Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över fribeloppet för att få studiemedel.
Den 1 januari 2011 höjdes fribeloppet för studenter med cirka 30 000 kronor. Regeringens förslag innebar att fribeloppet höjdes från 107 000 kronor till cirka 136 400 kronor per kalenderår för en heltidsstudent. Detta var en mycket bra reform men ändå bara ett steg på vägen mot ett totalt avskaffande av fribeloppet avseende lånedelen av studiemedlet.
Det finns flera anledningar till att det är angeläget att arbeta för att på sikt helt avskaffa fribeloppet. Det skulle t.ex. vara en del av arbetslinjen att man gör det tydligt för landets studenter att det verkligen lönar sig att arbeta. En ordning där många studenter aktar sig för att arbeta en extra timme är direkt skadlig för viljan att arbeta och tjäna pengar.
Framförallt när det gäller lånedelen av studiemedlet finns det egentligen inte någon anledning alls att denna skall minskas därför att den enskilde studenten tjänar pengar. Med dagens reformerade studiemedelssystem skall dessa lån betalas tillbaka under låntagarens yrkesverksamma liv och därför bör det vara upp till var och en att välja om man vill låna dessa pengar eller inte.
Arbete under studietiden är för de flesta studenter både nyttigt och meriterande när de senare skall börja sin reguljära yrkesbana. Därför bör sådana extraarbeten uppmuntras och inte förhindras av onödiga regler och begränsningar. Därför bör regeringen se över reglerna för fribeloppet.