Miljöpartiet de gröna har en vision om ett lärande samhälle där vi rustar barn och unga med den kompetens som behövs för att de så småningom självständigt ska kliva ut i en global värld och etablera sig på sina egna villkor. Den svenska skolan lider av dålig självkänsla, men är inte, som det kan låta ibland, i fritt fall. Över hela Sverige finns engagerade lärare och passionerade skolledare som levererar utbildning och undervisning av högsta klass. Att investera och satsa på skolan är kanske den mest kostnadseffektiva insatsen vi gemensamt kan göra. För att stärka kvalitetsarbetet i svenskt utbildningssystem föreslår vi här en rad åtgärder, bland annat en stor satsning på lärarnas
karriär-, kompetens- och löneutveckling, en uppvärdering av modersmålet samt satsning på studie- och yrkesvägledning.
Inom högskolan gör vi en kvalitetssatsning som innefattar dels en undervisningsgaranti och dels fokus på studenternas väg mellan studier och arbetsliv. Samtidigt avvisar vi regeringens oansvarliga omfördelningar av medel inom högskolan.
Miljöpartiets avvisar också regeringens påstådda effektivisering gällande det generella anslaget till kommunerna för gymnasieskolan för 2012 med 675 miljoner kronor. Denna neddragning täcks inom ökningen av det generella stödet till kommunerna som Miljöpartiet föreslår.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning:
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa det nationella försöket med sfi-bonus.1
1 Yrkande 3 hänvisat till AU.
En av de viktigaste åtgärderna för att garantera en öppen och tillgänglig högskola är att möjliggöra för alla, oavsett bakgrund, att studera. Sverige är jämfört med många länder ett av de mest förmånliga länderna att studera i, men trots detta är det svårt att leva på studiemedlet. Svenska studenter tillhör de mest skuldsatta när de tar ut sin examen. För att möjliggöra för fler att studera på heltid och för att skapa en mer rimlig försörjning för studenter vill Miljöpartiet höja studiemedlet med 300 kronor genom en höjning av bidragsdelen. Vi anslår 1,2 miljarder kronor per år för 2012–2014 för detta.
Tröskeln för att komma tillbaka till skolan måste bli lägre för den grupp unga som idag står längst ifrån arbetsmarknaden. Miljöpartiet föreslår därför att unga mellan 20 och 24 år som saknar fullgod gymnasieutbildning ska ges möjlighet till studiemedel utan återbetalningskrav för att läsa in gymnasiet på folkhögskola eller komvux. Stödet kan fördelas av Arbetsförmedlingen som har att bedöma vilka behov av särskilda insatser som finns för individen. Tanken är att det utvidgade stödet ska fungera som en extra knuff över tröskeln, därför ges det under max ett år och därefter återgår individen till det ordinarie studiestödssystemet. Vi räknar med att antalet personer som kommer att ta del av den här möjligheten är likställt med det ökade antalet nya studieplatser inom kommunal vuxenutbildning och folkhögskola som vårt budgetförslag medför, nämligen 5 000 platser. Insatsen motsvarar bland annat det som Arbetsförmedlingen efterfrågat när de identifierat att de inte har verktyg att höja utbildningsnivån för korttidsutbildade och radikalt förändra ungas möjligheter att få de utbildningsmässiga förutsättningar som krävs för att på allvar kunna konkurrera om jobben. Den här satsningen innebär 220 miljoner år ett, 260 miljoner kronor år två och 280 miljoner kronor år tre.
Vi avsätter också medel för studiemedel för 1 000 fler platser inom KY 2012–2013 och 2 500 fler fria platser inom kommunal vuxenutbildning 2012–2013, på sammanlagt 90 miljoner kronor under perioden.
Miljöpartiet vill också öka det extra tillägget till studiemedlet som den student som också är förälder har rätt till med 100 kronor per månad för barn ett och två och 50 kronor för barn tre till fem, vid heltidsstudier. Vi avsätter för detta ändamål 50 miljoner kronor per år i budgeten.
Miljöpartiet föreslår en riktad satsning på utveckling av svenska skolan genom samlade insatser som skapar förutsättning för lärares kompetens-, yrkes- och löneutveckling. Det är en långsiktigt hållbar satsning som innefattar både stat och kommun, i samverkan. Staten har med sina myndigheter goda förutsättningar till att sjösätta kvalitetssatsningar och organisationsförändringar samt följa upp skolornas och huvudmännens utveckling. Kommunerna har bäst förutsättningar att skräddarsy insatser efter de lokala behoven samt fördela medel till de lärare som presterar och bidrar extra till skolans utveckling. Häri ligger vikten för en aktiv samverkan. Stat och kommun har olika styrverktyg för skolan och dessa används bäst när de ses som komplement till varandra.
Det finns stora skillnader inom skolor som handlar om individuella lärares arbete, deras förmåga att skapa ett bra arbetsklimat i klassrummet eller metoder de använder i undervisningen. Särskilt duktiga lärare som kan och vill ta ett större ansvar för skolutvecklingen ska bland annat arbeta för att jämna ut de skillnader som uppstår mellan klassrum eller mellan skolor i samma kommun eller region. Bristen på likvärdighet är en av de största utmaningarna som svenska skolan står inför. Forskningen inom skolans ämnesområden och pedagogik och didaktik ska kopplas närmare klassrummet.
Miljöpartiet slår i sin budgetmotion fast medel till utvecklingen av en ny organisationsmodell med karriärmöjligheter för lärare. Likaså slår vi fast medel för att berörda lärare ska få ta del av den kompetensutveckling som krävs för att fylla karriärmodellen med ett meningsfullt och ändamålsenligt innehåll. Samtidigt ska inte lärare som är villiga att satsa av sin tid och kompetens för att utveckla skolan behöva gå ned i lön under tiden de vidareutbildar sig.
De huvudmän eller kommuner som vill satsa på sin skolutveckling och ta del av utvecklingsprogrammet uppmanas att ingå lokala avtal med berörda parter för att löneutvecklingen ska följa den karriär och kompetensutveckling som erbjuds. Vi anser det fullt rimligt att lärare som investerar tid och kraft i sin egen och skolans utveckling och tar ett större ansvar för denna bör belönas med en högre lön när de träder in i en delvis ny roll med nytt ansvar. På så sätt tar kommunerna och staten ett gemensamt ansvar för att karriär, kompetens och lön följs åt inom läraryrket och skolan. Miljöpartiet vill att staten på det här sättet ger dragkraft och stöd till de kommuner som aktivt vill satsa på att utveckla skolan. Miljöpartiets satsning omfattar förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskolornas verksamhet. Miljöpartiet satsar 5 miljarder kronor under perioden på lärarnas samlade karriär-, kompetens- och löneutveckling.
Miljöpartiet vill ta tillvara på den enorma språkresurs som finns i Sverige. Att uppvärdera modersmålet och belöna det på samma sätt som kunskaper i andra språk är ett sätt att stärka självbilden och självkänslan hos en stor grupp unga i Sverige. Språket är en resurs i elevens lärande och det behöver uppvärderas och nyttjas bättre för alla elevers rätt till kunskap. Det meritpoängssystem som vi i dag har i skolan premierar studier i vad som kallas moderna språk. Miljöpartiet anser att kunskaper som eleven tillägnat sig genom studier i modersmålet naturligtvis ska vara meriterande på samma sätt. Vi vill likställa studier i modersmålet med studier i moderna språk, inkluderat teckenspråk.
Andelen elever som är berättigade till modersmålsstudier ökar. Men det är bara drygt hälften som faktiskt deltar i någon undervisning. Det är också stor skillnad över landet där deltagandet är lägst i glesbygdskommuner och i mindre kommuner och högst i de större kommunerna. Miljöpartiet anser att modersmålsundervisningen behöver stärkas och utvecklas för att fler elever fullt ut ska få rätten till sitt språk erkänt.
Inom skolan vill vi också se fler försök med ämnesundervisning på modersmål, något som många utvärderingar och forskningsrapporter visar på är en mycket framgångsrik verksamhet som leder till bättre studieresultat. Sammanlagt satsar vi 420 miljoner kronor under tre år i insatser för att stärka modersmålsundervisningen i den svenska skolan.
Elever ställs inför allt fler val i skolan i dag. Studie- och yrkesvägledning spelar därför en stor roll för att rätt förutsättningar ska ges i val av enskilda kurser, framtida utbildning eller yrkesval. För att minska avhoppen i gymnasiet kommer en förstärkning att vara viktig, inte bara i gymnasiet utan också i grundskolan. Den nya skollagen har förtydligat kravet på studie- och yrkesvägledning för huvudmännen. Vi vill satsa på en utveckling av yrket för att förbättra förutsättningarna att utveckla verksamheten. Det ger fler elever förutsättningar att göra kloka val och få ut mer av sin skolgång.
Vi vill se en översyn och uppdatering av de allmänna råden om studie- och yrkesvägledning och ett stimulansbidrag för implementering och uppföljning av dessa. Vi avsätter 50 miljoner kronor per år 2012–2014 för detta ändamål.
Den kommunala vuxenutbildningen behöver stärkas och erbjuda fler att komplettera och läsa in en fullständig gymnasiekompetens. Det är inom komvux som de som av olika anledningar blir klara med svensk grundskola sent, har möjlighet att också läsa in gymnasiekompetens. Under de senaste tio åren har antalet platser på komvux minskat trots ökade behov hos fler att komplettera sin utbildning. Vi satsar på 2 000 fler platser för unga som behöver läsa upp sin gymnasieexamen. Utöver dessa öronmärkta platser utökar vi den kommunala vuxenutbildningen med 2 500 platser under 2012 och 2013.
Hitintills har nära 20 miljoner betalats ut i så kallad sfi-bonus. Pengar har i första hand kommit de redan studievana eleverna till del, personer som även utan bonus hade klarat sina studier vid sfi under utsatt tid. Medlen som i dag betalas ut i bonus behövs mycket bättre i den ordinarie verksamheten för att stärka undervisningen, lärarnas förutsättningar och alla elevers möjlighet att lära sig det svenska språket. Miljöpartiet föreslår därför att sfi-bonusen avskaffas och att de medel som är avsatta för detta ändamål används för att stärka den ordinarie undervisningen i svenska för invandrare.
Ungas psykiska ohälsa är ett allvarligt problem och något som kräver stort främjande, förebyggande och behandlande arbete från flera aktörer, också skolan. Den förstärkning av elevhälsan som den nya skollagen föreskriver är därför oerhört viktig och möjliggör för fler elever att mötas av elevhälsoteam med fler och mer kompletterande kompetenser. Regeringen aviserade tidigare i år en satsning på elevhälsan om 640 miljoner kronor på två år för att stödja arbetet i de kommuner som vill satsa på elevhälsoarbetet. Nu meddelar regeringen att de vill genomföra satsningen på fyra år istället, utan att resonera om konsekvenserna för de huvudmän som tidigt vill satsa på att möta elevernas behov och leva upp till den nya lagen. Miljöpartiet föreslår i vår budget att satsningen genomförs på tre år.
Ungdomsarbetslösheten handlar i hög grad om ofullständiga betyg i gymnasieskolan. Problemen för dem som inte klarar gymnasiet börjar ofta i grundskolan, och elever med utländsk bakgrund och från hem med låg utbildningsnivå och låg inkomst är överrepresenterade. För att minska ojämlikheten krävs att tidiga insatser görs. Det krävs aktiva insatser och extra resurser på skolor i områden som har lägre studieresultat än riksgenomsnittet. Mot denna bakgrund föreslår Miljöpartiet att regeringens anslag till skolor i områden med omfattande social och ekonomisk utsatthet ökas med 20 miljoner kronor per år.
Miljöpartiets uppfattning är att det krävs en tvingande lagstiftning om rätten till barnomsorg även på kvällar, helger och nätter för att möjliggöra för alla att kunna arbeta för att försörja sin familj. För att stödja kommunerna i ett sådant åtagande avsätter vi 300 miljoner under perioden i ett stimulansbidrag för barnomsorg på obekväm arbetstid.
Skolsystemet för elever med hörselskada och dövhet eller med dövblindhet behöver ses över. Ett perspektivskifte från handikapp till resurs, språk och identitet behövs, och ett arbete som fokuserar på den här elevgruppens möjligheter och förmågor måste utvecklas. Specialskolemyndigheten får i uppdrag att ansvara för en nationell samordning och likvärdig utbildning för alla döva och hörselskadade elever samt elever med dövblindhet. Arbetet ska leda till bättre omvärldsbevakning, resultatuppföljning och kvalitetssäkring. Behov av mer stimulansbidrag behöver utredas.
Regeringen har i sin budget minskat anslaget till kommunerna för gymnasieskolan med 675 miljoner kronor för 2012 eftersom de räknar med en effektivisering till följd av den nya gymnasieskolan, Gy11. Miljöpartiet tror inte att det är hållbart att räkna med en effektivisering på det här sättet, i förhand och dessutom i strid med den beräkning som Sveriges Kommuner och Landsting gör. Vi behöver följa kostnadsutvecklingen noga och först därefter förändra anslagen. Denna neddragning täcks inom ökningen av det generella stödet till kommunerna som Miljöpartiet föreslår.
Det behövs en mer kvalificerad samverkan mellan framtidsinriktad utbildningspolitik och inkluderande arbetsmarknadspolitik. Obalanserna på arbetsmarknaden mellan olika utbildningsnivåer har också ökat som följd av den senaste finansiella krisen, enligt Konjunkturinstitutet. De nya jobben kräver i hög grad gymnasial och i växande grad eftergymnasial utbildning, men många arbetslösa har fel eller för kort utbildning för de krav som arbetsmarknaden ställer. Det behövs därför fler platser inom yrkeshögskolan. Det ger förutsättningar att bättre matcha individens kompetens mot arbetsmarknadens behov, både när den grundläggande kompetensen saknas och när den behöver anpassas eller justeras för nya karriärvägar. Vi skapar 1 000 fler platser per år inom yrkeshögskolan. Samtidigt höjer vi anslaget till myndigheten för att förstärka deras arbete med validering med sammanlagt 25 miljoner kronor över tre år.
Det ska framgå när en student ansöker om plats på en utbildning hur många timmar lärarledd tid som erbjuds, fördelad på föreläsning/seminarium. En ökad målsättning om genomsnittlig lärarledd tid måste till för att sätta fokus på kvalitet och möta både studenters och arbetslivets efterfrågan på kompetens. När utbildningen håller högre klass, när lärare har fler timmar med studenterna och när studenternas praktiska förutsättningar förbättras, då växer även kunskapen i takt med studieresultaten. Så stärker vi kvaliteten i svensk högre utbildning.
Att flera utbildningar har så få lärarledda timmar som fyra per vecka är oacceptabelt. Ansvaret för att stärka kvaliteten och den lärarledda tiden ligger delvis på lärosätena, men också hos riksdag och regering. TCO och SFS kräver 15 timmars undervisningstid i veckan för alla studenter. Det är en bra ambition, men vi kommer att behöva ta oss dit i etapper, med början i humaniora, samhällsvetenskap och teologi. I ett första steg vill Miljöpartiet därför införa en målsättning om i genomsnitt minst 10 timmar lärarledd tid i veckan för alla heltidsstudenter, oavsett utbildningsprogram eller ämne. För detta avsätter vi 500 miljoner kronor för 2012, 1 000 miljoner kronor 2013 och 1 500 miljoner kronor 2014.
Samtidigt avvisar vi regeringens förslag om satsningar på humaniora och samhällsvetenskap. Att öka anslagen genom en omfördelning av medel utan att tydligt påvisa från vilka utbildningar som medlen ska tas är oansvarigt. Utbetalningar till läroverk för studenter som inte tar några poäng behöver utredas närmre innan medlen dras tillbaka. Omfördelningen som den sker nu är inget annat än en bred nedskärning av resurserna till högre utbildning. Miljöpartiet avsätter istället nya pengar till högskolan för att stärka kvaliteten.
Att hitta det första jobbet kan ofta vara problematiskt även för dem som har en färdig högskoleutbildning. Många studenter saknar ett eget kontaktnät och vägar ut i arbetslivet. Samtidigt är det första jobbet avgörande för det fortsatta yrkeslivet. Miljöpartiet vill förbättra lärosätenas stöd till att förbereda studenterna för att hitta en väg ut på arbetsmarknaden. Det kan handla om att ordna praktik, hitta samarbeten kring examensarbete eller på annat sätt förmedla kontakter mellan studenter och arbetsgivare. Uppgiften är särskilt viktig för studenter från studieovana hem, som ofta saknar egna kontakter med potentiella arbetsgivare och kunskap om akademikers arbetsmarknad.
På de flesta lärosäten förekommer det olika former av aktiviteter för att hjälpa studenter ut på arbetsmarknaden. Men dessa verksamheter är underdimensionerade för behovet. Högskolorna har för lite pengar för att på allvar kunna hjälpa studenterna med övergången från studier till arbetsliv. Vi avsätter därför 100 miljoner kronor om året för att lärosätena ska utveckla karriärcenter som ska stödja studenterna i övergången mellan studier och arbete.
Mycket tyder på att återkommande kontakter med arbetsmarknaden under utbildningstiden gör det lättare att få jobb efter examen. Egna kontakter med arbetsgivare är ofta avgörande för hur man får sitt första jobb. För studenterna är det dessutom viktigt att under studietiden få erfarenhet av olika sätt att tillämpa den kunskap man skaffar sig. Därför är möjligheten att få göra praktik under sin studietid mycket eftertraktad bland studenter. Mer praktik innebär också att fler arbetsgivare får erfarenhet av hur högutbildade kan bidra till deras verksamhet.
Många studenter som vill göra praktik får i dag inte möjlighet att göra det eftersom deras lärosäten inte erbjuder den möjligheten. Miljöpartiet vill skapa möjlighet för fler studenter att få denna värdefulla arbetslivserfarenhet och föreslår därför en försöksverksamhet med praktik. Praktiken ska utformas som en kurs som ger högskolepoäng och är studiemedelsberättigande, vilket innebär att hög kvalitet ska hållas.
De lärosäten som är intresserade av att delta i försöksverksamheten anmäler sitt intresse till Högskoleverket som fördelar medlen. Lärosätena anordnar en fristående kurs, ”tio veckors praktik”, som alla studenter som läser på kandidatnivå har rätt att söka. Lärosätena har ansvar för kurserna, vilket innebär att de ska kontrollera kvaliteten och sköta administrationen så att studenterna får praktiken tillgodoräknad i form av akademiska högskolepoäng. Vi avsätter 50 miljoner kronor årligen för detta ändamål.
En öppen värld är en bättre värld. Med utgångspunkt i det är det självklart för Miljöpartiet att se även internationella studenter som någonting positivt. Tyvärr går regeringens politik i motsatt riktning. Genom att införa avgifter på svenska högskolor har antalet studenter utifrån minskat, och det innebär att våra studenter får mindre impulser utifrån. Den högre utbildningen tappar i kvalitet. Ett Sverige som stänger sig för omvärlden förlorar vi alla på. Med införandet av studieavgifter tar Sverige ett steg bort från internationellt samarbete och kontakter med omvärlden. Vi behöver öppenhet, inte avgifter. Därför avsätter Miljöpartiet 300 miljoner kronor årligen för att garantera en avgiftsfri högskola i Sverige.
Dagens anslag för forskning om alternativ till djurförsök på 13 miljoner kronor är en liten summa i forskningssammanhang – inte minst i jämförelse med de betydligt större summor som varje år satsas på forskning med djurförsök. Ett större anslag skulle ge tryggad finansiering för fler lovande projekt som idag ratas. Vi föreslår att utgiftsområde 16 anslag 3.1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation utökas med 15 miljoner kronor per år.