Regeringens skrivelse 2011/12:136

Redovisning av skatteutgifter 2012

Regeringens skrivelse 2011/12:136

Redovisning av skatteutgifter 2012

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 12 april 2012

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen är uppdelad i tre delar. I den första delen beskrivs den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. Första delen innehåller också en sammanfattning av skatteutgifterna för 2012 samt en diskussion kring relationen mellan skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet. I den andra delen av skrivelsen presenteras en sammanfattande tabell över skatteutgifterna. I den tredje och sista delen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna.

Redovisning av skatteutgifter 2012

Skr. 2011/12:136

Innehållsförteckning

I	Bakgrund, metod och sammanfattning...........................................................			11
	1	Inledning ...............................................................................................................		11
		1.1	Disposition ............................................................................................	11
	2	Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv och i relation till de totala
		skatteintäkterna ....................................................................................................		12
		2.1	Skatteutgifternas omfattning................................................................	12
	3	Beskrivning av jämförelsenorm ...........................................................................		13
		3.1	Norm för inkomstskatt ........................................................................	13
		3.2	Norm för indirekt skatt på förvärvsinkomster ...................................	14
		3.3	Norm för mervärdesskatt .....................................................................	14
		3.4	Norm för punktskatter.........................................................................	14
		3.5	Skatt enligt norm för olika skatteslag ..................................................	14
	4	Beräkningsmetoder...............................................................................................		15
		4.1	Netto- och bruttoberäkningar .............................................................	15
		4.2	Marginalskatternas betydelse ...............................................................	15
		4.3	Socialavgifter och särskild löneskatt ....................................................	16
		4.4	Organisationsformens betydelse..........................................................	16
		4.5	Saldopåverkande och icke saldopåverkande skatteutgifter.................	16
	5	Sammanfattning av skatteutgifter 2012...............................................................		16
		5.1	Nyheter..................................................................................................	16
		5.2	Saldopåverkande skatteutgifter ............................................................	17
		5.2.1	Inkomstskatt .........................................................................................	17
		5.2.2	Indirekt skatt på förvärvsinkomster ....................................................	17
		5.2.3	Mervärdesskatt ......................................................................................	17
		5.2.4	Punktskatter ..........................................................................................	17
		5.2.5	Skattereduktioner..................................................................................	17
		5.2.6	Kreditering på skattekonto...................................................................	17
		5.2.7	Skattesanktioner....................................................................................	17
		5.3	Icke saldopåverkande skatteutgifter ....................................................	18
	6	Skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet............................................		18
		6.1	Samhällsekonomisk effektivitet ...........................................................	18
		6.2	Tidigare års analyser av enskilda skatteutgifter...................................	18
		6.2.1	Nedsättning av socialavgifter för unga ................................................	18
		6.2.2	Skatteutgifter relaterade till koldioxidskatten.....................................	19

II	Redovisning av skatteutgifter...........................................................................			21
	1	Inledning ...............................................................................................................		21
	2	Utgiftsområden (UO) 2012 ................................................................................		21
III	Beskrivning av enskilda skatteutgifter ............................................................			27
	1	Inledning ...............................................................................................................		27
	2	Förkortningar .......................................................................................................		27
	3	Beskrivning av skatteutgifter ...............................................................................		27
		A	Inkomst av tjänst och allmänna avdrag................................................	27
		B	Intäkter i näringsverksamhet................................................................	32
		C	Kostnader i näringsverksamhet ............................................................	32
		D	Intäkter i kapital....................................................................................	34

Skr. 2011/12:136

E	Kostnader i kapital.................................................................................	37
F	Socialavgifter ..........................................................................................	38
G	Särskild löneskatt...................................................................................	38
H	Mervärdesskatt.......................................................................................	39
I	Punktskatter...........................................................................................	41
J	Skattereduktioner ..................................................................................	45
K	Kreditering på skattekonto ...................................................................	46
L	Skattskyldighet.......................................................................................	47
M	Skattesanktioner ....................................................................................	47
N	Skattefria transfereringar.......................................................................	48

Skr. 2011/12:136

Tabellförteckning

Tabell 1.	Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna för
	respektive skatteslag m.m. Beräkningarna bygger på prognoser för 2012.................	12
Tabell 2.	Skatt enligt norm för olika skatteslag 2012 .................................................................	15
Tabell 3.	Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde ..........................................	22

Skr. 2011/12:136

I Bakgrund, metod och sammanfattning

1 Inledning

Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak som utgifter på statsbudgetens utgiftssida. Men det finns också stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar statsbudgetens inkomstsida. I denna skrivelse redovisar regeringen skatteutgifter för åren 2011–2014.

En återrapportering av skatteutgifterna sker i utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid denna återrapportering redovisas även nytillkomna och reviderade skatteutgifter. Däremot sker ingen uppdatering av skatteutgifterna som redovisas i denna skrivelse.

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt väsentligt två syften. Det första och mest centrala är att synliggöra de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. På detta sätt ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Det andra syftet härrör från ett önskemål om att beskriva graden av enhetlighet i skattereglerna. En sådan beskrivning kräver – liksom synliggörandet av stöden – att en norm för skatteuttaget definieras. I den redovisning som lämnas här utgår jämförelsenormen från enhetlig beskattning. Detta innebär att beskattningen inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig och utan undantag. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen. Ett exempel är den reducerade mervärdesskattesatsen på livsmedel som är 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 och 12 procent multiplicerat med underlaget.

Förutom skatteutgifter redovisas i förekommande fall även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen.

Ett exempel på en skattesanktion är den särskilda skatt som utgår på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut för sådan el som produceras i kärnkraftverk och är därför att betrakta som en skattesanktion.

Huvudprincipen är att redovisningen är heltäckande, dvs. samtliga identifierade skatteutgifter redovisas. I vissa fall är avsteg från principen nödvändiga av praktiska skäl. På punktskatteområdet är utgångspunkten att redovisa de skatteutgifter där en norm för skatteuttaget kan definieras och där skatteintäkterna från en enhetligt utformad skatt överstiger 1 procent av de totala skatteintäkterna.

Om en skatteutgift slopas leder det i normalfallet till högre skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för offentlig sektor på samma sätt som om en utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas. Allmänt sett gäller att ett givet skatteuttag kan uppnås genom en lägre skattesats om den bas skatten tas ut på breddas. En sådan breddning kan ske genom att antalet skatteutgifter minskas. I sammanhanget bör dock beaktas att ett bibehållande av en skatteutgift kan vara samhällsekonomiskt mer effektivt än ett slopande.

1.1Disposition

Skrivelsen består av tre delar. I den första delen beskrivs hur skatteutgifterna bör betraktas ur ett budgetperspektiv. I avsnittet redogörs för skatteutgifternas omfattning relativt de totala skatteintäkterna. För att kunna identifiera en skatteutgift sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm. Avsnittet innehåller beskrivningar av de jämförelsenormer som har valts för de olika skatteslagen. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används och det redogörs dels för vilka skatteutgifter som har tillkommit sedan föregående års redovisning, dels för de största skatteutgifterna inom de olika skatteslagen.

Skr. 2011/12:136

Den första delen avslutas med ett avsnitt om relationen mellan skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet samt en analys av några utvalda skatteutgifter och i vilken utsträckning de kan anses samhällsekonomiskt motiverade.

I den andra delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2011–2014. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag.

Redovisningens tredje del innehåller en kort textbeskrivning av varje enskild skatteutgift och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

2Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv och i relation till de totala skatteintäkterna

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbetsmarknad eller näringsliv i syfte att stärka dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför ofta jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. De borde därför behandlas i likhet med utgifterna och inkluderas i de resultatredovisningar som regelbundet lämnas avseende olika utgiftsområden. En sådan redovisning är en förutsättning för en mer rättvisande jämförelse av stöd som lämnas över statsbudgeten inom olika områden. Denna redovisning av skatteutgifter syftar just till att synliggöra de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på budgetens inkomstsida.

Även om skatteutgifter oftast kan ses som ett alternativt medel inom specifika utgiftsområden, finns det även skatteutgifter som uppkommit till följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet eller för att undvika oacceptabla konsekvenser för den enskilde. I sådana fall är skatteutgiften skattetekniskt motiverad.

Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna medför ett stöd för de grupper eller verksamheter som berörs så saknar de direkt koppling till budgetens utgiftssida genom att de inte inkluderas i de resultatredovisningar som regelbundet lämnas avseende olika utgiftsområden.

I denna skrivelse anges – för varje skatteutgift

– ett visst utgiftsområde eller att skatteutgiften är skattetekniskt motiverad.

2.1Skatteutgifternas omfattning

I tabell 1 redovisas saldopåverkande skatteutgifter och skattesanktioner i procent av skatteintäkterna för olika skatteslag samt skattereduktioner och krediteringar på skattekonto. Redovisningen avser: (i) skatteutgifter som utgör medel inom specifika utgiftsområden, (ii) skattetekniskt motiverade skatteutgifter och (iii) samtliga skatteutgifter. Beräkningarna bygger på prognoser för 2012.

Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m. Beräkningarna bygger på prognoser för 2012.

		Specifika	Skattetekniskt	Samtliga
		utgifts-	motiverade
		områden

Skatteutgifter
1.	Direkt skatt på
arbete		2	0	2

2.	Indirekt skatt
på arbete		6	0	6
3.	Skatt på
kapital		61	10	71

4.	Skatt på
företagsvinster		3	-1	2
5.	Mervärdesskatt	20	2	22

6.	Punktskatter	39	1	40

7.	Skatte-
reduktioner*		2	0	2

8.	Kreditering på
skattekonto*		0	0	0

Skattesanktioner
9.	Indirekt skatt
på arbete		0	4	4

10. Skatt på
kapital		16	1	17
11. Punktskatter		5	0	5

12. Samtliga
skatteutgifter
och skatte-
sanktioner*		14	0	14

* Anges som procent av de totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag.

Procentandelarna i tabell 1 bör tolkas med viss försiktighet då redovisningen av skatteutgifterna av olika skäl inte är fullständig. Bl.a. är dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. Tabellen ger dock en översiktlig helhetsbild av skatteutgifternas relativa betydelse.

I tabell 1, rad 1–6 och 9–11, anges skatteutgifter och skattesanktioner i procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag. Skattereduktioner och krediteringar på skatte-

kontot, rad 7–8, ges i procent av de totala skatteintäkterna. Slutligen, på rad 12 redovisas samtliga saldopåverkande skatteutgifter och skattesanktioner i procent av de totala skatteintäkterna.

I tabell 1 är skatteutgifterna fördelade på de inkomsttitlar som används i den ekonomiska vårpropositionen. Posten ”direkt skatt på arbete” (rad 1) motsvarar posterna ”skatt på inkomst av tjänst” och ”skatt på inkomst av näringsverksamhet för enskilda näringsidkare m.fl.” i tabell 2 nedan. Posten ”skatt på företagsvinster” (rad 4) motsvarar posten ”skatt på inkomst av näringsverksamhet för aktiebolag m.fl.” i tabell 2.

För de specifika utgiftsområdena uppgår samtliga skatteutgifter och skattesanktioner till 14 procent av de totala skatteintäkterna. Motsvarande andel för de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna och skattesanktionerna är 0 procent. Samtliga saldopåverkande skatteutgifter och skattesanktioner summerar till 14 procent av de totala skatteintäkterna.

Skatt på kapital och punktskatter har de högsta procentuella andelarna skatteutgifter av samtliga skatteslag. Det är främst den relativt låga beskattningen av avkastning och kapitalvinst på egna hem samt den skattekredit som uppstår vid värdeförändring på eget hem och bostadsrätt som förklarar den höga andelen skatteutgifter av skatt på kapitalinkomster.

Skatteutgifter för punktskatter som är knutna till specifika utgiftsområden uppgår till 39 procent av punktskatteintäkterna medan de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna endast uppgår till 1 procent av punktskatteintäkterna.

Vissa skatteutgifter som avser skatt på företagsvinster beräknas med hjälp av en uppskattad realränta. Om realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift (se även tabell 3).

3 Beskrivning av jämförelsenorm

Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteutgifterna i denna skrivelse utgår i huvudsak från principen om enhetlig beskattning. Detta innebär att beskattningen inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig och utan undantag. Därför preciseras jämförelsenormen separat inom vart

Skr. 2011/12:136

och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt skatt på förvärvsinkomster, mervärdesskatt och punktskatter. Efter preciseringen sammanfattas normen utifrån de skattesatser som den implicerar inom varje skatteslag.

Med en jämförelsenorm baserad på enhetlig beskattning är det relativt enkelt att identifiera olika skatteutgifter. Normen innebär samtidigt att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger bakom en skatteutgift. En del skatteutgifter kan emellertid bidra till en förbättrad samhällsekonomisk effektivitet; se avsnitt 6 för en mer utförlig diskussion.

3.1Norm för inkomstskatt

För inkomstbeskattningen finns en gemensam norm för vad som är en inkomst. Den innebär att den samlade inkomsten som ska beskattas motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna och nettoförmögenhetens förändring under beskattningsperioden. Beskattningsperiodens längd ska vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt räkenskapsår.

Det finns dock ingen gemensam norm för vilken skattenivå som ska gälla för de olika inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Olika skattenivåer är således förenligt med normen.

Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster anses vara förenliga med normen. Vidare är skattereduktioner förenliga med normen under förutsättning att de är generella och inte gynnar vissa grupper av skattskyldiga. Därutöver har följande preciseringar gjorts av normen för inkomstbeskattningen:

•Sparande ska ske med beskattade inkomster.

•Värdeförändringar ska beskattas när de uppkommer och inte vid realisationstillfället. Om värdeförändringen är negativ ska en skatterestitution – dvs. en negativ skattebetalning – medges.

•Värdet av oavlönat hemarbete och fritid ska inte ingå i skattebasen.

•Offentliga transfereringar ska utgöra skattepliktig inkomst.

•Den implicita avkastningen som egnahemsägaren eller bostadsrättsinne-

Skr. 2011/12:136

havaren erhåller i form av boendet ska utgöra skattepliktig inkomst.

•Avskrivningar i näringsverksamhet ska hanteras efter ekonomisk livslängd.

sikte på energianvändningen och normen är därför att all energiförbrukning ska belastas med samma skatt per kWh.

En differentiering av skatteuttaget mellan el

•Endast ränteutgifter för lån till inves- och övriga bränslen för uppvärmnings- och teringar där avkastningen är skattedrivmedelsändamål är förenlig med normen.

pliktig ska vara avdragsgilla.

3.2Norm för indirekt skatt på förvärvsinkomster

Normen för indirekt skatt på förvärvsinkomster är att socialavgifter och allmän löneavgift eller särskild löneskatt ska utgå på all ersättning för utfört arbete med en enhetlig skattesats för respektive skatt eller avgift. Ersättningar som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga ersättningar för utfört arbete ska ingå i underlaget för särskild löneskatt.

3.3Norm för mervärdesskatt

Normen för mervärdesskatt är att i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska beskattas med 25 procent. Undantaget från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast egendom redovisas dock inte som en skatteutgift. Skälet är att skatteplikt för sådana tjänster skulle innebära en icke neutral beskattning av boende i hyresrätt och egnahem. Vidare anses det förhållandet att omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen.

Destinationsprincipen ska tillämpas vid internationella transaktioner, dvs. normen innebär att mervärdesskatt tas ut i det land där en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär normen att offentlig myndighetsutövning inte är skattepliktig. Enligt normen är varor och tjänster som subventioneras med offentliga medel inte skattepliktiga. Detta gäller för de fall den ingående mervärdesskatten är högre än den utgående mervärdesskatten på det subventionerade priset.

3.4Norm för punktskatter

Redovisningen av skatteutgifter för punktskatter omfattar energi- och koldioxidskatter inklusive den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Energiskatten tar

Skälet är att el och övriga bränslen är olika typer av energislag. För övriga bränslen är det förenligt med normen att differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. Motivet är att energiskatten på drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala syften utan också fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning och olyckor.

För förbrukning av el motsvaras normen av normalskattesatsen på el. För förbrukning av bränslen som används till uppvärmningsändamål motsvaras normen av skattesatsen på eldningsolja. För bränsle som används som drivmedel utgörs normen av skattesatsen för bensin i miljöklass 1, se tabell 2, avsnitt 3.5.

Normen för koldioxidskatt utgår från att skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen ska skatten därför vara proportionell mot de koldioxidutsläpp som respektive fossilt bränsle ger upphov till. Implicit speglar skattenivån en monetär värdering av den skada som en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. Denna skada är densamma oavsett var utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen för koldioxidskatten lika med normalskattesatsen oberoende av om det fossila bränslet används för uppvärmning eller som drivmedel. Inom EU:s system för handel med utsläppsrätter utgör normen noll koldioxidskatt.

Energi- och koldioxidskatterna är endast avsedda att träffa bränsle som används som drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten för bränsle som används som råvara betraktas därför inte som en skatteutgift.

Energiskatten på el är endast avsedd att träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle som används för elproduktion betraktas inte som en skatteutgift.

3.5Skatt enligt norm för olika skatteslag

I tabell 2 redovisas skatt enligt norm för olika skatteslag. Skatteutgifterna utgörs av avvikelsen från skatt enligt normen för respektive skatteslag. För inkomstbeskattning finns,

förutom för inkomst av kapital, ingen enhetlig skattesats då normen t.ex. inkluderar progressiv beskattning.

Tabell 2. Skatt enligt norm för olika skatteslag 2012

	Skatt enligt norm

Inkomstskatt

Skatt på inkomst av tjänst1	Ingen enhetlig sats
Skatt på inkomst av näringsverksamhet1 för:
-enskilda näringsidkare m. fl.	Ingen enhetlig sats

-aktiebolag m.fl.	26,3%

Skatt på kapital	30,00%

Indirekt skatt på förvärvsinkomster

Arbetsgivaravgifter	31,42%
Egenavgifter	28,97%

Särskild löneskatt	24,26%

Mervärdesskatt	25,00%
Punktskatter

Energiskatt på el	29,0 öre/kWh

Energiskatt på eldningsolja	8,2 öre/kWh
Energiskatt på bensin i miljöklass 1	34,7 öre/kWh

Koldioxidskatt	108 öre/kg koldioxid

1 Se vidare avsnitt 4.2 och 4.4.

4 Beräkningsmetoder

Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en periodiserad redovisning, vilket innebär att skatteeffekterna avser det år den underliggande ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjutningar beaktas således inte.

Den grundläggande beräkningsmetoden för skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen hänsyn tas till effekter på skattebasernas storlek som eventuellt uppkommer genom skattereglernas effekt på individers och företags beteenden. Innebörden av detta kan t.ex. vara att ett slopande av en skatteutgift inte ger en så stor intäktsförstärkning som den statiskt beräknade effekten indikerar.

På utgiftssidan återfinns både skattepliktiga och skattefria transfereringar. För att kunna jämföras med endera av dessa beräknas och redovisas skatteutgifterna både netto och brutto.

4.1Netto- och bruttoberäkningar

För att förstå redovisningen är det centralt att förstå skillnaden mellan netto- och bruttokostnad. Den illustreras enklast med ett

Skr. 2011/12:136

exempel från utgiftssidan. Antag en skattepliktig transferering som uppgår till 167 miljoner kronor, dvs. 167 miljoner kronor betalas ut. Detta är transfereringens bruttokostnad. Eftersom transfereringen är skattepliktig betalar mottagarna skatt på den. Detta medför att en del av transfereringen betalas tillbaka. Om marginalskatten är 40 procent betalas 67 miljoner kronor i skatt (=167*0,4). Transfereringens nettokostnad, dvs. försvagningen av de offentliga finanserna, uppgår då till 100 miljoner kronor (=167-67). För skattefria transfereringar sammanfaller netto- och bruttokostnad.

För att kunna jämföra skatteutgifterna med såväl skattepliktiga som skattefria stöd via utgiftssidan redovisas skatteutgifterna både brutto och netto.

En nettoberäknad skatteutgift kan jämföras direkt med en skattefri transferering på utgiftssidan. För att den nettoberäknade skatteutgiften ska kunna jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan måste den räknas upp med den aktuella marginalskatten. Om detta görs fås utgiftsekvivalenten, dvs. hur mycket skatteutgiften motsvarar i skattepliktig transferering. Utgiftsekvivalenten är alltså lika med den bruttoberäknade skatteutgiften. För en skatteutgift som uppgår till 100 miljoner kronor netto blir, med en marginalskattesats på 40 procent, den bruttoberäknade skatteutgiften 167 miljoner kronor (=100/(1-0,40)).

Notera att begreppen brutto och netto i detta sammanhang syftar på skatteutgifter som är jämförbara med skattepliktiga respektive skattefria stöd på budgetens utgiftssida. Begreppen har därmed en annan innebörd i skatteutgiftsredovisningen, än vid beräkning av offentligfinansiella effekter vid ändrade skatteregler som redovisas i exempelvis regeringens budgetproposition. (För en närmare beskrivning av denna redovisning hänvisas till Regeringskansliets publikation ”Beräkningskonventioner 2012. Metoder för effektberäkningar av ändrade skatteregler”.)

4.2Marginalskatternas betydelse

Marginalskatten är central vid bruttoberäkningar av skatteutgifter och för nettoberäkningen av skatteutgifter i inkomstslaget tjänst. Marginalskatten varierar med inkomstens storlek, typ av inkomst och skattesubjektets ålder. Inkomster som

Skr. 2011/12:136

berättigar till jobbskatteavdrag beskattas generellt lägre än inkomster som inte berättigar till jobbskatteavdrag. Vid beräkning av skatteutgifter spelar det således roll om inkomsten berättigar till jobbskatteavdrag. Om så är fallet används den genomsnittliga marginalskatten för arbetsinkomster, dvs. marginalskatten inklusive jobbskatteavdrag. Om inkomsten inte berättigar till jobbskatteavdrag används den genomsnittliga marginalskatten för inkomster utan rätt till jobbskatteavdrag.

Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt 65 år vid årets ingång innebär att skatteuttaget varierar med ålder. I de fall en skatteutgift endast berör antingen de över 65 år eller de under 65 år används den genomsnittliga marginalskatten för den aktuella åldersgruppen.

4.3Socialavgifter och särskild löneskatt

Skattefria ersättningar och förmåner minskar den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Även underlaget för socialavgifter minskar. Ett minskat underlag innebär att den förmånsgrundande inkomsten för olika socialförsäkringar sänks, vilket minskar statens utgifter. Statens utgifter minskar dock inte med lika mycket som inbetalningarna till systemet minskar då det i socialavgifterna finns en skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. På icke förmånsgrundande inkomster ska i stället för socialavgifter särskild löneskatt betalas. Skatteutgiften när det gäller socialavgifterna utgörs därför enbart av den särskilda löneskatten och inte hela socialavgiften. Totalt uppgår skatteutgiften för skattefria ersättningar och förmåner därmed till skatt på dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt.

4.4Organisationsformens betydelse

För näringsverksamhet beror skatteutgiftens storlek av den organisationsform som näringsverksamheten bedrivs i. För aktiebolag och ekonomiska föreningar, där inkomst av näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, innebär en lägre beskattningsbar inkomst att statens bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, där inkomst av näringsverksamhet beskattas på liknande sätt som inkomst av tjänst, innebär en sänkt

beskattningsbar inkomst att även underlaget för socialavgifter minskar. Skatteutgiften påverkar därför dels inkomst av tjänst, dels underlaget för särskild löneskatt.

4.5Saldopåverkande och icke saldopåverkande skatteutgifter

Flertalet skatteutgifter påverkar det offentliga budgetsaldot genom att minska skatteintäkterna. Dessa skatteutgifter klassas som saldopåverkande och redovisas både netto- och bruttoberäknade.

En del skatteutgifter påverkar inte budgetsaldot. Enligt normen för inkomstbeskattning ska offentliga transfereringar utgöra skattepliktig inkomst. Detta innebär att skattebefrielsen av vissa transfereringar definieras som skatteutgift. Exempel på skattefria transfereringar är barnbidrag och bostadstillägg för pensionärer.

Skatteutgiften utgörs i dessa fall av den höjning av transfereringen som skulle behöva göras om den skattebeläggs för att få samma storlek på transfereringen efter skatt, som den skattefria transfereringen. Höjningen av transfereringen ökar de offentliga utgifterna, men samtidigt ökar skatteintäkterna med samma belopp. Budgetsaldot påverkas således inte. Skattebefrielsen av vissa transfereringar klassificeras därför som icke saldopåverkande skatteutgifter.

För de icke saldopåverkande skatteutgifterna beräknas endast ett bruttobelopp, som visar hur mycket utgifterna för den ifrågavarande transfereringen skulle behöva höjas om transfereringen var föremål för beskattning.

5Sammanfattning av skatteutgifter 2012

I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som tillkommit sedan föregående år. Andra förändringar av större betydelse tas också upp. Därtill, i avsnitt 5.2, kommenteras de största skatteutgifterna inom respektive skatteslag.

5.1Nyheter

Från och med 1 januari 2012 gäller nedsatt mervärdesskatt till 12 procent för restaurang- och cateringtjänser. Från 1 januari 2012 finns

också möjlighet för skattskyldiga att få skattereduktion för gåvor under vissa förutsättningar (67 kap. 20–26 §§ IL). I årets skrivelse redovisas även den skatteutgift som uppstår då alkolås i fordon undantas från den extrautrustning som höjer förmånsvärdet.

I årets skrivelse har några poster tillkommit som en följd av att redovisningen gjorts mer detaljerad. I fortsättningen särredovisas fastighetsskatten på industrirespektive elproduktionsenheter, i stället för att som tidigare redovisas tillsammans. Nytt är också att den nedsatta fastighetsavgiften vid nybyggnation särredovisas för småhus, hyreshus och ägarlägenheter. I tidigare års skrivelser inkluderades den nedsatta fastighetsavgiften vid nybyggnation i skatteutgiftsposterna ”Avkastning eget hem” och ”Avkastning bostadsrättsfastighet”.

Några skatteutgifter har upphört från och med 2012. Det gäller den nedsatta avkastningsskatten på kapitalförsäkringar, den differentierade energiskatten för fossila bränslen för uppvärmning, koldioxidskattebefrielsen för inrikes luftfart samt jämställdhetsbonusen (den sistnämnda redovisas från och med 2012 på budgetens utgiftssida).

5.2Saldopåverkande skatteutgifter

För inkomståret 2012 förväntas de totala saldopåverkande skatteutgifterna uppgå till 183 miljarder kronor netto och 257 miljarder kronor brutto. När det gäller skattesanktioner förväntas dessa uppgå till 26,6 miljarder kronor netto och 36,2 miljarder kronor brutto. Uppgifter om den samlade omfattningen bör dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas med försiktighet.

5.2.1Inkomstskatt

Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomstbeskattningen är avdrag för resor till och från arbetet, som för inkomståret 2012 beräknas uppgå till ca 4,8 miljarder kronor netto och 7,9 miljarder kronor brutto.

Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattningen är avkastning på eget hem och bostadsrätt. För inkomståret 2012 bedöms skatteutgiften uppgå till 10,1 miljarder kronor netto vilket motsvarar 14,4 miljarder kronor brutto.

Skr. 2011/12:136

5.2.2Indirekt skatt på förvärvsinkomster

Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år den största. Inkomståret 2012 beräknas skatteutgiften uppgå till drygt 16 miljarder kronor netto och 20,5 miljarder kronor brutto.

5.2.3Mervärdesskatt

Den största skatteutgiften inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den reducerade skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2012 beräknas denna skatteutgift uppgå till 24,5 miljarder kronor netto och 33,2 miljarder kronor brutto.

5.2.4Punktskatter

Inom punktskatteområdet ger nedsatt energiskatt för elförbrukning inom industrin upphov till skatteutgifter motsvarande 12,8 miljarder kronor netto och 17,4 miljarder kronor brutto inkomståret 2012.

5.2.5Skattereduktioner

En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till 14,8 miljarder kronor netto och 24,3 miljarder kronor brutto inkomståret 2012. Den enskilt största skatteutgiften är skattereduktion för ROT-arbeten som beräknas uppgå till 12,3 miljarder kronor netto och 20,2 miljarder kronor brutto.

5.2.6Kreditering på skattekonto

Det finns ett antal stöd som efter beviljande tillgodoförs mottagaren genom kreditering på skattekontot. Den största skatteutgiften avser stöd för nystartsjobb vilken beräknas uppgå till 4,5 miljarder kronor netto och 5,8 miljarder kronor brutto.

5.2.7Skattesanktioner

Den största enskilda skattesanktionen uppgår till 11,2 miljarder kronor netto och

Skr. 2011/12:136

15,2 miljarder kronor brutto 2012 och avser socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete.

på fördelningen av tillgångar – bedömningen utgår från. En vanligt förekommande förenkling är att en åtgärd antas leda till ökad välfärd om vinsterna för dem som vinner på en

5.3Icke saldopåverkande skatteutgifter regelförändring kan kompensera förlusterna

De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här beräknas för inkomståret 2012 uppgå till 34,8 miljarder kronor brutto.

6Skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet

Normen om enhetlig beskattning innebär att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger bakom en skatteutgift. Det kan medföra att alla avvikelser, oavsett syfte, tolkas som samhällsekonomiskt ineffektiva skatteutgifter. En del skatteutgifter kan emellertid bidra till en förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. I avsnitt 6.1 beskrivs vad som menas med begreppet samhällsekonomisk effektivitet. Vidare diskuteras möjligheterna att bedöma olika skatteutgifter utifrån deras bidrag till samhällsekonomisk effektivitet. I avsnitt 6.2 ges en kort sammanfattning av tidigare års analyser av enskilda skatteutgifter.

6.1Samhällsekonomisk effektivitet

Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så hög välfärd i samhället som möjligt. Marknadsmisslyckanden, i form av exempelvis externa effekter – när en ekonomisk transaktion påverkar en tredje part – och skattekilar mellan konsument- och producentpriser, snedvrider resursallokeringen i samhället.

Snedvridningen leder till en ineffektiv resursallokering – så kallade dödviktsförluster uppstår. En annan resursallokering skulle kunna leda till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. Det kan därför vara samhällsekonomiskt motiverat med avvikelser från enhetlig beskattning om de förbättrar effektiviteten och därmed välfärden i samhället. Enhetlig beskattning leder i dessa fall till en välfärdsförlust.

En viktig fråga är således om en skatteutgift kan anses förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten och därmed välfärden. Hur en skatteutgift påverkar välfärden är beroende på vilken värdegrund – t.ex. vilken vikt som läggs

för dem som förlorar på den. Vinnarna av en skatteutgift är typiskt de som agerar på den aktuella marknaden, tillhör målgruppen för åtgärden eller påverkas av den externa effekt som internaliseras. Förlorarna kan vara svåra att identifiera då effekterna av en förändrad resursallokering kan vara vitt spridda i ekonomin. Förutom den offentliga sektorn, som förlorar skatteintäkter, är de troliga förlorarna de som agerar på närliggande marknader, tillhör en likartad eller konkurrerande målgrupp eller bidrar till den externa effekten. Det demokratiska beslutssystemet måste värdera förändringen och anse att den nya fördelningen är acceptabel.

Utifrån ekonomisk teori har identifierats ett antal indikatorer på hur en skatteutgift kan förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten. Dessa indikatorer är att:

•realinkomsten ökar,

•sysselsättningen ökar,

•dödviktsförluster, dvs. snedvridning av resursallokeringen, minskar, eller

•negativa (positiva) externa effekter minskar (ökar).

Även om det vore önskvärt att göra en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är detta oftast inte praktiskt möjligt då det ställer stora krav på data och metod. En kvalitativ bedömning går dock oftast att göra.

6.2Tidigare års analyser av enskilda skatteutgifter

Tidigare års redovisning av skatteutgifter har innehållit analyser av nedsättningen av socialavgifter för unga (2010) samt olika nedsättningar av koldioxidskatten (2010 och 2011). Dessa sammanfattas nedan.

6.2.1Nedsättning av socialavgifter för unga

Socialavgifter skapar en skattekil som utgörs av skillnaden mellan det som arbetsgivaren betalar för arbete och den ersättning som arbetstagaren får. Detta medför dödviktsförluster och därmed uppstår en välfärds-

förlust. Det medför också att färre personer arbetar än som skulle vara fallet utan avgifter.

En nedsättning av socialavgifter för unga minskar skattekilen på ungas arbete. På kort sikt leder detta sannolikt till att fler ungdomar anställs och att resurser överförs till arbetsgivarna då de betalar mindre sociala avgifter. På lång sikt kan det antas att resurserna förs över till ungdomarna då nedsättningen leder till att ungas löner justeras upp. Unga är ofta mer känsliga för löneförändringar än en genomsnittlig arbetstagare. Detta medför att arbetsutbudet kan förväntas öka mer bland unga än för andra åldersgrupper vid lika stora löneökningar.

Nedsättningen av socialavgifter för unga kan således förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten. Det finns dock även motverkande effekter. Till exempel minskar den offentliga sektorns skatteintäkter och de möjliga mottagarna av dessa skatteintäkter i form av exempelvis transfereringar förlorar på nedsättningen. Vidare ökar kostnaden för äldre arbetskraft relativt ung arbetskraft, vilket kan leda till undanträngning av äldre arbetskraft.

Sammantaget kan nedsättningen av socialavgifter för unga öka den samhällsekonomiska effektiviteten. Indikatorer på detta är att dödviktsförlusterna på arbetsmarknaden för unga minskar och att sysselsättning och realinkomst kan öka om undanträngningen av äldre arbetskraft inte är för stor.

6.2.2Skatteutgifter relaterade till koldioxidskatten

Den svenska koldioxidskatten utgår från en generell nivå som bestäms av riksdagens värdering av minskade koldioxidutsläpp från den svenska hushålls- och servicesektorn. Koldioxidskatten bör, ur kostnadseffektivitetssynpunkt, vara neutral mellan olika fossila bränslen och i allt väsentligt heltäckande, så att varje kilogram koldioxid kostar lika mycket att släppa ut oberoende av bränsle och hur bränslet används. Skillnader i koldioxidskatt mellan olika användare kan dock vara samhällsekonomiskt motiverat.

Ett motiv är om risk finns för att koldioxidläckage uppstår. Koldioxidläckage uppstår när utsläppen flyttar till länder som inte är bundna av utsläppsreduktioner genom internationella åtaganden. Risken för

Skr. 2011/12:136

koldioxidläckage beror på hur ett framtida globalt klimatavtal efter 2012 ser ut. Grovt sett kan bränsleförbrukning från hushålls- och servicesektorn inte flytta, medan bränsleförbrukning inom industrin riskerar att flytta på ett sådant sätt att koldioxidläckage uppstår.

Ett andra motiv är om koldioxidutsläppen prissätts via andra styrmedel såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Utsläpp av koldioxid från svenska anläggningar som ingår i EU ETS regleras på EU-nivå och bör därför i princip inte bli föremål för tillkommande nationella ekonomiska styrmedel avseende koldioxidutsläpp. Den slopade koldioxidskatten för industrianläggningar inom handelssystemet 2011 betraktas därför inte som en skatteutgift.

Cirka 10 procent av de totala koldioxidutsläppen utanför EU ETS är helt befriade från koldioxidskatt. Bland de koldioxidskattebefriade utsläppen återfinns de som kommer från bandrift, inrikes sjöfart och råvarubränslen samt avfallsförbränning. Skälen till att inte beskatta dessa är en kombination av samhällsekonomiska och EU-rättsliga motiv.

Enligt energiskattedirektivet, dvs. den lagstiftning på EU-nivå som reglerar medlemsstaternas beskattning av energiprodukter, är huvudlinjen att yrkesmässig inrikes sjöfart och fiske inte beskattas. Dessutom riskerar en beskattning i ett land medföra att skattefri bunkerolja tankas i andra länder, vilket minskar möjligheten till en samhällsekonomiskt effektiv beskattning av dieselolja inom sjöfarten.

Unionsrätten medger skattebefrielse för bandrift (tåg eller annat spårbundet färdmedel). Råvarubränslen omfattas redan till en övervägande del av EU ETS. För koldioxidutsläpp från råvarubränslen som fortfarande inte omfattas av EU ETS bör enligt prop. 2009/10:41 (Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010) en skatt på dessa utredas. När koldioxidutsläpp från avfallsförbränning till största delen omfattas av EU ETS från och med 2013 innebär det att dessa koldioxidutsläpp prissätts där. Det finns därmed inget samhällsekonomiskt skäl till att därutöver ha koldioxidskatt på dessa utsläpp.

Sammanfattningsvis kan vissa skatteutgifter på koldioxidskatteområdet vara samhällsekonomiskt motiverade. Så länge som den

Skr. 2011/12:136

generella och internationellt sett höga koldioxidskattenivån i Sverige används som norm bör viss försiktighet beträffande

ytterligare minskade nedsättningar iakttas i syfte att inte riskera ett stort koldioxidläckage.

Skr. 2011/12:136

II Redovisning av skatteutgifter

1 Inledning

I tabell 3 redovisas skatteutgifterna uppdelade på skatteslag för inkomståren 2011–2014. Tabellen inleds med saldopåverkande skatteutgifter och avslutas med icke saldopåverkande skatteutgifter. De saldopåverkande skatteutgifterna har fördelats på utgiftsområden (UO), vilket framgår av kolumn 2 i tabellen. I efterföljande avsnitt finns en sammanställning av samtliga utgiftsområden 2012. I kolumn 2 i tabell 3 framgår även vilka skatteutgifter som är skattetekniskt motiverade (ST).

I redovisningen av skatteutgifter beaktas endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i brutto- och nettokolumnerna betyder att utgiften inte kunnat kvantifieras. En del skatteutgifter har upphört. Dessa redovisas om de fortfarande har en offentligfinansiell effekt något av de redovisade åren. Ett ”u” i tabellen innebär att skatteutgiften har upphört. Ett ”f” innebär att redovisningen har flyttats till statsbudgetens utgiftssida.

De icke saldopåverkande skatteutgifterna har inte fördelats på utgiftsområden då de inte påverkar statsbudgetens saldo. För dessa skatteutgifter beräknas endast ett bruttobelopp, som visar hur mycket utgifterna för den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka om transfereringen var föremål för inkomstbeskattning.

2	Utgiftsområden (UO) 2012
Nummer	Utgiftsområde
01	Rikets styrelse
02	Samhällsekonomi och finansförvaltning
03	Skatt, tull och exekution
04	Rättsväsendet
05	Internationell samverkan
06	Försvar och samhällets krisberedskap
07	Internationellt bistånd
08	Migration

09Hälsovård, sjukvård och social omsorg

10Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

11Ekonomisk trygghet vid ålderdom

12Ekonomisk trygghet för familjer och barn

13Integration och jämställdhet

14Arbetsmarknad och arbetsliv

15Studiestöd

16Utbildning och universitetsforskning

17Kultur, medier, trossamfund och fritid

18Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

19Regional tillväxt

20Allmän miljö- och naturvård

21Energi

22Kommunikationer

23Areella näringar, landsbygd och livsmedel

24Näringsliv

25Allmänna bidrag till kommuner

26Statsskuldsräntor m.m.

27Avgiften till Europeiska unionen

Skr. 2011/12:136

	Tabell 3. Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde
Mdkr				Brutto				Netto
				2011	2012	2013	2014	2011	2012	2013	2014
SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER
A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag
A1		ST	Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag	-	-	-	-	-	-	-	-
A2		UO24	Löneunderlaget i fåmansaktiebolag	-	-	-	-	-	-	-	-
A3		UO24	Kapitalvinst på kvalificerade andelar	-	-	-	-	-	-	-	-
A4		UO11	Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension	-	-	-	-	-	-	-	-
A5		UO24	Underskott i aktiv näringsverksamhet m.m.	0,00	0,00	0,00	0,01	0,00	0,00	0,00	0,00
A6		UO11	Avdrag för pensionspremier	-	-	-	-	-	-	-	-
A7		UO24	Sjöinkomstavdrag	0,25	0,25	0,25	0,25	0,15	0,15	0,15	0,15
A8		ST	Personaloptioner	-	-	-	-	-	-	-	-
Avdrag för kostnader i tjänst
A9		UO14	Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel
			bosättning och hemresor	1,45	1,45	1,47	1,53	0,88	0,88	0,90	0,93
A10		UO14	Avdrag för resor till och från arbetet	8,49	7,89	8,09	8,51	5,16	4,82	4,94	5,17
A11		UO14	Avdrag för utbildningsresor vid omstrukturering	-	-	-	-	-	-	-	-
A12		UO14	Avdrag för inställelseresor	-	-	-	-	-	-	-	-
Skattefria förmåner och ersättningar
A13		UO24	Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner	0,44	1,72	1,74	1,75	0,19	0,75	0,75	0,76
A14		UO14	Förmån av resa vid anställningsintervju	-	-	-	-	-	-	-	-
A15		UO14	Förmån av utbildning vid omstrukturering m.m.	-	-	-	-	-	-	-	-
A16		UO20 Förmån av miljöanpassade bilar		0,80	0,62	0,69	0,24	0,42	0,32	0,36	0,12
A17		ST	Stipendier	-	-	-	-	-	-	-	-
A18		ST	Personalrabatter m.m.	-	-	-	-	-	-	-	-
A19		ST	Vissa ersättningar och förmåner till EU-parlamentariker	-	-	-	-	-	-	-	-
A20		ST	Ersättningar och förmåner till personal vid Europaskolor	-	-	-	-	-	-	-	-
A21		ST	Hittelön m.m.	-	-	-	-	-	-	-	-
A22		ST	Ersättning för blod m.m.	-	-	-	-	-	-	-	-
A23		ST	Inkomst från försäljning av vilt växande bär	-	-	-	-	-	-	-	-
A24		ST	Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands	-	-	-	-	-	-	-	-
A25		UO05	Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
A26		ST	Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands	-	-	-	-	-	-	-	-
A27		ST	Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg	-	-	-	-	-	-	-	-
A28		UO14	Personalvård	-	-	-	-	-	-	-	-
A29		UO09	Förmån av privatfinansierad hälso- och sjukvård	-	-	-	-	-	-	-	-
A30		UO24	Utjämning av småföretagares inkomst	-	-	-	-	-	-	-	-
A31		UO14	Flyttersättningar från arbetsgivare	-	-	-	-	-	-	-	-
A32		UO09	Nedsatt förmånsvärde alkolås	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01
B. Intäkter i näringsverksamhet
B1		UO23	Uttag av bränsle	0,26	0,26	0,26	0,26	0,15	0,16	0,16	0,16
B2		UO23	Avverkningsrätt till skog	-	-	-	-	-	-	-	-
B3		UO24	Kapitalvinst på näringsfastigheter	2,40	2,41	2,47	2,56	1,49	1,50	1,53	1,58

Skr. 2011/12:136

Mdkr			Brutto				Netto
			2011	2012	2013	2014	2011	2012	2013	2014
C. Kostnader i näringsverksamhet
C1	UO14	Avdrag för resor till och från arbetet	-	-	-	-	-	-	-	-
C2	UO24	Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal	-	-	-	-	-	-	-	-
C3	UO24	Koncernbidragsdispens	-	-	-	-	-	-	-	-
C4	UO24	Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar	-	-	-	-	-	-	-	-
C5	UO23	Anläggning av ny skog m.m.1	-0,18	0,05	0,36	0,63	-0,11	0,03	0,22	0,39
C6	ST	Skadeförsäkringsföretag2	0,19	-0,09	0,12	0,40	0,26	-0,12	0,15	0,55
C7	ST	Överavskrivningar avseende inventarier3	0,99	-0,47	0,62	2,37	0,72	-0,34	0,45	1,72
C8	ST	Periodiseringsfonder4	0,66	-0,31	0,41	1,57	0,47	-0,22	0,29	1,12
C9	ST	Substansminskning	-	-	-	-	-	-	-	-
C10	UO23	Skogsavdrag	-	-	-	-	-	-	-	-
C11	UO19	Bidrag till regionala utvecklingsbolag	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
C12	UO17	Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet	0,07	0,07	0,07	0,08	0,05	0,05	0,05	0,06
C13	ST	Nedskrivning av lager och pågående arbete5	0,01	0,00	0,01	0,02	0,01	0,00	0,00	0,01
C14	ST	Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto	0,04	0,03	0,04	0,06	0,03	0,02	0,02	0,04
C15	ST	Räntefördelning vid generationsskiften	-	-	-	-	-	-	-	-
D. Intäkter i kapital
D1	UO18	Avkastning eget hem	17,27	14,42	14,79	15,73	12,09	10,10	10,35	11,01
D2	UO18	Avkastning bostadsrättsfastighet	7,14	7,22	7,22	7,34	5,00	5,06	5,05	5,14
D3	UO24	Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag	0,88	0,96	0,99	1,03	0,62	0,67	0,69	0,72
D4	UO24	Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier	6,22	6,43	6,69	7,07	4,35	4,50	4,68	4,95
D5	UO24	Utdelning av aktier	-	-	-	-	-	-	-	-
D6	UO24	Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta
		bostadsrättsföreningar	0,02	0,02	0,02	0,03	0,02	0,01	0,02	0,02
D7	ST	Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt	8,76	5,46	7,74	10,84	6,13	3,82	5,41	7,59
D8	ST	Värdeförändring på aktier m.m.	3,09	3,24	3,40	3,57	2,16	2,27	2,38	2,50
D9	UO18	Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och
		bostadsrätt	8,62	9,12	8,74	8,29	6,03	6,39	6,11	5,80
D10	UO11	Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel	13,97	12,92	9,93	14,35	9,78	9,04	6,95	10,04
D11	ST	Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar	0,28	u	u	u	0,20	u	u	u
D12	ST	Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt	-	-	-	-	-	-	-	-
D13	ST	Framskjuten beskattning vid andelsbyte	-	-	-	-	-	-	-	-
D14	ST	Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto	0,03	0,02	0,03	0,05	0,02	0,01	0,02	0,03
D15	UO18	Nedsatt fastighetsavgift småhus	0,91	0,94	0,96	1,03	0,64	0,66	0,67	0,72
D16	UO18	Nedsatt fastighetsavgift hyreshus	0,20	0,21	0,21	0,22	0,14	0,15	0,15	0,15
D17	UO18	Nedsatt fastighetsavgift ägarlägenheter	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
E. Kostnader i kapital
E1	UO18	Ränteutgifter för egnahem	-	-	-	-	-	-	-	-
E2	ST	Konsumtionskrediter	-	-	-	-	-	-	-	-
E3	ST	Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m.	-	-	-	-	-	-	-	-
F. Socialavgifter
F1	UO19	Regional nedsättning av egenavgifter	0,09	0,09	0,10	0,10	0,06	0,06	0,07	0,07
F2	UO14	Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets ingång inte
		har fyllt 26 år	0,08	0,08	0,08	0,09	0,06	0,06	0,06	0,06
F3	UO14	Generell nedsättning av egenavgifter	1,22	1,26	1,31	1,39	0,85	0,88	0,92	0,97

Skr. 2011/12:136

Mdkr			Brutto				Netto
			2011	2012	2013	2014	2011	2012	2013	2014
F4	UO19	Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter	0,53	0,55	0,57	0,59	0,39	0,41	0,42	0,43
F5	UO14	Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång
		inte har fyllt 26 år	19,90	20,49	21,23	22,29	15,61	16,07	16,65	17,48
F6	ST	Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel	-	-	-	-	-	-	-	-
G. Särskild löneskatt
G1	UO24	Ersättning skiljemannauppdrag	-	-	-	-	-	-	-	-
G2	UO17	Ersättning till idrottsutövare	-	-	-	-	-	-	-	-
G3	UO24	Nedsatta socialavgifter för egenföretagare som fyllt 65 år och är
		födda 1938 eller senare	0,37	0,39	0,40	0,43	0,26	0,27	0,28	0,37
G4	UO24	Inga socialavgifter för egenföretagare som är födda 1937 eller
		tidigare	0,14	0,14	0,15	0,15	0,10	0,10	0,10	0,14
G5	UO24	Nedsatta socialavgifter för anställda som fyllt 65 år och som är födda
		1938 eller senare	2,40	2,50	2,60	2,70	1,77	1,84	1,92	2,40
G6	UO24	Inga socialavgifter för anställda som är födda 1937 eller tidigare	0,30	0,30	0,30	0,30	0,22	0,22	0,22	0,30
H. Mervärdesskatt
Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)
H1	UO18	Försäljning av tomtmark och byggnader	2,86	2,89	2,97	3,06	2,11	2,13	2,19	2,25
H2	UO17	Försäljning av konstverk < 300 000 kr/år	-	-	-	-	-	-	-	-
H3	ST	Lotterier	6,12	6,40	6,85	7,34	4,51	4,72	5,05	5,41
H4	UO18	Uttagsbeskattning avseende vissa fastighetstjänster	-	-	-	-	-	-	-	-
Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger)
H5	UO09	Läkemedel	2,22	2,30	2,47	2,65	1,64	1,70	1,82	1,95
H6	ST	Internationell personbefordran	1,23	1,26	1,32	1,39	0,91	0,93	0,97	1,02
Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger)
H7	UO22	Personbefordran	8,22	8,63	9,52	10,53	6,06	6,36	7,02	7,76
H8	UO17	Allmänna nyhetstidningar och tidskrifter	2,50	2,60	2,78	2,99	1,85	1,92	2,05	2,20
H9	UO17	Böcker och broschyrer	1,18	1,22	1,31	1,40	0,87	0,90	0,96	1,03
H10	UO17	Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar	1,69	1,77	1,90	2,03	1,25	1,31	1,40	1,50
H11	UO17	Kommersiell idrott	4,21	4,43	4,90	5,42	3,10	3,27	3,61	3,99
H12	UO24	Transport i skidliftar	0,19	0,21	0,22	0,22	0,14	0,15	0,16	0,17
H13	UO17	Upphovsrätter	0,53	0,54	0,56	0,59	0,39	0,40	0,42	0,44
H14	UO17	Entré till djurparker	0,10	0,10	0,11	0,11	0,08	0,08	0,08	0,08
H15	UO12	Livsmedel	31,87	33,17	35,15	36,98	23,49	24,45	25,91	27,26
H16	UO24	Restaurang- och cateringtjänster	-	7,11	7,61	8,15	-	5,24	5,61	6,01
H17	UO24	Rumsuthyrning	1,82	1,90	2,04	2,18	1,34	1,40	1,50	1,61
H18	UO17	Försäljning av konstverk =300 000 kr/år	0,02	0,02	0,02	0,03	0,02	0,02	0,02	0,02
Undantag från skattskyldighet
H19	UO17	Omsättning i ideella föreningar	0,26	0,27	0,28	0,30	0,19	0,19	0,20	0,21
Avdrag för ingående skatt
H20	ST	Ingående skatt på jordbruksarrende	-	-	-	-	-	-	-	-
I. Punktskatter
Energiskatt
I1	UO22	Energiskatt på diesel i motordrivna fordon	11,30	11,62	10,65	11,05	8,33	8,57	7,85	8,14
I2	UO22	Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel	0,23	0,25	0,27	0,29	0,17	0,19	0,20	0,21
I3	UO22	Energiskattebefrielse för biodrivmedel	2,68	3,07	3,12	3,30	1,97	2,26	2,30	2,43

Skr. 2011/12:136

Mdkr			Brutto				Netto
			2011	2012	2013	2014	2011	2012	2013	2014
I4	UO22	Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift	1,38	1,41	1,43	1,47	1,02	1,04	1,05	1,08
I5	UO22	Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift	0,03	0,03	0,03	0,03	0,02	0,02	0,02	0,02
I6	ST	Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart	0,56	0,57	0,60	0,63	0,41	0,42	0,44	0,47
I7	UO22	Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart	0,93	0,96	0,98	1,00	0,68	0,71	0,72	0,74
I8	UO24	Nedsatt energiskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet	0,12	0,12	0,14	0,14	0,09	0,09	0,10	0,10
I9	UO21	Energiskattebefrielse för biobränsle, torv m.m. för uppvärmning	6,20	7,19	7,24	7,34	4,57	5,30	5,34	5,41
I10	UO21	Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk	0,43	0,45	0,45	0,45	0,32	0,33	0,33	0,33
I11	UO21	Nedsatt energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin	0,09	0,09	0,09	0,09	0,07	0,07	0,07	0,07
I12	UO24	Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin	0,96	0,95	0,94	0,95	0,71	0,70	0,69	0,70
I13	UO23	Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och
		jordbruksnäringen	0,10	0,10	0,10	0,10	0,07	0,08	0,08	0,08
I14	UO24	Nedsatt energiskatt på el som används inom industrin	16,97	17,36	17,89	18,45	12,50	12,79	13,18	13,60
I15	UO23	Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och
		jordbruksnäringen	0,65	0,66	0,67	0,68	0,48	0,49	0,49	0,50
I16	UO24	Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för
		energieffektivisering inom industrin	0,20	0,20	0,20	0,20	0,15	0,15	0,15	0,15
I17	UO19	Nedsatt energiskatt på elförbrukning i vissa kommuner	1,23	1,27	1,29	1,30	0,91	0,93	0,95	0,96
Koldioxidskatt
I18	UO23	Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och
		skogsbruksnäringen	1,23	1,16	0,94	0,94	0,90	0,86	0,69	0,69
I19	UO22	Nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel	0,04	0,05	0,03	0,04	0,03	0,03	0,02	0,03
I20	UO22	Koldioxidskattebefrielse för bandrift	0,03	0,03	0,03	0,03	0,02	0,02	0,02	0,02
I21	ST	Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart	0,50	0,51	0,54	0,57	0,37	0,38	0,39	0,42
I22	UO22	Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart	0,86	u	u	u	0,64	u	u	u
I23	UO24	Nedsatt koldioxidskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet	0,19	0,19	0,19	0,20	0,14	0,14	0,14	0,15
I24	UO21	Nedsatt koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin	0,03	0,03	0,03	0,03	0,02	0,02	0,02	0,02
I25	UO24	Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom industrin
		utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter	1,13	1,09	1,06	1,07	0,83	0,80	0,78	0,79
I26	UO23	Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och
		jordbruksnäringen	0,37	0,38	0,38	0,38	0,27	0,28	0,28	0,28
I27	UO24	Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom
		industrin	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01
I28	UO23	Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom
		växthus- och jordbruksnäringen	0,02	0,02	0,02	0,02	0,01	0,01	0,01	0,01
J. Skattereduktioner m.m.
J1	UO24	Skattereduktion för sjöinkomst	0,12	0,12	0,12	0,12	0,07	0,07	0,07	0,07
J2	UO14	Skattereduktion för RUT-tjänster	2,85	3,32	3,89	4,57	1,73	2,03	2,37	2,78
J3	UO14	Skattereduktion för ROT-arbeten	22,37	20,16	18,52	16,94	13,60	12,30	11,30	10,30
J4	UO18	Begränsad fastighetsavgift för pensionärer	0,23	0,26	0,25	0,27	0,16	0,18	0,18	0,19
J5	UO17	Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet	-	0,42	0,42	0,44	-	0,26	0,26	0,27
K. Kreditering på skattekonto
K1	UO14	Stöd för nystartsjobb	6,16	5,81	5,94	6,11	4,79	4,51	4,61	4,76
K2	UO12	Jämställdhetsbonus	0,19	f	f	f	0,11	f	f	f
K3	UO22	Sjöfartsstöd	1,71	1,76	1,82	1,87	1,26	1,30	1,34	1,38
K4	UO18	Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder	0,02	u	u	u	0,02	u	u	u

Skr. 2011/12:136

Mdkr	Brutto				Netto
	2011	2012	2013	2014	2011	2012	2013	2014

L. Skattskyldighet

L1	ST	Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund
L2	ST	Kyrkor, vissa hushållningssällskap, sjukvårds- och
		barmhärtighetsinrättningar
L3	ST	Akademier, arbetslöshetskassor, vissa stiftelser m.m.
L4	ST	Ägare av vissa fastigheter

-	-	-	-	-	-	-	-
-	-	-	-	-	-	-	-
-	-	-	-	-	-	-	-
-	-	-	-	-	-	-	-

M. Skattesanktioner
Kostnader i kapital
M1	ST	Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter	-0,28	-0,20	-0,19	-0,30	-0,19	-0,14	-0,14	-0,21
M2	ST	Begränsning av skattereduktion	-0,77	-0,67	-0,64	-0,73	-0,54	-0,47	-0,45	-0,51
M3	UO18	Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus	-1,76	-1,79	-1,91	-1,94	-1,32	-1,32	-1,32	-1,32
M4	UO24	Fastighetsskatt på lokaler	-6,88	-6,99	-7,59	-7,70	-5,07	-5,15	-5,59	-5,68
M5	UO24	Fastighetsskatt på industrienheter	-1,38	-1,39	-1,49	-1,50	-1,02	-1,02	-1,10	-1,11
M6	UO21	Fastighetsskatt på elproduktionsenheter	-3,92	-3,92	-4,19	-4,19	-2,89	-2,89	-3,09	-3,09
Socialavgifter
M7	ST	Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete	-14,83	-15,15	-16,08	-17,55	-10,93	-11,16	-11,85	-12,93
Punktskatter
M8	UO21	Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer	-5,46	-5,72	-5,81	-5,76	-4,03	-4,21	-4,28	-4,24
M9	UO21	Koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU:s system
		för handel med utsläppsrätter	-0,15	-0,16	-0,15	-0,16	-0,11	-0,11	-0,11	-0,11
M10	UO21	Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU:s system för
		handel med utsläppsrätter	-0,19	-0,19	-0,18	-0,18	-0,14	-0,14	-0,13	-0,14
N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER
Skattefria transfereringar
N1		Näringsbidrag	-	-	-	-
N2		Avgångsvederlag till jordbrukare	-	-	-	-
N3		Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden	-	-	-	-
N4		Flyttningsersättningar av allmänna medel	-	-	-	-
N5		Totalförsvarspliktigas och rekryters ersättningar och förmåner	0,08	0,08	0,08	0,08
N6		Barnbidrag m.m.	15,18	15,02	15,08	15,26
N7		Särskilt pensionstillägg och vårdnadsbidrag	0,08	0,08	0,08	0,08
N8		Handikappersättning m.m.	0,64	0,63	0,63	0,62
N9		Bistånd	3,55	3,76	3,79	3,68
N10		Underhållsstöd	1,77	1,75	1,76	1,77
N11		Bidrag till adoption	-	-	-	-
N12		Bostadstillägg	5,11	5,14	4,98	4,90
N13		Bostadsbidrag	1,14	1,67	1,65	1,56
N14		Studiestöd m.m.	5,69	5,84	5,91	5,39
N15		Skattefria pensioner	0,31	0,32	0,33	0,33
N16		Äldreförsörjningsstöd	0,08	0,09	0,10	0,10
N17		Ersättningar till nyanlända invandrare	0,39	0,41	0,41	0,41

1,2,3,4,5 Beräkningarna bygger på en uppskattad realränta. Om den uppskattade realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift. En kort beskrivning av beräkningarna för respektive skatteutgift finns i del III.

Skr. 2011/12:136

III Beskrivning av enskilda skatteutgifter

1 Inledning

I denna del ges en beskrivning av samtliga skatteutgifter och skattesanktioner. Beskrivningarna innehåller även hänvisningar till aktuella lagrum.

2 Förkortningar

I beskrivningarna används följande förkortningar:

EES	Europeiska ekonomiska
IL	samarbetsområdet
IL	Inkomstskattelagen (1999:1229)
LSE	Lagen (1994:1776) om skatt på
ML	energi
ML	Mervärdesskattelagen (1994:200)
SFS	Svensk författningssamling

3 Beskrivning av skatteutgifter

A Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

A1 Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag

Aktiva ägare till kvalificerade andelar i fåmansaktiebolag kan ta ut ersättning i form av både kapital- och tjänsteinkomst. Eftersom skattesatserna för dubbelbeskattad tjänste- och kapitalinkomst skiljer sig åt förebyggs skatteplanering genom regler som schablonmässigt begränsar hur stor del av inkomsten som får tas ut i inkomstslaget kapital.

För företag med hög kapitalavkastning medför dessa s.k. 3:12-regler att en del av kapitalinkomsten beskattas som tjänsteinkomst. För övriga beskattas i stället en del av tjänsteinkomsten som kapitalinkomst. I den mån den senare gruppen dominerar, medför detta en skatteutgift. Skatteutgiften består av skillnaden mellan den faktiska schablonberäknade skatten och den teoretiska skatten när all tjänsteinkomst beskattas i inkomst-

slaget tjänst och all kapitalinkomst i inkomstslaget kapital.

Reglerna för schablonbeskattad kapitalavkastning finns i 57 kap. IL. Utdelningsutrymmet för kapitalbeskattning (gränsbeloppet) beräknas enligt antingen förenklingsregeln eller huvudregeln. Vid tillämpning av huvudregeln beräknas utdelningsutrymmet genom att en s.k. klyvningsränta multipliceras med ett kapitalunderlag som är tänkt att motsvara det insatta aktiekapitalet. Klyvningsräntan uppgår till summan av statslåneräntan den sista november föregående år och nio procentenheter. I vissa fall tillkommer ett lönebaserat utrymme, se skatteutgift A2. Enligt förenklingsregeln får ägare till kvalificerade andelar gemensamt ta ut ett schablonbelopp som uppgår till högst 2,5 inkomstbasbelopp i inkomstslaget kapital.

En skatteutgift uppkommer i den mån reglerna tillämpas, såvida den schablonberäknade kapitalavkastningen överstiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Skatteutgiften består av skillnaden i skattesats mellan tjänste- och kapitalinkomst. Denna skillnad ökar till följd av att endast 2/3 av utdelningen i inkomstslaget kapital tas upp till beskattning (se skatteutgift D4) medan tjänsteinkomsten tas upp i sin helhet.

A2 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag

Enligt 57 kap. 11 § jämfört med 16–19 §§ IL tillkommer vid tillämpning av huvudregeln enligt ovan ett utdelningsutrymme baserat på företagets lönesumma, utöver den schablonavkastning som baseras på den s.k. klyvningsräntan och aktiernas anskaffningsvärde. Detta gäller endast om det s.k. lönekravet är uppfyllt. Detta gäller dock inte vid tillämpning av förenklingsregeln.

En skatteutgift uppkommer i den mån huvudregeln tillämpas och lönekravet är uppfyllt, såvida det lönebaserade utrymmet resulterar i att avkastning på arbete beskattas i

Skr. 2011/12:136

inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består i skillnaden mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.

A3 Kapitalvinst på kvalificerade andelar

Enligt 57 kap. 21–23 §§ IL ska kapitalvinst på kvalificerade andelar som överstiger gränsbeloppet tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Under beskattningsåret och föregående fem beskattningsår ska dock högst 90 inkomstbasbelopp beskattas som tjänsteinkomst. Ytterligare kapitalvinst beskattas som kapitalinkomst. Den del av kapitalvinsten som överstiger gränsbeloppet (dvs. utdelningsutrymmet för kapitalbeskattning) men som pga. begränsningsregeln ändå beskattas som kapitalinkomst medför en skatteutgift som avser skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften består i skillnaden i skattesats mellan tjänste- och kapitalinkomst.

A4 Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension

Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av utfästelse om pension genom till exempel betalning av premie för pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa ramar (11 kap. 6 § IL). Utfästelsen utgör en ersättning för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemen och ligger därför till grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för skatt på inkomst av tjänst är beroende av skillnaden i marginalskatt vid avsättning och utbetalning av pensionen.

A5 Underskott i aktiv näringsverksamhet m.m.

Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag under vissa förutsättningar (maximalt under 5 års tid med högst 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller dock inte litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet) (64 kap. 2–4 §§ IL). Normen är annars att underskottet får sparas och kvittas mot senare överskott i den aktiva näringsverk-

samheten. Den tidigarelagda kvittningen är en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av tjänst.

A6 Avdrag för pensionspremier

Enligt 59 kap. IL får avdrag göras för erlagda premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton. Avdragen är begränsade till 12 000 kronor. Om marginalskatten vid utbetalningen av pensionen är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A7 Sjöinkomstavdrag

Skattskyldiga som har haft sjöinkomst under hela beskattningsåret ges sjöinkomstavdrag som uppgår till 36 000 kronor om fartyget till övervägande del går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i närfart (64 kap. 2 § IL). Om man inte har arbetat ombord hela året ges avdrag för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A8 Personaloptioner

Beskattning av personaloptionsförmån sker först när en personaloption utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL). För de personer som utnyttjar eller överlåter en personaloption är räntan på denna skattekredit en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A9 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor

Den som har tillfälligt arbete på annan ort än hemorten eller flyttat till annan ort på grund av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan under vissa förutsättningar få avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som därigenom uppkommer (12 kap. 18–22 §§ IL). Om den skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på annan ort än hemorten kan denne, under vissa förutsättningar, göra avdrag för utgifter för en hemresa per vecka (12 kap. 24 §

IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A10 Avdrag för resor till och från arbetet

Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbetsresorna görs med bil ska vissa förutsättningar vara uppfyllda (12 kap. 27–30 §§ IL). Skatterättsligt anses kostnader för arbetsresor i princip vara privata levnadskostnader och inte en kostnad för intäkternas förvärvande. Anledningen är att den skattskyldige själv anses kunna välja sin bostadsort. Då kostnader som till den del de överstiger 10 000 kronor (12 kap. 2 § IL) är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen utgör avdraget en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst.

A11 Avdrag för utbildningsresor vid omstrukturering

Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § IL ska göra avdrag enligt 26–30 §§ för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden (12 kap. 31 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A12 Avdrag för inställelseresor

Om den skattskyldige har haft utgifter för resa mellan två platser inom EES i samband med tillträdande eller frånträdande av tjänst, s.k. inställelseresa, är kostnader som till den del de överstiger 10 000 kronor avdragsgilla vid inkomsttaxeringen (12 kap. 2 och 25 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A13 Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner

Vissa förmåner och ersättningar till utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner kan under vissa förutsättningar undantas från beskattning (11 kap. 22–23 §§ IL). För skatte-

Skr. 2011/12:136

befrielse krävs beslut av Forskarskattenämnden (11 kap. 23 a § IL). Bland annat undantas 25 procent av lönen och vissa ersättningar för utgifter, t.ex. avgifter för barns skolgång i grund- och gymnasieskola, från beskattning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A14 Förmån av resa vid anställningsintervju

Förmån av resa till eller från anställningsintervju mellan två platser inom EES och ersättning för sådan resa som inte överstiger kostnaden för resan är inte skattepliktig (11 kap. 26 § IL.) Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A15 Förmån av utbildning vid omstrukturering m.m.

Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta förvärvsarbeta vid risk för arbetslöshet på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet ska inte tas upp till beskattning (11 kap. 17 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A16 Förmån av miljöanpassade bilar

Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den närmast jämförbara bilen utan sådan teknik (61 kap. 8 a § IL). Vidare gäller att förmånsvärdet för förmånsbilar som drivs med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller annan gas än gasol utgörs av 60 procent av förmånsvärdet för jämförbar bil utan miljöanpassad teknik. Den maximala nedsättningen får inte överstiga 16 000 kronor per år. Den senare nedsättningen är tidsbegränsad till och med inkomståret 2013. Skatteutgiften uppstår

Skr. 2011/12:136

till följd av det nedsatta förmånsvärdet och avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A17 Stipendier

Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning undantagna från inkomstbeskattning. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är undantagna från inkomstbeskattning om de inte utgör ersättning för arbete för utbetalarens räkning och inte betalas ut periodiskt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.


A18	Personalrabatter m.m.
Personalrabatter		beskattas		normalt	inte
(11 kap.	13 § IL).		Reseförmåner		med
inskränkande		villkor	som	tillhandahålls

anställda inom t.ex. flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon (61 kap. 12–14 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A19 Vissa ersättningar och förmåner till EU- parlamentariker

De resekostnadsersättningar, ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande och kostnadsersättningar för utövande av uppdraget som Europaparlamentet betalar ut till sina ledamöter är enligt 11 kap. 28 § IL inte skattepliktiga. Detsamma gäller de försäkringsförmåner som ges ut av Europaparlamentet och de inbetalningar som görs till den frivilliga pensionsfonden. Det senare gäller också inbetalningar som görs av före detta ledamöter som förvärvat rättigheter i fonden. Ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande som ges till före detta ledamöter som har pension eller efterlevandepension från Europaparlamentet ska inte heller beskattas. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A20 Ersättningar och förmåner till personal vid Europaskolor

Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till personal som är eller varit utstationerade vid dessa skolor tas inte upp till beskattning (11 kap. 21 a § IL). Detsamma gäller efterlevande till sådan personal. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A21 Hittelön m.m.

Enligt 8 kap. 30 § IL är hittelön, ersättningar till den som har räddat personer eller tillgångar i fara och ersättningar till den som har bidragit till eller avsett att bidra till att bl.a. förebygga brott skattefria om inte ersättningarna hänför sig till anställning eller uppdrag. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation utgör skattebefrielsen en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A22 Ersättning för blod m.m.

Sedvanliga ersättningar till den som har lämnat organ, blod eller modersmjölk är skattefria (8 kap. 29 § IL). Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation utgör skattebefrielsen en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A23 Inkomst från försäljning av vilt växande bär

Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor (8 kap. 28 § IL). Detta gäller inte om plockningsverksamheten utgör näringsverksamhet eller om ersättningen utgör lön eller liknande förmån. Eftersom inkomsterna är ersättning för utfört arbete utgör skattebefrielsen en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A24 Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands

Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid statlig myndighet ska inte tas upp till beskattning, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. bostad på stationeringsorten och medföljandetillägg för make, maka eller sambo som på grund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A25 Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI

Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad är inte skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) till forskare vid SIPRI som är utländska medborgare, kontraktsanställda på bestämd tid och vid tidpunkten för anställningen inte bosatta i Sverige (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A26 Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands

Den s.k. ettårsregeln ger skattefrihet i Sverige för tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands i minst ett år i samma land även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet och detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (3 kap. 9 § IL). Detta gäller inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner, församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Inte heller gäller ettårsregeln för europaparlamentariker. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Skr. 2011/12:136

A27 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg

Skattefrihet gäller för anställning ombord på utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart om anställningen och vistelsen utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod och avsett anställning hos arbetsgivare som hör hemma i en stat inom EES (3 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A28 Personalvård

Enligt 11 kap. 11 § IL är personalvårdsförmåner skattefria. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete. Som personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Som personalvårdsförmån räknas bland annat sådana förfriskningar och enklare förtäring i samband med arbete som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård (11 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A29 Förmån av privatfinansierad hälso- och sjukvård

Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp till beskattning om förmånen avser vård i Sverige som inte är offentligfinansierad eller vård utomlands (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren har å andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden (16 kap. 22 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Skr. 2011/12:136

A30 Utjämning av småföretagares inkomst

Inkomstutjämnande åtgärder i små företag, t.ex. avsättningar till skogskonto (21 kap. IL) och periodiseringsfond (30 kap. IL) samt överavskrivningar (18 kap. IL), leder till en skatteutgift när åtgärderna medför att ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A31 Flyttningsersättningar från arbetsgivare

Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp till beskattning till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 § IL. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt i de fall där ersättningen betalas av arbetsgivaren.

A32 Nedsatt förmånsvärde alkolås

Enligt 11 kap. 1 § IL ska förmåner som erhålls på grund av tjänst tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Bilförmån är en sådan förmån som ska tas upp till beskattning, och extrautrustning i bilen höjer förmånsvärdet. För att få till stånd en ökad användning av alkolås i fordon undantas alkolås från den extrautrustning som höjer förmånsvärdet. Skatteutgiften utgörs av skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

B Intäkter i näringsverksamhet

B1 Uttag av bränsle

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet (22 kap. 9 § IL). Skatteutgiften avser

skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

B2 Avverkningsrätt till skog

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet (21 kap. 2 § IL). I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

B3 Kapitalvinst på näringsfastigheter

Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter beskattas som kapitalinkomst (13 kap. 6 § IL). Skatteutgiften avser att en större del av näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad som är normenligt. För denna del kan skatteutgiften beräknas ur skillnaden mellan skattesatsen för näringsinkomst (inklusive särskild löneskatt) och kapitalinkomstskattesatsen.

C Kostnader i näringsverksamhet

C1 Avdrag för resor till och från arbetet

Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbetsresorna görs med bil ska vissa förutsättningar vara uppfyllda (12 kap. 27–30 §§ IL). Skatterättsligt anses kostnader för arbetsresor i princip vara privata levnadskostnader och inte en kostnad för intäkternas förvärvande. Anledningen är att den skattskyldige själv anses kunna välja sin bostadsort. Då kostnader som till den del de överstiger 9 000 kronor (12 kap. 2 § IL) är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen utgör avdraget en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst.

C2 Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal

I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C3 Koncernbidragsdispens

Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får göras för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag inte är uppfyllda

(35 kap. 8 § IL). Detta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag ska vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C4 Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningar får, enligt 39 kap. 22 § IL, göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C5 Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av direkt (21 kap. 3 § och 20 kap. 17 § IL). Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Skatteutgiften beräknas med hjälp av en uppskattad realränta. Om realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift.

C6 Skadeförsäkringsföretag

I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till s.k. säkerhetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på

Skr. 2011/12:136

inkomst av näringsverksamhet och utgörs av räntan på den skattekredit som det extra avdraget medför. Skatteutgiften beräknas med hjälp av en uppskattad realränta. Om realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift.

C7 Överavskrivningar avseende inventarier

Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, medan den skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt lag (18 kap. IL). Detta innebär att planmässiga och skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. Lagstiftningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat av förslitning. Genom överavskrivningarna uppstår en skattekredit; inkomstskatten multiplicerad med den ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Skatteutgiften beräknas med hjälp av en uppskattad realränta. Om realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift.

C8 Periodiseringsfonder

Periodiseringsfonden är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan reserveras under högst sex år (30 kap. IL). Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp. För juridiska personer är periodiseringsfonderna räntebelagda och därmed medför juridiska personers periodiseringsfonder inga skatteutgifter. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av räntan på skattekrediten. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Skatteutgiften beräknas med hjälp av en uppskattad realränta. Om realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift.

C9 Substansminskning

Huvudregeln när det gäller avdrag för substansminskningar är ingen skatteutgift. Enligt en alternativregel får avdraget uppgå till

Skr. 2011/12:136

högst 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades (20 kap. 20–28 §§ IL). Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C10 Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten (21 kap. 4–19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C11 Bidrag till regionala utvecklingsbolag

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regionalt utvecklingsbolag (16 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C12 Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tekniska museet (16 kap. 10 § IL) och Svenska Filminstitutet (16 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C13 Nedskrivning av lager och pågående arbeten

Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet (17 kap. 4 § IL). Byggnads-, hantverks- och anläggningsföretag kan tillämpa motsvarande alternativregel på pågående arbeten om

arbetet utförs till ett fast pris (17 kap. 27 § IL). Nedskrivningen ger en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på krediten och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Skatteutgiften beräknas med hjälp av en uppskattad realränta. Om realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift.

C14 Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma har ofta oregelbundna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto (21 kap. 21–41 §§ och 32 kap. IL). Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Kontoinsättningen medför att egenavgiften skjuts upp, där skattedelen utgörs av särskild löneskatt. Skatteutgiften utgörs av den räntefria skattekrediten.

C15 Räntefördelning vid generationsskiften

Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till förvärvet (33 kap. 15-17 §§ IL). Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

D Intäkter i kapital

D1 Avkastning eget hem

Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta avkastningen i form av boendet i eget hem beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot utgår kommunal fastighetsavgift på bostäder enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller

bostäder är nedsatt under de första 10 åren, se skatteutgifter D15–D17. Direktavkastningen antas schablonmässigt motsvara marknadsvärdet på egnahemsfastigheten multiplicerat med två procentenheter. Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten på fastighetens reala direktavkastning och fastighetsavgift utan nedsättningar.

D2 Avkastning bostadsrättsfastighet

Den direkta avkastningen i form av boendet i privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) beskattas inte som inkomst av kapital (42 kap. 28 § IL). Däremot utgår kommunal fastighetsavgift på bostäder enligt lagen om kommunal fastighetsavgift

Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första 10 åren, se skatteutgifter D15–D17. Direktavkastningen antas schablonmässigt motsvara det sammanlagda marknadsvärdet på privatbostadsföretagets bostadsrättslägenheter multiplicerat med två procentenheter.

Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten på fastighetens reala direktavkastning och fastighetsavgift utan nedsättningar.

D3 Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag

Enligt 42 kap. 15 a § IL beskattas kapitalinkomster för delägare i onoterade bolag skattesatsen 25 procent istället för 30 procent, vilket är normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D4 Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier

För den del av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar som understiger gränsbeloppet tas fr.o.m. inkomståret 2006 endast 2/3 upp till beskattning enligt 57 kap. 20 och 21 §§ IL. Den effektiva skatten på kapitalavkastningen blir således 20 procent, vilket är lägre än normen för kapitalinkomster. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

Skr. 2011/12:136

D5 Utdelning av aktier

Beskattning av aktieutdelning i form av aktier skjuts i det fall ett antal villkor är uppfyllda upp till dess att mottagaren säljer aktierna, se den s.k. lex Asea, 42 kap. 16 § IL. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

D6 Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta bostadsrättsföreningar

Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar omfattas av lättnadsreglerna till och med utgången av år 2015. Lättnadsreglerna motsvarar de regler i 43 kap. IL som gällde för utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag före inkomståret 2006. Lättnadsreglerna medför en skattelättnad. 70 procent av statslåneräntan multiplicerat med ett speciellt definierat underlag (i princip omkostnadsbeloppet för bostadsrätten) undantas från beskattning i inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

D7 Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas löpande på årsbasis (alternativt ska skatterestitution medges) och inte som fallet är i dag, när de realiseras, dvs. avyttras. Enligt 47 kap. IL ges dessutom möjlighet till uppskov även då vinsten har realiserats. Dessa uppskovsmöjligheter ger upphov till en skattekredit. En schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet på en realiserad vinst tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Detta motsvarar en icke avdragsgill ränta på hela uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skillnaden mellan gällande uppskovsregler och en beskattning av uppskov i inkomstslaget kapital utgör en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D8 Värdeförändring på aktier m.m.

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas (alternativt ska skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är i dag, när de realiseras. Uppskovet ger upphov till en

Skr. 2011/12:136

skattekredit. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D9 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och bostadsrätt

Enligt 45 kap. 33 § och 46. kap. 18 § IL tas tjugotvå trettiondelar av den kapitalvinst som realiseras vid försäljning av eget hem och bostadsrättupp till beskattning i inkomstslaget kapital. Den återstående del som inte beskattas ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D10 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel

Avkastningen på medel reserverade för pensionsändamål beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas enligt 9 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ut med 15 procent på en schablonmässigt beräknad avkastning. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D11 Nedsatt avkastningsskatt på K- försäkringar

Avkastningen på kapital placerat i kapitalförsäkringar beskattades tidigare lägre än normen för kapitalinkomster. Uttaget av avkastningsskatt är detsamma för avtal om tjänstepension som är jämförbara med kapitalförsäkringar. Avkastningsskatt togs t.o.m. den 31 december 2011 ut med 27 procent av en schablonberäknad avkastning. Från och med inkomståret 2012 tas avkastningsskatt i stället ut med 30 procent. Därmed upphör skatteutgiften.

D12 Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt

Underlaget för avkastningsskatt utgörs enligt 3a-3c §§ lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel av kapitalunderlaget, vilket för skattskyldiga försäkringsbolag utgörs av värdet av bolagets tillgångar med avdrag för

finansiella skulder vid beskattningsårets ingång, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret. Om den faktiska avkastningen på försäkringskapital över- eller understiger den schablonmässigt framräknade avkastningen uppstår en skatteutgift respektive en skattesanktion avseende skatt på inkomst av kapital.

D13 Framskjuten beskattning vid andelsbyte

Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda (48 a kap. 5–8 §§ IL). Reglerna innebär att det inte fastställs någon kapitalvinst vid bytet av andelarna utan beskattning sker när de mottagna andelarna avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den kredit som den framskjutna beskattningen innebär och avser skatt på inkomst av kapital eller tjänst (fåmansföretagsreglerna).

D14 Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma har ofta oregelbundna inkomster. Tillsammans med en progressiv beskattning kan detta leda till att de missgynnas relativt personer med jämna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 procent istället för 30 procent, vilket är normen för kapitalinkomster (lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.). Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D15 Nedsatt fastighetsavgift småhus

Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för

nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan förändras genom ombyggnader). Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att för de fem första inkomståren efter värdeåret utgår ingen fastighetsavgift och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av fastighetsavgift på småhusenheter med värdeår 2002 eller senare.

D16 Nedsatt fastighetsavgift hyreshus

Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan förändras genom ombyggnader). Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att för de fem första inkomståren efter värdeåret utgår ingen fastighetsavgift och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av fastighetsavgift på hyreshusenheter med värdeår 2002 eller senare.

D17 Nedsatt fastighetsavgift ägarlägenheter

Skr. 2011/12:136

E Kostnader i kapital

E1 Ränteutgifter för egnahem

Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränteutgifter för egnahem är en skatteutgift i den mån fastighetsavgiften understiger avkastningen från egnahem multiplicerat med en skattesats på 30 procent. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

E2 Konsumtionskrediter

Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

E3 Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m.

Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter ska dras av i sin helhet, kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är noterade eller kvalificerade ska dras av till fem sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade andelar ska dras av till två tredjedelar mot skattepliktiga vinster på sådana tillgångar, 48 kap. 20 § IL. Till den del förluster inte kan dras av mot sådana tillgångar ska 70 procent, fem sjättedelar av 70 procent respektive två tredjedelar av 70 procent dras av, 48 kap. 20 a § IL. Huvudregeln är att 70 procent av förlusten får dras av. Skatteutgiften avser inkomst av kapital.

Skr. 2011/12:136

F Socialavgifter

F1 Regional nedsättning av egenavgifter

Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska en enskild näringsidkare med fast driftställe i stödområde A vid beräkning av egenavgifter göra ett avdrag från egenavgifterna med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. Fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och transportverksamhet är undantagna från nedsättning på grund av EU-regler. Skatteutgiften avser egenavgifter.

F2 Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år

För personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år har egenavgifterna och den allmänna löneavgiften satts ned (3 kap. 15 a § socialavgiftslagen) och 3 § lagen om allmän löneavgift). Nedsättningen innebär att egenavgifterna för unga uppgår till hela ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. Skatteutgiften avser egenavgifter.

F3 Generell nedsättning av egenavgifter

Från egenavgifterna ska, under vissa förutsättningar, ett avdrag göras med 5 procent av avgiftsunderlaget. Nedsättningen kan som mest uppgå till 10 000 kronor per år (3 kap. 18–20 §§ socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser egenavgifter.

F4 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter

Enligt lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkning enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) får arbetsgivare med fast driftställe i stödområde A göra ett avdrag från arbetsgivaravgifterna med 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor per kalendermånad. Nedsättningen gäller inte för kommuner, landsting, statliga myndighe-

ter, statliga affärsdrivande verk eller registrerade trossamfund. Vidare är fiskeri-, vatten- bruks-, jordbruks- och transportverksamhet undantagna från nedsättningen på grund av EU-regler. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter.

F5 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år

För personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år har arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften satts ned (2 kap. 28 § socialavgiftslagen och 3 § lagen om allmän löneavgift). Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgifterna för unga uppgår till hela ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter.

F6 Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel

Enligt 61 kap. 10 § IL ska förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel värderas till marknadsvärdet multiplicerat med faktorn 1,2. Hela förmånsvärdet, dvs. även den del av förmånsvärdet som överstiger marknadsvärdet, är pensionsgrundande och förmånsgrundande i flertalet övriga socialförsäkringar. Underlaget för socialavgifter uppgår däremot endast till drivmedlets marknadsvärde. Skatteutgiften avser socialavgifter.

G Särskild löneskatt

G1 Ersättning skiljemannauppdrag

Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet enligt 2 kap. 20 § socialavgiftslagen. Skatteutgiften avser särskild löneskatt.

G2 Ersättning till idrottsutövare

Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening med huvud-

sakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och som under året inte överstiger ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen undantagen från socialavgifter. Er- sättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

G3 Nedsatta socialavgifter för egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare

För egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet (SFS 2006:1339), ska enbart ålderspensionsavgiften betalas (3 kap. 15 § socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser särskild löneskatt.

G4 Inga socialavgifter för egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare

För egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga socialavgifter betalas (övergångsbestämmelse 5 i SFS 2000:980). Skatteutgiften avser särskild löneskatt.

G5 Nedsatta socialavgifter för anställda som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare

För anställda som har fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet (SFS 2006:1339) ska enbart ålderspensionsavgiften betalas (2 kap. 27 § socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser särskild löneskatt.

G6 Inga socialavgifter för anställda som är födda 1937 eller tidigare

För anställda som är födda 1937 eller tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga socialavgifter betalas (övergångsbestämmelse 5 i SFS 2000:980). Skatteutgiften avser särskild löneskatt.

Skr. 2011/12:136

H Mervärdesskatt

H1 Försäljning av tomtmark och byggnader

Försäljning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 § ML undantaget från mervärdesskatteplikt. Vid försäljning av nybyggda en- och flerbostadshus är det förädlingsvärde som uppstår vid försäljningen undantaget från mervärdesskatt, trots att det enligt normen borde beskattas. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H2 Försäljning av konstverk <

300 000 kr/år

Vid försäljning av konstverk för under 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § ML försäljningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt under förutsättning att upphovsmannen eller dennes dödsbo vid försäljningen äger konstverket. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H3 Lotterier

Lotterier får inte mervärdesbeskattas vilket beskrivs i 3 kap. 23 § ML. Beskattning sker endast i form av punktskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H4 Uttagsbeskattning avseende vissa fastighetstjänster

Vissa fastighetstjänster som utförs av en ägare till en näringsfastighet (t.ex. ett hyreshus) som inte är skattskyldig till moms för fastigheten och där lönekostnaden för dessa tjänster inte överstiger 300 000 kronor (inklusive avgifter som grundas på lönen) under ett år, är mervärdesskattebefriade. Enligt 2 kap. 8 § ML görs det en så kallad uttagsbeskattning, en mervärdesbeskattning om 25 procent, för tjänster som fastighetsägaren utför åt sig själv på den egna fastigheten där lönekostnaden överstiger 300 000 kronor per år. Skatteutgiften avser den mervärdesskattebefriade kostnaden för tjänster under detta belopp.

Skr. 2011/12:136

H5 Läkemedel

För läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § och 10 kap. 11 § ML. Det innebär att försäljningen är undantagen från mervärdesskatt men att ingående mervärdesskatt är avdragsgill. (Icke receptbelagda läkemedel beskattas med normalskattesats.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H6 Internationell personbefordran

Transport till eller från utlandet ska enligt 5 kap. 9 § i ML inte beskattas i Sverige. En resa från en ort i Sverige till en ort i utlandet är därför i sin helhet undantagen från beskattning i Sverige. Bestämmelsen omfattar luft-, vatten- och landtransporter. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt för den andel av resan som sker inom Sverige.

H7 Personbefordran

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för personbefordran nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller för resor i kollektivtrafik och taxiresor, samt turist- och charterresor, sightseeingturer och liknande, oavsett vilket transportmedel som används. Mervärdesskattenivån gäller dock inte om resemomentet är av underordnad betydelse. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H8 Allmänna nyhetstidningar och tidskrifter

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller även radiotidningar för synskadade och andra varor som gör skrift tillgänglig för läshandikappade. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H9 Böcker och broschyrer

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta gäller även bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H10 Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till konserter, biograf-, cirkus-, teater-, opera- och balettföreställningar eller liknande föreställningar nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H11 Kommersiell idrott

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för omsättning av tjänster inom idrottsområdet där verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i bolagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H12 Transport i skidliftar

Av 7 kap. 1 § ML följer att mervärdesskatten för transport i skidlift är nedsatt till 6 procent. Transport i skidlift räknas som antingen idrottstjänst eller personbefordran. Transport i skidlift sker normalt med syfte att nyttja nedfarterna i skidanläggningen och därmed som utnyttjande av idrottsanläggning. I de fall den som köper en transport i skidlift inte utnyttjar nedfarterna i anläggningen, t.ex. då liftanläggningen är öppen sommartid, kan transportmomentet anses vara det dominerande, och transporten faller därför under kategorin personbefordran. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H13 Upphovsrätter

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller konstnärliga verk. Nedsättningen gäller inte för upplåtelse eller överlåtelse av fotografier, reklamprodukter, system och program för automatisk databehandling eller film eller liknande upptagning av information. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H14 Entré till djurparker

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. Nedsättningen gäller även för guidning i djurparker. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H15 Livsmedel

Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för livsmedel nedsatt till 12 procent. Till kategorin räknas även alkoholfria drycker och öl med en alkoholhalt som ej överstiger 3,5 volymprocent alkohol. Vatten från vattenverk, starköl, vin och spritdrycker beskattas med normalskattesats. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H16 Restaurang- och cateringtjänster

För restaurang- och cateringtjänster gäller nedsatt mervärdesskatt till 12 procent enligt 7 kap. 1 § ML. Nedsättningen gäller för omsättning av restaurang- och cateringtjänster med undantag för den del som avser spritdrycker, vin och starköl. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H17 Rumsuthyrning

Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för rumsuthyrning nedsatt till 12 procent.

Skr. 2011/12:136

Nedsättningen gäller rumsuthyrning inom ramen för hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H18 Försäljning av konstverk =

300 000 kr/år

Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för försäljning av konstverk för 300 000 kronor per år eller mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller om konstverket vid försäljningen ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H19 Omsättning i ideella föreningar

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga. Av 4 kap. 8 § ML följer att denna verksamhet inte är skattskyldig. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H20 Ingående skatt på jordbruksarrende

Avdragsrätt föreligger för hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om värdet av bostad ingår i arrendet, enligt 8 kap. 10 § ML. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

I Punktskatter

I1 Energiskatt på diesel i motordrivna fordon

I 2 kap. 1 § LSE anges energiskattesatserna på bränslen. Skattesatsen för diesel i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I praktiken utgörs nästan all bensin- och dieselanvändning av miljöklass 1. År 2012 motsvarar skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 34,7 öre/kWh medan diesel i den främsta miljöklassen, dvs. miljö-

Skr. 2011/12:136


klass 1,	beskattas			med	motsvarande
15,7 öre/kWh.		Skatteutgiften			utgörs av
mellanskillnaden		i	skattesats.		Skatteutgiften
för diesel	uppgår		därför till		19,0 öre/kWh.

Riksdagen har beslutat att höja skatten på diesel till motsvarade 17,7 öre/kWh år 2013.

I2 Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE betalas ingen energiskatt för naturgas och gasol som drivmedel. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I3 Energiskattebefrielse för biodrivmedel

Enligt 7 kap. 4 § LSE gäller energiskattebefrielse för biogas. Övriga biodrivmedel ges skattebefrielse genom dispensbeslut av regeringen, med stöd av 2 kap. 12 § LSE. Under 2012 ges befrielse för låginblandning endast upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och 5 volymprocent biodrivmedel diesel. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I4	Energiskattebefrielse för elförbrukning
	vid bandrift

Enligt 11 kap. 9 § 1 LSE gäller energiskattebefrielse för elförbrukning för bandrift (t.ex. järnväg och tunnelbana). Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I5 Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller energiskattebefrielse för bränsle för bandrift (t.ex. dieseldrivna järnvägsfordon). Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I6 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart

Energiskattebefrielse för bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i båtar som används för privata ändamål beskattas

dock. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I7 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart

Energiskattebefrielse för flygfotogen, flygbensin och andra bränslen än bensin vid yrkesmässig luftfart gäller enligt 6 a kap. 1 § 5 samt 9 kap. 3 § 4 LSE. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. Flygbränsle som förbrukas i luftfartyg beskattas när luftfartyget används för privat ändamål.

I8 Nedsatt energiskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet

Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller energiskattebefrielse med 84 procent för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet. Beskattningen följer den beskattning som gäller för uppvärmningsbränsle inom industrin. Det innebär att den procentuella nedsättningen av skatten på diesel ger en skattenivå som motsvarar energiskatten för uppvärmningsolja inom industrin. Beräkningen av skatteutgiften utgår från skattesatsen på diesel i miljöklass 1. Riksdagen har beslutat att höja energiskattebefrielsen till 86 procent från och med år 2013.

I9 Energiskattebefrielse för biobränsle, torv m.m. för uppvärmning

Ingen skatt utgår på biobränsle, torv m.m. som används för uppvärmning. Energiskattebefrielse för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. samt för biogas gäller enligt 7 kap. 3–4 §§ LSE. Normen utgörs av full energiskatt för uppvärmningsbränslen.

I10 Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk

Enligt 6 a kap. 3 § LSE gäller befrielse från energiskatt med 70 procent för den del av bränslet som vid kraftvärmeproduktion förbrukas för framställning av värme utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Inom handelssystemet gäller befrielse från energiskatt med 70 procent enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE. Energiskattebefrielse på den del av bränslet som motsvarar elproduktionen enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE, grundar sig på tvingande unionsrätt (artikel 14.1 a i rådets direktiv 2003/96/EG). Skatteutgiften beräknas enbart på värmeproduktionen. Normen motsvaras av full energiskatt för uppvärmningsbränslen.

I11 Nedsatt energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin

Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som används för att framställa fjärrvärme som levereras för förbrukning i industrins tillverkningsprocess medges befrielse från 70 procent av energiskatten och nedsatt energiskatt till 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full energiskatt på bränsle och normalskattesatsen på el.

I12 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin

För industrin inom och utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. 1 § 9 LSE energiskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen i tillverkningsprocessen. Normen utgörs av full energiskatt på bränsle.

I13 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller energiskattebefrielse med 70 procent för användning av vissa fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full energiskatt för uppvärmningsbränslen.

I14 Nedsatt energiskatt på el som används inom industrin

I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på el. El som används i tillverkningsprocesser

Skr. 2011/12:136

inom industrisektorn	beskattas	med
0,5 öre/kWh. Normen	utgörs av	normal-
skattesatsen på el.

I15 Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och jordbruksnäringen

El som används vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet beskattas med 0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap. 12 § LSE). Normen utgörs av normalskattesatsen på el.

I16 Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering inom industrin

För energiintensiva industriföretag, som deltar i program för energieffektivisering gäller befrielse från energiskatten på el (11 kap. 9 § 6–7 LSE). Detta innebär en ytterligare skattenedsättning från den tidigare nedsatta skattesatsen för el inom industrisektorn på 0,5 öre/kWh. Den ytterligare skatteutgiften uppgår till 0,5 öre/kWh. Från och med den 1 januari 2013 får inga nya industriföretag godkännas som deltagare i programmet.

I17 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i vissa kommuner

I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på el. Normen för skatt på el utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen och serviceföretagen betalar. Den uppgår till 29,0 öre/kWh 2012. I samtliga kommuner i Västerbottens, Norrbottens, och Jämtlands län, Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, Torsby i Värmlands län, och Malung- Sälen, Mora, Orsa och Älvdalen i Dalarnas län är dock skattesatsen för el som förbrukas inom dessa sektorer nedsatt till 19,2 öre/kWh. Skatteutgiften uppgår till 9,8 öre/kWh.

Skr. 2011/12:136

I18 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks eller vattenbruksverksamhet. Nedsättningen motsvarar en återbetalning med 2,10 kronor/liter. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att begränsa återbetalningen till 1,70 kronor/liter år 2013 och 0,90 kronor/liter år 2015.

I19 Nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE är koldioxidskattesatsen för naturgas och gasol som drivmedel nedsatt jämfört med den som gäller för andra ändamål, dvs. uppvärmning. Nedsättningen motsvarar 30 procent av koldioxidskattesatsen för både naturgas och gasol. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har även beslutat att nedsättningen för både naturgas och gasol ska motsvara 20 procent år 2013 och 0 procent år 2015. Därmed upphör skatteutgiften år 2015.

I20 Koldioxidskattebefrielse för bandrift

Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller koldioxidskattebefrielse för bränsle för bandrift (t.ex. dieseldrivna järnvägsfordon). Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I21 Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart

Koldioxidskattebefrielse för bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i båtar som används för privata ändamål beskattas dock. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I22 Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart

Koldioxidskattebefrielse för flygfotogen, flygbensin och andra bränslen än bensin vid yrkesmässig luftfart gäller enligt 6 a kap. 1 § 5 samt 9 kap. 3 § 4 LSE. (Flygbränsle som förbrukas i luftfartyg beskattas dock när luftfartyget används för privat ändamål.) Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Från och med 2012 omfattas koldioxidutsläpp från luftfarten av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Inom handelssystemet utgörs normen av noll koldioxidskattesats. Därmed upphör skatteutgiften 2012.

I23 Nedsatt koldioxidskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet

Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller koldioxidskattebefrielse med 70 procent för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att skattebefrielsen sänks till 40 procent från och med år 2015.

I24 Nedsatt koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin

Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som används för att framställa fjärrvärme som levereras för förbrukning i industrins tillverkningsprocess medges befrielse från 70 procent av koldioxidskatten. Skatteutgiften beräknas enbart för värmeanläggningar utanför EU:s system för handel för utsläppsrätter. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att nedsättning medges med 40 procent från och med år 2015.

I25 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter

För industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. 1 § 9 b LSE koldioxidskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen i tillverk-

ningsprocessen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att koldioxidskattebefrielsen sänks till 40 procent från och med år 2015.

I26 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller koldioxidskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att sänka skattebefrielsen till 40 procent från och med år 2015.

I27 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom industrin

Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva industriföretag nedsättning av koldioxidskatten, utöver den generella nedsättningen, om koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att slopa den särskilda nedsättningsregeln från och med 2015. Skatteutgiften upphör därmed.

I28 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva företag inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna nedsättning av koldioxidskatten, utöver den generella nedsättningen, om koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att slopa den särskilda nedsättningsregeln från och med 2015. Skatteutgiften upphör därmed.

Skr. 2011/12:136

J Skattereduktioner

J1 Skattereduktion för sjöinkomst

Skattskyldiga med sjöinkomst under hela beskattningsåret har enligt 67 kap. 3 § IL rätt till skattereduktion med 14 000 kronor per år om fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och med 9 000 kronor per år om det gått i närfart. Om den skatteskyldige haft sjöinkomst under endast en del av året, ska reduktion medges för varje dag som sjöinkomst innehas.

J2 Skattereduktion för RUT-tjänster

Fysiska personer som köper s.k. RUT-tjänster (Rengöring, Underhåll och Tvätt) eller får dessa som löneförmån har, under vissa förutsättningar, rätt till skattereduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ IL. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt för det utförda arbetet och 50 procent av värdet av RUT-tjänsten om den tillhandahållits som löneförmån. För att reduktionen ska ges ska den som utför tjänsten ha F-skattsedel. Reduktion kan även medges om utföraren är en privatperson som har en A-skattsedel och motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Skattereduktionen får tillsammans med skattereduktionen för ROT- arbeten (se J3) uppgå till högst 50 000 kronor per person och år.

J3 Skattereduktion för ROT-arbeten

Fysiska personer som köper reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbeten) av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter har, under vissa förutsättningar, rätt till skattereduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ IL. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt för det utförda arbetet och 50 procent av värdet av arbetet om det tillhandahållits som löneförmån. För att reduktionen ska ges ska den som utför hushållsarbetet ha F-skattsedel. Reduktion kan även medges för ROT-arbete om utföraren är en privatperson som har en A- skattsedel och motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Skattereduktionen får tillsammans med skattereduktionen för RUT-tjänster (se

Skr. 2011/12:136

J2) uppgå till högst 50 000 kronor per person och år.

J4 Begränsad fastighetsavgift för pensionärer

Från och med 2008 är fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad begränsad för pensionärer. Personer som vid ingången av året har fyllt 65 år eller som under året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska maximalt behöva betala 4 procent av sin inkomst i fastighetsavgift (lagen (2008:862) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift). Reglerna omfattar även personer som fått ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i annan stat inom EES om den kan jämställas med sjuk- eller aktivitetsersättning. Fastighetsavgiften kan som mest reduceras till ett med prisbasbeloppet indexerat spärrbelopp. För 2012 uppgår detta till 3 004 kronor. Begränsningen utgör en skatteutgift, som avser skatt på inkomst av kapital.

J5 Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Fysiska personer som ger gåvor till vissa stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som godkänts av Skatteverket kan få en skattereduktion motsvarande 25 procent av gåvans värde som dras av mot slutgiltig skatt. Gåvounderlaget som berättigar till skattereduktion får uppgå till högst 6 000 kronor per person och år, vilket innebär

att skattereduktionen		får uppgå	till	högst
1 500 kronor	per	person	och	år.

Bestämmelserna om skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare finns intagna i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, förordningen (2011:1295) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva samt i 67 kap. 20–26 §§ IL.

K Kreditering på skattekonto

K1 Stöd för nystartsjobb

Enligt förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb utgår stöd till arbetsgivare som anställer personer som kvalificerar sig för ett nystartsjobb. Olika tidsbegränsningar gäller för stödet beroende på hur den anställde kvalificerat sig för stödet. Stödet är konstruerat som en kreditering på arbetsgivarens skattekonto.

K2 Jämställdhetsbonus

Enligt lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus får den förälder som har tagit ut flest dagar med föräldrapenning jämställdhetsbonus för de dagar som föräldrapenning har tagits ut av den andra föräldern. Jämställdhetsbonusen lämnades tidigare som en kreditering på skattekontot. Från och med 2012 har jämställdhetsbonusen flyttats till budgetens utgiftssida och därmed upphört som skatteutgift.

K3 Sjöfartsstöd

Enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd ges sjöfartsstöd, under vissa förutsättningar, till arbetsgivare genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteutgift.

K4 Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder

Enligt förordningen (2003:506) om investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder utgick investeringsstimulans för byggande av mindre hyres- och studentbostäder som påbörjades under perioden 1 januari 2003 t.o.m. den 31 december 2006. Beloppsmässigt motsvarar den en sänkning av mervärdesskattesatsen från 25 till 6 procent vid inköp av varor och tjänster som avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojekten. Beloppet krediteras fastighetsägarens skattekonto i efterhand. Det

som redovisas är en bedömning av den offentligfinansiella effekten till följd av projekt påbörjade senast 31 december 2006.

L Skattskyldighet

L1 Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund är enligt bestämmelserna i 7 kap. 3–14 §§ IL befriade från skattskyldighet för all inkomst utom vissa rörelseinkomster.

L2 Kyrkor, vissa hushållningssällskap, sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar

Vissa juridiska personer är enligt 7 kap. 15 § IL befriade från skattskyldighet för all inkomst utom vissa rörelseinkomster.

L3 Akademier, arbetslöshetskassor, vissa stiftelser m.m.

Juridiska personer som anges i 7 kap. 16–17 §§ IL är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter. Sådana juridiska personer är exempelvis akademier, allmänna undervisningsverk, arbetslöshetskassor, Svenska spel och Nobelstiftelsen.

L4 Ägare av vissa fastigheter

Ägare av fastigheter som avses i 3 kap. 2–4 §§ fastighetstaxeringslagen, bl.a. nationalparker, utbildnings- och vårdanstalter, är enligt 7 kap. 21 § IL befriade från skattskyldighet på vissa typer av inkomster från fastigheterna.

M Skattesanktioner

M1 Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter

Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar för vilka avkastningen är skattepliktig. Enligt 67 kap. 10 § IL reduceras avdraget till 21 pro-

Skr. 2011/12:136

cent i stället för 30 procent till den del nettoränteutgiften (efter beaktande av andra skattepliktiga kapitalinkomster och avdragsgilla kapitalutgifter) överstiger 100 000 kronor. Detta ger en skattesanktion på inkomst av kapital.

M2 Begränsning av skattereduktion

Skattereduktioner begränsas till summan av andra skatter (67 kap. 2 § IL). När det gäller t.ex. skattereduktion för hushållsarbete innebär detta att i de fall där summan av andra skatter inte är tillräcklig stor uppstår ingen skatteutgift enligt J2. För skattereduktion för underskott av kapital (67 kap. 10 § IL) innebär detta emellertid en skattesanktion. Skattesanktionen avser skatt på kapitalinkomst.

M3 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus

Enligt 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska statlig fastighetsskatt betalas för vissa hyreshus och småhus. Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion.

M4 Fastighetsskatt på lokaler

Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska statlig fastighetsskatt betalas för lokaler i hyreshus. Fastighetsskatten på lokaler är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion.

M5 Fastighetsskatt på industrienheter

Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska statlig fastighetsskatt betalas på industri- och elproduktionsenheter. Fastighetsskatten på industri- och elproduktionsenheter är en

Skr. 2011/12:136

objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion.

M6 Fastighetsskatt på elproduktionsenheter

Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska statlig fastighetsskatt betalas på elproduktionsenheter. Fastighetsskatten på elproduktionsenheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion.

M7 Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete

Inom socialförsäkringssystemet finns förmånstak som begränsar den ersättning som kan erhållas. På ersättning för arbete som ligger över förmånstaken utgår dock socialavgifter och allmän löneavgift trots att denna ersättning inte är förmånsgrundande (2 kap. 10–11 §, 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift). På andra förvärvsinkomster som inte är förmånsgrundande utgår särskild löneskatt (lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Socialavgifterna på ersättningar över förmånstaken utgör en skattesanktion. Storleken på skattesanktionen är skillnaden mellan nivån på den särskilda löneskatten och nivån på socialavgifterna.

M8 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt tas skatt ut på den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorer. Skatten uppgår till 12 648 kronor per megawatt termisk effekt och kalendermånad. Skatten kan likställas med en extra skatt som lagts på vissa

företag och är därför att betrakta som en skattesanktion.

M9 Koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU:s system för handel med utsläppsrätter

Enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE gäller för fossila bränslen som förbrukas vid samtidig produktion av värme och el i kraftvärmeverk att koldioxidskatt betalas med 7 procent på den del av bränslet som motsvarar värmeproduktionen om anläggningen ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Inom handelssystemet utgörs normen av noll koldioxidskattesats.

M10 Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU:s system för handel med utsläppsrätter

Enligt 6 a kap. 1 § 17 b LSE gäller, för fossila bränslen som förbrukas i annan värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter än kraftvärmeproduktion eller framställning av värme i en industrianläggning, att koldioxidskatt betalas med 94 procent av koldioxidskatten. Inom handelssystemet utgörs normen av noll koldioxidskattesats.

N Skattefria transfereringar

N1 Näringsbidrag

Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningskrav som lämnas till näringsidkare för näringsverksamheten bl.a. av staten, Europeiska gemenskaperna, landsting och kommuner (29 kap. 2 § IL). Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som en skatteutgift då sådana bidrag inte ska tas upp till beskattning (29 kap. 4 § IL). Om bidraget däremot används för finansiering av en tillgång som får skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag är skatteutgiften enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall som en direktavskrivning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

N2 Avgångsvederlag till jordbrukare

Statliga avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med sitt jordbruk ska inte tas upp till beskattning om jordbrukaren har fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket, eller hade varit berättigad till att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket (29 kap. 15 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

N3 Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden

Vissa bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden är pensionsgrundande enligt förordningen (1983:190) om pensionsgrundande konstnärsbidrag m.m. Eftersom bidraget är pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört arbete. Från och med inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig ålderspensionsavgift (2 § 16 lagen [1998:676] om statlig ålderspensionsavgift]). Skatteutgiften utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den delen av pensionsavgiften som ej grundar förmån.

N4 Flyttningsersättningar av allmänna medel

Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp till beskattning till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 § IL. Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är skattefria. I de fall som ersättningen betalas av allmänna medel är den att betraktas som en skattefri transferering. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N5 Totalförsvarspliktigas och rekryters ersättningar och förmåner

Enligt 11 kap. 25 § IL är dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten,

Skr. 2011/12:136

befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter skattefria. Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter är skattepliktigt endast om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Även annan personal inom det svenska totalförsvaret som avlönas enligt ovan beskrivna grunder är skattebefriade. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N6 Barnbidrag m.m.

Enligt 8 kap. 9 § IL är barnbidrag, förlängt barnbidrag och barnpension till den del pensionen inte överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, vid pension efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N7 Särskilt pensionstillägg och vårdnadsbidrag

Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförsäkringsbalken och vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag är enligt 11 kap. 32 § IL skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N8 Handikappersättning m.m.

Ersättningar förknippade med nedsatt funktionsförmåga är, i enlighet med 8 kap. 15– 20 §§ IL, skattefria. Dessa innefattar bl.a. handikappersättning, vissa försäkringsersättningar, bidrag till handikappade för att skaffa eller anpassa motorfordon, hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N9 Bistånd

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Detta gäller också bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande

Skr. 2011/12:136

m.fl. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N10 Underhållsstöd

Underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd är skattefritt (8 kap. 9 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N11 Bidrag till adoption

Bidrag till adoption är enligt 8 kap. 9 § IL skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N12 Bostadstillägg

Bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken och kommunalt bostadstillägg till handikappade är enligt 8 kap. 10 § IL skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N13 Bostadsbidrag

Enligt 8 kap. 10 § IL är bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N14 Studiestöd m.m.

Enligt 11 kap. 34 § IL är vissa ersättningar i samband med studier skattefria. Detta gäller t.ex. utvecklingsersättningar enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program och studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N15 Skattefria pensioner

En andel av barnpension och en andel av livränta är skattefria (11 kap. 37–40 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N16 Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N17 Ersättningar till nyanlända invandrare

Ersättningar enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skattefria (8 kap. 13 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.