Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om de estetiska ämnenas vikt och betydelse för gymnasieelevers utveckling.
Den nya gymnasiereformen har nu hösten 2011 trätt i kraft. En av de förändringar som skett är att regeringen valt att prioritera bort estetiska ämnen och därmed en möjlighet för unga människor att utvecklas, något som även de estetiska ämnena bidrar med. De estetiska ämnena i gymnasiet blir endast tillval, och ger inte meriterande poäng, vilket leder till att tyngden av att läsa estetiska ämnen försvagas och sannolikt väljs de bort.
I stället värderas mer av mätbar kunskap högre. Det är lättare att mäta om man räknat rätt än om man spelat eller sjungit vackert.
Samtidigt som vi utgår från att människor ska lära sig att ifrågasätta, kritiskt granska, bli kreativa och få många möjligheter borde vi ge elever även i gymnasiet en tydlig fingervisning om kulturens och de estetiska ämnenas vikt. Det görs inte genom att försvaga de estetiska ämnena.
Samhället behöver kreativa, kunniga människor med god kommunikationsförmåga. Arbetsmarknaden omstruktureras snabbare.
Det är också så att kulturens ekonomiska roll växer. Enligt en EU-rapport (KEA 2006) omsätter den kulturella och kreativa sektorn mer pengar än både bilindustrin och it-industrin.
Det finns många som tror att god estetisk och kommunikativ kompetens kommer att höra till det allra viktigaste på framtidens arbetsmarknad.
Inför förändringarna i gymnasiereformen uttryckte Lärarnas Riksförbund ett förslag där man föreslår att det bör reserveras ett obligatoriskt utrymme på samtliga program för estetiska ämnen inom gymnasiet. Detta är även något som jag ställer mig bakom.