Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bredda ingångarna till gymnasieskolans yrkesförberedande program och åter göra dem högskoleförberedande.
Den nya gymnasiereformen stänger dörrar och placerar ungdomar i fack. Den som väljer att läsa ett yrkesförberedande program har inte längre möjlighet att direkt studera vidare på en högskola eller ett universitet. Detta sänker statusen på yrkesprogrammen och i förlängningen de yrken som dessa leder till.
I hela landet är det allt färre som söker till de yrkesförberedande programmen. Samtidigt varnar Arbetsförmedlingen för brist inom vissa yrkesområden, vilket får konsekvenser för företagande, tillväxt och upprätthållande av välfärdstjänster.
I Linköpings kommun t.ex. så studerar 80 elever på omvårdnadsprogrammet under hösten 2011. Det är 40 färre än 2010. Minskningen beror främst på det inte längre finns specialutformade program på gymnasieskolan. Tidigare lockade de specialutformade programmen, till exempel Omvårdnads-/sam-hällsprogrammet, elever som var studiemotiverade och ville ha en yrkesutbildning samtidigt med högskoleförberedande studier.
En konsekvens av gymnasiereformen kan alltså bli att vården och äldreomsorgen får svårt att klara sitt uppdrag på grund av att det inte finns undersköterskor att rekrytera. Detta sker samtidigt som antalet vård- och omsorgsbehövande äldre ökar. Vi kan också förvänta oss ett rättmätigt krav på ökad kvalitet och kompetens bland vård- och omsorgspersonal.
Regeringen bör se över möjligheterna att bredda ingångarna till gymnasieskolans yrkesförberedande program för att undvika återvändsgränder i ungdomars utbildningsvägar och för att se till att brister inte uppstår bland viktiga yrkesgrupper.