Motion till riksdagen
2011/12:Ub446
av Penilla Gunther (KD)

Europaskola


KD791

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av lagstiftning för att möjliggöra utbildningskonceptet ”Europaskola” i Sverige.

Motivering

Inom utbildningsområdet finns ett antal varianter som är av internationell karaktär. Koncepten har olika grad av utbredning. Utbildningsformen Europaskola inrättades 1953 inom dåvarande kol- och stålunionen. Utbildningen följer en egen läroplan och har egna kursplaner. Konceptet leder till en gymnasieexamen: European Baccalaureate. Denna examen ger behörighet till samtliga medlemsländers universitet samt även till Schweiz och USA. Europaskola delas in i typ 1, 2 eller 3:

  1. Skolor avsedda för EU-anställdas barn. Finns idag i sju länder.

  2. Skolor placerade i olika medlemsstater där det finns EU-organ. Finns idag i fem länder.

  3. Nationella skolor som arbetar efter Europaskolans koncept.

Ackrediterade Europaskolor, typ 3, är idag ett pilotprojekt. Dessa är inte associerade med europeiska institutioner eller organ och inte uppmanade att prioritera EU-anställdas barn. Ansökan om att få starta denna typ av skola skall komma från medlemsstaten.

För att bli en godkänd Europaskola måste en ackrediteringsprocess ske. Idag saknas lagstiftning i Sverige för denna skolform. I en värld med allt större rörlighet mellan länderna är behovet av utbildningskoncept med internationell inriktning växande. Med en Europaskola kan man garantera barn till utländsk arbetskraft utbildning av internationell karaktär. De orter som har denna skolform blir attraktiva då barnen kan flytta mellan dessa platser utan att förlora tempo eller behörighet.

Europaskolan täcker förskola, primär och sekundär utbildning upp till gymnasieexamen. Systemet är likt det svenska vad gäller omfattning och ämnen. Det som kännetecknar skolan är att den är indelad i olika språksektioner som läser parallellt i de flesta ämnen på sitt modersmål. Efterhand läser man också på sitt andraspråk och kan dessutom läsa ytterligare två språk. Eleverna i de olika sektionerna integreras på detta sätt samtidigt som man lär varandras språk.

Svenska sektioner finns i Luxemburg och vid en av skolorna i Bryssel. På Europaskolorna går totalt omkring 400 svenska elever. Därför borde det vara intressant att även Sverige som land tar beslut om utbildningskonceptet Europaskola.

Stockholm den 4 oktober 2011

Penilla Gunther (KD)