
knutzen	tom	1962	koncernchef danisco	nordea (2007)
kolte	lars	1950	Chefsförhandlare forskningsministeriet, danmark ess (2010)
kores	agneta	1960	Vd familjebostäder göteborg	infranord (2009), Vasallen (2009)
kraft	eva-lotta	1951	diverse styrelseuppdrag	samhall (2007, avgick 2012)
kronman	gunvor	1963	Vd hanaholmen	dramaten (2009)
kronstam	karin	1950	diverse styrelseuppdrag	fouriertransform (2009)
kvanbäck	bengt	1945	industrial advisor	swedfund (2012)
kårström	Jan	1944	Vd Viking line skandinavien ab	Visitsweden (2003)
källsson	anders	1944	direktör erik tun	svenska skeppshypotekskassan (2007)
lagercrantz	hanna	1970	departementssekreterare finansdepartementet	ssC (2008), lkab (2010), sbab (2010)
lagerqvist nilsson	monica	1967	kansliråd Utrikesdepartementet	swedesurvey (2004)
landelius	sven	1946	diverse styrelseuppdrag	specialfastigheter (2007) ordf, infranord (2009), ess (2010) ordf
langseth	lise	1961	Vd faveo Projektledning	Vectura (2008, avgick 2011)
lantz	fredrik	1963	direktör stena line scandinavia ab	svenska skeppshypotekskassan (2007)
larsson	mats	1952	styrelseordförande läkemedelsverket	apotekens service (2008)
larsson	Peder	1957	fd Vd iCa sverige	apoteksgruppen (2008)
larsson	Ulf	1955	Vd Junibacken	göta kanalbolag (2011)
larsson	marie	1953	Chef naturvårdsverket	miljöstyrningsrådet (2010)
larsson	håkan	1947	diverse styrelseuppdrag	svenska skeppshypotekskassan (2004) suppl
leijonborg	lars	1949	fd statsråd och partiledare folkpartiet	ssC (2010)
lennerwald	ingrid	1948	regionråd region skåne	sos alarm (2007)
levander	helena	1957	Partner nordic investor services	sbab (2004)
lif lövbrand	yvonne	1948	diverse styrelseuppdrag	inlandsinnovation (2011)
liljedahl	arne	1950	diverse styrelseuppdrag	sbab (2010) ordf
linander	nina	1959	rekryteringskonsult linander & Winberg	specialfastigheter (2006)
			executive search
lindberg göransson	kerstin	1956	flygplatsdirektör swedavia	bilprovningen (2007) ordf
lindbäck	Christina	1963	miljöchef nCC	miljömärkning sverige (2010) ordf
linder aronson	lars	1953	diverse styrelseuppdrag	sek (2011) ordf
lindgren	bengt-erik	1950	diverse styrelseuppdrag	inlandsinnovation (2012)
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011				115

119

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn

förnamn född

titEl

StYrElSE

lindmark	Charlotta	1963
lindqvist	eva	1955
lindskog	Urban	1965
lindståhl	kajsa	1943
lindsö	ebba	1955
ljung	Peter	1958
ljungqvist	leif	1971
lomfors	ingrid	1957
lotass	lotta	1964
lundholt	anne birgitte	1952
lundström	mikael	1961
lusensky	ingegerd	1950
lydahl	rolf	1945
låftman	lennart	1945
löf	leif	1947
lönning	inge	1938
maerkedahl	inge	1953
magnusson	Johnny	1952
malmborg	tony	1963
marlow	Cecilia	1960
marschall	Chris	1952
martinsson	mira
masoomi	maria	1965
matses	Per	1958
mattsson	annaa	1951
mattsson Weijber	karin	1972
mattsson	Christina	1947
medin	sofia	1972
mejdell	dag	1957
mellström	lotta	1970
mitchell	gunilla	1950
moberg	lars göran	1943
moberg	mattias	1966
moberg	karin	1963
mohlin	Per-erik	1946
mohlkert	renée	1960
mossberg	stina	1952
mølleskog	gry	1962
narvinger	anders	1948
neergaard	Claes de	1949
nilsson	Christer	1945
nilsson	elisabeth	1953
nilsson	maria	1957
nilsson	Ulla	1947
nilsson	annika	1971
nilsson	magnus	1961
nilsson-ehle	anna	1951
nordborg	Jenni	1970
nordmark-nilsson	anna-stina	1956
nordström	lars g	1943
norén	katarina	1963
norman	elisabeth	1961
norrfalk	maria	1952
nou	liia	1965
nygårds	Peter	1950
nykvist	ann-Christin	1948
nyström	elizabeth	1942
olofsson	gunnar	1955
olofsson	maud	1955

Chefsjurist trafikverket	botniabanan (2012) ordf
diverse styrelseuppdrag	innovationsbron (2010)
fd Vvd 42 networks	teracom (2007)
diverse styrelseuppdrag	Vectura (2008) ordf
diverse styrelseuppdrag	sbab (2012)
egen konsultverksamhet accella	metria (2011)
departementssekretare finansdepartementet	bostadsgaranti (2009), Vasallen (2011), akademiska hus (2012),
	apoteket (2012), bilprovningen (2012)
fd chef göteborgs stadsmuseum	Voksenåsen (2006, avgick 2012)
ledamot svenska akademien	dramaten (2010)
ambassador-at-large Udenrigsministeriet	Postnord (2009)
senior advisor nai svefa	göta kanalbolag (2011)
rektor nordens folkhögskola biskops-arnö	Voksenåsen (2007)
Vd ab sofielunds gård	Jernhusen (2003) ordf
direktör	operan (2006)
grundare kemibolaget i bromma	miljömärkning sverige (2006)
Professor	Voksenåsen (2008)
Vice gd forsknings- och innovationsstyrelsen	ess (2010)
oppositionsråd Västra götalandsregionen	sos alarm (2007) ordf
departementsråd socialdepartementet	apotekens service (2012)
diverse styrelseuppdrag	svenska spel (2012)
Protokollchef region skåne	dramaten /2012)
danschef scenkonstbolaget	operan (2011)
grundare marias etnokök	almi (2007)
Cfo sveaskog	ersättningsmark i sverige (2011, avgick 2012)
konsult miljöförbundet Jordens Vänner	miljöstyrningsrådet (1998, avliden 2012)
ordförande riksidrottsförbundet	Visitsweden (2002)
styresman stiftelsen nordiska museet	Voksenåsen (2009)
departementssekretare näringsdepartementet	innovationsbron (2008, avgick 2012)
Vd Posten norge	sas (2008)
kansliråd finansdepartementet	Vectura (2008), sos alarm (2010, avgick 2012), sek (2011)
Vd Västsvenska turistrådet	Visitsweden (2005)
diverse styrelseuppdrag	fouriertransform (2009)
ämnesråd näringsdepartementet	inlandsinnovation (2011)
diverse styrelseuppdrag	sbab (2009)
diverse styrelseuppdrag	ssC (1998)
Vd östgötacorrespondenten	göta kanalbolag (2006)
Vd ramboll natura	swedfund (2007, avgick 2012)
Chef vid norska kronprinsparets stab	sas (2010)
diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2010) ordf
Vd industrifonden	innovationsbron (2005)
kramfors kommun	botniabanan (1998, avgick 2012)
landshövding östergötlands län	sveaskog (2010, avgick 2012), göta kanalbolag (2011) ordf
Vd 2secure ab	samhall (2009)
tf Vd svenska handelskammaren, Uk	sek (2011)
förbundssekreterare abf	systembolaget (2006, avgick 2012)
styrelseordförande svensk turism ab,	Visitsweden (2009)
kolmårdens djurpark ab
Chef safer fordons- och trafiksäkerhetscentrum bilprovningen (2007)
enhetschef Vinnova	innovationsbron (2011)
diverse styrelseuppdrag	sveaskog (2006)
diverse styrelseuppdrag	nordea (1998), Vattenfall (2011) ordf
Chef Verksamhetsområde	sweroad (2011) ordf (2012)
resultatenheter trafikverket
entreprenör	inlandsinnovation (2011)
landshövding dalarnas län	swedfund (2007, avgick 2012)
Cfo Pandox ab	Vasallen (2009)
swedbank	botniabanan (2007, avgick 2012)
gd statens Pensionsverk	apoteksgruppen (2008)
egen företagare	Visitsweden (2004, avgick 2012) ordf
fd Vd sveaskog	ersättningsmark i sverige (2011) ordf
diverse styrelseuppdrag	lkab (2012)

116

120

Skr. 2011/12:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn	förnamn	född	titEl	StYrElSE

olving	lena	1956	Vice Vd och operativ Chef saab	sJ (2011)
onajin	Christoher	1973	fd departementsekreterare finansdepartementet	swedavia (2010, avgick 2012)
orback Pettersson	kia	1959	Partner konceptverkstan ab	Jernhusen (2004)
Parkbring	lars	1942	Vd göteborgs stad Upphandlings ab	miljöstyrningsrådet (2004) ordf
Paul	ann-Christine	1953	Vd PP Polymer ab	innovationsbron (2009)
Pehrsson	biljana	1970	senior advisor east Capital	Vasallen (2006)
Peltola	timo	1946	diverse styrelseuppdrag	sas (2005), teliasonera (2004)
Persson	Jan	1957	ekonomichef Peab sverige ab	bostadsgaranti (2002)
Persson	göran	1949	fd statsminister	sveaskog (2008) ordf
Pihl	lennart	1950	diverse styrelseuppdrag	green Cargo (2010) ordf (2012)
radebo	marinette	1963	informationsdirektör säkerhets- och	metria (2011, avgick 2012)
			försvarsföretagen
reinius	richard	1967	ämnesråd finansdepartementet	Postnord (2009, avgick 2012), bilprovningen (2010, avgick
				2012), sJ (2011, avgick 2012)
rennerstedt	kristina	1952	fd gd kulturrådet	operan (2009) ordf
renström	lars	1951	Vd alfa laval ab	teliasonera (2009)
ring	hans	1954	trafikverket	sweroad (2010)
ringesten	mats	1950	Partner neuman & nydahl	sveaskog (2009)
risfelt	Jon	1961	senior advisor gambro group	teliasonera (2007)
rogestam	Christina	1943	Utredare	svevia (2008) ordf, metria (2011) ordf
rolén	anna	1951	tf gd internationell kompetens	samhall (2009, avgick 2012)
rolfsen	Wenche	1952	diverse styrelseuppdrag	aPl (2010)
roxendal	Jan	1953	diverse styrelseuppdrag	sek (2007)
russell felth	sarah	1962	Ceo aegon asset management	nordea (2010)
rydberg-dumont	Josefine	1955	affärsrådgivare	Visitsweden (2012) ordf
ryott	anna	1972	generalsekreterare sos barnbyar sverige	swedfund (2012)
röjdmark	Jacob	1965	Vd och grundare ture invest ab	bilprovningen (2011)
sachs	daniel	1970	Vd Proventus	dramaten (2007) ordf (2009)
saethre-mcguirk	ellen marie	1975	forskningsledare högskolan i bodö	Voksenåsen (2011)
sahlin	mona	1957	diverse uppdrag	systembolaget (2012)
salmén	ola	1954	Cfo sandvik ab	svevia (2008)
sandström	Per arne	1947	diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2010)
sandvik Wiklund	Pia	1964	Vd länsförsäkringar Jämtland	rise (2009), akademiska hus (2011)
savén	björn	1950	arbetande ordförande ik investment Partners	nordea (2006, avgick 2012), Vattenfall (2009, avgick 2011)
saxton	brita	1954	generaldirektör trafikanalys	statens bostadsomvandling (2011)
schauman	kristina	1965	tf Cfo apoteket ab	apoteket (2009)
schelin seidegård	Cecilia	1954	landshövding gotlands län	systembolaget (2008) ordf, fouriertransform (2009)
schur	fritz h.	1951	ordförande fritz schur group	sas (2001) ordf (2008), Postnord (2009) ordf
seddigh	akbar	1943	diverse styrelseuppdrag	innovationsbron (2007) ordf
selén	Jan-olof	1944	fd gd sjöfartsverket	svenska skeppshypotekskassan (2005) suppl
simonsson	ingegerd	1960	Vd hercules grundläggning ab	Jernhusen (2012)
sjöberg	anna-greta	1967	Vd Crispa ab	lkab (2005, avgick 2012)
sjöberg	Patric	1964	Vd stockholmsmässan	Visitsweden (2010) suppl
skoglund	Johan	1962	Vd Jm	infranord (2012)
skogö	ingemar	1949	landshövding Västmanlands län	sweroad (2009, avgick 2012) ordf, swedavia (2010) ordf
smeby-Udesen	lena	1961	swedbank	sbab (2009, avgick 2011)
spongh	gunilla	1966	Cfo mekonomen	infranord (2009)
stade	yngve	1945	fd Chef foU storaenso	rise (2006) ordf
stadigh	kari	1955	Vd sampo	nordea (2010)
stalin	lotta	1954	konsult	green Cargo (2012)
starrin	karin	1947	diverse styrelseuppdrag	sVedab (2007) ordf,
				arlandabanan infrastructure (2009) ordf (2011)
steen	anitra	1949	diverse styrelseuppdrag	svenska spel (2011) ordf
sthen	tryggve	1952	President skf automotive division	green Cargo (2008)
steiner	eugen	1954	Partner healthcap odlander, fredrikson och Co ab	aPl (2010)
strand	erik	1951	generalsekreterare riksidrottsförbundet	samhall (2011) ordf
strömberg	karin	1956	delägare Pharmarelations ab	lernia (2010)
strömdahl	inger	1951	miljörådgivare svenskt näringsliv	miljöstyrningsrådet (2001)
ställdal	ewa	1949	Vice Vd bactiguard ab	sos alarm (2004)
sundberg	Åsa	1959	Partner net1	teracom (2008) ordf
sunesson	torbjörn	1952	Chef för strategisk utveckling trafikverket	sweroad (2012)
			Professor i landskapsarkitektur slU Ultuna
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011				117

121

Skr. 2011/12:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn		förnamn	född	titEl	StYrElSE

	sundling	Jan	1947	diverse styrelseuppdrag	infranord (2009, avgick 2012) ordf, sJ (2011)
					ordf, Vectura (2012)
	sundström	björn	1946	ekonom kommunförbundet	statens bostadsomvandling (2004)
svedberg		gunnar	1947	Vd innventia ab	akademiska hus (2009)
svedenstedt		lottie	1957	diverse styrelseuppdrag	swedavia (2010)
svensson		siv	1957	Vd sefina group	sJ (2012)
svensson		Åke		Vd teknikföretagen	sek (2011)
svärd		ann-Christine 1955		egen konsultbyrå ralt ab	infranord (2009, avgick 2012)
söderström		elvy	1953	örnsköldsviks kommun	botniabanan (1998, avgick 2012)
sörman		håkan	1953	Vd skl	sos alarm (2005)
taflin		robert	1947	diverse styrelseuppdrag	inlandsinnovation (2011)
tetlie		nils Petter	1965	Vd fujifilm sverige	teracom (2011)
thorén		michael	1969	kansliråd finansdepartementet	infranord (2009, avgick 2012), samhall (2011),
					svenska spel (2011), sJ (2012)
thoresson-hallgren		inga	1958	departementsråd näringsdepartementet	almi (2011), Visitsweden (2011)
thornlund		anitha	1963	Chefsjurist Carlsberg sverige	apotekens service (2011)
tolfes		gunnel	1958	hr- och managementkonsult People & business	samhall (2010)
torwald		rolf	1949	direktör lrt Consulting	Jernhusen (2011, avgick 2012)
trouvé		Johan	1960	Vd Västsvenska inudstri- och handelskammaren	svevia (2010)
törsäter		bertil	1949	regionutvecklingsdirektör	almi (2007)
				Västra götalandsregionen
Ullebø		egil m.	1941	direktör	lkab (2001, avgick 2012)
Vieweg		Cecilia	1955	Chefsjurist ab electrolux	Vattenfall (2009)
Vilorgovich kozelsky		Vladislav			dom shvetsii
von Platen		gunilla	1972	styrelseordförande Xzakt kundrelation ab	almi (2011, avgick 2012)
Wahlroos		björn	1952	styrelseordförande sampo	nordea (2008) ordf (2011)
Walder		eva	1951	Utrikesråd Utrikesdepartementet	sek (2009)
Wallenberg		marcus	1956	direktör, diverse styrelseuppdrag	lkab (2011) ordf
Wallenberg		Jacob	1956	direktör investor ab, diverse styrelseuppdrag	sas (2001) vice ordf
Wallentin		bengt	1950	diverse styrelseuppdrag	innovationsbron (2008)
Wallér		Johan	1967	Vd sveriges apoteksförening	apotekens service (2010)
Wallin		maj Charlotte	1953	Vd afa försäkring	akademiska hus (2004)
Wallin		bo	1942	fd departementsråd näringsdepartementet	Jernhusen (2003)
Wenster		Peter	1947	geolog svenska kommunförbundet	miljöstyrningsrådet (2001)
Wenzlaff		elisabeth	1955	Chefsjurist Volvo Personvagnar	apoteket (2009)
Werngren		tomas	1961	Vd kommuninvest	Vasallen (2007)
Westberg		elisabeth	1948	senior advisor	swedfund (2003, avgick 2012)
Westerståhl		kristina	1962	Chef konsumenternas bank och finansbyrå	bostadsgaranti (2008)
Westin		Per håkan	1946	diverse styrelseuppdrag	specialfastigheter (2008)
Westrin		marie	1958	Utvecklingschef ericsson	rise (2011)
Wibom		hans	1949	Verkställande ledamot	bostadsgaranti (2008) ordf
				foundation administration management
Wigzell		kerstin	1945	diverse styrelseuppdrag	systembolaget (2009)
Wikman		gunilla	1959	kommunikationsrådgivare	sJ (2011)
Wilhelmsson		fredrik	1963	grundare Wilhelmsson management ab	ssC (2009)
Wiman		Christel	1950	Vd kfs	Jernhusen (2011)
Winskog		thomas	1946	förbundsdirektör svenska taxiförbundet	bilprovningen (2007)
Wång		Carina	1966	Chef business Control investor	specialfastigheter (2003, avgick 2012)
Zetterberg		Christer	1941	förbundsordförande kungliga automobilklubben	bilprovningen (2007, avliden 2012)
Zetterberg		Peder	1951	eget bolag	ersättningsmark i sverige (2012)
Zetterberg		leif	1949	diverse styrelseuppdrag	inlandsinnovation (2011) ordf
Zetterdahl		ann-Cathrine	1962	gd sjöfartsverket	svevia (2012)
Ziegler		ingemar	1947	tf Vd locum	akademiska hus (2007), infranord (2009)
Åberg		Christer	1966	Vd arla sverige	svenska spel (2011), sbab (2012)
Åbjörnsson		rolf	1941	advokat	statens bostadsomvandling (2007) ordf
Ågren		anders	1947	direktör nerga ab	swedesurvey (2005) ordf (2009), metria (2011)
Åhrén		ida	1977	departementssekreterare miljödepartementet	miljöstyrningsrådet (2012)
Åkerman		frank	1952	generalsekreterare hela människan	svenska spel (2012)
östensson		Per	1959	ämnesråd finansdepartementet	swedfund (2010)
östling-ollén		eva	1953	Vd shr	Visitsweden (2012)
östlund		björn	1957	trafikverket	botniabanan (2009, avgick 2012)
118				Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

122

Skr. 2011/12:140

Bilaga

bolagens rapportdatum 2012

Bolagens rapportdatum

		delårsrapport	delårsrapport	delårsrapport	BoKslut
Bolag	årsstämma	jan–mars	jan–jun	jan–sep	jan–dec

akademiska hus	2012-04-25	2012-04-25	2012-07-16	2012-10-30
almi	2012-04-24	2012-05-31	2012-08-31	2012-11-15	2013-03-31
apl	2012-04-19	2012-04-30	2012-08-15	2012-10-31	2013-02-15
apotekens service	2012-04-20	2012-04-30	2012-08-15	2012-10-30	2013-02-15
apoteket	2012-04-26	2012-04-26	2012-07-20	2012-10-24
apoteksgruppen	2012-04-26	2012-04-26	2012-08-14	2012-10-29
arlandabanan infrastructure	2012-04-25		2012-08-15
bilprovningen	2012-04-26	2012-04-26	2012-08-15	2012-10-31	2013-02-15
bostadsgaranti	2012-04-18
botniabanan	2012-03-28
dom shvetsii	2012-05-30
dramaten	2012-04-25
ersättningsmark	2012-04-12
ess	2012-04-26	2012-04-30	2012-08-15	2012-10-30	2013-02-15
fouriertransform	2012-04-19	2012-04-19	2012-07-18	2012-10-24	2013-02-08
green Cargo	2012-04-27	2012-04-27	2012-08-10	2012-10-30	2013-02-08
göta kanalbolag	2012-04-18
infranord	2012-04-26	2012-04-30	2012-08-15	2012-10-30	2013-02-15
innovationsbron	2012-04-20
Jernhusen	2012-04-25	2012-04-25	2012-07-23	2012-10-26
lernia	2012-04-26	2012-04-26	2012-07-17	2012-10-25
lkab	2012-04-20	2012-04-20	2012-08-02	2012-10-03
metria	2012-04-24	2012-04-24	2012-08-13	2012-10-22	2013-02-15
miljömärkning sverige	2012-04-24
miljöstyrningsrådet	2012-03-30
nordea	2012-03-22	2012-04-24	2012-07-18	2012-10-24
operan	2012-04-25
postnord	2012-04-20	2012-05-10	2012-09-29	2012-11-07	2013-04-30
rise	2012-04-24	2012-04-24	2012-08-15	2012-10-25	2013-02-15
samhall	2012-04-25	2012-04-25	2012-08-15	2012-10-24	2013-01-31
sas	2012-04-19	2012-05-03	2012-08-08	2012-11-08
sbab	2012-04-19	2012-04-27	2012-07-20	2012-10-30
sek	2012-04-26	2012-04-26	2012-07-20	2012-10-22	2013-01-30
sJ	2012-04-24	2012-04-30	2012-08-15	2012-10-30	2013-02-15
sos alarm	2012-04-27	2012-04-24	2012-08-15	2012-10-30	2013-01-31
specialfastigheter	2012-04-19	2012-04-20	2012-07-11	2012-10-19
ssC (svenska rymdaktieboalget)	2012-04-13	2012-04-27	2012-08-14	2012-10-31	2013-02-14
statens bostadsomvandling	2012-04-19	2012-05-15	2012-09-12	2012-11-07	2013-01-31
sveaskog	2012-04-26	2012-04-26	2012-07-19	2012-10-25
svedab	2012-04-25	2012-05-02	2012-08-15	2012-10-31	2013-02-15
svenska skeppshypotekskassan
svenska spel	2012-04-24	2012-04-24	2012-07-23	2012-10-24
svevia	2012-04-27	2012-04-27	2012-07-20	2012-10-31
swedavia	2012-04-26	2012-04-27	2012-08-15	2012-10-30	2013-02-15
swedesurvey	2012-04-20	2012-04-30	2012-07-31	2012-10-31
swedfund	2012-04-20	2012-04-30	2012-08-31	2012-10-31	2013-01-31
sweroad	2012-04-03	2012-04-30	2012-08-15	2012-10-30	2013-02-15
systembolaget	2012-04-19	2012-04-27	2012-08-10	2012-10-26	2013-02-15
teliasonera	2012-04-03	2012-04-20	2012-07-18	2012-10-17	2013-01-31
teracom	2012-04-18	2012-04-27	2012-08-15	2012-10-25	2013-02-12
Vasallen	2012-04-24	2012-04-27	2012-08-15	2012-11-05	2013-01-31
Vattenfall	2012-04-25	2012-05-03	2012-07-31	2012-10-30	2013-02-09
Vectura	2012-04-18	2012-04-18	2012-07-19	2012-10-25	2013-02-13
Visitsweden	2012-03-22
Voksenåsen	2012-04-20
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011					119

123

Skr. 2011/12:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2012

Statens ägarpolicy 2012

regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens ägande i bolag så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i förekommande fall – att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs. som princip anser regeringen att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens, om företaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är svårt att klara på något annat sätt. regeringens ambition är därför att minska det statliga ägan- det. att löpande utvärdera bolagen och pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande är en naturlig del i att vara en värdeskapande och aktiv ägare. med detta sagt anser regeringen också att det är av största vikt att bolagen som ägs av staten förvaltas på ett ak- tivt och professionellt sätt, med värdeskapande som ett övergripande mål. det innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt, ges förmåga att utvecklas samt skapa värde genom ett hållbart företagande. ett centralt dokument för att tydliggöra hur regeringen anser att detta ska ske mer konkret, är statens ägarpolicy.

i statens ägarpolicy redogör regeringen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin inställning i viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av samtliga statligt ägda bolag. statens ägarpolicy omfattar regeringens riktlinjer för extern rapporte- ring och riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Vidare innebär statens ägarpolicy att svensk kod för bo- lagsstyrning (koden) ska tillämpas.

statens ägarpolicy tillämpas i majoritetsägda bolag med statligt ägande. i övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn tillämpas. dessutom finns ytterligare bolag som förvaltas av andra myndigheter än regeringskansliet vilka på motsvarande sätt ska tillämpa statens ägarpolicy.

1. RamveRk föR statligt ägande

1.1 Regeringens förvaltningsmandat regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i de statligt ägda bolagen så att dess långsiktiga värdeutveckling blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. regeringen förvaltar och förfogar enligt

9 kap. 8 § regeringsformen, förkortad rf, över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning. enligt 9 kap. 9 § rf beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i före- tag, finns i budgetlagen (2011:203). enligt 8 kap. 3 § budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett företag eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. regeringen får heller inte utan riksdagens

bemyndigande tillskjuta kapital till ett företag. enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser behöver reger- ingen även riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens verksamhets- föremål. detta är ramen för det förvaltnings- mandat regeringen har för förvaltningen av bolag med statligt ägande. riksdagsbeslut krävs inte för utdelningar, eftersom det ingår i den löpande förvaltningen. statsministern har med stöd av 7 kap. 5 § rf givit statsrådet peter norman ansvaret i frågor som gäller statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. statsrådet peter norman har även ansvaret för förvaltningen av huvud- delen av bolagen med ett statligt ägande.

1.2 lagstiftning

de statligt ägda bolagen lyder, med undantag för det som anges nedan, under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebo- lags-, årsredovisnings-, konkurrens- och bokfö- ringslagen och insiderlagstiftningen. det finns inte några särregler för statligt ägda bolag, frånsett att riksrevisionen har rätt att utse revisorer i de bolag som staten har ett bestäm- mande inflytande i. i bolagsordningen anges föremålet för bolagets verksamhet som har sin grund i det uppdrag som riksdagen har beslu- tat om.

de statligt ägda bolagen, liksom privatägda bolag som är verksamma inom en viss sektor, kan exempelvis också lyda under särskild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (2010:1045) och lagen (2003:389) om elek- tronisk kommunikation. ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter inom reger- ingskansliet än finansdepartementets bolags- förvaltning.

1.3eU:s bestämmelser om statligt stöd eU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till såväl statligt ägda som privat ägda företag. syftet med reglerna är att förhindra att en medlemsstat snedvrider kon- kurrensen genom stöd som stärker den inhem- ska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. enligt eU:s regelverk ska den så kallade marknadsekono- miska investerarprincipen (market economy investor principle, meip) tillämpas vid kapital- tillskott i statligt ägda bolag. normalt är meip uppfylld om det kapitaltillskott som lämnats sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare.

1.4Redovisning av allmänna medel

för företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar medel eller andra förmåner

från det allmänna, gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser. reg- lerna finns i det så kallade transparensdirekti- vet och har införts i svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. reglerna är uppställda för att eU-kommissionen ska kunna få insyn för kontroll av bland annat korssubventionering. en öppen redovisning ska gälla för vilka medel som tillförts och hur de används. krav på särredovisning finns också för verksamhet som bedrivs av bland annat monopolföretag och andra företag i särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet.

1.5 konfliktlösning vid konkurrens- begränsande offentlig säljverksamhet

de statligt ägda bolag där staten direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande omfat- tas av en reglering i konkurrenslagen (2008:579) som trädde i kraft den 1 januari 2010. stockholms tingsrätt får på talan av konkurrensverket förbjuda ett sådant företag att i en verksamhet av kommersiell eller ekono- misk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. samma gäller också för landstingsägda och kommunalägda bolag. denna reglering går utöver den som gäller för andra företag enligt konkurrenslagen.

1.6 Offentlighet och sekretess

genom att de statligt ägda bolagen förvaltas av regeringskansliet, som är en statlig myndig- het, kan en handling som förvaras och enligt särskilda regler anses inkommen till, eller upprättad i regeringskansliet, vara allmän handling. Under vissa förutsättningar kan uppgifter i en allmän handling omfattas av sekretess. Uppgifterna kan bland annat hållas

120	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

124

hemliga för att skydda det allmännas eller en enskilds ekonomiska intressen. så kan vara fallet för känsliga affärsuppgifter. det skulle i vissa fall kunna skada bolaget om uppgifterna lämnas ut. det innebär att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång till uppgifterna, men regeringskansliet måste enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skadeprövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgifterna kan normalt lämnas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de bolag som uppgifterna rör.

1.7 Internationellt samarbete och riktlinjer sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av oecd:s guidelines on corporate governance of state-owned enterprises. riktlinjerna, som inte är bindande, togs fram 2005 och är ett stöd för att utveckla olika staters förvaltning av sina statligt ägda bolag. den svenska regering- ens principer för bolagsstyrning följer i stort dessa riktlinjer. riktlinjerna finns på www. oecd.org

2. BolagsstyrnIng och förhållandet mellan ägare, styrelse och lednIng

2.1 tillämpning av svensk kod för bolagsstyrning

i statligt majoritetsägda bolag ska svensk kod för bolagsstyrning, nedan koden, tillämpas. i övriga delägda bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas. kodens övergripande syfte är att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag och behandlar det beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. reg- lerna berör de enskilda bolagsorganens organi- sation och arbetsformer samt samspelet mellan dessa. koden ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. i vissa frågor har reger- ingen funnit skäl att, i överensstämmelse med kodens princip ”följa eller förklara”, motivera vissa avvikelser. nedan framgår regeringens motivering till avvikelserna.

2.2 Bolagsstämman

bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande.

Utöver reglerna i aktiebolagslagen och koden gäller följande principer för stämmor i bolag med statligt ägande. det följer av ett riksdagsbeslut från 1981 att riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. det är styrelsens ansvar att se till att

underrättelse om tid och plats för bolagsstäm- man skickas till riksdagens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämma ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

i de statligt ägda bolagen bör allmänheten bjudas in att närvara på bolagsstämman och närvaro ska anmälas senast en vecka före stämman. de statligt ägda bolagen bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att ställa frågor till bolagsledningen.

Årsstämma i bolag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april och eventuell utdel- ning ska ske senast två veckor efter respektive årsstämma.

2.2.1 Val av revisorer

revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. ansvaret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och val av revisorer beslutas på årsstämman. från och med 2011 utses revisorerna för en mandatperiod om ett år. det gäller dock inte riksrevisionens revisorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. riksrevi- sionen kan förordna en eller flera revisorer i ett bolag som staten har bestämmande inflytande i. regeringskansliets förvaltare och handläg- gare följer upphandlingsprocessen, som hante- ras av bolaget, från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. revisor väljs på årsstäm- man. för det fall omval av revisorer övervägs, utvärderas alltid revisorernas arbete.

2.3 Bolagsordning

genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. regeringskansliet tillämpar en mall för bolagsordning för de statligt ägda bolagen. mallen bygger på aktie- bolagslagens regler för marknadsnoterade bolag, koden och statens ägarpolicy.

2.4 ägaranvisningar

Utöver bolagsordningen används i de statligt ägda bolagen ytterligare ägaranvisningar i princip bara när bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag, uppbär anslag, befinner sig i omstrukturering eller omreglering samt vid avregleringar och andra väsentliga förändringar. ägaranvisningar ska till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga och formalise- ras genom beslut på bolagsstämma. det är viktigt att en anvisning är tydlig angående hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2012

2.5 riktlinjer

2.5.1 Extern rapportering

ledord för förvaltningen av de statligt ägda bolagen är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. de statligt ägda bolagen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. de statligt ägda bolagen ska, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för marknadsnoterade bolag.

regeringens nu gällande riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande beslutades den 29 november 2007. rapporte- ringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bolagens verksamhet och upp- satta mål. riktlinjerna innehåller bl. a. infor- mationskrav avseende hållbarhetsinformation, se nedan under 3. regeringen har högt ställda ambitioner på detta område.

2.5.2 Ersättning till ledande befattningshavare regeringens nu gällande riktlinjer för anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande beslutades den 20 april 2009. rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort och utgör för staten en central del i bolagsstyrningen. det är styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medve- tet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig och väl avvägd. den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara bolag utan präglas av måttfullhet. dessa ersättnings- principer ska även vara vägledande för övriga anställda.

2.6 Kapitalstruktur och ekonomiska mål i statligt ägda bolag

2.6.1 Kapitalstruktur

statens bolag ska ha en ändamålsenlig och effektiv kapitalstruktur. kapitalstrukturen ska löpande analyseras och prövas, bland annat med beaktande av omvärldsförändringar och förändrade verksamhetsförutsättningar för bolagen. prövningen, som sker inom ramen för arbetet med att fastställa och följa upp ekono- miska mål för respektive bolag, kan leda till att ett bolag bedöms ha behov av att tillföras ytterligare kapital eller att dela ut kapital utöver den fastställda utdelningspolicyn.

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

121

125

statens ägarpOlicy 2012

grundprincipen är att ett bolag bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt, samtidigt som bolaget ska bedömas som finansiellt motståndskraftigt med hänsyn tagen till rörel- serisken i bolagets verksamhet. hänsyn måste här också tas till framtida kapitalbehov.

2.6.2 Ekonomiska mål

syftet med att fastställa ekonomiska mål är ur ett ägarperspektiv att

•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål,

•hålla bolagets finansiella risk på en rimlig nivå,

•tillförsäkra ägaren hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagets framtida kapitalbehov och finansiella ställ- ning, och

•möjliggöra och underlätta mätning, uppfölj- ning och utvärdering av bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

de ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier.

•lönsamhetsmål (till exempel avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal)

•kapitalstrukturmål (till exempel soliditet eller räntetäckningsgrad)

•Utdelningsmål (till exempel andel av netto- vinst eller eget kapital)

en viktig utgångspunkt vid fastställandet av de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital eftersom denna kostnad ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och mark- nadsmässig kompensation för det risktagande ägandet i ett bolag innebär. för lönsamhetsmå- let utgör kostnaden för eget kapital ett golv, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. kostnaden för eget kapital påverkar även den optimala kapi- talstrukturen eftersom den beror på relationen mellan kostnaden för eget och lånat kapital vid olika grader av skuldsättning.

de ekonomiska målen beslutas av bolags- stämma och ska dokumenteras direkt i stäm- moprotokollet. beslutade ekonomiska mål gäller till dess nya/förändrade mål beslutas på bolagsstämma. målen bör revideras då bestå- ende förändringar sker, till exempel att lönsam- heten i en bransch långsiktigt förändras, bola- gets riskprofil förändras eller att ränteläget långsiktigt har förändrats.

2.7 Om styrelsen

2.7.1 Styrelsens ansvar

styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarintressen sköts föredömligt inom de ramar lagstiftningen, bolagets bolagsordning, eventuella ägaranvisningar samt statens ägar- policy ger.

2.7.2Styrelsenomineringsprocessen regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som förväntas av företrädare för staten.

för de statligt ägda bolagen som inte är marknadsnoterade ersätter principerna nedan kodens regler som berör beredning av beslut om nominering av styrelseledamöter och revi- sorer.

för bolag med statligt ägande tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. syftet är att säkerställa en effektiv kompetensförsörj- ning till bolagens styrelser. i marknadsnoterade bolag där staten har ett betydande ägarintresse utser eller nominerar staten en ledamot till respektive valberedning. Valberedningen är i första hand ett beredande organ för bolags- stämman i nomineringsfrågor.

styrelsenomineringsprocessen inom reger- ingskansliet koordineras av finansdepartemen- tet. för varje bolag analyserar en arbetsgrupp kompetensbehovet utifrån bolagets verksam- het, situation och framtida utmaningar samt respektive styrelses sammansättning. därefter fastställs eventuella rekryteringsbehov och rekryteringsarbetet inleds. för att komma i fråga för ett styrelseuppdrag fordras en hög kompetens inom relevant löpande affärsverk- samhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom andra relevanta områden. därutöver krävs en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompe- tensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. när processen avslutats ska gjorda nomine- ringar offentliggöras enligt koden. genom ett enhetligt och strukturerat arbetssätt tillförsäk- ras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

2.7.3Styrelsens ordförande

styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. styrelseordförandens särskilda roll behandlas i koden och aktiebolagslagen. Om ordföranden lämnar sitt uppdrag under mandattiden ska ägaren i statligt ägda bolag snarast välja ny ordförande på en extra bolagsstämma. detta är ett avsteg från aktiebolagslagen och koden som anger att styrelsen kan utse ordföranden inom styrelsen.

de särskilda uppgifter som styrelseordföran- den ska ha i styrelsearbetet preciseras i arbets- ordningen för styrelsen. en sådan särskild uppgift som åligger styrelseordföranden är det så kallade samordningsansvaret. styrelsen ska genom styrelseordföranden samordna sin syn

Skr. 2011/12:140

Bilaga

med företrädare för ägaren när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. det är styrel- sen som har att bedöma i vilka fall samordning ska ske av styrelseordföranden inför ett visst styrelsebeslut.

2.7.4 Styrelseledamöters oberoende

Vad gäller styrelseledamöters oberoende finns enligt punkten 2.7.2. ovan ett grundläggande krav att en ledamot ska besitta stark integritet. en avvikelse i förhållande till koden avseende styrelseledamöters oberoende är dock att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare, samt i förhållande till bolaget och bolagsledningen, inte redovisas. koden är huvudsakligen riktad mot bolag med ett spritt ägande. skälet till kodens krav på att bolag ska ha minst två styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och även i förhållande till större aktieägare samt att samtliga ledamöters oberoende till större ägare ska redovisas är i huvudsak för att skydda minoritetsägare. i statligt helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få ägare saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende. i mark- nadsnoterade bolag där staten har ett ägarin- tresse redovisas dock stämmovalda styrelsele- damöternas oberoende i förhållande till såväl bolaget som delägaren staten.

2.7.5Styrelsens sammansättning

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolags styrelse. det är viktigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrel- sen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärl- den förändras.

för att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter vara 6–8 personer. regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Vid behov kan en vice styrelseordförande utses av bolags- stämman. sammansättningen av varje styrelse ska också vara sådan att balans uppnås avse- ende bakgrund, kompetensområde, erfarenhet och kön. för att uppnå balans avseende jäm- ställdhet är målsättningen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent.

2.7.6Styrelsens arbetsformer

det är varje styrelses ansvar att bedöma beho- vet av att inrätta särskilda utskott. i de fall utskott inrättas ska kodens och aktiebolagsla- gens principer vara vägledande för dess arbete. även i övrigt ska kodens principer vara vägle- dande för styrelsens arbetsformer. i statligt ägda bolag bör firmateckningsrätten dock enbart utövas av två eller flera personer i förening och där minst en av firmatecknarna är styrelseledamot eller verkställande direktör.

122	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

126

2.7.7 Verkställande direktör

en av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, utvärdera och vid behov entlediga verk- ställande direktören. enligt koden kan verk- ställande direktören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verk- ställande direktörens roller och därför ska inte verkställande direktören vara ledamot i styrel- sen.

2.7.8 Utvärdering av styrelserna

styrelsens arbete ska utvärderas årligen. enligt koden är det styrelseordförandens uppgift att se till att utvärderingen genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat.

i de statligt helägda bolagen ska regerings- kansliet informeras om utvärderingens resultat. i regeringskansliets arbete med styrelsenomi- neringsprocessen görs dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser.

2.7.9 Styrelsens arvoden styrelseledamöter uppbär ersättning för den

arbetsinsats och det ansvar som styrelseupp- draget innebär. styrelseordförandes, eventuell vice styrelseordförandens och övriga ledamö- ters arvoden, exklusive arbetsgivaravgifter som följer av lag, bestäms av bolagsstämman. även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i särskilt inom styrelsen inrättade utskott ska bestämmas genom beslut på bolagsstämma. för att utskottsarvodering ska utgå ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning. Vid perioder av hög arbetsbelastning kan utskotts- arvoderingen anpassas under begränsad tid. till anställda i regeringskansliet som är styrel- seledamöter i statligt ägda bolag utgår inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget.

Om styrelse- och eventuellt utskottsarvode faktureras av ledamot inom ramen för närings- verksamhet bedriven i enskild firma med f-skattesedel eller via eget aktiebolag ska i samband med att stämmobeslutet om styrelse- arvode behandlas upplysas om att på beslutade arvoden tillkommer arbetsgivaravgifter/egenav- gifter enligt lag att utbetalas till styrelseleda- motens enskilda firma eller aktiebolag.

inför beslut på stämman om styrelsens arvoden ska en analys göras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämförbara bolag. arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknadsledande. det finns inget som hindrar att bolagsstämma kan besluta om ersättning till arbetstagarrepresentanter. huvudprincipen i statligt ägda bolag är dock att sådan ersättning inte utgår.

3 Hållbart företagande

3.1 definition

statens bolagsstyrning syftar till att de statligt ägda bolagen ska vara föredömen inom områ- det hållbart företagande. arbetet utgår från brundtlandkommissionens ursprungliga defini- tion av begreppet hållbar utveckling från 1987 som lyder: en hållbar utveckling är en utveck- ling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. med hållbart företagande avses att de statligt ägda bolagen ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling enligt definitionen ovan. hållbart företagande innefattar områdena miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik samt jämställdhet och mångfald.

3.2Stödja och följa internationella riktlinjer en viktig del i arbetet med hållbart företa- gande är att de statligt helägda bolagen efter- lever de internationella riktlinjer som finns kring miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och affärsetik. särskilt viktigt är detta för bolag som har verksamhet eller upphandling i länder som brister i efterlevnad av grundläggande interna- tionella ramverk eller verkar inom känsliga branscher. de internationella riktlinjerna är de tio principerna i fn:s global Compact, fn:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter samt 2011 års reviderade OeCd:s riktlinjer för multinationella företag. dessa verktyg bygger på internationella konventioner och avtal och har formulerats i samarbete mellan stater, företag och övriga intressenter i det civila samhället. genom sin globala inriktning ger de ett utmärkt stöd för såväl privata som statligt ägda bolag.

3.3föredömen inom området

Hållbart företagande

bolags ansvar för hållbarhetsfrågor är i dag centralt ur ett affärsstrategiskt perspektiv för bolagens långsiktiga förmåga att konkurrera om kunder och skapa värde för sina ägare. framti- dens bolag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del i sin långsiktiga affärsstra- tegi.

statligt ägda bolag ska ha en genomtänkt och förankrad policy och strategi samt fast- ställda mål för att hantera hållbart företa- gande. bolagen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågor såväl i de egna bolagen som i samarbete med affärspartners, kunder, leverantörer och övriga intressenter.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

statens ägarPOliCy 2012

regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och förutsätter att bolagen med statligt ägande beaktar detta i sin verksamhet och personalpolitik. en ökande internationali- sering ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. mångfaldsarbetets övergri- pande mål är att alla nuvarande och framtida medarbetares kompetens och erfarenhet ska tillvaratas i verksamheten och att diskrimine- ring som har samband med kön, könsöverskri- dande identitet eller uttryck, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantö- rer eller andra som bolagen kommer i kontakt med.

de statligt ägda bolagens styrelser och ledningar ska vara ett föredöme i jämställd- hetsarbetet. regeringen ser det som en fortlö- pande och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst genom tillsätt- ningar på chefsnivå. regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i före- tagsledande ställning. Precis som staten som ägare ska vara ett föredöme genom jämställd- het i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda bolagen driver utvecklingen mot en balan- serad könsfördelning på företagsledande befattningar. de statligt ägda bolagen ska aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor.

bolagens arbete med hållbart företagande ska kommuniceras såväl externt som internt.

3.4 Hållbarhetsredovisning enligt global reporting Initiative (grI)

hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med hållbart företagande framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. regeringen beslutade i november 2007 riktlinjer för extern rapportering med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning med bland annat krav på att de statligt ägda bolagen ska presentera en hållbarhetsredovisning enligt gri:s interna- tionella riktlinjer för hållbarhetsredovisning. riktlinjerna ställer tydliga krav på rapportering och redovisning av bolagens arbete med håll- barhetsfrågor.

bilaga 1 riktlinjer för extern rapportering

bilaga 2 riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

123

127

Skr. 2011/12:140

Bilaga

riktlinjer för extern rapportering

Riktlinjer för extern rapportering

regeringen beslutade den 29 november 2007 om nedanstående riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. dessa ersätter de tidigare riktlinjerna som beslutades 2002. riktlinjerna har kompletterats med utökade och tydligare informa- tionskrav avseende hållbarhetsinformation. de statligt ägda företagen lyder under samma lagar som privatägda företag, exempel- vis aktiebolagslagen, bokförings- och årsredovisningslagen. riktlinjerna är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed. företagen ska senast från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2008 rapportera enligt riktlinjerna.

inledning

staten är en betydande företagsägare i sverige. företagen representerar stora värden och företagen ägs ytterst gemensamt av svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning.

informationsgivning

ledord för regeringens förvaltning är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. övergri- pande mål med förvaltningen av företagen är att skapa värde och att i förekommande fall se till att uttryckta samhällsintressen infrias. de statligt ägda företagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, kvartalsrapporter, bolagsstyrningsrapport, rapport om intern kontroll och hållbarhetsredovisning, ska vara lika transparent som i börsnoterade företag. rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda företagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av företagens verksamhet och uppsatta mål. regeringen kommer att utvär- dera efterlevnaden av riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Utvärderingen kommer att redovisas i regering- ens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande. en ansvarsfull och profes- sionell ägare bör bland annat ta ansvar för frågor om hållbar utveckling, som till exempel frågor som rör etik, miljö, mänskliga rättighe- ter, jämställdhet och mångfald. det är alla företags ansvar, men de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant i arbetet med detta. regeringen förstärker sina högt ställda ambitioner på området och genom dessa riktlinjer ställer regeringen tydligare krav på rapportering och redovisning. i statens ägarpolicy anges att styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för frågor som rör exempelvis etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. att företagen har en genomtänkt strategi för att hantera dessa hållbarhetsfrågor är en viktig del av regeringens ägarpolicy. arbetet ska kommuniceras såväl internt som externt. hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med hållbar utveckling framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. styrelserna i de statligt ägda företagen ansva- rar för att företagen presenterar en hållbarhets- redovisning enligt global reporting initiative (gri):s riktlinjer som tillsammans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat under- lag för utvärdering och uppföljning. gri:s riktlinjer är internationella normgivande riktlin- jer för hållbarhetsredovisning.

riktlinjernas tillämpning

företag med statligt ägande ska tillämpa dessa riktlinjer. i de fall staten är en av flera ägare avser regeringen att i samråd med företaget

och övriga ägare verka för att dessa riktlinjer tillämpas även i de delägda företagen.

riktlinjerna bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förkla- ring med motivering till avvikelsen anges. den konstruktionen gör riktlinjerna tillämpbara med bibehållen relevans bland alla företag, oavsett storlek eller bransch, utan att ge avkall på redo- visning och rapporteringens huvudsyfte. styrelsen ska i årsredovisningen beskriva och ange hur riktlinjerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret, samt kommentera eventuella avvikelser.

ansvarsförHållanden

styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagens redovisning och rapportering följer dessa beslutade riktlinjer. företagen ska snarast och senast från och med det räken- skapsår som inleds den 1 januari 2008 rappor- tera enligt riktlinjerna. styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagen, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redo- visningssed, i tillämpliga delar presenterar årsredovisning, kvartalsrapporter, samt boksluts- kommuniké enligt omx nordic exchange stock- holm ab:s1) regler i noteringsavtal. det innebär också att företagen ska redovisa en bolagsstyr- ningsrapport och en rapport om intern kontroll enligt svensk kod för bolagsstyrning.

företagen ska också möta de krav som finns i lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. därutöver ansvarar styrel- serna för att företagen presenterar en hållbar- hetsredovisning enligt gri:s riktlinjer. de regelverk som omger företag förändras och uppdateras löpande över tiden. de statligt ägda företagen förväntas följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommenda- tioner i takt med att de förändras. styrelsen ska följa utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändring- arna.

principer för extern rapportering ocH rapporteringsansvar

årsredovisning

de statligt ägda företagen ska i årsredovis- ningen enligt bland annat årsredovisningslagen (1995:1554) Årl ge en rättvisande bild av utvecklingen av företagens verksamhet, ställ- ning och resultat i enlighet med lagar och praxis. i detta ingår exempelvis:

•affärsidé, strategi, verksamhet, marknad, kunder och konkurrenter samt organisation.

•risker och riskhantering, möjligheter och hot, känslighetsanalys som beskriver företa- gets huvudsakliga finansiella risker.

•en beskrivning av företagets väsentliga icke-finansiella risker och osäkerhetsfaktorer

1)namnändrat till nasdaQ omx stockholm aktiebolag.

av betydelse för att förstå företagets resultat, ställning och framtidsutsikter.

•investeringar, förvärv och väsentliga händel- ser som inträffat under räkenskapsåret och efter dess slut.

•företagets verksamhet inom forskning och utveckling.

•styrelsens arbete och sammansättning under året.

•ersättning till ledande befattningshavare och beskrivning av incitamentsprogram.

Därutöver ska årsredovisningen innehålla en redovisning av, eller information om:

•beslutade finansiella och icke finansiella mål, fastställd utdelningspolicy, verksam- hetsmål och måluppfyllelse.

•företagets etiska principer, uppförandekod och jämställdhetspolicy.

•företagets arbete med hållbarhetsfrågor, inklusive arbete med jämställdhet, mångfald och andra etiska frågor.

•regeringens uppdrag till företaget, mål kopplade till uppdraget och mätningar av måluppfyllelse såsom exempelvis kund- undersökningar. dessa uppdrag kan vara formulerade på olika sätt för olika företag, exempelvis i propositioner, riksdags- skrivelser, betänkanden, soU och bolagsord- ningar.

•företagets arbete med beaktande av reger- ingens riktlinjer och de policies som berör alla företag med statligt ägande, såsom exempelvis ägarpolicyn, dessa riktlinjer och riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare.

Hållbarhetsredovisning

en hållbarhetsredovisning enligt gri:s riktlinjer ska publiceras på respektive företags hemsida i samband med publiceringen av företagets årsre- dovisning. hållbarhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en del i årsredovisningsdokumentet.

i en hållbarhetsredovisning enligt gri:s riktlinjer ingår exempelvis:

•redogörelse och kort analys av vilka hållbar- hetsfrågor som bedömts som viktiga för företaget med motivering varför.

•tydlig redovisning av risker och möjligheter med hänsyn till hållbarhetsfrågor, i synner- het sådana icke-finansiella risker och möjlig- heter som behövs för förståelsen av företa- gets utveckling, resultat och ställning.

•en tydlig redovisning av genomförd intres- sentanalys och intressentdialog i syfte att identifiera och ta ställning till väsentliga risker och möjligheter med hänsyn till håll- barhetsfrågor för företagets viktigaste intres- senter.

•redogörelse för företagets strategier och anpassning till kraven om hållbar utveckling samt hur strategi och anpassning påverkar

124	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

128

Skr. 2011/12:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR EXTERN RAPPORTERING

Översikt av principer för redovisning av finansiell och icke-finansiell information

		FINANSIELL INFORMATION

MOTIV		Följa och bedöma företagens ekonomiska utveckling
MOTIV		Följa och bedöma företagens ekonomiska utveckling


KÄLLA		Lag och standard
KÄLLA		Lag och standard


GRUNDPRINCIP		IFRS
GRUNDPRINCIP		IFRS


ÅRLIG		Årsredovisning
ÅRLIG		Bokslutskommuniké
		Bokslutskommuniké

ICKE-FINANSIELL INFORMATION

Följa och bedöma företagens bolagsstyrning, hållbarhetsarbete och utförande av ev. samhällsuppdrag

Riktlinjer		Beslut av ägare
Riktlinjer		Beslut av ägare


Bolagskoden		Bolagsstämmobeslut
Bolagskoden		(Regeringens riktlinjer)
GRI		(Regeringens riktlinjer)
GRI		(Riksdagsbeslut)
		(Riksdagsbeslut)

Hållbarhetsredovisning		Redovisning av uppfyllelse
Bolagsstyrningsrapport		Redovisning av uppfyllelse
Bolagsstyrningsrapport		av ev. samhälllsuppdrag
Rapport för intern kontroll		av ev. samhälllsuppdrag
Rapport för intern kontroll

UNDER ÅRET	Kvartalsrapporter	Förekommande nyckeltal
UNDER ÅRET	Kvartalsrapporter	Förekommande nyckeltal


LÖPANDE	Särskilda pressmeddelanden/informationsinsatser. Öppenhet gentemot allmänhet och media.
LÖPANDE

Lagar och rekommendationer som ger vägledning

Lagar och direktiv: Exempel på normgivande instanser:

•aktiebolagslagen, (2005:551) ABL

•bokföringslagen, (1999:1078) BFL

•årsredovisningslagen, (1995:1554) ÅRL

•lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ÅRKL

•lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL

•lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m m

•lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

•International Accounting Standards Board, IASB

•Bokföringsnämnden

•Nasdaq OMX Stockholm AB

•Rådet för finansiell rapportering

•Europeiska gemenskapens institutioners rekommendationer som antas av branschorganisationen för revisorer och rådgivare, Far

•Kollegiet för svensk bolagsstyrning

•Global Reporting Initiative, GRI

•SFF (Sveriges Finansanalytikers Förening)

företagets resultat och ställning nu och i framtiden.

•Redovisning av företagets ställningstaganden i egna policydokument och i form av interna- tionella konventioner, såsom exempelvis FN:s Global Compact.

•Redogörelse för hur det aktiva hållbarhetsar- betet bedrivs med mål, handlingsplaner, ansvarsfördelning, utbildningssatsningar samt styr- och incitamentssystem för upp- följning.

•En tydlig redovisning av resultat och mål med utgångspunkt i valda resultatindikato- rer. Dessa ska kompletteras med löpande text som förklarar utfall i förhållande till mål tillsammans med redovisning av nya mål.

•Redovisningsprinciper som tydliggör företa- gets utgångspunkter för redovisningen och avgränsningen för densamma.

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäk- rad genom oberoende granskning och bestyr- kande. Tidpunkten för avgivandet av redovis- ningen ska följa årsredovisningens rapporte- ringscykel.

Kvartalsrapporter

Företagen ska kvartalsvis publicera kvartalsrap- porter.

Tidplan för publicering av rapporter

Företagen ska publicera kvartalsrapporter, bokslutskommunikéer samt årsredovisningar på företagets hemsida. Årsredovisningen bör finnas tillgänglig både i tryckt format och i PDF- format publicerad på företagets hemsida. Avseende hållbarhetsredovisning och delårsrap- porter ska de finnas tillgängliga i PDF-format på företagets hemsida.

•Årsredovisningen ska publiceras senast den 31 mars.

•Hållbarhetsredovisning ska publiceras senast den 31 mars.

•Bolagsstyrningsrapport och rapport om intern kontroll ska publiceras senast den 31 mars.

•Bokslutskommunikén (Q4) ska senast publice- ras den 15 februari.

•Halvårsrapporten (Q2) ska publiceras senast den 15 augusti.

•Kvartalsrapporter för januari–mars (Q1) ska publiceras senast den 30 april.

•Kvartalsrapporter för januari–september (Q3) ska publiceras senast den 30 oktober.

Utvärdering

Efterlevnaden av dessa riktlinjer kommer att utvärderas och redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

125

129

Skr. 2011/12:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nedanstående riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.

INLEDNING

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Regeringen förvaltar de statligt ägda företagen. Regeringens övergri- pande mål med förvaltningen av företagen är att skapa värde och i förekommande fall se till att de uttryckta samhällsintressena infrias. Rimliga och väl avvägda ersättningar till de ledande befattningshavarna är en central del för att uppnå det målet. Rimliga ersättningar är även viktiga för förtroendet för näringslivet.

Regeringens förvaltning av de statligt ägda företagen ska vara både öppen och tydlig. De statligt ägda företagens externa rapportering ska därför vara minst lika genomlyst som de noterade företagens. Detta gäller även ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningsha- varna på ett medvetet, ansvarsfullt och trans- parent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och företagskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvär- dera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärde- ringen avser att behandla hur företagen tilläm- pat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa riktlinjer ersätter regeringens tidigare riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande (2008-07-03). Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befatt- ningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal med ledande befattningshavare som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av den statliga ägarpolicyn1). Riktlinjerna avser företag som staten genom sitt ägande har ett bestämmande inflytande över på motsvarande sätt som anges i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551). Dessa företag ska vidare tillämpa riktlinjerna i sina dotterföretag. I övriga företag där staten direkt eller genom ett företag är delägare bör regeringen respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

STYRELSENS ANSVARSOMRÅDE

Styrelserna i de statligt ägda företagen ska på motsvarande sätt som i noterade företag, föreslå bolagsstämman riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut och därmed tillämpa reglerna för detta som huvud- sakligen finns i 8 kap. 51–54 §§ aktiebolagsla- gen (2005:551). Styrelsens förslag till

1)Ingår i verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande (regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande).

riktlinjer ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens förslag till riktlinjer ska bland annat framgå

•hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, och

•att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar bolagets kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.

Styrelsen ska säkerställa att den verkstäl- lande direktören tillser att företagets ersätt- ningar till övriga anställda bygger på ersätt- ningsprinciperna enligt nedan.

Styrelsen ska redovisa de särskilda skäl som finns för att i ett enskilt fall avvika från reger- ingens riktlinjer.

ERSÄTTNINGSPRINCIPER

Den totala ersättningen till ledande befatt- ningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

Rörlig lön ska inte ges till ledande befatt- ningshavare. Med beaktande av övriga princi- per i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pen- sionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall företaget avtalar om en förmånsbestämd pensionsför- mån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar översti- gande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. Företagets kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av företaget efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från företagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från företagets sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det uppsägande företaget reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångs- vederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå.

Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

REDOVISNING

De statligt ägda företagen ska redovisa ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att de statligt ägda företagen ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktie- bolag. Reglerna för detta återfinns huvudsak- ligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska vid årsstämman redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska bolagets revisor inför varje årsstämma lämna ett skriftligt och undertecknat yttrande till styrelsen avseende om revisorn anser att de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts eller inte.

Härutöver ska även styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavarnas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolagsstämman beslu- tade riktlinjerna.

DEFINITIONER

•Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra perso- ner i företagets ledning. Denna krets motsvaras av de personer som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551). Det omfattar exempelvis personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt under- ställda den verkställande direktören.

•Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.

•Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmå- ner.

•Med rörlig lön avses exempelvis incita- mentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

•Med avgiftsbestämd pension (premiebe- stämd pension) avses att pensionspre- mien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

•Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

•Med dotterföretag avses de juridiska personer som avses i 1 kap. 11 § aktie- bolagslagen (2005:551).

126	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

130

Skr. 2011/12:140

Bilaga

adressregister

Adressregister

Akademiska Hus	Bostadsgaranti	Infranord	Nordea Bank
box 476	box 26016	box 1803	smålandsgatan 17
401 27 göteborg	100 41 stockholm	171 21 solna	105 71 stockholm
telefon: 031-63 25 00	telefon: 08-545 047 00	telefon: 010-121 10 00	telefon: 08-614 78 00
info@akademiskahus.se	abo@bostadsgaranti.se	info@infranord.se	www.nordea.com
www.akademiskahus.se	www.bostadsgaranti.se	www.infranord.se
			Operan
Almi	Botniabanan	Inlandsinnovation	box 16094
box 70394	box 158	akademigatan 2	103 22 stockholm
107 24 stockholm	891 24 örnsköldsvik	831 40 östersund	telefon: 08-791 43 00
telefon: 08-709 89 00	telefon: 0660-29 49 00	info@inlandsinnovation.se	reception@operan.se
reception.moderbolaget@almi.se	info@botniabanan.se	www.inlandsinnovation.se	www.operan.se
www.almi.se	www.botniabanan.se
		Innovationsbron	PostNord
APL,	Dom Shvetsii	box 70407	105 00 stockholm
Apotek Produktion & Laboratorier	Ul. malaya konyushennaya 1-3,	107 25 stockholm	telefon: 010-436 00 00
box 5071	block a	telefon: 08-587 919 20	info@postnord.se
141 05 kungens kurva	191186 s:t Petersburg, ryssland	info@innovationsbron.se	www.postnord.se
telefon: 010-447 96 00		www.innovationsbron.se
info@apl.se	Dramaten		RISE
www.apl.se	box 5037	Jernhusen	box 3072
	102 41 stockholm	box 520	103 61 stockholm
Apotekens Service	telefon: 08-665 61 00	101 30 stockholm	telefon: 08-56 64 82 50
ringvägen 100, uppgång d	info@dramaten.se	telefon: 08-410 626 00	info@ri.se
118 60 stockholm	www.dramaten.se	info@jernhusen.se	www.ri.se
telefon: 010-458 62 00		www.jernhusen.se
info@apotekensservice.se	Ersättningsmark		Samhall
www.apotekensservice.se	105 22 stockholm	Lernia	box 27705
	telefon: 08-655 91 00	box 1181	115 91 stockholm
Apoteket		111 91 stockholm	telefon: 08-553 411 00
118 81 stockholm	ESS, European Spallation Source	telefon: 08-701 65 00	samhall.info@samhall.se
telefon: 010-447 50 00	box 176	info@lernia.se	www.samhall.se
kundservice@apoteket.se	221 00 lund	www.lernia.se
www.apoteket.se	telefon: 046-888 30 00		SAS
	info@esss.se	LKAB	195 87 stockholm
Apoteksgruppen	www.ess-scandinavia.se	box 952	telefon: 08-797 00 00
box 7264		971 28 luleå	www.sasgroup.net
103 89 stockholm	Fouriertransform	telefon: 0920-380 00
telefon: 08-563 022 00	sveavägen 17	info@lkab.com	SBAB Bank
info@apoteksgruppen.se	111 57 stockholm	www.lkab.com	box 27308
www.apoteksgruppen.se	telefon: 08-410 406 00		102 54 stockholm
	info@fouriertransform.se	Metria	telefon: 0771-45 30 00
Arlandabanan Infrastructure	www.fouriertransform.se	801 83 gävle	kundcenter@sbab.se
box 70378		telefon: 010-121 80 00	www.sbab.se
107 24 stockholm	Green Cargo	marknad@metria.se
telefon: 08-22 40 10	box 39	www.metria.se	SEK
info@abanan.se	171 11 solna		box 194
www.abanan.se	telefon: 010-455 40 00	Miljömärkning Sverige	101 23 stockholm
	info@greencargo.com	118 80 stockholm	telefon: 08-613 83 00
Bilprovningen	www.greencargo.com	telefon: 08-55 55 24 00	info@sek.se
box 7020		info@svanen.se	www.sek.se
164 07 kista	Göta kanalbolag	www.svanen.se
telefon: 08-759 21 00	box 3		SJ
kundtjanst@bilprovningen.se	591 21 motala	Miljöstyrningsrådet	105 50 stockholm
www.bilprovningen.se	telefon: 0141-20 20 50	Vasagatan 15-17	telefon: 010-751 60 00
	info@gotakanal.se	111 20 stockholm	info@sj.se
	www.gotakanal.se	telefon: 08-700 66 90	www.sj.se
		info@msr.se
		www.msr.se
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011			127

131

Skr. 2011/12:140

Bilaga

adressregister

SOS Alarm	Svevia	Vasallen
box 5776	box 4018	box 244
114 87 stockholm	171 04 solna	701 44 örebro
telefon: 08-407 30 00	telefon: 08-404 10 00	telefon: 019-764 86 00
webb@sosalarm.se	kontakt@svevia.se	info@vasallen.se
www.sosalarm.se	www.svevia.se	www.vasallen.se
Specialfastigheter	Swedavia	Vattenfall
box 632	190 45 stockholm-arlanda	162 87 stockholm
581 07 linköping	telefon: 08-797 60 00	telefon: 08-739 50 00
telefon: 013-24 92 00	swedavia@swedavia.se	www.vattenfall.com
info@specialfastigheter.se	www.swedavia.se
www.specialfastigheter.se		Vectura Consulting
	Swedesurvey	box 46
SSC (Svenska rymdaktiebolaget)	801 82 gävle	171 11 solna
box 4207	telefon: 026-63 33 00	telefon: 0771-159 159
171 04 solna	info@swedesurvey.se	info@vectura.se
telefon: 08-627 62 00	www.swedesurvey.se	www.vectura.se
info@ssc.se
www.ssc.se	Swedfund	VisitSweden
	box 3286	box 3030
Statens Bostadsomvandling, Sbo	103 65 stockholm	103 61 stockholm
sjögatan 23	telefon: 08-725 94 00	telefon: 08-789 10 00
852 34 sundsvall	info@swedfund.se	info.se@visitsweden.com
telefon: 060-16 21 20	www.swedfund.se	www.visitsweden.com
info@sbo.se
www.sbo.se	SweRoad	Voksenåsen A/S
	box 4021	Ullveien 4
Sveaskog	171 04 solna	nO-0791 Oslo, norge
105 22 stockholm	telefon: 010-123 33 00	telefon: +47-22 81 15 00
telefon: 08-655 90 00	sweroad@sweroad.se	hotell@voksenaasen.no
info@sveaskog.se	www.sweroad.se	www.voksenaasen.no
www.sveaskog.se
	Systembolaget
Svedab	103 84 stockholm
box 4044	telefon: 08-503 300 00
203 11 malmö	kundtjanst@systembolaget.se
telefon: 040-660 98 80	www.systembolaget.se
svedab@svedab.se
www.svedab.se	TeliaSonera
	106 63 stockholm
Svenska Skeppshypotekskassan	telefon: 08-504 550 00
box 11010	teliasonera@teliasonera.com
404 21 göteborg	www.teliasonera.com
telefon: 031-80 61 60
loan@skeppshypotek.se	Teracom
www.skeppshypotek.se	box 30150
	104 25 stockholm
Svenska Spel	telefon: 08-555 420 00
621 80 Visby	info@teracom.se
telefon: 0498-26 35 00	www.teracom.se
kundservice@svenskaspel.se
www.svenskaspel.se

128	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

132

Innehållsförteckning	Skr. 2011/12:140
Inledning...................................................................................................	3
Bilaga Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011…..5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 2012........	133

AUGUSTI 2011		ÅRSSKIFTE		JANUARI 2012		HÖSTEN 2012
AUGUSTI 2011		2011/2012		JANUARI 2012		HÖSTEN 2012
					Stämmobeslut i
	Vid en extra stämma i Bilprov-		Cirka 99 procent		Bilprovningen:		Överlåtelse av
	ningen beslutas att bolaget ska		av fordonsbesikt-		Stationsnätsgrup-		stationsnäts-
	förberedas för en uppdelning av		ningen sker av		perna Nordöstra och		grupperna till
	stationsnätet i 3 grupper.		Bilprovningen.		Sydvästra ska säljas.		köpare.


VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011						11
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011						11

Peter norman	finansmarknadsminister
erik thedéen	statssekreterare, finansdepartementet
Avdelning för kommuner och stAtligt ägAnde inom finAnsdepArtementet

gunilla nordlöf	avdelningschef
enheten för stAtlig bolAgsförvAltning inom finAnsdepArtementet

Jonas iversen	enhetschef
kristina ekengren	bolagsförvaltare: lernia, specialfastigheter, svenska skeppshypotekskassan, teliasonera
lars erik fredriksson	bolagsförvaltare: apoteksgruppen, fouriertransform, green Cargo, rise, sos alarm. oeCd-arbetsgruppen.
katarina green	ansvarig kommunikation och investor relations
Johan hallberg	bolagsförvaltare: ersättningsmark, infranord, metria, sveaskog, teracom
Patrik Jönsson	bolagsförvaltare: svevia, Vattenfall
hanna lagercrantz	bolagsförvaltare: lkab, sbab, ssC
leif ljungqvist	bolagsförvaltare: akademiska hus, apoteket, bilprovningen, bostadsgaranti, Vasallen
helena malmborg	assistent
lotta mellström	bolagsförvaltare: sas, sek, Vectura
richard reinius	bolagsförvaltare: statens representant i bilprovningens ägargrupp
	Projektledning, utvecklingsfrågor bolagsförvaltningen. Jernhusen, Postnord, swedavia
kerstin sahlin	assistent
michael thorén	bolagsförvaltare: göta kanalbolag, nordea, samhall, sJ, svenska spel
enheten för bolAgsAnAlys och ägArstyrning inom finAnsdepArtementet

Pål bergström	enhetschef, bolagsanalytiker: green Cargo, infranord, Jernhusen
maurice forslund	biträdande affärsjurist
malin fries	affärsjurist
elin granstrand	bolagsanalytiker: apoteket, lkab, metria, ssC, svenska spel, Vattenfall
emma ihre	ansvarig hållbart företagande
martin Janhäll	bolagsanalytiker: akademiska hus, lernia, nordea, sbab, sek, svenska skeppshypotekskassan
magnus Johansson	styrelserekryteringsfrågor
Pernilla korshag	bolagsanalytiker: apoteksgruppen, bilprovningen, bostadsgaranti, Postnord, sas, Vectura
Jenny lahrin	affärsjurist (föräldraledig)
anna magnusson	affärsjurist
Ulrika nordström	bolagsanalytiker: samhall, sJ, sos alarm, swedavia, teracom, Vasallen
therese reinfeldt	styrelserekryteringsfrågor
daniel sunesson	bolagsanalytiker: ersättningsmark, specialfastigheter, sveaskog, svevia, teliasonera, Vattenfall
maude Wallerstedt sjöberg	assistent