Regeringens proposition 2011/12:108
Specialist i allmänmedicin – en yrkeskvalifikation för |
Prop. |
läkare i allmänpraktik |
2011/12:108 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 mars 2012
Fredrik Reinfeldt
Göran Hägglund
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar i genomförande i svensk rätt av vissa artiklar i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvali- fikationer1.
Ändringarna föreslås med anledning av den kritik som Europeiska kommissionen har riktat mot Sverige. Kommissionen har anfört att Sverige inte uppfyller sina skyldigheter i fråga om automatiskt erkännande av läkares yrkeskvalifikationer inom allmänpraktik. Eftersom det enligt direktivet finns en harmoniserad miniminivå för utbildning som allmänpraktiserande läkare, anser kommissionen att direktivet endast tillåter en yrkeskvalifikation inom allmänpraktik i en och samma medlemsstat. Allmänpraktiserande läkare som uppfyller direktivets minimikrav på praktisk tjänstgöring i tre år har rätt till automatiskt erkännande i samtliga
1 EUT L 255, 30.9.2005, s. 22 (Celex 32005L0036).
1
bestämmelserna hindrar den fria rörligheten på den inre marknaden för allmänpraktiserande läkare.
I propositionen föreslås att bestämmelsen om kompetens som Europaläkare i patientsäkerhetslagen upphävs och att möjligheten att ansöka om kompetensbevis som allmänpraktiserande läkare (Europa- läkare) avskaffas. Ändringarna innebär att allmänpraktiserande läkare som fullgjort sin utbildning enligt direktivet i en annan
Vidare föreslås en ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) där formuleringen om Europaläkare stryks.
När författningsändringarna har trätt i kraft kommer regeringen att till kommissionen anmäla en ny svensk titel för allmänpraktiserande läkare. Den nya titeln föreslås bli specialist i allmänmedicin.
Författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.
Prop. 2011/12:108
2
Innehållsförteckning
1 |
Förslag till riksdagsbeslut ................................................................ |
5 |
|
2 |
Lagförslag ........................................................................................ |
6 |
|
|
2.1 |
Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen |
|
|
|
(2010:659) ......................................................................... |
6 |
2.2Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
|
|
sekretesslagen (2009:400) ................................................. |
7 |
3 |
Ärendet och dess beredning ............................................................. |
8 |
|
4 |
Bakgrund.......................................................................................... |
9 |
|
|
4.1 |
Om behörighet för läkare inom allmänpraktik i |
|
|
|
Sverige............................................................................... |
9 |
|
4.2 |
Klagomål till Europeiska kommissionen........................... |
9 |
|
4.3 |
Överträdelseärende mot Sverige...................................... |
10 |
|
4.4 |
Svensk ståndpunkt........................................................... |
12 |
5 |
Gällande rätt................................................................................... |
13 |
5.1
|
erkännande av yrkeskvalifikationer................................. |
13 |
|
|
5.1.1 |
Direktivets bakgrund och syfte....................... |
13 |
|
5.1.2 |
Kort om direktivets uppbyggnad .................... |
14 |
|
5.1.3 |
Sammanställning av de artiklar i |
|
|
|
direktivet kommissionen anser att Sverige |
|
|
|
bryter mot ....................................................... |
14 |
5.2 |
Svensk rätt....................................................................... |
17 |
|
|
5.2.1 |
Regleringen av kompetens som |
|
|
|
Europaläkare................................................... |
17 |
|
5.2.2 |
Regleringen av kompetensen specialist i |
|
|
|
allmänmedicin ................................................ |
18 |
6 Överväganden och förslag.............................................................. |
20 |
6.1Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen
(2010:659) ....................................................................... |
20 |
6.2Förslag till ändring i offentlighets- och
|
|
sekretesslagen (2009:400) ............................................... |
21 |
|
6.3 |
Förslagens förenlighet med |
22 |
7 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................. |
25 |
|
8 |
Konsekvenser................................................................................. |
26 |
|
9 |
Författningskommentar.................................................................. |
29 |
9.1Förslaget till lag om ändring i patientsäkerhetslagen
(2010:659) ....................................................................... |
29 |
9.2Förslaget till ändring i offentlighets- och
|
sekretesslagen (2009:400) ............................................... |
29 |
Bilaga 1 |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av |
|
|
den 7 september 2005 om erkännande av yrkes- |
|
|
kvalifikationer .................................................................... |
31 |
Prop. 2011/12:108
3
Bilaga 2 |
Sammanfattning i promemorian Specialist i allmän- |
Prop. 2011/12:108 |
|
medicin – en yrkeskvalifikation för läkare i allmän- |
|
|
praktik (Ds 2012:2) ........................................................ |
152 |
Bilaga 3 |
Promemorians författningsförslag ................................. |
153 |
Bilaga 4 |
Förteckning över remissinstanser .................................. |
158 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2012....... |
159 |
|
Rättsdatablad |
........................................................................................ |
160 |
4
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659),
2.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Prop. 2011/12:108
5
2 |
Lagförslag |
Prop. 2011/12:108 |
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)
Härigenom föreskrivs i fråga om patientsäkerhetslagen (2010:659) dels att 4 kap. 7 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 4 kap. 7 § ska utgå, dels att 4 kap. 10 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4 kap.
10 §
Ansökningar om legitimation, särskilt förordnande att utöva yrke, bevis om kompetens som Europa- läkare och bevis om specialist- kompetens prövas av Social- styrelsen.
Socialstyrelsen prövar ansök- ningar om legitimation, särskilt förordnande att utöva yrke och bevis om specialistkompetens.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.
6
2.2 |
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och |
Prop. 2011/12:108 |
||||
|
sekretesslagen (2009:400) |
|
||||
Härigenom föreskrivs att 25 kap. |
8 a § offentlighets- och sekretess- |
|||||
lagen (2009:400) ska ha följande lydelse. |
|
|||||
Nuvarande lydelse |
|
|
Föreslagen lydelse |
|
||
|
|
|
|
25 kap. |
|
|
|
|
|
|
8 a §1 |
|
|
Sekretess gäller hos Social- |
Sekretess gäller hos Socialsty- |
|||||
styrelsen i ärende om legitimation, |
relsen i ärende om legitimation, |
|||||
särskilt förordnande att utöva yrke, |
särskilt förordnande att utöva yrke |
|||||
bevis om kompetens som Europa- |
eller bevis om specialistkompetens |
|||||
läkare eller bevis om specialist- |
enligt 4 kap. 10 § patientsäkerhet- |
|||||
kompetens |
enligt |
4 kap. 10 § |
slagen (2010:659) för uppgift om |
|||
patientsäkerhetslagen |
(2010:659) |
sökandens hälsotillstånd |
eller |
|||
för uppgift om sökandens hälso- |
andra personliga förhållanden, om |
|||||
tillstånd |
eller andra |
personliga |
det kan antas att denne eller någon |
|||
förhållanden, om det kan antas att |
närstående till denne lider bety- |
|||||
denne eller |
någon |
närstående till |
dande men om uppgiften röjs. |
|
denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos Socialstyrelsen i ärende om klagomål eller i initiativärende enligt 7 kap. patientsäkerhetslagen eller i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd enligt 7 kap. 30 § samma lag för uppgift om berörd hälso- och sjukvårdspersonals hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 10 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.
2.Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för ärenden om bevis om kompetens som Europaläkare som har kommit in före den 1 juli 2012.
1 Senaste lydelse 2010:679.
7
3 |
Ärendet och dess beredning |
Prop. 2011/12:108 |
Europeiska kommissionen har i ett överträdelseärende mot Sverige framfört att den anser att det svenska regelverket strider mot flera bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer1. Kommissionen har anfört att Sverige inte uppfyller sina skyldigheter i fråga om automatiskt erkännande av läkares yrkeskvalifikationer i allmänpraktik. Eftersom det enligt direktivet finns en harmoniserad miniminivå för utbildning som allmänpraktiserande läkare, som är tre år, anser kommissionen att direktivet endast tillåter en yrkeskvalifikation inom allmänpraktik i en och samma medlemsstat. Allmänpraktiserande läkare som uppfyller direktivets minimikrav har rätt till automatiskt erkännande i samtliga
Inledningsvis argumenterade regeringen emot kommissionens klago- mål. Under hösten 2011 valde regeringen emellertid efter en samlad bedömning att påbörja en översyn av den svenska regleringen i syfte att följa kommissionens uppfattning. En viktig utgångspunkt i översynen är att behålla den svenska specialistutbildningen i allmänmedicin och att värna om patientsäkerheten.
Direktivet finns i bilaga 1. Departementspromemorian ”Specialist i allmänmedicin – en yrkeskvalifikation för läkare i allmänpraktik” har tagits fram av Socialdepartementet med syftet att anpassa det svenska regelverket för behörighet inom allmänpraktik för läkare till
1 EUT L 255, 30.9.2005, s 22 (Celex 32005L0036).
8
Sedvanlig information har lämnats till och samråd har skett med berört Prop. 2011/12:108 utskott i riksdagen.
Lagrådet
Lagförslagen innebär att 4 kap. 7 § patientsäkerhetslagen (2010:659) om Europaläkarkompetens upphävs och att formuleringen ”bevis om kompetens som Europaläkare” stryks ur bestämmelserna i 4 kap. 10 § patientsäkerhetslagen och 25 kap. 8 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ändringar av redaktionell karaktär har även gjorts i den aktuella bestämmelsen i patientsäkerhetslagen. Regeringen gör bedöm- ningen att dessa ändringar författningstekniskt och även i övrigt är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4 Bakgrund
4.1Om behörighet för läkare inom allmänpraktik i Sverige
I Sverige finns två olika yrkeskvalifikationer inom allmänpraktik för läkare, sedan 1981 specialist i allmänmedicin och sedan 1994 kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare).
Det finns sedan länge en tradition i Sverige att läkare ska specialisera sig. I samband med att Sverige gick med i EU infördes en ny kvalifikation i allmänpraktik, allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer2 (direk- tivets) bestämmelser i artikel 28 och punkt 5.1.4 i bilaga V. Detta är bak- grunden till att det finns två yrkeskvalifikationer i allmänpraktik i Sverige.
För att uppnå kompetens som specialist i allmänmedicin krävs fem års specialisttjänstgöring under handledning. För att uppnå kompetens som Europaläkare krävs minst tre års tjänstgöring i enlighet med artikel 28.2 i direktivet (se vidare Socialstyrelsens föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2007:23)). Regleringen beskrivs närmare i avsnitt 5.2.
4.2Klagomål till Europeiska kommissionen
Bakgrunden till det överträdelseärende som nu föreligger mot Sverige var ett klagomål från en läkare som fått avslag på sin ansökan om att få sin holländska utbildning som allmänpraktiserande läkare automatiskt erkänd i Sverige. Den sökande klagade till Europeiska kommissionen (kommissionen) och anförde att hon inte fått ett automatiskt erkännande som specialist i allmänmedicin och att Socialstyrelsen begärt in fler
2 EUT L 255, 30.9.2005, s. 22 (Celex 32005L0036).
9
handlingar än vad direktivet föreskriver. Kommissionen ställde med Prop. 2011/12:108 anledning av detta ett antal frågor kring den svenska regleringen.
Regeringen svarade kommissionen den 8 februari 2010 och anförde i huvudsak följande. I Sverige bygger den offentligt bedrivna primär- vården på ett system där specialister i allmänmedicin har en viktig roll på vårdcentralerna. En specialist i allmänmedicin kan till följd av sin längre utbildning och bredare kompetens behandla patienter i större omfattning än vad en Europaläkare kan, t.ex. i fråga om diabetes eller hjärtsjuk- domar. Detta system påverkar resursfördelningen mellan primärvården och slutenvården, eftersom en större andel patienter kan behandlas redan i primärvården. Vidare redogjorde regeringen i svaret för den nationella reglering som gäller för specialister i allmänmedicin respektive Europa- läkare.
4.3Överträdelseärende mot Sverige
Kommissionen inledde därefter ett överträdelseärende mot Sverige i frågan. Kommissionen framförde i en formell underrättelse från den 30 september 2010 att den inte ansåg de svenska reglerna förenliga med
–artikel 29 i direktivet, genom att upprätthålla två olika yrkes- kvalifikationer inom allmänmedicin,
–artikel 21.2 i direktivet, genom att inte tillämpa systemet för automatiskt erkännande för alla allmänpraktiserande läkare från andra medlemsstater,
–artikel 21.7 i direktivet, genom att inte anmäla specialistkompetensen
iallmänmedicin, och
–artikel 50.1 i direktivet, genom att kräva intyg på nuvarande yrkes- status av invandrade läkare.
Kommissionen angav i huvudsak följande skäl. Det automatiska erkännandet är avsett för examensbevis från medicinsk grundutbildning och examensbevis från allmänläkarutbildningar, vilket innebär att en innehavare av sådana examensbevis är garanterad att erkännas i alla andra medlemsstater utan att hans eller hennes utbildning kontrolleras och således utan att åläggas kompletteringar. Enligt artikel 29 i direktivet måste en medlemsstat för yrkesutövningen som allmänpraktiserande läkare kräva bevis på formella kvalifikationer som anges i punkt 5.1.4. i bilaga V och dessa formella kvalifikationer måste anmälas enligt artikel 21.7 i direktivet. Sverige har därför inte rätt att ha en kompetens i allmänmedicin som inte finns upptagen i punkt 5.1.4. i bilaga V och tillämpningen av de två olika systemen för erkännande när det gäller yrkeskvalifikationer för allmänmedicin strider således mot artikel 21.2 i direktivet, där det fastställs att alla läkare som omfattas av artikel 29 i direktivet ska erkännas automatiskt. Den svenska regleringen hindrar den fria rörligheten till Sverige för läkare med kortare utbildning än den
svenska specialistutbildningen. |
10 |
Artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) ger inte medlemsstaterna en rätt att inte tillämpa harmoni- serade bestämmelser, såsom exempelvis direktivets bestämmelser om automatiskt erkännande av allmänpraktiserande läkare. Direktivets bestämmelser går således före medlemsstaternas rätt att själva utforma sina nationella system för hälso- och sjukvård enligt artikel 168 i EUF- fördraget.
Specialistkompetens i allmänmedicin bör inte betraktas som en kvalifikation som specialist enligt artikel 25. Skälen för det är att de specialistutbildningar som ska förtecknas enligt artikel 25 är frivilliga, medan yrkeskvalifikationen som allmänpraktiserande läkare är obliga- torisk för alla medlemsstater. Vidare går minimikraven på allmänläkar- utbildningen utöver den längd för specialistutbildning som fastställs i punkt 5.1.3. i bilaga V, eftersom det specificeras på vilka olika avdel- ningar den praktiska undervisningen ska följas under en minimiperiod.
Att Socialstyrelsen begär intyg om nuvarande yrkesstatus från dem som ansöker om erkännande av sina yrkeskvalifikationer går också utöver vad som får krävas enligt direktivet. Enligt direktivets bestäm- melser, artikel 50 samt punkt 1 d i bilaga VII till direktivet, har medlemsstaterna bara rätt att av sökanden begära in de handlingar som anges i direktivet och bland dem ingår inte intyg på nuvarande yrkes- status. Enligt punkten 1 d i bilaga VII till direktivet kan de behöriga myndigheterna bara kräva att en utländsk sökande ger in ett intyg på att han eller hon inte försatts i konkurs, eller att dennes tillstånd att utöva yrket inte temporärt upphävts eller dragits in i fall av grav yrkesmässig försummelse eller brottslig handling. När det gäller andra medlemsstaters medborgare som vill utöva yrket inom landet ska medlemsstaten som tillräcklig bevisning godta uppvisande av handlingar som utfärdats av behöriga myndigheter i sökandens ursprungsmedlemsstat eller den medlemsstat den sökande kommer från och som utvisar att dessa krav är uppfyllda. Ett intyg på nuvarande yrkesstatus är mer långtgående efter- som det måste visa att yrkesutövaren har rätt att utöva yrket utan några begränsningar, måste utfärdas av en behörig myndighet, inte får vara äldre än tre månader och måste skickas in i original. Kommissionen anser att dessa krav inte stämmer överens med artikel 50.1 i direktivet och dess bilaga VII och de svenska myndigheterna har således inte rätt att kräva att den sökande lämnar in ett intyg på nuvarande yrkesstatus.
Genom att allmänläkarutbildning som uppfyller direktivets krav och som godkänts i en annan medlemsstat inte automatiskt erkänns i Sverige har Sverige sammanfattningsvis underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 21.2 och 21.7 om automatiskt erkännande och anmälan av titlar som erkänns automatiskt, artikel 29 om yrkesutövning som allmän- praktiserande läkare och artikel 50.1 om vilka handlingar som får begäras av behöriga myndigheter i samband med ansökan, i direktivet. Den svenska regleringen hindrar den fria rörligheten till Sverige för läkare med kortare utbildning än den svenska specialistutbildningen. Kommissionen uppmanar Sverige att välja en kompetensnivå inom allmänpraktik för läkare och att anmäla den valda titeln till kommissionen.
Prop. 2011/12:108
11
4.4 Svensk ståndpunkt Prop. 2011/12:108
Den svenska regeringen bestred i svar den 7 juni 2011 kommissionens uppmaning att vidta de åtgärder som kommissionen angett som nödvändiga och som i så fall skulle ha vidtagits inom två månader. Den svenska regeringen anförde i huvudsak följande.
Kommissionen har inte presenterat några egentliga belägg för sitt påstående att yrkeskvalifikationen specialist i allmänmedicin i praktiken motsvarar kvalifikationen för allmänpraktiserande läkare i den mening som avses i artikel 29 i direktivet. En specialist i allmänmedicin har längre utbildning och därmed högre kompetens och kan behandla ett större antal åkommor och patienter. Det är därmed inte fråga om samma arbetsuppgifter och inte möjligt att jämställa en specialist i allmän- medicin med en allmänpraktiserande läkare som har den utbildning som följer av artikel 28 i direktivet. Den svenska specialiseringen i allmän- medicin är att betrakta som en specialistläkarutbildning i enlighet med artikel 25 i direktivet. Det finns en möjlighet enligt direktivet för medlemsstaterna att ha egna specialistkompetenser, utöver de som för- tecknas i bilaga V punkt 5.1.3 till direktivet.
Regeringen argumenterade också för medlemsstaternas rätt att organisera sin hälso- och sjukvård och dess resurser enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Slutligen informerades om att Socialstyrelsen skulle se över informa- tionen på sin hemsida för att tydliggöra att det inte finns något krav på sökanden att bifoga ett intyg om nuvarande yrkesbehörighet.
Den svenska regeringen har efter en samlad bedömning under hösten 2011 valt att påbörja en översyn av den svenska regleringen. Det finns med den nuvarande nationella regleringen en klar risk för en fällande dom. Vid en fällande dom finns också risk för att Sverige, om de författ- ningsändringar som krävs för att följa domen inte kan träda i kraft tillräckligt snabbt, tilldöms böter. En viktig utgångspunkt i översynen är att behålla den svenska specialistutbildningen i allmänmedicin och värna om patientsäkerheten.
I ett brev ställt till generalsekreteraren för kommissionen har rege- ringen förklarat att den avser att följa kommissionens anvisningar om hur direktivets bestämmelser ska genomföras. Regeringen utfäste också i brevet att en proposition ska överlämnas till riksdagen senast den 22 mars 2012 för att en ändrad lagstiftning ska kunna träda i kraft den 1 juli 2012.
12
5 |
Gällande rätt |
Prop. 2011/12:108 |
5.1
5.1.1Direktivets bakgrund och syfte
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer3 (direktivet) trädde i kraft i oktober 2005 och skulle införlivas i medlemsstaternas författning senast den 20 oktober 2007.
Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Efter Europeiska rådets möte våren 2000 antog kommissionen ett meddelande om ”En strategi för tjänster på den inre marknaden”, som särskilt syftade till att göra det lika enkelt att fritt tillhandahålla tjänster inom unionen som inom en medlemsstat. Ett år senare gav Europeiska rådet kommissionen i uppdrag att för Europeiska rådets möte våren 2002 lägga fram ”särskilda förslag om en mera enhetlig, öppen och flexibel ordning för erkännande av kvalifikationer”. De då gällande rättsakterna ersattes och samlades i en enda text. Utifrån detta beslutades ett nytt direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (direktiv 2005/36/EG) 2005.
Rörligheten på arbetsmarknaden har under 2010 och 2011 lyfts fram som en nyckelfråga för Europas konkurrenskraft både i kommissionens meddelande Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM (2010) 2020) och i inremarknadsakten Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemen- samma insatser för att skapa ny tillväxt” (KOM (2011) 206/4).
I syfte att reformera och förenkla systemet för erkännande av yrkes- kvalifikationer har kommissionen sedan 2010 arbetat med att se över direktivet. I juni 2011 presenterade kommissionen en grönbok om modernisering av direktivet. Grönboken har tagits fram av kommissionen efter synpunkter från bl.a. medlemsstaterna. Kommissionen lämnade ett förslag till reviderat direktiv den 19 december 2011. Förhandlingar om förslaget har inletts och kommer att pågå under 2012. Ambitionen är att ett reviderat direktiv ska kunna beslutas före utgången av 2012.
3 EUT L 255, 30.9.2005, s. 22 (Celex 32005L0036).
13
5.1.2 |
Kort om direktivets uppbyggnad |
Prop. 2011/12:108 |
Direktivet innehåller regler om att medlemsstaterna ska erkänna yrkes- kvalifikationer som har förvärvats i en annan medlemsstat. Det innebär att om en medlemsstat kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium ska staten erkänna sådana yrkeskvalifikationer som har förvärvats i en annan medlemsstat om dessa ger innehavaren av kvalifikationerna rätt att där utöva yrket. Med reglerat yrke avses yrkesverksamhet där det genom lag eller annan författning krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av verksamheten, se artikel 3. Direktivet gäller med- borgare i medlemsstater som, antingen som egenföretagare eller som anställda, vill utöva ett reglerat yrke i en annan medlemsstat än den där de fått sina yrkeskvalifikationer, se artikel 2. Bestämmelserna i direktivet omfattar även medborgare i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz.
Direktivet skiljer på frihet att tillhandahålla tjänster och etablerings- frihet. När det gäller reglerna angående etableringsfrihet, som gäller för det fall en yrkesutövare stadigvarande vill utöva yrket i den mottagande medlemsstaten, finns i direktivet angivet tre ordningar. Dessa är 1) den generella ordningen för erkännande av utbildningsbevis, 2) erkännande av yrkeserfarenhet och 3) erkännande på grundval av samordning av minimikraven för utbildning (principen om automatiskt erkännande av utbildningsbevis för särskilda yrken).
Den generella ordningen för erkännande av utbildningsbevis regleras i artiklarna
Direktivets tredje kapitel, artiklarna
5.1.3Sammanställning av de artiklar i direktivet kommissionen anser att Sverige bryter mot
För att underlätta läsningen av de artiklar i direktivet som kommissionen anser att Sverige bryter emot, redovisas här en sammanställning av dem.
Artikel 29 Yrkesutövning som allmänpraktiserande läkare |
|
Med förbehåll för bestämmelserna om förvärvade rättigheter ska varje |
|
medlemsstat för yrkesutövningen som allmänpraktiserande läkare inom |
14 |
|
ramen för medlemsstatens socialförsäkringssystem kräva bevis på Prop. 2011/12:108 formella kvalifikationer enligt punkt 5.1.4 bilaga V.
Medlemsstaterna kan från detta villkor undanta dem som genomgår särskild utbildning i allmänmedicin.
Artikel 21 Principen om automatiskt erkännande; artikel 21.2
Varje medlemsstat ska inom ramen för sitt eget socialförsäkringssystem, när det gäller rätten att utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare, erkänna de bevis på formella kvalifikationer som anges i punkt 5.1.4 i bilaga V vilka utfärdats för medborgare i medlemsstaterna av övriga medlemsstater och uppfyller minimikraven för utbildning i artikel 28.
Bestämmelserna i första stycket påverkar inte de förvärvade rättigheter som avses i artikel 30.
Artikel 21 Principen om automatiskt erkännande; artikel 21.7
Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla de lagar och andra författningar som de antar när det gäller utfärdande av bevis på formella kvalifikationer på det område som omfattas av detta avsnitt. Dessutom ska denna anmälan göras till övriga medlemsstater när det gäller bevis på formella kvalifikationer på det område som avses i kapitel 8.
Kommissionen ska offentliggöra ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning, med uppgift om de titlar som medlemsstaterna antagit som bevis på formella kvalifikationer och, i förekommande fall, det organ som utfärdar beviset på formella kvalifikationer, det intyg som medföljer detta bevis samt motsvarande yrkestitel enligt punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.4, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i bilaga V.
Artikel 50 Handlingar och formföreskrifter; artikel 50.1
När de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten fattar beslut om en ansökan om tillstånd att utöva ett reglerat yrke genom tillämpning av denna avdelning, kan de begära de handlingar och intyg som nämns i bilaga VII.
De handlingar som avses i punkterna 1 d, e och f i bilaga VII får inte vara äldre än tre månader då de fogas till ansökan.
Medlemsstater, institutioner och andra juridiska personer ska behandla överlämnade uppgifter konfidentiellt.
BILAGA VII Handlingar och intyg som kan krävas enligt artikel 50.1
1.Handlingar
a)Intyg om medborgarskap.
b)Kopia på de kompetens- eller examensbevis som ger rätt att utöva yrket i fråga samt, i förekommande fall, ett intyg om vederbörandes yrkeserfarenhet.
15
De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten får Prop. 2011/12:108 uppmana sökanden att lämna upplysningar om sin utbildning i den mån
detta är nödvändigt för att fastställa förekomsten av potentiella väsentliga olikheter i förhållande till den utbildning som krävs i den mottagande medlemsstaten i enlighet med artikel 14. Om det är omöjligt för sökanden att lämna dessa upplysningar ska de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten vända sig till kontaktpunkten, den behöriga myndigheten eller något annat relevant organ i ursprungs- medlemsstaten.
c)Ett intyg om verksamhetens karaktär och varaktighet, i de fall som avses i artikel 16, utfärdat av behörig myndighet eller behörigt organ i ursprungsmedlemsstaten eller den medlemsstat den utländske med- borgaren kommer från.
d)När en mottagande medlemsstats behöriga myndighet av personer som vill utöva ett reglerat yrke kräver bevis för att de har gott namn och rykte eller att de inte försatts i konkurs, eller temporärt upphäver eller förbjuder utövandet av yrket i fall av grav yrkesmässig försummelse eller brottslig handling, ska denna medlemsstat när det gäller andra med- lemsstaters medborgare som vill utöva yrket inom landet som tillräcklig bevisning godta uppvisande av handlingar som utfärdats av behöriga myndigheter i den utländske sökandens ursprungsmedlemsstat eller den medlemsstat han kommer från och som utvisar att dessa krav är uppfyllda. Dessa myndigheter ska tillhandahålla de begärda handlingarna inom två månader.
När de behöriga myndigheterna i den utländske sökandens ursprungs- medlemsstat eller den medlemsstat han kommer från inte utfärdar sådana handlingar som åsyftas i första stycket, ska dessa handlingar ersättas av en försäkran under ed – eller i stater där någon bestämmelse om för- säkran under ed inte finns av en försäkran på heder och samvete – som lämnas av den berörda personen inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall, av en notarie eller behörigt fackligt organ i personens ursprungsmedlemsstat eller den med- lemsstat han kommer från. Denna myndighet eller notarie ska utfärda ett intyg som styrker äktheten av eden eller den högtidliga försäkran.
e)När en mottagande medlemsstat kräver bevis på fysisk och psykisk hälsa av medborgare som vill utöva ett reglerat yrke, ska den medlems- staten som tillräcklig bevisning godta att det dokument uppvisas som krävs i den utländske medborgarens ursprungsstat. När ursprungs- medlemsstaten inte utfärdar sådana dokument, ska den mottagande medlemsstaten godta ett intyg utfärdat av en behörig myndighet i denna stat. I sådana fall måste de behöriga myndigheterna i ursprungsstaten tillhandahålla den begärda handlingen inom två månader.
f)När en mottagande medlemsstat av de av sina egna medborgare som vill utöva ett reglerat yrke kräver
– intyg angående sökandens ekonomiska ställning,
– bevis för att den berörda personen är försäkrad mot de ekonomiska risker som är förenade med deras yrkesansvar i enlighet med gällande lagar och bestämmelser i den mottagande medlemsstaten om försäkrings- skyddets villkor och omfattning,
ska denna stat som tillräcklig bevisning godta intyg beträffande detta |
|
utfärdade av banker och försäkringsföretag i andra medlemsstater. |
16 |
5.2 |
Svensk rätt |
Prop. 2011/12:108 |
Behörigheten som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) finns i Sverige sedan 1994 och infördes i syfte att införliva direktivets bestämmelser om erkännande av utbildningsbevis för läkare inom allmänpraktik, däribland artikel 28.
För den som innehar svensk legitimation som läkare gäller att han eller hon för behörighet som Europaläkare måste ansöka om ett kompetens- bevis samt uppfylla de krav som anges i patientsäkerhetslagen (2010:659), patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och Social- styrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:23) om erkännande av yrkes- kvalifikationer inom hälso- och sjukvården. Kraven innebär i huvudsak att sökanden ska ha fullgjort en praktisk tjänstgöring inom vissa föreskrivna delar av sjukvården för att erhålla kompetensbeviset.
Den som har fullgjort praktisk tjänstgöring i ett annat
Sedan tidigare finns också specialiteten allmänmedicin i Sverige, som kräver fem års tjänstgöring under handledning och krav på viss utbild- ning.
5.2.1Regleringen av kompetens som Europaläkare
Sökande med praktisk tjänstgöring i Sverige
Enligt 4 kap. 7 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska en legitimerad läkare som har gått igenom viss praktisk utbildning efter ansökan få bevis om kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare). Enligt bestämmelsen får en läkare ange att han eller hon har kompetens som Europaläkare endast om han eller hon har sådan kompetens.
Med stöd av 4 kap. 11 § nämnda lag har regeringen meddelat föreskrifter om legitimation och annan behörighet för hälso- och sjuk- vårdspersonal.
Av 3 kap. 6 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) framgår att en legitimerad läkare som vill uppnå kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) ska fullgöra viss utbildning med huvudsakligen praktisk inriktning som Socialstyrelsen föreskriver. Socialstyrelsen får enligt bestämmelsen meddela föreskrifter om sådan utbildning och ytter- ligare krav för att uppnå kompetens som Europaläkare.
Av 3 kap. 5 § Socialstyrelsens föreskrifter om erkännande av yrkes- kvalifikationer inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2007:23) framgår att ansökan om kompetensbevis som allmänpraktiserande läkare i ett EES- land, dvs. även från Sverige, (Europaläkare) ska göras hos Social- styrelsen.
Enligt 3 kap. 6 § SOSFS 2007:23 gäller vidare att en läkare som har avlagt svensk läkarexamen och som vill uppnå kompetens som Europa- läkare efter godkänd allmäntjänstgöring (AT) i Sverige ska tjänstgöra
som legitimerad läkare i minst två år, motsvarande heltid. Tjänstgöringen
17
ska fullgöras under handledning inom ett valfritt medicinskt område Prop. 2011/12:108 inom den svenska hälso- och sjukvården.
Enligt 3 kap. 7 § SOSFS 2007:23 ska en läkare som har genomgått sin utbildning i ett annat
Sökande med yrkeskvalifikation som allmänpraktiserande läkare från en annan
Av 5 kap. 4 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) framgår att en läkare, som efter föreskriven praktisk utbildning i ett annat
Enligt 3 kap. 5 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:23) om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården ska ansökan om kompetensbevis som allmänpraktiserande läkare (Europa- läkare) i ett
Av 3 kap. 8 § SOSFS 2007:23 framgår att läkare från ett annat EES- land än Sverige där utbildningstiden till Europaläkare var två år fram till den 1 januari 2001, ska om hans eller hennes medicinska grundutbildning omfattar praktiktjänstgöring
1.på en avdelning för allmänmedicin vid ett godkänt sjukhus,
2.hos en allmänpraktiserande läkare, eller
3.vid en godkänd vårdcentral för primärvård,
få tillgodoräkna högst ett år av denna praktik i den tjänstgöring som enligt 3 kap. 7 § krävs för att en läkare ska få kompetensbevis som Europaläkare.
5.2.2Regleringen av kompetensen specialist i allmänmedicin
Specialiteten i allmänmedicin finns som en reglerad specialitet för läkare i Sverige sedan 1981. För den som innehar svensk legitimation som läkare gäller att han eller hon för att bli specialist i allmänmedicin ska uppfylla de krav som anges i patientsäkerhetslagen (2010:659), patient- säkerhetsförordningen (2010:1369) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring.
Enligt bestämmelserna ska den legitimerade läkare som vill uppnå specialistkompetens i Sverige genomgå vidareutbildning under minst fem år i enlighet med vad som föreskrivits för den sökta specialistkompe- tensen. Socialstyrelsen anger i sina föreskrifter närmare vilka specialiteterna är och vad som krävs för att uppnå kompetens inom
18
respektive specialitet. För specialistkompetens i allmänmedicin finns en Prop. 2011/12:108 egen målbeskrivning.
Den som har uppnått specialistkompetens i ett annat |
|
antingen få sitt kompetensbevis automatiskt erkänt i Sverige eller få sin |
|
ansökan prövad enligt den s.k. generella ordningen, då mottagarlandet |
|
kan ställa krav på kompensationsåtgärder. |
|
Sökande med svensk utbildning |
|
Enligt 4 kap. 8 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska en legitimerad |
|
läkare som har gått igenom viss vidareutbildning efter ansökan få bevis |
|
om specialistkompetens. |
|
Enligt 4 kap. 11 § patientsäkerhetslagen får regeringen, eller den |
|
myndighet som regeringen bestämmer, meddela föreskrifter om legitima- |
|
tion och annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonalen. |
|
Enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), ska en |
|
legitimerad läkare för att uppnå specialistkompetens, förvärva de kun- |
|
skaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs för specialist- |
|
kompetensen genom att genomgå specialiseringstjänstgöring under minst |
|
fem år. Specialiseringstjänstgöringen ska fullgöras genom tjänstgöring |
|
som läkare under handledning och genom deltagande i kompletterande |
|
utbildning. Meriter från utbildning på forskarnivå får tillgodoräknas i |
|
specialiseringstjänstgöringen. |
|
Socialstyrelsen får enligt 4 kap. 5 § |
|
meddela föreskrifter om indelning och benämning av de specialiteter där |
|
specialistkompetens kan uppnås. Enligt 4 kap. 5 § |
|
förordningen får Socialstyrelsen också meddela föreskrifter om vilka |
|
kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för varje |
|
specialistkompetens (målbeskrivningar). Meriter från utbildning på |
|
forskarnivå får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen. Social- |
|
styrelsen får meddela närmare föreskrifter om tillgodoräknande av |
|
sådana meriter. Socialstyrelsen får även meddela ytterligare föreskrifter |
|
om vilka övriga krav som ska gälla för bevis om specialistkompetens. |
|
Socialstyrelsen har i sina föreskrifter och allmänna råd (SOSFS |
|
2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring meddelat närmare |
|
föreskrifter om specialiseringstjänstgöringen. I denna finns bland annat |
|
målbeskrivningen för specialistkompetens i Allmänmedicin. |
|
Sökande med yrkeskvalifikationer från annan |
|
Schweiz |
|
Den som har uppnått specialistkompetens i ett annat |
|
kompetensbevis automatiskt erkänt i Sverige om beviset på specialiteten |
|
finns upptagen i förteckningen i punkt 5.1.3. i bilaga V till direktivet. Om |
|
så inte är fallet prövar Socialstyrelsen ansökan enligt den s.k. generella |
|
ordningen, jfr avsnitt 5.1.2. Mottagarlandet kan då ställa krav på |
|
kompensationsåtgärder. |
|
Personer med yrkeskvalifikationer som specialistläkare inom en |
|
specialitet som kan anses motsvara allmänmedicin, t.ex. ”family |
|
medicine” kan ansöka om kompetensbevis som specialist i allmän- |
19 |
|
medicin i Sverige. Eftersom specialiteten inte finns nämnd i bilaga V till Prop. 2011/12:108 direktivet, prövar Socialstyrelsen ansökan enligt den generella ordningen.
Det innebär att Socialstyrelsen kan ställa krav på kompensationsåtgärder av sökanden så att han eller hon ska uppnå den kompetens som myndigheten ställer upp.
6 Överväganden och förslag
6.1Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)
Regeringens förslag: Det ska från och med den 1 juli 2012 inte vara möjligt att ansöka om kompetensbevis som Europaläkare i Sverige. Socialstyrelsen ska därför inte pröva ansökningar om bevis om kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) från och med detta datum.
Regeringens bedömning: Det är förenligt med
Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens. Regeringen gör bedömningen att det är förenligt med
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig om promemorians förslag tillstyrker eller ställer sig bakom förslaget. De flesta framhåller också att det är bra att den svenska specialist- utbildningen behålls. Kommerskollegium ställer sig positivt till förslaget att ta bort kategorin Europaläkare ur det svenska regelverket och bedömer att det inte är något problem från
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Skälet till den föreslagna ändringen är den kritik kommissionen framställt mot Sverige avseende det nationella genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer4 (direktivet). En närmare beskrivning av över-
4 EUT L 255, 30.9.2005, s. 22 (Celex 32005L0036).
20
trädelseärendet redovisas i avsnitt 4. Kommissionen har framfört att Prop. 2011/12:108 Sverige bryter mot direktivets bestämmelser om utbildning inom allmän-
praktik och automatiskt erkännande av bevis för denna kompetens. Kommissionen anser att direktivet inte tillåter två yrkeskvalifikationer inom allmänpraktik.
Förslagen syftar till att säkerställa att den svenska regleringen på området är i överensstämmelse med
I likhet med majoriteteten av remissinstanserna, bl.a. Socialstyrelsen,
Svenska läkarförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Stockholms läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Dalarnas läns landsting och
Gävleborgs läns landsting anser regeringen att det är viktigt att behålla den svenska specialistutbildningen i allmänmedicin och att värna om patientsäkerheten. Regeringen föreslår inga ändringar vad gäller den femåriga specialistutbildningen inom allmänmedicin, utan denna behålls oförändrad i Sverige. Regeringen delar Kommerskollegiums bedömning att detta är förenligt med
Den legitimerade läkare som fullgjort utbildning i enlighet med direktivets krav för allmänpraktik i ett annat
Den föreslagna ändringen medför således att Sverige ställer krav på en högre utbildningsnivå för allmänpraktiserande läkare som utbildar sig i Sverige, än den miniminivå som föreskrivs i direktivet. Det är förenligt med
6.2Förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Regeringens förslag: Bestämmelsen om sekretess hos Socialstyrelsen i 25 kap 8 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska upphöra att gälla från och med den 1 juli 2012, såvitt avser ärenden om bevis om kompetens som Europaläkare.
Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget
tillstyrker det. De flesta remissinstanserna kommenterar inte förslaget
särskilt.
21
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande lydelse av 25 kap. Prop. 2011/12:108 8 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller som huvudregel
sekretess i ärende om ansökan om bevis om kompetens som Europa- läkare enligt 4 kap. 10 § patientsäkerhetslagen (2010:659). Sekretessen gäller för uppgift om sökandens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Eftersom det inte kommer att vara möjligt att ansöka om bevis om kompetens som Europaläkare från och med den 1 juli 2012 enligt förslaget till ändring i patientsäker- hetslagen, bör 25 kap. 8 a § offentlighets- och sekretesslagen ändras på så vis att hänvisningen till ärenden om sådan kompetens stryks.
Se vidare i avsnitt 7 om övergångsbestämmelsen till lagändringen.
6.3Förslagens förenlighet med
Regeringens bedömning: Förslagen och bedömningarna är förenliga med
En anmälan med begäran om ändring i punkt 5.1.4 i bilaga V till direktiv 2005/36/EG bör göras så snart nödvändiga författnings- ändringar trätt i kraft.
Promemorians bedömning: överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget
tillstyrker det. De flesta remissinstanserna kommenterar inte förslaget särskilt. Kommerskollegium bedömer att förslagen är förenliga med direktivet såväl som fördraget. Det är viktigt att arbetsgivarna ställer krav som är utformade med hänsyn till de arbetsuppgifter som den allmän- praktiserande läkaren har att utföra. Kraven får inte utformas så att de generellt ställer krav på en svensk specialistutbildning, vilket skulle kunna vara diskriminerande.
Skälen för regeringens bedömning: I det överträdelseärende som redogjorts för i avsnitt 4, har kommissionen anfört att Sverige har över- trätt
–artikel 29 i direktivet, genom att upprätthålla två olika yrkes- kvalifikationer inom allmänmedicin,
–artikel 21.2 i direktivet, genom att inte tillämpa systemet för auto- matiskt erkännande för alla allmänpraktiserande läkare från andra medlemsstater,
–artikel 21.7 i direktivet, genom att inte anmäla specialistkompetensen
iallmänmedicin, och
–artikel 50.1 i direktivet, genom att kräva intyg på nuvarande yrkes- status av invandrade läkare.
I avsnitt 5.1.3 redogörs för innehållet i artiklarna. I det följande redo- visas hur förslagen i denna proposition och kommande övriga föreskrifter på området medför att svensk rätt kommer att uppfylla kraven i dessa artiklar i direktivet.
22
Artikel 29 i direktivet, genom att upprätthålla två olika |
Prop. 2011/12:108 |
yrkeskvalifikationer inom allmänmedicin och artikel 21.2 i direktivet, |
|
genom att inte tillämpa systemet för automatiskt godkännande för alla |
|
allmänpraktiserande läkare från andra medlemsstater |
|
Förslagen innebär att patientsäkerhetslagen (2010:659) ändras så |
att |
4 kap. 7 § patientsäkerhetslagen om kompetens som Europaläkare upp- hävs och att möjligheten att ansöka om bevis om kompetens som allmän- praktiserande läkare (Europaläkare) i 4 kap. 10 § patientsäkerhetslagen avskaffas. Förslagen innebär att det från och med den 1 juli 2012 inte längre kommer att vara möjligt att ansöka om kompetensbevis som Europaläkare.
Vidare kommer de allmänpraktiserande läkare från andra
Regeringens bedömning är att det genom dessa förändringar inte längre kan ifrågasättas om den svenska regleringen på området uppfyller direk- tivets bestämmelser om automatiskt erkännande av läkare inom allmän- praktik. Förslagen är i enlighet med kommissionens önskemål. Allmän- praktiserande läkare med utbildning från annan
En konsekvens av ändringarna är att det kommer att ställas högre krav på den som vill utbilda sig i Sverige än den som vill utbilda sig i ett annat
Artikel 21.7 i direktivet, genom att inte anmäla specialistkompetensen i allmänmedicin
Så snart nödvändiga författningsändringar trätt ikraft kommer den svenska regeringen anmäla en ändring av punkt 5.1.4 i bilaga V i direk- tivet till kommissionen. Regeringen har för avsikt att anmäla titeln specialist i allmänmedicin. Genom att anmäla vald titel bedömer rege- ringen att kravet i artikel 21.7 uppfylls.
23
Artikel 50.1 i direktivet, genom att kräva intyg på nuvarande yrkesstatus Prop. 2011/12:108 av invandrade läkare
Socialstyrelsen har på sin hemsida tidigare uppmanat läkare som ansöker om erkännande av sina yrkeskvalifikationer, att till sin ansökan bifoga ett ”intyg om nuvarande yrkesstatus” – "Certificate of Current Professional Status". Av intyget, som inte ska vara äldre än tre månader, ska det framgå att en sökande har rätt att utöva yrket utan några begränsningar. Kommissionen har anfört att detta kan uppfattas som ett krav som går utöver vad som får krävas av sökanden enligt artikel 50.1 i direktivet och dess bilaga VII.
Socialstyrelsen har med anledning av kommissionens påpekande sett över informationen på sin hemsida och tydliggjort för sökanden att det inte längre finns något krav på sökanden att bifoga ett intyg om nuvarande yrkesbehörighet. Socialstyrelsen kommer fortsättningsvis att vända sig till berörd behörig myndighet i ursprungslandet för att få sådan information.
Regeringens bedömning är att det genom denna förändring inte längre kan ifrågasättas om Socialstyrelsens hantering uppfyller direktivets bestämmelser om vilka handlingar behörig myndighet får begära in.
Tjänstedirektivet
Förslaget måste även vara förenligt med annan sekundärrätt på området, t.ex. det s.k. tjänstedirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre mark- naden5. Eftersom det i detta fall handlar om att reglera personer som har reglerade vårdyrken och snarast kan påverka deras tillhandahållande av hälsotjänster bör dock förslagen falla under det s.k. hälso- och sjukvårds- undantaget i artikel 2.2 f i tjänstedirektivet. Undantagen för hälso- och sjukvård omfattar nämligen sådana tjänster inom hälso- och sjukvård och läkemedelstjänster som utförs av yrkesverksamma inom hälso- och sjuk- vården för att bedöma, bibehålla eller återställa patienters hälsotillstånd, där dessa verksamheter är förbehållna ett reglerat vårdyrke i den medlemsstat där tjänsterna tillhandahålls. Med reglerat vårdyrke avses i svensk rätt ett yrke som kräver legitimation. Specialist i allmänmedicin faller in under den kategorin. Till detta kommer att artikel 3 i direktivet anger förhållandet till andra bestämmelser i gemenskapsrätten. Om bestämmelserna i detta direktiv strider mot en bestämmelse i en annan gemenskapsrättsakt som reglerar specifika frågor rörande tillträde till och utövande av en tjänsteverksamhet inom särskilda områden eller för särskilda yrken, ska bestämmelsen i den andra gemenskapsrättsakten ges företräde och tillämpas på dessa särskilda områden eller yrken. Detta inbegriper direktiv 2005/36/EG. Någon uttalad konflikt mellan de båda direktiven har inte identifierats här. Tjänstedirektivet bör dock i vart fall inte bli tillämpligt då förslagen faller under hälso- och sjukvårdsundan- taget.
5 EUT L 376, 27.12.2006 s 36, Celex 32006L0123.
24
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt |
Prop. 2011/12:108 |
Förslagen måste även utöver sekundärrätt vara förenliga med övriga |
|
relevanta bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt |
|
|
|
Förslagen syftar till att ta bort hinder för den fria rörligheten av |
|
personer. Därmed borde det inte komma i konflikt med |
|
bestämmelser om fri rörlighet av personer. |
|
Kommissionen har vidare endast ifrågasatt den svenska regleringen |
|
utifrån direktiv 2005/36/EG. Förslagen i denna proposition är i enlighet |
|
med kommissionens önskemål. Någon närmare motivering av förslagens |
|
förenlighet med |
|
Viktigt att poängtera är att förslaget innebär högre krav på den som vill |
|
vidareutbilda sig inom allmänmedicin i Sverige i förhållande till t.ex. den |
|
som vill bli allmänläkare i t.ex. Storbritannien. Det diskriminerings- |
|
förbud som finns i artikel 18.1 i |
|
medborgarskap. Eftersom kravet på en femårig utbildning i allmän- |
|
medicin i Sverige gäller såväl för svenska som utländska medborgare |
|
som vill utbilda sig i Sverige kan emellertid någon diskriminering enligt |
|
artikel 18 inte anses föreligga. För detta talar även att direktivet endast |
|
föreskriver en miniminivå på tre år för allmänläkare utöver grund- |
|
utbildning. Direktivet har sin rättsliga grund i fördraget och bör därför |
|
rimligen falla inom fördragets ramar. |
|
7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Förslaget till lag om ändring i patientsäkerhets- lagen (2010:659) och förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska träda i kraft den 1 juli 2012.
En övergångsbestämmelse till lagen om ändring i offentlighets- och sekretesslagen ska införas för ärenden om bevis om kompetens som Europaläkare, där ansökan har kommit in före den 1 juli 2012. För dessa ärenden ska sekretess gälla.
Promemorians förslag: överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslogs övergångsbestämmelser i förslaget till patient- säkerhetslagen (2010:659) med innebörden att ansökningar om bevis om kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) som kommit in före den 1 juli 2012 skulle prövas av Socialstyrelsen enligt äldre bestämmelser och att dessa bevis även skulle gälla efter 1 juli 2012.
Remissinstanserna: Socialstyrelsen har gjort en tolkning av förslaget om övergångsbestämmelse till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), men i övrigt har remissinstanserna inte kommenterat för- slagen särskilt.
Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att lagändringarna träder i kraft senast den 1 juli 2012. Skälet till detta är att det bedöms nödvändigt med en snabb förändring för att undvika en stämning vid EU- domstolen.
25
Enligt förslaget till ändring i patientsäkerhetslagen, se avsnitt 6.1. ska Prop. 2011/12:108 Socialstyrelsen inte längre pröva ansökningar om bevis om kompetens
som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) efter den 1 juli 2012. När författningsändringarna har trätt i kraft kommer regeringen att till kommissionen anmäla en ny svensk titel för allmänpraktiserande läkare, specialist i allmänmedicin. Bevis om kompetens som allmän- praktiserande läkare (Europaläkare) kommer att strykas ur förteckningen över benämningar på utbildningar för allmänpraktik i bilaga 5.1.4 till direktivet. Detta innebär att Europaläkarkompetensbeviset därefter inte kan användas för att styrka den behörighet som krävs enligt direktivet. Något behov av övergångsbestämmelser av de slag som föreslogs i promemorian behövs därför inte.
Enligt förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen, se avsnitt 6.2, ska hänvisningen i 25 kap. 8 a § offentlighets- och sekre- tesslagen till ärenden om bevis om kompetens som Europaläkare utgå från och med den 1 juli 2012. För redan avgjorda ärenden och ärenden som kommer in till Socialstyrelsen före den tidpunkten föreligger dock alltjämt ett behov av sekretesskydd. En övergångsbestämmelse med denna innebörd bör därför införas.
Regeringen har för avsikt att göra följdändringar i patientsäkerhets- förordningen (2010:1369) samt i andra författningar där det bedöms vara nödvändigt.
Socialstyrelsen har uppgett att myndigheten kommer att anpassa sina föreskrifter (SOSFS 2007:23) om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården till de lagändringar regeringen föreslår i denna proposition, och att också de ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2012.
8 Konsekvenser
Regeringens bedömning: Förslagen innebär att det svenska regel- verket för behörighet inom allmänpraktik anpassas till
Förslagen bedöms få försumbara ekonomiska konsekvenser för statsbudgeten. Kostnaderna ryms inom ramen för Socialstyrelsens befintliga anslag.
Förslagen bedöms få begränsade effekter för företag.
Promemorians bedömning: överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig om konse-
kvenserna delar regeringens bedömningar och betonar vikten av att Socialstyrelsen informerar om förändringarna samt att arbetsgivare noggrant kontrollerar utbildningstid och bakgrund hos de allmänläkare de anställer.
Skälen för regeringens bedömning:
26
Anpassning av det svenska regelverket till |
Prop. 2011/12:108 |
I propositionen föreslås att bestämmelsen om Europaläkarkompetens |
|
samt möjligheten att ansöka om kompetens som allmänpraktiserande |
|
läkare (Europaläkare) ska avskaffas. När de nya bestämmelserna träder i |
|
kraft kommer den enda behörighet som är möjlig att få som läkare i |
|
allmänpraktik att vara specialist i allmänmedicin. De läkare från andra |
|
|
|
bli godkända som specialister i allmänmedicin efter ansökan. Detta inne- |
|
bär inte att någon förnyad prövning ska ske. Ansökningsförfarandet för |
|
dessa läkare är till för att identifiera vilka som ska automtiskt erkännas |
|
som specialist i allmänmedicin. Läkare med tjänstgöring i Sverige kan |
|
inte bli godkända som specialister i allmänmedicin utan att ha genomfört |
|
den svenska specialistutbildningen, eftersom Sverige har valt att behålla |
|
den svenska specialistutbildningen i allmänmedicin. För läkare som |
|
uppfyller kraven i direktivet med tre års tjänstgöring och som ännu inte |
|
har fått sitt specialistkompetensbevis i allmänmedicin, kan Social- |
|
styrelsen utfärda intyg som visar att läkaren har den behörighet som |
|
krävs för att arbeta inom EES. Det kan således inte bli fråga om ett |
|
automatiskt godkännande för dessa läkare utan de kommer att bli |
|
prövade enligt den generella ordningen. |
|
Huvudsyftet med ändringarna är att anpassa det svenska regelverket för |
|
behörighet inom allmänpraktik till |
|
ett överträdelseärende mot Sverige på grund av den anser att svensk för- |
|
fattning strider mot yrkeskvalifikationsdirektivets bestämmelser om |
|
behörighet inom allmänpraktik. Om den svenska regleringen inte ändras, |
|
kommer kommissionen att lämna in en stämning i ärendet till |
|
stolen. Bedömningen är att med den nuvarande nationella regleringen |
|
finns en klar risk för en fällande dom. Vid en fällande dom finns det även |
|
en risk för att Sverige åläggs höga böter. |
|
Regeringens bedömning är att genom de föreslagna ändringarna upp- |
|
fyller den svenska regleringen på området behörighet för läkare inom |
|
allmänpraktik direktivets krav. |
|
Patientsäkerhetsrisker |
|
Socialstyrelsen har gjort bedömningen att de ändringar som föreslås i |
|
propositionen inte ska kunna innebära några patientsäkerhetsrisker. |
|
Också en majoritet av remissinstanserna, bl.a. Sveriges läkarförbund, |
|
Svenska Läkaresällskapet och Stockholms läns landsting, lyfter fram att |
|
förslagen inte behöver innebära några sådana risker, men att det förut- |
|
sätter att arbetsgivarna noggrant kontrollerar utbildningstid och kom- |
|
petens hos de läkare de vill anställa inom allmänpraktik. Ansvaret för att |
|
göra en sådan kontroll finns i och för sig redan i dag. I praktiken har det |
|
dock i många fall varit tillräckligt för att få anställning att ha ett |
|
specialistkompetensbevis i allmänmedicin utfärdat av Socialstyrelsen. |
|
Det finns flera specialiteter i direktivet för vilka det anges en minimi- |
|
utbildningstid på tre år med utbildningstid som är olika lång i medlems- |
|
staterna. Ett exempel är specialist i ögonsjukdomar som enligt direktivet |
|
har en angiven minimiutbildningstid på tre år. I Sverige krävs fem års |
|
handledd specialisttjänstgöring för specialistkompetens i ögonsjukdomar. |
27 |
Socialstyrelsen handlägger ansökningar om behörighet i dessa ärenden Prop. 2011/12:108 redan i dag. Varken Socialstyrelsen eller landstingen som arbetsgivare
har uppgett att denna situation orsakat svårigheter eller patientsäkerhets- risker. De har dock framhållit att det är viktigt att det finns tydlig information från Socialstyrelsen om vad som gäller för behörigheten inom allmänpraktik. Det är också viktigt att de som ansvarar för rekry- tering av läkare inom dessa specialiteter är medvetna om att det kan finnas skillnader i utbildningstid, trots samma benämning på titeln.
Länder som redan infört liknande regleringar, t.ex. Danmark och |
|
Tyskland, har inte heller kunnat påvisa några patientsäkerhetsrisker till |
|
följd av denna reglering. |
|
Regeringen anser i likhet med remissinstanserna att en förutsättning för |
|
att det inte ska uppstå några patientsäkerhetsrisker är att arbetsgivarna |
|
noggrant kontrollerar utbildningstid och erfarenhet hos dem man vill |
|
anställa och prövar uppgifterna mot den kompetens det finns ett behov |
|
av. De krav som ställs får inte vara diskriminerande. Socialstyrelsen har |
|
uppgett att de kommer att informera om förändringarna. Sammanfatt- |
|
ningsvis är regeringens bedömning att förslagen inte medför några risker |
|
från patientsäkerhetssynpunkt. |
|
Statsfinansiella konsekvenser |
|
För Socialstyrelsens del medför förslagen enligt regeringens bedömning |
|
inte annat än marginellt ökade kostnader. De kostnader som kan uppstå |
|
hos Socialstyrelsen ryms inom ramen för befintliga anslag. Några konse- |
|
kvenser för statsbudgeten bedöms därför inte föreligga. |
|
Konsekvenser för Socialstyrelsen |
|
Socialstyrelsen är den myndighet som främst berörs av de nya förslagen. |
|
Som behörig myndighet för hälso- och sjukvårdsyrken enligt direktivet |
|
och enligt svensk författning, är det Socialstyrelsen som handlägger och |
|
beslutar i dessa ärenden. Bedömningen är att förslagen inte kommer |
|
medföra att Socialstyrelsen kommer att få någon ökning av antalet |
|
ärenden, annat än möjligen mycket tillfällig och då inte av någon större |
|
omfattning. Handläggningen av de ärenden som i dag finns hos myndig- |
|
heten när de nya bestämmelserna träder i kraft, bedöms dessutom bli |
|
förenklad. Förklaringen till det är att flera av de som i dag måste |
|
komplettera sin utbildning för att få specialistkompetens, efter ansökan |
|
kommer att kunna erkännas som specialister i allmänmedicin utan |
|
ytterligare kompletteringar. |
|
Socialstyrelsen bedöms kunna behandla ansökningar från personer |
|
utbildade i annat land än Sverige om kompetens som allmän- |
|
praktiserande läkare (Europaläkare), som inkommer efter den 1 juli 2012, |
|
som en ansökan om specialistkompetens i allmänmedicin. |
|
En nödvändig åtgärd som behöver vidtas är att Socialstyrelsen |
|
informerar på sin hemsida om de nya bestämmelserna och om vilken |
|
betydelse de får för enskilda som vill ansöka om behörighet som |
|
allmänpraktiserande läkare i Sverige och för arbetsgivare som anställer |
|
läkare inom allmänmedicin. Det är viktigt att Socialstyrelsen också |
28 |
|
informerar om att en allmänpraktiserande läkare med utbildning från Prop. 2011/12:108 annan
bevis om kompetens som Europaläkare har möjlighet att ansöka om specialistkompetensbevis hos Socialstyrelsen efter den 1 juli 2012.
Socialstyrelsen har uppgett att myndigheten kommer att se över berörda föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården, så att ändringarna kan träda ikraft den 1 juli 2012.
Eftersom bestämmelserna måste träda i kraft snabbt för att undvika en domstolsprocess, är det viktigt att samtliga som berörs av förslagen planerar för vilka åtgärder de måste vidta.
Konsekvenser för företag
Regeringen bedömer att förslagen inte medför någon ökad administrativ börda för mindre företag.
Övriga konsekvenser
Förslagen bedöms inte heller ha några miljö- eller jämställdhetsmässiga konsekvenser.
9 Författningskommentar
9.1Förslaget till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)
4 kap. 10 §
Ändringarna innebär att möjligheten att ansöka om bevis om kompetens som Europaläkare hos Socialstyrelsen upphör från och med den 1 juli 2012. Ansökningar om legitimation, särskilt förordnande att utöva yrke och bevis om specialistkompetens ska dock även fortsättningsvis prövas av Socialstyrelsen enligt bestämmelsen.
Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.
9.2 Förslaget till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
25 kap. 8 a § |
|
Enligt förslaget ska referensen till kompetens som Europaläkare strykas i |
|
25 kap. 8 a § i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). |
|
Ändringen är en följd av att Socialstyrelsen inte efter den 1 juli 2012 |
|
kommer att handlägga ärenden om bevis om kompetens som Europa- |
|
läkare. Något behov av sekretessreglering för uppgifter i sådana ärenden |
|
föreligger därmed inte. |
29 |
|
Ändringar av redaktionell karaktär har även gjorts i paragrafen. |
Prop. 2011/12:108 |
Förslagen behandlas i avsnitt 6.2. |
|
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Den första punkten anger att denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. Enligt andra punkten gäller dock sekretessen enligt 25 kap. 8 a § i
ärenden om bevis om kompetens som Europaläkare som har kommit in före den 1 juli 2012.
Förslaget behandlas i avsnitt 7.
30
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/22 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2005/36/EG av den 7 september 2005
om erkännande av yrkeskvalifikationer
(text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 40, artikel 47.1, artikel 47.2 första och tredje meningarna samt artikel 55,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (2),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
(1)Enligt artikel 3.1 c i fördraget är ett av gemenskapens mål att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna. För medlemssta- ternas medborgare innebär detta bland annat rätten att utöva ett yrke, som egenföretagare eller som anställd, i en annan medlemsstat än den där de har skaffat sig sina yrkeskvalifikationer. I artikel 47.1 i fördraget föreskrivs dessutom att direktiv skall utfärdas som syftar till ömse- sidigt erkännande av
(2)Efter Europeiska rådets möte i Lissabon den
(1) EGT C 181 E, 30.7.2002, s. 183. (2) EUT C 61, 14.3.2003, s. 67.
(3) Europaparlamentets yttrande av den 11 februari 2004 (EUT C 97 E, 22.4.2004, s. 230), rådets gemensamma ståndpunkt av den 21 december 2004 (EUT C 58 E, 8.3.2005, s. 1) och Europaparla- mentets ståndpunkt av den 11 maj 2005 (ännu ej offentliggjord i EUT). Rådets beslut av den 6 juni 2005.
(3)Den garanti som detta direktiv ger personer som har erhållit sina yrkeskvalifikationer i en medlemsstat att få tillträde till samma yrke och utöva det i en annan medlemsstat med samma rättigheter som dess medbor- gare utesluter inte att den som invandrat och utövar yrket bör uppfylla de
(4)För att underlätta friheten att tillhandahålla tjänster bör särskilda regler föreskrivas för att utvidga möjligheten att utöva yrkesverksamhet under hemlandets yrkestitel. För informationssamhällets tjänster som ges på distans gäller
även bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (4).
(5)Mot bakgrund av de olika system som inrättats för å ena sidan temporärt och tillfälligt tillhandahållande av gräns- överskridande tjänster och å andra sidan etablering bör kriterierna för att skilja mellan dessa två begrepp förtyd- ligas, för det fall att den som tillhandahåller en tjänst flyttar till den mottagande medlemsstatens territorium.
(6)Det är nödvändigt att garantera att tillhandahållande av tjänster säkras under noggrant iakttagande av skydd för folkhälsa och säkerhet samt konsumentskydd. Särskilda bestämmelser bör därför införas för reglerade yrken som har konsekvenser för folkhälsa eller säkerhet, och som tillfälligt eller temporärt tillhandahåller gränsöverskri- dande tjänster.
(7)De mottagande medlemsstaterna får vid behov och i enlighet med gemenskapslagstiftningen föreskriva krav på underrättelse. Dessa krav bör inte leda till en opro- portionerlig börda för tjänsteleverantörer och hindra utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster eller göra det mindre attraktivt. Behovet av sådana krav bör ses över regelbundet mot bakgrund av de framsteg som görs med att upprätta en gemenskapsram för administrativt samarbete mellan medlemsstaterna.
(4) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.
31
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/23 |
|
|
|
|
(8)Tjänsteleverantören bör omfattas av de disciplinåtgärder som tillämpas i den mottagande medlemsstaten och som har direkt och specifik koppling till yrkeskvalifikatio- nerna, t.ex. definition av yrket, den verksamhet som ett yrke omfattar eller som är reserverad för detta yrke, användningen av titlar och allvarlig försummelse i yrkesutövningen som har ett direkt och specifikt samband med konsumentskydd och konsumentsäkerhet.
(9)Medan man för etableringsfriheten bibehåller gällande principer och garantier som ligger till grund för de olika systemen för erkännande bör emellertid reglerna i dessa förbättras mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts. Dessutom har berörda direktiv ändrats vid flera tillfällen och bestämmelserna i dem bör omarbetas och förenklas genom att de tillämpliga principerna görs mer enhetliga. Följaktligen måste följande rättsakter ersättas och samlas i en enda text: rådets direktiv 89/48/EEG (1) och 92/51/EEG (2) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/42/EG (3) om införande av en ordning för erkännande av kvalifikationer och rådets direktiv 77/452/EEG (4), 77/453/EEG (5), 78/686/EEG (6), 78/687/EEG (7), 78/1026/EEG (8), 78/1027/EEG (9), 80/154/EEG (10), 80/155/EEG (11), 85/384/EEG (12), 85/432/EEG (13), 85/433/EEG (14) och 93/16/EEG (15) om yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare.
(10)Detta direktiv hindrar inte medlemsstaterna från att, i enlighet med den egna lagstiftningen, erkänna yrkes- kvalifikationer som medborgare från tredjeland har erhållit utanför Europeiska unionens territorium. Varje
(1) EGT L 19, 24.1.1989, s. 16. Direktivet ändrat genom Europaparla- mentets och rådets direktiv 2001/19/EG (EGT L 206, 31.7.2001, s. 1).
(2) EGT L 209, 24.7.1992, s. 25. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2004/108/EG (EUT L 32, 5.2.2004, s. 15).
(3) EGT L 201, 31.7.1999, s. 77.
(4) EGT L 176, 15.7.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(5) EGT L 176, 15.7.1977, s. 8. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/19/EG.
(6) EGT L 233, 24.8.1978, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(7) EGT L 233, 24.8.1978, s. 10. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(8) EGT L 362, 23.12.1978, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/19/EG.
(9) EGT L 362, 23.12.1978, s. 7. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/19/EG.
(10) EGT L 33, 11.2.1980, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(11) EGT L 33, 11.2.1980, s. 8. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/19/EG.
(12) EGT L 223, 21.8.1985, s. 15. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(13) EGT L 253, 24.9.1985, s. 34. Direktivet ändrat genom direktiv 2001/19/EG.
(14) EGT L 253, 24.9.1985, s. 37. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(15) EGT L 165, 7.7.1993, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
erkännande bör under alla omständigheter göras med beaktande av de minimivillkor för utbildningen som gäller för vissa yrken.
(11)För de yrken som omfattas av den generella ordningen för erkännande av kvalifikationer, nedan kallad ”den generella ordningen”, bör medlemsstaterna behålla rätten att fastställa en lägsta kvalifikationsnivå i syfte att garan- tera kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls inom deras respektive territorium. Enligt artiklarna 10, 39 och 43 i fördraget bör de dock inte ålägga en medborgare från en medlemsstat att skaffa sig kvalifikationer som de vanligen fastställer genom att endast hänvisa till de examensbevis som utfärdas inom deras eget utbildnings- system, när den berörda personen redan har skaffat sig alla eller en del av dessa kvalifikationer i en annan medlemsstat. Det bör följaktligen föreskrivas att varje mottagande medlemsstat i vilken ett yrke är reglerat är skyldig att ta hänsyn till de kvalifikationer som har förvärvats i en annan medlemsstat och att bedöma om dessa motsvarar de kvalifikationer den kräver. Detta allmänna system för erkännande hindrar emellertid inte att en medlemsstat ålägger en person som där utövar ett yrke särskilda krav på grund av att landet tillämpar yrkesbestämmelser som motiveras av allmänintresset. Sådana bestämmelser kan bland annat avse yrkets orga- nisering, yrkesnormer, inklusive yrkesetiska regler, tillsyn och ansvar. Syftet med detta direktiv är inte att inkräkta på medlemsstaternas berättigade intresse att hindra att vissa medborgare försöker kringgå den nationella lagstiftning som gäller för olika yrken.
(12)Detta direktiv avser medlemsstaters erkännande av yrkeskvalifikationer som förvärvats i andra medlems- stater. Direktivet omfattar dock inte medlemsstaters erkännande av beslut om erkännande i enlighet med detta direktiv som tagits av andra medlemsstater. En person vars yrkeskvalifikationer erkänts i enlighet med detta direktiv kan följaktligen inte utnyttja detta erkän- nande för att i sitt ursprungsland åtnjuta andra rättig- heter än de som följer av de yrkeskvalifikationer som erhållits i denna medlemsstat, såvida personen i fråga inte kan styrka att han/hon har förvärvat ytterligare yrkeskvalifikationer i den mottagande medlemsstaten.
(13)För att fastställa systemet för erkännande inom den gene- rella ordningen är det nödvändigt att indela de olika nationella utbildnings- och yrkesutbildningssystemen i olika nivåer. Dessa nivåer, som enbart upprättas för att den generella ordningen skall fungera, påverkar inte alls de nationella strukturerna för utbildning och yrkesutbild- ning eller medlemsstaternas befogenheter på detta område.
32
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/24 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
(14)Den ordning för erkännande som upprättas genom direktiven 89/48/EEG och 92/51/EEG ändras inte. Den som innehar ett examensbevis för postgymnasial yrkes- utbildning på minst ett år bör således ges tillträde till ett reglerat yrke i en medlemsstat där tillträdet är betingat av att sökanden innehar ett examensbevis för fyraårig universitets- eller högskoleutbildning, oavsett nivån på det examensbevis som krävs i den mottagande medlems- staten. Omvänt gäller att om tillträdet till ett reglerat yrke är beroende av avslutad universitets- eller högskole- utbildning på mer än fyra år bör detta tillträde beviljas enbart för den som innehar ett examensbevis för univer- sitets- eller högskoleutbildning på minst tre år.
(15)I avsaknad av harmonisering av minimikraven i fråga om utbildning för tillträde till de yrken som regleras genom den generella ordningen bör de mottagande medlemsstaterna kunna införa en kompensationsåtgärd. Denna åtgärd bör vara proportionerlig och särskilt ta hänsyn till sökandens yrkeserfarenhet. Erfarenheten visar att ett krav på lämplighetsprov eller anpassningsperiod, varvid invandraren själv får välja, ger tillräckliga garan- tier i fråga om sökandens kvalifikationsnivå, vilket innebär att varje undantag från denna rätt i varje enskilt fall bör vara motiverat av tvingande hänsyn till allmänin- tresset.
(16)För att gynna den fria rörligheten för yrkesutövare och samtidigt säkerställa tillräcklig kvalifikationsnivå bör yrkessammanslutningar och yrkesorganisationer eller medlemsstater ha möjlighet att föreslå gemensamma europeiska plattformar. Det finns anledning att, på vissa villkor och med beaktande av medlemsstaternas behö- righet, besluta vilka kvalifikationer som erfordras för utövande av ett yrke på deras respektive territorium och innehållet i och organisationen av utbildnings- och yrke- sutbildningssystem samt med beaktande av gemenskaps- rätten, i synnerhet gemenskapens konkurrensrätt, ta hänsyn till sådana initiativ i detta direktiv och härvid främja att erkännanden under den generella ordningen sker med mer automatik. De yrkessammanslutningar som kan lägga fram gemensamma plattformar bör vara representativa på nationell och europeisk nivå. En gemensam plattform är en samling kriterier som gör det möjligt att kompensera för största möjliga antal av de väsentliga skillnader som har konstaterats i utbildnings- kraven i minst två tredjedelar av medlemsstaterna inklu- sive samtliga medlemsstater som reglerar yrket. Kriteri- erna kan till exempel omfatta krav på kompletterande utbildning, en handledd anpassningsperiod, lämplighets- prov eller viss föreskriven lägsta nivå av praktik i yrket, eller kombinationer av dessa.
(17)För att beakta alla situationer för vilka det fortfarande inte finns någon bestämmelse om erkännande av yrkeskvalifikationer, bör den generella ordningen
utsträckas till att omfatta de fall som inte täcks av något särskilt system, både när yrket inte omfattas av något av dessa system och när sökanden, trots att yrket omfattas av ett särskilt system, av särskilda och exceptionella skäl inte uppfyller kraven för att omfattas av detta.
(18)Reglerna för att bevilja tillträde till ett antal
(19)Den fria rörligheten och det ömsesidiga erkännandet av bevis på formella kvalifikationer som läkare, sjukskö- terska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tand- läkare, veterinär, barnmorska, farmaceut och arkitekt bör bygga på den grundläggande principen om automatiskt erkännande av bevis på formella kvalifikationer på grundval av en samordning av minimikraven för utbild- ningarna. För att få arbeta i medlemsländerna som läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska och farma- ceut bör det dessutom krävas bevis på vissa formella kvalifikationer som garanterar att den berörda personen har fullgjort en utbildning som uppfyller de fastställda minimikraven. Detta system bör kompletteras med en rad förvärvade rättigheter som de behöriga yrkes- utövarna åtnjuter på vissa villkor.
(20)För att beakta de särdrag som kännetecknar läkarnas och tandläkarnas utbildningssystem och gemenskapens regel- verk för ömsesidigt erkännande på detta område är det för alla specialistkompetenser som är erkända vid detta direktivs ikraftträdande motiverat att bibehålla principen om automatiskt erkännande av de specialistkompetenser för läkare och tandläkare som är gemensamma för minst två medlemsstater. För att förenkla systemet bör dock principen om automatiskt erkännande, efter detta direktivs ikraftträdande, begränsas till de nya specialist- kompetenser för läkare som är gemensamma för åtmin- stone två femtedelar av medlemsstaterna. Vidare inverkar detta direktiv inte på medlemsstaternas möjlighet att sinsemellan komma överens om ett automatiskt erkän- nande, enligt sina egna bestämmelser, för vissa specialist- kompetenser för läkare och tandläkare som är gemen- samma för dem och som inte omfattas av något automa- tiskt erkännande enligt detta direktiv.
(21)Automatiskt erkännande av bevis på formella kvalifika- tioner som läkare med grundutbildning bör inte inverka på medlemsstaternas behörighet att avgöra huruvida detta bevis på formella kvalifikationer ger rätt till yrkes- utövning eller inte.
33
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/25 |
|
|
|
|
(22)Alla medlemsstaterna bör behandla tandläkaryrket som ett särskilt yrke skilt från läkaryrket, oavsett eventuell specialisering i
(23)Det har inte framstått som önskvärt att föreskriva en utbildningsväg för barnmorskor som är enhetlig för alla medlemsstaterna. De bör tvärtom ges största möjliga frihet att organisera sin egen utbildning.
(24)För enkelhetens skull bör beteckningen ”farmaceut” användas för att därmed avgränsa tillämpningsområdet för bestämmelserna om automatiskt erkännande av bevis på formella kvalifikationer, utan att det påverkar de specifika nationella bestämmelser som reglerar dessa verksamheter.
(25)Personer som innehar bevis på formella kvalifikationer i farmaci är specialister på läkemedelsprodukter och bör i princip ha rätt till ett minimum av verksamhet på detta område i alla medlemsstater. Att ett sådant minsta verk- samhetsområde fastställs i detta direktiv bör varken inne- bära någon begränsning av de former av verksamhet som farmaceuter har tillgång till i medlemsstaterna, bland annat när det gäller biomedicinska analyser, eller att dessa yrkesutövare beviljas monopol, eftersom detta fortfarande tillhör medlemsstaternas behörighetsområde. Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte medlems- staternas möjlighet att kräva ytterligare utbildning som villkor för tillträde till de former av verksamhet som inte ingår i det minsta samordnade verksamhetsområdet. En mottagande medlemsstat bör därför kunna kräva att de medborgare som innehar något av de bevis på formella kvalifikationer som enligt detta direktiv erkänns automa- tiskt uppfyller dessa villkor.
(26)Detta direktiv avser inte samordning av samtliga villkor för att få tillträde till och utöva farmaceutisk verksamhet. Särskilt bör den geografiska fördelningen av apotek och frågan om monopol på utlämning av läkemedel förbli medlemsstaternas ensak. Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas lagar och andra författningar som förbjuder eller uppställer vissa villkor för företagens utövande av viss farmaceutisk verksamhet.
(27)Arkitektur, byggnaders kvalitet, det sätt på vilket dessa smälter in i omgivningen, respekt för naturliga landskap och stadsmiljön samt det kollektiva och individuella kulturarvet är angelägenheter av allmänt intresse. Därför bör det ömsesidiga erkännandet av kvalifikationer grundas på kvalitativa och kvantitativa kriterier, som garanterar att innehavarna av erkända bevis på formella kvalifikationer kan förstå och ge praktiska uttryck åt enskilda personers, samhällsgruppers och myndigheters behov i fråga om fysisk planering, utformning, projek- tering och uppförande av byggnader, bevarande och till- varatagande av det arkitektoniska arvet och bevarande av jämvikt i naturen.
(28)De nationella bestämmelserna på arkitekturområdet och om tillträde till och utövande av yrkesverksamhet som arkitekt har mycket varierad räckvidd. I de flesta medlemsstater utövas verksamheten på arkitekturom- rådet rättsligt eller i praktiken av personer som har titeln arkitekt, antingen enbart eller tillsammans med en annan titel. Dessa personer har inte monopol på att utöva denna verksamhet, utom när det föreskrivs i lag. Denna verksamhet eller en del av den kan också utövas av andra yrkeskategorier, särskilt av ingenjörer som fått särskild utbildning i byggande eller byggnadskonst. För enkelhetens skull bör begreppet ”arkitekt” användas för att därmed avgränsa tillämpningsområdet för bestämmel- serna om automatiskt erkännande av kvalifikationer på arkitekturområdet, utan att det påverkar de specifika nationella bestämmelser som reglerar dessa verksam- heter.
(29)Om en nationell och europeisk yrkesorganisation eller yrkessammanslutning för ett reglerat yrke inkommer med en rimlig begäran om särskilda bestämmelser om erkännande av kvalifikationer på grundval av en samord- ning av minimikraven för utbildningarna, bör kommis- sionen avgöra om det är lämpligt att lägga fram ett förslag om ändring av detta direktiv.
(30)För att säkerställa att ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer blir effektiv bör enhetliga formföre- skrifter och handläggningsregler fastställas för genomfö- randet samt vissa närmare bestämmelser för utövandet av yrket.
(31)Eftersom genomförandet av detta direktiv och uppfyl- landet av de skyldigheter det medför underlättas av att medlemsstaterna samarbetar sinsemellan och med kommissionen, bör närmare bestämmelser fastställas för ett sådant samarbete.
34
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/26 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
(32)Genom att på europeisk nivå införa yrkeskort utfärdade av yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer kan man underlätta yrkesutövarnas rörlighet, särskilt genom att öka takten i utbytet av information mellan den mottagande medlemsstaten och ursprungsmedlems- staten. Med hjälp av detta yrkeskort bör man kunna följa karriären för en yrkesutövare som etablerar sig i olika medlemsstater. Sådana yrkeskort skulle kunna innehålla uppgifter om yrkesutövarens yrkeskvalifikationer (studier vid universitet eller andra läroanstalter, examensbevis, yrkeserfarenhet), dennes lagenliga etablering, påföljder som denne har ådragit sig i samband med yrkesutö- vandet samt uppgifter om behörig myndighet. Uppgif- terna bör vara helt förenliga med bestämmelserna om uppgiftsskydd.
(33)Upprättandet av ett nätverk av kontaktpunkter med uppgift att lämna information och bistånd till medlems- staternas medborgare kommer att göra det möjligt att säkerställa att systemet med erkännande är klart och tydligt. Dessa kontaktpunkter skall ge varje medborgare som så begär och kommissionen all information och alla adresser som behövs för erkännandeförfarandet. Att varje medlemsstat utser en enda kontaktpunkt inom detta nätverk påverkar inte organisationen av befogen- heter på nationell nivå. I synnerhet utgör det inget hinder för att på nationell nivå utse flera kontor, eftersom den kontaktpunkt som utses inom nämnda nätverk ansvarar för att samordna med övriga kontor och för att vid behov informera medborgaren om närmare uppgifter om det relevanta behöriga kontoret.
(34)Administrationen av de olika system för erkännande som har införts genom sektorsdirektiven och den gene- rella ordningen har visat sig vara tung och komplicerad. Administrationen och uppdateringen av detta direktiv för att beakta vetenskapliga och tekniska framsteg bör därför förenklas, särskilt när minimikraven för utbild- ningarna samordnas för att uppnå automatiskt erkän- nande av kvalifikationerna. En enda kommitté för erkän- nande av yrkeskvalifikationer bör inrättas för detta ändamål och det bör finnas garantier för lämplig medverkan av yrkesorganisationerna, även på
(35)De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).
(36)Genom att medlemsstaterna utarbetar en periodisk rapport med statistiska uppgifter om genomförandet av
(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
detta direktiv, blir det möjligt att bedöma effekten av ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer.
(37)Det bör finnas ett lämpligt förfarande för att anta tillfäl- liga åtgärder, om tillämpningen av en bestämmelse i detta direktiv skulle innebära större svårigheter i en medlemsstat.
(38)Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte medlems- staternas rätt att själva utforma sina nationella system för social trygghet och att bestämma vilken verksamhet som måste utövas inom ramen för detta system.
(39)Livslångt lärande har blivit särskilt viktigt för ett stort antal yrken i och med de snabba tekniska och vetenskap- liga framstegen. I detta sammanhang ankommer det på medlemsstaterna att se till att yrkesutövarna genom lämplig fortbildning håller sig underrättade om de tekniska och vetenskapliga framstegen.
(40)Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att rationali- sera, förenkla och förbättra reglerna om erkännande av yrkeskvalifikationer, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(41)Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av artikel 39.4 och artikel 45 i fördraget, som bland annat rör notarius publicus.
(42)I fråga om etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster åsidosätter detta direktiv inte andra särskilda rättsliga bestämmelser för erkännandet av yrkeskvalifika- tioner, till exempel gällande bestämmelser för transport- området, försäkringsförmedlare och lagstadgade revi- sorer. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster (2) eller Europaparla- mentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls (3). Erkännande av juristers yrkeskvalifikationer i syfte att omedelbart utöva yrket under yrkestiteln i den mottagande medlemsstaten omfattas av det här direktivet.
(2) EUT L 78, 26.3.1977, s. 17. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(3) EUT L 77, 14.3.1998, s. 36. Direktivet ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
35
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/27 |
|
|
|
|
(43)I den mån de är reglerade omfattar detta direktiv även fria yrken, som enligt detta direktiv utövas av var och en som på grund av särskilda yrkeskvalifikationer person- ligen, under eget ansvar och yrkesmässigt självständigt utför intellektuella tjänster i allmänhetens och uppdrags- givarens intresse. Yrkesutövningen är i medlemsstaterna vanligen, i överensstämmelse med fördraget, underkastad särskilda rättsliga förpliktelser i enlighet med den natio- nella lagstiftningen och de bestämmelser som inom lagstiftningens ramar fastställs under självständiga former av respektive representativ yrkesorganisation; genom dessa bestämmelser säkerställs och vidareutvecklas professionaliteten och kvaliteten och förtroendeförhål- landet mellan den som utför tjänsten och uppdragsgi- varen.
(44)Detta direktiv påverkar inte de åtgärder som är nödvän- diga för att garantera hög hälso- och konsumentskydds- nivå.
nande ske i överensstämmelse med de minimikrav på utbild- ning som anges i det kapitlet.
3. Om det för ett visst reglerat yrke finns andra särskilda regler för erkännande av yrkeskvalifikationer finns i ett separat instrument i gemenskapslagstiftningen, skall motsvarande bestämmelser i det här direktivet inte gälla.
Artikel 3
Definitioner
1. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
I detta direktiv fastställs de regler enligt vilka en medlemsstat som kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium (nedan kallad ”mottagande medlemsstat”) för tillträde till och utövandet av detta yrke skall erkänna sådana yrkeskvalifikationer som förvär- vats i en eller flera andra medlemsstater (nedan kallad ”ursprungsmedlemsstat”) och som ger innehavaren av dessa kvalifikationer rätt att där utöva yrket.
Artikel 2
Räckvidd
1.Detta direktiv skall gälla för alla de medborgare i en medlemsstat, inbegripet fria yrkesutövare, som vill utöva ett reglerat yrke, antingen som egen företagare eller anställd, i en annan medlemsstat än den där de har förvärvat sina yrkeskvali- fikationer.
2.Varje medlemsstat kan inom sitt territorium, enligt sin egen lagstiftning, tillåta medborgare från medlemsstaterna med yrkeskvalifikationer som inte erhållits i en medlemsstat att utöva ett reglerat yrke enligt artikel 3.1 a. För de yrken som omfattas av avdelning III kapitel III skall detta första erkän-
a)reglerat yrke: en eller flera former av yrkesverksamhet där det genom lagar och andra författningar direkt eller indirekt krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av verksamheten eller någon form av denna; i synnerhet skall användandet av en yrkestitel som genom bestämmelser i lagar och andra författningar enbart får användas av den som innehar en viss yrkeskvalifikation utgöra en form av utövande. När första meningen inte är tillämplig, skall ett sådant yrke som avses i punkt 2 betraktas som ett reglerat yrke.
b)yrkeskvalifikationer: kvalifikationer som intygas i ett bevis på formella kvalifikationer, ett kompetensbevis enligt artikel 11 a i och/eller yrkeserfarenhet.
c)bevis på formella kvalifikationer:
d)behörig myndighet: varje myndighet eller organ som medlemsstaterna bemyndigat att utfärda eller ta emot utbild- ningsbevis och andra handlingar eller upplysningar, samt att ta emot ansökningar och fatta de beslut som avses i detta direktiv.
e)reglerad utbildning: all utbildning som särskilt utformats för ett visst yrke och som omfattar en eller flera kurser som vid behov kompletteras genom yrkesutbildning, provtjänst- göring eller yrkesutövning.
Utformningen av och nivån på yrkesutbildningen, prov- tjänstgöringen eller yrkesutövningen skall fastställas i den berörda medlemsstatens lagar och andra författningar, eller övervakas eller godkännas av den för ändamålet utsedda myndigheten.
36
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/28 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
f)yrkeserfarenhet: det faktiska och lagliga utövandet av ifrågava- rande yrke i en medlemsstat.
g)anpassningsperiod: utövande av ett reglerat yrke i den motta- gande medlemsstaten under en behörig yrkesutövares ansvar, eventuellt åtföljt av kompletterande utbildning. Denna praktik skall bedömas. De detaljerade bestämmel- serna för anpassningsperioden och dess utvärdering samt status för en migrerande praktikant skall fastställas av den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten.
Den status som personen får i den mottagande medlems- staten, särskilt när det gäller rätt till vistelse samt skyldig- heter, sociala rättigheter och förmåner, ersättningar och arvoden, skall fastställas av de behöriga myndigheterna i nämnda medlemsstat i enlighet med tillämplig gemenskaps- lagstiftning.
h)lämplighetsprov: ett prov som endast gäller sökandens yrkes- kunnighet och som utarbetas av de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten i syfte att bedöma sökan- dens förmåga att utöva ett reglerat yrke i denna medlems- stat. För att bevilja genomförande av detta prov skall de behöriga myndigheterna upprätta en förteckning över de ämnen som, utifrån en jämförelse mellan den utbildning som krävs i medlemsstaten och den som sökanden har genomgått, inte omfattas av de examens- eller andra behö- righetsbevis som sökanden har.
Lämplighetsprovet skall utformas med beaktande av att sökanden är en behörig yrkesutövare i ursprungsmedlems- staten eller den medlemsstat han kommer ifrån. Det skall omfatta ämnen valda ur förteckningen och i vilka kunskap är väsentlig för att kunna utöva yrket i den mottagande medlemsstaten. Provet får också omfatta kännedom om de yrkesregler som gäller för ifrågavarande verksamhet i den mottagande medlemsstaten.
De närmare bestämmelserna för lämplighetsprovet och status i den mottagande medlemsstaten för den som vill förbereda sig för provet skall fastställas av de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat.
i)företagsledare: varje person som har varit verksam i ett företag inom ifrågavarande yrkesgren
i)som företagsledare eller chef för en filial, eller
2. Ett yrke som utövas av medlemmarna i en sådan sammanslutning eller organisation som anges i bilaga I skall betraktas som ett reglerat yrke.
De sammanslutningar eller organisationer som avses i första stycket har särskilt till uppgift att främja och upprätthålla hög standard inom det berörda yrkesområdet. För detta syfte är de föremål för erkännande i en medlemsstat i en speciell form och tilldelar sina medlemmar bevis på formella kvalifikationer, ser till att medlemmarna iakttar de regler för yrkesmässigt uppfö- rande som de föreskriver och ger dem rätten att använda en titel eller en bokstavsförkortning eller att erhålla en ställning som motsvarar detta bevis på formella kvalifikationer.
När en medlemsstat erkänner en sådan sammanslutning eller organisation som avses i första stycket, skall den underrätta kommissionen som skall offentliggöra informationen i Europe- iska unionens officiella tidning.
3. Som bevis på formella kvalifikationer skall också betraktas varje bevis på formella kvalifikationer som utfärdats i tredje- land, om innehavaren har tre års yrkeserfarenhet inom det berörda yrket på den medlemsstats territorium där beviset på formella kvalifikationer erkändes i enlighet med artikel 2.2 och detta har intygats av den medlemsstaten.
Artikel 4
Verkan av erkännandet
1.Den mottagande medlemsstatens erkännande av yrkeskva- lifikationerna skall ge förmånstagaren möjlighet att på samma villkor som medborgarna i denna medlemsstat utöva det yrke som personen i fråga är behörig för i ursprungsmedlemsstaten.
2.I detta direktiv skall det yrke som sökanden önskar utöva i den mottagande medlemsstaten vara detsamma som sökanden är behörig för i ursprungsmedlemsstaten, om det rör sig om jämförbara verksamheter.
AVDELNING II
FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER
Artikel 5
Principen om friheten att tillhandahålla tjänster
ii)som ställföreträdare för ägaren till ett företag eller till en företagsledare, om befattningen innebär att han/hon har ett ansvar motsvarande ägarens eller företagsledarens, eller
iii)i arbetsledande funktion med arbetsuppgifter av affärs- mässig och/eller teknisk art och med ansvar för en eller flera avdelningar inom företaget.
1. Utan att det påverkar särskilda bestämmelser i gemens- kapslagstiftningen eller tillämpningen av artiklarna 6 och 7 i detta direktiv får inte medlemsstaterna av skäl som rör yrkeskvalifikationerna inskränka friheten att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat
a)om tjänsteleverantören är lagligen etablerad i en medlems- stat för att där utöva samma yrke (nedan kallad ”etablerings- medlemsstaten”) och
37
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/29 |
|
|
|
|
b)om tjänsteleverantören förflyttar sig och om han/hon har utövat yrket under minst två år i etableringsmedlemsstaten under de tio år som föregår tillhandahållandet av tjänsten, om yrket inte är reglerat i den medlemsstaten. Kravet på två års yrkespraktik skall inte tillämpas om yrket eller utbild- ningen för yrket är reglerad.
2.Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas enbart om tjänsteleverantören flyttar till den mottagande medlemssta- tens territorium för att temporärt och tillfälligt utöva ett yrke enligt punkt 1.
Huruvida tillhandahållandet av tjänsten är temporärt och tillfäl- ligt skall bedömas från fall till fall, i synnerhet på grundval av tjänstens varaktighet, frekvens, periodicitet och kontinuitet.
3. En tjänsteleverantör som förflyttar sig skall omfattas av de yrkesregler av yrkesmässig, yrkesrättslig eller administrativ art som har direkt samband med yrkeskvalifikationerna, till exempel yrkesdefinitionen, användningen av titlar och allvarlig försummelse i yrkesutövningen som har direkt och specifikt samband med konsumentskydd och konsumentsäkerhet samt de disciplinära bestämmelser som tillämpas i den mottagande medlemsstaten på personer som utövar samma yrke i den medlemsstaten.
Artikel 6
Undantag
I enlighet med artikel 5.1 skall den mottagande medlemsstaten medge tjänsteleverantörer som är etablerade i en annan medlemsstat undantag från de krav som ställs på yrkesutövare som är etablerade inom den mottagande medlemsstatens terri- torium i fråga om
a)tillstånd från, registrering eller medlemskap i en yrkesorgani- sation eller motsvarande organ; för att underlätta tillämp- ningen av disciplinära bestämmelser som gäller på territo- riet, enligt artikel 5.3 i detta direktiv, får medlemsstaterna föreskriva antingen automatisk tillfällig registrering eller proformamedlemskap i en sådan yrkesorganisation eller motsvarande organ, på villkor att detta inte försenar eller på något sätt försvårar tillhandahållandet av tjänster och inte medför extrautgifter för tjänsteleverantören. En kopia av den underrättelse som avses i artikel 7.1 och i förekommande fall av en förnyad underrättelse, åtföljd, när det gäller yrken som har sådana konsekvenser för folkhälsa och säkerhet som avses i artikel 7.4 eller som omfattas av automatiskt erkännande i enlighet med avdelning III kapitel III, av en kopia av de handlingar som avses i artikel 7.2, skall skickas
från den behöriga myndigheten till den relevanta yrkesorga- nisationen eller motsvarande organ, och detta skall betraktas som en automatisk tillfällig registrering eller ett proforma- medlemskap,
b)anslutning till socialförsäkringssystemet, i syfte att med en försäkringsgivare göra avräkningar för tjänster som tillhan- dahållits personer som är försäkrade genom ett socialförsäk- ringssystem.
Tjänsteleverantören skall emellertid på förhand eller, i bråds- kande fall, efteråt lämna upplysningar till det organ som avses i b om de tjänster som tillhandahålls.
Artikel 7
Förhandsunderrättelse om tjänsteleverantören förflyttar sig
1.Medlemsstaterna får kräva att en tjänsteleverantör som för första gången förflyttar sig från en medlemsstat till en annan för att tillhandahålla tjänster på förhand skriftligen skall underrätta den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten, inklusive uppgifter om eventuellt försäkrings- skydd eller annat personligt eller kollektivt skydd rörande yrkesansvar. En sådan underrättelse skall förnyas en gång om året om tjänsteleverantören har för avsikt att tillhandahålla temporära eller tillfälliga tjänster i den medlemsstaten under det året. Tjänsteleverantören får lämna underrättelsen på valfritt sätt.
2.Vid det första tillhandahållandet av tjänster eller om de faktiska omständigheter som avses i handlingarna ändrats, får medlemsstaterna kräva att underrättelsen åtföljs av följande handlingar:
a)Bevis på tjänsteleverantörens nationalitet.
b)Intyg som visar att innehavaren är lagligt etablerad i en medlemsstat för att där bedriva verksamheten i fråga och att det när intyget utfärdas inte finns något förbud, ens tillfäl- ligt, för innehavaren att utöva sitt yrke.
c)Bevis på yrkeskvalifikationer.
d)För de fall som avses i artikel 5.1 b bevis i någon form på att tjänsteleverantören har bedrivit verksamheten i fråga under minst två av de föregående tio åren.
e)För yrkesutövare i säkerhetsbranschen: intyg om att veder- börande inte har dömts för något brott, om medlemssta- terna kräver ett sådant intyg av sina egna medborgare.
38
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/30 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
3.Tjänsten skall tillhandahållas under den yrkestitel som används i etableringsmedlemsstaten, om det i denna medlems- stat finns en sådan reglerad titel för yrkesverksamheten i fråga. Denna titel skall anges på (ett av) etableringsmedlemsstatens officiella språk på ett sätt som gör att varje förväxling med yrkestiteln i den mottagande medlemsstaten undviks. I de fall då en sådan yrkestitel inte finns i etableringsmedlemsstaten, skall leverantören ange sitt bevis på formella kvalifikationer på denna medlemsstats officiella språk eller ett av dem. Undan- tagsvis skall, i de fall som avses i avdelning III kapitel III, tjänsten tillhandahållas under den yrkestitel som används i den mottagande medlemsstaten.
4.Vid första tillhandahållandet av tjänster, när det gäller de reglerade yrken som har konsekvenser för folkhälsa eller säkerhet och som inte automatiskt erkänns enligt avdelning III kapitel III, kan den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten kontrollera tjänsteleverantörens yrkeskvalifika- tioner innan tjänsterna tillhandahålls för första gången. En sådan förhandskontroll skall vara möjlig endast om ändamålet med kontrollen är att undvika allvarlig skada för tjänstemotta- garens hälsa eller säkerhet på grund av tjänsteleverantörens bristande yrkeskvalifikationer och om detta inte går utöver vad som är nödvändigt för det ändamålet.
Inom högst en månad efter det att underrättelsen och åtföljande handlingar inkommit skall den behöriga myndigheten efter- sträva att informera tjänsteleverantören om antingen sitt beslut att inte kontrollera hans/hennes kvalifikationer eller om resul- tatet av denna kontroll. Om det uppstår problem som medför försening, skall den behöriga myndigheten senast efter en månad meddela tjänsteleverantören om orsaken till förseningen och tidsplanen för beslutet som skall fattas senast två månader efter det att myndigheten mottagit de fullständiga handlingarna.
Om väsentlig skillnad föreligger mellan tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer och den utbildning som krävs i den motta- gande medlemsstaten skall, i den mån denna skillnad är skadlig för folkhälsa eller säkerhet, den mottagande medlemsstaten erbjuda tjänsteleverantören möjlighet att bevisa att han eller hon har förvärvat den kunskap eller kompetens som fattas, exempelvis genom lämplighetsprov. Under alla omständigheter skall tjänsten kunna tillhandahållas inom en månad efter det att beslutet fattats i enlighet med föregående stycke.
Vid utebliven reaktion från den behöriga myndigheten inom de tidsfrister som fastställs i föregående stycken får tjänsten tillhan- dahållas.
I de fall då kvalifikationer har kontrollerats enligt denna punkt skall tjänsten tillhandahållas under den mottagande medlems- statens yrkestitel.
Artikel 8
Administrativt samarbete
1.De behöriga myndigheterna i den mottagande medlems-
staten får av de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten för varje tillhandahållande av tjänster begära upplysningar om huruvida tjänsteleverantören är lagligen etablerad i denna medlemsstat, följer god sed och inte har ådragit sig yrkesmässiga disciplinära eller straffrättsliga påföljder. De behöriga myndigheterna i etableringsmedlems- staten skall lämna dessa uppgifter i enlighet med artikel 56.
2. De behöriga myndigheterna skall se till att det sker utbyte av alla uppgifter som är nödvändiga för att en tjänstemotta- gares klagomål mot en tjänsteleverantör skall kunna utredas på korrekt sätt. Tjänstemottagaren skall informeras om resultatet av klagomålet.
Artikel 9
Uppgifter som skall lämnas till tjänstemottagarna
I de fall då tjänsterna tillhandahålls under etableringsmedlems- statens yrkestitel eller enligt tjänsteleverantörens bevis på formella kvalifikationer, får de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten kräva att tjänsteleverantören, utöver andra informationskrav som fastställs i gemenskapsrätten, meddelar tjänstemottagaren vissa eller samtliga av följande uppgifter:
a)Om tjänsteleverantören är upptagen i ett handelsregister eller annat liknande offentligt register: vilket register det gäller samt registreringsnummer eller motsvarande identifi- kationsuppgifter som finns i detta register.
b)Om verksamheten omfattas av ett tillståndssystem i etable- ringsmedlemsstaten: namn och adress till den behöriga till- synsmyndigheten.
c)Yrkessammanslutning eller liknande organisation där tjänste- leverantören är medlem.
d)Yrkestiteln eller om sådan titel inte finns, tjänsteleverantö- rens bevis på formella kvalifikationer och den medlemsstat där tjänsteleverantören tilldelades denna titel.
e)Om tjänsteleverantören bedriver momspliktig verksamhet: det momsregistreringsnummer som avses i artikel 22.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (1).
f)Uppgifter om eventuellt försäkringsskydd eller annat person- ligt eller kollektivt skydd rörande yrkesansvar.
(1) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).
39
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/31 |
|
|
|
|
AVDELNING III
ETABLERINGSFRIHET
KAPITEL I
Den generella ordningen för erkännande av bevis på formella kvalifikationer
Artikel 10
Räckvidd
Detta kapitel gäller för alla yrken som inte omfattas av kapitlen II och III i denna avdelning och i följande fall där sökanden, av en specifik och exceptionell anledning, inte uppfyller villkoren i de kapitlen:
a)För de verksamheter som förtecknas i bilaga IV när invand- raren inte uppfyller kraven enligt artiklarna 17, 18 och 19.
b)För läkare med grundutbildning, specialistläkare, sjukskö- terskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandlä- kare, specialisttandläkare, veterinärer, barnmorskor, farma- ceuter och arkitekter när invandraren inte uppfyller kraven i artiklarna 23, 27, 33, 37, 39, 43 och 49 för faktiskt och lagligt utövande av yrket.
c)För arkitekter när invandraren innehar ett utbildningsbevis som inte upptas i punkt 5.7.2 i bilaga V.
d)För läkare, sjuksköterskor, tandläkare, veterinärer, barn- morskor, farmaceuter och arkitekter med bevis på specialist- behörighet efter utbildning som berättigar till en yrkestitel enligt punkterna 5.1.1, 5.2.2, 5.3.2, 5.4.2, 5.5.2, 5.6.2 och 5.7.1 i bilaga V, dock endast för erkännande av specialiser- ingen i fråga och utan att artikel 21.1 och artiklarna 23 och 27 åsidosätts.
e)För sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjuk- vård samt specialistsjuksköterskor med bevis på specialistut- bildning som berättigar till en yrkestitel enligt punkt 5.2.2 i bilaga V när invandraren ansöker om erkännande i en annan medlemsstat där yrkesverksamheten i fråga utövas av specialistsjuksköterskor utan utbildning till sjuksköterska inom allmän hälso- och sjukvård.
f)För specialistsjuksköterskor utan utbildning till sjuksköterska inom allmän hälso- och sjukvård när invandraren ansöker om erkännande i en annan medlemsstat där yrkesverksam- heten i fråga bedrivs av sjuksköterskor inom allmän hälso- och sjukvård, specialistsjuksköterskor utan utbildning till
sjuksköterska inom allmän hälso- och sjukvård eller specia- listsjuksköterskor med bevis på specialistutbildning som berättigar till en yrkestitel enligt punkt 5.2.2 i bilaga V.
g) För invandrare som uppfyller kraven i artikel 3.3.
Artikel 11
Kvalifikationsnivåer
För tillämpningen av artikel 13 indelas yrkeskvalifikationerna i de nivåer som anges nedan:
a)ett kompetensbevis som har utfärdats av en behörig myndighet i ursprungsmedlemsstaten vilken utsetts i enlighet med denna stats lagar och andra författningar på grundval av
i)en utbildning som inte utgör en del av ett utbildnings- eller examensbevis enligt led b, c, d eller e eller ett särskilt prov som inte föregås av någon utbildning eller av att sökanden utövat yrket i en medlemsstat på heltid under tre år i följd eller på deltid under motsvarande tid under de senaste tio åren, eller
ii)en allmän utbildning på grundskole- eller gymnasienivå som visar att innehavaren besitter allmänna kunskaper.
b)ett bevis på avslutad gymnasieutbildning, omfattande
i)allmän utbildning, som kompletterats med annan utbild- ning än den som avses i led c och/eller med den prov- tjänstgöring eller yrkesutövning som krävs utöver denna utbildning, eller
ii)teknisk eller yrkesinriktad utbildning, som i förekom- mande fall kompletterats med allmän utbildning eller yrkesutbildning enligt led i och/eller med den provtjänst- göring eller yrkesutövning som krävs utöver denna utbildning.
c)ett examensbevis över avslutad
i)annan postgymnasial utbildning än den som avses i led d och e på minst ett år eller på deltid under motsvarande tid, för vilken ett av tillträdesvillkoren som regel är en avslutad gymnasieutbildning med den inriktning som krävs för behörighet till universitetsstudier eller högskole- studier eller annan utbildning på likvärdig nivå, samt den yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver denna post- gymnasiala utbildning, eller
40
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/32 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
ii)i fråga om ett reglerat yrke, utbildning med särskild uppläggning motsvarande den utbildningsnivå som anges i led i, som ingår i bilaga II och som ger jämförbar nivå av yrkesskicklighet och förbereder den studerande för jämförbart ansvar och verksamhet. Förteckningen i
bilaga II kan ändras i enlighet med förfarandet i artikel 58.2 för att ta hänsyn till utbildning som uppfyller de krav som anges i föregående mening.
d)ett examensbevis över avslutad utbildning på postgymnasial nivå på minst tre år och högst fyra år, eller på deltid under motsvarande tid, vid universitet eller högskola eller annan utbildningsanstalt på motsvarande nivå samt den yrkesut- bildning som eventuellt krävs utöver den postgymnasiala utbildningen.
e)ett bevis över att innehavaren har avlagt examen från en postgymnasial utbildning på minst fyra år, eller på deltid under motsvarande tid, vid universitet eller högskola eller en annan likvärdig utbildningsanstalt, samt vid behov den yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver den postgymna- siala utbildningen.
Artikel 12
Jämställda utbildningar
Varje bevis på formella kvalifikationer eller uppsättning bevis på formella kvalifikationer som utfärdats av en behörig myndighet i en medlemsstat skall, även vad beträffar nivån, jämställas med bevis på formella kvalifikationer över utbildning enligt artikel 11, på villkor att beviset gäller en avslutad utbild- ning som erhållits i gemenskapen och som är erkänd som likvärdig av denna medlemsstat samt där ger samma rätt till tillträde eller utövande av ett yrke eller förbereder för utövande av detta yrke.
Enligt samma villkor som anges i första stycket skall även varje yrkeskvalifikation som, även om den inte uppfyller de krav som fastställts i ursprungsmedlemsstatens lagar och andra författ- ningar för tillträde till eller utövande av ett yrke, tilldelar inne- havaren förvärvade rättigheter i kraft av dessa bestämmelser jämställas med sådant bevis på formella kvalifikationer. Detta gäller i synnerhet om ursprungsmedlemsstaten höjer de utbild- ningskrav som är en förutsättning för tillträde till och utövande av ett yrke, och om en person som genomgått tidigare utbild- ning, som inte uppfyller de nya kvalifikationskraven, åtnjuter förvärvade rättigheter i kraft av nationella bestämmelser i lag eller andra författningar. I detta fall betraktar den mottagande medlemsstaten, för tillämpningen av artikel 13, denna tidigare utbildning som motsvarande nivån på den nya utbildningen.
Artikel 13
Villkor för erkännande
1. När det i en mottagande medlemsstat krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträdet till eller utövandet av ett reglerat yrke, skall den behöriga myndigheten i den medlems- staten ge sökande tillträde till yrket och rätt att utöva det på samma villkor som gäller för landets egna medborgare, om sökandena innehar det kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer som krävs av en annan medlemsstat för tillträdet till eller utövandet av yrket inom dess territorium.
Kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer skall uppfylla följande krav:
a)De skall ha utfärdats av en behörig myndighet i en medlemsstat, vilken utsetts i enlighet med denna stats lagar och andra författningar.
b)De skall intyga att innehavarens yrkeskvalifikationer minst motsvarar den nivå som ligger omedelbart före den som den mottagande medlemsstaten kräver, i enlighet med artikel 11.
2.Tillträde till yrket och rätten att utöva det enligt punkt 1 skall också beviljas om sökanden utövat det yrke som avses i den punkten på heltid under minst två år under de senaste tio åren i en medlemsstat som inte reglerar detta yrke och personen i fråga har ett eller flera kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer.
Kompetensbevis och bevis på formella kvalifikationer skall uppfylla följande krav:
a)De skall ha utfärdats av en behörig myndighet i en medlemsstat, vilken utsetts i enlighet med denna stats lagar och andra författningar.
b)De skall intyga att innehavarens yrkeskvalifikationer minst motsvarar den nivå som ligger omedelbart före den som den mottagande medlemsstaten kräver, i enlighet med artikel 11.
c)De skall visa att innehavaren förberetts för att utöva yrket.
Den yrkeserfarenhet på två år som avses i första stycket får dock inte krävas, när det eller de bevis på formella kvalifika- tioner som sökanden har gäller som bevis på en reglerad utbild- ning enligt artikel 3.1 d på de kvalifikationsnivåer som anges i artikel 11 b, c, d eller e. Som reglerade utbildningar på den nivå som anges i artikel 11 c betraktas de utbildningar som avses i bilaga III. Förteckningen i bilaga III kan ändras enligt förfarandet i artikel 58.2, för att beakta reglerad utbildning som ger en jämförbar nivå av yrkesskicklighet och förbereder den studerande för jämförbart ansvar och verksamhet.
41
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/33 |
|
|
|
|
3. Genom undantag från bestämmelserna i punkt 1 b och punkt 2 b skall den mottagande medlemsstaten tillåta tillträde till och utövande av ett reglerat yrke, när det för tillträde till detta yrke inom dess territorium krävs bevis på formella kvalifi- kationer över en avslutad utbildning på högskole- eller universi- tetsnivå på fyra år och sökanden har bevis på de formella kvali- fikationer som avses i artikel 11 c.
Artikel 14
Kompensationsåtgärder
1.Trots bestämmelserna i artikel 13 får den mottagande medlemsstaten kräva att sökanden slutför en anpassningsperiod som inte överskrider tre år eller genomgår lämplighetsprov i ett av följande fall:
a)När omfattningen av den utbildning som åberopas som stöd för ansökan i enlighet med artikel 13.1 eller 13.2 är minst ett år kortare än den som krävs i den mottagande medlems- staten.
b)När innehållet i den sökandens utbildning väsentligt avviker från dem som omfattas av det bevis på formella kvalifika- tioner som krävs i den mottagande medlemsstaten.
c)När det i den mottagande medlemsstaten reglerade yrket omfattar en eller flera reglerade yrkesaktiviteter som inte ingår i motsvarande yrke i sökandens ursprungsmedlems- stat, i enlighet med artikel 4.2, och denna skillnad motsvaras av en särskild utbildning som krävs i den mottagande medlemsstaten och utbildningen väsentligt avviker från dem som omfattas av det kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer som sökanden stöder sig på.
2.Om den mottagande medlemsstaten använder sig av den möjlighet som avses i punkt 1, skall den ge sökanden rätt att välja mellan anpassningsperiod och lämplighetsprov.
Om en medlemsstat anser att det för ett bestämt yrke är nödvändigt att bevilja undantag från kravet på att ge sökanden rätt att välja mellan anpassningsperiod eller lämplighetsprov enligt första stycket, skall den i förväg underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om detta och lägga fram dokument som visar att detta undantag är berättigat.
Om kommissionen efter att ha mottagit alla nödvändiga uppgifter anser att det undantag som avses i andra stycket inte är berättigat eller strider mot gemenskapslagstiftningen, skall den inom tre månader anmoda medlemsstaten att inte vidta den planerade åtgärden. Har kommissionen inte reagerat inom denna tidsfrist får undantaget tillämpas.
3. För de yrken som kräver exakta kunskaper i nationell rätt och där verksamheten till en väsentlig och konstant del består i att lämna råd och/eller hjälp i frågor som rör nationell rätt får
den mottagande medlemsstaten, med avvikelse från principen i punkt 2 enligt vilken sökanden har rätt att välja, föreskriva antingen en anpassningsperiod eller lämplighetsprov.
Detta gäller även de fall som anges i artikel 10 b, 10 c, 10 d beträffande läkare och tandläkare, 10 f när invandraren ansöker om erkännande i en annan medlemsstat där yrkesverksamheten i fråga bedrivs av sjuksköterskor inom allmän hälso- och sjuk- vård eller specialistsjuksköterskor med bevis på formell specia- listbehörighet efter utbildning som berättigar till en yrkestitel enligt punkt 5.2.2 i bilaga V, och artikel 10 g.
I de fall som omfattas av artikel 10 a får den mottagande medlemsstaten kräva anpassningsperiod eller lämplighetsprov om invandraren avser att utöva yrkesverksamhet som egenföre- tagare eller som företagsledare som kräver kunskaper om och tillämpning av de specifika nationella gällande bestämmelserna, under förutsättning att de behöriga myndigheterna i den motta- gande medlemsstaten kräver kunskaper om och tillämpning av dessa bestämmelser för sina egna medborgares tillträde till sådan verksamhet.
4.För tillämpning av punkt 1 b och 1 c avses med ”utbild- ningsinnehåll som väsentligt avviker”, områden som är av största vikt för utövandet av yrket och som i invandrarens utbildning uppvisar väsentliga avvikelser när det gäller längd eller innehåll i förhållande till den utbildning som krävs i den mottagande medlemsstaten.
5.Punkt 1 skall tillämpas med hänsyn till proportionalitets- principen. Om den mottagande medlemsstaten ämnar kräva att sökanden slutför en anpassningsperiod eller genomgår lämplig- hetsprov, skall den mottagande medlemsstaten först kontrollera om de kunskaper som sökanden har tillägnat sig genom sin yrkesverksamhet, i en medlemsstat eller i tredjeland, är sådana att de helt eller delvis täcker den väsentliga avvikelse som avses i punkt 4.
Artikel 15
Befrielse från kompensationsåtgärder på grundval av gemensamma plattformar
1. I denna artikel definieras ”gemensamma plattformar” som en samling kriterier för yrkeskvalifikationer som kan kompen- sera för väsentliga skillnader som har konstaterats mellan de olika medlemsstaternas utbildningskrav för ett visst yrke Dessa väsentliga skillnader skall fastställas genom att utbildningarna jämförs med avseende på varaktighet och innehåll i minst två tredjedelar av medlemsstaterna inklusive alla medlemsstater som reglerar detta yrke. Skillnaderna i utbildningens innehåll kan bero på väsentliga skillnader i räckvidden för yrkesverk- samheten.
42
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/34 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
2.Gemensamma plattformar enligt definitionen i punkt 1 får läggas fram för kommissionen av medlemsstaterna eller av yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer som är repre- sentativa på nationell och europeisk nivå. Om kommissionen efter samråd med medlemsstaterna anser att ett utkast till gemensam plattform underlättar ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer kan den lägga fram utkast till åtgärder som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 58.2.
3.När sökandens yrkeskvalifikationer uppfyller de kriterier som fastställs i en åtgärd som antagits enligt punkt 2, skall den mottagande medlemsstaten ge dispens från tillämpning av kompensationsåtgärder enligt artikel 14.
4.Punkterna
5.Om en medlemsstat anser att de kriterier som fastställs i en åtgärd som antas enligt punkt 2 inte längre ger tillräckliga garantier för yrkeskvalifikationerna, skall den underrätta kommissionen, som i förekommande fall skall lägga fram ett utkast till åtgärder enligt det förfarande som avses i artikel 58.2.
6.Kommissionen skall senast den 20 oktober 2010 till Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om denna artikels användning och vid behov lämpliga ändringsförslag.
KAPITEL II
Erkännande av yrkeserfarenhet
Artikel 16
Krav när det gäller yrkeserfarenhet
Om det i en medlemsstat för tillträde till eller utövande av någon av de verksamheter som anges i bilaga IV krävs kunskap och förmåga av allmän, affärsmässig eller yrkesmässig art, skall denna medlemsstat som tillräckligt bevis för att sådan kunskap och förmåga förvärvats godta utövande av denna verksamhet i en annan medlemsstat. Utövandet skall ha skett i enlighet med artiklarna 17, 18 och 19.
Artikel 17
Verksamhetsformer i förteckning I i bilaga IV
1. När det gäller verksamhetsformerna i förteckning I i bilaga IV skall den tidigare verksamheten ha utövats
a)under sex år i följd som egenföretagare eller företagsledare, eller
b)under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren visar att han för verksamheten i fråga har genomgått en utbildning på minst tre år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av behörig yrkesorganisation, eller
c)under fyra år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning på minst två år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller
d)under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i fråga som anställd under minst fem år, eller
e)under fem år i följd i ledande ställning, varav minst tre år med tekniska uppgifter och med ansvar för minst en avdel- ning i företaget, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning på minst tre år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation.
2.I de fall som avses i a och d får verksamheten inte ha upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta ansökan lämnas in hos den behöriga myndighet som avses i artikel 56.
3.Punkt 1 e skall inte tillämpas på verksamhetsformer i grupp Ex 855 enligt
Artikel 18
Verksamhetsformer i förteckning II i bilaga IV
1. När det gäller verksamhetsformerna i förteckning II i bilaga IV skall den tidigare verksamheten ha utövats
a)under fem år i följd som egenföretagare eller företagsledare, eller
b)under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren visar att han för verksamheten i fråga har genomgått en utbildning på minst tre år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller
43
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/35 |
|
|
|
|
c)under fyra år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning på minst två år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller
d)under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i fråga som anställd under minst fem år, eller
e)under fem år i följd som anställd, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbild- ning på minst tre år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller
f)under sex på varandra följande år som anställd, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning på minst två år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation.
2.I de fall som avses i a och d får verksamheten inte ha upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta ansökan lämnas in hos den behöriga myndighet som avses i artikel 56.
Artikel 19
Verksamhetsformer i förteckning III i bilaga IV
1.När det gäller verksamhetsformerna i förteckning III i bilaga IV skall den tidigare verksamheten ha utövats
a)under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, eller
b)under två år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning som styrks i ett av medlems- staten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller
c)under två år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i fråga som anställd under minst tre år, eller
d)under tre år i följd som anställd, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbild- ning som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation.
2.I de fall som avses i a och c får verksamheten inte ha upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta
ansökan lämnas in hos den behöriga myndighet som avses i artikel 56.
Artikel 20
Ändringar i förteckningarna över verksamhetsformer i bilaga IV
Förteckningarna över de verksamhetsformer i bilaga IV som omfattas av ett erkännande av yrkeserfarenhet enligt artikel 16 får ändras enligt det förfarande som avses i artikel 58.2 i syfte att uppdatera eller förtydliga nomenklaturen under förutsätt- ning att detta inte medför en ändring av verksamheten inom de enskilda verksamhetsslagen.
KAPITEL III
Erkännande på grundval av samordning av minimikraven för utbildning
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 21
Principen om automatiskt erkännande
1. Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som tandläkare, som specialisttandläkare, som veterinär, som farma- ceut och som arkitekt, vilka avses i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i bilaga V, och som uppfyller minimikraven för utbildning som avses i artiklarna 24, 25, 31, 34, 35, 38, 44 respektive 46, genom att ge innehavare av dessa bevis på formella kvalifikationer tillträde till och rätt att utöva yrket på samma villkor som innehavare av de bevis på formella kvalifikationer som utfärdats av denna medlemsstat.
Sådana bevis på formella kvalifikationer skall vara utfärdade av medlemsstaternas behöriga myndigheter och vid behov skall de bevis som avses i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i bilaga V bifogas.
Bestämmelserna i första och andra stycket påverkar inte de förvärvade rättigheter som avses i artiklarna 23, 27, 33, 37, 39 och 49.
44
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/36 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
2. Varje medlemsstat skall inom ramen för sitt eget social- försäkringssystem, när det gäller rätten att utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare, erkänna de bevis på formella kvalifikationer som anges i punkt 5.1.4 i bilaga V vilka utfär- dats för medborgare i medlemsstaterna av övriga medlemsstater och uppfyller minimikraven för utbildning i artikel 28.
Bestämmelserna i första stycket påverkar inte de förvärvade rättigheter som avses i artikel 30.
3.Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella kvalifikationer som barnmorska enligt punkt 5.5.2 i bilaga V som utfärdats för medborgare i medlemsstaterna av övriga medlemsstater, om de uppfyller minimikraven för utbildning i artikel 40 samt motsvarar de krav som avses i artikel 41, genom att ge innehavare av dessa bevis på formella kvalifika- tioner tillträde till och rätt att utöva yrket på samma villkor som innehavare av de bevis på formella kvalifikationer som utfärdas av denna medlemsstat. Denna bestämmelse påverkar inte de förvärvade rättigheter som avses i artiklarna 23 och 43.
4.Medlemsstaterna är dock inte skyldiga att godta de bevis på formella kvalifikationer som anges i punkt 5.6.2 i bilaga V för inrättande av nya apotek öppna för allmänheten. För tillämpningen av denna punkt skall också de apotek som öppnats inom mindre än tre år anses som nya apotek.
5.De bevis på formella kvalifikationer som arkitekt enligt punkt 5.7.1 i bilaga V som erkänns automatiskt i enlighet med punkt 1 skall styrka en utbildning som påbörjats tidigast under det referensläsår som avses i nämnda bilaga.
6.Varje medlemsstat skall för tillträde till och rätt att utöva verksamhet som läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska och farmaceut kräva innehav av något av de bevis på formella kvali- fikationer som anges i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.4, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2 respektive 5.6.2 i bilaga V, vilka garanterar att personen i fråga under hela sin utbildning har förvärvat de kunskaper och färdigheter som avses i artiklar- na 24.3, 31.6, 34.3, 38.3, 40.3 respektive 44.3.
De kunskaper och färdigheter som avses i artiklarna 24.3, 31.6, 34.3, 38.3, 40.3 och 44.3 får ändras enligt det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att anpassa dem till den vetenskap- liga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
7. Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de lagar och andra författningar som de antar när det gäller utfärdande av bevis på formella kvalifikationer på det område som
omfattas av detta kapitel. Dessutom skall denna anmälan göras till övriga medlemsstater när det gäller bevis på formella kvalifi- kationer på det område som avses i avsnitt 8.
Kommissionen skall offentliggöra ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning, med uppgift om de titlar som medlemsstaterna antagit som bevis på formella kvalifikationer och, i förekommande fall, det organ som utfärdar beviset på formella kvalifikationer, det intyg som medföljer detta bevis samt motsvarande yrkestitel enligt punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.4, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i bilaga V.
Artikel 22
Gemensamma bestämmelser om utbildning
För utbildning enligt artiklarna 24, 25, 28, 31, 34, 35, 38, 40, 44 och 46 skall följande gälla:
a)Medlemsstaterna får tillåta utbildning på deltid på de villkor som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna. Dessa myndigheter skall se till att den totala utbildningstiden och utbildningens nivå och kvalitet inte underskrider motsvarande krav på kontinuerlig heltidsutbildning.
b)Genom fortbildning skall det, enligt varje medlemsstats specifika förfaranden, säkerställas att de som har avslutat sina studier kan hålla sig à jour med utvecklingen inom yrket i den mån som är nödvändig för att yrkesinsatserna skall bibehållas på säker och effektiv nivå.
Artikel 23
Förvärvade rättigheter
1. När de bevis på formella kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbild- ning och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som tandläkare och specialist- tandläkare, som veterinär, barnmorska och farmaceut som innehas av medborgare i medlemsstaterna inte uppfyller alla de utbildningskrav som anges i artiklarna 24, 25, 31, 34, 35, 38, 40 och 44, skall varje medlemsstat — utan att detta påverkar de förvärvade rättigheterna för dessa yrken — som tillräckligt bevis på formella kvalifikationer erkänna sådana bevis som utfärdats av dessa medlemsstater, om de avser utbildning som påbörjats före de referensdatum som anges i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2 och 5.6.2 i bilaga V och åtföljs av ett intyg som visar att innehavarna av dessa bevis på formella kvalifikationer under den femårsperiod som föregår intygets utfärdande faktiskt och lagligen utövat verksamheten i fråga under minst tre år i följd.
45
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/37 |
|
|
|
|
2. Samma bestämmelser skall vara tillämpliga på sådana bevis på formella kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som tandläkare och specialisttandläkare, som veterinär, barnmorska och farmaceut som förvärvats inom f.d. Tyska demokratiska republikens territorium, även om de inte uppfyller samtliga de minimikrav för utbildning som anges i artiklarna 24, 25, 31, 34, 35, 38, 40 och 44, om dessa bevis anger att en utbildning slutförts med godkänt resultat och påbörjats före
a)den 3 oktober 1990 för läkare med grundutbildning, sjuk- sköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tand- läkare med grundutbildning, specialisttandläkare, veterinärer, barnmorskor och farmaceuter, och
b)den 3 april 1992 för specialistläkare.
De bevis på formella kvalifikationer som avses i första stycket ger rätt att utöva yrkesverksamhet inom Tysklands hela territo- rium enligt samma villkor som de bevis på formella kvalifika- tioner som utfärdats av behöriga tyska myndigheter och som anges i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2 och 5.6.2 i bilaga V.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 37.1 skall varje medlemsstat erkänna de bevis på formella kvalifikationer för läkare som ger tillträde till yrkes- verksamhet som läkare med grundutbildning och som specia- listläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som veterinär, barnmorska, farmaceut och arkitekt som innehas av medborgare i medlemsstaterna och som har utfärdats av f.d. Tjeckoslovakien eller för vilka utbildningen när det gäller Tjeckien och Slovakien har påbörjats före den 1 januari 1993, om myndigheterna i en av de ovan nämnda staterna intygar att dessa bevis på formella kvalifika- tioner på deras territorium äger samma lagliga giltighet som de intyg dessa länder utfärdar och, för arkitekter, som de bevis som anges för dessa medlemsstater i bilaga VI punkt 6.1 vad gäller tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundut- bildning och som specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, veterinär, barnmorska, farmaceut när det gäller den verksamhet som avses i artikel 45.2 och som arkitekt när det gäller den verksamhet som avses i artikel 48 samt rätt att utöva yrket.
Detta intyg skall åtföljas av ett annat intyg som utfärdats av samma myndigheter och som visar att dessa personer faktiskt och lagligen har utövat verksamheten på myndigheternas terri- torium under minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av intyget.
4. Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som
tandläkare, specialisttandläkare, veterinär, barnmorska, farma- ceut och arkitekt som innehas av medborgare i medlemssta- terna och som har utfärdats av f.d. Sovjetunionen eller för vilka utbildningen har påbörjats
a)för Estlands del före den 20 augusti 1991,
b)för Lettlands del före den 21 augusti 1991,
c)för Litauens del före den 11 mars 1990,
om myndigheterna i en av de tre ovan nämnda medlemssta- terna intygar att dessa bevis på deras territorium äger samma lagliga giltighet som de bevis dessa länder utfärdar och, för arkitekter, som de bevis som anges för dessa medlemsstater i bilaga VI punkt 6.1 vad gäller tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som sjuk- sköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandlä- kare, specialisttandläkare, veterinär, barnmorska, farmaceut när det gäller den verksamhet som avses i artikel 45.2 och som arkitekt när det gäller den verksamhet som åsyftas i artikel 48 samt rätt att utöva yrket.
Detta intyg skall åtföljas av ett annat intyg som utfärdats av samma myndigheter och som visar att dessa personer faktiskt och lagligen har utövat verksamheten på sitt territorium under minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av intyget.
För de bevis på formella kvalifikationer som veterinär som utfärdats av f.d. Sovjetunionen eller för vilka utbildningen för Estlands del har påbörjats före den 20 augusti 1991, skall det intyg som avses i föregående stycke åtföljas av ett annat intyg, som utfärdats av de estniska myndigheterna och som visar att dessa personer faktiskt och lagligen har utövat verksamheten på sitt territorium under minst fem år i följd under de sju år som föregick utfärdandet av intyget.
5. Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som tandläkare, specialisttandläkare, veterinär, barnmorska, farma- ceut och arkitekt som innehas av medborgare i medlemssta- terna och som har utfärdats av f.d. Jugoslavien eller för vilka utbildningen när det gäller Slovenien har påbörjats före den 25 juni 1991, om myndigheterna i den ovan nämnda medlems- staten intygar att dessa bevis på deras territorium äger samma lagliga giltighet som de bevis som dessa länder utfärdar och, för arkitekter, som de bevis på formella kvalifikationer som anges för dessa medlemsstater i punkt 6.1 i bilaga VI vad gäller tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, specialisttandläkare, veterinär, barnmorska, farmaceut när det gäller den verksamhet som avses i artikel 45.2 och som arkitekt när det gäller den verksamhet som avses i artikel 48 samt rätt att utöva yrket.
46
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/38 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
Detta intyg skall åtföljas av ett annat intyg som utfärdats av samma myndigheter och som visar att dessa personer faktiskt och lagligen har utövat verksamheten på sitt territorium under minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av intyget.
6. Varje medlemsstat skall, när det gäller medborgare i de medlemsstater som har bevis på formella kvalifikationer som läkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som tandläkare, specialisttandläkare, veterinär, barn- morska och farmaceut som inte motsvarar de benämningar som gäller för denna medlemsstat enligt punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.3, 5.1.4, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2 och 5.6.2 i bilaga V, erkänna de bevis på formella kvalifikationer som dessa medlemsstater utfärdat och som åtföljs av ett intyg utfärdat av behöriga myndigheter eller organ.
Av det intyg som avses i första stycket skall det framgå att dessa bevis på formella kvalifikationer utfärdats som bevis på avslutad utbildning i enlighet med artiklarna 24, 25, 28, 31, 34, 35, 38, 40 respektive 44 och att den medlemsstat som utfärdat dem jämställer dem med dem som nämns i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.3, 5.1.4, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2 och 5.6.2 i bilaga V.
Avsnitt 2
Läkare
Artikel 24
Medicinsk grundutbildning
1.För tillträde till medicinsk grundutbildning krävs en betygshandling som ger tillträde till universitet för studierna i fråga.
2.Den medicinska grundutbildningen skall sammanlagt omfatta minst sex års studier eller 5 500 timmars teoretisk och
praktisk undervisning vid universitet eller under tillsyn av ett universitet.
Om studierna påbörjades före den 1 januari 1972 kan den utbildning som avses i första stycket omfatta sex månaders praktisk heltidsutbildning på universitetsnivå under tillsyn av de behöriga myndigheterna.
3. Den medicinska grundutbildningen skall garantera att personen i fråga har förvärvat följande kunskaper och färdig- heter:
a)Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som medicinen bygger på och god insikt i vetenskapliga metoder inklusive principerna för bedömning av biologiska funktioner, utvär- dering av vetenskapligt vedertagna fakta och analys av data.
b)Tillräckliga kunskaper om friska och sjuka människors anatomi, funktioner och beteende samt sambandet mellan människans hälsotillstånd och hennes fysiska och sociala miljö.
c)Tillräckliga kunskaper om kliniska ämnen och behandlingar, som ger en sammanhängande bild av psykiska och fysiska sjukdomar och medicin sedd ur förebyggande, diagnostisk och terapeutisk synvinkel samt människans fortplantning.
d)Lämplig klinisk erfarenhet på sjukhus under lämplig hand- ledning.
Artikel 25
Specialistläkarutbildning
1.För tillträde till specialistläkarutbildning krävs sex års full- gjorda studier med godkända resultat inom den utbildning som avses i artikel 24, där den studerande har förvärvat de nödvän- diga baskunskaperna i medicin.
2.Specialistläkarutbildningen skall omfatta teoretisk och praktisk utbildning vid universitet, universitetssjukhus eller i förekommande fall annan vårdinrättning som godkänts av behöriga myndigheter eller organ i detta syfte.
Medlemsstaterna skall se till att utbildningstiden för sådan specialistläkarutbildning som avses i punkt 5.1.3 i bilaga V inte är kortare än vad som avses i den punkten. Utbildningen skall ske under kontroll av behöriga myndigheter eller organ. Den förutsätter personlig medverkan och ansvarstagande av den blivande specialistläkaren i verksamheten på avdelningen i fråga.
3.Utbildningen skall ske på heltid vid särskilda inrättningar som erkänts av de behöriga myndigheterna. Den förutsätter medverkan i all medicinsk verksamhet på den avdelning där utbildningen äger rum, inklusive jourtjänstgöring, så att den blivande specialistläkaren ägnar all sin yrkesverksamhet åt denna praktiska och teoretiska utbildning under hela arbets- veckan och under hela året på de villkor som fastställs av de behöriga myndigheterna. Dessa tjänster skall följaktligen avlönas med lämpligt belopp.
4.För att medlemsstaterna skall utfärda bevis på formella kvalifikationer för specialistläkare krävs bevis på formella kvali- fikationer som avser medicinsk grundutbildning enligt punkt 5.1.1 i bilaga V.
5.De minimikrav på utbildningens omfattning som avses i punkt 5.1.3 i bilaga V får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 58.2 i syfte att anpassa kraven till framstegen inom vetenskap och teknik.
47
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/39 |
|
|
|
|
Artikel 26
Benämningar på specialistläkarutbildningar
De bevis på formella kvalifikationer som specialistläkare som avses i artikel 21 har utfärdats av de behöriga myndigheter eller organ som avses i punkt 5.1.2 i bilaga V och motsvarar för specialistutbildningen i fråga de aktuella benämningar som tillämpas i de olika medlemsstaterna och som framgår av punkt 5.1.3 i bilaga V.
Nya medicinska specialiseringar som är gemensamma för minst två femtedelar av medlemsstaterna får läggas till i punkt 5.1.3 i bilaga V i enlighet med förfarandet i artikel 58.2 i syfte att uppdatera direktivet mot bakgrund av ändringar i nationell lagstiftning.
Artikel 27
Förvärvade rättigheter för läkare med specialistutbildning
1.Av de läkare med specialistutbildning vars specialistutbild- ning på deltid reglerades av de lagar och andra författningar som gällde den 20 juni 1975 och som påbörjade sin specialist- utbildning senast den 31 december 1983 kan den mottagande medlemsstaten kräva att deras bevis på formella kvalifikationer skall åtföljas av intyg som visar att de faktiskt och legalt har utövat verksamheten under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregår utfärdandet av intyget.
2.Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella kvalifikationer för specialistläkare som utfärdats i Spanien för läkare som har fullgjort en specialistutbildning före den 1 januari 1995, även om denna inte motsvarar minimikraven för den utbildning som avses i artikel 25, om bevis på formella kvalifi- kationer åtföljs av ett intyg utfärdat av de behöriga spanska myndigheterna, av vilket det framgår att personen i fråga har blivit godkänd i det prov gällande särskild yrkeskompetens som anordnats inom ramen för de extraordinära regulariseringsåt- gärderna i den kungliga förordningen 1497/99 i syfte att fast- ställa att denne har kunskapsnivå och kompetens likvärdig med de läkare som innehar sådant bevis på formella kvalifikationer för specialistläkare som för Spaniens del framgår av punk- terna 5.1.2 och 5.1.3 i bilaga V.
3.Varje medlemsstat som har upphävt lagar och andra författningar om utfärdande av bevis på formella kvalifikationer som specialistläkare enligt punkterna 5.1.2 och 5.1.3 i bilaga V och som har vidtagit åtgärder rörande förvärvade rättigheter till förmån för sina medborgare skall tillerkänna medborgarna i de
övriga medlemsstaterna rätten att utnyttja samma åtgärder, om dessa bevis på formella kvalifikationer har utfärdats före det datum då den mottagande medlemsstaten upphörde att utfärda sådana bevis för den berörda specialistutbildningen.
De tidpunkter då bestämmelserna upphävdes anges i punkt 5.1.3 i bilaga V.
Artikel 28
Särskild allmänläkarutbildning
1. För tillträde till särskild allmänläkarutbildning krävs avslutade och godkända studier under sex år inom den utbildningsgång som avses i artikel 24.
2. Den särskilda allmänläkarutbildning för vilken bevis på formella kvalifikationer utfärdas före den 1 januari 2006 skall omfatta minst två års studier på heltid. Bevis på formella kvali- fikationer som utfärdas efter detta datum skall omfatta minst tre års studier på heltid.
När den utbildning som avses i artikel 24 omfattar praktik- tjänstgöring vid ett godkänt sjukhus med utrustning och avdel- ningar för allmänmedicin, hos en godkänd allmänpraktiserande läkare eller vid en godkänd vårdcentral för primärvård, får denna praktik inräknas, dock högst ett år, i den utbildningstid som avses i första stycket för bevis på formella kvalifikationer som utfärdas från och med den 1 januari 2006.
Den möjlighet som avses i andra stycket skall stå öppen bara för de medlemsstater där utbildningstiden för den särskilda allmänläkarutbildningen var två år den 1 januari 2001.
3. Den särskilda allmänläkarutbildningen skall ske på heltid under tillsyn av de behöriga myndigheterna eller organen. Den skall snarare vara praktisk än teoretisk.
Den praktiska utbildningen skall förmedlas dels under minst sex månader vid ett godkänt sjukhus med utrustning och avdel- ningar för allmänmedicin, dels under minst sex månader hos godkänd allmänpraktiserande läkare eller vid godkänd vård- central för primärvård.
Den praktiska utbildningen skall genomföras tillsammans med andra vårdinrättningar för allmänmedicin. Utan att de minimi- perioder som nämns i andra stycket påverkas får den praktiska utbildningen dock ges under högst sex månader vid andra godkända vårdinrättningar för allmänmedicin.
48
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/40 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
Utbildningen förutsätter samma personliga medverkan och ansvarstagande hos den blivande specialistläkaren i yrkesverk- samheten som hos dem han arbetar tillsammans med.
4.För att medlemsstaterna skall utfärda bevis på formella kvalifikationer för särskild utbildning i allmänmedicin krävs bevis på formella kvalifikationer som avser medicinsk grundut- bildning enligt punkt 5.1.1 i bilaga V.
5.Medlemsstaterna får utfärda de bevis på formella kvalifi- kationer som avses i punkt 5.1.4 i bilaga V till en läkare som inte har fullgjort utbildningen enligt denna artikel men som har avslutat en annan kompletterande utbildning för vilken de behöriga myndigheterna i en medlemsstat har utfärdat bevis på formella kvalifikationer. De får emellertid bara utfärda bevis på formella kvalifikationer om detta gäller en kunskapsnivå som motsvarar den utbildning som föreskrivs i denna artikel.
Medlemsstaterna skall avgöra bland annat i vilken mån den kompletterande utbildning och den yrkeserfarenhet som sökanden redan har kan beaktas i stället för den utbildning som föreskrivs i denna artikel.
Medlemsstaterna får bara utfärda bevis på formella kvalifika- tioner enligt punkt 5.1.4 i bilaga V om sökanden har skaffat minst sex månaders erfarenhet i allmänmedicin hos en allmän- praktiserande läkare eller på en vårdinrättning för primärvård enligt punkt 3 i den här artikeln.
Artikel 29
Yrkesutövning som allmänpraktiserande läkare
Med förbehåll för bestämmelserna om förvärvade rättigheter skall varje medlemsstat för yrkesutövningen som allmänprakti- serande läkare inom ramen för medlemsstatens socialförsäk- ringssystem kräva bevis på formella kvalifikationer enligt punkt 5.1.4 i bilaga V.
Medlemsstaterna kan från detta villkor undanta dem som genomgår särskild utbildning i allmänmedicin.
Artikel 30
Förvärvade rättigheter för allmänpraktiserande läkare
1. Varje medlemsstat skall fastställa de förvärvade rättighe- terna. Som förvärvad rättighet skall dock betraktas rätten att utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare inom ramen för det nationella socialförsäkringssystemet, utan det bevis på formella kvalifikationer som föreskrivs i punkt 5.1.4 i bilaga V, om läkaren åtnjuter denna rättighet vid det referensdatum som avses i den punkten i kraft av de på läkaryrket tillämpliga bestämmelser som ger tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och om han vid denna tidpunkt är etablerad i medlemsstaten med stöd av artikel 21 eller 23.
De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat skall på begäran utfärda ett intyg av vilket framgår att läkaren har rätt att utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare inom ramen för det nationella socialförsäkringssystemet, utan det bevis på formella kvalifikationer som föreskrivs i punkt 5.1.4 i bilaga V, om läkaren åtnjuter förvärvade rättigheter enligt första stycket.
2. Varje medlemsstat skall erkänna de intyg som avses i punkt 1 andra stycket vilka de övriga medlemsstaterna utfärdat till medborgare i medlemsstaterna och ge dessa intyg samma verkan på sitt territorium som de bevis på formella kvalifika- tioner som medlemsstaten själv utfärdar och som ger rätt att utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare inom ramen för det egna socialförsäkringssystemet.
Avsnitt 3
Sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
Artikel 31
Utbildning till sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
1.För att bli antagen till utbildning till sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård krävs tio års allmän skol- utbildning styrkt genom
2.Utbildningen till sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård skall ske på heltid och skall omfatta minst den utbildningsplan som anges i punkt 5.2.1 i bilaga V.
De i punkt 5.2.1 i bilaga V angivna ämnena får ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
3. Utbildningen till sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård skall omfatta minst tre års utbildning eller 4 600 timmars teoretisk och klinisk undervisning, varav den teoretiska undervisningen skall utgöra minst en tredjedel och den kliniska undervisningen minst hälften av den föreskrivna minimitiden för utbildningen. Medlemsstaterna får ge partiell dispens för personer som genomgått en del av denna utbildning inom ramen för annan utbildning på minst motsvarande nivå.
49
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/41 |
|
|
|
|
Medlemsstaterna skall se till att den institution som utbildar sjuksköterskor är ansvarig för samordningen av den teoretiska och kliniska undervisningen under hela utbildningen.
4.Med den teoretiska undervisningen avses den del av sjuk- sköterskeutbildningen där den studerande tillägnar sig de yrkes- mässiga kunskaper, insikter och färdigheter som krävs för att planera, utföra och bedöma allmän hälso- och sjukvård. Denna utbildning skall äga rum på sjuksköterskeskolor och andra utbildningsanstalter som utbildningsinstitutionen utser och ges av personal som undervisar i sjukvård och andra kompetenta personer.
5.Med den kliniska undervisningen avses den del av sjuk- sköterskeutbildningen där den studerande, som medlem i ett arbetslag och i direkt kontakt med friska eller sjuka enskilda och/eller grupper, lär sig att planera, utföra och bedöma en sjuksköterskas samlade vårduppgifter på grundval av förvärvade kunskaper och färdigheter. De sjuksköterskestuderande skall inte bara lära sig att ingå i ett arbetslag, utan även att leda ett arbetslag och organisera en sjuksköterskas samlade vårdupp- gifter, inklusive undervisning i hälsovård för enskilda personer och mindre grupper vid vårdinrättningar eller ute i samhället.
Denna utbildning skall äga rum på sjukhus och vid andra vårdinrättningar samt ute i samhället under de undervisande sjuksköterskornas ansvar i samarbete med och med stöd av andra utbildade sjuksköterskor. Även annan behörig personal kan medverka i denna undervisning.
De sjuksköterskestuderande skall delta i verksamheten på avdel- ningarna i fråga i den mån denna bidrar till deras utbildning och gör att de kan ta på sig det ansvar som är förbundet med en sjuksköterskas vårduppgifter.
6. Utbildningen av sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård skall garantera att den blivande sjukskö- terskan har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
a)Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som den allmänna hälso- och sjukvården bygger på inklusive tillräcklig insikt i friska och sjuka människors anatomi, fysiologiska funktioner och beteende samt sambandet mellan människans hälsotill- stånd och hennes fysiska och sociala miljö.
b)Tillräckliga kunskaper om yrkets beskaffenhet och etik samt de allmänna principerna för hälso- och sjukvård.
c)Tillräcklig klinisk erfarenhet; denna erfarenhet, som bör väljas med avseende på dess utbildningsvärde, skall förvärvas under tillsyn av utbildad sjukvårdspersonal och där det finns tillräckligt med utbildad personal och utrustning som uppfyller kraven på patientvård.
d)Förmåga att ta del i den praktiska utbildningen av hälso- sjukvårdspersonal och erfarenhet av samarbete med sådan personal.
e)Erfarenhet av samarbete med företrädare för andra yrken inom hälso- och sjukvårdssektorn.
Artikel 32
Utövande av yrkesverksamhet som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
I detta direktiv skall yrkesverksamhet som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård innebära verksamhet som utövas av personer med de yrkestitlar som anges i punkt 5.2.2 i bilaga V.
Artikel 33
Förvärvade rättigheter för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
1. För att de allmänna bestämmelserna om förvärvade rättig- heter skall vara tillämpliga på sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, skall den verksamhet som avses i artikel 23 ha omfattat fullt ansvar för planering, organisation och administration av patientvård.
2. När det gäller de polska utbildningsbevisen för sjukskö- terskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, skall endast bestämmelserna nedan gälla för förvärvade rättigheter. För de medborgare i medlemsstaterna vars utbildningsbevis för sjuk- sköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård har utfär- dats av Polen eller vars utbildning i denna stat har påbörjats före den 1 maj 2004 och som inte uppfyller minimikraven gällande utbildning i artikel 31 skall medlemsstaterna erkänna de nedan angivna bevisen på formella kvalifikationer som sjuk- sköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, om de åtföljs av ett intyg som visar att dessa personer faktiskt och lagligen i Polen har utövat verksamhet som sjuksköterska och gett allmän hälso- och sjukvård under den nedan angivna peri- oden:
a)bevis på formella kvalifikationer som sjuksköterska - (dyplom licencjata pielegniarstwa) — minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av intyget,
b)bevis på formella kvalifikationer som sjuksköterska - avslutad postgymnasial utbildning på vårdhögskola - (dyplom pielegniarki albo pielegniarki dyplomowanej) - minst fem år i följd under de sju år som föregick utfärdandet av intyget.
50
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/42 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
Denna verksamhet skall ha omfattat fullt ansvar för planering, organisering och administration av patientvård.
3. Medlemsstaterna skall erkänna de bevis på formella kvali- fikationer som sjuksköterska som utfärdats i Polen till sjukskö- terskor, vars utbildning avslutades före den 1 maj 2004 utan att uppfylla minimikraven för utbildning i artikel 31, och som bestyrks genom en kandidatexamen som grundar sig på ett särskilt kompletteringsprogram som beskrivs i artikel 11 i lagen av den 20 april 2004 om ändring av lagen om sjuksköterske- och barnmorskeyrkena och om några andra rättsakter (Republiken Polens officiella tidning av den 30 april 2004, nr 92, punkt 885) och i hälsovårdsministerns förordning av den 11 maj 2004 om närmare bestämmelser för utbildning av sjuksköterskor och barnmorskor som har examensbevis från gymnasieskola (avgångsbetyg — studentexamen) och som har avslutat sin utbildning vid medicinskt gymnasium eller vård- skolor med sjuksköterske- och barnmorskeutbildning (Republi- ken Polens officiella tidning av den 13 maj 2004, nr 110, punkt 1170) i syfte att kontrollera att vederbörande har en kunskaps- och kompetensnivå som är jämförbar med nivån för sjuksköterskor med de kvalifikationer som, i Polens fall, finns angivna i punkt 5.2.2 i bilaga V.
Avsnitt 4
Tandläkare
Artikel 34
Grundläggande tandläkarutbildning
1.För att bli antagen till grundläggande tandläkarutbildning skall sökanden inneha ett examensbevis eller bevis på formella kvalifikationer som berättigar honom/henne att bli antagen till den aktuella utbildningen vid universitet eller vid högskolor som tillerkänts likvärdig ställning i en medlemsstat.
2.Den grundläggande tandläkarutbildningen skall omfatta minst fem års studier på heltid med teoretisk och praktisk undervisning, som skall omfatta minst den utbildningsplan som anges i punkt 5.3.1 i bilaga V, vid universitet, högskola som tillerkänts likvärdig ställning eller under tillsyn av ett univer- sitet.
De i punkt 5.3.1 i bilaga V angivna ämnena får ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
3. Den grundläggande tandläkarutbildningen skall garantera att den blivande tandläkaren har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
a)Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som tandläkar- verksamheten bygger på och god insikt i vetenskapliga metoder inklusive principerna för bedömning av biologiska funktioner, utvärdering av vetenskapligt vedertagna fakta och analys av data.
b)Tillräckliga kunskaper om friska och sjuka människors kroppskonstitution, fysiologi och beteende samt den fysiska och sociala miljöns påverkan på människans hälsotillstånd, i den mån dessa faktorer påverkar tandläkarverksamheten.
c)Tillräckliga kunskaper om tändernas, munnens, käkarnas och omkringliggande vävnaders anatomi och funktioner, i såväl friskt som sjukt tillstånd, och deras förhållande till patientens allmänna hälsotillstånd samt fysiska och sociala välbefinnande.
d)Tillräckliga kunskaper om kliniska discipliner och metoder som ger tandläkaren en sammanhängande bild av anomalier, skador och sjukdomar i tänderna, munnen, käkarna och omkringliggande vävnader och av förebyggande, diagnostisk och terapeutisk tandläkarverksamhet.
e)Tillräcklig klinisk erfarenhet under lämplig handledning.
Utbildningen skall ge den blivande tandläkaren de färdigheter som är nödvändiga för att utöva all verksamhet som innebär förebyggande, diagnos och behandling av anomalier och sjuk- domar i tänder, mun, käkar och omkringliggande vävnader.
Artikel 35
Utbildning till specialisttandläkare
1.För att bli antagen till utbildning till specialisttandläkare krävs att sökanden har fullgjort fem års teoretisk och praktisk utbildning med godkända resultat inom ramen för den utbild- ning som avses i artikel 34, eller innehar de handlingar som avses i artiklarna 23 och 37.
2.Utbildningen till specialisttandläkare skall omfatta teore- tisk och praktisk utbildning vid universitet, behandlingscentrum för studier och forskning eller, i förekommande fall, annan vårdinrättning som godkänts av behöriga myndigheter eller organ i detta syfte.
Utbildning till specialisttandläkare på heltid skall omfatta minst tre år under kontroll av behöriga myndigheter eller organ. Den skall innebära personlig medverkan och ansvarstagande av den blivande tandläkaren i verksamheten på avdelningen i fråga.
51
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/43 |
|
|
|
|
De minimikrav på utbildningen som avses i andra stycket får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 58.2 i syfte att anpassa kraven till framstegen inom vetenskap och teknik.
3. För att medlemsstaterna skall utfärda ett utbildningsbevis för specialisttandläkare krävs ett utbildningsbevis som avser grundläggande tandläkarutbildning enligt punkt 5.3.2 i bilaga V.
Artikel 36
Utövande av yrkesverksamhet som tandläkare
1.I detta direktiv skall yrkesverksamhet som tandläkare innebära sådan verksamhet som definieras i punkt 3 och som utövas av personer med de yrkestitlar som anges i punkt 5.3.2 i bilaga V.
2.Tandläkaryrket skall grunda sig på den tandläkarutbild- ning som avses i artikel 34 och är ett särskilt yrke skilt från yrket som läkare och specialistläkare. Utövande av yrkesverk- samhet som tandläkare förutsätter innehav av något av de bevis på formella kvalifikationer som anges i punkt 5.3.2 i bilaga V. Personer som omfattas av artikel 23 eller 37 skall likställas med innehavare av ett sådant bevis på formella kvalifikationer.
3.Medlemsstaterna skall se till att tandläkare generellt skall ha tillträde till verksamhet som innebär förebyggande, diagnos och behandling av anomalier och sjukdomar i tänder, mun, käkar och omkringliggande vävnader i enlighet med de i lag fastställda bestämmelserna och de yrkesetiska reglerna för yrket på de referensdatum som anges i punkt 5.3.2 i bilaga V.
Artikel 37
Förvärvade rättigheter för tandläkare
1. Varje medlemsstat skall, för utövandet av yrkesverk- samhet som tandläkare under de yrkestitlar som anges i punkt 5.3.2 i bilaga V, erkänna de bevis på formella kvalifikationer som läkare som utfärdats i Italien, Spanien, Österrike, Tjeckien och Slovakien för personer som påbörjat sin läkarutbildning senast det referensdatum som anges i den bilagan för den berörda medlemsstaten, om dessa bevis på formella kvalifika- tioner åtföljs av ett intyg utfärdat av de behöriga myndighe- terna i den medlemsstaten.
Detta intyg skall bekräfta att följande två villkor uppfyllts:
a)Att dessa personer i den medlemsstaten faktiskt, legalt och huvudsakligen har utövat den verksamhet som avses i artikel 36 under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregår utfärdandet av intyget.
b)Att dessa personer är behöriga att utöva denna verksamhet på samma villkor som innehavare av de bevis på formella
kvalifikationer som anges för denna medlemsstat i punkt 5.3.2 i bilaga V.
Personer som framgångsrikt har fullföljt studier som omfattar minst tre år och som av de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten intygats vara likvärdiga med den utbild- ning som avses i artikel 34, skall undantas från kravet på tre års yrkespraktik enligt andra stycket led a.
När det gäller Tjeckien och Slovakien omfattas de bevis på formella kvalifikationer som erhållits i f.d. Tjeckoslovakien av erkännande på samma sätt som tjeckiska och slovakiska bevis på formella kvalifikationer och på samma villkor som angivits i de föregående styckena.
2. Varje medlemsstat skall erkänna sådana bevis på formella kvalifikationer som läkare som utfärdats i Italien för personer som påbörjat sin läkarutbildning på universitetsnivå mellan den 28 januari 1980 och den 31 december 1984, om dessa bevis åtföljs av ett intyg utfärdat av de behöriga italienska myndigheterna.
Detta intyg skall bekräfta att följande tre villkor uppfyllts:
a)Att dessa personer har godkänts i det särskilda lämplighets- prov som har anordnats av behöriga italienska myndigheter för att kontrollera att sökandena har en kunskaps- och färdighetsnivå jämförbar med den som krävs av innehavare av det bevis på formella kvalifikationer som anges för Italien i punkt 5.3.2 i bilaga V.
b)Att dessa personer i Italien faktiskt, legalt och huvudsakligen har utövat den verksamhet som anges i artikel 36 under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregår utfärdandet av intyget.
c)Att de är behöriga att utöva eller att de faktiskt, legalt och huvudsakligen utövar den verksamhet som anges i artikel 36 på samma villkor som innehavare av de bevis på formella kvalifikationer som anges för Italien i punkt 5.3.2 i bilaga V.
Personer som framgångsrikt har fullföljt studier som omfattar minst tre år och som enligt de behöriga myndigheterna intygats vara likvärdiga med den utbildning som avses i artikel 34, skall undantas från skyldigheten att avlägga ett sådant lämplighets- prov som avses i andra stycket led a.
Personer som påbörjat sin läkarutbildning på universitetsnivå efter den 31 december 1984 skall behandlas på samma sätt som de personer som avses ovan, förutsatt att de studier under tre år som nämns ovan påbörjades före den 31 december 1994.
52
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/44 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
SV |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Avsnitt 5 |
g) Tillräckliga kunskaper om lagar och andra författningar som |
rör de områden som finns uppräknade ovan.
Veterinär
h) Tillräcklig klinisk och praktisk erfarenhet under lämplig handledning.
Artikel 38
Veterinärutbildning
1. Den samlade utbildningen för veterinärer skall omfatta minst fem års studier på heltid med teoretisk och praktisk undervisning, som skall omfatta minst den utbildningsplan som anges i punkt 5.4.1 i bilaga V, vid universitet, högskola som tillerkänts likvärdig ställning eller under tillsyn av ett univer- sitet.
De i punkt 5.4.1 i bilaga V angivna ämnena får ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
2.För att bli antagen till veterinärutbildningen måste sökanden inneha examensbevis eller bevis på formella kvalifika- tioner som berättigar honom/henne att bli antagen till den aktuella utbildningen vid universitet eller vid högskolor som tillerkänts likvärdig ställning i en medlemsstat när det gäller denna utbildning.
3.Utbildningen skall garantera att den blivande veterinären har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
a)Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som veterinär- verksamheten bygger på.
b)Tillräckliga kunskaper om friska djurs anatomi och funk- tioner, djurhållning och reproduktion, husdjurshygien i allmänhet samt djurens utfodring inklusive framställnings- och lagringsmetoder för foder som svarar mot deras behov.
c)Tillräckliga kunskaper om djurs beteende och djurskydd.
d)Tillräckliga kunskaper om orsaker, art, förlopp, följder, diagnos och behandling av sjukdomar hos djur, vare sig det gäller enskilda djur eller besättningar, inklusive särskilda kunskaper om de sjukdomar som kan överföras till människan.
e)Tillräckliga kunskaper om förebyggande medicin.
f)Tillräckliga kunskaper om hygien och metoder vid produk- tion och framställning av samt handel med animaliska livs- medel eller livsmedel av animaliskt ursprung avsedda för människoföda.
Artikel 39
Förvärvade rättigheter för veterinärer
För de medborgare i medlemsstaterna vars bevis på formella kvalifikationer som veterinär har utfärdats av Estland eller vars utbildning har påbörjats i denna stat före den 1 maj 2004 skall medlemsstaterna — utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23.4 — erkänna dessa bevis på formella kvalifikationer som veterinär, om de åtföljs av ett intyg som visar att dessa personer faktiskt och lagligen i Estland har utövat verksamhet som veterinär under minst fem år i följd under de sju år som föregick utfärdandet av intyget.
Avsnitt 6
Barnmorska
Artikel 40
Barnmorskeutbildning
1. Barnmorskeutbildning skall omfatta minst en av följande utbildningar:
a)En barnmorskeutbildning på heltid som omfattar minst tre års praktiska och teoretiska studier (utbildningsväg I) och minst den utbildningsplan som anges i punkt 5.5.1 i bilaga V.
b)En barnmorskeutbildning på heltid som varar minst 18 månader (utbildningsväg II) och omfattar minst den utbild- ningsplan som anges i punkt 5.5.1 i bilaga V och som inte ingått i likvärdig undervisning inom utbildningen till sjuk- sköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård.
Medlemsstaterna skall se till att den institution som utbildar barnmorskor är ansvarig för samordningen av teori och prak- tiktjänstgöring under hela utbildningen.
De i punkt 5.5.1 i bilaga V angivna ämnena får ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
53
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/45 |
|
|
|
|
2.För att bli antagen till barnmorskeutbildningen krävs att ett av följande villkor uppfylls:
a)Minst tio års fullföljd allmän skolutbildning för utbild- ningsväg I.
b)Innehav av bevis på formella kvalifikationer för sjukskö- terskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård enligt punkt 5.2.2 i bilaga V för utbildningsväg II.
3.Utbildningen skall garantera att den blivande barn- morskan har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
a)Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som barnmorske- verksamheten bygger på, särskilt obstetrik och gynekologi.
b)Tillräckliga kunskaper om yrkesetik och lagstiftning som rör yrket.
c)Ingående kunskaper om biologiska funktioner, obstetrisk och neonatal anatomi och fysiologi samt kunskaper om sambandet mellan människans hälsotillstånd, hennes fysiska och sociala miljö och hennes beteende.
d)Tillräcklig klinisk erfarenhet som förvärvats på godkända institutioner under handledning av personal med behörighet som barnmorska och på obstetrikens område.
e)Tillräcklig insikt i utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och erfarenhet av samarbete med sådan personal.
Artikel 41
Förfarande för erkännande av bevis på formella kvalifika- tioner som barnmorska
1. De bevis på formella kvalifikationer som barnmorska som anges i punkt 5.5.2 i bilaga V skall erkännas automatiskt i enlighet med artikel 21 om de uppfyller något av följande villkor:
a)Utbildning på heltid till barnmorska under minst tre år, som
i)förutsätter innehav av
ii)åtföljs av tvåårig yrkespraktik, för vilken ett intyg utfär- dats i enlighet med punkt 2.
b)Utbildning på heltid till barnmorska under minst två år eller 3 600 timmar som förutsätter innehav av bevis på formella kvalifikationer som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård enligt punkt 5.2.2 i bilaga V.
c)Utbildning på heltid till barnmorska under minst 18 månader eller 3 000 timmar som förutsätter innehav av
bevis på formella kvalifikationer som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård enligt punkt 5.2.2 i bilaga V och som åtföljs av ettårig yrkespraktik, för vilken ett intyg utfärdats i enlighet med punkt 2.
2. Det intyg som avses i punkt 1 skall vara utfärdat av de behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten. Intyget skall styrka att vederbörande, efter att ha erhållit bevis på formella kvalifikationer som barnmorska, på ett tillfredsstäl- lande sätt har utfört en barnmorskas alla arbetsuppgifter under motsvarande period på sjukhus eller annan vårdinrättning som erkänts för detta ändamål.
Artikel 42
Utövande av yrkesverksamhet som barnmorska
1.Bestämmelserna i detta avsnitt skall tillämpas på verk- samhet som barnmorska så som denna definieras av varje medlemsstat, om inte annat föreskrivs i punkt 2, och utövas under de yrkestitlar som anges i punkt 5.5.2 i bilaga V.
2.Medlemsstaterna skall se till att barnmorskorna åtmin- stone får tillträde till och rätt att utöva följande verksamhet:
a)Ge korrekt information och användbara råd om familjepla- nering.
b)Diagnostisera graviditet och övervaka en normal graviditet; utföra de undersökningar som krävs för att övervaka en normal graviditetsutveckling.
c)Föreskriva eller rekommendera de undersökningar som är nödvändiga för att så tidigt som möjligt diagnostisera risk- graviditeter.
d)Utarbeta program för de blivande föräldrarnas förberedelse inför sin roll och fullständig förberedelse inför barnets födelse samt ge dem råd om hygien och näringstillförsel.
e)Ta hand om och bistå modern under förlossningen och övervaka fostrets tillstånd i livmodern genom lämpliga kliniska och tekniska medel.
f)Leda spontanförlossningar och vid behov utföra episiotomi samt i brådskande fall assistera vid sätesförlossning.
g)Känna igen varningssignaler om onormala tillstånd hos modern eller barnet, som kräver att läkare ingriper, och vid behov bistå denne; vidta nödvändiga krisåtgärder när läkare inte finns till hands, särskilt manuellt avlägsnande av placenta, eventuellt följt av manuell undersökning av livmo- dern.
54
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/46 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
h)Undersöka och ta hand om det nyfödda barnet; ta alla initi- ativ som krävs och eventuellt genomföra omedelbar åter- upplivning.
i)Ta hand om och övervaka moderns återhämtning efter förlossningen och ge modern all nödvändig information om spädbarnsvård så att hon kan ge det nyfödda barnet bästa möjliga utveckling.
j)Utföra behandling som ordinerats av läkare.
k)Föra de journaler som behövs.
Artikel 43
Förvärvade rättigheter för barnmorskor
1.För de medborgare i medlemsstaterna vars bevis på formella kvalifikationer uppfyller alla de minimikrav för utbild- ningen som fastställs i artikel 40, men vilka med stöd av artikel 41 endast skall erkännas om de åtföljs av det intyg om yrkespraktik som avses i nämnda artikel 41.2, skall varje medlemsstat som tillräckligt bevis erkänna de bevis på formella kvalifikationer som barnmorska som utfärdats av dessa medlemsstater före det referensdatum som avses i punkt 5.5.2 i bilaga V när de åtföljs av ett intyg som visar att dessa medbor- gare faktiskt och legalt utövat verksamheten i fråga under minst två år i följd under den femårsperiod som föregår utfärdandet av intyget.
2.Bestämmelserna i punkt 1 skall gälla för medborgare i medlemsstaterna vars bevis på formella kvalifikationer som barnmorska styrker utbildning som erhållits inom f.d. Tyska demokratiska republikens territorium och som uppfyller alla de minimikrav som fastställs för utbildningen i artikel 40, men vilka med stöd av artikel 41 endast skall erkännas om de åtföljs av det intyg om yrkespraktik som avses i nämnda artikel 41.2, när de styrker en utbildning som påbörjats före den 3 oktober 1990.
3.När det gäller de polska bevisen på formella kvalifika- tioner som barnmorska skall endast bestämmelserna nedan gälla för förvärvade rättigheter.
För de medborgare i medlemsstaterna vars bevis på formella kvalifikationer som barnmorska har utfärdats av Polen eller vars utbildning har påbörjats i denna stat före den 1 maj 2004 och som inte uppfyller de minimikrav för utbildning som avses i artikel 40 skall medlemsstaterna erkänna de nedan angivna bevisen på formella kvalifikationer som barnmorska, om de åtföljs av ett intyg som visar att dessa personer faktiskt och lagligen i Polen har utövat verksamhet som barnmorska under den period som anges nedan:
a)bevis på formella kvalifikationer som barnmorska på univer- sitetsnivå - (dyplom licencjata poloznictwa) — minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av intyget,
b)bevis på formella kvalifikationer som barnmorska med intyg om postgymnasial utbildning på vårdhögskola - (dyplom poloznej) - minst fem år i följd under de sju år som föregick utfärdandet av intyget.
4.Medlemsstaterna skall erkänna de bevis på formella kvali- fikationer som barnmorska som utfärdats i Polen till barn- morskor, vars utbildning avslutades före den 1 maj 2004 utan att uppfylla minimikraven för utbildning i artikel 40, och som bestyrks genom en kandidatexamen som grundar sig på ett särskilt kompletteringsprogram som beskrivs i artikel 11 i lagen av den 20 april 2004 om ändring av lagen om sjuksköterske- och barnmorskeyrkena och om några andra rättsakter (Republi- ken Polens officiella tidning av den 30 april 2004, nr 92, punkt 885) och i hälsovårdsministerns förordning av den 11 maj 2004 om närmare bestämmelser för utbildning av sjukskö- terskor och barnmorskor som har examensbevis från sekundär- skola (avgångsbetyg — studentexamen) och har avslutat utbild- ning vid medicinskt gymnasium eller vårdskolor med sjukskö- terske- och barnmorskeutbildning (Republiken Polens officiella tidning av den 13 maj 2004, nr 110, punkt 1170) i syfte att kontrollera att vederbörande har en kunskaps- och kompetens- nivå som är jämförbar med nivån för barnmorskor med de kvalifikationer som, i Polens fall, finns angivna i punkt 5.5.2 i bilaga V.
Avsnitt 7
Farmaceut
Artikel 44
Farmaceututbildning
1.För att bli antagen till farmaceututbildning skall sökanden inneha examensbevis eller bevis på formella kvalifikationer som berättigar honom/henne eller henne att bli antagen till den aktuella utbildningen vid universitet eller vid högskolor som tillerkänts likvärdig ställning i en medlemsstat.
2.Av bevis på formella kvalifikationer för farmaceuter skall det framgå att minst fem års utbildning genomgåtts, som omfattar minst
a)fyra års teoretisk och praktisk undervisning på heltid vid universitet, högskola som tillerkänts likvärdig ställning eller under tillsyn av ett universitet,
b)sex månaders praktiktjänstgöring på ett apotek som är öppet för allmänheten eller på ett sjukhus under tillsyn av sjukhusets farmaceutiska avdelning.
55
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/47 |
|
|
|
|
Utbildningen skall omfatta minst den utbildningsplan som anges i punkt 5.6.1 i bilaga V. De i punkt 5.6.1 i bilaga V angivna ämnena får ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskap- liga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
3. Utbildningen skall garantera att den blivande farmaceuten har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
a)Tillräckliga kunskaper om läkemedel och de substanser som används vid läkemedelstillverkning.
b)Tillräckliga kunskaper om farmaceutisk teknologi samt fysisk, kemisk, biologisk och mikrobiologisk kontroll av läkemedel.
c)Tillräckliga kunskaper om läkemedels nedbrytning (meta- bolism) och verkningar, giftiga ämnens verkningssätt och användningen av läkemedel.
d)Tillräckliga kunskaper för att utvärdera vetenskapliga data om läkemedel för att på denna grund kunna ge upplys- ningar.
e)Tillräckliga kunskaper om gällande föreskrifter och andra villkor för att kunna utöva farmaceutisk verksamhet.
Artikel 45
Utövande av yrkesverksamhet som farmaceut
1.I detta direktiv avses med verksamhet som farmaceut sådan verksamhet som, när det gäller tillträde till och rätten att utöva den, i en eller flera medlemsstater omfattas av villkor som rör yrkeskvalifikationerna, och som står öppen för de personer som innehar något av de bevis på formella kvalifika- tioner som anges i punkt 5.6.2 i bilaga V.
2.Medlemsstaterna skall se till att innehavare av bevis på formella kvalifikationer i farmaci på universitetsnivå eller motsvarande nivå och som uppfyller villkoren i artikel 44 får tillträde till och rätt att utöva åtminstone följande verksamhet, med förbehåll för eventuella krav på kompletterande yrkeserfa- renhet:
a)Galenisk utveckling av läkemedel.
b)Framställning och kontroll av läkemedel.
c)Laboratoriekontroll av läkemedel.
d)Lagring, förvaring och distribution av läkemedel i partihan- delsledet.
e)Beredning, kontroll, lagring och utlämning av läkemedel på apotek som är öppna för allmänheten.
f)Beredning, kontroll, lagring och utlämning av läkemedel på sjukhus.
g)Information och rådgivning om läkemedel.
3.Om det i en medlemsstat inte bara krävs bevis på formella kvalifikationer enligt förteckningen i punkt 5.6.2 i bilaga V för tillträde till eller utövande av någon form av verk- samhet som farmaceut, utan även kompletterande yrkeserfa- renhet, skall den medlemsstaten som tillräckligt bevis erkänna intyg utfärdat av de behöriga myndigheterna i ursprungsmed- lemsstaten som styrker att personen i fråga har utövat nämnda verksamhet under motsvarande period i ursprungsmedlems- staten.
4.Det erkännande som avses i punkt 3 skall inte vara tillämpligt på den tvååriga yrkeserfarenhet som krävs i Storher- tigdömet Luxemburg för beviljande av statligt tillstånd att driva apotek som är öppna för allmänheten.
5.Om det den 16 september 1985 i en medlemsstat fanns ett urvalssystem för att bland de farmaceuter som avses i punkt 2 välja ut dem som skall tilldelas de nya apotek som skall öppnas inom ramen för ett nationellt geografiskt fördelnings- system, får denna medlemsstat, med avvikelse från punkt 1, fortsätta med detta urvalssystem och kräva att de medborgare i medlemsstaterna som innehar något av de bevis på formella kvalifikationer för farmaceuter som anges i punkt 5.6.2 i bilaga V eller omfattas av bestämmelserna i artikel 23 deltar i detta.
Avsnitt 8
Arkitekt
Artikel 46
Arkitektutbildning
1. Arkitektutbildning skall omfatta antingen minst fyra års studier på heltid eller sex års studier, varav minst tre år på heltid, vid universitet eller jämförbar läroanstalt. Denna utbild- ning skall avslutas med godkänd examen på universitetsnivå.
Utbildningen, som skall ges på universitetsnivå och i huvudsak omfatta arkitektur, skall till lämpliga delar bestå av teoretisk och praktisk arkitektutbildning och skall garantera att de stude- rande tillägnar sig följande kunskaper och färdigheter:
a)Förmåga att utforma arkitektoniska projekt som uppfyller både estetiska och tekniska krav.
56
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/48 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
b)Tillräcklig kunskap om arkitekturens historia och teori och besläktade konstarter, teknik och humaniora.
c)Kunskap om de konstens inflytande på arkitektonisk form- givning.
d)Tillräcklig kunskap om stadsplanering, fysisk planering och de kunskaper som krävs för planeringsprocessen.
e)Insikter i förhållandet mellan människor och byggnader och mellan byggnader och deras omgivning, och i behovet av att anpassa byggnaderna och ytorna mellan dem efter mänskliga behov och ge dem rätta proportioner.
f)Insikter i arkitektyrket och arkitektens roll i samhället, i synnerhet vid utarbetandet av projektunderlag, som tar hänsyn till sociala faktorer.
g)Insikter i utrednings- och förberedelsemetoderna för under- lagen i ett konstruktionsprojekt.
h)Insikter i de strukturella och byggnadstekniska problem som är förbundna med byggnadskonstruktion.
i)Tillräcklig kunskap om fysiska problem och teknik och byggnaders funktion, så att dessa inomhus blir bekväma och ger skydd mot olika väderförhållanden.
j)De färdigheter i byggnadsutformning som behövs för att uppfylla de boendes krav inom ramen för begränsningar på grund av kostnadsfaktorer och byggnormer.
k)Tillräcklig kunskap om de branscher, organisationer, bestämmelser och metoder som är förbundna med att omvandla konstruktionsritningar till byggnader och att detaljplanera hela projekt.
2.De i punkt 1 angivna kunskaperna och färdigheterna får ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
Artikel 47
Undantag från kraven för arkitektutbildningen
1. Med avvikelse från artikel 46 skall också, enligt artikel 21, erkännas den treåriga utbildningen vid ”Fachhochschulen” i
Förbundsrepubliken Tyskland som existerade den 5 augusti 1985 och som uppfyller de krav som fastställs i artikel 46 och ger tillträde till den verksamhet som avses i artikel 48 i denna medlemsstat med yrkesbeteckningen arkitekt, under förutsätt- ning att utbildningen kompletteras med fyra års yrkeserfarenhet i Förbundsrepubliken Tyskland och styrks av ett intyg som utfärdats av den yrkessammanslutning, där den arkitekt som önskar utnyttja bestämmelserna i detta direktiv är registrerad.
Yrkessammanslutningen skall i förväg ha fastställt att det arbete som arkitekten i fråga utfört på arkitekturområdet utgör överty- gande prov på alla kunskaper och färdigheter som avses i 46.1. Intyget skall utfärdas enligt samma förfarande som gäller för registrering i yrkessammanslutningens medlemsförteckning.
2. Med avvikelse från artikel 46 skall också, enligt artikel 21 och inom ramen för bättre befordringsmöjligheter eller deltids- studier på universitetsnivå, erkännas den utbildning som motsvarar kraven i artikel 46 samt leder till att personer som varit anställda på arkitekturområdet minst sju år under överin- seende av en arkitekt eller arkitektbyrå avlägger godkänd examen i arkitektur. Denna examen skall vara på universitets- nivå och vara likvärdig med den examen som avses i artikel 46.1 första stycket.
Artikel 48
Utövande av yrkesverksamhet som arkitekt
1.Med yrkesverksamhet som arkitekt avses i detta direktiv den verksamhet som vanligtvis utövas under yrkestiteln arki- tekt.
2.De medborgare i en medlemsstat som fått rätt att bära titeln arkitekt i enlighet med en lag som ger den behöriga myndigheten i en medlemsstat möjlighet att ge denna titel åt medborgare i medlemsstaterna som utmärkt sig särskilt genom sina insatser på arkitekturområdet, skall anses uppfylla de krav som fastställts för att få utöva arkitektverksamhet under yrkesti- teln arkitekt. Ifrågavarande personers verksamhet som arkitekt skall intygas genom ett bevis utfärdat av deras ursprungsmed- lemsstat.
57
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/49 |
|
|
|
|
Artikel 49
Förvärvade rättigheter som arkitekt
1. Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella kvalifikationer som arkitekt som anges i punkt 6.1 i bilaga VI vilka utfärdas av övriga medlemsstater avseende en utbildning som påbörjats senast under det referensläsår som anges i den bilagan, även om de inte uppfyller minimikraven enligt artikel 46, genom att ge innehavare av dessa bevis på formella kvalifikationer tillträde till och rätt att utöva verksamhet som arkitekt på samma villkor som innehavare av bevis på formella kvalifikationer som utfärdats av denna medlemsstat.
Intyg från de behöriga myndigheterna i Förbundsrepubliken Tyskland om att bevis på formella kvalifi- kationer som utfärdats från och med den 8 maj 1945 av de behöriga myndigheterna i f.d. Tyska demokratiska republiken är likvärdiga med dem som avses i den bilagan skall följaktligen erkännas.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 skall varje medlemsstat, när det gäller tillträde till och utövande av verk- samhet som arkitekt med yrkestiteln arkitekt, som bevis på formella kvalifikationer erkänna intyg som utfärdas för medbor- gare i medlemsstaterna av de medlemsstater där tillträde till och utövande av verksamhet som arkitekt var reglerad vid nedanstå- ende datum och ge dessa intyg samma ställning på sitt territo- rium som de intyg medlemsstaten själv utfärdar:
a)Den 1 januari 1995 för Österrike, Finland och Sverige.
b)Den 1 maj 2004 för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.
c)Den 5 augusti 1987 för övriga medlemsstater.
De intyg som avses i första stycket skall ange att innehavaren har fått tillstånd att bära yrkestiteln arkitekt senast detta datum och har varit aktivt verksam på området enligt dessa bestäm- melser under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregick utfärdandet av intyget.
De handlingar som avses i punkterna 1 d, e och f i bilaga VII får inte vara äldre än tre månader då de fogas till ansökan.
Medlemsstater, institutioner och andra juridiska personer skall behandla överlämnade uppgifter konfidentiellt.
2.Om det finns skälig grund för tvivel får den mottagande medlemsstaten kräva att de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat styrker äktheten av de
3.Om det finns skälig grund för tvivel, och om bevis på formella kvalifikationer i enlighet med artikel 3.1 c har utfär- dats av en behörig myndighet i en medlemsstat och innefattar utbildning som erhållits helt eller delvis vid en inrättning som etablerats lagligt i en annan medlemsstat, skall den mottagande medlemsstaten ha rätt att hos det behöriga organet i den medlemsstat där examensbeviset har utfärdats kontrollera
a)huruvida utbildningskursen vid den institution som gav utbildningen har godkänts formellt av utbildningsanstalten i den medlemsstat där examensbeviset har utfärdats,
b)huruvida det utfärdade beviset på formella kvalifikationer är detsamma som skulle ha utfärdats om kursen hade följts helt och hållet i den medlemsstat där examensbeviset har utfär- dats,
c)huruvida beviset på formella kvalifikationer ger samma yrkesrättigheter i den medlemsstat där examensbeviset har utfärdats.
4.Om en mottagande medlemsstat av sina medborgare kräver edsavläggelse eller en högtidlig försäkran för tillträde till ett reglerat yrke och ordalydelsen i denna ed eller förklaring inte kan användas av medborgare i de andra medlemsstaterna, skall medlemsstaten sörja för att den berörde kan använda passande och likvärdiga formuleringar.
KAPITEL IV
Gemensamma bestämmelser om etablering
Artikel 50
Handlingar och formföreskrifter
1. När de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten fattar beslut om en ansökan om tillstånd att utöva ett reglerat yrke genom tillämpning av denna avdelning, kan de begära de handlingar och intyg som nämns i bilaga VII.
Artikel 51
Förfarande för ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifika- tioner
1. Den behöriga myndigheten i den mottagande medlems- staten skall bekräfta mottagandet av ansökan inom en månad från och med mottagandet och underrätta sökanden om hand- lingar eventuellt saknas.
58
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/50 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
2.En ansökan om tillstånd att få utöva ett reglerat yrke skall behandlas och ett vederbörligen motiverat beslut fattas av den mottagande medlemsstatens behöriga myndighet snarast möjligt och under alla omständigheter inom tre månader efter det att den fullständiga ansökan inkom. Denna tidsfrist kan emellertid förlängas med en månad i fall som omfattas av kapitlen I och II i denna avdelning.
3.Beslutet eller underlåtenhet att meddela beslut inom före- skriven tid kan överklagas hos domstol enligt nationell rätt.
ursprungsmedlemsstatens språk. Den mottagande medlems- staten får kräva att denna titel följs av namn och plats för den institution eller examensnämnd som utfärdat den. Om den akademiska titel som används i ursprungsmedlemsstaten kan förväxlas med en titel som i den mottagande medlemsstaten kräver kompletterande utbildning, som personen i fråga inte har genomgått, får denna medlemsstat kräva att vederbörande använder den akademiska titeln från ursprungsmedlemsstaten i en lämplig form som den mottagande medlemsstaten anger.
Artikel 52 |
Artikel 55 |
|
|
Användande av yrkestitel |
Anslutning till försäkringskassa |
|
1.Om användandet av yrkestiteln för en av yrkesverksamhe- terna i fråga är reglerat i en mottagande medlemsstat, skall de övriga medlemsstaternas medborgare vilka har tillstånd att utöva ett reglerat yrke med stöd av avdelning III bära den yrkestitel som i den mottagande medlemsstaten motsvarar detta yrke och använda eventuell förkortning.
2.Om ett yrke är reglerat i den mottagande medlemsstaten genom en sådan sammanslutning eller organisation som avses i artikel 3.2, får medlemsstaternas medborgare bara använda den yrkestitel eller den förkortning som sammanslutningen eller organisationen fastställt om de kan visa att de tillhör samman- slutningen eller organisationen.
Om medlemskapet i sammanslutningen eller organisationen är förenat med vissa kvalifikationer, kan detta krav då det gäller de övriga medlemsstaternas medborgare som innehar yrkeskva- lifikationer bara göras gällande på de villkor som föreskrivs i detta direktiv.
AVDELNING IV
DETALJERADE VILLKOR FÖR UTÖVANDE AV YRKET
Artikel 53
Språkkunskaper
Personer som får sina yrkeskvalifikationer erkända skall ha nödvändiga språkkunskaper för att utöva yrkesverksamheten i den mottagande medlemsstaten.
Artikel 54
Användande av akademisk titel
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7 och 52 skall den mottagande medlemsstaten se till att de berörda personerna har rätt att använda akademiska titlar från ursprungsmedlems- staten, och den eventuella förkortningen av denna, på
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.1 och artikel 6 första stycket b, skall de medlemsstater som kräver att de personer som förvärvat sina yrkeskvalifikationer på deras terri- torium skall fullgöra en förberedande praktiktjänstgöring och/ eller ha yrkeserfarenhet för att få anslutas till en försäkrings- kassa, ge innehavare av yrkeskvalifikationer som läkare och tandläkare som förvärvats i en annan medlemsstat dispens från detta krav.
AVDELNING V
ADMINISTRATIVT SAMARBETE OCH GENOMFÖRANDEBEFO-
GENHETER
Artikel 56
Behöriga myndigheter
1.De behöriga myndigheterna i den mottagande medlems- staten och ursprungsmedlemsstaten skall bedriva ett nära samarbete och ge varandra ömsesidigt bistånd för att underlätta tillämpningen av detta direktiv. De skall garantera att de upplysningar som utväxlas behandlas konfidentiellt.
2.De behöriga myndigheterna i den mottagande medlems- staten och ursprungsmedlemsstaten skall utbyta information om disciplinära åtgärder eller straffrättsliga påföljder som vidta- gits eller andra allvarliga, specifika omständigheter som kan ha följder för utövandet av verksamheten enligt detta direktiv, med iakttagande av lagstiftningen om skydd av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den
24oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avse- ende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektro- nisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (2).
(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
(2) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.
59
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/51 |
|
|
|
|
Ursprungsmedlemsstaten skall kontrollera om förhållandena är riktiga och dess myndigheter avgöra typ och omfattning av de undersökningar som skall göras och meddela den mottagande medlemsstaten vilka konsekvenser landet drar av de lämnade uppgifterna.
3.Senast den 20 oktober 2007 skall varje medlemsstat utse de behöriga myndigheter och organ som är bemyndigade att utfärda eller ta emot bevis på formella kvalifikationer och andra handlingar eller upplysningar, samt de behöriga myndigheter och organ som är bemyndigade att motta ansökningarna och fatta de beslut som avses i detta direktiv, och de skall genast underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta.
4.Varje medlemsstat skall utse en samordnare för verksam- heten för de myndigheter som avses i punkt 1 och underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta.
Samordnarna skall ha följande uppgifter:
a)Att främja enhetlig tillämpning av direktivet.
b)Att inhämta alla uppgifter av betydelse för tillämpningen av direktivet, bland annat uppgifter om tillträdesvillkor för reglerade yrken i medlemsstaterna….
För att utföra det som avses i b kan samordnarna vända sig till de kontaktpunkter som avses i artikel 57.
Artikel 57
Kontaktpunkter
Varje medlemsstat skall senast den 20 oktober 2007 utse en kontaktpunkt som skall ha följande uppgifter:
a)Att ge medborgarna och kontaktpunkterna i övriga medlemsstater all nödvändig information om erkännandet av yrkeskvalifikationer enligt detta direktiv, i synnerhet information om nationell lagstiftning som reglerar dessa yrken och utövandet av dessa, inklusive sociallagstiftning och eventuella yrkesetiska regler.
b)Att bistå medborgarna vid utövandet av deras rättigheter enligt detta direktiv, vid behov i samarbete med övriga kontaktpunkter och behöriga myndigheter i den mottagande medlemsstaten.
På begäran av kommissionen skall kontaktpunkterna underrätta kommissionen om resultatet av ärenden som de handlagt i enlighet med b senast två månader efter det att de mottagits.
Artikel 58
Kommittén för erkännande av yrkeskvalifikationer
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté för erkän- nande av yrkeskvalifikationer, nedan kallad ”kommittén”.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel- serna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.
3.Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 59
Samråd
Kommissionen skall säkerställa att experter från de berörda yrkesgrupperna på lämpligt sätt rådfrågas, särskilt i anslutning till arbetet i den kommitté som avses i artikel 58, och kommis- sionen skall för denna kommitté lägga fram en rapport om dessa samråd.
AVDELNING VI
ANDRA BESTÄMMELSER
Artikel 60
Rapportering
1. Efter den 20 oktober 2007 skall medlemsstaterna vartannat år lämna en rapport till kommissionen över tillämp- ningen av det inrättade systemet. Utöver allmänna kommen- tarer skall rapporten innehålla en statistisk översikt över de beslut som fattats samt en beskrivning av de viktigaste problemen som tillämpningen av direktivet fört med sig.
2. Efter den 20 oktober 2007 skall kommissionen vart femte år utarbeta en rapport om genomförandet av detta direktiv.
Artikel 61
Undantagsklausul
Om större svårigheter på något visst område skulle uppstå för en viss medlemsstat vid tillämpningen av det här direktivet, skall kommissionen undersöka dessa svårigheter i samarbete med medlemsstaten i fråga.
I förekommande fall skall kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 58.2 medge undantag för ifrågavarande medlemsstat vad gäller tillämpningen av bestämmelsen under en begränsad tidsperiod.
60
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/52 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
SV |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 62 |
Artikel 64 |
Upphävande
Direktiven 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 78/1026/EEG, 78/1027/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/384/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG, 89/48/EEG, 92/51/EEG, 93/16/EEG och 1999/42/EG skall upphöra att gälla från och med den 20 oktober 2007. Hänvis- ningar till de upphävda direktiven skall anses som hänvisningar till detta direktiv, och de rättsakter som har antagits på grundval av de direktiven skall inte påverkas av upphävandet.
Artikel 63
Införlivande
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 20 oktober 2007 De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 65
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 7 september 2005.
På Europaparlamentets |
På rådets vägnar |
vägnar |
|
J. BORRELL FONTELLES |
C. CLARKE |
Ordförande |
Ordförande |
61
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/53 |
|
|
|
|
BILAGA I
Förteckning över yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer som uppfyller villkoren i artikel 3.2
IRLAND (1)
1.The Institute of Chartered Accountants in Ireland (2)
2.The Institute of Certified Public Accountants in Ireland (2)
3.The Association of Certified Accountants (2)
4.Institution of Engineers of Ireland
5.Irish Planning Institute
FÖRENADE KUNGARIKET
1.Institute of Chartered Accountants in England and Wales
2.Institute of Chartered Accountants of Scotland
3.Institute of Chartered Accountants in Ireland
4.Chartered Association of Certified Accountants
5.Chartered Institute of Loss Adjusters
6.Chartered Institute of Management Accountants
7.Institute of Chartered Secretaries and Administrators
8.Chartered Insurance Institute
9.Institute of Actuaries
10.Faculty of Actuaries
11.Chartered Institute of Bankers
12.Institute of Bankers in Scotland
13.Royal Institution of Chartered Surveyors
14.Royal Town Planning Institute
15.Chartered Society of Physiotherapy
16.Royal Society of Chemistry
17.British Psychological Society
18.Library Association
19.Institute of Chartered Foresters
20.Chartered Institute of Building
21.Engineering Council
22.Institute of Energy
23.Institution of Structural Engineers
24.Institution of Civil Engineers
25.Institution of Mining Engineers
(1) Irländska medborgare är även medlemmar i följande sammanslutningar eller organisationer i Förenade kungariket: Institute of Chartered Accountants in England and Wales.
Institute of Chartered Accountants of Scotland. Institute of Actuaries.
Faculty of Actuaries.
The Chartered Institute of Management Accountants.
Institute of Chartered Secretaries and Administrators. Royal Town Planning Institute.
Royal Institution of Chartered Surveyors. Chartered Institute of Building.
(2) Endast för revisionsverksamhet.
62
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/54 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
26.Institution of Mining and Metallurgy
27.Institution of Electrical Engineers
28.Institution of Gas Engineers
29.Institution of Mechanical Engineers
30.Institution of Chemical Engineers
31.Institution of Production Engineers
32.Institution of Marine Engineers
33.Royal Institution of Naval Architects
34.Royal Aeronautical Society
35.Institute of Metals
36.Chartered Institution of Building Services Engineers
37.Institute of Measurement and Control
38.British Computer Society
63
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/55 |
|
|
|
|
BILAGA II
Förteckning över utbildningar med sådan särskild uppläggning som avses i artikel 11c ii
1.Utbildning i paramedicin och barnomsorg
Utbildning till: I Tyskland:
—Barnsjuksköterska (”Kinderkrankenschwester/Kinderkrankenpfleger”).
—Sjukgymnast (”Krankengymnast[in]/Physiotherapeut[in]”) (1).
—Arbetsterapeut/ergoterapeut (”Beschäftigungs und Arbeitstherapeut/Ergotherapeut”).
—Logoped (”Logopäde/Logopädin”).
—Ortoptist (”Orthoptist[in]”).
—Godkänd barnpedagog (”Staatlich anerkannte[r] Erzieher[in]”).
—Godkänd speciallärare (”Staatlich anerkannte[r] Heilpädagoge[in]”).
—Medicinsk laboratorieassistent (”medizinischtechnische[r] Laboratoriums Assistent[in]”).
—Röntgentekniker (”medizinischtechnische[r] RadiologieAssistent[in]”).
—Teknisk assistent — funktionsdiagnostik (”medizinischtechnische[r] Assistent[in] für Funktionsdiagnostik”).
—Veterinärtekniker (”veterinärmedizinischtechnische[r] Assistent[in]”).
—Dietist (”Diätassistent[in]”).
—Apotekstekniker (”Pharmazieingenieur”) med examen före den 31mars 1994 i f.d. DDR eller i de nya tyska delsta- terna.
—Mentalskötare (”Psychiatrische[r] Krankenschwester/Krankenpfleger”).
—Talpedagog (”Sprachtherapeut[in]”).
ITjeckien:
—Vårdbiträde (”zdravotnický asistent”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 13 år, varav minst åttaårs grundutbildning och fyraårs yrkesinriktad gymnasieutbildning på vårdlinje, kompletterat med ”maturitnízkouška” - examen.
— Nutritionist (”nutricní asistent”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 13 år, varav minst åtta års grundutbildning och fyraårs yrkesinriktad gymnasieutbildning på vårdlinje, kompletterat med ”maturitnízkouška” examen.
IItalien:
—Tandtekniker (”odontotecnico”).
—Optiker (”ottico”).
(1) Från och med den 1juni 1994 ersattes yrkestiteln ”Krankengymnast(in)” med ”Physiotherapeut(in)”. De utövare av yrket som fick sin examen före detta datum kan dock, om de så önskar, fortsätta att använda sig av den tidigare titeln ”Krankengymnast(in)”.
64
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/56 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
ICypern:
—Tandtekniker (”οdονtοteχνίtης”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 14 år, varav minst sexårs grundutbildning, sexårs gymnasieutbildning och två års postgymnasial yrkesutbildning, följd av ettårs yrkeserfarenhet.
— Optiker (”teχνικός optικός”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 14 år, varav minst sexårs grundutbildning, sexårs gymnasieutbildning och två års postgymnasial utbildning, följt av ett års yrkeserfarenhet.
ILettland:
—Tandsköterska (”zobarstniecibas masa”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 13 år, varav minst tioårs allmän skolutbildning och två års yrkesutbild- ning på vårdlinje, följt av treårsyrkeserfarenhet, varefter det krävs att en examen avläggs för erhållande av specialist- certifikat.
— Biomedicinsk laboratorieassistent (”biomedicinas laborants”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst tolv år, varav minst tioårs allmän skolutbildning och två års yrkesut- bildning på vårdlinje, följt av tvåårs yrkeserfarenhet, varefter det krävs att en examen avläggs för erhållande av specia- listcertifikat.
— Tandtekniker (”zobu tehnikis”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst tolv år, varav minst tioårs allmän skolutbildning och två års yrkesut- bildning på vårdlinje, följt av tvåårsyrkeserfarenhet, varefter det krävs att en examen avläggs för erhållande av specia- listcertifikat.
— Biträdande sjukgymnast (”fizioterapeita asistents”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 13 år, varav minst tioårs allmän skolutbildning och tre års yrkesutbild- ning på vårdlinje, följt av tvåårs yrkeserfarenhet, varefter det krävs att en examen avläggs för erhållande av specialist- certifikat.
ILuxemburg:
—Röntgentekniker (”assistant[e] technique médical[e] en radiologie”).
—Medicinsk laboratorieassistent (”assistant[e] technique médical[e] de laboratoire”).
—Mentalskötare (”infirmier/ière psychiatrique”).
—Sjukhustekniker — kirurgi (”assistant[e] technique médical[e] en chirurgie”).
—Barnsjuksköterska (”infirmier/ière puériculteur/trice”).
—Narkossköterska (”infirmier/ière anesthésiste”).
—Examinerad massör/massös (”masseur/euse diplômé[e]”).
—Barnpedagog (”éducateur/trice”).
INederländerna:
—Veterinärassistent (”dierenartsassistent”).
65
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/57 |
|
|
|
|
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 13 år, bestående av
i)minst tre års yrkesutbildning i specialskola med avslutande examen, i vissa fall kompletterad med ett eller två års specialiserad utbildning avslutad med examen, eller
ii)minst två och ett halvt års yrkesutbildning i specialskola med avslutande examen, kompletterad med minst sex månaders yrkespraktik eller minst sex månaders praktiktjänstgöring i godkänd inrättning, eller
iii)minst två års yrkesutbildning i specialskola med avslutande examen, kompletterad med minst ett års yrkespraktik eller minst ett års praktiktjänstgöring i godkänd inrättning, eller
iv)för veterinärassistent (”dierenartsassistent”): tre års yrkesutbildning i specialskola (”MBO” - program) eller alterna- tivt tre års yrkesutbildning inom lärlingssystemet (”LLW”), båda avslutade med examen.
IÖsterrike:
—Särskild grundutbildning för sköterskor i barn och ungdomsvård (”spezielle Grundausbildung in der Kinder und Jugendlichenpflege”).
—Särskild grundutbildning för sköterskor i psykiatrisk sjuk och hälsovård (”spezielle Grundausbildung in der psychiatrischen Gesundheits und Krankenpflege”).
—Kontaktlinsoptiker (”Kontaktlinsenoptiker”).
—Pedikyrist (”Fusspfleger”).
—Tekniker för hörselhjälpmedel (”Hörgeräteakustiker”).
—Försäljare av medicinska och kemiska produkter (”Drogist”).
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 14 år, varav minst fem år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning som utgörs av minst tre års praktikantutbildning, omfattande utbildning på en arbets- plats och vid en yrkesskola, och en period av yrkesverksamhet och yrkesutbildning och avslutas med yrkesexamen som ger behörighet att utöva yrket och utbilda praktikanter.
— Massör (”Masseur”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 14 år, varav minst fem år skall fullgöras inom ramen för en struktu- rerad utbildning med minst två års praktikantutbildning, två års praktisk yrkesverksamhet och en ettårig utbildning som avslutas med en yrkesexamen som ger behörighet att utöva yrket och utbilda praktikanter.
—Förskollärare (”Kindergärtner/in”).
—Barnskötare (”Erzieher”).
Var och en av dess utbildningar omfattar sammanlagt 13 år, varav fem års yrkesutbildning vid yrkesskola, och avslutas med examen.
ISlovakien:
—Lärare på dansområdet i konstskolor på grundstadiet (”ucitel vtanecnom odbore na základných umeleckých školách”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 14,5 år, varav åttaårs grundutbildning, fyraårsgymnasieutbildning med specialinriktning samt en femterminerskurs i danspedagogik.
—Utbildare vid särskilda utbildningsanstalter och vid socialtjänstanstalter (”vychovávatel' v špeciálnych výchovných zariadeniach a v zariadeniach sociálnych sluieb”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 14 år, varav åtta/nio års grundutbildning, fyraårsgymnasieutbildning med pedagogisk inriktning eller annan inriktning och tvåårskompletterande deltidsstudier i pedagogik.
66
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/58 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
2.Under rubriken hantverksmästare (”Mester/Meister/Maître”) med en annan utbildning än den som omfattas av avdelningIII, kapi- telII i detta direktiv
Utbildning till: I Danmark:
— Optiker (”optometrist”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt 14 år, varav fem års yrkesutbildning fördelad på två och ett halvtårsteoretisk utbildning vid en yrkesutbildningsanstalt och två och ett halvt års praktik på en arbetsplats och avslutas med en examen som ger behörighet att använda titeln ”Mester”.
— Ortopedtekniker (”ortopædimekaniker”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt tolv och ett halvt år, varav tre och ett halvt års yrkesutbildning fördelad på sexmånaders teoretisk utbildning vid en yrkesutbildningsanstalt och tre års praktik på en arbetsplats och avslutas med en erkänd examen i hantverksyrket som ger behörighet att använda titeln ”Mester”.
— Ortopedskomakare (”ortopaediskomager”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt 13,5 år, varav fyre och ett halvt års yrkesutbildning fördelad på tvåårsteore- tisk utbildning vid en yrkesutbildningsanstalt och två och ett halvt års praktik på en arbetsplats och avslutas med en erkänd examen i hantverksyrket som ger behörighet att använda titeln ”Mester”.
ITyskland:
—Optiker (”Augenoptiker”).
—Tandtekniker (”Zahntechniker”).
—Bandagist (”Bandagist”).
—Tekniker för hörselhjälpmedel (”Hörgeräte - Akustiker”).
—Ortopedtekniker (”Orthopädiemechaniker”).
—Ortopedskomakare (”Orthopädieschuhmacher”).
ILuxemburg:
—Optiker (”opticien”).
—Tandtekniker (”mécanicien dentaire”).
—Tekniker för hörselhjälpmedel (”audioprothésiste”).
—Ortopedtekniker/bandagist (”mécanicien orthopédiste/bandagiste”).
—Ortopedskomakare (”orthopédiste - cordonnier”).
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt 14 år, varav minst fem år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning dels på en arbetsplats, dels vid en yrkesskola och avslutas med examen som ger behörighet att utöva någon som kvalificerad betraktad verksamhet i yrket antingen som självständig yrkesutövare eller som anställd på jämförbar ansvarsnivå.
IÖsterrike:
—Bandagist (”Bandagist”).
—Korsettmakare (”Miederwarenerzeuger”).
67
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/59 |
|
|
|
|
—Optiker (”Optiker”).
—Ortopedskomakare (”Orthopädieschuhmacher”).
—Ortopedtekniker (”Orthopädietechniker”).
—Tandtekniker (”Zahntechniker”).
—Trädgårdsmästare (”Gärtner”).
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 14 år, varav minst fem år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med minst tre års praktiktjänstgöring, dels på en arbetsplats, dels vid en yrkesskola och med minst två års praktisk yrkesverksamhet som avslutas med mästarexamen som ger behörighet att utöva yrket, utbilda praktikanter och använda titeln ”Meister”.
Följande utbildningar till mästare inom jord och skogsbruk:
—Lantmästare (”Meister in der Landwirtschaft”).
—Mästare i lanthushållning (”Meister in der ländlichen Hauswirtschaft”).
—Mästare i trädgårdsodling (”Meister im Gartenbau”).
—Mästare i grönsaksodling (”Meister im Feldgemüsebau”).
—Mästare i fruktodling och framställning av fruktprodukter (”Meister im Obstbau und in der Obstverwertung”).
—Mästare i vinodling och vinframställning (”Meister im Weinbau und in der Kellerwirtschaft”).
—Mejerimästare (”Meister in der Molkerei und Käsereiwirtschaft”).
—Mästare i hästhållning (”Meister in der Pferdewirtschaft”).
—Fiskerimästare (”Meister in der Fischereiwirtschaft”).
—Mästare i fjäderfähållning (”Meister in der Geflügelwirtschaft”).
—Mästare i biodling (”Meister in der Bienenwirtschaft”).
—Skogmästare (”Meister in der Forstwirtschaft”).
—Mästare i skogsplantering och skogsvård (”Meister in der Forstgarten und Forstpflegewirtschaft”).
—Mästare i lagring av jordbruksprodukter (”Meister in der landwirtschaftlichen Lagerhaltung”).
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 15 år, varav minst sex år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning som utgörs av minst tre års praktiktjänstgöring, med utbildning dels på ett företag, dels vid en yrkesskola, och treårspraktisk yrkesverksamhet och avslutas med mästarexamen som ger behörighet att utbilda praktikanter och använda titeln ”Meister”.
IPolen:
—lärare för praktisk yrkesutbildning (”Nauczyciel praktycznej nauki zawodu”). Denna utbildning omfattar
i)åtta års grundutbildning och femårs yrkesinriktad gymnasieutbildning eller likvärdig gymnasieutbildning inom ett relevant område, följt av kurs i pedagogik på totalt minst150timmar, kurs i säkerhet i arbetet och arbetshygien och tvåårsyrkeserfarenhet inom det yrke som vederbörande skall undervisai eller
ii)åtta års grundutbildning och femårs yrkesinriktad gymnasieutbildning samt avgångsdiplom från en postgymnasial teknisk lärarutbildning eller
68
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/60 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
iii)åtta års grundutbildning och två till tre årsgrundläggande yrkesinriktad gymnasieutbildning samt minst treårsyrke- serfarenhet bestyrkt av ett mästarbrev för yrket i fråga följt av en kurs i pedagogik på totalt minst 150timmar.
ISlovakien:
—lärare för yrkesutbildning (”majster odbornej výchovy”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst tolv år, varav åttaårs grundutbildning, fyraårsyrkesutbildning (avslutad yrkesinriktad gymnasieutbildning och/eller lärlingstid på en relevant (liknande) yrkesutbildnings eller lärlingskurs), minst treårs yrkeserfarenhet inom samma område som vederbörandes avslutade utbildning eller lärlingstid och kompletterande studier i pedagogik vid pedagogiska fakulteten eller vid teknisk högskola, eller avslutad gymnasieut- bildning och lärlingstid på en relevant (liknande) yrkesutbildnings eller lärlingskurs, minst tre års yrkeserfarenhet inom samma område som vederbörandes avslutade utbildning eller lärlingstid, och därutöver studier i pedagogik vid pedagogiska fakulteten, eller från och med den1september 2005 specialutbildning på specialpedagogikens område som bedrivs vid metodikcentra för lärare för yrkesutbildning vid specialskolor utan kompletterande pedagogiska studier.
3. Utbildning i sjömansyrken
a) Sjöfart
Utbildning till:
ITjeckien:
—Däcksmatros (”palubní asistent”).
—Vakthavande befäl som är ansvarigt för vakttjänst (”námorní porucík”).
—Överstyrman (”první palubní dustojník”).
—Sjökapten (”kapitán”).
—Maskinbiträde (”strojní asistent”).
—Vakthavande maskinbefäl (”strojní dustojník”).
—Förste maskinist (”druhý strojní dustojník”).
—Maskinchef (”první strojní dustojník”).
—Elektriker (”elektrotechnik”).
—Elektroteknisk chef (”elektrodustojník”).
IDanmark:
—Skeppare (”skibsfœrer”).
—Förstestyrman (”overstyrmand”).
—Kvartermästare, däcksbefäl (”enestyrmand, vagthavende styrmand”).
—Däcksbefäl (”vagthavende styrmand”).
—Maskinchef (”maskinchef”).
—Förste maskinchef (”l. maskinmester”).
—Förste maskinchef/vakthavande maskinchef (”l. maskinmester/vagthavende maskinmester”).
ITyskland:
—Kustskeppare, större fartyg (”Kapitän AM”).
—Kustskeppare, mindre fartyg (”Kapitän AK”).
—Däcksbefäl, större kustfartyg (”Nautischer Schiffsoffizier AMW”).
69
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/61 |
|
|
|
|
—Däcksbefäl, mindre kustfartyg (”Nautischer Schiffsoffizier AKW”).
—Maskinchef, grad C (”Schiffsbetriebstechniker CT - Leiter von Maschinenanlagen”).
—Maskinist, grad C (”Schiffsmaschinist CMa - Leiter von Maschinenanlagen”).
—Skeppstekniker, grad C (”Schiffsbetriebstechniker CTW”).
—Maskintekniker, grad C - ensammaskinist (”Schiffsmaschinist CMaW - Technischer Alleinoffizier”).
IItalien:
—Däcksbefäl (”ufficiale di coperta”).
—Maskinbefäl (”ufficiale di macchina”).
ILettland:
—Befälhavande elektroingenjör på fartyg (”kugu elektromehanikis”).
—Kylmaskinsoperatör (”kuga saldešanas iekartu mašinists”).
INederländerna:
—Förstestyrman på kustfartyg (med kompletterande utbildning) (”stuurman kleine handelsvaart [met aanvulling]”).
—Examinerad maskinist på kustfartyg (”diploma motordrijver”).
—VTSfunktionär (”VTS - functionaris”).
Detta motsvarar följande utbildningar:
—I Tjeckien:
i)Däcksmatros (”palubní asistent”).
1.Undre åldersgräns 20 år.
2.a) Sjöfartshögskola eller sjöfartsskola — avdelningen för navigation, båda kurserna måste avslutas med ”maturitnízkouška” - examen, och godkänd tjänstgöring till sjöss iminst sex månader under studie- tiden, eller
b)godkänd tjänstgöring till sjöss omfattande minst två år som vaktmanskap på underhållsnivå på fartyg och avslutad kurs anordnad av en sjöfartsakademi eller sjöfartsskola hos en part i den internationella konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (STCWkonven- tionen), med godkänt resultat som uppfyller den norm för behörighet som anges i avsnittAII/1 i STCWkoden, och avläggande av examen inför en examenskommitté som är erkänd av MTC (Tjeckienssjöfartskommitté).
ii)Vakthavande befäl som är ansvarigt för vakttjänst (”Námorní porucík”).
1.Godkänd tjänstgöring till sjöss som däcksmatros på fartyg på över500bruttoregisterton omfattande minst sex månader för dem som gått ut sjöfartsskola eller sjöfartsakademi, eller ett år för dem som genomgått en godkänd kurs, inklusive minst sex månader i egenskap av vaktmanskap.
2.Vederbörligen ifylld och godkänd utbildningsjournal för däckskadetter.
iii)Överstyrman (”První palubní dustojník”).
Certifikat för behörighet för vakthavande befäl på fartyg på över 500bruttoregisterton och minst tolvmåna- ders godkänd tjänstgöring till sjöss i denna befattning.
70
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/62 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
iv)Sjökapten (”Kapitán”).
=Certifikat för tjänstgöring som sjökapten på fartyg på mellan 500 och 3 000bruttoregisterton.
=Certifikat för behörighet för överstyrman på fartyg på över 3 000bruttoregisterton och minstsexmånaders godkänd tjänstgöring till sjöss i befattningen som överstyrman på fartyg på över500bruttoregisterton och minstsexmånaders godkänd tjänstgöring till sjöss i befattningen som överstyrman på fartyg på över 3 000 bruttoregisterton.
v)Maskinbiträde (”Strojní asistent”).
1.Undre åldersgräns 20 år.
2.Sjöfartshögskola eller sjöfartsskola — avdelningen för maritim teknik - och godkänd tjänstgöring till sjöss i minst sex månader under studietiden.
vi)Vakthavande maskinbefäl (”Strojní dustojník”).
Godkänd tjänstgöring till sjöss som maskinbiträde i minst sex månader för dem som gått ut sjöfartsskola eller sjöfartshögskola.
vii)Förste maskinist (”Druhý strojní dustojník”).
Godkänd tjänstgöring till sjöss i minst tolv månader i en befattning som andremaskinist på fartyg med huvudframdrivningsmaskineri med minst 750kWmaskineffekt.
viii)Maskinchef (”První strojní dustojník”).
Vederbörligt certifikat för tjänstgöring som förste maskinist på fartyg med huvudframdrivningsmaskineri med minst 3 000kW maskineffekt och minstsexmånaders godkänd tjänstgöring till sjöss i den befattningen.
ix)Elektriker (”Elektrotechnik”).
1.Undre åldersgräns 18 år.
2.Sjöfartshögskola eller annan högskola, fakultet för elingenjörsutbildning eller teknisk skola eller högskola för elektroteknisk ingenjörsutbildning, samtliga kurser måste avslutas med ”maturitní zkouška” - examen, och godkänd tjänstgöring på det elektrotekniska området i minst tolv månader.
x)Elektroteknisk chef (”Elektrodustojník”).
1.Sjöfartshögskola eller sjöfartsskola, fakultet för maritim elektroteknik, eller annan högskola eller gymna- sieutbildning på området för elektroteknik, samtliga kurser måste avslutas med ”maturitnízkouška” - examen eller statsexamen.
2.Godkänd tjänstgöring till sjöss som elektriker i minst tolv månader för dem som gått ut sjöfartsskola eller sjöfartshögskola, eller 24månader för dem som genomgått gymnasieutbildning.
—I Danmark: nio års grundskola följd av grundutbildning och/eller tjänstgöring ombord mellan 17 och 36 månader, kompletterad med
i)ettårig specialiserad yrkesutbildning för däcksbefäl,
ii)treårig specialiserad yrkesutbildning för övriga.
—I Tyskland: Mellan 14 och 18 års sammanlagd utbildning, varav tre års grundläggande yrkesutbildning och ett års ombordtjänstgöring, följd av ett eller två års specialiserad yrkesutbildning, i förekommande fall kompletterad med två års yrkeserfarenhet av navigering.
71
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/63 |
|
|
|
|
—I Lettland:
i)Befälhavande elektroingenjör på fartyg (”kugu elektromehanikis”).
1.Undre åldersgräns 18 år.
2.Omfattar utbildning i sammanlagt minst tolv år och sex månader, varav minstnioårsgrundutbildning och minst tre års yrkesutbildning. Därutöver krävs det tjänst till sjöss under minst sex månader som skeppselek- triker eller biträdande elektroingenjör på skepp med en generatorkraft högre än 750kW. Yrkesutbildningen avslutas med särskild examinering av den behöriga myndigheten i enlighet med det av transportministeriet godkända utbildningsprogrammet.
ii)Kylmaskinsoperatör (”kuga saldešanas iekartu mašinists”).
1.Undre åldersgräns 18 år.
2.Omfattar utbildning i sammanlagt minst 13 år, varav minstnioårsgrundutbildning och minst treårs yrkesut- bildning. Därutöver krävs det tjänst till sjöss under minst tolv månader som biträdande kylingenjör. Yrke- sutbildningen avslutas med särskild examinering av den behöriga myndigheten i enlighet med det av trans- portministeriet godkända utbildningsprogrammet.
—I Italien: Sammanlagt 13 års utbildning, varav minst fem års yrkesutbildning med avslutande examen, vid behov kompletterad med praktiktjänstgöring.
—I Nederländerna:
i)För förstestyrman på kustfartyg (med kompletterande utbildning) (”stuurman kleine handelsvaart [met aanvul- ling]”) och examinerad maskinist på kustfartyg (”diplomamotordrijver”): 14 års utbildning, varav minst två år vid specialiserad yrkesutbildningsanstalt, kompletterad med tolv månaders praktik.
ii)För VTSfunktionär (”VTSfunctionaris”): sammanlagt minst 15 års utbildning, varav minst tre års högre yrkesut- bildning (”HBO”) eller yrkesutbildning (”MBO”) följd av nationella och regionala specialistkurser, var och en bestående av minst tolv veckors teoriutbildning och avslutad med examen.
Dessa utbildningar har erkänts enligt den internationella STCWkonventionen (1978årsinternationella konvention angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning).
b) Fiske:
Utbildning till:
ITyskland:
—Skeppare, djuphavsfiske (”Kapitän BG/Fischerei”).
—Skeppare, kustfiske (”Kapitän BLK/Fischerei”).
—Däcksbefäl, djuphavsfiske (”Nautischer Schiffsoffizier BGW/Fischerei”).
—Däcksbefäl, kustfiske (”Nautischer Schiffsoffizier BK/Fischerei”).
INederländerna:
—Förstestyrman/maskinist (”stuurman werktuigkundige V”).
—Maskinist (fiskefartyg) (”werktuigkundige IV visvaart”).
—Förstestyrman (fiskefartyg) (”stuurman IV visvaart”).
—Förstestyrman/maskinist (”stuurman werktuigkundige VI”).
72
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/64 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
Detta motsvarar följande utbildningar:
—I Tyskland: Mellan 14 och 18 års utbildning, varav tre års grundläggande yrkesutbildning och ettårs ombordtjänst- göring följd av ett eller två års specialiserad yrkesutbildning, iförekommande fall kompletterad med två års yrkeserfarenhet av navigering.
—I Nederländerna: Mellan 13 och 15 års utbildning, varav minst två år vid specialiserad yrkesutbildningsanstalt, kompletterad med tolv månaders yrkespraktik.
Dessa utbildningar är erkända enligt Torremolinoskonventionen (1977 års internationella konvention om säkerhet för fiskefartyg).
4.Tekniska yrken
Utbildning till: I Tjeckien:
— Auktoriserad tekniker, auktoriserad byggmästare (”autorizovaný technik, autorizovaný stavitel”).
Denna utbildning omfattar yrkesutbildning i minst nio år, innefattande fyraårsgymnasial teknisk utbildning, avslutad med ”maturitnízkouška” (examen från tekniskt gymnasium), femårs yrkeserfarenhet och avslutad med prov i yrkeskvalifikationer för att kunna ägna sig åt den valda yrkesverksamheten inom byggnadsbranschen (enligt lag nr50/ 1976 Sb. [byggnadslagen] och lag nr360/1992 Sb.).
— Förare av spårbundna fordon (”fyzická osoba rídící drání vozidlo”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst tolv år, varav minst åttaårsgrundutbildning, och minst fyra års gymna- sial yrkesutbildning avslutad med ”maturitnízkouška” - examen och därefter statsexamen i fordonsmotorlära.
— Banbyggnadstekniker (”drání revizní technik”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst tolv år, varav minst åtta årsgrundutbildning, och minst fyra års yrkesut- bildning på maskin eller elektrotekniskt gymnasium som avslutas med ”maturitní zkouška” - examen.
— Körskollärare (”ucitel autoškoly”).
Undre åldersgräns 24 år. Utbildningen omfattar sammanlagt minst tolvår, varav minst åttaårsgrundutbildning och minst fyra års gymnasial yrkesutbildning med inriktning på trafik eller maskinlära som avslutas med ”maturitníz- kouška” - examen.
— Statlig tekniker för bilprovning (”kontrolní technik STK”).
Undre åldersgräns 21 år. Utbildningen omfattar sammanlagt minst tolvår, varav minst åttaårsgrundutbildning och minst fyra års gymnasial yrkesutbildning som avslutas med ”maturitní zkouška” - examen, följd av minst tvåårs teknisk praktik. Vederbörande måste ha körkort och vara utan några anteckningar i kriminalregistret samt måste ha avslutat specialutbildning till statlig tekniker omfattande minst 120timmar samt avlagt examen.
— Mekaniker för kontroll av bilutsläpp (”mechanik merení emisí”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst tolv år, varav minst åttaårsgrundutbildning och minst fyra års gymna- sieutbildning på yrkeslinje som avslutas med ”maturitní zkouška” - examen. Vidare måste sökanden genomgå minst treårs teknisk praktik och specialutbildning till mekaniker för kontroll av utsläpp från fordon omfattande åttatimmar samt avläggande av examen.
— Skeppare klass I (”kapitán I. trídy”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 15år, varav åttaårs grundutbildning och treårsyrkesutbildning avslutad med ”maturitnízkouška” - examen, och avslutas med examen som bekräftas genom lämplighetsintyg. Denna yrkesut- bildning skall följas av fyraårsyrkespraktik avslutad med en examen.
73
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/65 |
|
|
|
|
—Restaurator av monument som är att betrakta som konsthantverk (”restaurátor památek, které jsou díly umeleckých remesel”).
Denna utbildning omfattar tolvår om den innebär fullständig teknisk gymnasieutbildning med inriktning på restau- rering, eller tio till tolv årsstudier i en kurs som har anknytning till detta, plus fem års yrkeserfarenhet vid fullständig teknisk gymnasieutbildning som avslutas med ”maturitní zkouška” - examen, eller åttaårsyrkeserfarenhet vid teknisk gymnasieutbildning som avslutas med lärlingsexamen.
—Restaurator av konstverk som inte är monument och som förvaras i samlingarna hos museer och konstgallerier, och av andra föremål av kulturellt värde (”restaurátor del výtvarných umení, která nejsou památkami a jsou uloena ve sbírkách muzeí a galerií, aostatních predmetu kulturní hodnoty”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst tolvår, plus femårs yrkeserfarenhet vid fullständig teknisk gymnasieut- bildning med inriktning på restaurering som avslutas med ”maturitnízkouška” - examen.
— Avfallshanterare (”odpadový hospodár”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst tolvår, varav minst åttaårsgrundutbildning och minst fyra års yrkesin- riktad gymnasieutbildning som avslutas med ”maturitní zkouška” - examen och minst fem års yrkeserfarenhet inom avfallshanteringssektorn under de senaste tioåren.
— Sprängteknisk chef (”technický vedoucí odstrelu”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt minst tolvår, varav minst åttaårsgrundutbildning och minst fyraårs gymnasie- utbildning på yrkeslinje som avslutas med ”maturitní zkouška” - examen,
följt av
två år som sprängare under marknivå (för verksamhet under jord) eller ettår på ytan (förverksamhet ovan jord), varav sex månader som biträdande sprängare,
kurs omfattande 100timmars teoretisk och praktisk utbildning följt av examen inför vederbörande gruvdistriktsmyn- dighet,
yrkeserfarenhet i sex månader eller längre med planering och genomförande av sprängarbeten av större omfattning,
kurs omfattande 32 timmars teoretisk och praktisk utbildning följt av examen inför Tjeckiens gruvmyndighet.
IItalien:
—Byggnadsingenjör (”geometra”).
—Lantmätare (”perito agrario”).
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 13 års teknisk utbildning, varav minståtta års grund- skola följd av fem års gymnasieskola vari ingår tre års yrkesutbildning med avslutande teknisk studentexamen, kompletterad med
i)för byggnadsingenjör, minst två års praktik på en byrå med professionell kompetens eller fem års yrkespraktik,
ii)för lantmätare, minst två års praktik,
samt därefter statsexamen.
ILettland:
—Lokförarbiträde (”vilces lidzekla vaditaja [mašinista] paligs”).
Undre åldersgräns 18 år. Denna utbildning omfattar sammanlagt minst tolvår, varav minståttaårgrundutbildning och minst fyra år yrkesutbildning. Yrkesutbildningen avslutas med särskild examen anordnad av en arbetsgivare. Certifikat för behörighet utfärdas av behörig myndighet för en tid av femår.
74
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/66 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
INederländerna:
—Utmätningsman (”gerechtsdeurwaarder”),
—Protestekniker (”tandprotheticus”),
som omfattar
i)för utmätningsman (”gerechtsdeurwaarder”) sammanlagt 19 års utbildning, varav åttaårsgrundskola följd av åtta års gymnasieskola, vari ingår fyra års yrkesutbildning med avslutande statsexamen och kompletterad med tre års teoretisk och praktisk yrkesutbildning,
ii)för protestekniker (”tandprotheticus”) sammanlagt minst 15 års utbildning på heltid och treårs utbildning på deltid, varav åtta års grundskola, fyra års gymnasieutbildning, treårsteoretisk och praktisk yrkesutbildning som tandtekniker, kompletterad med treårsdeltidsutbildning som protestekniker, som avslutas med examen.
IÖsterrike:
—Skogvaktare (”Förster”).
—Teknisk rådgivare (”Technisches Büro”).
—Uthyrare av arbetskraft (”Überlassung von Arbeitskräften — Arbeitsleihe”).
—Arbetsförmedlare (”Arbeitsvermittlung”).
—Ekonomisk rådgivare (”Vermögensberater”).
—Privatdetektiv (”Berufsdetektiv”).
—Väktare (”Bewachungsgewerbe”).
—Fastighetsmäklare (”Immobilienmakler”).
—Fastighetsförvaltare (”Immobilienverwalter”).
—Byggprojektadministratör (”Bauträger, Bauorganisator, Baubetreuer”).
—Inkassoagent (”Inkassobüro/Inkassoinstitut”).
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 15 år, varav åttaårsgrundskoleutbildning, följd av minst fem års gymnasieutbildning med teknisk eller ekonomisk examen och därefter minst två års praktik, och avslutas med yrkesexamen.
— Försäkringskonsulent (”Berater in Versicherungsangelegenheiten”).
Denna utbildning omfattar sammanlagt 15 år, varav sex år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning som utgörs av tre års praktiktjänstgöring och tre års praktisk yrkesverksamhet och yrkesutbildning och avslutas med examen.
—Byggmästare (”Planender Baumeister”).
—Mästare i träbyggande (”Planender Zimmermeister”).
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 18 år, varav minst nioårsyrkesutbildning uppdelad på fyra års tekniska studier på gymnasienivå och fem års praktik och avslutas med yrkesexamen som ger behörighet att utöva yrket, utbilda lärlingar i konsten att planera byggen, göra tekniska beräkningar och övervaka byggnadsarbeten (dets.k.MariaTheresiaprivilegiet).
—Redovisningsekonom (”Gewerblicher Buchhalter”) enligt 1994 års arbetslagstiftning (lag från 1994 om handel, hantverk och industri).
—Redovisningskonsult (”Selbständiger Buchhalter”) enligt 1999 års förbundslag om förvaltningsyrken (lag från 1999 om yrken inom offentlig redovisning).
75
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/67 |
|
|
|
|
IPolen:
—Statlig tekniker för grundläggande motorfordonsprovning vid fordonsprovningsanläggning (”diagnosta przepro- wadzajacy badania techniczne w stacji kontroli pojazdów o podstawowym zakresie badan”).
Denna utbildning omfattar åtta års grundutbildning och femårs gymnasieutbildning på yrkeslinje med inriktning på motorfordon, treårs praktik på fordonsprovningsanläggning eller på bilverkstad, grundläggande utbildning i bilprov- ning — 51timmar - och avläggande av kvalifikationsexamen.
—Statlig tekniker för motorfordonsprovning vid distriktfordonsprovningsanläggning (”diagnosta przeprowadzajacy badania techniczne pojazdu w okregowej stacji kontroli pojazdów”).
Denna utbildning omfattar åtta års grundutbildning och femårs gymnasieutbildning på yrkeslinje med inriktning på motorfordon, fyraårs praktik på motorfordonsprovningsanläggning eller på bilverkstad, grundkurs i motorfordon- sprovning — 51 timmar - och avläggande av kvalifikationsexamen.
—Tekniker för motorfordonsprovning vid fordonsprovningsanläggning (”diagnosta wykonujacy badania techniczne pojazdów w stacji kontroli pojazdów”).
Denna utbildning omfattar
i)åtta års grundutbildning och fem års gymnasieutbildning på yrkeslinje med inriktning på motorfordon samt fyraårs dokumenterad praktik på motorfordonsprovningsanläggning eller på bilverkstad eller
ii)åtta års grundutbildning och fem års gymnasieutbildning på yrkeslinje med annan inriktning än motorfordon och åttaårs dokumenterad praktik på motorfordonsprovningsanläggning eller bilverkstad, och fullständig utbildning, med grundutbildning och specialiserad utbildning på sammanlagt 113 timmar och prov efter varje stadium.
Utbildningens längd i timmar och den allmänna omfattningen av de särskilda utbildningarna inom ramen för tekni- kerns fullständiga utbildning anges separat i infrastrukturministeriets förordning av den 28november 2002 om detal- jerade utbildningskrav för tekniker (Officiella tidningen, 2002, nr208, punkt 1769).
— Tågledare (”dyzurny ruchu”).
Denna utbildning omfattar åtta års grundutbildning och fyra års gymnasieutbildning på yrkeslinje med specialisering i järnvägstransport samt förberedande kurs för tågledare om 45 dagar med avläggande av behörighetsexamen, eller åtta års grundutbildning och fem års gymnasieutbildning på yrkeslinje med specialisering i järnvägstransport samt en förberedande kurs för tågledare om 63dagar och avläggande av behörighetsexamen.
5.Utbildning i Förenade kungariket som godkänns som nationell yrkeskompetens (National Vocational Qualifications) eller skotsk yrkeskompetens (Scottish Vocational Qualifications)
Utbildning till:
—Godkänd djurskötare (”listed veterinary nurse”).
—Gruvelektroingenjör (”mine electrical engineer”).
—Gruvmaskiningenjör (”mine mechanical engineer”).
—Tandterapeut (”dental therapist”).
—Tandhygienist (”dental hygienist”).
—Optiker (”dispensing optician”).
—Gruvförman (”mine deputy”).
—Konkursförvaltare (”insolvency practitioner”).
—Mäklare (”licensed conveyancer”).
—Förstestyrman på last och passagerarfartyg — utan inskränkning (”first mate — freight/passenger ships — unrest- ricted”).
76
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/68 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
—Andrestyrman på last och passagerarfartyg — utan inskränkning (”second mate — freight/passenger ships — unrestricted”).
—Tredjestyrman på last och passagerarfartyg — utan inskränkning (”third mate — freight passenger ships unrest- ricted”).
—Däcksbefäl på last och passagerarfartyg — utan inskränkning (”deck officer — freight/passenger ships — unrest- ricted”).
—Maskinbefäl på last och passagerarfartyg — utan inskränkning (”engineer officer — freight/passenger ships — unlimited trading area”).
—Auktoriserad driftsledare för avfallshantering (”certified technically competent person in waste management”).
Utbildningen ger kompetens som godkänns som National Vocational Qualifications (NVQ) eller i Skottland godkänns som Scottish Vocational Qualifications, på nivå 3 eller 4 enligt Förenade kungarikets National Framework of Voca- tional Qualifications.
Dessa nivåer definieras på följande sätt:
—Nivå 3: Förmåga att utföra ett stort antal olika arbetsuppgifter i en mångfald olika situationer, varav flertalet komplexa och icke rutinbetonade. Verksamheten kräver avsevärt ansvar och avsevärd självständighet och ofta handledning och övervakning av andra.
—Nivå 4: Förmåga att utföra ett stort antal komplexa, tekniska eller professionella arbetsuppgifter i en mångfald olika situationer och med en hög grad av personligt ansvar och självständighet. Ansvar för andras arbete och fördelning av resurser ingår ofta.
77
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/69 |
|
|
|
|
BILAGA III
Förteckning över utbildningar med sådan särskild uppläggning som avses i artikel 13.2 tredje stycket
I Förenade kungariket:
Reglerade utbildningar som ger kompetens som National Vocational Qualifications (NVQs) eller i Skottland räknas som Scottish Vocational Qualifications, på nivå 3 eller 4 enligt Förenade kungarikets National Framework of Vocational Qualifications.
Dessa nivåer definieras på följande sätt:
—Nivå 3: Förmåga att utföra ett stort antal olika arbetsuppgifter i en mångfald olika situationer, varav flertalet komplexa och icke rutinbetonade. Verksamheten kräver avsevärt ansvar och avsevärd självständighet och ofta hand- ledning och övervakning av andra.
—Nivå 4: Förmåga att utföra ett stort antal komplexa, tekniska eller professionella arbetsuppgifter i en mångfald olika situationer och med hög grad av personligt ansvar och självständighet. Ansvar för andras arbete och fördelning av resurser ingår ofta.
I Tyskland:
Följande reglerade utbildningar:
—Reglerad utbildning som ger yrkesbehörighet som teknisk assistent (”technische[r] Assistent[in]”), affärsassistent (”kaufmännische[r] Assistent[in]”), yrken inom sociala sektorn (”soziale Berufe”) och statligt godkänd
i)minst tre års (1) praktik vid en yrkesskola (”Fachschule”) avslutad med examen och i förekommande fall komplet- terad med ett eller två års specialkurs också avslutad med examen, eller
ii)minst två och ett halvt års utbildning vid yrkesskola (”Fachschule”) avslutad med examen, kompletterad med minst sex månaders yrkespraktik eller minst sex månaders praktiktjänstgöring i godkänd inrättning, eller
iii)minst två års utbildning vid yrkesskola (”Fachschule”) avslutad med examen och kompletterad med minst ett års yrkespraktik eller minst ett års praktiktjänstgöring i godkänd inrättning.
—Reglerad utbildning som ger yrkesbehörighet som statligt godkänd (”staatlich geprüfte[r]”) tekniker (”Techniker[in]”), affärsekonom (”Betriebswirt[in]”), formgivare (”Gestalter[in]”) och familjevårdare (”Familienpfleger[in]”) under sammanlagt minst 16 år som omfattar grundskoleutbildning eller motsvarande (minst nio års utbildning) och minst tre års utbildning vid yrkesskola (”Berufsschule”) och som efter minst två års yrkespraktik omfattar heltidsundervis- ning under minst två år eller deltidsundervisning under motsvarande tid.
—Reglerad utbildning eller internutbildning omfattande sammanlagt minst 15 års utbildning som generellt kräver full- gjord grundskoleutbildning (omfattande minst nio år) och yrkesutbildning (normalt tre år) och som vanligtvis omfattar minst två års yrkespraktik (i de flesta fall tre år) och examen i samband med internutbildningen som normalt består av utbildning som antingen sker parallellt med yrkespraktiken (minst 1 000 timmar) eller på heltid (under minst ett år).
De tyska myndigheterna skall sända kommissionen och de övriga medlemsstaterna en lista över de utbildningar som omfattas av denna bilaga.
(1) Minimiutbildningstiden kan minskas från tre till två år om den berörda personen har de kvalifikationer som krävs för universitetsstu- dier (”Abitur”), dvs. 13 års utbildning, eller de kvalifikationer som krävs för en yrkeshögskola (”Fachhochschulreife”), dvs. tolv års utbildning och praktik.
78
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/70 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
INederländerna:
—Reglerad utbildning under sammanlagt minst 15 år, varav åtta års grundskola plus fyra års gymnasieutbildning (”MAVO”) eller förberedande yrkesutbildning (”VBO”) eller högre gymnasial utbildning omfattande tre eller fyra års utbildning vid en yrkesmedelskola (”MBO”) avslutad med examen.
—Reglerad utbildning under sammanlagt minst 16 år, varav åtta års grundskola plus fyra års åtminstone förberedande yrkesutbildning (”VBO”) eller högre gymnasial utbildning omfattande minst fyra års praktiktjänstgöring med minst en dags teoretisk utbildning vid en skola varje vecka och praktik vid en yrkesutbildningsanstalt eller på en arbetsplats under veckans övriga dagar, avslutad med examen på medelnivå eller högre nivå.
De nederländska myndigheterna skall sända kommissionen och de övriga medlemsstaterna en lista över de utbildningar som omfattas av denna bilaga.
IÖsterrike:
—Utbildning vid högre yrkeshögskolor (”Berufsbildende Höhere Schulen”) och högre utbildningsanstalt för jordbruk och skogsbruk (”Höhere Land- und Forstwirtschaftliche Lehranstalten”) inklusive specialutbildningar (”einschließlich der Sonderformen”) vilkas uppläggning och utbildningsnivå fastställs genom lagar och andra författningar.
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 13 år, varav fem års yrkesutbildning med avslutande examen som bevis på yrkesbehörighet.
—Utbildning vid en hantverksmästarskola (”Meisterschulen”), mästarutbildning (”Meisterklassen”), verkmästarskola (”Werkmeisterschulen”) eller byggnadssnickeriskola (”Bauhandwerkerschulen”), vilkas uppläggning och utbildnings- nivå fastställs genom lagar och andra författningar.
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 13 år, varav nio års grundskola följd av antingen minst tre års yrkesutbildning i specialskola eller minst tre års praktik på en arbetsplats parallellt med utbildning vid en yrkesskola (”Berufsschule”) och vilka båda avslutas med examen och kompletteras med minst ett års yrkesutbildning vid en hantverksmästarskola (”Meisterschule”), mästarutbildning (”Meisterklassen”), verkmästarskola (”Werkmeis- terschule”) eller byggnadssnickeriskola (”Bauhandwerkerschule”). I de flesta fall är den sammanlagda utbildningstiden minst 15 år vari ingår praktikperioder som antingen sker före utbildningen vid dessa utbildningsanstalter eller samti- digt med en deltidsutbildning (minst 960 timmar).
De österrikiska myndigheterna skall sända kommissionen och de övriga medlemsstaterna en lista över de utbildningar som omfattas av denna bilaga.
79
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/71 |
|
|
|
|
BILAGA IV
Verksamhetsformer med anknytning till de slag av yrkeserfarenhet som avses i artiklarna 17, 18 och 19
Förteckning I
Huvudgrupper som omfattas av direktiv 64/427/EEG, ändrat genom direktiv 69/77/EEG, och av direktiven 68/366/EEG och 82/489/EEG
|
|
1 |
|
|
Direktiv 64/427/EEG |
|
|
(Liberaliseringsdirektiv: 64/429/EEG) |
|
|
|
Huvud- |
23 |
Tillverkning av textilier |
grupp |
232 |
Tillverkning och beredning av textilmaterial på maskiner för ull |
|
||
|
233 |
Tillverkning och bearbetning av textila material på maskiner för bomull |
|
234 |
Tillverkning och bearbetning av textila material på maskiner för silke |
|
235 |
Tillverkning och bearbetning av textila material på maskiner för lin och hampa |
|
236 |
Andra textilfibrer (jute, hårda fibrer m.m.), repslagning |
|
237 |
Tillverkning av stickade och virkade varor |
|
238 |
Slutbehandling av textilier |
|
239 |
Andra textilindustrier |
Huvud- |
24 |
Tillverkning av fotbeklädnad och annan beklädnad samt bäddutrustning |
grupp |
241 |
Maskintillverkning av fotbeklädnad (utom av gummi eller trä) |
|
||
|
242 |
Handtillverkning av skor och skoreparationer |
|
243 |
Tillverkning av klädesplagg (utom pälsverk) |
|
244 |
Tillverkning av madrasser och bäddutrustning |
|
245 |
Skinn- och pälsindustri |
Huvud- |
25 |
Trä- och korkindustri (utom möbeltillverkning) |
grupp |
251 |
Sågning och övrig träindustri |
|
||
|
252 |
Tillverkning av halvfabrikat av trä |
|
253 |
Serietillverkning av byggnadsdelar av trä inklusive golvbeklädnad |
|
254 |
Tillverkning av träbehållare |
|
255 |
Tillverkning av andra produkter av trä (utom möbler) |
|
259 |
Tillverkning av strå, kork, korgarbeten, flätverk och rottingartiklar; borsttillverkning |
Huvud- |
26 |
260 Tillverkning av trämöbler |
grupp |
|
|
Huvud- |
27 |
Pappersindustri och tillverkning av pappersprodukter |
grupp |
271 |
Tillverkning av pappersmassa, papper och papp |
|
||
|
272 |
Bearbetning av papper och papp och tillverkning av pappersmasseprodukter |
Huvud- |
28 |
280 Tryckerier, förlagsverksamhet och liknande verksamhet |
grupp |
|
|
80
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/72 |
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Huvud- |
29 |
Läderindustri |
|
|
||
|
grupp |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
291 |
Färgning och garvning |
|
|
|
|
|
|
292 |
Tillverkning av lädervaror |
|
|
Ex |
|
huvud- |
30 |
Tillverkning av |
|
|
|
grupp |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
301 |
Bearbetning av gummi och asbest |
|
|
|
|
|
|
302 |
Bearbetning av plast |
|
|
|
|
|
|
303 |
Tillverkning av konstfibrer |
|
|
Ex |
|
huvud- |
31 |
Kemisk industri |
|
|
|
grupp |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
311 |
Tillverkning av kemiska basämnen och vidarebearbetning av sådana ämnen |
|
|
|
|
|
|
312 |
Specialiserad tillverkning av kemiska produkter huvudsakligen för industriella ändamål och |
|
|
|
|
|
|
|
jordbruksändamål (gäller även tillverkning av vegetabiliska och animaliska industriella fetter |
|
|
|
|
|
|
|
och oljor som ingår i |
|
|
|
|
|
|
313 |
Specialiserad tillverkning av kemiska produkter huvudsakligen för privat konsumtion och |
|
|
|
|
|
|
|
förvaltning (här utgår tillverkning av läkemedel [ex |
|
|
|
Huvud- |
32 |
320 Petroleumindustri |
|
|
||
|
grupp |
|
|
|
|
||
|
Huvud- |
33 |
Tillverkning av |
|
|
||
|
grupp |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
331 |
Tillverkning av byggnadssten |
|
|
|
|
|
|
332 |
Tillverkning av glas och glasprodukter |
|
|
|
|
|
|
333 |
Tillverkning av keramik, porslin, stengods och eldfasta keramiska produkter |
|
|
|
|
|
|
334 |
Tillverkning av cement, kalk och puts |
|
|
|
|
|
|
335 |
Tillverkning av byggnadsmaterial av betong, cement och puts |
|
|
|
|
|
|
339 |
Stenbearbetning och tillverkning av andra |
|
|
|
Huvud- |
34 |
Produktion och primärreduktion av järnhaltig och |
|
|
||
|
grupp |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
341 |
Järn- och stålindustrin (såsom den anges i |
|
|
|
|
|
|
|
koksverk) |
|
|
|
|
|
|
342 |
Tillverkning av stålrör |
|
|
|
|
|
|
343 |
Tråddragning, kalldragning, kallvalsning av band, kallformning |
|
|
|
|
|
|
344 |
Produktion och primäromvandling av |
|
|
|
|
|
|
345 |
Gjuterier för järn och |
|
|
|
Huvud- |
35 |
Tillverkning av metallvaror utom maskiner och transportutrustning |
|
|
||
|
grupp |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
351 |
Smide, hejarsmide och excenterpressning |
|
|
|
|
|
|
352 |
Tungt smide, sänksmide och hejarsmide; excenterpressning och dragning, sekundärreduktion |
|
|
|
|
|
|
|
och ytbehandling |
|
|
|
|
|
|
353 |
Tillverkning och montering av konstruktioner av järn eller metall |
|
|
|
|
|
|
354 |
Panntillverkning, tillverkning av rör för industrin |
|
|
|
|
|
|
355 |
Tillverkning av verktyg och utrustning och färdiga föremål av järn och metall (utom elektrisk |
|
|
|
|
|
|
|
installationsmateriel) |
|
|
|
|
|
|
359 |
Binäringar till mekaniska verkstäder |
|
|
81
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
|
SV |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/73 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Huvud- |
36 |
Tillverkning av maskiner utom elektriska maskiner |
|
||
|
grupp |
361 |
Tillverkning av jordbruksmaskiner och traktorer |
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
362 |
Tillverkning av kontorsmaskiner |
|
|
|
|
|
363 |
Tillverkning av metallbearbetningsmaskiner och andra maskinverktyg och tillbehör och till- |
|
|
|
|
|
|
satser till sådana och till andra kraftverktyg |
|
|
|
|
|
364 |
Tillverkning av textilmaskiner och tillbehör, tillverkning av symaskiner |
|
|
|
|
|
365 |
Tillverkning av maskiner och utrustning för livsmedelsindustrin och för kemisk och liknande |
|
|
|
|
|
|
industri |
|
|
|
|
|
366 |
Tillverkning av anläggningar och utrustning för gruvor, järn- och stålverk och gjuterier och |
|
|
|
|
|
|
för byggnadsindustrin |
|
|
|
|
|
367 |
Tillverkning av kraftöverföringsutrustning |
|
|
|
|
|
368 |
Tillverkning av maskiner för annat angivet industriellt ändamål |
|
|
|
|
|
369 |
Tillverkning av andra |
|
|
Huvud- |
37 |
Elektrisk utrustning |
|
||
|
grupp |
371 |
Tillverkning av elektrisk ledning och kabel |
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
372 |
Tillverkning av motorer, generatorer, transformatorer, omkopplare och annan liknande |
|
|
|
|
|
|
utrustning för tillhandahållande av elektrisk kraft |
|
|
|
|
|
373 |
Tillverkning av elektrisk utrustning för direkt nyttjande i industrin |
|
|
|
|
|
374 |
Tillverkning av telekommunikationsutrustning, mätare, annan mätutrustning och elektrome- |
|
|
|
|
|
|
dicinsk utrustning |
|
|
|
|
|
375 |
Tillverkning av elektronisk utrustning, ljudutrustning, radio- och televisionsmottagare |
|
|
|
|
|
376 |
Tillverkning av elektriska hushållsapparater |
|
|
|
|
|
377 |
Tillverkning av lampor och belysningsutrustning |
|
|
|
|
|
378 |
Tillverkning av batterier och ackumulatorer |
|
|
|
|
|
379 |
Reparation, montering och specialinstallation av elektrisk utrustning |
|
Ex |
|
huvud- |
38 |
Tillverkning av transportutrustning |
|
|
grupp |
383 |
Tillverkning av motorfordon och reservdelar |
|
|||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
384 |
Reparation av motorfordon, motorcyklar eller cyklar |
|
|
|
|
|
385 |
Tillverkning av cyklar och motorcyklar och delar till dessa |
|
389 Tillverkning av transportutrustning som inte hänförs till annat ställe
Huvud- 39 Diverse tillverkningsindustri grupp
391Tillverkning av precisionsinstrument samt mät- och kontrollinstrument
392Tillverkning av medicinsk utrustning och instrument och ortopediska apparater (utom orto- pediska fotbeklädnader)
393Tillverkning av fotografisk och optisk utrustning
394Tillverkning och reparation av klockor och ur
395Guldsmide och ädelmetalltillverkning
396Tillverkning och reparation av musikinstrument
397Tillverkning av spel, leksaker samt sport- och idrottsartiklar
399 Annan tillverkningsindustri
Huvud- 40 Byggande grupp
400Byggande (ej specialiserat); rivning
401Uppförande av byggnader (bostäder eller andra hus)
402Anläggningsarbete;
403Installationsarbete
404Utsmyckning och slutförande
82
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/74 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
SV |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
Direktiv 68/366/EEG |
|
|
|
|
|
|
(Liberaliseringsdirektiv: 68/365/EEG) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Huvudgrupp |
20A |
200 Industri för produktion av animaliska och vegetabiliska oljor och fetter |
|
|
|
|
|
|
20B |
Livsmedelsindustri (förutom dryckesvaruindustrin) |
|
|
|
|
|
201 |
Slakt, köttberedning och köttkonservering |
|
|
|
|
|
202 |
Mjölk- och mjölkproduktindustri |
|
|
|
|
|
203 |
Inläggning och konservering av frukt och grönsaker |
|
|
|
|
|
204 |
Inläggning och konservering av fisk och andra havsprodukter |
|
|
|
|
|
205 |
Tillverkning av kvarnprodukter |
|
|
|
|
|
206 |
Tillverkning av bageriprodukter, kakor, skorpor och kex |
|
|
|
|
|
207 |
Sockerindustri |
|
|
|
|
|
208 |
Tillverkning av kakao, choklad och sockerkonfektyr |
|
|
|
|
|
209 |
Tillverkning av diverse livsmedel |
|
|
|
Huvudgrupp |
21 |
Dryckesvaruindustri |
|
|
|
|
|
|
211 |
Produktion av etylalkohol genom jäsning, produktion av jäst och sprit |
|
|
|
|
|
212 |
Tillverkning av vin och andra omältade alkoholdrycker |
|
|
|
|
|
213 |
Bryggning och mältning |
|
|
|
|
|
214 |
Tillverkning av hälsodrycker och källvatten |
|
|
|
|
|
Ex 30 |
Tillverkning av |
|
|
|
|
|
304 |
Tillverkning av stärkelseprodukter |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
Direktiv 82/489/EEG |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ex 855 Hårfrisörsinrättningar (utom pedikyrverksamhet och yrkesskolor för skönhetsvård)
Förteckning II
Huvudgrupper som omfattas av direktiven 75/368/EEG, 75/369/EEG och 82/470/EEC
|
|
1 |
|
|
Direktiv 75/368/EEG (verksamheter som avses i artikel 5.1) |
|
|
|
Ex 04 |
Fiske |
|
|
043 |
Inlandsfiske |
Ex 38 |
Tillverkning av transportutrustning |
|
|
381 |
Skeppsbyggnad, reparation och underhåll av fartyg |
|
382 |
Tillverkning av järnvägsutrustning |
|
386 |
Tillverkning och reparation av luftfartyg |
83
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/75 |
|
|
|
|
Ex 71 Verksamhet relaterad till transporter och andra verksamheter än transporter inom följande grupper
Ex 711 Drift av sovvagnar och restaurangvagnar; underhåll av järnvägsutrustning i reparationsverkstad; rengöring av järnvägsvagnar
Ex 712 Underhåll av utrustning för
Ex 713 Underhåll av övrig utrustning för vägtransporter (såsom bilar, bussar och taxibilar)
Ex 714 Drift och underhåll av tillhörande anläggningar i samband med vägtransporter (såsom vägar, tunnlar och avgiftsbelagda vägbroar, busstationer, parkeringsplatser, buss- och spårvagnsgarage)
Ex 716 Övrig verksamhet i samband med inlandssjöfart (såsom drift och underhåll av vattenvägar, hamnar och andra anläggningar för inlandssjöfart; bogsering och lotsning i hamnar, utsättning av sjömärken, lastning och lossning av fartyg och övriga liknande verksamheter, såsom räddning av fartyg, bogsering, drift av förvaringsplatser för båtar)
73 Kommunikation: post och telekommunikation
Ex 85 Servicetjänster
854 Tvätt, kemtvätt, strykning och färgning
Ex 856 Fotograftjänster: porträttfotografi och kommersiell fotografi, utom nyhetsfotografi
Ex 859 Servicetjänster som inte hänförs till annat ställe (endast underhållning och städning av byggnader eller lokaler)
2
Direktiv 75/369/EEG (artikel 6: om verksamheten betraktas som industriell verksamhet eller hantverksrörelse)
Följande former av ambulerande verksamhet:
a)Köp och försäljning av varor
—genom handelsresande och hemförsäljare (ex
—på övertäckta marknadsplatser utan fasta stånd och på utomhusmarknader.
b)De verksamhetsformer som omfattas av redan vidtagna övergångsåtgärder i vilka utövandet av dessa former av verk- samhet som handelsresande och hemförsäljare uttryckligen undantas eller inte omnämns.
3
Direktiv 82/470/EEG (artikel 6.1 och 6.3)
Grupperna 718 och 720 i
Dessa verksamheter omfattar särskilt
—att direkt eller i egenskap av ombud arrangera, saluföra och sälja en resa eller en vistelse i form av paket eller i delar (transport, inkvartering med eller utan måltider, utflykter etc.) oavsett resans orsak (artikel 2 B a).
—förmedling mellan olika typer av transportföretag och människor som expedierar eller tar emot varor och som utövar följande former av därmed besläktad verksamhet:
aa)Att för uppdragsgivarens räkning sluta avtal med transportföretag.
bb)Att åt uppdragsgivaren göra en bedömning av och välja bäst lämpade transportslag, transportföretag och färdväg.
cc)Att organisera transporten ur praktisk synvinkel (exempelvis nödvändig transportförpackning); att vidta olika åtgärder som hänger samman med transporten (exempelvis leverera is till kylvagnarna).
dd)Att ta ansvar för formaliteter förbundna med transporten, exempelvis upprätta fraktsedlar; att gruppera och dela upp sändningar.
84
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/76 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
ee)Att samordna olika delar av en transport genom att sörja för transitering, vidarebefordran, omlastning och andra åtgärder när varorna når slutlig destination.
ff)Att dels förse transportföretagen med frakt, dels förse personer som expedierar eller tar emot varor med trans- portmöjligheter, inklusive
—beräkning av transportkostnaden och kontroll av räkningen.
—utförande av vissa uppgifter tillfälligt eller permanent i en redares eller en befraktares namn eller för dennes räkning (gentemot hamnmyndigheten, företag som utrustar fartyg etc.).
(Verksamheter i artikel 2 A a, 2 A b och 2 A d).
Förteckning III
Direktiven 64/222/EEG, 68/364/EEG, 68/368/EEG, 75/368/EEG, 75/369/EEG, 70/523/EEG och 82/470/EEG
1
Direktiv 64/222/EEG
(Liberaliseringsdirektiv: 64/223/EEG och 64/224/EEG)
1.Tillhandahållande av tjänster som egenföretagare inom partihandel, med undantag för läkemedel och farmaceutiska produkter, giftiga ämnen och sjukdomsalstrande ämnen och kol (ex grupp 611).
2.Yrkesverksamhet som förmedlare, vilken för en eller flera uppdragsgivare förhandlar om och genomför handelstran- saktioner i dessa personers namn och för deras räkning.
3.Yrkesverksamhet som förmedlare, vilken, utan att ha ett stadigvarande uppdrag, för samman personer som önskar sluta direkta avtal med varandra, förbereder deras handelstransaktioner eller hjälper till att genomföra dem.
4.Yrkesverksamhet som förmedlare, vilken i eget namn genomför handelstransaktioner för annans räkning.
5.Yrkesverksamhet som förmedlare, vilken för annans räkning sköter försäljning på auktion av varupartier.
6.Yrkesverksamhet som förmedlare, vilken knackar dörr för att ta upp beställningar.
7.Tillhandahållande av tjänster när det sker yrkesmässigt och sköts av en förmedlare som är i tjänst hos ett eller flera företag med verksamhet inom handel, industri eller hantverk.
2
Direktiv 68/364/EEG
(Liberaliseringsdirektiv: 68/363/EEG)
Ex
Verksamheter som inte omfattas:
012 Hyra av jordbruksmaskiner
640 Fastigheter, hyra
713 Hyra av bilar, vagnar och hästar
718 Hyra av järnvägsvagnar (person- och
841Hyra av biografer och hyra av film
842Hyra av teatrar och hyra av teaterrelaterad utrustning
843Hyra av båtar, cyklar och spelautomater
853Hyra av möblerade rum
854Hyra av linne
859 Hyra av kläder
85
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/77 |
|
|
|
|
3
Direktiv 68/368/EEG
(Liberaliseringsdirektiv: 68/367/EEG)
Ex
1.Restauranger, kaféer, krogar och andra ställen där man äter och dricker
2.Hotell, pensionat, campingplatser och andra slag av husrum
4
Direktiv 75/368/EEG (artikel 7)
Alla verksamheter som anges i bilagan till direktiv 75/368/EEG utom de som avses i artikel 5.1 i det direktivet (förteckning II, punkt 1 i den här bilagan).
|
|
|
Ex 62 |
Banker och andra finansiella institut |
|
|
Ex 620 |
Patentbyråer och företag för distribution av royaltyer |
Ex 71 |
Transport |
|
|
Ex 713 |
Persontransport på väg, utom transport i bil |
|
Ex 719 |
Drift av direktledningar för transport av flytande kolväten och andra flytande kemiska produkter |
Ex 82 |
Samhällstjänster |
|
|
827 |
Bibliotek, museer, botaniska trädgårdar och djurparker |
Ex 84 |
Rekreationstjänster |
|
|
843 |
Rekreationstjänster som inte hänförs till annat ställe: |
|
|
— Idrottsaktiviteter (idrottsplatser, idrottsföreningar etc.), med undantag för verksamhet som |
|
|
idrottsinstruktör |
|
|
— Spelverksamhet (kapplöpningsstall, spelplatser, kapplöpningsbanor etc.) |
|
|
— Andra rekreationsaktiviteter (cirkus, nöjesparker, andra nöjen etc.) |
Ex 85 |
Servicetjänster |
|
|
Ex 851 |
Hushållstjänster |
|
Ex 855 |
Hårfrisörsinrättningar och manikyrverksamhet, utom pedikyr, yrkesskolor för skönhetsvård och |
|
|
frisörskolor |
Ex 859 Servicetjänster som inte hänförs till annat ställe, utom idrottsmassage och paramedicinsk massage och bergsguider, enligt följande indelning:
—desinficering och bekämpning av skadedjur
—hyra av kläder och övervakning av persedlar
—äktenskapsbyråer och liknande tjänster
—astrologtjänster och liknande verksamheter som bygger på spekulationer
—hygieniska tjänster och tillhörande verksamheter
—begravning och underhåll av grav
—guide- och tolktjänster i turismsammanhang
86
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/78 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
5
Direktiv 75/369/EEG (artikel 5)
Följande ambulerande verksamheter:
a)Köp och försäljning av varor:
—genom handelsresande och hemförsäljare (ex
—på övertäckta marknadsplatser utan fasta stånd och på utomhusmarknader.
b)De verksamhetsformer som omfattas av redan vidtagna övergångsåtgärder i vilka utövandet av dessa former av verk- samhet som handelsresande och hemförsäljare uttryckligen undantas eller inte omnämns.
6
Direktiv 70/523/EEG
Egenföretagare inom partihandel med kol och agenturverksamhet inom kolhandel (ex
7
Direktiv 82/470/EEG (artikel 6.2)
(Verksamheter som anges i artikel 2 A c, 2 A e, 2 B b, 2 C och 2 D) Dessa verksamheter omfattar särskilt att
—hyra ut järnvägsvagnar för befordran av personer eller gods,
—förmedla köp, försäljning eller hyra av fartyg,
—förbereda, förhandla fram och sluta avtal om transport av emigranter,
—åta sig magasinering av alla slags föremål för deponents räkning, enligt tullförfarande eller inte, i lagerhus, allmänna depåer, möbelmagasin, kylhus, silor etc.,
—lämna en handling till deponenten som bevis på att föremålet eller varan magasinerats,
—tillhandahålla utrymmen, foder och plats för saluföring av boskap som hålls tillfälligt i förvar i väntan på försäljning eller som transporteras till eller från marknaden,
—utföra teknisk kontroll av motorfordon,
—mäta eller väga varor.
87
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
30.9.2005 |
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
L 255/79 |
|||||||
|
SV |
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA V |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Erkännande på grundval av samordningen av minimikrav för utbildningar |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
V.1 LÄKARE |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
5.1.1 |
Benämningar på examensbevis för grundläggande läkarutbildning |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
|
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensdatum |
|||||||||
|
|
|
examensbeviset |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
België/Belgique/ |
Diploma |
van |
arts/Diplôme |
de |
— Les universités/De universi- |
|
|
|
20 december 1976 |
|||||||
Belgien |
docteur en médecine |
|
|
teiten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
— Le Jury compétent d'enseig- |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
nement |
de la |
Communauté |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
française/De |
|
bevoegde |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Examencommissie |
van |
de |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Vlaamse Gemeenschap |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Ceská republika |
Diplom o ukoncení studia ve |
Lékárská fakulta |
univerzity |
v |
— |
Vysvedcení o státní rigorózní |
1 maj 2004 |
|||||||||
|
studijním programu všeobecné |
Ceské republice |
|
|
|
|
zkoušce |
|
|
|
||||||
|
lékarství |
(doktor |
medicíny, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
MUDr.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Danmark |
Bevis for bestået lægevidenska- |
Medicinsk universitetsfakultet |
|
— |
Autorisation |
som læge, |
20 december 1976 |
|||||||||
|
belig embedseksamen |
|
|
|
|
|
|
|
|
udstedt af Sundhedsstyrelsen |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
og |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Tilladelse til |
selvstændigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
virke som læge (dokumen- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tation for gennemført prak- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tisk uddannelse), udstedt af |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sundhedsstyrelsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Deutschland |
— Zeugnis über die Ärztliche |
Zuständige Behörden |
|
|
|
|
|
20 december 1976 |
||||||||
|
|
Prüfung |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— Zeugnis über die Ärztliche |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
Staatsprüfung und Zeugnis |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
über |
die |
Vorbereitungszeit |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
als Medizinalassistent, soweit |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
diese |
nach |
den |
deutschen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rechtsvorschriften |
noch |
für |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
den Abschluss der ärztlichen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
Ausbildung vorgesehen war |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Eesti |
Diplom |
arstiteaduse |
õppekava |
Tartu Ülikool |
|
|
|
|
|
|
1 maj 2004 |
|||||
|
läbimise kohta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Ελλάς |
Πtυχίo Iatρικής |
|
|
|
— Iatρική Sχoλή Πavepιstηµίoυ, |
|
|
|
1 januari 1981 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
— Sχoλή |
Εpιstηµώv |
Υγeίaς, |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Τµήµa |
Iatρικής |
Πave- |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
pιstηµίoυ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
España |
Título de Licenciado en Medi- |
— Ministerio de Educación y |
|
|
|
1 januari 1986 |
||||||||||
|
cina y Cirugía |
|
|
|
Cultura |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
— El rector de una Universidad |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
France |
Diplôme d'Etat de docteur en |
Universités |
|
|
|
|
|
|
|
20 december 1976 |
||||||
|
médecine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Ireland |
Primary qualification |
|
|
Competent examining body |
|
Certificate of experience |
20 december 1976 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Italia |
Diploma di laurea in medicina e |
Università |
|
|
|
|
Diploma di abilitazione all'eser- |
20 december 1976 |
||||||||
|
chirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
cizio della medicina e chirurgia |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
88
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/80 |
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
|
30.9.2005 |
||||
|
SV |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensdatum |
||||||||||||
|
|
examensbeviset |
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Κύpρος |
Πιstοpοιηtικό Εγγρafής Ιatρού |
Ιatρικό Sυµβούλιο |
|
|
|
|
|
|
1 maj 2004 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
arsta diploms |
|
|
|
|
Universitates tipa augstskola |
|
|
|
|
|
|
1 maj 2004 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Lietuva |
Aukštojo mokslo diplomas, |
Universitetas |
Internaturos pažymejimas, nuro- |
1 maj 2004 |
|||||||||||||
|
nurodantis suteikta |
|
gydytojo |
|
|
dantis suteikta medicinos gydy- |
|
|
|||||||||
|
kvalifikacija |
|
|
|
|
|
|
tojo profesine kvalifikacija |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Luxembourg |
Diplôme d'Etat de docteur en |
Jury d'examen d'Etat |
Certificat de stage |
|
|
20 december 1976 |
|||||||||||
|
médecine, chirurgie et accouche- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
ments, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Magyarország |
Általános |
orvos oklevél |
(doctor |
Egyetem |
|
|
|
|
|
|
1 maj 2004 |
||||||
|
medicinae univer- sae, röv.: dr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
med. univ.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Malta |
Lawrja ta' Tabib |
Universita´ ta' Malta |
Certifikat |
ta' |
|
registrazzjoni |
1 maj 2004 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
mahrug |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Nederland |
Getuigschrift |
van |
met |
goed |
Faculteit Geneeskunde |
|
|
|
|
|
|
20 december 1976 |
|||||
|
gevolg afgelegd artsexamen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Österreich |
1. Urkunde über die Verleihung |
1. |
Medizinische Fakultät einer |
|
|
|
|
|
|
1 januari 1994 |
|||||||
|
|
des |
akademischen |
|
Grades |
|
Universität |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Doktor der gesamten Heil- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
kunde (bzw. Doctor medi- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
cinae |
universae, |
|
Dr.me- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
d.univ.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Diplom über die spezifische |
2. |
Österreichische Ärztekammer |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
Ausbildung |
zum |
|
Arzt für |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Allgemeinmedizin |
|
|
bzw. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Facharztdiplom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Polska |
Dyplom |
ukonczenia |
studiów |
1. Akademia Medyczna |
Lekarski Egzamin Panstwowy |
1 maj 2004 |
|||||||||||
|
wyzszych na kierunku lekarskim |
2. |
Uniwersytet Medyczny |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
z tytulem ”lekarza” |
|
|
|
3. Collegium Medicum Uniwer- |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sytetu Jagiellonskiego |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Portugal |
Carta de Curso de licenciatura |
Universidades |
Diploma |
comprovativo |
da |
1 januari 1986 |
|||||||||||
|
em medicina |
|
|
|
|
|
|
conclusão |
do |
internato |
geral |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emitido |
pelo |
Ministério |
da |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Saúde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Slovenija |
Diploma, s katero se podeljuje |
Univerza |
|
|
|
|
|
|
1 maj 2004 |
||||||||
|
strokovni naslov ”doktor medi- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
cine/doktorica medicine” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Slovensko |
Vysokoškolský diplom o udelení |
Vysoká škola |
|
|
|
|
|
|
1 maj 2004 |
||||||||
|
akademického |
titulu |
|
”doktor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
medicíny” (”MUDr.”) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Suomi/ Finland |
Lääketieteen |
|
lisensiaatin |
— |
Helsingin yliopisto/Helsing- |
Todistus |
lääkärin |
perustervey- |
1 januari 1994 |
||||||||
|
tutkinto/Medicine |
licentiatex- |
|
fors universitet |
denhuollon |
lisäkoulutuksesta/ |
|
|
|||||||||
|
amen |
|
|
|
|
|
— |
Kuopion yliopisto |
Examenbevis om |
tilläggsutbild- |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Oulun yliopisto |
ning |
för |
läkare |
inom primär- |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
vården |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Tampereen yliopisto |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Turun yliopisto |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Sverige |
Läkarexamen |
|
|
|
|
Universitet |
Bevis |
om |
praktisk utbildning |
1 januari 1994 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
som utfärdas av Socialstyrelsen |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
United |
Primary qualification |
|
|
|
Competent examining body |
Certificate of experience |
|
20 december 1976 |
|||||||||
Kingdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
89
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/81 |
|||
|
SV |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.1.2 |
Förteckning över benämningar på specialistutbildningar |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Referensdatum |
||
|
|
|
|
|
|
|
||
België/Belgique/ |
Bijzondere beroepstitel van |
Minister bevoegd voor Volksgezondheid/Ministre |
20 december 1976 |
|||||
Belgien |
Titre professionnel particulier de médecin spécia- |
de la Santé publique |
|
|
||||
|
liste |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
Diplom o specializaci |
|
Ministerstvo zdravotnictví |
1 maj 2004 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
||
Danmark |
Bevis for tilladelse til at betegne sig som special- |
Sundhedsstyrelsen |
20 december 1976 |
|||||
|
læge |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
Fachärztliche Anerkennung |
|
Landesärztekammer |
20 december 1976 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
||
Eesti |
Residentuuri lõputunnistus eriarstiabi erialal |
Tartu Ülikool |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
Τίtλoς Iatρικής Ειdικόtηtaς |
|
1. |
Νoµaρχιaκή Αυtodιoίκηsη |
1 januari 1981 |
|||
|
|
|
|
|
2. |
Νoµaρχίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
Título de Especialista |
|
Ministerio de Educación y Cultura |
1 januari 1986 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
1. |
Certificat d'études spéciales de médecine |
1. |
Universités |
20 december 1976 |
|||
|
2. |
Attestation de médecin spécialiste qualifié |
2. |
Conseil de l'Ordre des médecins |
|
|
||
|
3. |
Certificat d'études spéciales de médecine |
3. |
Universités |
|
|
||
|
4. Diplôme d'études spécialisées ou spécialisation |
4. |
Universités |
|
|
|||
|
|
complémentaire qualifiante de médecine |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
Certificate of Specialist doctor |
|
Competent authority |
20 december 1976 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
Diploma di medico specialista |
|
Università |
20 december 1976 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
||
Κύpρος |
Πιstοpοιηtικό Ανaγνώριsης Ειdικόtηtaς |
Ιatρικό Sυµβούλιο |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
||
Latvija |
Latvijas Arstu biedriba |
1 maj 2004 |
||||||
|
ments, kas apliecina, ka persona ir nokartojusi |
Latvijas Arstniecibas personu profesionalo organi- |
|
|
||||
|
sertifikacijas eksamenu specialitate |
|
zaciju savieniba |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
||
Lietuva |
Rezidenturos pažymejimas, nurodantis suteikta |
Universitetas |
1 maj 2004 |
|||||
|
gydytojo specialisto profesine kvalifikacija |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
Certificat de médecin spécialiste |
|
Ministre de la Santé publique |
20 december 1976 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
Szakorvosi bizonyítvány |
|
Az Egészségügyi, Szociális és Családügyi Miniszté- |
1 maj 2004 |
||||
|
|
|
|
|
rium illetékes testülete |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
Certifikat ta' Specjalista Mediku |
|
Kumitat ta' Approvazzjoni dwar Specjalisti |
1 maj 2004 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/82 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||||||
|
SV |
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
|
Referensdatum |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
Bewijs van inschrijving in een Specialistenregister |
|
— Medisch Specialisten Registratie Commissie |
|
20 december 1976 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
(MSRC) van de Koninklijke Nederlandsche |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Maatschappij tot Bevordering der Geneeskunst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
van de Koninklijke Nederlandsche Maat- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
schappij tot Bevordering der Geneeskunst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
Facharztdiplom |
|
Österreichische Ärztekammer |
|
1 januari 1994 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
Dyplom uzyskania tytulu specjalisty |
|
Centrum Egzaminów Medycznych |
|
1 maj 2004 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
1. |
Grau de assistente |
|
1. |
Ministério da Saúde |
|
1 januari 1986 |
||||
|
2. |
Titulo de especialista |
|
2. |
Ordem dos Médicos |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
Potrdilo o opravljenem specialisticnem izpitu |
|
1. |
Ministrstvo za zdravje |
|
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
|
|
|
2. |
Zdravniška zbornica Slovenije |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
Diplom o špecializácii |
|
Slovenská zdravotnícka univerzita |
|
1 maj 2004 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/ Finland |
Erikoislääkärin tutkinto/Specialläkarexamen |
|
1. |
Helsingin yliopisto/Helsingfors universitet |
|
1 januari 1994 |
|||||
|
|
|
|
|
|
2. |
Kuopion yliopisto |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. |
Oulun yliopisto |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. |
Tampereen yliopisto |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5. |
Turun yliopisto |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
Bevis om specialkompetens som läkare, utfärdat |
|
Socialstyrelsen |
|
1 januari 1994 |
||||||
|
av Socialstyrelsen |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United |
Certificate of Completion of specialist training |
|
Competent authority |
|
20 december 1976 |
||||||
Kingdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
5.1.3 Förteckning över benämningar på specialistutbildningar |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Anestesi och intensivvård |
|
|
Kirurgi |
|
|
||
Land |
|
|
|
Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
|
Utbildningens minimilängd: 5 år |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
|
|
Benämning |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Belgique/België/Belgien |
|
Chirurgie/Heelkunde |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Ceská republika |
|
|
Anesteziologie a resuscitace |
|
|
Chirurgie |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Danmark |
|
|
Anæstesiologi |
|
|
Kirurgi elsler kirurgiske sygdomme |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Deutschland |
|
|
Anästhesiologie |
|
|
(Allgemeine) Chirurgie |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Eesti |
|
|
Anestesioloogia |
|
|
Üldkirurgia |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Ελλάς |
|
|
Αvaιsθηsιoλoγίa |
|
|
Χeιρoυργική |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
91
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/83 |
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anestesi och intensivvård |
Kirurgi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 3 år |
Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Anestesiología y Reanimación |
Cirugía general y del aparato digestivo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Chirurgie générale |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Anaesthesia |
General surgery |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Anestesia e rianimazione |
Chirurgia generale |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Ανaιsθηsιολογίa |
Geνική Χeιρουργική |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Anesteziologija un reanimatologija |
Kirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Anesteziologija reanimatologija |
Chirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Chirurgie générale |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Aneszteziológia és intenzív terápia |
Sebészet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Anestezija u Kura Intensiva |
Kirurgija Generali |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Anesthesiologie |
Heelkunde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Anästhesiologie und Intensivmedizin |
Chirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Anestezjologia i intensywna terapia |
Chirurgia ogólna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Anestesiologia |
Cirurgia geral |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Anesteziologija, reanimatologija in perioperativna inten- |
Splošna kirurgija |
|
|
|
|
|
zivna medicina |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Anestéziológia a intenzívna medicína |
Chirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Anestesiologia ja tehohoito/Anestesiologi och intensivvård |
Yleiskirurgia/Allmän kirurgi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Anestesi och intensivvård |
Kirurgi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Anaesthetics |
General surgery |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
92
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/84 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Neurokirurgi |
Obstetrik och gynekologi |
||
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 5 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/ Belgien |
Neurochirurgie |
Gynécologie — obstétrique/Gynaecologie en verloskunde |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Neurochirurgie |
Gynekologie a porodnictví |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Neurokirurgi eller kirurgiske nervesygdomme |
Gynækologi og obstetrik eller kvindesygdomme og |
|||
|
|
|
|
fødselshjælp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Neurochirurgie |
Frauenheilkunde und Geburtshilfe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Neurokirurgia |
Sünnitusabi ja günekoloogia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Νeυρoχeιρoυργική |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Neurocirugía |
Obstetricia y ginecología |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Neurochirurgie |
Gynécologie — obstétrique |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Neurosurgery |
Obstetrics and gynaecology |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Neurochirurgia |
Ginecologia e ostetricia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Νeυροχeιρουργική |
Μaιeυtική — Gυνaικολογίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Neirokirurgija |
Ginekologija un dzemdnieciba |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Neurochirurgija |
Akušerija ginekologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Neurochirurgie |
Gynécologie — obstétrique |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Idegsebészet |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Newrokirurgija |
Ostetricja u Ginekologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Neurochirurgie |
Verloskunde en gynaecologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Neurochirurgie |
Frauenheilkunde und Geburtshilfe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Neurochirurgia |
Poloznictwo i ginekologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Neurocirurgia |
Ginecologia e obstetricia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Nevrokirurgija |
Ginekologija in porodništvo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Neurochirurgia |
Gynekológia a pôrodníctvo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Neurokirurgia/Neurokirurgi |
Naistentaudit ja synnytykset/Kvinnosjukdomar och förloss- |
|||
|
|
|
|
ningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Neurokirurgi |
Obstetrik och gynekologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Neurosurgery |
Obstetrics and gynaecology |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
93
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/85 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Internmedicin |
Ögonsjukdomar (oftalmologi) |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 5 år |
Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
Médecine interne/Inwendige geneeskunde |
Ophtalmologie/Oftalmologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Vnitrní lékarství |
Oftalmologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Intern medicin |
Oftalmologi eller øjensygdomme |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Innere Medizin |
Augenheilkunde |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Sisehaigused |
Oftalmoloogia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Πaθoλoγίa |
Οfθaλµoλoγίa |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Medicina interna |
Oftalmología |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Médecine interne |
Ophtalmologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
General medicine |
Ophthalmic surgery |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Medicina interna |
Oftalmologia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Πaθoλoγίa |
Οfθaλµολογίa |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Interna medicina |
Oftalmologija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Vidaus ligos |
Oftalmologija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Médecine interne |
Ophtalmologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Belgyógyászat |
Szemészet |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Medicina Interna |
Oftalmologija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Interne geneeskunde |
Oogheelkunde |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Innere Medizin |
Augenheilkunde und Optometrie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Choroby wewnetrzne |
Okulistyka |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Medicina interna |
Oftalmologia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Interna medicina |
Oftalmologija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Vnútorné lekárstvo |
Oftalmológia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Sisätaudit/Inre medicin |
Silmätaudit/Ögonsjukdomar |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Internmedicin |
Ögonsjukdomar (oftalmologi) |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
General (internal) medicine |
Ophthalmology |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
94
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/86 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Barn- och ungdomsmedicin |
|||
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 3 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
Pédiatrie/Pediatrie |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Otorinolaryngologie |
Detské lékarství |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Pædiatri eller sygdomme hos børn |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Kinder- und Jugendmedizin |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Otorinolarüngoloogia |
Pediaatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Ωtoριvoλaρυγγoλoγίa |
Πaιdιatρική |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Otorrinolaringología |
Pediatría y sus áreas específicas |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Pédiatrie |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Otolaryngology |
Paediatrics |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Otorinolaringoiatria |
Pédiatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Ωtορινολaρυγγολογίa |
Πaιdιatρική |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Otolaringologija |
Pediatrija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Otorinolaringologija |
Vaiku ligos |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Pédiatrie |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Csecsemo- és gyermekgyógyászat |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Otorinolaringologija |
Pedjatrija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Kindergeneeskunde |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Kinder- und Jugendheilkunde |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Otorynolaryngologia |
Pediatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Otorrinolaringologia |
Pediatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Otorinolaringológija |
Pediatrija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Otorinolaryngológia |
Pediatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Lastentaudit/Barnsjukdomar |
|
|
|||
|
|
|
domar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Barn- och ungdomsmedicin |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Otolaryngology |
Paediatrics |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
95
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/87 |
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lungsjukdomar (pneumologi) |
Urologi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/ Belgien |
Pneumologie |
Urologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Tuberkulóza a respiracní nemoci |
Urologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Medicinske lungesygdomme |
Urologi eller urinvejenes kirurgiske sygdomme |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Pneumologie |
Urologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Pulmonoloogia |
Uroloogia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Fυµatιoλoγίa- Πveυµovoλoγίa |
Ουρoλoγίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Neumología |
Urología |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Pneumologie |
Urologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Respiratory medicine |
Urology |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Malattie dell'apparato respiratorio |
Urologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Πνeυµονολογίa — Fυµatιολογίa |
Ουρολογίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Ftiziopneimonologija |
Urologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Pulmonologija |
Urologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Pneumologie |
Urologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Tüdogyógyászat |
Urológia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Medicina Respiratorja |
Urologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Longziekten en tuberculose |
Urologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Lungenkrankheiten |
Urologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Choroby pluc |
Urologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Pneumologia |
Urologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Pnevmologija |
Urologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Pneumológia a ftizeológia |
Urológia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Keuhkosairaudet ja allergologia/Lungsjukdomar och aller- |
Urologia/Urologi |
|
|
|
|
|
gologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Lungsjukdomar (pneumologi) |
Urologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Respiratory medicine |
Urology |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
96
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/88 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ortopedi |
Klinisk patologi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 5 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
Chirurgie orthopédique/Orthopedische heelkunde |
Anatomie pathologique/Pathologische anatomie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Ortopedie |
Patologická anatomie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Ortopædisk kirurgi |
Patologisk anatomi eller vævs- og celleundersøgelser |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Orthopädie (und Unfallchirurgie) |
Pathologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Ortopeedia |
Patoloogia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Ορθopedική |
Πaθoλoγική Αvatoµική |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Cirugía ortopédica y traumatología |
Anatomía patológica |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Chirurgie orthopédique et traumatologie |
Anatomie et cytologie pathologiques |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Trauma and orthopaedic surgery |
Morbid anatomy and histopathology |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Ortopedia e traumatologia |
Anatomia patologica |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Ορθοpedική |
Πaθολογοaνatοµίa — Ιstολογίa |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Traumatologija un ortopedija |
Patologija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Ortopedija traumatologija |
Patologija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Orthopédie |
Anatomie pathologique |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Ortopédia |
Patológia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Kirurgija Ortopedika |
Istopatologija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Orthopedie |
Pathologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Orthopädie und Orthopädische Chirurgie |
Pathologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Ortopedia i traumatologia narzadu ruchu |
Patomorfologia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Ortopedia |
Anatomia patologica |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Ortopedska kirurgija |
Anatomska patologija in citopatologija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Ortopédia |
Patologická anatómia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Ortopedia ja traumatologia/Ortopedi och traumatologi |
Patologia/Patologi |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Ortopedi |
Klinisk patologi |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Trauma and orthopaedic surgery |
Histopathology |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
97
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/89 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Neurologi |
Psykiatri |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
Neurologie |
Psychiatrie de l'adulte/Volwassen psychiatrie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Neurologie |
Psychiatrie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Neurologi eller medicinske nervesygdomme |
Psykiatri |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Neurologie |
Psychiatrie und Psychotherapie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Neuroloogia |
Psühhiaatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Νeυρoλoγίa |
Ψυχιatρική |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Neurología |
Psiquiatría |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Neurologie |
Psychiatrie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Neurology |
Psychiatry |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Neurologia |
Psichiatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Νeυρολογίa |
Ψυχιatρική |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Neirologija |
Psihiatrija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Neurologija |
Psichiatrija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Neurologie |
Psychiatrie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Neurológia |
Pszichiátria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Newrologija |
Psikjatrija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Neurologie |
Psychiatrie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Neurologie |
Psychiatrie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Neurologia |
Psychiatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Neurologia |
Psiquiatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Nevrologija |
Psihiatrija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Neurológia |
Psychiatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Neurologia/Neurologi |
Psykiatria/Psykiatri |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Neurologi |
Psykiatri |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Neurology |
General psychiatry |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
98
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/90 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Medicinsk radiologi |
Onkologi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
Radiodiagnostic/Röntgendiagnose |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Radiologie a zobrazovací metody |
Radiacní onkologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Diagnostik radiologi eller røntgenundersøgelse |
Onkologi |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
(Diagnostische) Radiologie |
Strahlentherapie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Radioloogia |
Onkoloogia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Ακtιvodιaγvωstική |
Ακtιvoθeρapeυtική — Ογκολογίa |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Radiodiagnóstico |
Oncología radioterápica |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Radiodiagnostic et imagerie médicale |
Oncologie radiothérapique |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Diagnostic radiology |
Radiation oncology |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Radiodiagnostica |
Radioterapia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Ακtινολογίa |
Ακtινοθeρapeυtική Ογκολογίa |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Diagnostiska radiologija |
Terapeitiska radiologija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Radiologija |
Onkologija radioterapija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Radiodiagnostic |
Radiothérapie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Radiológia |
Sugárterápia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Radjologija |
Onkologija u Radjoterapija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Radiologie |
Radiotherapie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Medizinische |
Strahlentherapie - Radioonkologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Radiologia i diagnostyka obrazowa |
Radioterapia onkologiczna |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Radiodiagnóstico |
Radioterapia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Radiologija |
Radioterapija in onkologija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Rádiológia |
Radiacná onkológia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Radiologia/Radiologi |
Syöpätaudit/Cancersjukdomar |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Medicinsk radiologi |
Tumörsjukdomar (allmän onkologi) |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Clinical radiology |
Clinical oncology |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
99
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/91 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Plastikkirurgi |
Klinisk biologi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 5 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
Chirurgie plastique, reconstructrice et esthétique/Plastische, |
Biologie clinique/Klinische biologie |
|
|
||
|
|
|
reconstructieve en esthetische heelkunde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Plastická chirurgie |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Plastikkirurgi |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Plastische (und Ästhetische) Chirurgie |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Plastika- ja rekonstruktiivkirurgia |
Laborimeditsiin |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Πλastική Χeιρoυργική |
Χeιρουργική Tώρaκος |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Cirugía plástica, estética y reparadora |
Análisis clínicos |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Chirurgie plastique, reconstructrice et esthétique |
Biologie médicale |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Plastic surgery |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Chirurgia plastica e ricostruttiva |
Patologia clinica |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Πλastική Χeιρουργική |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Plastiska kirurgija |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Plastine ir rekonstrukcine chirurgija |
Laboratorine medicina |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Chirurgie plastique |
Biologie clinique |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Plasztikai (égési) sebészet |
Orvosi laboratóriumi diagnosztika |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Kirurgija Plastika |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Plastische Chirurgie |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Plastische Chirurgie |
Medizinische Biologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Chirurgia plastyczna |
Diagnostyka laboratoryjna |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Cirurgia plástica e reconstrutiva |
Patologia clínica |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Plasticna, rekonstrukcijska in estetska kirurgija |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Plastická chirurgia |
Laboratórna medicína |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Plastiikkakirurgia/Plastikkirurgi |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Plastikkirurgi |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Plastic surgery |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
100
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/92 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klinisk bakteriologi |
Klinisk kemi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/ Belgien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Lékarská mikrobiologie |
Klinická biochemie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Klinisk mikrobiologi |
Klinisk biokemi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Mikrobiologie (Virologie) und Infektionsepidemiologie |
Laboratoriumsmedizin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
1. Iatρική Βιopaθoλoγίa |
|
|
|
|
|
|
2. Μικρoβιoλoγίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Microbiología y parasitología |
Bioquímica clínica |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Microbiology |
Chemical pathology |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Microbiologia e virologia |
Biochimica clinica |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Μικροβιολογίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Mikrobiologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Microbiologie |
Chimie biologique |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Orvosi mikrobiológia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Mikrobijologija |
Patologija Kimika |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Medische microbiologie |
Klinische chemie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Hygiene und Mikrobiologie |
Medizinische und Chemische Labordiagnostik |
|||
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Mikrobiologia lekarska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Klinicna mikrobiologija |
Medicinska biokemija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Klinická mikrobiológia |
Klinická biochémia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Kliininen mikrobiologia/Klinisk mikrobiologi |
Kliininen kemia/Klinisk kemi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Klinisk bakteriologi |
Klinisk kemi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Medical microbiology and virology |
Chemical pathology |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
101
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/93 |
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klinisk immunologi |
Thoraxkirurgi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/ Belgien |
|
|
Chirurgie thoracique/Heelkunde op de thorax (*) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Alergologie a klinická imunologie |
Kardiochirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Klinisk immunologi |
Thoraxkirurgi eller brysthulens kirurgiske sygdomme |
|||
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
|
|
Thoraxchirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
Torakaalkirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
|
|
Χeιρουργική Tώρaκος |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Immunología |
Cirugía torácica |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
|
|
Chirurgie thoracique et cardiovasculaire |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Immunology (clinical and laboratory) |
Thoracic surgery |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
|
|
Chirurgia toracica; Cardiochirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Ανοsολογίa |
Χeιρουργική Tώρaκος |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Imunologija |
Torakala kirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
|
|
Krutines chirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Immunologie |
Chirurgie thoracique |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Allergológia és klinikai immunológia |
Mellkassebészet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Immunologija |
Kirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Immunologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Immunologia kliniczna |
Chirurgia klatki piersiowej |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
|
|
Cirurgia cardiotorácica |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
Torakalna kirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Klinická imunológia a alergológia |
Hrudníková chirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Klinisk immunologi |
Thoraxkirurgi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Immunology |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Datum för upphörande enligt artikel 27.3:
(*) 1 januari 1983.
102
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/94 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Barn- och ungdomskirurgi |
Kärlkirurgi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 5 år |
Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/ Belgien |
|
|
Chirurgie des vaisseaux/Bloedvatenheelkunde (*) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Detská chirurgie |
Cévní chirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
|
|
Karkirurgi eller kirurgiske blodkarsygdomme |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Kinderchirurgie |
Gefäßchirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Lastekirurgia |
Kardiovaskulaarkirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Χeιρoυργική Πaίdωv |
Αγγeιoχeιρoυργική |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Cirugía pediátrica |
Angiología y cirugía vascular |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Chirurgie infantile |
Chirurgie vasculaire |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Paediatric surgery |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Chirurgia pediatrica |
Chirurgia vascolare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Χeιρουργική Πaίdων |
Χeιρουργική Αγγeίων |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Bernu kirurgija |
Asinsvadu kirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Vaiku chirurgija |
Kraujagysliu chirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Chirurgie pédiatrique |
Chirurgie vasculaire |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Gyermeksebészet |
Érsebészet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Kirurgija Pedjatrika |
Kirurgija Vaskolari |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Kinderchirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Chirurgia dziecieca |
Chirurgia naczyniowa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Cirurgia pediátrica |
Cirurgia vascular |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
Kardiovaskularna kirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Detská chirurgia |
Cievna chirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Lastenkirurgia/Barnkirurgi |
Verisuonikirurgia/Kärlkirurgi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Barn- och ungdomskirurgi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Paediatric surgery |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Datum för upphörande enligt artikel 27.3:
(*) 1 januari 1983.
103
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/95 |
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kardiologi |
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/ Belgien |
Cardiologie |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Kardiologie |
Gastroenterologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Kardiologi |
Medicinsk gastroenterologi eller medicinske mavetarmsyg- |
|||
|
|
|
|
domme |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Innere Medizin und Schwerpunkt Kardiologie |
Innere Medizin und Schwerpunkt Gastroenterologie |
|||
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Kardioloogia |
Gastroenteroloogia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Κaρdιoλoγίa |
Gastρevteρoλoγίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Cardiología |
Aparato digestivo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Pathologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Cardiology |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Cardiologia |
Gastroenterologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Κaρdιολογίa |
Gastρeνteρολογίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Kardiologija |
Gastroenterologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Kardiologija |
Gastroenterologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Cardiologie et angiologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Kardiológia |
Gasztroenterológia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Kardjologija |
Gastroenterologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Cardiologie |
Leer van |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Kardiologia |
Gastrenterologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Cardiologia |
Gastrenterologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
Gastroenterologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Kardiológia |
Gastroenterológia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Kardiologia/Kardiologi |
Gastroenterologia/Gastroenterologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Kardiologi |
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Cardiology |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
104
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/96 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reumatologi |
Hematologi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/ Belgien |
Rhumathologie/reumatologie |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Revmatologie |
Hematologie a transfúzní lékarství |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Reumatologi |
Hæmatologi eller blodsygdomme |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Innere Medizin und Schwerpunkt Rheumatologie |
Innere Medizin und Schwerpunkt Hämatologie und Onko- |
|||
|
|
|
|
logie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Reumatoloogia |
Hematoloogia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Ρeυµatoλoγίa |
Αιµatoλoγίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Reumatología |
Hematología y hemoterapia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Rhumatologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Rheumatology |
Haematology (clinical and laboratory) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Reumatologia |
Ematologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Ρeυµatολογίa |
Αιµatολογίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Reimatologija |
Hematologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Reumatologija |
Hematologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Rhumatologie |
Hématologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Reumatológia |
Haematológia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Rewmatologija |
Ematologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Reumatologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Reumatologia |
Hematologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Reumatologia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Reumatológia |
Hematológia a transfúziológia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Reumatologia/Reumatologi |
Kliininen hematologia/Klinisk hematologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Reumatologi |
Hematologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Rheumatology |
Haematology |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
105
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/97 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Endokrinologi |
Rehabiliteringsmedicin |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 3 år |
Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
|
|
Médecine physique et réadaptation/Fysische geneeskunde en |
|||
|
|
|
|
|
revalidatie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Endokrinologie |
Rehabilitacní a fyzikální medicína |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Medicinsk endokrinologi eller medicinske hormonsyg- |
|
|
|
||
|
|
|
domme |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Innere Medizin und Schwerpunkt Endokrinologie und |
Physikalische und Rehabilitative Medizin |
|
|
||
|
|
|
Diabetologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Endokrinoloogia |
Taastusravi ja füsiaatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Εvdoκριvoλoγίa |
Fυsική Iatρική κaι Αpoκatάstasη |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Endocrinología y nutrición |
Medicina física y rehabilitación |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Endocrinologie, maladies métaboliques |
Rééducation et réadaptation fonctionnelles |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Endocrinology and diabetes mellitus |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Endocrinologia e malattie del ricambio |
Medicina fisica e riabilitazione |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Ενdοκρινολογίa |
Fυsική Ιatρική κaι Αpοκatάstasη |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Endokrinologija |
Rehabilitologija Fiziska rehabilitacija |
|
|
||
|
|
|
|
|
Fizikala medicina |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Endokrinologija |
Fizine medicina ir reabilitacija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Endocrinologie, maladies du métabolisme et de la nutrition |
Rééducation et réadaptation fonctionnelles |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Endokrinológia |
Fizioterápia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Endokrinologija u Dijabete |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
Revalidatiegeneeskunde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
Physikalische Medizin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Endokrynologia |
Rehabilitacja medyczna |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Endocrinologia |
Fisiatria ou Medicina física e de reabilitação |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
Fizikalna in rehabilitacijska medicina |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Endokrinológia |
Fyziatria, balneológia a liecebná rehabilitácia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Endokrinologia/Endokrinologi |
Fysiatria/Fysiatri |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Endokrina sjukdomar |
Rehabiliteringsmedicin |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Endocrinology and diabetes mellitus |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
106
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/98 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Neuropsykiatri |
Hud- och könssjukdomar |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 5 år |
Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
Neuropsychiatrie (*) |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
|
|
Dermatovenerologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Nervenheilkunde (Neurologie und Psychiatrie) |
Haut- und Geschlechtskrankheiten |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
Dermatoveneroloogia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Νeυρoλoγίa — Ψυχιatρική |
∆eρµatoλoγίa — Αfρodιsιoλoγίa |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
|
|
Dermatología |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Neuropsychiatrie (**) |
Dermatologie et vénéréologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Neuropsichiatria (***) |
Dermatologia e venerologia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Νeυρολογίa — Ψυχιatρική |
∆eρµatολογίa — Αfροdιsιολογίa |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
|
|
Dermatologija un venerologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
|
|
Dermatovenerologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Neuropsychiatrie (****) |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
|
|
Borgyógyászat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Zenuw- en zielsziekten (*****) |
Dermatologie en venerologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Neurologie und Psychiatrie |
Haut- und Geschlechtskrankheiten |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
|
|
Dermatologia i wenerologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
|
|
Dermatovenereologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
Dermatovenerologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Neuropsychiatria |
Dermatovenerológia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
|
|
Ihotaudit ja allergologia/Hudsjukdomar och allergologi |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
Hud- och könssjukdomar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Datum för upphörande enligt artikel 27.3:
(*)1 augusti 1987, utom för personer som påbörjade utbildningen före detta datum.
(**)31 december 1971.
(***)31 oktober 1999.
(****) |
Detta examensbevis utfärdas inte längre för utbildningar som påbörjats efter den 5 mars 1982. |
(*****) |
9 juli 1984. |
|
|
107
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/99 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Radiologi |
Barnpsykiatri |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
|
|
Psychiatrie |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
|
|
Detská a dorostová psychiatrie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
|
|
Børne- og ungdomspsykiatri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Radiologie |
Kinder- und Jugendpsychiatrie und |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Ακtιvoλoγίa — Ρadιoλoγίa |
Πaιdoψυχιatρική |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Electrorradiología |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Radiology (**) |
Child and adolescent psychiatry |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Radiologia |
Neuropsichiatria infantile |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
|
|
Πaιdοψυχιatρική |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
|
|
Bernu psihiatrija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
|
|
Vaiku ir paaugliu psichiatrija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Électroradiologie (***) |
Psychiatrie infantile |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Radiológia |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Radiologie (****) |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Radiologie |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
|
|
Psychiatria dzieci i mlodziezy |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Radiologia |
Pedopsiquiatria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
Otroška in mladostniška psihiatrija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
|
|
Detská psychiatria |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
|
|
Lastenpsykiatria/Barnpsykiatri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
Barn- och ungdomspsykiatri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
|
|
Child and adolescent psychiatry |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Datum för upphörande enligt artikel 27.3:
(*)3 december 1971.
(**)31 oktober 1993.
(***) Detta examensbevis utfärdas inte längre för utbildningar som påbörjats efter den 5 mars 1982. (****) 8 juli 1984.
108
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/100 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Geriatrik |
Medicinska njursjukdomar (nefrologi) |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/ Belgien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Geriatrie |
Nefrologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Geriatri eller alderdommens sygdomme |
Nefrologi eller medicinske nyresygdomme |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
|
|
Innere Medizin und Schwerpunkt Nephrologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
Nefroloogia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
|
|
Νefρoλoγίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Geriatría |
Nefrología |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
|
|
Néphrologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Geriatric medicine |
Nephrology |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Geriatria |
Nefrologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Gηριatρική |
Νefρολογίa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
|
|
Nefrologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Geriatrija |
Nefrologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Gériatrie |
Néphrologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Geriátria |
Nefrológia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Gerjatrija |
Nefrologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Klinische geriatrie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Geriatria |
Nefrologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
|
|
Nefrologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
Nefrologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Geriatria |
Nefrológia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Geriatria/Geriatri |
Nefrologia/Nefrologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Geriatrik |
Medicinska njursjukdomar (nefrologi) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Geriatrics |
Renal medicine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
109
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/101 |
||
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Infektionssjukdomar |
Samhällsmedicin |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/ Belgien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Infekcní lékarství |
Hygiena a epidemiologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Infektionsmedicin |
Samfundsmedicin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
|
|
Öffentliches Gesundheitswesen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
Infektsioonhaigused |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
|
|
Κοινωνική Iatρική |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
|
|
Medicina preventiva y salud pública |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
|
|
Santé publique et médecine sociale |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Infectious diseases |
Public health medicine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Malattie infettive |
Igiene e medicina preventiva |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Λοιµώdη Νοsήµata |
Υγeιονολογίa/Κοινοtική Ιatρική |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Infektologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Infektologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Maladies contagieuses |
Santé publique |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Infektológia |
Megelozo orvostan és népegészségtan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Mard Infettiv |
Sahha Pubblika |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
Maatschappij en gezondheid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
Sozialmedizin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Choroby zakazne |
Zdrowie publiczne, epidemiologia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Infecciologia |
Saúde pública |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Infektologija |
Javno zdravje |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Infektológia |
Verejné zdravotníctvo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Infektiosairaudet/Infektionssjukdomar |
Terveydenhuolto/Hälsovård |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Infektionssjukdomar |
Socialmedicin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Infectious diseases |
Public health medicine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/102 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klinisk farmakologi |
Yrkes- och miljömedicin |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
|
|
Médecine du travail/Arbeidsgeneeskunde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Klinická farmakologie |
Pracovní lékarství |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Klinisk farmakologi |
Arbejdsmedicin |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Pharmakologie und Toxikologie |
Arbeitsmedizin |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
|
|
Iatρική tης Εργasίaς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Farmacología clínica |
Medicina del trabajo |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
|
|
Médecine du travail |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Clinical pharmacology and therapeutics |
Occupational medicine |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Farmacologia |
Medicina del lavoro |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
|
|
Ιatρική tης Εργasίaς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
|
|
Arodslimibas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
|
|
Darbo medicina |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
|
|
Médecine du travail |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Klinikai farmakológia |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Farmakologija Klinika u |
Medicina Okkupazzjonali |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
— Arbeid en gezondheid, bedrijfsgeneeskunde |
|
|
|
|
|
|
|
|
— Arbeid en gezondheid, verzekeringsgeneeskunde |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Pharmakologie und Toxikologie |
Arbeits- und Betriebsmedizin |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Farmakologia kliniczna |
Medycyna pracy |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
|
|
Medicina do trabalho |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
Medicina dela, prometa in športa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Klinická farmakológia |
Pracovné lekárstvo |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Kliininen farmakologia ja lääkehoito/Klinisk farmakologi |
Työterveyshuolto/Företagshälsovård |
|
|
||
|
|
|
och läkemedelsbehandling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Klinisk farmakologi |
Yrkes- och miljömedicin |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Clinical pharmacology and therapeutics |
Occupational medicine |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
111
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/103 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Allergisjukdomar |
Nukleärmedicin |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 3 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
|
|
Médecine nucléaire/Nucleaire geneeskunde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Alergologie a klinická imunologie |
Nukleární medicína |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Medicinsk allergologi eller medicinske overfølsomhedssyg- |
Klinisk fysiologi og nuklearmedicin |
|
|
||
|
|
|
domme |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
|
|
Nuklearmedizin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
Αλλeργιoλoγίa |
Πυρηvική Iatρική |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Alergología |
Medicina nuclear |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
|
|
Médecine nucléaire |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Allergologia ed immunologia clinica |
Medicina nucleare |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
Αλλeργιολογίa |
Πυρηνική Ιatρική |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Alergologija |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Alergologija ir klinikine imunologija |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
|
|
Médecine nucléaire |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Allergológia és klinikai immunológia |
Nukleáris medicina (izotóp diagnosztika) |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
|
|
Medicina Nukleari |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
Allergologie en inwendige geneeskunde |
Nucleaire geneeskunde |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
Nuklearmedizin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Alergologia |
Medycyna nuklearna |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Medicina nuclear |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
Nuklearna medicina |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Klinická imunológia a alergológia |
Nukleárna medicína |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
|
|
Kliininen fysiologia ja isotooppilääketiede/Klinisk fysiologi |
|||
|
|
|
|
|
och nukleärmedicin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Allergisjukdomar |
Nukleärmedicin |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
|
|
Nuclear medicine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
112
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/104 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
SV |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Käk- och ansiktskirurgi (grundutbildning för läkare) |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/ Belgien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
Maxilofaciální chirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Cirugía oral y maxilofacial |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Chirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Chirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Mutes, sejas un žoklu kirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Veido ir žandikauliu chirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Chirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
Szájsebészet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
Mund- Kiefer- und Gesichtschirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
Chirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Cirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Maxilofaciálna kirurgija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Maxilofaciálna chirurgia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
113
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/105 |
|
|
SV |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Biologisk hematologi |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Klinisk blodtypeserologi (*) |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Hématologie |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Hématologie biologique |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Hematologia clinica |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Datum för upphörande enligt artikel 27.3:
(*) 1 januari 1983, utom för personer som påbörjat en utbildning före detta datum och som avslutat den senast under 1988.
114
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/106 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stomatologi |
|
Dermatologi |
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
|
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Estomatología |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Stomatologie |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
|
|
Dermatology |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Odontostomatologia (*) |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Stomatologie |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
|
|
Dermatologija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Estomatologia |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
|
|
Dermatology |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Datum för upphörande enligt artikel 27.3:
(*) 31 december 1994.
115
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/107 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Veneriska sjukdomar |
Tropikmedicin |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Tropical medicine |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
|
|
Medicina tropicale |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
|
|
Trópusi betegségek |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Medicina |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
Spezifische Prophylaxe und Tropenhygiene |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
|
|
Medycyna transportu |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
|
|
Medicina tropical |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
|
|
Tropická medicína |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Tropical medicine |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
116
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/108 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|||
|
SV |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gastroenterologisk kirurgi |
|
Olycksfallsmedicin |
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Benämning |
|
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
Chirurgie abdominale/Heelkunde op het abdomen |
(*) |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
|
|
|
Traumatologie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Urgentní medicína |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Kirurgisk gastroenterologi eller kirurgiske |
|
|
|
|||
|
|
|
domme |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
Visceralchirurgie |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Cirugía del aparato digestivo |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
Chirurgie viscérale et digestive |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
|
|
|
Emergency medicine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
Chirurgia dell'apparato digerente |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
Abdominaline chirurgija |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
Chirurgie |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
|
|
|
Traumatológia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
|
|
|
Medicina |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
|
|
|
Medycyna ratunkowa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Abdominalna kirurgija |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
Gastroenterologická chirurgia |
|
Úrazová chirurgia |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Urgentná medicína |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Gastroenterologinen kirurgia/Gastroenterologisk kirurgi |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
|
|
|
Accident and emergency medicine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Datum för upphörande enligt artikel 27.3:
(*) 1 januari 1983.
117
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/109 |
||
|
SV |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klinisk neurofysiologi |
|||
|
|
|
|
och tandläkare) (1) |
|
|
|
Land |
|
|
Utbildningens minimilängd: 4 år |
Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benämning |
Benämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belgique/België/Belgien |
|
|
|
Stomatologie et chirurgie orale et |
|||
|
|
|
|
|
logie en |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
|
Klinisk neurofysiologi |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ελλάς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
|
Neurofisiología clínica |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
France |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
Clinical neurophysiology |
Oral and |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Italia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lietuva |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luxembourg |
|
|
|
Chirurgie dentaire, orale et |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Newrofizjologija Klinika |
Kirurgija |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Nederland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Österreich |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Polska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovensko |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Kliininen neurofysiologia/Klinisk neurofysiologi |
Suu- ja leukakirurgia/Oral och maxillofacial kirurgi |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
Klinisk neurofysiologi |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
|
Clinical neurophysiology |
Oral and |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
(1) Den utbildning som leder fram till examensbevis för specialister i
118
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/110 |
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|||
|
SV |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.1.4 Förteckning över benämningar på utbildningar för allmänpraktik |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
Yrkestitel |
Referensdatum |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
België/Belgique/Belgien |
|
Ministerieel |
erkenningsbesluit |
van |
Huisarts/Médecin généraliste |
31 december 1994 |
||||
|
|
|
huisarts/Arrêté |
ministériel |
d'agrément |
|
|
|
||
|
|
|
de médecin généraliste |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Ceská republika |
|
Diplom o specializaci ”všeobecné |
Všeobecný lékar |
1 maj 2004 |
||||||
|
|
|
lékarství” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Danmark |
|
Tilladelse til at anvende betegnelsen |
Almen praktiserende læge/Speciallæge |
31 december 1994 |
||||||
|
|
|
alment praktiserende læge/Speciallægel |
i almen medicin |
|
|
||||
|
|
|
i almen medicin |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Deutschland |
|
Zeugnis über die spezifische Ausbil- |
Facharzt/Fachärztin für Allgemeinme- |
31 december 1994 |
||||||
|
|
|
dung in der Allgemeinmedizin |
|
dizin |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Eesti |
|
Diplom peremeditsiini erialal |
|
Perearst |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Ελλάς |
|
Tίtλος ιatρικής eιdικόtηtaς γeνικής |
Iatρός µe eιdικόtηta γeνικής ιatρικής |
31 december 1994 |
||||||
|
|
|
ιatρικής |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
España |
|
Título de especialista en medicina |
Especialista en medicina familiar y |
31 december 1994 |
||||||
|
|
|
familiar y comunitaria |
|
|
comunitaria |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
France |
|
Diplôme d'Etat de docteur en méde- |
Médecin qualifié en médecine générale |
31 december 1994 |
||||||
|
|
|
cine (avec document annexé attestant |
|
|
|
||||
|
|
|
la formation spécifique en médecine |
|
|
|
||||
|
|
|
générale) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Ireland |
|
Certificate of specific qualifications in |
General medical practitioner |
31 december 1994 |
||||||
|
|
|
general medical practice |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Italia |
|
Attestato di formazione specifica in |
Medico di medicina generale |
31 december 1994 |
||||||
|
|
|
medicina generale |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Κύpρος |
|
Τίtλος Ειdικόtηtaς Geνικής Ιatρικής |
Ιatρός Geνικής Ιatρικής |
1 maj 2004 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Latvija |
|
Gimenes arsta sertifikats |
|
|
Gimenes (visparejas prakses) arsts |
1 maj 2004 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Lietuva |
|
Šeimos gydytojo rezidenturos |
pažy- |
Šeimos medicinos gydytojas |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
mejimas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Luxembourg |
|
Diplôme de formation spécifique en |
Médecin généraliste |
31 december 1994 |
||||||
|
|
|
medicine générale |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Magyarország |
|
Háziorvostan szakorvosa bizonyítvány |
Háziorvostan szakorvosa |
1 maj 2004 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
Tabib |
|
|
Medicina |
1 maj 2004 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Nederland |
|
Certificaat van inschrijving in het |
Huisarts |
31 december 1994 |
||||||
|
|
|
register van erkende huisartsen van de |
|
|
|
||||
|
|
|
Koninklijke |
Nederlandsche |
Maat- |
|
|
|
||
|
|
|
schappij tot bevordering der genees- |
|
|
|
||||
|
|
|
kunst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Österreich |
|
Arzt für Allgemeinmedizin |
|
Arzt für Allgemeinmedizin |
31 december 1994 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Polska |
|
Diplôme: Dyplom uzyskania tytulu |
Specjalista w dziedzinie medycyny |
1 maj 2004 |
||||||
|
|
|
specjalisty w |
dziedzinie |
medycyny |
rodzinnej |
|
|
||
|
|
|
rodzinnej |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
119
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
30.9.2005 |
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/111 |
|||
SV |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
Yrkestitel |
Referensdatum |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Portugal |
|
Diploma |
do internato |
complementar |
Assistente de clínica geral |
31 december 1994 |
|||
|
|
de clínica geral |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Slovenija |
|
Potrdilo o opravljeni specializaciji iz |
Specialist družinske |
medicine/Specia- |
1 maj 2004 |
||||
|
|
družinske medicine |
|
listka družinske medicine |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Slovensko |
|
Diplom o špecializácii v odbore ”všeo- |
Všeobecný lekár |
|
1 maj 2004 |
||||
|
|
becné lekárstvo” |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/ Finland |
|
Todistus |
lääkärin |
perusterveyden- |
Yleislääkäri/Allmänläkare |
31 december 1994 |
|||
|
|
huollon |
lisäkoulutuksesta/Bevis om |
|
|
|
|
||
|
|
tilläggsutbildning av läkare i primär- |
|
|
|
|
|||
|
|
vård |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Sverige |
|
Bevis om kompetens som allmänprak- |
Allmänpraktiserande |
läkare (Europa- |
31 december 1994 |
||||
|
|
tiserande läkare (Europaläkare) utfärdat |
läkare) |
|
|
|
|||
|
|
av Socialstyrelsen |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
United Kingdom |
|
Certificate |
of prescribed/equivalent |
General medical practitioner |
31 december 1994 |
||||
|
|
experience |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
V.2 SJUKSKÖTERSKOR MED ANSVAR FÖR ALLMÄN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
5.2.1 Utbildningsplan för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
Utbildningsplanen som leder fram till examensbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård skall bestå av följande två delar och täcka åtminstone de ämnen som anges nedan.
A. Teoretisk undervisning
a) Vård |
|
|
|
b) |
Grundvetenskaper |
c) Samhällsvetenskap |
|||||
— |
yrkets beskaffenhet och etik, |
— |
anatomi och fysiologi, |
— |
sociologi, |
||||||
— |
allmänna principer |
för |
hygien och |
— |
patologi, |
— |
psykologi, |
||||
|
hälso- och sjukvård |
|
|
— |
bakteriologi, virologi och parasitologi, |
— |
förvaltningsprinciper, |
||||
— |
principerna för |
hälso- |
och sjukvård |
||||||||
— |
biofysik, biokemi och radiologi, |
— |
undervisningsprinciper, |
||||||||
|
inom |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
— |
dietetik, |
— |
social- och hälsovårdslagstiftning, |
||||
|
— |
allmänmedicin |
och |
invärtesmedi- |
|||||||
|
— |
hygien |
— |
juridiska aspekter på sjuksköterskeyrket. |
|||||||
|
|
cinska specialiteter, |
|
||||||||
|
— |
allmän kirurgi och övriga kirurgiska |
|
— |
förebyggande medicin, |
|
|
||||
|
|
specialiteter, |
|
|
|
|
— |
hälsolära, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
— barnavård |
och |
barnaålderns |
— |
klinisk farmakologi. |
|
|
||||
|
|
invärtes sjukdomar (pediatrik), |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
—mödravård,
—mentalhygien och psykiatri,
—äldrevård och långvårdsmedicin. B. Klinisk undervisning
—Hälso- och sjukvård i relation till
—allmänmedicin och invärtesmedicinska specialiteter,
—allmän kirurgi och övriga kirurgiska specialiteter,
—barnaålderns invärtes sjukdomar (pediatrik),
—mödravård,
—mentalhygien och psykiatri,
—äldrevård och långvårdsmedicin,
—hemsjukvård.
Undervisning i ett eller flera ämnen får ges som en del av eller i anslutning till andra ämnen.
Den teoretiska undervisningen skall avvägas och samordnas med den kliniska undervisningen på sådant sätt att de kunskaper och färdigheter som anges i denna bilaga kan förvärvas på lämpligt sätt.
120
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/112 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
30.9.2005 |
|||||||||
|
|
SV |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.2.2 |
|
Förteckning över benämningar på examensbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård |
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
|
Yrkestitel |
Referensdatum |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
België/Belgique/ |
— |
Diploma |
|
|
gegradueerde |
|
— |
De erkende |
opleidingsinsti- |
— |
Hospitalier(ère)/Verpleegassis- |
29 juni 1979 |
||||||||||
Belgien |
|
|
verpleger/verpleegster/Diplôme |
|
|
tuten/Les |
établissements |
d'en- |
|
tent(e) |
|
|
||||||||||
|
|
|
d'infirmier(ère) |
|
gradué(e)/ |
|
|
seignement |
reconnus/Die |
aner- |
— |
Infirmier(ère) hospitalier(ère)/ |
|
|
||||||||
|
|
|
Diplom |
|
eines |
(einer) |
|
|
kannten Ausbildungsanstalten |
|
Ziekenhuisverpleger(- |
|
|
|||||||||
|
|
|
graduierten |
Krankenpflegers (- |
|
— |
De bevoegde Examencommissie |
|
verpleegster) |
|
|
|||||||||||
|
|
|
pflegerin) |
|
|
|
|
|
|
|
van de Vlaamse Gemeenschap/ |
|
|
|
|
|||||||
|
— Diploma |
in |
de |
ziekenhuisver- |
|
|
Le Jury compétent d'enseigne- |
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
pleegkunde/Brevet |
d'infir- |
|
|
ment de la Communauté fran- |
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
mier(ère) |
hospitalier(ère)/Brevet |
|
|
çaise/Der |
zuständige |
Prüfung- |
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
eines (einer) Krankenpflegers (- |
|
|
sausschüß |
der |
Deutschspra- |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
pflegerin) |
|
|
|
|
|
|
|
chigen Gemeinschaft |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
— |
Brevet |
van |
verpleegassistent(e)/ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
Brevet |
d'hospitalier(ère)/Brevet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
einer Pflegeassistentin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Ceská republika |
1. |
|
Diplom o ukoncení studia ve |
|
1. |
Vysoká škola zrízená nebo |
1. |
Všeobecná sestra |
1 maj 2004 |
|||||||||||||
|
|
|
studijním programu ošetrov- |
|
|
uznaná státem |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
atelství ve studijním oboru všeo- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
becná sestra (bakalár, |
Bc.), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
åtföljt av följande examensbevis: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
Vysvedcení o státní záverecné |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
zkoušce |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
2. |
|
Diplom o ukoncení studia ve |
|
2. |
Vyšší odborná škola zrízená |
2. |
Všeobecný ošetrovatel |
|
|
||||||||||||
|
|
|
studijním |
oboru |
diplomovaná |
|
|
nebo uznaná státem |
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
všeobecná sestra (diplomovaný |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
specialista, |
|
DiS.), |
åtföljt |
av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
följande examensbevis: Vysved- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
cení o absolutoriu |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
Danmark |
Eksamensbevis |
efter |
gennemført |
|
Sygeplejeskole godkendt af Under- |
Sygeplejerske |
29 juni 1979 |
|||||||||||||||
|
sygeplejerskeuddannelse |
|
|
|
visningsministeriet |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
Deutschland |
Zeugnis über die staatliche Prüfung |
|
Staatlicher Prüfungsausschuss |
|
Gesundheits- und Krankenpfle- |
29 juni 1979 |
||||||||||||||||
|
in der Krankenpflege |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gerin/Gesundheits- und Krankenp- |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fleger |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Eesti |
Diplom õe erialal |
|
|
|
|
1. |
Tallinna Meditsiinikool |
|
|
õde |
1 maj 2004 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. |
Tartu Meditsiinikool |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Ελλάς |
1. |
|
Πtυχίο Νοsηλeυtικής Πaν/µίου |
|
1. |
Πaνepιstήµιο Αθηνών |
|
|
∆ιpλωµatούχος ή ptυχιούχος νοsο- |
1 januari 1981 |
||||||||||||
|
|
|
Αθηνών |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
κόµος, νοsηλeυtής ή νοsηλeύtριa |
|
|
||
|
2. |
|
Πtυχίο |
Νοsηλeυtικής Τeχνολο- |
|
2. |
Τeχνολογικά |
|
Εκpaιdeυtικά |
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
γικών |
Εκpaιdeυtικών |
Ιdρυµάtων |
|
|
Ιdρύµata |
|
Υpουργeίο |
Εθνικής |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
(Τ.Ε.Ι.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Πaιdeίaς κaι Tρηsκeυµάtων |
|
|
|
|
|
|||||
|
3. |
|
Πtυχίο |
Αξιωµatικών |
Νοsηλeυ- |
|
3. |
Υpουργeίο Εθνικής 'Αµυνaς |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
tικής |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. |
|
Πtυχίο |
Αdeλfών |
Νοsοκόµων |
|
4. |
Υpουργeίο Υγeίaς κaι Πρόνοιaς |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
pρώην Ανωtέρων Sχολών Υpουρ- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
γeίου Υγeίaς κaι Πρόνοιaς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
5. Πtυχίο |
Αdeλfών Νοsοκόµων κaι |
|
5. |
Υpουργeίο Υγeίaς κaι Πρόνοιaς |
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
Εpιsκeptριών |
pρώην |
Ανωtέρων |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Sχολών |
Υpουργeίου |
Υγeίaς |
κaι |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Πρόνοιaς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
6. |
|
Πtυχίο Τµήµatος Νοsηλeυtικής |
|
6. |
ΚΑΤΕΕ |
Υpουργeίου |
Εθνικής |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Πaιdeίaς κaι Tρηsκeυµάtων |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
121
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
30.9.2005 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/113 |
|||||||
|
|
SV |
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Yrkestitel |
Referensdatum |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
España |
Título de |
Diplomado universitario |
|
— |
Ministerio |
de |
Educación y |
Enfermero/a diplomado/a |
1 januari 1986 |
||||||||
|
en Enfermería |
|
|
|
|
|
|
Cultura |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— El rector de una universidad |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
France |
— |
Diplôme d'Etat d'infirmier(ère) |
|
Le ministère de la santé |
Infirmer(ère) |
29 juni 1979 |
|||||||||||
|
— |
Diplôme |
d'Etat d'infirmier(ère) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
délivré en vertu du décret no |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Ireland |
Certificate |
of |
Registered |
General |
|
An |
Bord |
Altranais |
(The Nursing |
Registered General Nurse |
29 juni 1979 |
||||||
|
Nurse |
|
|
|
|
|
|
Board) |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Italia |
Diploma |
di |
infermiere |
professio- |
|
Scuole riconosciute dallo Stato |
Infermiere professionale |
29 juni 1979 |
|||||||||
|
nale |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Κύpρος |
∆ίpλωµa Geνικής Νοsηλeυtικής |
|
|
Νοsηλeυtική Sχολή |
|
Εγγeγρaµµένος Νοsηλeυtής |
1 maj 2004 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Latvija |
1. |
|
Diploms par masas kvalifikacijas |
|
1. |
Masu skolas |
|
Masa |
1 maj 2004 |
||||||||
|
|
|
iegušanu |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. |
|
Masas diploms |
|
|
|
|
2. |
Universitates tipa augstskola |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
pamatojoties uz Valsts eksa- |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
menu komisijas lemumu |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Lietuva |
1. |
|
Aukštojo mokslo diplomas, |
|
1. |
Universitetas |
|
Bendrosios praktikos slaugytojas |
1 maj 2004 |
||||||||
|
|
|
nurodantis |
suteikta |
bendrosios |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
praktikos |
slaugytojo |
|
profesine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
kvalifikacija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
2. |
|
Aukštojo mokslo diplomas |
|
2. |
Kolegija |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
(neuniversitetines |
|
studijos), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
nurodantis |
suteikta |
bendrosios |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
praktikos |
slaugytojo |
|
profesine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
kvalifikacija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Luxembourg |
— |
Diplôme d'Etat d'infirmier |
|
|
Ministère |
de |
l'éducation nationale, |
Infirmier |
29 juni 1979 |
||||||||
|
— |
Diplôme |
d'Etat |
d'infirmier |
|
de la formation professionnelle et |
|
|
|
||||||||
|
|
|
hospitalier gradué |
|
|
|
|
des sports |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
1. |
|
Ápoló bizonyítvány |
|
|
|
|
1. |
Iskola |
|
|
|
Ápoló |
1 maj 2004 |
|||
|
2. |
|
Diplomás ápoló oklevél |
|
|
2. |
Egyetem/foiskola |
|
|
|
|
||||||
|
3. |
|
Egyetemi |
okleveles |
ápoló |
|
3. |
Egyetem |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
oklevél |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Malta |
Lawrja jew diploma |
tal- |
|
Universita´ ta' Malta |
|
Infermier Registrat |
1 maj 2004 |
||||||||||
|
infermerija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Nederland |
1. |
|
Diploma's |
verpleger |
A, |
|
1. |
Door |
een |
van |
overheidswege |
Verpleegkundige |
29 juni 1979 |
||||
|
|
|
verpleegster A, verpleegkundige |
|
|
benoemde examencommissie |
|
|
|
||||||||
|
|
|
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. |
|
Diploma |
verpleegkundige |
|
2. |
Door |
een |
van |
overheidswege |
|
|
|
||||
|
|
|
MBOV |
(Middelbare |
Beroepso- |
|
|
benoemde examencommissie |
|
|
|
||||||
|
|
|
pleiding Verpleegkundige) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
3. |
|
Diploma |
verpleegkundige |
|
3. |
Door |
een |
van |
overheidswege |
|
|
|
||||
|
|
|
HBOV |
(Hogere |
Beroepso- |
|
|
benoemde examencommissie |
|
|
|
||||||
|
|
|
pleiding Verpleegkundige) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
4. |
|
Diploma |
beroepsonderwijs |
|
4. |
Door |
een |
van |
overheidswege |
|
|
|
||||
|
|
|
verpleegkundige — Kwalificatie- |
|
|
aangewezen opleidingsinstelling |
|
|
|
||||||||
|
|
|
niveau 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5. |
|
Diploma |
hogere |
beroepso- |
|
5. |
Door |
een |
van |
overheidswege |
|
|
|
|||
|
|
|
pleiding |
verpleegkundige |
— |
|
|
aangewezen opleidingsinstelling |
|
|
|
||||||
|
|
|
Kwalificatieniveau 5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
122
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/114 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
30.9.2005 |
||||||
|
|
SV |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
|
Yrkestitel |
Referensdatum |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Österreich |
1. |
|
Diplom |
|
als |
”Diplomierte |
|
1. |
Schule für allgemeine Gesund- |
— |
Diplomierte Krankenschwester |
1 januari 1994 |
||||||||||
|
|
|
Gesundheits- |
und Krankensch- |
|
|
heits- und Krankenpflege |
|
— |
Diplomierter Krankenpfleger |
|
|
||||||||||
|
|
|
wester, |
Diplomierter |
Gesund- |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
heits- und Krankenpfleger” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
2. |
Diplom |
als ”Diplomierte |
Kran- |
|
2. |
Allgemeine Krankenpflegeschule |
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
kenschwester, |
|
Diplomierter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
Krankenpfleger” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Polska |
Dyplom |
|
|
ukonczenia |
|
studiów |
|
Instytucja prowadzaca ksztalcenie |
Pielegniarka |
1 maj 2004 |
||||||||||||
|
wyzszych na kierunku pieleg- |
|
na poziomie wyzszym uznana |
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
niarstwo |
z |
tytulem |
|
”magister |
|
przez wlasciwe wladze |
|
|
|
|
|
||||||||||
|
pielegniarstwa” |
|
|
|
|
|
|
|
(institution |
för högre utbildning |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
som erkänts av de behöriga |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
myndigheterna) |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Portugal |
1. |
Diploma |
do |
curso |
de |
enfer- |
|
1. |
Escolas de Enfermagem |
|
Enfermeiro |
1 januari 1986 |
||||||||||
|
|
|
magem geral |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
2. |
|
Diploma/carta |
|
de |
curso |
de |
|
2. |
Escolas Superiores de Enfer- |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
bacharelato em enfermagem |
|
|
|
magem |
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
3. |
Carta |
|
de |
curso |
de |
licenciatura |
|
3. |
Escolas Superiores de Enfer- |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
em enfermagem |
|
|
|
|
|
|
|
magem; |
Escolas Superiores de |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Saúde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Slovenija |
Diploma, s katero se podeljuje stro- |
|
1. |
Univerza |
|
|
Diplomirana medicinska sestra/ |
1 maj 2004 |
||||||||||||||
|
kovni naslov ”diplomirana medi- |
|
2. |
Visoka strokovna šola |
|
Diplomirani zdravstvenik |
|
|
||||||||||||||
|
cinska |
sestra/diplomirani |
zdravs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
tvenik” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Slovensko |
1. |
|
Vysokoškolský diplom o udelení |
|
1. |
Vysoká škola |
|
Sestra |
1 maj 2004 |
|||||||||||||
|
|
|
akademického titulu ”magister z |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
ošetrovatelstva” (”Mgr.”) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
2. |
|
Vysokoškolský diplom o udelení |
|
2. |
Vysoká škola |
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
akademického |
titulu |
”bakalár |
z |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
ošetrovatelstva” (”Bc.”) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
3. |
|
Absolventský |
|
diplom |
|
v |
|
3. |
Stredná zdravotnícka škola |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
študijnom odbore diplomovaná |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
všeobecná sestra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Suomi/ Finland |
1. |
|
Sairaanhoitajan |
tutkinto/Sjuk- |
|
1. |
Sairaanhoitaja/Sjukskötare |
1 januari 1994 |
||||||||||||||
|
|
|
skötarexamen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Hälsovårdsläroanstalter |
|
|
|
|
|
|||||
|
2. |
|
Sosiaali- ja terveysalan ammatti- |
|
2. |
Ammattikorkeakoulut/ |
Yrke- |
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
korkeakoulututkinto, sairaanhoi- |
|
|
shögskolor |
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
taja |
|
|
(AMK)/Yrkeshögskoleex- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
amen inom hälsovård och det |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
sociala |
området, |
sjukskötare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
(YH) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Sverige |
Sjuksköterskeexamen |
|
|
|
|
|
Universitet eller högskola |
|
Sjuksköterska |
1 januari 1994 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
United |
Statement of Registration as a |
|
Various |
|
|
— |
State Registered Nurse |
29 juni 1979 |
||||||||||||||
Kingdom |
Registered General Nurse in part 1 |
|
|
|
|
|
— |
Registered General Nurse |
|
|
||||||||||||
|
or part 12 of the register kept by |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
the |
United |
Kingdom |
Central |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Council for Nursing, Midwifery and |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
Health Visiting |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
123
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/115 |
|
|
|
|
V.3 TANDLÄKARE
5.3.1 Utbildningsplan för tandläkare
Utbildningsplanen som leder fram till examensbevis för tandläkare skall omfatta minst nedanstående ämnen. Undervisning i ett eller flera ämnen får ges inom ramen för eller i anslutning till övriga ämnen.
A. |
Grundläggande ämnen |
B. |
och allmänna |
medicinska C. |
Ämnen med direkt anknytning till tandläka- |
|||
|
— kemi |
|
ämnen |
|
|
ryrket |
||
|
|
— anatomi |
|
|
— protetik |
|||
|
— fysik |
|
|
|
||||
|
|
— embryologi |
|
|
— materiallära |
|||
|
— biologi |
|
|
|
||||
|
|
— |
histologi, inklusive cytologi |
|
— |
konserverande tandvård |
||
|
|
|
|
|||||
|
|
|
— |
fysiologi |
|
|
— |
förebyggande tandvård |
|
|
|
— |
biokemi (eller fysiologisk kemi) |
— |
anestesiologi och premedicinering vid tand- |
||
|
|
|
— patologisk anatomi |
|
|
behandling |
||
|
|
|
|
— |
oral kirurgi |
|||
|
|
|
— allmän patologi |
|
|
|||
|
|
|
|
|
— |
oral patologi |
||
|
|
|
— farmakologi |
|
|
|||
|
|
|
|
|
— |
klinisk praktik |
||
|
|
|
— mikrobiologi |
|
|
|||
|
|
|
|
|
— |
barntandvård (pedontologi) |
||
|
|
|
— hygien |
|
|
|||
|
|
|
|
|
— |
tandreglering (ortodonti) |
||
|
|
|
— förebyggande medicin och epidemiologi |
|||||
|
|
|
— parodontologi |
|||||
|
|
|
— |
radiologi |
|
|
||
|
|
|
|
|
— |
odontologisk röntgendiagnostik |
||
|
|
|
— |
medicinsk rehabilitering |
|
|||
|
|
|
|
— |
bettfysiologi |
|||
|
|
|
— |
allmän kirurgi |
|
|
||
|
|
|
|
|
— yrkets organisation, etik och lagstiftning |
|||
|
|
|
— |
allmänmedicin, |
inklusive |
barnaålderns |
||
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
invärtes sjukdomar (pediatrik) |
|
— |
sociala aspekter på tandläkaryrket |
—
—hudsjukdomar och veneriska sjukdomar
—allmän psykologi, psykopatologi och neuropatologi
—anestesiologi
5.3.2Examensbevis över grundutbildning för tandläkare
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar |
|
Behörighetsbevis som |
Yrkestitel |
Referensdatum |
|||||
|
examensbeviset |
|
medföljer examensbeviset |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
België/Belgique/ |
Diploma |
van |
tandarts/ |
— De |
universiteiten/Les |
|
Licentiaat in de tandheel- |
28 januari |
|||
Belgien |
Diplôme |
licencié |
en |
universités |
|
|
|
kunde/Licencié en science |
1980 |
||
|
science dentaire |
|
|
— De bevoegde Examen- |
|
dentaire |
|
||||
|
|
|
|
|
commissie |
van |
de |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vlaamse |
Gemeen- |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
schap/Le Jury compé- |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
tent d'enseignement de |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
la |
Communauté |
fran- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
çaise |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Ceská republika |
Diplom o ukoncení studia |
Lékarská fakulta univerzity |
Vysvedcení o státní |
Zubní lékar |
1 maj 2004 |
||||||
|
ve studijním |
programu |
v Ceské republice |
|
|
rigorózní zkoušce |
|
|
|||
|
zubní lékarství (doktor) |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Danmark |
Bevis for tandlægeeksamen |
Tandlægehøjskolerne, |
|
Autorisation som tand- |
Tandlæge |
28 januari |
|||||
|
(odontologisk kandidateks- |
Sundhedsvidenskabeligt |
læge, udstedt af Sund- |
|
1980 |
||||||
|
amen) |
|
|
|
universitetsfakultet |
|
hedsstyrelsen |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
124
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/116 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
30.9.2005 |
||||||
|
|
SV |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar |
|
Behörighetsbevis som |
|
Yrkestitel |
Referensdatum |
|||||||||||||
|
examensbeviset |
|
medföljer examensbeviset |
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Deutschland |
Zeugnis |
|
|
|
über |
|
die |
Zuständige Behörden |
|
|
|
|
|
Zahnarzt |
28 januari |
||||||
|
Zahnärztliche Prüfung |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Eesti |
Diplom |
hambaarstiteaduse |
Tartu Ülikool |
|
|
|
|
|
|
Hambaarst |
1 maj 2004 |
||||||||||
|
õppekava läbimise kohta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Ελλάς |
Πtυχίo Οdovtιatρικής |
|
Πavepιstήµιo |
|
|
|
|
|
|
Οdονtίatρος ή χeιρούργος |
1 januari 1981 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
οdονtίatρος |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
España |
Título |
de |
Licenciado |
en |
El rector de una univer- |
|
|
|
|
Licenciado en odontología |
1 januari 1986 |
||||||||||
|
Odontología |
|
|
|
sidad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
France |
Diplôme d'Etat de docteur |
Universités |
|
|
|
|
|
|
28 januari |
||||||||||||
|
en chirurgie dentaire |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Ireland |
— |
Bachelor |
in |
Dental |
— |
Universities |
|
|
|
|
|
— |
Dentist |
28 januari |
|||||||
|
|
|
Science (B.Dent.Sc.) |
— |
Royal |
College |
of |
|
|
|
|
— |
Dental practitioner |
1980 |
|
||||||
|
— |
Bachelor |
of |
Dental |
|
Surgeons in Ireland |
|
|
|
|
|
— |
Dental surgeon |
|
|
||||||
|
|
|
Surgery (BDS) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
— |
Licentiate |
in |
Dental |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Surgery (LDS) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Italia |
Diploma |
di |
laurea |
in |
Università |
|
|
Diploma di |
abilitazione |
Odontoiatra |
28 januari |
||||||||||
|
Odontoiatria |
e |
Protesi |
|
|
|
|
all'esercizio della profes- |
|
|
1980 |
|
|||||||||
|
Dentaria |
|
|
|
|
|
|
|
|
sione di odontoiatra |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Κύpρος |
Πιstοpοιηtικό |
Εγγρafής |
Οdονtιatρικό Sυµβούλιο |
|
|
|
|
|
Οdονtίatρος |
1 maj 2004 |
|||||||||||
|
Οdονtιάtρου |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Latvija |
Zobarsta diploms |
|
|
Universitates tipa augst- |
Rezidenta diploms |
par |
Zobarsts |
1 maj 2004 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skola |
|
|
zobarsta |
pecdiploma |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
izglitibas programmas |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
pabeigšanu, ko izsniedz |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
universitates tipa augst- |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skola un ”Sertifikats” — |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kompetentas |
iestades |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
izsniegts |
dokuments, |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kas |
apliecina, |
ka |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
persona ir nokartojusi |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sertifikacijas eksamenu |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
zobarstnieciba |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Lietuva |
Aukštojo |
|
|
mokslo |
Universitetas |
|
|
Internaturos |
pažy- |
Gydytojas odontologas |
1 maj 2004 |
||||||||||
|
diplomas, |
|
nurodantis |
|
|
|
|
mejimas, |
nurodantis |
|
|
|
|
||||||||
|
suteikta gydytojo odonto- |
|
|
|
|
suteikta gydytojo odon- |
|
|
|
|
|||||||||||
|
logo kvalifikacija |
|
|
|
|
|
|
tologo profesine kvalifi- |
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kacija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Luxembourg |
Diplôme d'Etat de docteur |
Jury d'examen d'Etat |
|
|
|
|
|
28 januari |
|||||||||||||
|
en médecine dentaire |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Magyarország |
Fogorvos |
oklevél |
(doctor |
Egyetem |
|
|
|
|
|
|
Fogorvos |
1 maj 2004 |
|||||||||
|
medicinae |
dentariae, |
röv.: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
dr. med. dent.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
125
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
L 255/117 |
||||||
|
|
SV |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar |
Behörighetsbevis som |
|
Yrkestitel |
|
Referensdatum |
||||||||||||
|
examensbeviset |
medföljer examensbeviset |
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Malta |
Lawrja |
|
fil- |
Kirurgija |
Universita´ ta Malta |
|
|
|
|
Kirurgu Dentali |
|
1 maj 2004 |
||||||||
|
Dentali |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Nederland |
Universitair |
getuigschrift |
Faculteit Tandheelkunde |
|
|
|
|
Tandarts |
|
28 januari |
||||||||||
|
van een met goed gevolg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
|||||||
|
afgelegd tandartsexamen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Österreich |
Bescheid über die Verlei- |
Medizinische Fakultät der |
|
|
|
|
Zahnarzt |
|
1 januari 1994 |
|||||||||||
|
hung |
des akademischen |
Universität |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
Grades ”Doktor der Zahn- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
heilkunde” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Polska |
Dyplom |
|
ukonczenia |
1. |
Akademia Medyczna, |
Lekarsko |
|
— |
Denty- |
Lekarz dentysta |
|
1 maj 2004 |
||||||||
|
studiów |
wyzszych |
z |
2. |
Uniwersytet Medyczny, |
styczny Egzamin Panst- |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
tytulem ”lekarz dentysta” |
|
3. Collegium |
Medicum |
wowy |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uniwersytetu Jagiellons- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kiego |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Portugal |
Carta de curso de licencia- |
— |
Faculdades |
|
|
|
|
|
Médico dentista |
|
1 januari 1986 |
|||||||||
|
tura em medicina dentária |
— |
Institutos Superiores |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Slovenija |
Diploma, |
s |
katero |
se |
— |
Univerza |
|
Potrdilo |
o |
opravljenem |
Doktor dentalne medicine/ |
|
1 maj 2004 |
|||||||
|
podeljuje |
strokovni naslov |
|
|
|
strokovnem |
izpitu za |
Doktorica dentalne medi- |
|
|
|
|||||||||
|
”doktor dentalne medicine/ |
|
|
|
poklic |
zobozdravnik/ |
cine |
|
|
|
||||||||||
|
doktorica |
dentalne |
medi- |
|
|
|
zobozdravnica |
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
cine” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Slovensko |
Vysokoškolský diplom o |
— Vysoká škola |
|
|
|
|
|
Zubný lekár |
|
1 maj 2004 |
||||||||||
|
udelení |
|
akademického |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
titulu |
”doktor zubného |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
lekárstva” (”MDDr.”) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Suomi/ Finland |
Hammaslääketieteen |
lisen- |
— |
Helsingin |
yliopisto/ |
Terveydenhuollon |
Hammaslääkäri/Tandläkare |
|
1 januari 1994 |
|||||||||||
|
siaatin |
|
tutkinto/Odonto- |
|
Helsingfors universitet |
oikeusturvakeskuksen |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
logie licentiatexamen |
|
— |
Oulun yliopisto |
päätös |
|
käytännön |
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Turun yliopisto |
palvelun |
|
hyväksymi- |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sestä/Beslut |
av |
Rätt- |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skyddscentralen |
för |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hälsovården |
|
om |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
godkännande av |
prak- |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tisk tjänstgöring |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Sverige |
Tandläkarexamen |
|
|
— |
Universitetet i Umeå |
Endast för examensbevis |
Tandläkare |
|
1 januari 1994 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Universitetet |
i Göte- |
som erhållits före den 1 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
borg |
|
juli 1995, ett utbild- |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Karolinska Institutet |
ningsbevis som utfärdats |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
av Socialstyrelsen |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— Malmö Högskola |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
United |
— |
Bachelor |
of |
Dental |
— |
Universities |
|
|
|
|
|
— |
Dentist |
|
28 januari |
|||||
Kingdom |
|
|
Surgery |
(BDS |
|
or |
— |
Royal Colleges |
|
|
|
|
— |
Dental practitioner |
|
1980 |
|
|||
|
|
|
B.Ch.D.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— Dental surgeon |
|
|
|
|||
|
— |
Licentiate |
in |
Dental |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
Surgery |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
126
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/118 |
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||||
|
SV |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.3.3 Examensbevis för specialisttandläkare |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ortodonti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Referensdatum |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
België/Belgique/Belgien |
|
Titre professionnel particulier de dentiste spécia- |
|
Ministre de la Santé publique/Minister bevoegd |
28 januari 1980 |
|||||
|
|
|
liste en orthodontie/Bijzondere beroepstitel van |
|
voor Volksgezondheid |
|
|
|||
|
|
|
tandarts specialist in de orthodontie |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Danmark |
|
Bevis for tilladelse til at betegne sig som special- |
|
Sundhedsstyrelsen |
27 January 2005 |
|||||
|
|
|
tandlæge i ortodonti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Deutschland |
|
Fachzahnärztliche Anerkennung für Kieferortho- |
|
Landeszahnärztekammer |
28 januari 1980 |
|||||
|
|
|
pädie; |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Eesti |
|
Residentuuri lõputunnistus ortodontia erialal |
|
Tartu Ülikool |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Ελλάς |
|
Τίtλoς Οdovtιatρικής eιdικόtηtaς tης Ορθodov- |
|
— Νoµaρχιaκή Αυtodιoίκηsη |
1 januari 1981 |
|||||
|
|
|
tικής |
|
|
— Νoµaρχίa |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
France |
|
Titre de spécialiste en orthodontie |
|
Conseil National de l'Ordre des chirurgiens denti- |
28 januari 1980 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
stes |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Ireland |
|
Certificate of specialist dentist in orthodontics |
|
Competent authority recognised for this purpose |
28 januari 1980 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
by the competent minister |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Italia |
|
Diploma di specialista in Ortognatodonzia |
|
Università |
21 May 2005 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Κύpρος |
|
Πιstοpοιηtικό Ανaγνώριsης tου Ειdικού Οdον- |
|
Οdονtιatρικό Sυµβούλιο |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
tιάtρου stην Ορθοdονtική |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Latvija |
|
”Sertifikats”— kompetentas iestades izsniegts |
|
Latvijas Arstu biedriba |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
dokuments, kas apliecina, ka persona ir nokarto- |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
jusi sertifikacijas eksamenu ortodontija |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Lietuva |
|
Rezidenturos pažymejimas, nurodantis suteikta |
|
Universitetas |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
gydytojo ortodonto profesine kvalifikacija |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Magyarország |
|
Fogszabályozás szakorvosa bizonyítvány |
|
Az Egészségügyi, Szociális és Családügyi Miniszté- |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
rium illetékes testülete |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Malta |
|
Certifikat ta' specjalista dentali |
|
Kumitat ta' Approvazzjoni dwar Specjalisti |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Nederland |
|
Bewijs van inschrijving als orthodontist in het |
|
Specialisten Registratie Commissie (SRC) van de |
28 januari 1980 |
|||||
|
|
|
Specialistenregister |
|
|
Nederlandse Maatschappij tot bevordering der |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Tandheelkunde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Polska |
|
Dyplom uzyskania tytulu specjalisty w dziedzinie |
|
Centrum Egzaminów Medycznych |
1 maj 2004 |
|||||
|
|
|
ortodoncji |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovenija |
|
Potrdilo o opravljenem |
specialisticnem izpitu iz |
|
1. |
Ministrstvo za zdravje |
1 maj 2004 |
|||
|
|
|
celjustne in zobne ortopedije |
|
2. |
Zdravniška zbornica Slovenije |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
|
Erikoishammaslääkärin |
tutkinto, hampaiston |
|
— |
Helsingin yliopisto/Helsingfors universitet |
1 januari 1994 |
|||
|
|
|
|
— |
Oulun yliopisto |
|
|
|||
|
|
|
lering |
|
|
— |
Turun yliopisto |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Sverige |
|
Bevis om specialistkompetens i tandreglering |
|
Socialstyrelsen |
1 januari 1994 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
United Kingdom |
|
Certificate of Completion of specialist training in |
|
Competent authority recognised for this purpose |
28 januari 1980 |
|||||
|
|
|
orthodontics |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
127
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
30.9.2005 |
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/119 |
||||||
SV |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Munkirurgi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Land |
|
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Referensdatum |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Danmark |
|
Bevis for tilladelse til at betegne sig |
Sundhedsstyrelsen |
28 januari 1980 |
||||||||
|
|
som specialtandlæge i hospitalsodon- |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
tologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Deutschland |
|
Fachzahnärztliche |
|
|
Landeszahnärztekammer |
28 januari 1980 |
||||||
|
|
Anerkennung für Oralchirurgie/Mund- |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
chirurgie |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Ελλάς |
|
Τίtλoς Οdovtιatρικής |
eιdικόtηtaς tης |
— Νoµaρχιaκή Αυtodιoίκηsη |
1 januari 2003 |
|||||||
|
|
Gvaθoχeιρoυργικής (up to 31 December |
— Νoµaρχίa |
|
|
|
||||||
|
|
2002) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Ireland |
|
Certificate of specialist dentist in oral |
Competent |
authority recognised for |
28 januari 1980 |
|||||||
|
|
surgery |
|
|
this purpose by the competent mini- |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
ster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Italia |
|
Diploma di specialista in Chirurgia |
Università |
|
|
21 May 2005 |
||||||
|
|
Orale |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Κύpρος |
|
Πιstοpοιηtικό Ανaγνώριsης tου Ειdικού |
Οdονtιatρικό Sυµβούλιο |
1 maj 2004 |
||||||||
|
|
Οdονtιάtρου |
stην |
Stοµatική |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Χeιρουργική |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Lietuva |
|
Rezidenturos pažymejimas, nurodantis |
Universitetas |
|
|
1 maj 2004 |
||||||
|
|
suteikta burnos chirurgo profesine |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
kvalifikacija |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Magyarország |
|
Az Egészségügyi, Szociális és Csalá- |
1 maj 2004 |
|||||||||
|
|
bizonyítvány |
|
|
dügyi Minisztérium illetékes testülete |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Malta |
|
Certifikat ta' specjalista dentali fil- |
Kumitat ta' Approvazzjoni dwar Spec- |
1 maj 2004 |
||||||||
|
|
Kirurgija |
|
|
jalisti |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Nederland |
|
Bewijs van inschrijving als kaakchirurg |
Specialisten |
|
Registratie Commissie |
28 januari 1980 |
||||||
|
|
in het Specialistenregister |
(SRC) van de Nederlandse Maat- |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
schappij tot bevordering der Tandheel- |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
kunde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Polska |
|
Dyplom uzyskania tytulu specjalisty w |
Centrum Egzaminów Medycznych |
1 maj 2004 |
||||||||
|
|
dziedzinie chirurgii stomatologicznej |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Slovenija |
|
Potrdilo o opravljenem specialisticnem |
1. |
Ministrstvo za zdravje |
1 maj 2004 |
|||||||
|
|
izpitu iz oralne kirurgije |
2. |
Zdravniška zbornica Slovenije |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Suomi/ Finland |
|
Erikoishammaslääkärin |
tutkinto, suu- |
— |
Helsingin |
yliopisto/Helsingfors |
1 januari 1994 |
|||||
|
|
ja |
|
universitet |
|
|
|
|||||
|
|
examen, oral och maxillofacial kirurgi |
— |
Oulun yliopisto |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Turun yliopisto |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Sverige |
|
Bevis om |
Socialstyrelsen |
|
1 januari 1994 |
|||||||
|
|
systemets kirurgiska sjukdomar |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
United Kingdom |
|
Certificate of completion of specialist |
Competent |
authority recognised for |
28 januari 1980 |
|||||||
|
|
training in oral surgery |
|
this purpose |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
128
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/120 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
V.4 VETERINÄR
5.4.1 Utbildningsplan för veterinärer
Utbildningsplanen som leder fram till förvärv av examensbevis för veterinärer skall omfatta minst nedanstående ämnen.
Undervisning i ett eller flera ämnen får ges som en del av eller i anslutning till andra ämnen.
A.Grundläggande ämnen
—fysik
—kemi
—zoologi
—botanik
—biomatematik
B.Särskilda ämnen
a) Grundläggande vetenskaper |
b) Kliniska vetenskaper |
c) |
Animalisk produktion |
|
|
|
||||||
— |
anatomi (inklusive histologi och |
— |
obstetrik |
|
— |
animalisk produktion |
|
|
||||
|
embryologi) |
— |
patologi (inklusive patologisk anatomi) |
— |
animalisk näringslära |
|
|
|||||
— |
fysiologi |
|
|
|||||||||
— parasitologi |
|
— agronomi |
|
|
|
|
|
|||||
— biokemi |
|
|
|
|
|
|
||||||
— klinisk medicin och kirurgi (inklusive |
— |
lantbruksekonomi |
|
|
|
|||||||
— |
genetik |
|
|
|
||||||||
|
anestesiologi) |
|
— kreatursuppfödning |
|
|
|||||||
— |
farmakologi |
— |
klinisk undervisning om olika husdjur, |
|
|
|||||||
— |
veterinärhygien |
|
|
|
|
|||||||
— farmaci |
|
fjäderfä och andra djurarter |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
— |
djuretologi och djurskydd |
|
|
|||||||
— förebyggande medicin |
|
|
|
|||||||||
— |
toxikologi |
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
— |
radiologi |
d) |
Livsmedelshygien |
|
|
|
|
|||||
— mikrobiologi |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
— fortplantning och fortplantningsrubb- |
— |
inspektion |
och |
kontroll |
av |
animaliska |
||||||
— |
immunologi |
|||||||||||
|
livsmedel |
eller |
livsmedel |
av |
animaliskt |
|||||||
|
ningar |
|
|
|||||||||
— epidemiologi |
|
|
|
ursprung |
|
|
|
|
|
|||
— medicin och hälsoskydd inom |
det |
|
|
|
|
|
|
|||||
— |
yrkesetik |
— |
livsmedelshygien |
och livsmedelstekno- |
||||||||
|
allmänna veterinärväsendet |
|
||||||||||
|
|
— |
veterinärlagstiftning och rättsmedicin |
|
logi |
|
|
|
|
|
||
|
|
— |
praktiskt |
arbete |
(inklusive |
praktiskt |
||||||
|
|
— |
terapeutik |
|
||||||||
|
|
|
|
arbete på slakterier och andra ställen för |
||||||||
|
|
— |
propedeutik |
|
|
hantering av livsmedel) |
|
|
Den praktiska utbildningen får ske i form av en praktikperiod, förutsatt att denna sker på heltid och under den behöriga myndighetens direkta tillsyn och inte överstiger sex månader inom ramen för en sammanlagd studietid på fem år.
Fördelningen av den teoretiska och praktiska utbildningen på de olika ämnesgrupperna skall avvägas och samordnas på sådant sätt att kunskaper och erfarenheter kan förvärvas på ett sätt som gör det möjligt för veterinären att utföra alla sina uppgifter.
5.4.2 Förteckning över benämningar på examensbevis för veterinärer
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensdatum |
|||||
examensbeviset |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
België/Belgique/ |
Diploma van dierenarts/Diplôme |
— De |
universiteiten/Les |
univer- |
|
21 |
december |
||
Belgien |
de docteur en médecine vétérinaire |
sités |
|
|
|
|
1980 |
|
|
|
|
— De |
bevoegde |
|
Examen- |
|
|
|
|
|
|
commissie van |
de |
Vlaamse |
|
|
|
||
|
|
Gemeenschap/Le |
Jury |
compé- |
|
|
|
||
|
|
tent |
d'enseignement |
de la |
|
|
|
||
|
|
Communauté française |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
129
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
L 255/121 |
|||||||
|
SV |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensdatum |
|||||||||
|
|
examensbeviset |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Ceská republika |
— Diplom o ukoncení studia ve |
|
Veterinární |
fakulta |
univerzity |
v |
|
1 maj 2004 |
|||||||
|
|
studijním programu veterinární |
|
Ceské republice |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
lékarství (doktor veterinární |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
medicíny, MVDr.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
— Diplom o ukoncení studia ve |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
studijním programu veterinární |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
hygiena a |
ekologie (doktor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
veterinární medicíny, MVDr.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Danmark |
Bevis for bestået kandidateksamen i |
|
Kongelige Veterinær- og Land- |
|
21 |
december |
|||||||||
|
veterinærvidenskab |
|
|
bohøjskole |
|
|
|
|
|
1980 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Deutschland |
Zeugnis über das Ergebnis des |
|
Der Vorsitzende des Prüfungsaus- |
|
21 |
december |
|||||||||
|
Dritten Abscnitts der Tierärztlichen |
|
schusses |
für |
die |
Tierärztliche |
|
1980 |
|
|
|||||
|
Prüfung |
und |
das |
Gesamtergebnis |
|
Prüfung einer |
Universität oder |
|
|
|
|
||||
|
der Tierärztlichen Prüfung |
|
Hochschule |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Eesti |
Diplom: |
täitnud |
veterinaarmedit- |
|
Eesti Põllumajandusülikool |
|
|
1 maj 2004 |
|||||||
|
siini õppekava |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Ελλάς |
Πtυχίo Κtηvιatρικής |
|
Πaνepιstήµιο |
Tessaλονίκης |
κaι |
|
1 januari 1981 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Tessaλίaς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
España |
Título de Licenciado en Veterinaria |
|
— Ministerio |
de |
Educación |
y |
|
1 januari 1986 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
Cultura |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— El rector de una universidad |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
France |
Diplôme d'Etat de docteur vétéri- |
|
|
|
|
|
|
|
21 |
december |
|||||
|
naire |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Ireland |
— Diploma of Bachelor in/of Vete- |
|
|
|
|
|
|
|
21 |
december |
|||||
|
|
rinary Medicine (MVB) |
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
|
|||
|
— Diploma of Membership of the |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
Royal |
College |
of Veterinary |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Surgeons (MRCVS) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Italia |
Diploma di laurea in medicina |
|
Università |
|
|
|
|
Diploma di abilitazione all'esercizio |
1 januari 1985 |
||||||
|
veterinaria |
|
|
|
|
|
|
|
|
della medicina veterinaria |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Κύpρος |
Πιstοpοιηtικό Εγγρafής Ktηνιάtρου |
|
Κtηνιatρικό Sυµβούλιο |
|
|
1 maj 2004 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Latvija |
Veterinararsta diploms |
|
Latvijas Lauksaimniecibas Universi- |
|
1 maj 2004 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
tate |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Lietuva |
Aukštojo mokslo diplomas (veteri- |
|
Lietuvos Veterinarijos Akademija |
|
|
1 maj 2004 |
|||||||||
|
narijos gydytojo (DVM)) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|||
L 255/122 |
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
|
30.9.2005 |
||||||
|
|
SV |
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
|
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensdatum |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
examensbeviset |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Luxembourg |
Diplôme d'Etat de docteur en |
|
Jury d'examen d'Etat |
|
|
|
|
|
21 |
december |
||||||||
|
médecine vétérinaire |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Magyarország |
Állatorvos doktor oklevél — |
|
Szent István Egyetem Állatorvos- |
|
|
|
|
1 maj 2004 |
||||||||||
|
dr. med. vet. |
|
|
|
tudományi Kar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Malta |
Licenzja ta' Kirurgu Veterinarju |
|
Kunsill |
|
|
|
|
|
1 maj 2004 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Nederland |
Getuigschrift van met goed gevolg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
december |
||||||
|
afgelegd diergeneeskundig/veeartse- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
|
|||||
|
nijkundig examen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Österreich |
— |
|
|
Universität |
|
|
— |
Doktor der Veterinärmedizin |
1 januari 1994 |
|||||||||
|
— |
Magister medicinae veterinariae |
|
|
|
|
|
— |
Doctor medicinae veterinariae |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Fachtierarzt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Polska |
Dyplom lekarza weterynarii |
|
1. |
Szkola Glówna Gospodarstwa |
|
|
|
|
1 maj 2004 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Wiejskiego w Warszawie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. |
Akademia |
Rolnicza |
we |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Wroclawiu |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. |
Akademia Rolnicza w Lublinie |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
4. |
Uniwersytet |
Warminsko- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mazurski w Olsztynie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Portugal |
Carta de curso de licenciatura em |
|
Universidade |
|
|
|
|
|
|
1 januari 1986 |
||||||||
|
medicina veterinária |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Slovenija |
Diploma, s katero se podeljuje stro- |
|
Univerza |
|
|
Spricevalo |
o |
opravljenem |
1 maj 2004 |
|||||||||
|
kovni naslov ”doktor |
veterinarske |
|
|
|
|
|
državnem izpitu s podrocja veteri- |
|
|
|
|||||||
|
medicine/doktorica |
veterinarske |
|
|
|
|
|
narstva |
|
|
|
|
|
|||||
|
medicine” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Slovensko |
Vysokoškolský diplom o udelení |
|
Univerzita veterinárskeho lekárstva |
|
|
|
|
1 maj 2004 |
||||||||||
|
akademického titulu ”doktor veteri- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
nárskej medicíny” (”MVDr.”) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Suomi/ Finland |
Eläinlääketieteen |
|
lisensiaatin |
|
Helsingin |
yliopisto/Helsingfors |
|
|
|
|
1 januari 1994 |
|||||||
|
tutkinto/Veterinärmedicine licen- |
|
universitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
tiatexamen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Sverige |
Veterinärexamen |
|
|
Sveriges Lantbruksuniversitet |
|
|
|
|
|
1 januari 1994 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
United |
1. |
Bachelor of |
Veterinary Science |
|
1. |
University of Bristol |
|
|
|
|
|
21 |
december |
|||||
Kingdom |
|
|
(BVSc) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
|
|
|
2. |
Bachelor of |
Veterinary Science |
|
2. |
University of Liverpool |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
(BVSc) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. |
|
Bachelor of Veterinary Medicine |
|
3. |
University of Cambridge |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
(BvetMB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. |
|
Bachelor of Veterinary Medicine |
|
4. |
University of Edinburgh |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
and Surgery (BVM&S) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
5. |
|
Bachelor of Veterinary Medicine |
|
5. |
University of Glasgow |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
and Surgery (BVM&S) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
6. |
|
Bachelor of Veterinary Medicine |
|
6. |
University of London |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
(BvetMed) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
131
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
30.9.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/123 |
|
|
|
|
V.5 BARNMORSKOR
5.5.1 Utbildningsplan för barnmorskor (utbildning I och II)
Utbildningsplanen för förvärv av examensbevis för barnmorskor består av följande två delar:
A. Teoretisk och teknisk undervisning
a) Allmänna ämnen |
b) Ämnen som är specifika för verksamhet som barnmorska |
|||
— |
grunderna i anatomi och fysiologi |
— |
anatomi och fysiologi |
|
— |
grunderna i patologi |
— |
embryologi och fosterutveckling |
|
— |
grunderna i bakteriologi, virologi och parasitologi |
— |
graviditet, förlossning och barnsängsperiod |
|
— |
grunderna i biofysik, biokemi och radiologi |
— |
gynekologisk och obstetrisk patologi |
|
— |
barnaålderns invärtes sjukdomar (pediatrik), särskilt med avse- |
— förberedelser inför förlossning och föräldraskap, inklusive |
||
|
ende på nyfödda barn |
|
psykologiska aspekter |
|
— |
hygien, hälsoundervisning, förebyggande vård, tidig sjukdoms- |
— |
förlossningsförberedelser (inklusive kunskap om och användning |
|
|
diagnos |
|
av teknisk utrustning inom obstetriken) |
|
— näringslära och dietetik, särskilt med avseende på kvinnor, |
— |
analgesi, anestesiologi och intensivvård |
||
|
nyfödda barn och spädbarn |
— det nyfödda barnets fysiologi och patologi |
||
— grunderna i sociologi och socialmedicinska spörsmål |
||||
— vård av och tillsyn över det nyfödda barnet |
||||
— |
grunderna i farmakologi |
|||
— psykologiska och sociala faktorer |
||||
|
|
—psykologi
—pedagogik, principer och metoder
—hälso- och sjukvårdslagstiftning, sociallagstiftning samt hälso- och sjukvårdens uppbyggnad
—yrkesetik och lagstiftning som rör yrket
—sex- och samlevnadsundervisning och familjeplanering
—moderns och spädbarnets rättsskydd
B.Praktisk och klinisk utbildning
Denna utbildning skall ges under lämplig handledning:
—Rådgivning till gravida kvinnor, omfattande minst 100 undersökningar.
—Övervakning och vård av minst 40 kvinnor under förlossning.
—Eleven skall ha skött minst 40 förlossningar; i de fall då detta antal inte kan uppnås, kan antalet minskas till lägst 30 under förutsättning att eleven aktivt deltar vid ytterligare 20 förlossningar.
—Aktiv medverkan vid sätesförlossningar. I de fall då detta inte är möjligt får praktiken ske i en simulerad situation.
—Utförande av episiotomi och förtrogenhet med suturering. Detta skall innefatta teoretisk handledning och klinisk praktik. Det praktiska utförandet av suturering innefattar suturering av såret efter episiotomi och enkel perineal laceration. Detta får ske i en simulerad situa- tion, om det är absolut nödvändigt.
—Övervakning och vård av 40 kvinnor med komplikationer före, under eller efter förlossningen.
—Övervakning och vård (inklusive undersökning) av minst 100 kvinnor efter förlossningen och av friska nyfödda barn.
—Övervakning och vård av nyfödda som kräver specialvård inklusive de barn som är för tidigt eller för sent födda, underviktiga eller sjuka barn.
—Vård av kvinnor med gynekologiska och obstetriska besvär.
—Förtrogenhet med vård av patienter med medicinska och kirurgiska sjukdomar. Detta skall innefatta teoretisk handledning och klinisk praktik.
Den teoretiska och tekniska utbildningen (del A i utbildningsplanen) skall avpassas till och samordnas med den kliniska utbildningen (del B i utbildningsplanen), så att de kunskaper och erfarenheter som avses i denna bilaga kan förvärvas på lämpligt sätt.
Den kliniska barnmorskeutbildningen (del B i utbildningsplanen) skall ha formen av handledd praktik på sjukhusavdelningar eller andra vårdinrättningar som godkänts av de behöriga myndigheterna eller organen. Under denna utbildning skall barnmorskeeleverna ta del i verk- samheten på avdelningarna i fråga i den mån den bidrar till deras utbildning. De skall informeras om det ansvar som gäller för verksamhet som barnmorska.
132
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/124 |
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
30.9.2005 |
||||||||
|
SV |
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.5.2 |
Förteckning över benämningar på examensbevis för barnmorskor |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Land |
|
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
|
Yrkestitel |
Referensdatum |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
België/Belgique/ |
Diploma van vroedvrouw/Diplôme |
|
— |
De |
erkende |
opleidingsinsti- |
Vroedvrouw/Accoucheuse |
23 januari 1983 |
||||||||||
Belgien |
d'accoucheuse |
|
|
|
|
|
tuten/Les |
établissements d'en- |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
seignement |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— De |
bevoegde |
Examen- |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
commissie |
van |
de |
Vlaamse |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gemeenschap/Le |
Jury |
compé- |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tent |
d'enseignement |
de la |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Communauté française |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Ceská republika |
1. Diplom o ukoncení studia ve |
|
1. |
Vysoká škola zrízená nebo |
Porodní asistentka/porodní asistent |
1 maj 2004 |
||||||||||||
|
|
studijním programu ošetrov- |
|
|
uznaná státem |
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
atelství |
ve |
studijním |
oboru |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
porodní asistentka (bakalár, Bc.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
— Vysvedcení o státní |
záve- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
recné zkoušce |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
2. Diplom o ukoncení studia ve |
|
2. |
Vyšší odborná škola zrízená |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
studijním |
oboru diplomovaná |
|
|
nebo uznaná státem |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
porodní |
asistentka |
(diplo- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
movaný specialista, DiS.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
— Vysvedcení o absolutoriu |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Danmark |
Bevis for bestået jordemoderek- |
|
Danmarks jordemoderskole |
Jordemoder |
23 januari 1983 |
|||||||||||||
|
samen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Deutschland |
Zeugnis über die staatliche Prüfung |
|
Staatlicher Prüfungsausschuss |
— |
Hebamme |
23 januari 1983 |
||||||||||||
|
für Hebammen und Entbindungsp- |
|
|
|
|
|
|
|
— Entbindungspfleger |
|
|
|||||||
|
fleger |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Eesti |
Diplom ämmaemanda erialal |
|
|
1. |
Tallinna Meditsiinikool |
|
— Ämmaemand |
1 maj 2004 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. |
Tartu Meditsiinikool |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Ελλάς |
1. Πtυχίο |
Τµήµatος |
Μaιeυtικής |
|
1. |
Τeχνολογικά |
Εκpaιdeυtικά |
— |
Μaίa |
23 januari 1983 |
||||||||
|
|
Τeχνολογικών |
Εκpaιdeυtικών |
|
|
Ιdρύµata (Τ.Ε.Ι.) |
|
|
— |
Μaιeυtής |
|
|
||||||
|
|
Ιdρυµάtων (Τ.Ε.Ι.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
2. Πtυχίο tου Τµήµatος Μaιών tης |
|
2. |
ΚΑΤΕΕ |
Υpουργeίου |
Εθνικής |
|
|
|
|
||||||||
|
|
Ανωtέρaς |
|
Sχολής |
Steλeχών |
|
|
Πaιdeίaς κaι Tρηsκeυµάtων |
|
|
|
|
||||||
|
|
Υγeίaς κaι |
Κοινων. |
Πρόνοιaς |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
(ΚΑΤΕΕ) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. Πtυχίο Μaίaς Ανωtέρaς Sχολής |
|
3. |
Υpουργeίο Υγeίaς κaι Πρόνοιaς |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
Μaιών |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
España |
— Título de Matrona |
|
|
|
Ministerio de Educación y Cultura |
— |
Matrona |
1 januari 1986 |
||||||||||
|
— Título de Asistente obstétrico |
|
|
|
|
|
|
|
— |
Asistente obstétrico |
|
|
||||||
|
|
(matrona) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
— Título de Enfermería obstétrica- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
ginecológica |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
France |
Diplôme de |
|
|
|
L'Etat |
|
|
|
|
23 januari 1983 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Ireland |
Certificate in Midwifery |
|
|
|
An Board Altranais |
|
|
Midwife |
23 januari 1983 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Italia |
Diploma d'ostetrica |
|
|
|
Scuole riconosciute dallo Stato |
Ostetrica |
23 januari 1983 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
133
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
30.9.2005 |
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
L 255/125 |
|||||||
|
SV |
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Yrkestitel |
|
Referensdatum |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Κύpρος |
∆ίpλωµa stο µetaβasικό pρόγρaµµa |
|
Νοsηλeυtική Sχολή |
|
Εγγeγρaµµένη Μaίa |
|
1 maj 2004 |
||||||||||
|
Μaιeυtικής |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Latvija |
Diploms par vecmates kvalifikacijas |
|
Masu skolas |
|
|
Vecmate |
|
1 maj 2004 |
|||||||||
|
iegušanu |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Lietuva |
1. |
Aukštojo |
|
mokslo |
diplomas, |
|
1. |
|
Universitetas |
|
Akušeris |
|
1 maj 2004 |
||||
|
|
nurodantis |
suteikta |
bendrosios |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
praktikos |
slaugytojo |
profesine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
kvalifikacija, ir profesines kvali- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
fikacijos pažymejimas, nuro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
dantis suteikta akušerio profe- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
sine kvalifikacija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
— Pažymejimas, |
liudijantis |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
profesine praktika akušeri- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
joje |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. |
Aukštojo |
|
mokslo |
diplomas |
|
2. |
|
Kolegija |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
(neuniversitetines |
studijos), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
nurodantis |
suteikta |
bendrosios |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
praktikos |
slaugytojo |
profesine |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
kvalifikacija, ir profesines kvali- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
fikacijos pažymejimas, nuro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
dantis suteikta akušerio profe- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
sine kvalifikacija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
— Pažymejimas, |
liudijantis |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
profesine praktika akušeri- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
joje |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. |
Aukštojo |
|
mokslo |
diplomas |
|
3. |
|
Kolegija |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
(neuniversitetines |
studijos), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
nurodantis suteikta akušerio |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
profesine kvalifikacija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Luxembourg |
Diplôme de |
|
|
|
Ministère de l'éducation |
nationale, |
|
23 januari 1983 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
de la formation professionnelle et |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
des sports |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Magyarország |
Szülészno bizonyítvány |
|
|
|
Iskola/foiskola |
|
Szülészno |
|
1 maj 2004 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Malta |
Lawrja jew diploma fl- |
Istudji |
tal- |
|
Universita´ ta' Malta |
|
Qabla |
|
1 maj 2004 |
||||||||
|
Qwiebel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Nederland |
Diploma van verloskundige |
|
|
Door het Ministerie van Volksge- |
Verloskundige |
|
23 januari 1983 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
zondheid, |
Welzijn en Sport |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
erkende |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Österreich |
|
|
|
— Hebammenakademie |
|
Hebamme |
|
1 januari 1994 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— Bundeshebammenlehranstalt |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Polska |
Dyplom |
ukonczenia |
studiów |
|
Instytucja prowadzaca ksztalcenie |
Polozna |
|
1 maj 2004 |
|||||||||
|
wyzszych na kierunku poloznictwo |
|
na poziomie wyzszym uznana |
|
|
|
|
||||||||||
|
z tytulem ”magister poloznictwa” |
|
przez wlasciwe wladze |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(Institution |
för högre |
utbildning |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
som erkänts av de behöriga |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
myndigheterna) |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Portugal |
1. Diploma de enfermeiro especia- |
|
1. |
|
Ecolas de Enfermagem |
Enfermeiro especialista |
em enfer- |
1 januari 1986 |
|||||||||
|
|
lista em enfermagem de saúde |
|
|
|
|
|
|
magem de saúde materna e obsté- |
|
|||||||
|
|
materna e obstétrica |
|
|
|
|
|
|
|
|
trica |
|
|
|
|||
|
2. |
Diploma/carta de |
curso |
de |
|
2. |
Escolas |
Superiores |
de Enfer- |
|
|
|
|
||||
|
|
estudos |
superiores |
especiali- |
|
|
|
magem |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
zados em enfermagem de saúde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
materna e obstétrica |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
3. |
Diploma (do curso de |
|
3. |
— Escolas Superiores de Enfer- |
|
|
|
|
||||||||
|
|
ciatura) |
de especialização |
em |
|
|
|
magem |
|
|
|
|
|
||||
|
|
enfermagem de saúde materna e |
|
|
|
— Escolas Superiores de Saúde |
|
|
|
|
|||||||
|
|
obstétrica |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
134
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/126 |
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
30.9.2005 |
|||||
|
SV |
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
|
Yrkestitel |
Referensdatum |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Slovenija |
Diploma, s katero se podeljuje stro- |
|
1. |
Univerza |
|
diplomirana |
babica/diplomirani |
1 maj 2004 |
||||||
|
kovni naslov ”diplomirana babica/ |
|
2. |
Visoka strokovna šola |
|
babicar |
|
|
|
|||||
|
diplomirani babicar” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Slovensko |
1. |
Vysokoškolský diplom o udelení |
|
1. |
Vysoká škola |
|
Pôrodná asistentka |
1 maj 2004 |
||||||
|
|
akademického |
titulu |
”bakalár |
z |
|
2. |
Stredná zdravotnícka škola |
|
|
|
|
|
|
|
|
pôrodnej asistencie” (”Bc.”) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
2. |
Absolventský |
diplom |
v |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
študijnom odbore diplomovaná |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
pôrodná asistentka |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Suomi/ Finland |
1. |
Kätilön |
tutkinto/barnmorskeex- |
|
1. |
Kätilö/Barnmorska |
1 januari 1994 |
|||||||
|
|
amen |
|
|
|
|
|
|
hälsovårdsläroanstalter |
|
|
|
|
|
|
2. |
Sosiaali- ja terveysalan ammatti- |
|
2. |
Ammattikorkeakoulut/ |
Yrke- |
|
|
|
|
||||
|
|
korkeakoulututkinto, |
kätilö |
|
|
shögskolor |
|
|
|
|
|
|||
|
|
(AMK)/yrkeshögskoleexamen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
inom hälsovård och det sociala |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
området, barnmorska (YH) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Sverige |
Barnmorskeexamen |
|
|
|
Universitet eller högskola |
|
Barnmorska |
|
1 januari 1994 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
United |
Statement of registration as a |
|
Various |
|
Midwife |
|
23 januari 1983 |
|||||||
Kingdom |
Midwife on part 10 of the register |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
kept by the United Kingdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
Central |
Council |
for |
Nursing, |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Midwifery and Health visiting |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
V.6 FARMACEUT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.6.1 Utbildningsplan för farmaceuter |
|
|
|
|
—växt- och djurbiologi
—fysik
—allmän och oorganisk kemi
—organisk kemi
—analytisk kemi
—farmaceutisk kemi inklusive läkemedelsanalys
—allmän och tillämpad biokemi (medicinsk)
—anatomi och fysiologi; medicinsk terminologi
—mikrobiologi
—farmakologi och farmakoterapi
—farmaceutisk teknologi
—toxikologi
—farmakognosi
—lagstiftning och eventuellt yrkesetik
Vid avvägningen mellan teoretisk och praktisk utbildning skall för varje ämne i utbildningsplanen tillräckligt stor vikt läggas vid den teoretiska delen så att utbildningens akademiska karaktär bibehålls.
135
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
|
30.9.2005 |
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
L 255/127 |
|||||
|
SV |
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.6.2 Förteckning över benämningar på examensbevis för farmaceuter |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
|
Behörighetsbevis som medföljer |
|
Referensdatum |
|||||||
|
|
|
examensbeviset |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
België/Belgique/ |
Diploma |
van apotheker/Diplôme |
|
— De universiteiten/Les univer- |
|
|
1 oktober 1987 |
||||||||
Belgien |
de pharmacien |
|
|
|
sités |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
— De bevoegde Examencommissie |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
van de Vlaamse Gemeenschap/ |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Le Jury compétent d'enseigne- |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
ment de la Communauté fran- |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
çaise |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Ceská republika |
Diplom o ukoncení studia ve |
|
Farmaceutická |
fakulta univerzity |
v |
Vysvedcení o státní |
záverecné |
1 maj 2004 |
|||||||
|
studijním |
|
programu |
farmacie |
|
Ceské republice |
|
zkoušce |
|
|
|
|
|||
|
(magistr, Mgr.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Danmark |
Bevis for |
bestået |
farmaceutisk |
|
Danmarks Farmaceutiske Højskole |
|
|
|
1 oktober 1987 |
||||||
|
kandidateksamen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Deutschland |
Zeugnis über die Staatliche Phar- |
|
Zuständige Behörden |
|
|
|
1 oktober 1987 |
||||||||
|
mazeutische Prüfung |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Eesti |
Diplom proviisori õppekava läbi- |
|
Tartu Ülikool |
|
|
|
|
1 maj 2004 |
|||||||
|
misest |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Ελλάς |
Άdeιa |
άsκηsης |
faρµaκeυtικού |
|
Νοµaρχιaκή Αυtοdιοίκηsη |
|
|
|
1 oktober 1987 |
||||||
|
epaγγέλµatος |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
España |
Título de Licenciado en Farmacia |
|
— Ministerio |
de Educación |
y |
|
|
1 oktober 1987 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Cultura |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— El rector de una universidad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
France |
— Diplôme d'Etat de pharmacien |
|
Universités |
|
|
|
|
1 oktober 1987 |
|||||||
|
— Diplôme d'Etat de docteur en |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
pharmacie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Ireland |
Certificate of Registered Pharma- |
|
|
|
|
|
|
1 oktober 1987 |
|||||||
|
ceutical Chemist |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Italia |
Diploma o certificato di abilita- |
|
Università |
|
|
|
|
1 |
november |
||||||
|
zione all'esercizio della professione |
|
|
|
|
|
|
1993 |
|
||||||
|
di farmacista ottenuto in seguito ad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
un esame di Stato |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Κύpρος |
Πιstοpοιηtικό |
Εγγρafής |
Faρµaκο- |
|
Sυµβούλιο Faρµaκeυtικής |
|
|
|
1 maj 2004 |
||||||
|
pοιού |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Latvija |
Farmaceita diploms |
|
|
|
Universitates tipa augstskola |
|
|
|
1 maj 2004 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Lietuva |
Aukštojo mokslo diplomas, nuro- |
|
Universitetas |
|
|
|
|
1 maj 2004 |
|||||||
|
dantis suteikta vaistininko profe- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
sine kvalifikacija |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
136
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/128 |
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
||||||
|
SV |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensdatum |
||||||||
|
|
examensbeviset |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Luxembourg |
Diplôme d'Etat de pharmacien |
|
Jury d'examen d'Etat + visa du |
|
1 oktober 1987 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
ministre de l'éducation nationale |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Magyarország |
Okleveles |
gyógyszerész oklevél |
|
EG Egyetem |
|
|
|
1 maj 2004 |
||||||
|
(magister |
pharmaciae, |
röv: mag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Pharm) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Malta |
Lawrja |
|
|
Universita´ ta' Malta |
|
|
1 maj 2004 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Nederland |
Getuigschrift van met goed gevolg |
|
Faculteit Farmacie |
|
|
1 oktober 1987 |
||||||||
|
afgelegd apothekersexamen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Österreich |
Staatliches Apothekerdiplom |
|
Bundesministerium für |
Arbeit, |
|
1 oktober 1994 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Gesundheit und Soziales |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Polska |
Dyplom |
ukonczenia |
studiów |
|
1. Akademia Medyczna |
|
|
1 maj 2004 |
||||||
|
wyzszych na kierunku farmacja z |
|
2. |
Uniwersytet Medyczny |
|
|
|
|||||||
|
tytulem magistra |
|
|
3. Collegium |
Medicum |
Uniwersy- |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tetu Jagiellonskiego |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Portugal |
Carta de curso de licenciatura em |
|
Universidades |
|
|
|
1 oktober 1987 |
|||||||
|
Ciências Farmacêuticas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Slovenija |
Diploma, s katero se podeljuje stro- |
|
Univerza |
|
|
Potrdilo o opravljenem strokovnem |
1 maj 2004 |
|||||||
|
kovni naziv |
”magister |
farmacije/ |
|
|
|
|
|
izpitu za poklic magister farmacije/ |
|
|
|||
|
magistra farmacije” |
|
|
|
|
|
|
magistra farmacije |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Slovensko |
Vysokoškolský diplom o udelení |
|
Vysoká škola |
|
|
|
1 maj 2004 |
|||||||
|
akademického |
titulu |
”magister |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
farmácie” (”Mgr.”) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Suomi/ Finland |
Proviisorin |
|
tutkinto/Provisorex- |
|
— |
Helsingin |
yliopisto/Helsingfors |
|
1 oktober 1994 |
|||||
|
amen |
|
|
|
|
|
universitet |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Kuopion yliopisto |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Sverige |
Apotekarexamen |
|
|
Uppsala universitet |
|
|
1 oktober 1994 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
United |
Certificate of Registered Pharma- |
|
|
|
|
|
|
1 oktober 1987 |
||||||
Kingdom |
ceutical Chemist |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
137
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
30.9.2005 |
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
L 255/129 |
||||||||
|
|
SV |
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
V.7 ARKITEKT |
|
|
|
|
||
|
|
|
5.7.1 Förteckning över benämningar på examensbevis för arkitekter som erkänts i enlighet med artikel 46 |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensläsår |
|||||
|
|
|
|
|
|
examensbeviset |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
België/ |
1. |
Architect/Architecte |
|
1. |
|
Nationale hogescholen voor archi- |
|
1988/1989 |
|
||||||
Belgique/ |
2. |
Architect/Architecte |
|
|
|
|
tectuur |
|
|
|
|
|
|
||
Belgien |
3. |
Architect |
|
2. |
|
|
|
|
|||||||
|
4. |
Architect/Architecte |
|
3. |
|
Provinciaal |
Hoger |
Instituut voor |
|
|
|
||||
|
5. |
Architect/Architecte |
|
|
|
|
Architectuur te Hasselt |
|
|
|
|
||||
|
|
4. |
|
Koninklijke |
Academies |
voor |
|
|
|
||||||
|
6. |
Burgelijke |
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
Schone Kunsten |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
5. |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
6. |
|
Faculteiten |
Toegepaste |
Weten- |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
schappen van de Universiteiten |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
6. |
|
”Faculté Polytechnique” van Mons |
|
|
|
||||
|
1. |
Architecte/Architect |
|
1. |
|
Ecoles nationales supérieures d'ar- |
|
|
|
||||||
|
2. |
Architecte/Architect |
|
|
|
|
chitecture |
|
|
|
|
|
|
||
|
3. |
Architect |
|
2. |
|
Instituts supérieurs d'architecture |
|
|
|
||||||
|
4. |
Architecte/Architect |
|
3. |
|
Ecole provinciale supérieure d'ar- |
|
|
|
||||||
|
5. |
Architecte/Architect |
|
|
|
|
chitecture de Hasselt |
|
|
|
|
||||
|
|
4. |
Académies royales des |
|
|
|
|||||||||
|
6. |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
5. |
Ecoles |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
6. |
Facultés des sciences appliquées des |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
universités |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6. |
Faculté polytechnique de Mons |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Danmark |
Arkitekt cand. arch. |
|
— |
Kunstakademiets |
Arkitektskole i |
|
1988/1989 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
København |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Arkitektskolen i Århus |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Deutschland |
|
— |
Universitäten |
(Architektur/ |
|
1988/1989 |
|
||||||||
|
|
|
|
|
Hochbau) |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
— |
Technische |
Hochschulen |
(Archi- |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tektur/Hochbau) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Technische |
Universitäten |
(Archi- |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tektur/Hochbau) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(Architektur/Hochbau) |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
— |
Hochschulen für bildende Künste |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
— Hochschulen für Künste |
|
|
|
|
|||||
|
|
— |
Fachhochschulen |
(Architektur/ |
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
Hochbau) (1) |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
— |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(Architektur/Hochbau) bei entspre- |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
chenden |
Fachhochschulstudien- |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gängen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
(1) |
|
Diese Diplome sind je nach Dauer der |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
durch sie abgeschlossenen Ausbildung |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gemäß Artikel 47 Absatz 1 anzue- |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rkennen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
138
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/130 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
30.9.2005 |
||||||
|
SV |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensläsår |
|||||||||
|
|
examensbeviset |
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Eλλάς |
∆ίpλωµa aρχιtέκtονa — µηχaνικού |
— Εθνικό |
Μetsόβιο |
Πολυteχνeίο |
Βeβaίωsη |
pου χορηγeί |
tο 1988/1989 |
|||||||
|
|
|
|
(ΕΜΠ), tµήµa aρχιteκtόνων — µηχa- |
Τeχνικό |
Εpιµeληtήριο Ελλάdaς |
|
|
||||||
|
|
|
|
νικών |
|
|
|
|
|
(ΤΕΕ) κaι η οpοίa epιtρέpeι tην |
|
|
||
|
|
|
|
— Αριstοtέλeιο Πaνepιstήµο Tessa- |
άsκηsη |
dρastηριοtήtων |
stον |
|
|
|||||
|
|
|
|
λονίκης (ΑΠT), tµήµa aρχιteκtόνων |
tοµέa tης aρχιteκtονικής |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
— µηχaνικών |
tης |
Πολυteχνικής |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
sχολής |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
España |
Título oficial de arquitecto |
Rectores de las universidades enume- |
|
|
|
1988/1989 |
|
|||||||
|
|
|
|
radas a continuación: |
|
|
|
|
|
1999/2000 |
|
|||
|
|
|
|
— Universidad Politécnica de Cata- |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
luña, Escuelas |
Técnicas Superiores |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
de Arquitectura de Barcelona o del |
|
|
|
1999/2000 |
|
|||||
|
|
|
|
Vallès; |
|
|
|
|
|
|
|
|
1997/1998 |
|
|
|
|
|
— Universidad Politécnica de Madrid, |
|
|
|
1998/1999 |
|
|||||
|
|
|
|
Escuela Técnica Superior de Arqui- |
|
|
|
1999/2000 |
|
|||||
|
|
|
|
tectura de Madrid; |
|
|
|
|
|
1998/1999 |
|
|||
|
|
|
|
— Universidad |
Politécnica |
de Las |
|
|
|
1999/2000 |
|
|||
|
|
|
|
Palmas, |
Escuela |
Técnica |
Superior |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
de Arquitectura de Las Palmas; |
|
|
|
|
|
—Universidad Politécnica de Valencia, Escuela Técnica Superior de Arquitectura de Valencia;
—Universidad de Sevilla, Escuela Técnica Superior de Arquitectura de Sevilla;
— Universidad de Valladolid, Escuela |
1994/1995 |
Técnica Superior de Arquitectura |
|
de Valladolid; |
|
—Universidad de Santiago de Compostela, Escuela Técnica Supe- rior de Arquitectura de La Coruña;
—Universidad del País Vasco, Escuela Técnica Superior de Arquitectura de San Sebastián;
—Universidad de Navarra, Escuela Técnica Superior de Arquitectura de Pamplona;
—Universidad de Alcalá de Henares, Escuela Politécnica de Alcalá de Henares;
—Universidad Alfonso X El Sabio, Centro Politécnico Superior de Villanueva de la Cañada;
—Universidad de Alicante, Escuela Politécnica Superior de Alicante;
—Universidad Europea de Madrid;
—Universidad de Cataluña, Escuela Técnica Superior de Arquitectura de Barcelona;
—Universidad Ramón Llull, Escuela Técnica Superior de Arquitectura de La Salle;
—Universidad S.E.K. de Segovia, Centro de Estudios Integrados de Arquitectura de Segovia;
—Universidad de Granada, Escuela Técnica Superior de Arquitectura de Granada.
139
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|||
30.9.2005 |
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
|
|
|
|
|
L 255/131 |
||||||
|
|
SV |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
|
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensläsår |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
examensbeviset |
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
France |
1. |
Diplôme |
d'architecte |
DPLG, y |
1. |
Le ministre chargé de l'architecture |
|
|
|
|
|
|
|
|
1988/1989 |
|
|||||
|
|
compris dans le cadre de la forma- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
tion professionnelle continue et de |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
la promotion sociale. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
2. |
Diplôme d'architecte ESA |
2. |
Ecole |
spéciale |
d'architecture |
de |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Paris |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. |
Diplôme d'architecte ENSAIS |
3. |
Ecole nationale supérieure des arts |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
et industries de Strasbourg, section |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
architecture |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Ireland |
1. |
Degree of Bachelor of Architecture |
1. |
National University of Ireland to |
|
|
|
|
|
|
|
|
1988/1989 |
|
|||||||
|
|
(B.Arch. NUI) |
|
|
architecture graduates of University |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
College Dublin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Degree of Bachelor of Architecture |
2. |
Dublin |
Institute |
of Technology, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
(B.Arch.) |
|
|
|
Bolton Street, Dublin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
(Previously, until 2002 - Degree |
(College of Technology, Bolton Street, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
standard |
diploma in |
architecture |
Dublin) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
(Dip. Arch) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
3. |
Certificate |
of associateship (ARIAI) |
3. |
Royal Institute of Architects of |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. |
Certificate of membership (MRIAI) |
4. |
Royal Institute of Architects of |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Italia |
— |
Laurea in architettura |
|
— |
Università di Camerino |
|
Diploma |
di |
abilitazione |
all'e- |
1988/1989 |
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Catania — Sede |
di |
sercizo |
indipendente |
della |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Siracusa |
|
|
professione che viene rilasciato |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Chieti |
|
dal |
ministero |
della |
Pubblica |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
istruzione dopo che il candi- |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Ferrara |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
dato ha sostenuto con esito |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Firenze |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
positivo |
l'esame |
|
di |
Stato |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Genova |
|
davanti |
ad |
una |
commissione |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
— Università di Napoli Federico II |
|
competente |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
— Università di Napoli II |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Palermo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Parma |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
— Università di Reggio Calabria |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Roma ”La Sapienza” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
— Universtià di Roma III |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Trieste |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Politecnico di Bari |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Politecnico di Milano |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Politecnico di Torino |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
— Istituto universitario di architettura |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
di Venezia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Laurea in ingegneria edile — archi- |
— |
Università dell'Aquilla |
|
Diploma |
di |
abilitazione |
all'e- |
1998/1999 |
|
||||||||||
|
|
tettura |
|
|
— |
Università di Pavia |
|
sercizo |
indipendente |
della |
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Roma”La Sapienza” |
|
professione che viene rilasciato |
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
dal |
ministero |
della |
Pubblica |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
istruzione dopo che il candi- |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dato ha sostenuto con esito |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
positivo |
l'esame |
|
di |
Stato |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
davanti |
ad |
una |
commissione |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
competente |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/132 |
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
|
|
|
|
30.9.2005 |
|||
|
|
SV |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensläsår |
|||||||||
|
|
|
|
|
examensbeviset |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
— Laurea |
specialistica in ingegneria |
— |
Università dell'Aquilla |
Diploma |
di |
abilitazione |
all'e- |
2003/2004 |
|
||||||
|
|
edile — architettura |
|
— |
Università di Pavia |
sercizo |
indipendente |
della |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Roma ”La Sapienza” |
professione che viene rilasciato |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
dal |
ministero |
della |
Pubblica |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Ancona |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
istruzione dopo che il candi- |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Basilicata — Potenza |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
dato |
ha |
sostenuto |
con |
esito |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Pisa |
positivo |
l'esame |
di |
Stato |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Bologna |
davanti |
ad |
una commissione |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
competente |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Catania |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Genova |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Palermo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— Università di Napoli Federico II |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— Università di Roma — Tor Vergata |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Trento |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Politecnico di Bari |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Politecnico di Milano |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Laurea |
specialistica |
quinquennale |
— |
Prima Facoltà di Architettura dell- |
Diploma |
di |
abilitazione |
all'e- |
1998/1999 |
|
||||
|
|
in Architettura |
|
|
'Università di Roma ”La Sapienza” |
sercizo |
indipendente |
della |
1999/2000 |
|
||||||
|
— |
Laurea |
specialistica |
quinquennale |
— |
Università di Ferrara |
professione che viene rilasciato |
2003/2004 |
|
|||||||
|
|
in Architettura |
|
— |
Università di Genova |
dal |
ministero |
della |
Pubblica |
2004/2005 |
|
|||||
|
— |
Laurea |
specialistica |
quinquennale |
— |
Università di Palermo |
istruzione dopo che il candi- |
|
|
|||||||
|
dato |
ha |
sostenuto |
con |
esito |
|
|
|||||||||
|
|
in Architettura |
|
— |
Politecnico di Milano |
|
|
|||||||||
|
|
|
positivo |
l'esame |
di |
Stato |
|
|
||||||||
|
— |
Laurea specialistica in Architettura |
|
|
||||||||||||
|
— |
Politecnico di Bari |
davanti |
ad |
una commissione |
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
— Università di Roma III |
competente |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
Diploma di abilitazione all'e- |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Firenze |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
sercizo |
indipendente |
della |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
— |
Università di Napoli II |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
professione che viene rilasciato |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
— |
Politecnico di Milano II |
dal |
ministero |
della |
Pubblica |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
istruzione dopo che il candi- |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
dato ha sostenuto con esito |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
positivo |
l'esame |
di |
Stato |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
davanti |
ad |
una commissione |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
competente |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Diploma di abilitazione all'e- |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
sercizo |
indipendente |
della |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
professione che viene rilasciato |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
dal |
ministero |
della |
Pubblica |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
istruzione dopo che il candi- |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
dato ha sostenuto con esito |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
positivo |
l'esame |
di |
Stato |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
davanti |
ad |
una commissione |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
competente |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Diploma di abilitazione all'e- |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
sercizo |
indipendente |
della |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
professione che viene rilasciato |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
dal |
ministero |
della |
Pubblica |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
istruzione dopo che il candi- |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
dato ha sostenuto con esito |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
positivo |
l'esame |
di |
Stato |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
davanti |
ad |
una commissione |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
competente |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Nederland |
1. |
Het getuigschrift van het met goed |
1. |
Technische Universiteit te Delft |
Verklaring |
van |
de |
Stichting |
1988/1989 |
|
||||||
|
|
gevolg afgelegde doctoraal examen |
|
|
Bureau Architectenregister die |
|
|
|||||||||
|
|
van de |
studierichting |
bouwkunde, |
|
|
bevestigt |
dat |
de |
opleiding |
|
|
||||
|
|
afstudeerrichting architectuur |
|
|
voldoet aan de normen van |
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
artikel 46. |
|
|
|
|
|
|
||
|
2. |
Het getuigschrift van het met goed |
2. |
Technische Universiteit te Eind- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
gevolg afgelegde doctoraal examen |
|
hoven |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
van de |
studierichting |
bouwkunde, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
differentiatie architectuur en urba- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
nistiek |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
141
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
30.9.2005 |
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
L 255/133 |
||||||||
|
|
SV |
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensläsår |
|||||||||
|
|
|
|
examensbeviset |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
3. Het getuigschrift hoger beroepson- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
derwijs, op grond van het met goed |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
gevolg |
|
|
afgelegde |
examen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verbonden aan de opleiding van de |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
tweede fase voor beroepen op het |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
terrein van de architectuur, afge- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
geven door de betrokken examen- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
commissies van respectievelijk: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
— de |
Amsterdamse |
Hogeschool |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
voor de Kunsten te Amsterdam |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
— de Hogeschool Rotterdam en |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
omstreken te Rotterdam |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
— de Hogeschool Katholieke Leer- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
gangen te Tilburg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
— de Hogeschool voor de Kunsten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
te Arnhem |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
— de |
Rijkshogeschool |
Groningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
te Groningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
— de Hogeschool Maastricht te |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Maastricht |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Österreich |
1. |
1. |
|
Technische |
Universität |
|
Graz |
|
1998/1999 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Graz) |
|
|
|
|
|
|
|
|
2. |
2. |
|
Technische Universität Wien |
|
|
|
|
|||||||||
|
3. |
3. |
|
Universität |
Innsbruck (Leopold- |
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
4. Magister |
der Architektur, Magister |
4. Hochschule für Angewandte Kunst |
|
|
|
|||||||||||
|
|
architecturae, Mag. Arch. |
|
|
in Wien |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
5. Magister |
der Architektur, Magister |
5. |
Akademie der Bildenden Künste in |
|
|
|
||||||||||
|
|
architecturae, Mag. Arch. |
|
|
Wien |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
6. Magister |
der Architektur, Magister |
6. |
Hochschule |
für |
künstlerishe |
und |
|
|
|
|||||||
|
|
architecturae, Mag. Arch. |
|
|
industrielle Gestaltung in Linz |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Portugal |
Carta de curso de licenciatura em |
— |
Faculdade |
de |
arquitectura |
da |
|
1988/1989 |
|
||||||||
|
Arquitectura |
|
|
|
|
Universidade técnica de Lisboa |
|
1991/1992 |
|
||||||||
|
Para os cursos iniciados a partir do |
— |
Faculdade |
de |
arquitectura |
da |
|
|
|
||||||||
|
ano académico de 1991/92 |
|
|
Universidade do Porto |
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
— Escola Superior Artística do Porto |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
— Faculdade de Arquitectura e Artes |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
da Universidade Lusíada do Porto |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Suomi/ |
Arkkitehdin tutkinto/Arkitektexamen |
— |
Teknillinen korkeakoulu /Tekniska |
|
1998/1999 |
|
|||||||||||
Finland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
högskolan (Helsinki) |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
— |
Tampereen |
teknillinen |
korkea- |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
koulu/Tammerfors |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tekniska högskola |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
— Oulun yliopisto/Uleåborgs |
univer- |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Sverige |
Arkitektexamen |
|
Chalmers Tekniska Högskola AB |
|
|
1998/1999 |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungliga Tekniska Högskolan |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Lunds Universitet |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
142
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/134 |
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
|
|
30.9.2005 |
||||
|
|
SV |
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer |
Referensläsår |
|||||||
|
|
|
|
|
examensbeviset |
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
United |
1. |
Diplomas in architecture |
|
1. |
— |
Universities |
Certificate |
of |
architectural |
1988/1989 |
|||||
Kingdom |
|
|
|
|
|
|
— |
Colleges of Art |
education, issued by the Archi- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
— Schools of Art |
tects Registration Board. |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
The |
diploma |
and |
degree |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
courses in architecture of the |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
universities, |
|
schools |
and |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
colleges of art should have met |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
the requisite threshold stan- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dards as laid down in Article |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46 of this Directive and in |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Criteria |
for validation published |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
by the Validation Panel of the |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Royal Institute of British Archi- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tects and the Architects Regist- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ration Board. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EU nationals who possess the |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Royal Institute of British Archi- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tects Part I and Part II certifi- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
cates, which are recognised by |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ARB as the competent autho- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rity, are eligible. Also EU natio- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nals who do not possess the |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
II certificates |
will be |
eligible |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
for the Certificate of Architec- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tural Education if they can |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
satisfy the Board that their |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
standard and length of educa- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tion has met the requisite thre- |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
shold standards of Article 46 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
of this Directive and of the |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Criteria for validation. |
|
|
|
|||
|
2. |
Degrees in architecture |
|
2. |
Universities |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
3. |
Final examination |
|
3. |
Architectural Association |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
4. |
Examination in architecture |
|
4. |
Royal College of Art |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
5. |
Examination Part II |
|
5. |
Royal Institute of British Architects |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
143
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
30.9.2005 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/135 |
|
SV |
||||
|
|
|
|
|
BILAGA VI
Förvärvade rättigheter som gäller de yrken som erkänns på grundval av samordning av minimikraven för utbildning
6.1 |
Förteckning över benämningar på examensbevis för arkitekter som omfattas av de förvärvade rättigheter som avses i artikel 49.1 |
|
|
|
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Referensläsår |
|
|
|
België/Belgique/ |
— Examensbevis som utfärdas av de statliga arkitekthögskolorna eller de statliga arkitekturinstituten |
1987/1988 |
Belgien |
|
|
|
— Examensbevis som utfärdas av arkitekthögskolan i Hasselt (architect) |
|
|
— Examensbevis som utfärdas av de Kungliga Konstakademierna (architecte — architect) |
|
|
— Examensbevis som utfärdas av |
|
|
— Universitetsdiplom för civilingenjörer, tillsammans med ett intyg om fullgjord provtjänstgöring från |
|
|
den arkitektsammanslutning som ger innehavaren rätten att använda yrkestiteln arkitekt (architecte — |
|
|
architect) |
|
|
— Examensbevis i arkitektur som utfärdas av den centrala eller statliga examensnämnden för arkitektur |
|
|
(architecte — architect) |
|
|
— Examensbevis för civilingenjörer/arkitekter och arkitekt/ingenjörsbetyg som utfärdas vid fakulteterna |
|
|
för tillämpad vetenskap vid universiteten och av Faculté Polytechnique i Mons (ingénieur — architecte, |
|
|
|
|
|
|
|
Ceská republika |
— Examensbevis som utfärdats av fakulteterna vid ”Ceské vysoké ucení technické” (Tjeckiens tekniska |
2006/2007 |
|
universitet i Prag): |
|
|
”Vysoká škola architektury a pozemního stavitelství” (högskolan för arkitektur och byggnadskonstruk- |
|
|
tion) (fram till 1951), |
|
|
”Fakulta architektury a pozemního stavitelství” (fakulteten för arkitektur och byggnadskonstruktion) |
|
|
|
|
|
”Fakulta stavební” (fakulteten för civilingenjörsstudier) (från 1960) inom följande ämnesområden: |
|
|
byggnadskonstruktion och byggnader, byggnadskonstruktion, konstruktion och arkitektur, arkitektur |
|
|
(inklusive fysisk planering), konstruktionsarbeten och byggande för industri- och jordbruksproduktion, |
|
|
eller i programmet för civilingenjörsstudier inom ämnesområdet byggnadskonstruktion och arkitektur, |
|
”Fakulta architektury” (fakulteten för arkitektur) (från 1976) inom följande ämnesområden: arkitektur, fysisk planering, eller inom studieprogrammet arkitektur och fysisk planering inom följande ämne- sområden: arkitektur, arkitekturplaneringsteori, fysisk planering, arkitekturhistoria och återupp- byggnad av historiska monument, eller arkitektur och byggnadskonstruktion,
—Examensbevis som utfärdats av ”Vysoká škola technická Dr. Edvarda Beneše” (fram till 1951) inom området arkitektur och konstruktion,
—Examensbevis som utfärdats av ”Vysoká škola stavitelství v Brne”
—Examensbevis som utfärdas av ”Vysoké ucení technické v Brne”, par la ”Fakulta architektury” (fakul- teten för arkitektur) (från 1956) inom ämnesområdet arkitektur och fysisk planering eller av ”Fakulta stavební” (fakulteten för civilingenjörsstudier) (från 1956) inom ämnesområdet konstruktion,
—Examensbevis som utfärdas av ”Vysoká škola bánská — Technická univerzita Ostrava”, ”Fakulta stavební” (fakulteten för civilingenjörsstudier) (från 1997) inom ämnesområdet byggnader och arki- tektur eller inom ämnesområdet civilingenjörsstudier,
—Examensbevis som utfärdas av ”Technická univerzita v Liberci”, ”Fakulta architektury” (fakulteten för arkitektur) (från 1994) inom studieprogrammet arkitektur och fysisk planering inom ämnesområdet arkitektur,
—Examensbevis som utfärdas av ”Akademie výtvarných umení v Praze” inom studieprogrammet för konst inom ämnesområdet arkitekturplanering,
—Examensbevis som utfärdas av ”Vysoká škola
—Intyg om den auktorisering som utfärdas av ”Ceská komora architektu” utan någon specificering av området eller inom området byggnadskonstruktion.
144
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/136 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
SV |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
Referensläsår |
||
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
— Examensbevis som utfärdas av statens arkitektskolor i Köpenhamn och Århus (architekt) |
1987/1988 |
|
|||
|
|
— Registreringsbevis utfärdade av arkitektnämnden i enlighet med lag nr 202 av den 28 maj 1975 (regi- |
|
|
||
|
|
|
streret arkitekt) |
|
|
|
|
|
— Examensbevis utfärdade av civilingenjörshögskolorna (bygningskonstruktør), tillsammans med ett |
|
|
||
|
|
|
intyg från de behöriga myndigheterna att personen i fråga har fått sina formella kvalifikationer |
|
|
|
|
|
|
prövade genom en bedömning av projekt som utarbetats och verkställts av personen i fråga, under |
|
|
|
|
|
|
det att han eller hon under minst sex år aktivt utövade den verksamhet som åsyftas i artikel 48 i detta |
|
|
|
|
|
|
direktiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deutschland |
— |
Examensbevis som utfärdas av konstakademierna |
1987/1988 |
|
||
|
|
— Examensbevis som utfärdas av arkitekturinstitutionerna (Architektur/Hochbau) vid Technische Hoch- |
|
|
||
|
|
|
schulen, vid arkitekturinstitutionerna (Architektur/Hochbau) vid tekniska högskolor, arkitekturinstitu- |
|
|
|
|
|
|
tionerna (Architektur/Hochbau) vid universitet, och, i den mån dessa anstalter har sammanslagits till |
|
|
|
|
|
|
Gesamthochschulen, vid arkitekturinstitutionerna (Architektur/Hochbau) vid Gesamthochschulen |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
examensbevis) |
|
|
|
|
|
— Examensbevis som utfärdats av arkitekturinstitutionerna (Architektur/Hochbau) vid Fachhochsulen |
|
|
||
|
|
|
och, i den mån som dessa anstalter har sammanslagits till Gesamthochschulen, av arkitekturinstitutio- |
|
|
|
|
|
|
nerna (Architektur/Hochbau) vid Gesamthochschulen, när studietiden är kortare än fyra år men minst |
|
|
|
|
|
|
tre år, tillsammans med ett certifikat som styrker en fyraårig yrkeserfarenhet i Förbundsrepubliken |
|
|
|
|
|
|
Tyskland och som utfärdats av yrkesorganisationen i enlighet med artikel 47.1 (Ingenieur grad. och |
|
|
|
|
|
|
varje annan titel som kan komma att senare fastställas för innehavare av dessa examensbevis) |
|
|
|
|
|
— Examensbevis (Prüfungszeugnisse) som utfärdats före den 1 januari 1973 av arkitekturinstitutionerna |
|
|
||
|
|
|
vid Ingenieurschulen och vid Werkkunstschulen, tillsammans med ett intyg från de behöriga myndig- |
|
|
|
|
|
|
heterna att personen i fråga har fått sina formella kvalifikationer prövade genom en bedömning av |
|
|
|
|
|
|
projekt som utarbetats och verkställts av personen i fråga, under det att han eller hon under minst sex |
|
|
|
|
|
|
år aktivt utövade den verksamhet som åsyftas i artikel 48 i detta direktiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eesti |
— diplom arhitektuuri erialal, väljastatud Eesti Kunstiakadeemia arhitektuuri teaduskonna poolt alates |
2006/2007 |
|
|||
|
|
|
1996. aastast (examensbevis i arkitekturstudier som utfärdas av fakulteten för arkitektur vid estniska |
|
|
|
|
|
|
konstakademin sedan 1996), väljastatud Tallinna Kunstiülikooli poolt |
|
|
|
|
|
|
konsthögskolan i Tallinn |
|
|
|
|
|
|
(utfärdades av statens konstinstitut i Estlands SSR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eλλάς |
— Examensbevis för ingenjörer och arkitekter som utfärdas av Metsovion Polytechnion i Aten, tillsam- |
1987/1988 |
|
|||
|
|
|
mans med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverksamhet |
|
|
|
|
|
— Examensbevis för ingenjörer och arkitekter som utfärdas av Aristotelion Panepistimion i Thessaloniki, |
|
|
||
|
|
|
tillsammans med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverk- |
|
|
|
|
|
|
samhet |
|
|
|
|
|
— Examensbevis för ingenjörer och civilingenjörer som utfärdas av Metsovion Polytechnion i Aten, till- |
|
|
||
|
|
|
sammans med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverk- |
|
|
|
|
|
|
samhet |
|
|
|
|
|
— Examensbevis för ingenjörer och civilingenjörer som utfärdas av Artistotelion Panepistimion i Thessa- |
|
|
||
|
|
|
loniki, tillsammans med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitek- |
|
|
|
|
|
|
tverksamhet |
|
|
|
|
|
— Examensbevis för ingenjörer och civilingenjörer som utfärdas av Panepistimion Thrakis, tillsammans |
|
|
||
|
|
|
med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverksamhet |
|
|
|
|
|
— Examensbevis för ingenjörer och civilingenjörer som utfärdas av Panepistimion Patron, tillsammans |
|
|
||
|
|
|
med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
España |
Den officiella arkitekttiteln (título oficial de arquitecto) tilldelad av departementet för utbildning och |
1987/1988 |
|
|||
|
|
vetenskap eller av universiteten |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
145
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
30.9.2005 |
|
|
|
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/137 |
|||||
|
SV |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
|
|
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
Referensläsår |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
France |
— |
Det statliga arkitektdiplomet, som utfärdats av utbildningsdepartementet fram till 1959 och sedan dess |
1987/1988 |
|
|||||||||
|
|
|
av kulturdepartementet (architecte DPLG) |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
— Examensbevis som utfärdats av ”Ecole spéciale d'architecture” (architecte DESA) |
|
|
|||||||||
|
|
— |
Examensbevis som sedan 1955 utfärdats av arkitekturinstitutionen vid ”Ecole nationale supérieure des |
|
|
||||||||
|
|
|
arts et industries de Strasbourg” (f.d. ”Ecole nationale d'ingénieurs de Strasbourg”) (architecte ENSAIS) |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Ireland |
— |
”Bachelor of Architecture” som utfärdas av ”National University of Ireland” (B. Arch. N.U.I.) till dem |
1987/1988 |
|
|||||||||
|
|
|
som utexamineras i arkitektur vid ”University College” i Dublin |
|
|
|
|||||||
|
|
— |
Examensbevis för arkitekter på universitetsnivå |
som |
utfärdas |
av ”College of Technology”, Bolton |
|
|
|||||
|
|
|
Street, Dublin (Diplom. Arch.) |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
— Certifikat som associerad medlem i ”Royal Institute of Architects of Ireland” (A.R.I.A.I.) |
|
|
|||||||||
|
|
— Certifikat som medlem i ”Royal Institute of Architects of Ireland” (M.R.I.A.I.) |
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Italia |
— |
”Laurea in architettura” utfärdade av universitet, tekniska högskolor och högskolorna för arkitektur i |
1987/1988 |
|
|||||||||
|
|
|
Venedig och Reggio Calabria, tillsammans med de examensbevis som berättigar innehavaren att själv- |
|
|
||||||||
|
|
|
ständigt utöva arkitektyrket, utfärdade av utbildningsministern, efter det att kandidaten inför en |
|
|
||||||||
|
|
|
behörig nämnd har avlagt den statliga examen som gör honom eller henne berättigad att självständigt |
|
|
||||||||
|
|
|
utöva yrket (dott. architetto) |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
— |
”Laurea in ingegneria” i byggnadskonstruktion som utfärdas av universitet och tekniska högskolor, till- |
|
|
||||||||
|
|
|
sammans med de examensbevis som gör innehavaren berättigad att självständigt utöva ett yrke inom |
|
|
||||||||
|
|
|
arkitekturområdet, utfärdade av utbildningsministern, efter det att kandidaten inför en behörig nämnd |
|
|
||||||||
|
|
|
har avlagt den statliga examen som gör honom eller henne berättigad att självständigt utöva yrket |
|
|
||||||||
|
|
|
(dott. ing. Architetto ou dott. ing. in ingegneria civile) |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Κύpρος |
— Βeβaίωsη |
Εγγρafής |
stο |
Μηtρώο |
Αρχιteκtόνων |
pου |
eκdίdetaι |
apό tο Εpιstηµονικό κaι Τeχνικό |
2006/2007 |
|
|||
|
|
|
Εpιµeληtήριο Κύpρου (intyg om registrering i arkitektregistret som utfärdas av Cyperns vetenskapliga |
|
|
||||||||
|
|
|
och tekniska kammare (ETEK)) |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Latvija |
— |
”Arhitekta |
diploms”, |
ko |
izsniegusi |
Latvijas Valsts Universitates |
Inženierceltniecibas fakultates Arhi- |
2006/2007 |
|
||||
|
|
|
tekturas nodala lidz 1958. gadam, Rigas Politehniska Instituta Celtniecibas fakultates Arhitekturas |
|
|
||||||||
|
|
|
nodala no 1958. gada lidz 1991.gadam, Rigas Tehniskas Universitates Arhitekturas fakultate kopš |
|
|
||||||||
|
|
|
1991. gada, un ”Arhitekta prakses sertifikats”, ko izsniedz Latvijas Arhitektu savieniba (examensbevis |
|
|
||||||||
|
|
|
för arkitekter, som utfärdades av avdelningen för arkitektur vid fakulteten för civilingenjörsstudier vid |
|
|
||||||||
|
|
|
Lettlands statliga universitet fram till 1958, av avdelningen för arkitektur vid fakulteten för civilingen- |
|
|
||||||||
|
|
|
jörsstudier vid Rigas tekniska högskola |
|
|
||||||||
|
|
|
Rigas tekniska universitet sedan 1991, samt intyg om registrering som utfärdas av Lettlands arkitekt- |
|
|
||||||||
|
|
|
förbund) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Lietuva |
— |
Examensbevis för ingenjörarkitekter/arkitekter som utfärdades av Kauno politechnikos institutas fram |
2006/2007 |
|
|||||||||
|
|
|
till 1969 (inžinierius architektas/architektas), |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
— |
Examensbevis i arkitekt/kandidatexamen i arkitektur/magisterexamen i arkitektur som utfärdats av |
|
|
||||||||
|
|
|
Vilnius inžinerinis statybos institutas fram till 1990, av Vilniaus technikos universitetas fram till 1996 |
|
|
||||||||
|
|
|
och av Vilnius Gedimino technikos universitetas sedan 1996 (architektas/architekturos bakalauras/ |
|
|
||||||||
|
|
|
architekturos magistras), |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
— |
Examensbevis för specialstudier som utfärdats för avslutad kurs i arkitektur/kandidatexamen i arki- |
|
|
||||||||
|
|
|
tektur/magisterexamen i arkitektur av LTSR Valstybinis dailes institutas et par la Vilniaus dailes akade- |
|
|
||||||||
|
|
|
mija sedan 1990 (architekturos kursas/architekturos bakalauras/architekturos magistras), |
|
|
||||||||
|
|
— |
Examensbevis för kandidatexamen i arkitektur/magisterexamen |
i arkitektur som utfärdas av Kauno |
|
|
|||||||
|
|
|
technologijos universitetas sedan 1997 (architekturos bakalauras/architekturos magistras);Alla dessa |
|
|
||||||||
|
|
|
examensbevis skall åtfäljas av det intyg om medlemskap utfärdat av intygskommittén som ger rätt att |
|
|
||||||||
|
|
|
bedriva verksamhet inom arkitekturens område (certifierad arkitekt/Atestuotas architektas) |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
146
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
L 255/138 |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
SV |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
Referensläsår |
|
|
|
|
|
|
|
Magyarország |
— |
Examensbevis ”okleveles építészmérnök” (examensbevis för arkitekter, |
magisterexamen i arkitektur) 2006/2007 |
||
|
|
som utfärdas av universiten, |
|
|
—Examensbevis ”okleveles építész tervezo muvész” (examensbevis för magisterexamen i arkitektur och i ingenjörsvetenskap) som utfärdas av universiten.
Malta |
— Perit: Lawrja ta' Perit utfärdas av Universita´ ta' Malta, vilket ger rätt till registrering som ”Perit”. |
2006/2007 |
|
|
|
Nederland |
— Utbildningsbevis som anger att innehavaren har avlagt examen i arkitektur på universitetsnivå och |
1987/1988 |
|
som utfärdats av arkitekturinstitutionerna vid de tekniska högskolorna i Delft eller Eindhoven (bouw- |
|
|
kundig ingenieur) |
|
|
— Examensbevis som utfärdas av arkitektakademier erkända av staten (architect) |
|
|
— Examensbevis som fram till 1971 utfärdats av de tidigare arkitekthögskolorna (Hoger Bouwkunston- |
|
|
derricht) (architect HBO) |
|
|
— Examensbevis som fram till 1970 utfärdats av de tidigare arkitekthögskolorna (voortgezet Bouwkun- |
|
|
stonderricht) (architect VBO) |
|
|
— Utbildningsbevis som anger att personen i fråga har avlagt en examen som anordnas av arkitektrådet |
|
|
för ”Bond van Nederlandse Architecten” (nederländska arkitektförbundet, BNA) (architect) |
|
|
— Examensbevis från ”Stichtung Institut voor Architectuur” (stiftelsen ”Arkitekturinstitutet”) (IVA) som |
|
|
utfärdas efter fullgörande av en kurs som anordnas av denna stiftelse och tagit minst fyra år i anspråk |
|
|
(architect), tillsammans med ett utbildningsbevis från de behöriga myndigheterna om att personen i |
|
|
fråga har fått sina formella kvalifikationer prövade genom en bedömning av projekt som utarbetats |
|
|
och verkställts av personen i fråga, under det att han eller hon under minst sex år aktivt utövade den |
|
|
verksamhet som åsyftas i artikel 44 i detta direktiv |
|
|
— Utbildningsbevis som utfärdas av de behöriga myndigheterna med uppgift om att vederbörande innan |
|
|
den 5 augusti 1985 avlade den examen på universitetsnivå, ”kandidaat in de bouwkunde”, som |
|
|
anordnas av de tekniska högskolorna i Delft eller Eindhoven, och att han eller hon under en tid av |
|
|
minst fem år omedelbart före den dagen utövade arkitektverksamhet av sådan art och betydelse att |
|
|
den i enlighet med Nederländernas krav garanterar att han eller hon är kompetent att utöva denna |
|
|
verksamhet (architect) |
|
|
— Utbildningsbevis utfärdat av de behöriga myndigheterna enbart till personer som innan den 5 augusti |
|
|
1985 uppnått 40 års ålder, vilket intygar att personen i fråga under en tid av minst fem år omedelbart |
|
|
före detta datum hade utövat arkitektverksamhet av sådan art och betydelse att den i enlighet med |
|
|
Nederländernas krav garanterar att han eller hon är kompetent att utöva denna verksamhet (architect) |
|
|
— De utbildningsbevis som avses i sjunde och åttonde strecksatserna behöver inte längre erkännas från |
|
|
och med dagen för ikraftträdandet i Nederländerna av lagar och andra författningar som reglerar |
|
|
påbörjandet och utövandet av arkitektverksamhet med yrkesbeteckningen arkitekt, i den mån som |
|
|
dessa utbildningsbevis i enlighet med sådana bestämmelser inte ger tillstånd att utöva verksamheten |
|
|
med denna yrkestitel |
|
|
|
|
Österreich |
— Examensbevis som utfärdas av de tekniska högskolorna i Wien och Graz liksom av institutionerna för |
1997/1998 |
|
arkitektur (Architektur), civilingenjörsstudier (Bauingenieurwesen Hochbau) och konstruktion (Wirt- |
|
|
schaftingenieurwesen — Bauwesen) vid fakulteten för civilingenjörsstudier och arkitektur vid universi- |
|
|
tetet i Innsbruck |
|
|
— Examensbevis som utfärdas av institutionen för mark- och vattenhushållning (Kulturtechnik und |
|
|
Wasserwirtschaft) vid lantbrukshögskolan |
|
|
— Examensbevis som utfärdas av arkitekturinstitutionen vid konstindustrihögskolan i Wien |
|
|
— Examensbevis som utfärdas av arkitekturinstitutionen vid konstakademien i Wien |
|
|
— Examensbevis för diplomerade ingenjörer (Ing.), som utfärdas av tekniska högskolor, tekniska skolor |
|
|
eller tekniska byggnadsskolor, tillsammans med licensen ”Baumeister”, som intygar att innehavaren |
|
|
har minst sex års yrkeserfarenhet i Österrike, vilket skall stadfästas i en examen |
|
|
— Examensbevis som utfärdas av arkitekturinstitutionen vid konstindustrihögskolan i Linz |
|
|
— Utbildningsbevis för utövande av yrket civilingenjör eller ingenjör med specialistinriktning på |
|
|
konstruktion (Hochbau, Bauwesen, Wirtschaftsingenieurwesen — Bauwesen, Kulturtechnik und |
|
|
Wasserwirtschaft), som utfärdas i enlighet med lagen om offentliga bygg- och anläggningstekniker |
|
|
(Ziviltechnikergesetz, BGBI, no 156/1994) |
|
147
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
30.9.2005 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/139 |
|
SV |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
Benämning på examensbeviset |
Referensläsår |
|
|
|
|
|
|
Polska |
Examensbevis som utfärdats av fakulteterna för arkitektur vid: |
2006/2007 |
|
—Warszawas tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Warszawa (Politechnika Warszawska, Wydzial Architektury); yrkestitel för arkitekter: inzynier architekt, magister nauk technicznych; inzynier architekt; inzyniera magistra architektury; magistra inzyniera architektury; magistra inzyniera architekta; magister inzynier architekt. (titel
—Krakóws tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Kraków (Politechnika Krakowska, Wydzial Architektury); yrkestitel för arkitekter: magister inzynier architekt (1945 — 1953 Bergshögskolan, tekniska fakulteten för arkitektur — Akademia
—Wroclaws tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Wroclaw (Politechnika Wroclawska, Wydzial Architektury); yrkestitel för arkitekter: inzynier architekt magister nauk technicznych; magister inzynier Architektury; magister inzynier architekt. (titel
—Schlesiens tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Gliwice (Politechnika Slaska, Wydzial Archi- tektury); yrkestitel för arkitekter: inzynier architekt; magister inzynier architekt. (1945 — 1955, fakul- teten för ingenjörsvetenskap och byggnadskonst — Wydzial
—Poznans tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Poznan (Politechnika Poznanska, Wydzial Architektury); yrkestitel för arkitekter: inzynier architektury; inzynier architekt; magister inzynier architekt (1945 — 1955, ingenjörsskolan, fakulteten för arkitektur — Szkola Inzynierska, Wydzial Architektury, titel: inzynier architektury; titel sedan 1978: magister inzynier architekt och sedan 1999: inzynier architekt)
—Tekniska universitetet i Gdansk, fakulteten för arkitektur i Gdansk (Politechnika Gdanska, Wydzial Architektury); yrkestitel för arkitekter: magister inzynier architekt. (1945 — 1969 fakulteten för arki- tektur — Wydzial Architektury, 1969 — 1971 fakulteten för civilingenjörsstudier och arkitektur — Wydzial Budownictwa i Architektury, 1971 — 1981 Institutet för arkitektur och fysisk planering — Instytut Architektury i Urbanistyki, sedan 1981 fakulteten för arkitektur — Wydzial Architektury)
—Bialystoks tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Bialystok (Politechnika Bialostocka, Wydzial Architektury); yrkestitel för arkitekter: magister inzynier architekt (1975 — 1989 Institutet för arki- tektur — Instytut Architektury)
—Tekniska universitetet i Lódz, fakulteten för civilingenjörsstudier, arkitektur och miljöingenjörsveten- skap i Lódz (Politechnika Lódzka, Wydzial Budownictwa, Architektury i Inzynierii Srodowiska); yrkes- titel för arkitekter: inzynier architekt; magister inzynier architekt (1973 — 1993 fakulteten för civi- lingenjörsstudier och arkitektur — Wydzial Budownictwa i Architektury och sedan 1992 fakulteten för civilingenjörsstudier, arkitektur och miljöingenjörsvetenskap — Wydzial Budownictwa, Architek- tury i Inzynierii Srodowiska; titel:
—Tekniska universitetet i Szczecin, fakulteten för civilingenjörsstudier och arkitektur i Szczecin (Poli- technika Szczecinska, Wydzial Budownictwa i Architektury); yrkestitel för arkitekter: inzynier archi- tekt; magister inzynier architekt (1948 — 1954, Ingenjörshögskolan, fakulteten för arkitektur — Wyzsza Szkola Inzynierska, Wydzial Architektury, titel: inzynier architekt, sedan 1970 magister inzynier architekt och sedan 1998 inzynier architekt)
Alla dessa examensbevis skall åtföljas av det intyg om medlemskap utfärdat av det behöriga regionala arki- tektorganet i Polen som ger rätt att bedriva verksamhet inom arkitekturens område i Polen.
Portugal |
— |
Examensbeviset ”diploma do curso especial de arquitectura” utfärdat av konstakademierna i Lissabon 1987/1988 |
|
|
och Porto |
|
— Arkitektdiplomet ”diploma de arquitecto” utfärdat av konstakademierna i Lissabon och Porto |
|
|
— |
Examensbeviset ”diploma do curso de arquitectura” utfärdat av de högre konstakademierna i Lissabon |
|
|
och Porto |
148
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
L 255/140 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
30.9.2005 |
|||||||
SV |
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
|
|
Benämning på examensbeviset |
|
|
|
|
|
Referensläsår |
||||
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
— Examensbeviset ”diploma de licenciatura em arquitectura” utfärdat av den högre konstakademien i |
|
|
||||||||||||
|
|
Lissabon |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— Examensbeviset ”carta de curso de licenciatura em arquitectura” utfärdat av Lissabons tekniska univer- |
|
|
||||||||||||
|
|
sitet och av Portos universitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
— Civilingenjörsexamen (licenciatura |
em |
engenharia |
civil) |
utfärdat |
av |
den |
tekniska högskolan vid det |
|
|
|||||
|
|
tekniska universitetet i Lissabon |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
— Civilingenjörsexamen (licenciatura |
em |
engenharia |
civil) |
utfärdat |
av |
den |
vetenskapliga |
och |
tekniska |
|
|
|||
|
|
fakulteten (de Engenharia) vid universitetet i Porto |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
— Civilingenjörsexamen (licenciatura |
em |
engenharia |
civil) |
utfärdat |
av |
den |
vetenskapliga |
och |
tekniska |
|
|
|||
|
|
fakulteten vid universitetet i Coimbra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
— Civilingenjörsexamen med |
inriktning |
på produktion (licenciatura |
em |
engenharia civil, produção) |
|
|
||||||||
|
|
utfärdat av universitetet i Minho |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Slovenija |
— ”Univerzitetni diplomirani |
inženir arhitekture/univerzitetna diplomirana inženirka |
arhitekture” |
2006/2007 |
|
||||||||||
|
|
(examensbevis i arkitektur från universitet) som utfärdas av fakulteten för arkitektur, vilket tillsammans |
|
|
|||||||||||
|
|
med ett intyg från den behöriga myndighet på arkitekturområdet som erkänns i lag ger rätt att bedriva |
|
|
|||||||||||
|
|
verksamhet inom arkitekturens område, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
— Examensbevis från universitetet som utfärdas av tekniska fakulteter och är förenat med titeln ”univer- |
|
|
||||||||||||
|
|
zitetni diplomirani inženir (univ.dipl.inž.)/univerzitetna diplomirana inženirka”, vilket tillsammans |
|
|
|||||||||||
|
|
med ett intyg från den behöriga myndighet på arkitekturområdet som erkänns i lag ger rätt att bedriva |
|
|
|||||||||||
|
|
verksamhet inom arkitekturens område. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|||||||||||
Slovensko |
— Examensbevis inom ämnesområdet ”arkitektur och byggnadskonstruktion” (”architektúra a pozemné |
2006/2007 |
|
||||||||||||
|
|
stavitelstvo”) som utfärdades av den slovakiska tekniska högskolan (Slovenská vysoká škola technická) |
|
|
|||||||||||
|
|
i Bratislava 1950 — 1952 (titel: Ing.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—Examensbevis inom ämnesområdet ”arkitektur” (”architektúra”) som utfärdades av fakulteten för arki- tektur och byggnadskonstruktion vid den slovakiska tekniska högskolan (Fakulta architektúry a pozemného stavitelstva, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava
—Examensbevis inom ämnesområdet ”byggnadskonstruktion” (”pozemné stavitelstvo”) som utfärdades av fakulteten för arkitektur och byggnadskonstruktion vid den slovakiska tekniska högskolan (Fakulta architektúry a pozemného stavitelstva, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava 1952 — 1960 (titel: Ing.)
—Examensbevis inom ämnesområdet ”arkitektur” (”architektúra”) som utfärdades av fakulteten för civi- lingenjörsstudier vid den slovakiska tekniska högskolan (Stavebná fakulta, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava 1961 — 1976, (titel: Ing. arch.)
—Examensbevis inom ämnesområdet ”byggnadskonstruktion” (”pozemné stavby”) som utfärdades av fakulteten för civilingenjörsstudier vid den slovakiska tekniska högskolan (Stavebná fakulta, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava 1961 — 1976, (titel: Ing.)
—Examensbevis inom ämnesområdet ”arkitektur” (”architektúra”) som utfärdas av fakulteten för arki- tektur vid den slovakiska tekniska högskolan (Fakulta architektúry, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava sedan 1977 (titel: Ing. arch.)
—Examensbevis inom ämnesområdet ”stadsplanering” (”urbanizmus”) som utfärdas av fakulteten för arkitektur vid den slovakiska tekniska högskolan (Fakulta architektúry, Slovenská vysoká škola tech- nická) i Bratislava sedan 1977 (titel: Ing. arch.)
—Examensbevis inom ämnesområdet ”byggnadskonstruktion” (”pozemné stavby”) som utfärdades av fakulteten för civilingenjörsstudier vid det slovakiska tekniska universitetet (Stavebná fakulta, Slovenská technická univerzita) i Bratislava 1977 — 1997 (titel: Ing.)
—Examensbevis inom ämnesområdet ”arkitektur och byggnadskonstruktion” (”architektúra a pozemné stavby”) som utfärdas av fakulteten för civilingenjörsstudier vid det slovakiska tekniska universitetet (Stavebná fakulta, Slovenská technická univerzita) i Bratislava sedan 1998 (titel: Ing.)
—Examensbevis inom ämnesområdet ”byggnadskonstruktion — specialisering: arkitektur” (”pozemné stavby — špecializácia: architektúra”) som utfärdades av fakulteten för civilingenjörsstudier vid det slovakiska tekniska universitetet (Stavebná fakulta, Slovenská technická univerzita) i Bratislava 2000
— 2001, (titel: Ing.)
—Examensbevis inom ämnesområdet ”byggnadskonstruktion och arkitektur” (”pozemné stavby a archi- tektúra”) som utfärdas av fakulteten för civilingenjörsstudier vid det slovakiska tekniska universitetet (Stavebná fakulta — Slovenská technická univerzita) i Bratislava sedan 2001 (titel: Ing.)
149
|
|
|
|
Prop. 2011/12:108 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
30.9.2005 |
|
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/141 |
|
|
SV |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Land |
|
|
Benämning på examensbeviset |
Referensläsår |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— Examensbevis inom ämnesområdet ”arkitektur” (”architektúra”) som utfärdas av akademin för konst |
|
|
||
|
|
|
och formgivning (Vysoká škola výtvarných umení) i Bratislava sedan 1969 (titel: Akad. arch. fram till |
|
|
|
|
|
|
1990; Mgr. 1990 — 1992; Mgr. arch. 1992 — 1996; Mgr. art. sedan 1997) |
|
|
|
|
|
— Examensbevis inom ämnesområdet ”byggnadskonstruktion” (”pozemné stavitelstvo”) som utfärdades |
|
|
||
|
|
|
av fakulteten för civilingenjörsstudier vid det tekniska universitetet (Stavebná fakulta, Technická |
|
|
|
|
|
|
univerzita) i Košice 1981 — 1991 (titel: Ing.) |
|
|
|
|
|
Alla dessa examensbevis skall åtföljas av |
|
|
||
|
|
— Intyg om auktorisation utfärdat av det slovakiska arkitektorganet (Slovenská komora architektov) i |
|
|
||
|
|
|
Bratislava utan någon specificering av området eller inom området ”byggnadskonstruktion” (”pozemné |
|
|
|
|
|
|
stavby”) eller ”fysisk planering” (”územné plánovanie”) |
|
|
|
|
|
— Intyg om auktorisation utfärdat av det slovakiska civilingenjörsorganet (Slovenská komora stavebných |
|
|
||
|
|
|
inžinierov) i Bratislava inom området byggnadskonstruktion (”pozemné stavby”) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Suomi/Finland |
— Examensbevis utfärdade av arkitekturinstitutionerna vid de tekniska högskolorna och universitet i |
1997/1998 |
|
|||
|
|
|
Oulu (arkkitehti/arkitekt) |
|
|
|
|
|
— Examensbevis utfärdade av de tekniska instituten (rakennusarkkitehti/byggnadsarkitekt) |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
— Examensbevis utfärdade av Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers tekniska |
1997/1998 |
|
|||
|
|
|
högskola och Lunds tekniska högskola vid universitetet i Lund (arkitekt, magisterexamen i arkitektur) |
|
|
|
|
|
— Bevis på medlemskap i Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR), om studierna har bedrivits i en stat |
|
|
||
|
|
|
som omfattas av detta direktiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
United Kingdom |
— De behörighetsbevis som utfärdas efter avlagd examen vid: |
1987/1988 |
|
|||
|
|
|
— Royal Institute of British Architects |
|
|
|
|
|
|
— arkitektursektionerna vid universitet, tekniska högskolor, ”colleges”, akademier (privata ”college”), |
|
|
|
|
|
|
|
”Schools of Technology and Art” som den 10 juni 1985 var erkända av l'Architects Registration |
|
|
|
|
|
|
Council i Storbritannien för upptagande i registret (Architect) |
|
|
|
|
— Utbildningsbevis som anger att innehavaren har en vedertagen rätt att bära yrkestiteln arkitekt med |
|
|
||
|
|
|
stöd av avsnitt 6.1 a, 6.1 b eller 6.1 d i ”l'Architects Registration Act” från 1931 (Architect) |
|
|
|
|
|
— Utbildningsbevis som anger att innehavaren har en vedertagen rätt att bära yrkestiteln arkitekt med |
|
|
||
|
|
|
stöd av avsnitt 2 i ”l'Architects Registration Act” från 1938 (Architect) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150
Prop. 2011/12:108
Bilaga 1
L 255/142 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
30.9.2005 |
|
|
|
|
BILAGA VII
Handlingar och intyg som kan krävas enligt artikel 50.1
1.Handlingar
a)Intyg om medborgarskap.
b)Kopia på de kompetens- eller examensbevis som ger rätt att utöva yrket i fråga samt, i förekommande fall, ett intyg om vederbörandes yrkeserfarenhet.
De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten får uppmana sökanden att lämna upplysningar om sin utbildning i den mån detta är nödvändigt för att fastställa förekomsten av potentiella väsentliga olikheter i förhållande till den utbildning som krävs i den mottagande medlemsstaten i enlighet med artikel 14. Om det är omöjligt för sökanden att lämna dessa upplysningar skall de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten vända sig till kontaktpunkten, den behöriga myndigheten eller något annat relevant organ i ursprungsmedlemsstaten.
c)Ett intyg om verksamhetens karaktär och varaktighet, i de fall som avses i artikel 16, utfärdat av behörig myndighet eller behörigt organ i ursprungsmedlemsstaten eller den medlemsstat den utländske medborgaren kommer från.
d)När en mottagande medlemsstats behöriga myndighet av personer som vill utöva ett reglerat yrke kräver bevis för att de har gott namn och rykte eller att de inte försatts i konkurs, eller temporärt upphäver eller förbjuder utövandet av yrket i fall av grav yrkesmässig försummelse eller brottslig handling, skall denna medlemsstat när det gäller andra medlemsstaters medborgare som vill utöva yrket inom landet som tillräcklig bevisning godta uppvisande av hand- lingar som utfärdats av behöriga myndigheter i den utländske sökandens ursprungsmedlemsstat eller den medlemsstat han kommer från och som utvisar att dessa krav är uppfyllda. Dessa myndigheter skall tillhandahålla de begärda handlingarna inom två månader.
När de behöriga myndigheterna i den utländske sökandens ursprungsmedlemsstat eller den medlemsstat han kommer från inte utfärdar sådana handlingar som åsyftas i första stycket, skall dessa handlingar ersättas av en försäkran under ed — eller i stater där någon bestämmelse om försäkran under ed inte finns av en försäkran på heder och samvete — som lämnas av den berörda personen inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall, av en notarie eller behörigt fackligt organ i personens ursprungsmedlemsstat eller den medlemsstat han kommer från. Denna myndighet eller notarie skall utfärda ett intyg som styrker äktheten av eden eller den högtidliga försäkran.
e)När en mottagande medlemsstat kräver bevis på fysisk och psykisk hälsa av medborgare som vill utöva ett reglerat yrke, skall den medlemsstaten som tillräcklig bevisning godta att det dokument uppvisas som krävs i den utländske medborgarens ursprungsstat. När ursprungsmedlemsstaten inte utfärdar sådana dokument, skall den mottagande medlemsstaten godta ett intyg utfärdat av en behörig myndighet i denna stat. I sådana fall måste de behöriga myndig- heterna i ursprungsstaten tillhandahålla den begärda handlingen inom två månader.
f)När en mottagande medlemsstat av de av sina egna medborgare som vill utöva ett reglerat yrke kräver
—intyg angående sökandens ekonomiska ställning,
—bevis för att den berörda personen är försäkrad mot de ekonomiska risker som är förenade med deras yrkesansvar i enlighet med gällande lagar och bestämmelser i den mottagande medlemsstaten om försäkringsskyddets villkor och omfattning,
skall denna stat som tillräcklig bevisning godta intyg beträffande detta utfärdade av banker och försäkringsföretag i andra medlemsstater.
2. Intyg
För att underlätta tillämpningen av avsnitt III kapitel III i detta direktiv får en medlemsstat föreskriva att personer som uppfyller utbildningsvillkoren samtidigt med de bevis över formella kvalifikationer skall förete ett intyg från de behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten som visar att dessa examensbevis är de som avses i detta direktiv.
151
Sammanfattning
Denna promemoria innehåller förslag till ändringar av det svenska ge- nomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (direkti- vet)7. Ändringarna föreslås med anledning av den kritik som den Europe- iska kommissionen (kommissionen) har riktat mot Sverige. Kommiss- ionen har framfört att svensk lagstiftning strider mot direktivets krav på automatiskt erkännande för allmänpraktiserande läkare på grund av att Sverige har två olika yrkeskvalifikationer för allmänmedicin. Enligt direktivet finns en miniminivå på utbildningen som är harmoniserad för allmänpraktiserande läkare. Vidare har kommissionen framfört att direk- tivet endast tillåter en kvalifikation inom allmänmedicin och att Sverige måste välja en nivå som är i överensstämmelse med direktivets bestäm- melser. Kommissionen har också anfört att de svenska bestämmelserna hindrar den fria rörligheten för läkare som uppfyller direktivets krav.
Kommissionen har också anfört att den anser att Sverige bryter mot di- rektivets bestämmelser genom att Socialstyrelsen begär intyg om nuva- rande yrkesstatus från dem som ansöker om erkännande av sina yrkes- kvalifikationer. Enligt direktivets bestämmelser har medlemsstaterna bara rätt att begära in de handlingar av sökande som anges i direktivet och bland dem ingår inte intyg på nuvarande yrkesstatus.
Regeringen har bestridit kommissionens kritik men har efter en samlad bedömning under hösten 2011 inlett en översyn av den svenska regle- ringen. Bedömningen är att med den nuvarande nationella regleringen finns en klar risk för en fällande dom. Vid en fällande dom finns det även en risk för att Sverige åläggs höga böter. Huvudsyftet med förslagen i denna skrivelse är att säkerställa att den svenska regleringen är förenlig med
Det föreslås att kompetensnivån som allmänpraktiserande läkare tas bort och att enbart kompetens som ”specialist i allmänmedicin” behålls. I skrivelsen lämnas även förslag till författningsändringar som möjliggör att allmänpraktiserande läkare som fullgjort sin utbildning i annan EES- stat eller i Schweiz ska kunna erkännas automatiskt som specialist i all- mänmedicin i Sverige.
Samtliga författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2012. När författningsändringarna har trätt i kraft föreslås att regeringen gör
en anmälan till kommissionen med en ny svensk titel för allmänpraktise- rande läkare i direktivets bilaga V. Den nya titeln föreslås bli ”Specialist i allmänmedicin/Allmänpraktiserande läkare”.
7 EUT L 255, 30.9.2005, s. 22 (Celex 32005L0036).
Prop.2011/12:108
Bilaga 2
152
Författningsförslag |
Prop.2011/12:108 |
Bilaga 3 |
1.1Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)
Härigenom föreskrivs i fråga om patientsäkerhetslagen (2010:659) dels att 4 kap. 7 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 4 kap. 7 § ska utgå, dels att 4 kap. 10 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
|
|
4 kap. |
|
|
|
|
|
|
10 § |
|
Ansökningar |
om legitimation, |
Socialstyrelsen prövar |
ansök- |
||
särskilt förordnande |
att utöva |
ningar om legitimation, |
särskilt |
||
yrke, bevis om kompetens som |
förordnande att utöva yrke och |
||||
Europaläkare |
och |
bevis |
om |
bevis om specialistkompetens. |
|
specialistkompetens |
prövas |
av |
|
|
|
Socialstyrelsen. |
|
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.
2.Ansökningar om bevis om kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) som inkommit före den 1 juli 2012 ska prövas av Socialstyrelsen enligt äldre bestämmelser.
3.Bevis om kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) gäller fortfarande. En läkare får ange att han eller hon har kompetens som Europaläkare endast om han eller hon har bevil- jats sådan kompetens.
153
1.2 |
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och |
Prop.2011/12:108 |
|||||||||
|
sekretesslagen (2009:400) |
|
|
|
|
Bilaga 3 |
|||||
Härigenom |
föreskrivs att |
25 kap. 8 a § |
offentlighets- |
och sekre- |
|||||||
tesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. |
|
|
|
|
|||||||
Nuvarande lydelse |
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
25 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 a §1 |
|
|
|
|
|
|
Sekretess gäller hos Social- |
Sekretess gäller hos Social- |
||||||||||
styrelsen i ärende om legitima- |
styrelsen i ärende om legitima- |
||||||||||
tion, |
särskilt |
förordnande |
att |
tion, |
särskilt förordnande |
att |
|||||
utöva yrke, bevis om kompetens |
utöva yrke eller bevis om |
||||||||||
som Europaläkare eller bevis om |
specialistkompetens enligt 4 kap. |
||||||||||
specialistkompetens enligt 4 kap. |
10 § |
|
patientsäkerhetslagen |
||||||||
10 § |
|
patientsäkerhetslagen |
(2010:659) |
för |
uppgift |
om |
|||||
(2010:659) |
för |
uppgift |
om |
sökandens |
hälsotillstånd |
eller |
|||||
sökandens |
hälsotillstånd |
eller |
andra |
personliga |
förhållanden, |
||||||
andra |
personliga |
förhållanden, |
om det kan antas att denne eller |
||||||||
om det kan antas att denne eller |
någon närstående till denne lider |
||||||||||
någon närstående till denne lider |
betydande |
men |
om |
uppgiften |
|||||||
betydande |
men |
om uppgiften |
röjs. |
|
|
|
|
|
röjs.
Sekretess gäller hos Socialstyrelsen i ärende om klagomål eller i ini- tiativärende enligt 7 kap. patientsäkerhetslagen eller i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd enligt 7 kap. 30 § samma lag för uppgift om berörd hälso- och sjukvårdspersonals hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 10 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst
femtio år.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.
2.Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för ärenden om bevis om kompetens som Europaläkare som har inletts före den 1 juli 2012.
1 Senaste lydelse 2010:679
154
1.3Förordning om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)
Härigenom föreskrivs i fråga om patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)
dels att 3 kap. 6 § ska upphöra att gälla,
dels att 5 kap. 4 och 21 §§ samt 8 kap. 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
5kap. 4 §
En läkare, som efter föreskriven praktisk utbildning i ett annat
En legitimerad läkare, som har fullgjort föreskriven praktisk utbildning i ett annat
|
21 § |
Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om |
|
1. de |
1. de |
och andra behörighetsbevis som |
och andra behörighetsbevis som |
anges i |
anges i |
mellan Europeiska unionen och |
mellan Europeiska unionen och |
dess medlemsstater å ena sidan |
dess medlemsstater å ena sidan |
och Schweiz å andra sidan och |
och Schweiz å andra sidan och |
som enligt |
som enligt |
legitimation eller bevis om |
mation eller bevis om specialist- |
specialistkompetens i Sverige, |
kompetens i Sverige, |
2.legitimation eller annan behörighet som avses i
3.vilka handlingar som ska bifogas en underrättelse enligt 15 §.
Prop.2011/12:108
Bilaga 3
155
Nuvarande lydelse |
Prop.2011/12:108 |
|
Bilaga 3 |
8 kap.
1 §
Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) eller enligt denna förordning i de fall som anges i tabellen.
För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i
10 – 14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgifts- klasser ska tillämpas:
Ärendeslag |
Avgiftsklass |
|
Legitimation |
|
|
Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller |
|
|
psykoterapeut |
|
4 |
Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, bio- |
|
|
medicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortoped- |
|
|
ingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, |
|
|
+sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist eller |
|
|
tandläkare |
|
2 |
Bevis om kompetens som allmänpraktiserande läkare |
|
2 |
(Europaläkare) |
|
|
Bevis om specialistkompetens |
|
4 |
Behörighetsbevis för den som har genomgått utbildning |
|
|
utomlands, dock ej personal som tidigare har meddelats |
|
|
motsvarande behörighetsbevis i ett |
|
|
Schweiz |
|
|
Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykotera |
4 |
|
peut |
|
|
Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, |
|
|
biomedicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, |
|
|
ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, |
|
|
sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, |
|
|
specialistsjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare |
|
2 |
156
|
Prop.2011/12:108 |
Föreslagen lydelse |
Bilaga 3 |
8kap. 1 §
Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) eller enligt denna förordning i de fall som anges i tabellen.
För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 10– 14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser ska tillämpas:
Ärendeslag |
Avgiftsklass |
|
|
|
|
Legitimation |
|
|
Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykoterapeut. |
4 |
|
Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biome |
|
|
dicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortopedingen- |
|
|
jör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, |
|
|
sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist eller |
|
|
tandläkare. |
|
2 |
Bevis om specialistkompetens |
|
4 |
Behörighetsbevis för den som har |
|
|
utomlands, dock ej personal som tidigare har meddelat |
|
|
|
|
|
Schweiz |
|
|
Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykoterapeut |
4 |
|
Apotekare, arbetsterapeut, audionom, |
|
|
medicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortopedin- |
|
|
genjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjuk |
|
|
husfysiker, sjuksköterska, specialistsjuksköterska, |
|
|
tandhygienist eller tandläkare |
|
2 |
1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ansökningarom bevis om kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) som inkom till Socialstyrelsen före den 1 juli 2012.
157
Förteckning över remissinstanser
Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Kommerskollegium, Regelrådet, Socialstyrelsen, Högskoleverket, Karolinska institutet, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Karlskrona kommun, Malmö kommun, Norrköpings kommun, Stockholms kommun Stockholms läns landsting, Uppsala läns landsting, Jönköpings läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Göta- lands läns landsting, Värmlands läns landsting, Dalarnas läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Norrbottens läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening, Vårdföretagarna Kronobergs läns landsting
Prop.2011/12:108
Bilaga 4
158
Socialdepartementet |
Prop.2011/12:108 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2012
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Ask,
Larsson, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Borg, Sabuni, Billström,
Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall,
Engström, Kristersson,
Föredragande: statsrådet Hägglund
Regeringen beslutar proposition 2011/12:108 Specialist i allmänmedicin
– en yrkeskvalifikation för läkare i allmänpraktik
159
Rättsdatablad |
|
|
Prop.2011/12:108 |
|
|
|
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som |
Celexnummer för |
|
|
inför, ändrar, upp- |
bakomliggande EU- |
|
|
häver eller upprepar |
regler |
|
|
ett normgivnings- |
|
|
|
bemyndigande |
|
|
|
|
|
|
Lag om ändring i |
|
Celex 32005L0036 |
|
patientsäkerhetslagen |
|
|
|
(2010:659) |
|
|
|
Lag om ändring i |
|
|
|
offentlighets- och |
|
|
|
sekretesslagen |
|
|
|
(2009:400) |
|
|
|
Elanders Sverige AB, 2012
160